HÄLSAN i CENTRUM Distriktssköterskeföreningen i Sverige Nr 2/ Lösnummerpris: 30:-

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSAN i CENTRUM Distriktssköterskeföreningen i Sverige Nr 2/2015 - Lösnummerpris: 30:-"

Transkript

1 HÄLSAN i CENTRUM Distriktssköterskeföreningen i Sverige Nr 2/ Lösnummerpris: 30:- Dags att bryta tystnaden kring manligt urinläckage Nytt verktyg för mätning av UVA/UVB Utbildningscaféer

2 Annons

3 Distriktssköterskeföreningen i Sverige Hälsan i Centrum Nr 2, Årgång 57 Medlemsblad för Distriktssköterskeföreningen. Utkommer med 4 nummer per år (mars, juni, oktober och december). ISSN Omslagsbild: Fotolia Ansvarig utgivare: Maria Larm Redaktionskommitté Monika Nyman Irene Wikström Carin Wåhlstrand Prenumerationer: Kristina Hesslund Inger Mannebäck Distriktssköterskeföreningen Ordförande: Maria Larm Solberg 127, Brunflo Telefon: Vice Ordförande: Annika Wall Stockholm Telefon: Kassör: Kristina Hesslund Inger Mannebäck Postgiro: Bankgiro: Medlemsavgift 240: (Studerande/pensionär 100: ) Om Du vill bli medlem i, eller önskar utträde ur Distriktssköterskeföreningen, skall Du anmäla detta till föreningens kassör i Ditt län. Se adressförteckning på hemsidan, Annonser: Mediahuset i Göteborg AB Helen Semmelhofer Marieholmsgatan 10 C Göteborg Telefon: , Layout: Helen Semmelhofer Tryckt hos: ÅkessonBerg, Emmaboda. Tel Innehåll: I Fokus... 2 Dags att bryta tystnaden kring manligt urinläckage... 4 Nya i styrelsen... 6 Fullmäktige i Uppsala Årets Distriktssköterska Sårvård runt förra sekelskiftet Årsmöte i Stockholm Utbildningscaféer Hälsan i Centrum avtal med Mediahuset Nästa nummer Nytt verktyg för mätning av UVA/UVB Pressmeddelande Tearsagain Anmäl din adressändring Sammanställning av disputerade distrikssköterskor Pressmeddelande Kolsuspension Stipendium Barnets lyckopenning Stipendium Ebba Danelius stiftelse Bokrecensioner Hälso- och sjukvården och omsorgens viktiga paradigmskifte.36 Kalendarium Ordföranden Fråga barn Välkomna på höstmöte - DSF Jämtland Distriktssköterskeföreningen i Sverige Redaktionskommittén Utgivningsplan

4 I FOKUS Vår och förändring! - Jag är er nya ordförande Som ny ordförande tänkte jag berätta vem jag är, jag heter Maria Larm och är född och uppvuxen i Jämtland, och min ålder... Jo, som barnen på skolan sa: - Hur gammal är du egentligen? Dom gissade hejvilt i klassen från 30 år och slutligen sa den äldsta flickan i klassen att jag ser ut som hennes mamma, och hon är 42 år. - Jo tack sa jag och log, ålder är svårt, men jag är nu 52 år och har två vuxna barn och ett barnbarn. De hade svårt att tro det, men hur gör man för att se ut så? Det bästa var att vi precis pratat om hälsa. Min bakgrund inom vården startade redan 1979 på en sluten vårdavdelning med äldre ute på Frösö Sjukhus där jag började arbeta som vårdbiträde. Jobbade några år och fick mina barn innan jag studerade vidare och blev färdig distriktssköterska Jag har arbetat inom BVC mestadels men är just nu skolsköterska. Jag tycker om att arbeta med barn och ungdomar, har under 20 år även varit familjehem åt flera barn, det finns verkligen ett stort behov av både bra vuxna och vårdpersonal. På fritiden är jag mycket i skogen, och gärna i våran stuga som ligger i Tåsjö. Har ett jaktintresse som jag delar med min sambo och våra två hundar.när det inte är jakt så åker vi skidor mest på längden och ofta är hundarna med. 2 HÄLSAN i CENTRUM 2 15

5 I FOKUS I föreningslivet har jag varit med i styrelsen för Jämtland sedan 2011 som vi har haft många trevliga möten och träffat flera nya människor och kollegor. Hoppas nu att det ska fortsätta så med Sverigestyrelsen och Er kollegor ute i landet. Vad vill jag då? - Att vi ska bli flera i föreningen. - Nå ut med hur viktiga vi är i våran profession. - Öka aktiviteten på sociala medier. - Samverka med andra specialiteter. Det känns verkligen spännande och roligt! Maria Larm Ordförande för DSF i Sverige Annons HÄLSAN i CENTRUM

6 MANLIGT URINLÄCKAGE Dags att bryta tystnaden kring manligt urinläckage varannan man över 55 år drabbas Ett hälsotillstånd som det nästan aldrig pratas om är manligt urinläckage, en tabubelagd åkomma som påverkar livssituationen för många män. Varannan man över 55 år drabbas men det finns hjälp att få. För vården handlar det om att våga ställa frågan och hjälpa män att få tillbaka livsglädjen. Under senvintern har det pågått Seniormässor runt om i landet. Mässor som till stor del är inriktade på livets goda på ålderns höst. Men med stigande ålder påverkas också hälsan. För många äldre män blir det exempelvis ett problem att hålla tätt. En nyligen genomförd undersökning som gjorts av TNS på uppdrag av Tena bland män i Norden och Baltikum visar att varannan man över 55 år besvärades av urinläckage, men bara tio procent var medvetna om att det finns specialanpassade skydd för män. Tabubelagt bland män Denna okunskap förklaras främst med att åkomman är tabubelagd men också för att vården är dålig på att våga ställa frågan. Det verkar dessutom finns en skillnad på hur manligt respektive kvinnligt urinläckage uppfattas och diskuteras. I många sammanhang är det helt naturligt att prata om eller belysa problem som kvinnligt urinläckage skapar. Kanske från följderna av en svår förlossning men även senare i livet. Vem har inte hört att kvinnor uppmanas till knipövningar

7 MANLIGT URINLÄCKAGE när de står i kassakön eller på hållplatsen? Vi vet också att urinläckage är betydligt vanligare hos yngre kvinnor jämfört med yngre män. Men när män och kvinnor åldras, så ökar besvären hos båda könen. Blir vi riktigt gamla, är ungefär lika många män som kvinnor drabbade. Stora kunskapsluckor Den stora skillnaden mellan könen ligger dock inte i hur många som drabbas utan hur accepterat det är att tala om sina besvär och därmed få möjligheten till adekvat hjälp. Ur den synpunkten ligger män i strykklass och här finns åtskilligt mer att göra. Både ur allmänt upplysningssyfte men också hur sjukvården tacklar problematiken. Det finns stora kunskapsluckor inom delar av sjukvården, och det saknas både utbildning, samordning och forskning. Det har rapporter från SBU (Kunskapscentrum för Hälso- och sjukvården) bekräftat som genomförts om inkontinens, den senaste daterad I takt med att vår befolkning blir allt äldre, så kommer också fler att söka sig till vården för att få hjälp med sina problem. Det leder till ökande kostnader för samhället. Denna ekonomiska ekvation går inte ihop och väntar på sin lösning. Hittar egna lösningar Urinläckage bland män är inte något man pratar högt om. Kanske inte ens med den egna familjen eller partnern. Istället lider många män i tysthet och hittar egna lösningar som att använda papper i underkläderna eller ta på sig dubbla lager underkläder. I sämsta fall leder urinläckage till att mannen drar sig undan, undviker intimitet eller olika sociala situationer. Vi hävdar att vi först måste våga kännas vid problematiken för att kunna föra den debatt och sprida den upplysning som så väl behövs. För det finns flera lösningar som kan hjälpa dem som drabbats. Efter utredning av urinvägarna kan läkemedel eller operation ofta bota eller minska läckaget. I vissa fall kan träning av bäckenbottenmuskulaturen mildra eller ta bort besvären, liknande knipövningar för kvinnor. Hygienprodukter för kvinnor har en självklar plats både i dagligvaruhandeln och på apotek, medan tillgången ser betydligt sämre ut för män. Tystnaden kring män och urinläckage bidrar sannolikt till att männen ser sitt problem som unikt, och att de försöker finna lösningar på egen hand och inte söker den hjälp som faktiskt finns. Ställa frågan Vi har som mål att alla ska få tillgång till adekvat vård och att ingen ska känna skam för att ha drabbats av urinläckage. Uppmuntra drabbade män och kvinnor att söka hjälp för sina urinvägsproblem. Inom vården måste vi alla bli bättre på att fråga om dessa problem. En utopi? Kanske, men inte om beslutsfattare och vården tar sitt ansvar fullt ut. Vi behöver helt enkelt få fart på debatten och undanröja tabun. Vi kan hjälpa många tusentals män att få tillbaka livsglädjen igen! Märta Lauritzen Uroterapeut vid Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i intresseföreningen Sinoba, föreningen för kunskap om urininkontinens och blåsproblem Ulf Malmsten Specialist i Geriatrik och Intermedicin, tidigare överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Om urinläckaget består, finns det ett stort urval av skydd och produkter anpassade till män respektive kvinnor, så att man ska kunna leva så gott som vanligt. I Sverige är dessa hjälpmedel skattefinansierade och skrivs ut av sjukvården, vilket inte är så vanligt i andra länder.

8 DSF - NY I STYRELSEN Ny i Sverigestyrelsen - Det här är Eva Stålhammar 52 år från Sävsjö, Jönköpings län Som sjuksköterska i slutet av 80-talet arbetade jag inom hjärtavdelning och mitt intresse för folkhälsa började. Avdelningen startade upp hjärtmottagning och vi pratade levnadsvanor med patienterna. Jag började arbeta som distriktssköterska 1998 på vårdcentral där jag blev ansvarig för folkhälsofrågor och startade en hälsomottagning. Jag tackar för förtroendet och kommer att göra mitt bästa för DSF! Några år senare bytte jag vårdcentral och drev även där en egen hälsomottagning fram till 2013 då jag valde att följa med till kommunen för att arbeta i hemsjukvården. På hälsomottagningen stöttade och coachade jag patienter till goda levnadsvanor och då främst inom kost, motion, tobaksavvänjning och riskbruk för alkohol. Är diplomerad tobaksavvänjare och utbildad i Motiverande samtal. Har även några år arbetat som projektledare för Svenska Palliativa registret för Landstinget i Jönköpings län och då ingått i nätverket för utvecklingsledare inom SKLs Bättre liv för sjuka äldre. Parallellt med arbetet som hälsosköterska och projektledare har jag även jobbat inom hemsjukvården. När hemsjukvården gick över till kommunen blev valet inte enkelt men mitt intresse för äldrefrågor är starkt och min nyfikenhet på nya utmaningar tog överhanden. Ett val som jag definitivt inte ångrar idag. Arbetet i hemsjukvården är fantastiskt roligt och självständigt, något som passar mig. Dessutom har jag alltid tyckt väldigt mycket om att arbeta med äldre. I år skrev jag och en kollega kandidatexamen om Copingstrategier vid åldrandet - en litteraturöversikt som finns att tillgå på Diva. Arbetet med uppsatsen var spännande och intressant, det gav god inblick i hur äldre tänker om och hanterar sitt åldrande. Har tidigare varit ledamot och sekreterare för styrelsen i Lokalföreningen för Jönköpings län som tyvärr sedan i höstas är nerlagd på grund av att det inte fanns tillräckligt intresse för styrelsearbete. Det jag tror är viktigast just nu för DSF är att rekrytera nya medlemmar och arbeta för distriktssköterske professionens utveckling. Är en vanlig tant på 52 år, bor med familjen på landet i Sävsjö kommun och älskar friluftsliv. Att vara ute i naturen med vår älskade hund Odette är det bästa jag vet. Eva Stålhammar Invald i styrelsen för DSF i Sverige 6 HÄLSAN i CENTRUM 2 15

9 DSF - NY I STYRELSEN Invald som ledamot - Det här är Monica Eriksson, 55 år i sommar, Östersund Färdig sjuksköterska 1986 och har arbetet inom många olika verksamheter, gynekologisk vårdavdelning, hematologisk vårdavdelning och i ett palliativt rådgivningsteam. Där väcktes mitt intresse för distriktssköterskan arbete och 1999 tog jag min examen som distriktssköterska. Arbetade några år i den kommunala hemsjukvården i Bergs kommun, en glesbygdskommun i södra delen av Jämtland. Att kliva in i styrelsen i distriktssköterskeföreningen känns spännande. I början av 2000 talet fick jag möjligheter att börja som vikarier vid Mitthögskolans sjuksköterskeutbildning. Efter några år som universitetsadjunkt påbörjade jag mina doktorandstudier och disputerade 2010 med en avhandling kring återhämtning efter hjärtinfarkt sett ur ett familjefokuserat perspektiv. Efter disputationen provade jag arbeta som verksamhetschef under ett halvår men valde att gå tillbaka till akademin. Här brinner jag för pedagogiska frågor inom grundutbildningen för sjuksköterskor men särskilt för de studenter som läser distriktssköterskeutbildningen. I rollen som pedagog i distriktssköterskeutbildningen finns stora utmaningar. Jag funderar mycket kring hur utbildningen skull kunna förbättras för att möta de krav studenterna kommer att ställas inför efter sin examen. Är det dags att utbildningen förändras radikalt mot två inriktningar, en inriktning mot ett tydligare hälsofrämjande arbete och en annan mera inriktad mot arbete med ohälsa? Behöver utbildningen förlängas? Att kliva in i styrelsen i distriktssköterskeföreningen känns spännande och här tror jag mig kunna fånga upp och arbeta framförallt med utbildningsfrågor. Kan bli länken mellan akademin och verksamheter där distriktssköterskor verkar. När jag inte arbetar tycker jag om att röra på mig, jag åker längdskidor, cyklar landsväg, springer och styrketränar. Gör under 2015 min fjärde svenska klassiker. Vistelser i skog och mark får jag gratis på så sätt och det ger mig energi att orkar prestera på arbetet. Monica Eriksson Invald ledamot i styrelsen för DSF i Sverige HÄLSAN i CENTRUM

10 DSF - NY BEFATTNING I STYRELSEN Nu kassör, förut ordförande i DSF - Kristina Hesslund, Göteborg Under förra året bytte Distriktssköterskeföreningen kassör. Den nya kassören fick sedan ändrade arbetsförhållanden som gjorde att hon inte kunde fullfölja sitt uppdrag. Att hitta en ersättare var inte så lätt. Under en tid hade vi ingen som kunde hantera våra konton. Eftersom jag som ordförande hade tillgång till en del av vår ekonomi blev det naturligt att jag fick ta på mig att reda ut detta. Tack för att jag fick förtroendet att vara föreningens ordförande! Nu väntar nya utmaningar. E fter en del kontakter med banken fick jag tillgång till våra konton men jag hade ingen erfarenhet av att vara kassör. Till slut kom vi i styrelsen fram till att den bästa lösningen var att jag och Inger Mannebäck delade på kassörskapet. Vi bor båda i Göteborg och Inger har varit kassör i Göteborgs lokala förening under några år. Vår erfarna kassör Lisbeth Andersson ställde upp på att både göra 2014 års bokslut och lära upp Inger och mig. När jag valdes till ordförande för fem år sedan tänkte jag att jag skulle ge det uppdraget sex år. Att kombinera posterna ordförande och kassör är inte möjligt. Därför valde jag till årets fullmäktige att kliva av som ordförande men sitter kvar i styrelsen som kassör. Det har varit fem mycket roliga och lärorika år. Jag har knutit många nya kontakter, deltagit i intressanta projekt och möten. Samtidigt har det varit mycket arbete och ibland har det känts som om hela livet kretsat runt föreningen. När jag tänker tillbaka är det ändå det positiva som överväger. Det känns lite konstigt nu att inte längre ha identiteten som ordförande för Distriktssköterskeföreningen i Sverige och utmanande att lära mig en ny roll. Jag hälsar vår nya ordförande Maria Larm välkommen till styrelsen. Hoppas hon inte upplever det som en börda att avgående ordförande sitter kvar i styrelsen. Förhoppningsvis kan jag istället fungera som ett stöd när hon ska hitta sin nya roll och komma in i styrelsearbetet. Kristina Hesslund F.d. ordförande nu en av kassörerna 8 HÄLSAN i CENTRUM 2 15

11 DSF - NY I STYRELSEN Invald som ledamot - Det här är Annja Göransson, 34 år från Västkusten Mitt namn är Annja Göransson och jag är 34 år och bor tillsammans med min sambo och våra två flickor i ett samhälle på västkusten. Vi flyttade till hus förra året med allt vad det innebär. Familjen, trädgårdsarbete och segling är några av de saker jag ägnar mig åt på fritiden samt att jag har en passion för att titta på bak- och matlagningsprogram. Tack för förtroendet att få sitta med som ledamot i DSF Sverigestyrelse Jag är distriktssköterska sedan januari 2012 och arbetat inom primärvården sedan september En sak som jag uppskattar är att kunna fortbilda mig inom såväl nya som redan kända kompetensområden. Jag arbetade initialt med akutmottagning, telefonrådgivning samt mottagning. Sedan cirka två år tillbaka arbetar jag huvudsakligen med astma, KOL och allergimottagning samt rökavvänjning. Jag har haft förmånen att få studera vissa kurser på arbetstid. På en vårdcentral träffar personal människor som befinner sig i olika skeden i livet och med varierande hälsa och sjukdomshistoria. Att arbeta på vårdcentral passar mig perfekt. Ingen dag är den andra lik och jag lär mig ständigt nya saker. Det är stimulerande att samarbeta med alla olika yrkeskategorier på en vårdcentral. Jag ser det som en utmaning att hitta olika vägar för att samarbeta med människor, både patienter och medarbetare. Sedan cirka två år tillbaka är jag ordförande för Distriktssköterskeföreningen Bohuslän. Vi strävar efter att hålla medlemsantalet uppe och hålla våra medlemmar uppdaterade om trender och pågående projekt samt ordnar möten för våra lokala medlemmar där vi träffas och lyssnar till inbjudna föreläsare. Att behålla våra medlemmar och rekrytera nya är en viktig uppgift för DSF, på både lokal och nationell nivå. Något annat som är viktigt att jobba med är att synliggöra vad distriktssköterskearbetet innebär och det är en tuff uppgift då det ofta ej innefattar mätbar data. Om det inte är mätbart, finns det inte då? Annja Göransson Invald ledamot i styrelsen för DSF i Sverige Bohusläns lokalförening

12 DSF - NY I STYRELSEN Ny i Sverigestyrelsen - Jag heter Nina Rolf, är 41 år gammal, Sparreholm Jag heter Nina Rolf, är 41 år gammal och bor i en villa tillsammans med min sambo, våra två hundar och tre katter i ett litet samhälle som heter Sparreholm, ungefär mitt i Sörmland. Jag har arbetat som sjuksköterska sedan 2003 och blev färdig distriktssköterska i januari Jag har under hela mitt yrkesverksamma liv arbetat inom äldrevården och brinner verkligen för att ge våra äldre en bra vård. Jag brinner verkligen för att ge våra äldre en bra vård. Det kändes därför ganska naturligt att som nybliven distriktssköterska fortsätta att arbeta med äldre och mina tre första år arbetade jag inom Hemsjukvården i Flens kommun, främst med inriktning mot äldre personer. Sedan två år tillbaka arbetar jag som planerings sjuksköterska och demenssamordnande sjuksköterska i Flens kommun. Det är en delad tjänst där jag halva tiden följer med biståndshandläggarna på sjukhusen och bistår med medicinska bedömningar på patienter som är färdigbehandlade på sjukhuset och skall gå hem, eller behöver fortsatt vård på t.ex. ett korttidsboende. Ett intressant men ganska svårt arbete, framförallt eftersom vårdtiderna på sjukhusen blir allt kortare och patienterna ofta har ett stort vårdbehov, både medicinskt och omvårdnadsmässigt, även när de anses färdiga från sjukhuset. Som demenssamordnande sjuksköterska har jag som uppdrag att följa den senaste forskningen inom demensområdet samt utbilda och handleda personal inom demensfrågor. Det blir också en hel del hembesök tillsammans med biståndshandläggare för att försöka få till den bästa vården runt personen med demenssjukdomen och dennes anhöriga. Här känner jag att jag har stor nytta av min utbildning och erfarenhet som distriktssköterska. Förutom ovanstående så har jag även en hel del utvecklingsarbete i min tjänst, bla med ICF- journaler, utbildning inför läkemedelsdelegeringar till personal samt har varit med vid framtagning av ett nytt beslutsstöd (SKILS) för sjuksköterskor och distriktssköterskor i Västra länsdelen i Sörmland. Min fritid tillbringar jag till mycket stor del i mitt syrum där jag syr kläder och ägnar mig åt stygnsättning och maskinbroderi. En hobby som ger stort utlopp för kreativitet och ger en bra balans och ett andrum till kraven som ställs i arbetslivet. Jag tycker även mycket om teknik och datorer och är hemsidesansvarig i styrelsen för Sörmlands distriktssköterskeförening, vilket jag även kommer att vara min roll i Riksstyrelsen. Som ansvarig för hemsidan är mitt mål är att vi tillsammans fortsätter att utveckla en informativ, lättläst och roligt hemsida för att kunna hjälpa till och locka nya medlemmar till vår förening. Nina Rolf Invald som ledamot och webansvarig för DSF i Sverige 10 HÄLSAN i CENTRUM 2 15

13 DSF - NY I STYRELSEN Ny i Redaktionskommittén - Mitt namn är Monika Nyman, jag är 62 år från Nyköping Jag heter Monika Nyman, och kommer från Nyköping där jag är född och bott hela mitt långa liv. Jag är 62 år gammal eller ung det beror på hur man ser på det. Jag har en man samt två vuxna barn. Har även ett barnbarn, Amanda på 8 år, som jag ägnar mycket tid åt. När jag vill ha det skönt och njuta av min ledighet åker jag ut till vår kolonistuga, där jag har lite planteringar, eller bara sitta och njuta av en god bok. Känns jättekul att få förtroende att sitta med i redaktionskommittén. Jag gick ut sjuksköterskeutbildningen 1989 och arbetade under ca 15 år på vårdavdelning med sedvanliga sjuksköterskeuppgifter. Gick sedan diabetesutbildning och fick tyvärr inte så stor användning för den på vårdavdelning, eftersom läkaren var den som skötte allt vad gällde diabetessjukdomen när patienten låg inneliggande. Sökte då ett vikariat på en vårdcentral här i Nyköping och fick det jobbet. Och jag började som sjuksköterska med de uppgifter som finns på en vårdcentral. Främst var det telefonrådgivning. Efter något år började jag jobba som diabetessköterska med egna patienter. Väldigt roligt! Man kom patienterna in på livet och det var en stor tillfredsställelse när patienten kom tillbaka på återbesök och hade bra värden och mådde bättre blev jag färdig distriktssköterska efter att ha läst på distans i 3 år. Kändes jättehärligt började jag arbeta på barnavårdscentralen, med kontroller, hembesök av nyfödda och diverse saker som finns och görs på en BVC. Man får lära känna familjer och följa dem och deras barn i uppväxten, och det känns ibland lite sorgligt att släppa dem när de går över i skolhälsovården. Men ibland träffar jag också vissa av barnen där eftersom jag arbetar några timmar i månaden som skolsköterska på en liten friskola. Men det är en annan historia. Monika Nyman BVC Sköterska & skolsköterska Redaktionskommittén HÄLSAN i CENTRUM

14 DSF FULLMÄKTIGE I UPPSALA Fullmäktige i Uppsala april 2015 på Clarion Hotell i Uppsala Under två dagar träffades styrelsen för Distriktssköterskeföreningen Sverige samt representanter från de lokala föreningarna för ett par dagars givande samtal. Huvudämnet var samarbetet mellan de lokala föreningarna ut från och riksföreningen - hur stärker vi det? Hur ska föreningen och de lokala föreningarna göra för att kunna leva vidare? Vilka förväntningar har lokalföreningarna från Sverigestyrelsen? Den andra dagen av dessa två genomfördes fullmäktigemötet. Kristina Hesslund, Sverigestyrelsens ordförande, startade första dagen med att ge information om dagarnas upplägg samt hälsa alla varmt välkomna. Efter en presentation av alla deltagare fortsatte Margareta Pantzar som är psykolog att prata om rökavvänjning samt om E-cigarretten. Hon berättade hur hon jobbar med detta vilket var en mycket intressant föreläsning. Efter detta följde en diskussion om Distriktssköterskeförenigens framtid. Vilka förväntningar har lokalföreningarna på Sverigestyrelsen? Det blev mycket diskussion kring detta. Många lokalföreningar har svårt att få ihop personer till styrelserna. Hur kan man hjälpa till och stötta dessa föreningar? Årets Distriktssköterska 2015 Årets distriktssköterska är en utmärkelse som distriktssköterskeföreningen i Sverige har givit till en speciellt utvald Foto på Uppsala Slott

15 DSF FULLMÄKTIGE I UPPSALA Årets Distriktssköterska Eleonor Josefsson Dahsltröm Alla foton i denna artikel är tagna av Irene Wikström. distriktssköterska i mer än 10 år. Vid fullmäktige i Uppsala april utsågs Eleonor Josefsson Dahlström från Timmernabben till Årets Distriktssköterska Ellinor blev färdig sjuksköterska 1972 och vidareutbildade till distriktssköterska Hon arbetar i hemsjukvården i Mönsterås kommun och sedanhem sjukvården gick över till kommunen Hon nominerades av arbetsgruppen Hemsjukvården Möns- terås kommun för att hon, som nomineringen lyder: Stor kunskap och erfarenhet, hon är medmänsklig, lyhörd och ödmjuk, en förebild för arbetskamrater och studenter. Hon är ett känt ansikte i kommunen och genom sin hälsosamma livsstil även en förebild utanför arbetet. Hon är lokalt sårombud och ansvarig palliativt ombud. en genuin distriktssköterska Första dagen slutade med en trevlig middag på restaurang Aaltos.

16 DSF FULLMÄKTIGE I UPPSALA Dag 2. Efter följde sedvanliga fullmäktige förhandlingar. Ordförande under mötet var Stefan Lundberg från vårdförbundet. Man avhandlade sedvanliga frågor. Bl.a. Diskuterades medlemsavgiften, som Sverigestyrelsen ville höja. Då gick diskussioner höga. Man kom fram till en mindre höjning av medlemsavgiften. När man kom till val så blev resultatet följande Ny styrelse: Till ny ordförande efter Kristina som önskade avgå valdes enhälligt Maria Larm från Östersund. Kristina Hesslund avgick som ordförande men gick över till annan post som var kassör tillsammans med Inger Mannebäck. Vi tackade även av Eva Gunnarsson och Chatrin Persson för sitt fina arbete. Övriga i styrelsen blev: Nina Rolf som hemsidesansvarig. Ledamöter blev: Monica Erikson, Mittuniversitetet, Anja Göransson från Bohusläns lokalförening samt Eva Stålhammar från Jönköping. I redaktionskommittén invaldes Monika Nyman istället för Mona Johansson som önskade avgå. Ny i valberedningen: Irene Wikström Ny valberedning blev Eva Strand, Chatrin Person samt Irene Wikström. Dagen avslutades vid 12-tiden och alla fick sin sedvanliga lunchpåse innan vi skildes åt för att åka hem till våra respektive hemorter. Eva Gunnarsson tackas av. Monika Nyman BVC Sköterska & skolsköterska Redaktionskommittén Alla foton i denna artikel är tagna av Irene Wikström. 14 HÄLSAN i CENTRUM 2 15

17 ÅRETS DISTRIKTSSKÖTERSKA Årets Distriktssköterska offentliggjordes under föreningens fullmäktige den april i Uppsala Eleonor Josefsson Dahlström från Timmernabben utsågs till Årets Distriktssköterska Eleonor blev färdig sjuksköterska 1972 och vidareutbildade sig till distriktssköterska Hon arbetar i hemsjukvården i Mönsterås kommun sedan hemsjukvården gick över till kommunen Hon nominerades av arbetsgruppen Hemsjukvården Mönsterås kommun för: Stor kunskap och erfarenhet inom sitt yrke. Hon är en stor tillgång för hemsjukvården och en förebild för arbetskamrater och studenter. Hon är medmänsklig, lyhörd och ödmjuk. Ett känt ansikte i kommunen och genom sin hälsosamma livsstil även förebild utanför arbetet. Hon är lokalt sårombud och ansvarig palliativt ombud En genuin distriktssköterska. Eleonor har stor kunskap och erfarenhet, lyhörd och ödmjuk, en förebild för arbetskamrater och studenter. Kristina Hesslund Kassör för DSF i Sverige HÄLSAN i CENTRUM

18 SÅRVÅRD RUNT FÖRRA SEKELSKIFTET Sårvård runt förra sekelskiftet Sårskador har alltid varit vanligt och sårvård är troligen en av de äldsta medicinska åtgärderna. Dock har förekomst precis som orsakerna och behandlingen varierat en hel del över tid. Denna artikel som fokuserar sårvården runt sekelskiftet 1900 syftar till att ge en översikt av dåtidens behandlingsrekommendationer och förbandsmaterial. Kunskapen om sårvård utgick i äldre tider nästan uteslutande från diverse huskurer och råd från kloka gummor/gubbar. Dessutom var behandlingen ofta förknippad med magiska ritualer. Sårförbanden kunde t.ex. bestå av (förutom någon form av täckförband av tyg) växtblad, honung, grötomslag, rått kött och spillning från olika djur sockermättat brännvin. På brännskador kunde man t.ex. pensla linolja som stelnade till en rätt tålig hinna. Som sårtvätt användes bl.a. växtavkok, brännvin, spott och urin. Sådana behandlingsmetoder användes dock främst av allmogen. Förbanden har sedan successivt utvecklats utifrån olika teorier och tankar om vad som just då ansågs vara mest effektivt. Men det var inte förrän på 1800-talet som förbanden började likna dagens förbandsmaterial. Det var framförallt under Krimkriget på 1850-talet som det utvecklades en rad förband som (visserligen modifierats över tid) faktiskt används även idag. Vård & behandling av sår Det är svårt att hitta några dokument/litteratur från förra sekelskiftet om rekommendationer och behandlingsåtgärder som specifikt gällde för sjuksköterskor. Den största anledningen till detta var att vid denna tid var sjuksköterskeutbildningarna huvudsakligen baserade på praktik och muntlig tradition. Utbildningen innehöll visserligen även föreläsningar, dock i begränsad omfattning, och några läroböcker fanns generellt inte. Så beskrivningen nedan är inte professionsspecifik utan belyser de rekommendationer och behandlingar som fanns för sårvård runt förra sekelskiftet, oavsett om man var professionell vårdgivare eller privatperson. Den generella behandlingsregimen var att alla sår skulle behandlas torrt. För att uppnå detta användes till exempel olika typer av sårpulver (t.ex. Jodoform) och torra kompresser. Om sårsekret eller blod hade trängt igenom förbandet 16 HÄLSAN i CENTRUM 2 15

19 SÅRVÅRD RUNT FÖRRA SEKELSKIFTET var det i första hand rekommenderat att lägga på mer bomull som fästes med ytterligare en gasbinda, så länge inte förbandet blev för otympligt. Vid större genomblödning/vätskning skulle dock förbandet bytas helt. Vid ett sår med varbildning rekommenderades omläggning dagligen, då i första hand med våtvarma omslag. Salvor rekommenderades bara för äldre och svårläkta sår. För torr hud och småsprickor användes mjukgörande salvor och krämer, precis som idag. Zinksalva (1 del zinkvitt & 10 delar vaselin) samt zinkpasta (10 delar zinkvitt, 10 delar vaselin plus stärkelsepulver i lämplig mängd) användes ibland, men oftast inte i sårvården utan för eksem och andra hudutslag. Dessa två preparat verkade framförallt uttorkande och till viss del även klådstillande. Liggsår var ganska vanligt framförallt bland äldre på landsbygden, då även ofta infekterade med bl.a. fluglarver. Huvuddragen i den rekommenderade behandlingen skiljer sig inte mycket från den som är idag med fram för allt avlastning och god hygien. Rena sängkläder, noggrann bäddning ( undvikande af veck å lakanen, knölar i madrassen, ) och vändning av patienten var viktiga åtgärder. Om man upptäckte rodnade och ömmande ställen skulle läkare tillkallas. Som decubitusprofylax användes ibland luftkuddar och vattenkuddar ovanpå madrassen, även ringformade kuddar kunde användas. Men andra delar i behandlingen skiljer sig dock från det som vi tillämpar i dagens sjukvård, som t.ex. den rekommenderade behandlingen i väntan på läkaren. Då skulle man fukta det rodnade stället med lite konjak, citronsaft eller kamfertsprit (kutan lösning av Kamferessens löst i alkohol). Plåster fanns i lite olika former och användes precis som idag för mindre sårskador men var inte alltid av den typen som vi är vana vid. Det fanns bl.a. häftplåster (kallades även Amerikansk häfta ) vilket är ungefär motsvarande det plåster vi använder idag. Häftplåstret uppfanns av Robert Wood Johnson i USA redan 1874, men började inte produceras för försäljning förrän runt Men det fanns även andra typer av plåster såsom giktplåster (smärtlindrande), kvicksilverplåster (mot inflammationer), spanskflugeplåster (avsvällande & smärtstillande), och liktornsplåster (mjukgörande). Dessa andra typer av plåster var alla plåsterförband som innehöll olika verksamma substanser. Grunden till plåsterförbanden tillverkades ofta av blyoxid och/eller harts och vax. Olika typer av förbandsmaterial kunde köpas på apotek, men det var långt ifrån alla som hade råd med detta. Istället fick man då tillverka förbandmaterialet själv, och improvisationsförmågan var troligen ganska stor gällande såväl val av förbandsmaterial som hur såren skulle skötas. Det fanns råd och anvisningar att tillgå i olika skrifter (t.ex. Hemmets läkarebok ), som baserades på aktuell medicinsk kunskap, om bl.a. hur förbandsmaterial kunde tillverkas, olika metoder för sterilisering av förbandsmaterial, recept för tillredning av tvättvätskor och desinfektionsmedel. Men även detta var det långt ifrån alla som hade tillgång till. Däremot var råd från de kloka och olika huskurer mer flitigt använda. Vård & behandling av infektioner Sår var generellt fruktade och det var främst två saker som man var orolig för: det ena var blödning (ffa. hur kraftig denna var) och det andra var infektioner. Man visste mycket väl att även det minsta lilla sår som blev infekterad kunde orsaka mer eller mindre livshotande blodförgiftningar, och kunskapen kring vilka tecken och symtom som var viktiga att beakta var generellt god. En varbildning i ett sår var vanligt (ofta orsakade av lågpatogena hudbakterier) och var i sig inte speciellt oroväckande. Även den inflammatoriska processen vid naturlig sårläkning var välkänd, och sårtvätt och aktivt avlägsnande av pus var en generell rekommendation. Detta gällde även abscesser där, precis som idag, punktion med dränage var standardbehandling. Skulle man upptäcka tecken på infektion var rekommendationen en grundlig revision av såret (ffa. avlägsna pus och noga sårtvätt). Därefter rekommenderades applicering av våtvarma omslag som skulle ligga kvar i ett dygn. Ett våtvarmt omslag var kompresser som blötlades i antiseptisk vätska (t.ex. 2%-igt karbolvatten eller 1%-ig kreolinlösning) som urvrides och sedan applicerades på såret. Den fuktade kompressen täcktes helt med något lämpligt vattentätt tyg (t.ex. vaxduk), och sedan täcktes det hela med rikligt med vadd eller liknande som fästes med en binda. Tanken var att förbandet skulle lindra smärta och att såret skulle rena sig. Därefter övergick man sedan till torra förband, gärna tillsammans med något sårpulver. Blodförgiftning var en av de stora farhågorna när man fick HÄLSAN i CENTRUM

20 SÅRVÅRD RUNT FÖRRA SEKELSKIFTET Bild från vänster: Ignaz Semmelweiss Florence Nightingale Joseph Lister ett sår, mycket på grund av den stora dödligheten. Detta var allmänt känt såväl av professionella vårdgivare som av allmänheten. Det bör noteras att termen blodförgiftning användes på lite olika sätt under denna tid. Av allmänheten användes det som ett paraplybegrepp för många olika typer av infektioner i hud och omgivande vävnad. Medan läkarna istället använde den medicinska termen septikämi (sepsis) för att ange diagnosen mer precist. Innan man började tillämpa aseptiska och antiseptiska metoder i sårvården var detta en fruktad sjukdom. Man betecknade då septikämi tillsammans med hospitalsbranden (sårinfektion med gangrän) och pyämien (pyemi) som de tre mordänglarna. Infektioner var ett återkommande problem inom hälso- och sjukvården då det inte fanns någon effektiv behandling mot själva orsaken. Man hade redan i slutet av 1800-talet ganska god kunskap om virus, bakterier och parasiters förekomst och biologi. Även kunskapen om kroppens immunförsvar var god. Men däremot hade behandlingsmöjligheterna inte kommit lika långt. Viss behandling mot vissa parasitsjukdomar fanns (även om de inte alltid var så hälsosamma :-). Till exempel behandlades masksjukdomar och skabb med laxermedel blandat med kvicksilver. Men någon behandling mot bakterier och virus fanns inte. Behandling med Sulfa började inte förrän på 1930-talet och Penicillin på 1940-talet. Ett annat exempel på att det fanns god medicinsk kunskap men begränsade behandlingsmetoder var scarlatina där man visste att sjukdomen var orsakad av en bakterie, och såväl diagnostiska kriterier som inkubationstid, smittvägar och sjukdomsförlopp var väl dokumenterat. Men behandlingen bestod uteslutande av lindrande av symtom, begränsad smittspridning samt åtgärder för ett bibehållet acceptabelt allmäntillstånd. Smittspridning av bakterier till sår var dock välkänt och såväl primärprevention genom god hygien och desinfektion var de effektivaste sätten att behandla/förhindra infektioner. Hygien & desinfektion Det var inte förrän i slutet av 1800-talet som man började använda desinfektion och antiseptiska metoder, och det var flera personer som bidrog till denna kunskapsutveckling. Redan år 1847 påbörjade förlossningsläkaren Ignaz Semmelweiss sin långa kamp mot barnsängsfeber. Han införde obligatorisk handtvätt med klorvatten för läkarna efter avslutad obduktion (innan de gick vidare till förlossningsavdelningen) vilket ledde till att dödligheten vid förlossningar sjönk direkt från 10 till 1 %. Åtgärderna visade tydligt på betydelsen av god handhygien inom vården. Florence Nightingale var också en av dessa personer som under 1850-talet uppmärksammade och propagerade för hygienens betydelse. En annan var kirurgen Joseph Lister som i slutet av 1800-talet började sina antiseptiska experiment med bl.a. karbolsyra som desinfektionsmedel, och resultaten var tydliga, dödligheten i infektioner minskade dramatiskt. Men trots denna kunskap om hygienens betydelse redan på 1800-talet kan man i provinsialläkarrapporter från början av 1900-talet läsa om såväl almogens bristande snygghet (dvs. städning & hygien) som barnmorskornas tydliga brister gällande hygienrutiner. I slutet av 1800-talet var allmänhetens syn på sjukdom och dess uppkomst ofta ganska olik de medicinskt skolade. Till exempel ansåg provinsialläkarna att en ren kropp och frisk luft i bostäderna var direkt hälsofrämjande, medan allmogens utgångspunkt istället var att smuts var ett effektivt skydd mot sjukdom och att enbart tvätta sig en gång i veckan eller mera sällan var mer regel än undantag. Dessutom ville man inte gärna vädra sina bostäder för då försvann den värdefulla värme som man med stor möda försökte upprätthålla. Men i takt med att folk fick ökad insikt i hygienens betydelse för sjukdomars uppkomst minskade bl.a. dödligheten i sårinfektioner. För desinfektion i hemsjukvården vid sekelskiftet 1900 var kokning den vanligaste använda metoden. Men man använde också olika former av desinfektionsmedel (t.ex. Karbolsyra, Formalin och Kvicksilverklorid). Som tvättvätskor till sår rekommenderades bl.a. Blyättika (basisk ättiksyrad blyoxid) som späddes med vatten, 2 %-ig Karbolsyra (fenol) och 1-2%-ig Lysol (antiseptiskt, används än idag i vissa rengöringsmedel). Jodoform rekommenderades framförallt till så kallade orena 18 HÄLSAN i CENTRUM 2 15

21 SÅRVÅRD RUNT FÖRRA SEKELSKIFTET sår och benämndes ofta som ett ovärderligt medel. Jodoformförbanden var ett resultat av Joseph Listers forskning. Preparatet receptbelagt och skrevs bara ut av läkare då jodförgiftning var vanligt bland patienterna som behandlades med detta preparat. Oftast blandades Jodoform med Borsyra, med andelarna 50/50. Även Hypermanganat (även idag kallas Kaliumpermanganat) användes som desinfektionsmedel för såväl sår som annan utrustning. Referenser Drakman, A. (2012). Smuts fara eller skydd? En studie av svenska provinsialläkares och allmogens skilda uppfattningar om hygien under sent 1800-tal. Socialmedicinsk tidskrift. 89, 1: Häger, K. (1988). Kirurgins historia. Göteborg: Nordbok AB. Jakobsson, U. (2012). Distriktssköterskans historia en yrkeskår växer fram. Svensk Medicinhistorisk Tidskrift. 16: Jakobsson, U. (2014). Folkhälsa och sjukvård på den Skånska landsbygden i slutet av 1800-talet: effekter av industrialiseringen. Ale: Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge. 1, Några viktiga regler vid sårbehandling [enl. Hemmets läkarebok, 1903] - Använd alltid rena, om möjligt sterila förbandsartiklar vid skötsel och förbindning af sår - Berör aldrig såret med fingrarna - Undvik att med fingrarna beröra den sida af kompressen som ska ligga närmast såret - Rengöring och sköljning af orena sår göres försiktigt medelst rena bomullssuddar, gas- eller linnelappar, doppade i antiseptisk vätska (t.ex. Karbolvatten eller Kreolin) Distriktsköterskans roll i sårvården Det är svårt att avgöra distriktssköterskan roll gällande sårvården runt förra sekelskiftet pga. att distriktssköterskeyrket inte var etablerat. Innan Statens distriktsköterskeskola startade 1920 fanns egentligen ingen formell utbildning till yrket. Bara några decennier tidigare hade sjuksköterskeutbildningen börjat ta form, och den formella sjuksköterskeutbildningen var fortfarande under etablering. Under denna period började distriktsvården sakta växa när kommuner, privatpersoner och landsting anställde fler och fler epidemi- och länssjuksköterskor / landsbygdssjuksköterskor. Även titeln distriktssköterska förekom, dock ganska sparsamt. Dessa sjuksköterskors uppgift var i första hand att biträda epidemisjukvården, men skulle i mån av tid även vårda de icke-epidemiskt sjuka patienterna i deras hem samt vid behov biträda provinsialläkaren vid hembesök hos de fattiga. Kravet för dessa anställningar varierade mycket, och något egentligt krav på sjuksköterskeutbildning eller liknande fanns oftast inte. Så någon slutsats om specifikt distriktssköterskors eller sjuksköterskors roll i vården av sår går tyvärr inte att dra, men troligen tillämpades samma metoder som de ovan nämnda. Lagerholm, J. (1903). Hemmets läkarebok. Stockholm: Fröléen & Co. Statistiska Centralbyrån (SCB). (1904). Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. Stockholm: Kungliga Medicinalstyrelsen. Ulf Jakobsson Distriktssköterska/docent Enheten för medicinens historia Medicinska fakulteten Lunds Universitet mail: HÄLSAN i CENTRUM

22 DSF STOCKHOLM - ÅRSMÖTE Årsmöte DSF Stockholm - Datum: Den 13/4 hade Stockholms - DSF årsmöte. Pfizer stod för kvällen som hade tema Hälsa. Kvällen började med sedvanligt mingel bland kollegor och sponsorer. Sedan föreläste Matthias Lindin, Sjuksköterska och Doktorrand på Karolinska sjukhuset om hur vi pratar om Hälsa med våra patienter. Bild: Vår mötesordförande Ann Johansson fixar glatt tekniken. Det var en givande föreläsning som b la innehöll att prata om alkoholvanor är det som vården tycker är svårast. Men hur ska vi då göra?flera bra tips gavs. Matthias pratade även om att stillasittande räknas bli den nya rökningen. 1 minuts rörelse per 30 minters stillastinnade är den nya rekomendationen. Alla i salen uppmanades att resa på sig under den delen av föreläsningen och lydiga som vi är så ställde sig alla upp och lyssnande stående en stund. En rolig och lärorik föreläsning 20 HÄLSAN i CENTRUM 2 15

23 DSF STOCKHOLM - ÅRSMÖTE Sedan följde årsmötet. Ann Johansson mångårig medlem i Stockholms DSF valdes till ordförande för årsmötet. 2 medlemmar avgick. Eva Lindevall och Tina Persson. Vi tackar för era insatser och kommer att sakna er. Eva Andersson och Astrid Häger valdes om på 2 år och Birgitta Flood-Åsberg valdes om på 1 år. Elisabeth Bos Jordbro VC och Margareta Serednicka Gustavsbergs VC valdes in på nyval 2 år. Ni hälsas varmt välkomna till styrelsen för Stockholms DSF. Styrelsen vill också tacka Ann Johansson för hennes insats som årsmötets ordförande. Bild: Mingel och sponsorer. Våran ordförande Ina El-Sherif på kryckor, inget stoppar en distriktsköterska när det är årsmöte. Efter årsmötet var det middag. En trevlig kväll med kollegor! Bild ovan: Matthias Lindin i full färd med sin föreläsning. Eva Andersson Vice Ordförande Legitimerad Distriktssköterska Stockholms Distriktssköterskeförening Mail: Bild: Våra nya styrelsemedlemmar Margareta Serednicka och Elisabeth Bos hälsar glatt på våran medlemsansvarige Birgitta Flood-Åsberg under middagen. HÄLSAN i CENTRUM

24 UTBILDNINGSCAFÉER Utbildningscaféer - Inom äldreomsorgen i Sävsjö Foto och faktaruta hämtad från Diabetssköterskornas bildspel Inom äldreomsorgen i Sävsjö kommun har vi startat upp utbildningscafé för omvårdnadspersonalen på Säbo och hemtjänsten. Frågan kom till oss som arbetar inom hälso- och sjukvården i kommunen via MAS som fått förfrågan från områdeschefer då personalen efterfrågat utbildning. Kollegan Monica Carlsson och jag nappade på idén och började planera för utbildningscafé. Sävsjö kommun är en liten kommun men trots detta är det många som arbetar inom äldreomsorgen. Inom äldreomsorgen i Sävsjö kommun har vi startat upp utbildningscafé för omvårdnadspersonalen på Säbo och hemtjänsten. Frågan kom till oss som arbetar inom hälsooch sjukvården i kommunen via MAS som fått förfrågan från områdeschefer då personalen efterfrågat utbildning. Kollegan Monica Carlsson och jag nappade på idén och började planera för utbildningscafé. Sävsjö kommun är en liten kommun men trots detta är det många som arbetar inom äldreomsorgen. Vi har haft tre omgångar med utbildningscafé under våren, det har kommit ca 50 personer per tillfälle. Inbjudan gick ut till områdescheferna vilka förmedlade till personalen, som fick anmäla sig. Vid denna första omgång av utbildning var ämnet Äldre med diabetes och vi bjöd in distriktssköterskorna Monica Jansson och Helene Sigfridsson som har diabetsmottagning på Sävsjö Vårdcentral. Ämnet är aktuellt då Nationella programrådet diabetes (Sveriges Kommuner och Landsting, 2014) har tagit fram vårdprogrammet Äldre med diabetes för dig som arbetar inom vårdboende och hemsjukvård. Där poängteras att vården till de äldre måste anpassas till individen och inriktas i första hand på välbefinnande och god livskvalitet. Programmet omfattar vård, behandling och uppföljning av patienter med typ 1- och typ 2-diabetes. 22 HÄLSAN i CENTRUM 2 15

25 UTBILDNINGSCAFÉER Varje utbildningstillfälle var bokat till två timmar under eftermiddagstid. Efter presentation av personer och upplägg föreläste diabetssköterskorna ca 20 minuter sedan fika paus och 20 minuter föreläsning till. Personalen fick därefter arbeta och diskutera vid borden med frågeställningen, vad de kan göra i sitt team för att förbättra för äldre med diabetes. Innan avslutet gick vi gemensamt igenom vad man kommit fram till under diskussionerna vid borden, för att sprida olika idéer. Personalen var kreativa och kom med många goda förslag för förbättringar, som kunde handla om att märka pennor och stickor med datum vid förpackningens öppnade till att inspektera fötter och munhälsa regelbundet. Under utbildningstillfället kom många frågor och funderingar upp som diabetssköterskorna kunde svara på. De rekommenderade även att gå in på SKLs hemsida där man kan genomgå en webbutbildning för Vård av äldre med diabetes. De förbättringsideér som kom upp tog personalen med sig till teamet och presentera på teamträff för att förbättringarna ska bli till. Detta arbetssätt hade vi förankrat hos områdescheferna både muntligt och skriftligt för att de ska stödja och uppmuntra teamen till fortsatt förbättringsarbete inom ämnet. Vi har under och efter utbildningstillfällena upplevt positiv respons och personalen önskar fler utbildningscaféer, så till hösten planerar vi köra en ny omgång och då ev. med temat Palliativ vård eller sårvård. Kompetens inom dessa områden finns inom vår organisation och tanken med utbildningscaféerna är att sprida kunskap som finns till omvårdnadspersonalen. DIABETES & ÄLDRE Hyperglykemi trötthet försämrad sårläkning inverkan på kognition (intellektuella funktioner) Hypoglykemi ökad risk för fall kognitiva störningar - konfusion ofta svårtolkade symptom Eva Stålhammar Distriktssköterska Hemsjukvården Sävsjö kommun För mer information: Hälsan i Centrum nr 3 och 4, 2015 slås ihop till ett kombinerat Höst- och vinternummer - nr 3-4, 2015 Mediahuset har sagt upp vårt gamla avtal med Hälsan i Centrum då varje nummer går med förlust pga få annonser. Styrelsen tror att föreningen bör ha en tidning i pappersform. Vi provar och gör ett kombinerat 3-4 nummer till hösten som föreningen betalar kostnaden för. Sen får vi utvärdera hur vi ska göra nästa år. Nästa kombo-nummer, nr 3-4, 2015 ska bl a handla om: - Distriktssköterskeutbildningar - Olika inriktningar som distriktssköterskan kan välja. - Reportage på olika arbeten Vi önskar er en riktigt Skön Sommar!! Kristina Hesslund Kassör för DSF i Sverige Styrelsen för DSF i Sverige via Maria Larm HÄLSAN i CENTRUM

26 NYTT OM UVA/UVB Nytt verktyg för mätning av UVA/UVB Underlätta solandet framöver för barn såväl som för vuxna. Nu finns det en UV indikator i form av ett armband som enkelt kan tas på för så väl barn som vuxna. Teknologin bakom indikatorn har utvecklats sedan 2009 vid University of Strathclyde i Skottland och sedan vidareutvecklats till en färdig produkt via ett företag i Göteborg. UV indikatorn indikerar hur mycket UVA och UVB strålning en person har utsatts för under dagen och kan lätt utläsas för att undvika solskador. UV indikatorer har funnits i flera olika varianter under flera decennier, och de flesta av dem har bara mätt UV Index. Armbandet fungerar genom en kemisk reaktion,en syra bas reaktion, där en syra komponent släpper ifrån sig en proton som reagerar med en ph beroende färg. När protonen och färgkomponenten reagerar förändrar färgkomponenten färg, då ph värdet på den förändras. 24 HÄLSAN i CENTRUM 2 15

27 NYTT OM UVA/UVB Vid intensiv UV strålning kommer indikatorn att byta färg snabbare då en ökande mängd UV strålning ökar reaktionshastigheten i indikatorn. Visuellt sker det genom en färgförändring av armbandet där den börjar byta färg vid 1 SED1 och når fullt färgutslag vid 2 SED och den är utvecklad för hud typ 1 och 2 enligt Fitzpatrick Scale. En vidare utveckling för hud typ 3 och 4 kommer att komma inom ett par år. Tekniken för armbandet är publicerad i tidningen ChemComm2. Smörjer man in kroppen med solskydd skall armbandet också smörjas in. När solskyddet börjar avta kommer armbandet att meddela användaren detta genom färgförändringen. Referenser 1 WHO report 2006; Environmental Burden of Disease Series, No Flagging up sunburn: a printable, multicomponent, UV-indicator that warns of the approach of erythema., 2009, Om en användare smörjer in så måste man även smörja in armbandet. UV Indikatorn förändrar färg från gul, 0 SED, till rosa vid fullt utslag, 2 SED. HÄLSAN i CENTRUM

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Hej arbetsterapeuter!

Hej arbetsterapeuter! Hej arbetsterapeuter! Årets första månader har flugit förbi och våren är här. Styrelsen har genomfört årsmötet som hölls den 7 mars där Anette Hjälmefjord bjöds in för att prata om sina erfarenheter kring

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Psoriasis - en ärftlig folksjukdom

Psoriasis - en ärftlig folksjukdom Oh no...vember! Säga vad man vill men november är bannemej ingen rolig månad! Vissa månader skulle man faktiskt kunna stryka från kalenderåret och november är en av dom. Men smaken är som baken så klart!

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Patientfokuserad hemsjukvård

Patientfokuserad hemsjukvård Patientfokuserad hemsjukvård Inbjudan till konferens i Stockholm den 21-22 maj 2012 TALARE Rådet för hemsjukvård, SFAM Sonja Modin Avancerade hemsjukvården i mellersta Skåne Lena Carlsson Stifelsen Äldrecentrum

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Esther ledningsgrupp

Esther ledningsgrupp MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Plats: Ulfsparresalen, gula villan, hus 17, Höglandssjukhuset Eksjö Närvarande: Kerstin Carlsson, Eksjö kommun Ann-Katrin Henrysson, Eksjö kommun Jill Malmqvist, Eksjö kommun Ingela

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

1177 uppdrag. Samverkande sjukvård. NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177

1177 uppdrag. Samverkande sjukvård. NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177 1177 uppdrag Samverkande sjukvård NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177 Innehållsförteckning 1. Allergisk reaktion - av lindrig allergisk reaktion 2 Brännskador - Bedömning/behandling

Läs mer

Ändrade krav på stöd i hemmet för demenssjuka

Ändrade krav på stöd i hemmet för demenssjuka Team: Flen, ett samverkansprojekt mellan kommun och primärvård. Syfte med deltagandet i Genombrott: Att höja tryggheten för de personer som har demenssjukdom och deras anhöriga i Flens Kommun. Att kommun

Läs mer

Apotekets råd om. Eksem

Apotekets råd om. Eksem Apotekets råd om Eksem Eksem är en inflammation i hudens övre lager, vilket orsakar klåda och rodnad av huden. Akut eksem känne tecknas av kliande, röd, svullen, vätskeblåsor. Bakterieinfektion kan tillstöta

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Knipkulor för bäckenbottenträning

Knipkulor för bäckenbottenträning Knipkulor för bäckenbottenträning Guide till en starkare bäckenbottenmuskulatur Vielle VAGITRIM knipkulor är kliniskt utformade för att stärka bäckenbottenmuskulaturen och därigenom hjälpa till att kontrollera

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson Stegen framåt! Case Managment Jeanette Andersson 1 Stegen framåt! Copyright 2012, Jeanette Andersson Ansvarig utgivare: Stegen framåt Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2436-7 2 Innehåll Förord...

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport Kost- och Upprättad Ansvarig: Eva Brandt, distriktssköterska Rebecka Persson, dietist Förvaltning:Hyllie SDF och Sociala Resursförvaltningen projektavslutsrapport 1 Innehållsförteckning 1. BASFAKTA...

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ämnet djurvård inom djurens hälso- och sjukvård behandlar omvårdnadsarbete med sjuka och friska djur. I ämnet behandlas också sjukdomslära samt lagar och andra

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer