Naturvärdesinventering inför planerad kraftledningsdragning mellan Storsjöhöjden och Betåsen, Näsåker, Sollefteå kommun, 2014.

Transkript

1 Naturvärdesinventering inför planerad kraftledningsdragning mellan Storsjöhöjden och Betåsen, Näsåker, Sollefteå kommun, Rapport för ÅF, Industry AB

2 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, Umeå, Sweden. Telefon: ( ) E-post: Hemsida: Författare: Kvalitetsgranskat av: Foto: Direkt: ( ) Omslagsbild: Ångermanälvens västra strandbrink vid Betåsen. Kartor publicerade med tillstånd av Metria AB, SeSverigeavtal. 2/30

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Utförande Naturvärdesbedömning och naturvärdesklasser Kända naturvärden Naturvärdesbedömning Områden med högt naturvärde (naturvärdesklass 2) Områden med påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3) Områden med visst naturvärde (naturvärdesklass 4) Myrar Vattendrag Referenser /30

4 1 Inledning E.ON Elnät Sverige AB står i begrepp att ansöka om koncession för uppförande av en 130 kv kraftledning mellan Storsjöhöjden och Betåsen i Sollefteå kommun (Figur 1). Den totala längden av kraftledningsdragningen är cirka 50 km. Figur 1. E.ON Elnät Sverige AB planerar att ansöka om koncession för dragning av kraftledning öster om Näsåker i Sollefteå kommun (övre kartan). Dragningen är planerad att gå från Storsjöhöjden i öster till Betåsen i väster (nedre kartan). I nedre kartan visar den svarta heldragna linjen den planerade kraftledningsdragningen inklusive alternativa dragningar. Lantmäteriet. På uppdrag av ÅF, Industry AB har Pelagia Miljökonsult AB fått i uppdrag att utföra en naturvärdesinventering av den planerade sträckan för kraftledningsdragning. 4/30

5 2 Utförande Naturvärdesinventeringen utfördes under perioden juli Utifrån uppgifter från Skogsstyrelsen (2014), Länsstyrelserna (2014), Artportalen (2014), ArtDatabanken (2014), Svalan (2014), samt studier av flygfoton har inventeringsinsatsen inriktats på områden som potentiellt kan ha naturvärden och som inte sedan tidigare är kända att ha naturvärden. I de fall där den planerade sträckningen av kraftledningen sammanfaller eller tangerar redan kända naturvärden görs ingen ny naturvärdesbedömning, såvida det inte skett en förändring i området sedan bedömningen gjordes som kräver en ny bedömning. I vissa fall kan en annan bedömning göras av kända naturvärden för att bättre överensstämma med de redovisade naturvärdesklasserna i kapitel 3. På uppdragsgivaren begäran inventerades mindre våtmarker (vilka inte ingått inom ramen för våtmarksinventeringens uppdrag, Grundström och Uppsäll 1994) där de skulle kunna påverkas av den planerade linjedragningen. Likaså på uppdragsgivarens begäran inventerades mindre vattendrag/bäckar översiktligt där de skulle kunna påverkas av den planerade linjedragningen. Inventeringen har primärt utförts i en cirka meter bred gata längs den planerade sträckningen av luftledningen, men områden som bedömts ha vissa till höga naturvärden i anslutning till det primära inventeringsområdet redovisas också i denna rapport. Alla delar av sträckningen har i denna undersökning inte inventerats då dessa områden redan är naturvärdesinventerade, vilket gäller de sträckningar av den planerade kraftledningen som går genom de projekterade vindkraftparkerna Storsjöhöjden och Fängsjön (Figur 3). Figur 3. Inventerad sträcka visas med heldragen svart linje. Röd streckad linje visar del av den planerade linjedragning där naturvärdesinventering redan utförts och därmed inte inventerats i föreliggande undersökning. 5/30

6 3 Naturvärdesbedömning och naturvärdesklasser Den naturvärdesbedömning som gjorts i denna rapport följer svensk standard för naturvärdesinventering SS199000:2014 (SIS 2014), där betydelsen av ett geografiskt område för den biologiska mångfalden bedöms. Naturvärdesbedömning görs utifrån bedömningsgrunderna art och biotop (område med enhetlig miljö och artsammansättning) (Figur 4). Figur 4. Förhållandet mellan bedömningsgrunderna art och biotop och deras utfall i naturvärdesklasser. Figuren hämtad ur svensk standard för naturvärdesinventering (SIS 2014). De båda bedömningsgrunderna samverkar. Förekomst av vissa arter är ett kvitto på vilka kvaliteter en biotop har. De kvaliteter en biotop har kan i sin tur tala om hur bra biotopen bör fungera som livsmiljö för olika arter. Ju fler, sällsyntare eller mer specialiserade arter desto högre kvalitet torde en biotop ha. Mer allmänt förekommande arter som inte ställer några speciella krav på sin livsmiljö säger mindre om den plats de förekommer på. De båda bedömningsgrunderna bidrar även var för sig till biologisk mångfald. Mer välutvecklade biotoper och sällsynta biotoper bidrar mer till mångfald av ekosystem än vanligare biotoper gör. Sällsynta arter ger ett mervärde till biologisk mångfald. Naturvärdesbedömningen utifrån art och biotop resulterar i fem kategorier enligt följande: Högsta naturvärde naturvärdesklass 1, vilket till exempel kan innebära att en biotop (område med enhetlig miljö och artsammansättning) är nationellt eller internationellt sällsynt eller hotad (till exempel vissa Natura2000-naturtyper) och/eller att hotade arter förekommer. 6/30

7 Högt naturvärde - naturvärdesklass 2. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Till exempel kan Skogsstyrelsens nyckelbiotoper vara exempel på sådana områden. Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Skogsstyrelsens naturvärdesobjekt kan vara exempel på sådana områden. Visst naturvärde naturvärdesklass 4. Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, t.ex. äldre produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas. Naturvärdesklass 4 motsvarar inte någon klass i de större nationella inventeringar som gjorts. Naturvärdesklass 4 motsvarar ungefär områden som omfattas av generellt biotopskydd men som inte uppfyller kriterier för högre naturvärdesklass. Lågt naturvärde, är områden som i sitt nuvarande tillstånd inte eller endast i ringa omfattning bidrar till biologisk mångfald, som till exempel ung produktionsskog, intensivt brukad åkermark eller liknande. 4 Kända naturvärden I området norr och öster om Näsåker där den planerade kraftledning är tänkt att dras finns ett flertal kända naturvärden i form av bland annat naturreservat, Natura2000- områden, nyckelbiotoper med mera. Det närmaste avståndet från den planerade kraftledningsdragningen till något Natura2000-område är cirka 800 meter till Oringsjön respektive 1 kilometer till Fransmyran. Till naturreservatet Avradslandet är det cirka 900 meter. Ett riksintresse för naturvård kommer att passeras av den tänkta linjedragningen, vilket är Rocksjöån, som rinner mellan Stor-Rocksjön och Stor-Aspsjön. Redan idag går en huvudkraftledning över Rocksjöån. Inga av våtmarksinventeringens klassade objekt med mycket höga naturvärden (klass 1) eller höga naturvärden (klass 2) berörs av den planerade kraftledningsdragningen. Däremot berörs ett objekt med vissa naturvärden (klass 3), Omsjö-Stormyran vid Kälshöjden söder om Storsjön, vilken redan bedömts i den inventering som gjorts inför en eventuell etablering av vindkraftparken Fängsjön. Några områden som av storskogsbruket (Holmen skog AB och SCA) bedömts vara nyckelbiotoper, samt områden som av länsstyrelsen bedömts vara naturvårdsobjekt berörs eller kan komma att beröras av den planerade linjedragning. Dessa områden redovisas under kapitel 5. Inga rödlistade eller skyddsklassade arter (Artportalen 2014, Svalan 2014, ArtDatabanken 2014) finns noterade i området för den planerade kraftledningsdragningen. 7/30

8 5 Naturvärdesbedömning I nedanstående naturvärdesbedömning beaktas kända uppgifter om naturvärden, förekomst av rödlistade arter, samt resultat utifrån inventeringskriterier i föreliggande undersökning. Totalt bedömdes nitton områden inom den inventerade sträckan inneha naturvärden i naturvärdesklass 2-4 (högt naturvärde till visst naturvärde) inom eller i närheten av den planerade kraftledningsdragningen. Av dessa nitton områden bedömdes sex områden ha högt naturvärde (naturvärdesklass 2), åtta områden bedömdes ha påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3) och slutligen bedömdes fem områden ha visst naturvärde (naturvärdesklass 4). Berörda områden med naturvärden är redovisade med löpnummer och färg för respektive naturvärdesklass i Figur 5. Under kapitel 5.1 till 5.3 redovisas respektive område med naturvärde efter löpnummer. Figur 5. Nitton områden med naturvärden är angivna med ett unikt nummer för respektive område där beskrivning ges i löpande text under kapitel Sex område bedömdes ha högt naturvärde (grön kvadrat), åtta områden bedömdes ha påtagligt naturvärde (orange kvadrat) och fem områden bedömdes ha visst naturvärde (gul kvadrat). Svart linje visar den inventerade sträckan. Lantmäteriet. 5.1 Områden med högt naturvärde (naturvärdesklass 2) 1. Hällåshöjden, södra branten Ett förhållandevis litet område (cirka 170 x 70 meter) med en barrblandskog med stort inslag av lövträd som asp, björk och sälg, där asp är det mest frekvent förekommande lövträdet (Figur 6). 8/30

9 Figur 6. Hällåshöjden södra brant (grön polygon i kartan)hyser en flerskiktad barrblandskog med stort lövinslag och förekomst av rödlistade arter. Lantmäteriet. Vissa aspar uppskattades ha en diameter i brösthöjd av cirka centimeter, varav en asp hade ett uthackat bohål i stammen på cirka 4 meters höjd. Skogen är tydligt flerskiktad (åldersblandad). Lågor och torrakor förekommer i förhållandevis stor mängd. De, i kategorin näta hotad, rödlistade arterna lunglav (på både sälg och asp) och rosenticka (på granlåga) noterades i området. Dras kraftledningen genom området förloras en stor del av naturvärdet i området. 9/30

10 2. Rocksjöån Rocksjöån som utpekats som riksintresse för naturvård ingår som ett biflöde högt upp i avrinningsområdet till Övre Nätraån (Figur 7). Figur 7. Rocksjöån (grön polygon i kartan) är utpekat som riksintresse för naturvård. Lantmäteriet. Länsstyrelsen Västernorrlands värdeomdöme för Övre Nätraån lyder enligt följande: Övre Nätraån med Bärmsjön är vattensystem med delvis liten mänsklig påverkan, vilket innebär att stora delar kan betecknas som ett naturvatten. Vattensystemet ingår i ett av utterns (sårbar) kärnområden och i Nätraån förekommer dessutom flodkräfta (hänsynskrävande). Bärmsjön är en medelstor opåverkad oligotrof skogssjö med ett naturligt bestånd av röding utanför den egentliga 10/30

11 rödingregionen. Rödingsbeståndet är av stort fiskeribiologiskt värde som genbank för en rödingtyp av mera värmetåligt slag. I sjön finns också ett nedströmslekande öringsbestånd. Redan idag korsar en stamledning (400 kv-ledning) Rocksjöån varför ytterst liten påverkan på Rocksjöåns naturvärde bedöms ske om den planerade ledningsdragningen görs i anslutning till befintlig kraftledning. 3. Stenbittjärnsbäcken En oreglerad skogsbäck med en frodig strandvegetation av bland annat kabbleka, nordbräken, stenbär, brunrör och gråal (Figur 8). Figur 8. Stenbittjärnsbäcken (grön polygon i kartan) är en oreglerad skogsbäck med frodig strandvegetation och äldre träd kring bäcken. Lantmäteriet. I vattnet förekommer näckmossa i riklig mängd. Både grova och äldre granar kantar bäcken. Sälg förekommer sparsamt, liksom lågor och torrakor. Den rödlistade arten garnlav förekommer även den sparsamt i området. Spår av tretåig hackspett (rödlistad i kategorin nära hotad) noterades kring bäcken. Området kring bäcken har av Holmen Skog AB pekats ut som nyckelbiotop. 11/30

12 Norr om bäcken finns en flerskiktad barrblandskog där vissa träd är gamla och grova. Enstaka äldre tallar var draperade med den rödlistade arten garnlav (Figur 9). Figur 9. Äldre tall draperad med garnlav. Den planerade sträckningen av ny kraftledning kommer att gå tämligen centralt genom området med naturvärden. 4. Nävernäsan Nävernäsans östsluttning (Figur 10) är mycket varierad med avseende på olika biotoper. Figur 10. Grön polygon visar det område som bedömts ha högt naturvärde på Nävernäsans östsluttning. Lantmäteriet. Längst i söder av området finns en ren björkskog med träd av cirka 8 10 meters höjd, som skulle kunna ha uppkommit efter en brand (lövbränna) (Figur 11). Spår av brand i form av kolade stubbar finns också i norra delen av sluttningen (Figur 11). Norr om björkskogen längs den planerade dragningen av kraftledning finns omväxlande mer eller mindre rena tallskogar och halvfuktiga granskogar beroende på markbeskaffenheten. Det 12/30

13 gemensamma för både tall- och granskogarna är att de är tämligen flerskiktade, lågor, torrakor och sälg förkommer fåtaligt, samt att det finns enstaka mycket grova träd spritt i området Figur 11). Dessutom finns ett blockrikt område där framför allt vissa tallar bedöms vara mycket gamla (Figur 11). I området noterades några förekomster av de rödlistade arterna garnlav och gammelgransskål (rödlistade i kategorin nära hotad). Figur 11. I området kring Nävernäsans östsluttning finns bland annat en ren lövskog (bilden längst upp till vänster), kolade stubbar (bilden längst upp till höger), mycket grova träd (bilden längst ned till vänster. Observera att mappens längd är 32 cm) och ett blockrikt område med framför allt tallar som bedöms vara mycket gamla (bilden längst ned till höger). Den planerade sträckningen av ny kraftledning kommer delvis att fragmentera området med naturvärden. 5. Järpberget På Järpbergets nordsluttning har SCA pekat ut en barrblandskog som nyckelbiotop, vilken hyser lågor, torrakor och brandstubbar i måttlig frekvens (Figur 12). Naturtypen utgörs söder och öster om nyckelbiotopen av medelålders barrblandskog samt sydväst om nyckelbiotopen av ung tallskog, vilka bidrar ringa till den biologiska mångfalden. Om den planerade sträckningen av ny kraftledning dras söder om nyckelbiotopen med tillräcklig marginal kommer inga naturvärden att påverkas annat än de som kräver normal generell hänsyn. 13/30

14 Figur 12. På Järpbergets nordsluttning har SCA pekat ut ett område som nyckelbiotop (grön polygon). Lantmäteriet. 6. Jansjöån Där den planerade sträckningen av ny kraftledning passerar Jansjöån finns ett mosaikartat område med sumpig björkskog, äldre granskog och bäckmiljö (Figur 13) som bedöms ha högt naturvärde. Figur 13. I området där ny kraftledning planeras att dras finns ett område kring sträckningen som har högt naturvärde i form av björksumpskog, äldre granskog och naturlig bäckmiljö. Lantmäteriet. I området finns gott om lågor och då särskilt kring ån (Figur 14). Torrakor förekommer i mindre omfattning än lågor. Av lövträd förutom björk förekommer sälg och gråal. Vissa av granarna är grova (cirka cm diameter i brösthöjd). De rödlistade arterna, i kategorin nära hotad, lunglav och granticka (Figur 14) noterades i området. Området ingår som naturvådsobjekt hos Länsstyrelsen Västernorrland (2014). 14/30

15 Figur 14. Kring Jansjöån finns gott om lågor och vegetationen är frodig. Nära ån på en stubbe noterades granticka, som är rödlistad i kategorin nära hotad (NT). 5.2 Områden med påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3) 7. Skravelmyran Hällåshöjden norra branten Skravelmyran (Figur 15) är en gransumpskog med äldre senvuxna granar som ställvis är draperade av framför allt lavsläktet Bryoria (manlavar). Den rödlistade arten garnlav fanns fåtaligt med enstaka tofsar. Figur 15. En gransumpskog med påtagligt naturvärde noterades vid Skravelmyran (orange polygon). I anslutning i norr gränsar detta område till en av Holmen Skog AB utpekad nyckelbiotop (blå polygon). Lantmäteriet. 15/30

16 Norr om området med påtagligt naturvärde finns en av Holmen Skog AB utpekad nyckelbiotop, som består av äldre granskog med viss förekomstav lågor och torrakor. Den planerade linjedragning skulle, om den går väster om befintlig kraftledning, reducera delar av Skravelmyrans naturvärde. 8. Skogen sydväst om Kälskullen Norr om Stenbittjärnsbäcken, på norra sidan av skogsbilvägen (Figur 16) finns en barrblandskog som i de lägre liggande delarna domineras av gran medan den i de högre liggande delarna domineras av tall. Skogen är delvis flerskiktad och relativt gammal, men inga riktigt grova träd finns. De rödlistade arterna, i kategorin nära hotad, garnlav och lunglav noterades i området, där garnlav förekom ställvis medan lunglav endast noterades på en sälg. Enstaka lågor och sälgar fanns i området. Figur 16. Ett område med påtagliga naturvärden (orange polygon) norr om Stenbittjärnsbäcken i form av äldre, men inte så grov, gran och tallskog där de rödlistade arterna garnlav och lunglav noterades. Lantmäteriet. Den planerade linjedragningen kommer att gå centralt genom området. 9. Myr norr om Backsjön En liten fattig myr norr om Backsjön (Figur 17) bedömdes ha påtagligt naturvärde tack vare de relativt gamla tallarna som hade en tendens till att bli spärrgreniga och vida i 16/30

17 kronan och som ställvis var beväxta med den rödlistade, i kategorin nära hotad, arten garnlav. Figur 17. En liten myr med relativt gamla tallar (orange polygon) ställvis beväxta med den rödlistade arten garnlav. Lantmäteriet. Den planerade linjedragningen tangerar området i söder. 10. Gransumpskog på Vitbergshöjden En gransumpskog (Figur 18) med en blandning av välväxta granar, som i stort sett saknade hänglavar, och knotiga småväxta granar rikligt bevuxna med manlavar och den rödlistade arten garnlav (i kategorin nära hotad) (Figur 18). Förvisso noterades enstaka garnlavar med fruktkroppar (apothecier) vilket borde indikera ett större naturvärde än det föreslagna, men då området är litet och omgärdas på tre sidor av hygge så kvarstår bedömningen att området har påtagligt naturvärde. 17/30

18 Figur 18. En mindre gransumpskog (orange polygon) där vissa granar var rikligt beväxta med den rödlistade arten garnlav. Lantmäteriet. Den planerade linjedragningen kommer att gå centralt genom området. 11. Barrblandskog söder Stugusjön En heterogen barrblandskog söder om Stugusjön med stort inslag av lövträd i form av björk, sälg och asp, där asp är den vanligare av de tre lövträden, bedömdes ha påtagligt värde (Figur 19). Skogen är heterogen på så vis att delar av den är delvis flerskiktad medan andra är tämligen likstora (och förmodligen likåldriga). Förvisso finns det en del lågor och torrakor, men delar av skogen verkar vara städad och gallrad. Det som ger området påtagligt naturvärde är förekomsten av ett flertal relativt grova aspar och granar, samt förekomst av den rödlistade arten granticka (i kategorin nära hotad). 18/30

19 Figur 19. En barrblandskog med god förekomst av löv, framför allt asp söder om Stugusjön (orange polygon) bedömdes ha påtagligt naturvärde. Lantmäteriet. Den planerade linjedragningen kommer att gå relativt centralt genom området. 12. Barrblandskog väster om Stugusjön En fuktig granskog på gränsen att vara en garnsumpskog finns mellan Stugusjöns västra strand och skogsbilvägen (Figur 20). Vissa granar är relativt grova, lågor finns i mindre antal. En liten bäck med stenig botten löper genom området. Den rödlistade, i kategorin nära hotad, arten garnlav noterades på ett par granar. 19/30

20 Figur 20. En granskog väster om Stugusjön (orange polygon) med relativt grova granar, viss förekomst av lågor och den rödlistade arten garnlav, samt att en mindre bäck med stenig botten löper genom området bedömdes ha påtagligt naturvärde. Lantmäteriet. Den planerade linjedragningen kommer att gå relativt centralt genom området. 13. Tallskog öster om Rävsjön En högrest, mestadels likåldrig, tallskog öster om Rävsjön (Figur 21) bedömdes ha påtagligt naturvärde tack vare att vissa grova tallar förekom i området, att en viss skiktning i trädhöjd förekommer i och med god föryngring av tall, god förekomst av garnlav (rödlistad i kategorin nära hotad), samt spår av eld i form av brandstubbar. Dessutom noterades den rödlistade arten lunglav (Figur 21) där den på ett ställe mer eller mindre fullständigt draperade en mycket gammal halvdöd björk. 20/30

21 Figur 21. Öster om Rävsjön finns en äldre tallskog (orange polygon) där bland annat garnlav förekom i relativt god omfattning. Även lunglav (nedre bilden) förekom i området, bland annat på en björk. Lantmäteriet. Den planerad linjesträckningen tangerar området i dess östra del. 14. Meandrande bäck vid Betåsen Vid Betåsen (Figur 22) finns en bäck som utgör ett niplandskap i miniatyr med branta rasbenägna sluttningar kring den meandrande bäcken. Skogen runt bäcken är en barrblandskog, som generellt inte är speciellt grov, men det fanns enstaka riktigt grova granar där diametern i brösthöjd var mellan 40 och 50 centimeter. Skägglavar (släktet 21/30

22 Usnea) förekom rikligt i skogen. På öppna ytor kring bäcken (under befintlig kraftledning och röjda ytor) fanns en högväxt äng, framför allt bestående av älggräs, nordisk stormhatt (Figur 22) och hallon. Där bäcken rinner fram i skogslandskapet utgör flädervänderot, älggräs och brunrör en dominerande del av den visuella bilden av stranden. Ingen rödlistad art noterades från området. Bevekelsegrunden för att bedöma området som ett område med påtagligt naturvärde består i den varierade nipliknande miljön som skapats av bäcken, samt förekomsten av riktigt grova träd. Figur 22. Bäcken öster om Betåsen har skapat ett nipliknande landskap med en varierad miljö (orange polygon), där bland annat nordisk stormhatt dominerar de öppna ytorna. Lantmäteriet. 22/30

23 Den planerade linjedragningen kommer att passera bäcken som den befintliga kraftledningen gör. 5.3 Områden med visst naturvärde (naturvärdesklass 4) 15. Granskog vid bäck vid Hällås I en mycket smal remsa av granskog, precis kring den norra av de två bäckarna på Hällås ostsluttning (Figur 23) finns en relativt god förekomst av den rödlistade, i kategorin nära hotad, arten garnlav. Endast förekomsten av garnlav är det som genererar bedömningen att området har visst naturvärde. Figur 23. Ett litet smal grandominerat område kring bäcken (gul polygon) bedömdes ha visst naturvärde. Lantmäteriet. Den planerade linjedragningen kommer att gå centralt genom området. 16. Barrblandskog/gransumpskog vid Storflon I en heterogen skog med inslag av gransumpskog och barrblandskog nära Storflon (Figur 24) fanns några bålar av garnlav på en björk. Endast förekomsten av garnlav är det som genererar bedömningen att området har visst naturvärde. Figur 24. Förekomst av garnlav noterades i en annars intetsägande skog vid Storflon (gul polygon). Lantmäteriet. 23/30

24 Den planerade linjedragningen, om den går väster om befintlig kraftledning, reducerar delar av områdets naturvärde. 17. Barrblandskog sydväst om Stugusjön Mer eller mindre en kopia av område 12, det vill säga en fuktig granskog, men i avsaknad av grova träd, lågor och bäck sydväst om Stugusjön (Figur 25). Dock finns några förekomster av garnlav i området, vilket utgör den enda bevekelsegrunden för att bedöma att området har visst naturvärde. Figur 25. En fuktig delvis relativt gammal granskog (gul polygon) med förekomst av garnlav. Lantmäteriet. 18. Granskog vid Torvströmyran En lite äldre produktionsgranskog med vissa relativt grova granar och en viss förekomst av lågor kring Torvströmyran (Figur 26) bedömdes ha visst naturvärde. Spår av tretåig hackspett, dock ej färska, noterades inom området. Figur 26. Ett grandominerat område (gul polygon) med viss förekomst av relativt grova träd respektive lågor. Lantmäteriet. 24/30

25 Den planerade linjedragningen kommer att gå relativt centralt genom området. 19. Aspar norr om Vigdsjön Intill skogsbilvägen, norr om Vigdsjön (Figur 27), står ett bestånd av asp. Vissa är klena, men det finns några riktigt grova aspar där signalarten skinnlav växer. Anledningen till att området har visst naturvärde är att asp, lokalt inom inventerat område, inte är speciellt vanlig (utom vid område 11). Därför innebär förekomsten av asp att den biologiska mångfalden ökar lokalt. Figur 27. Ett område (gul polygon) med asp, några grova, bedömdes ha visst naturvärde, då asp inte i övriga inventerade delar är speciellt vanlig. Lantmäteriet. 25/30

26 6 Myrar De myrar som finns längs eller i anslutning till den planerade linjedragningen kan grovt sägas bestå av två typer, dels en torr tallbevuxen fattig typ, dels en något blötare öppen fattig myr, utan synligt vatten. Ur vegetationstypsynpunkt motsvaras den tallbevuxna typen mest av en blandning av mosse och kärrtyperna Tallmosse av ris-typ och Ljung-starr- Sphagnum-typ, medan den blötare typen mest motsvaras av Tuvull-vitmoss-typ (Påhlsson 1998). Båda typerna av myrar är allmänt förekommande inom det inventerade området. I den torrare myrtypen domineras trädskiktet av tall och fältskiktet av ris, som dvärgbjörk, odon, ljung, rosling och kråkbär (Figur 28). I lite blötare partier på den torra myren, som i små sänkor, dominerar tuvull, tuvsäv med inslag av hjortron och tranbär. Vitmossor dominerar bottenskiktet. Figur 28. Den ena av, i princip, två typer av myrar som finns längs den planerade sträckningen av kraftledning. Tall dominerar i trädskiktet och ris i fältskiktet. 26/30

27 Den blötare typen av myr saknar trädskikt och domineras i fältskiktet i stort sett enbart av tuvull och tuvsäv med vitmossor i bottenskiktet (Figur 29). Figur 29. Den andra, lite blötare typen av myr i området där ny kraftledning planeras att dras. I stort sett domineras vegetationen av tuvull och tuvsäv med vitmossor i botten. 27/30

28 7 Vattendrag På den topografiska kartan över det inventerade området finns ett flertal markerade vattendrag. Många av vattendragen är dock små och med en torr och varm juli, som under 2014, var många uttorkade eller bestod av små rännilar. Merparten av de lite större vattendragen som kan komma att korsas av den planerade kraftledningsdragningen är beskrivna ovan i kapitel 5. Utöver dessa finns två lite större vattendrag som kan komma att korsas av ny ledningsdragning. Dessa är bäcken mellan Långsjön och Stugusjön och Rävsjöån. Bäcken mellan Långsjön och Stugusjön där den planerade nya kraftledning är tänkt att korsa är strömmande över blockrik botten i dess södra del, medan den mot norr flackar ut och blir stillaflytande med först grusig botten och längre nedströms av dyig botten (Figur 30). Figur 30. Där den nya planerade kraftledningen är tänkt att korsa bäcken mellan Långsjön och Stugusjön är bäcken forsande i söder och lugnflytande i norr. 28/30

29 Förhållandet vid Rävsjöån motsvarar i stort detsamma som för bäcken mellan Långsjön och Stugusjön. Där den planerade nya kraftledning är tänkt att korsa Rävsjöån är vattnet strömmande över sten- och blockrik botten i dess södra del, medan den mot norr flackar ut och blir stillaflytande med först grusig botten och längre nedströms av dyig botten (Figur 31). Figur 31. Där den nya planerade kraftledningen är tänkt att korsa Rävsjöån är bäcken forsande i söder och lugnflytande i norr. 29/30

30 8 Referenser Litteratur och webbsidor ArtDatabanken Rödlistan. Artportalen Rapportsystem för växter, djur och svampar. Grundström, S. & Uppsäll, S Skyddsvärda våtmarker I Västernorrlands län. Länsstyrelsen Västernorrland, Publikation 1994:2. Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelserna GIS-tjänster. Påhlsson, L Vegetationstyper i Norden. TemaNord 1998:510Nordisk Ministerråd, Köpenhamn. SIS Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning, SS :2014. Skogsstyrelsen Skogsdataportalen. Svalan Rapportsystem för fåglar. 30/30