Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan och bygglovavdelningen rev Elena Kakavandi

Transkript

1 PLANBESKRIVNING 1(17) UTSTÄLLNINGSHANDLING Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan och bygglovavdelningen rev Elena Kakavandi Detaljplan för del av kv Valnötsträdet 8, etapp 2 Efter samrådsskedet har detaljplanen för del av kv. Valnötsträdet 8 m.m. delats upp i två ärenden; detaljplan etapp 1och detaljplan etapp 2. Detaljplanen har delats upp på grund av följande: Efter utförda arkeologiska undersökningar under 2011 och 2012 konstateras mycket stora antikvariska och kulturhistoriska värden inom kvarteret Valnötsträdet. För aktuell detaljplan och ett vägledande dokument Riktlinjer för konst och gestaltning gällande utemiljön för kv. Valnötsträdet m.m., som utgör en bilaga, är de arkeologiska undersökningarna ett viktigt underlag. Då syftet med det dokument som har tagits fram bl.a. är att skapa en mer historiskt präglad helhetsmiljö och synliggöra/tolka i första hand platsens medeltida strukturer. Detaljplan, etapp1(markerad med streckad linje, se bild nedåt)för den sydvästra delen som innefattar de befintliga byggnaderna 1 och 2 antogs av kommunfullmäktige , 38 och vann laga kraft Planområdesgräns för etapp 2 (heldragen linje). Planområdesgräns för etapp 1 (streckad linje). Adress Besök Telefon Telefax Box 611 Storgatan 35 A Kalmar Epost: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

2 Samhällsbyggnadskontoret (17) Handlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser, Planbeskrivning (denna handling), Genomförandebeskrivning. Till planen hör också dokumentet Riktlinjer för konst och gestaltning gällande utemiljön kv. Valnötsträdet m.m., en behovsbedömning, fastighetsförteckning och grundkarta samt samrådshandlingar. Bilagor: Valnötsträdet 8, Kalmar gamla stad, Arkeologisk förundersökning 2011 Kalmar Gamla stad, Vetenskaplig och pedagogisk potential och åtgärdsförslag, 2011 Valnötsträdet 8, Kalmar gamla stad, Arkeologisk förundersökning 2012 Trädinventering och besiktning, kv. Valnötsträdet, Övriga handlingar och dokument: Planprogram för kv. Valnötsträdet, Kalmar kommun, godkändes av Kommunfullmäktige Kulturhistorisk utredning kvarteret Valnötsträdet, Kalmar Läns museum, framtagen våren 2009 Planhandlingarna handläggs enligt Plan och Bygglagen i dess tidigare lidelse. Planens syfte och huvuddrag Planen innebär en ändring från allmänt ändamål till kvartersmark respektive allmän platsmark i form av park-, gatu- och torgmark. Syftet med planförändringen är att ge möjlighet att utföra ombyggnation inom del av kv Valnötsträdet 8 till bostäder, kontor samt lokaler för bland annat kulturändamål. Planen ska även säkerställa befintlig bebyggelses och områdens kulturhistoriska värden samt skapa förutsättningar för att synliggöra platsens medeltida historia. I ett större perspektiv är planens syfte att utveckla, förstärka och tydliggöra en attraktiv stadsmiljö med historiska referenser för att främja besöksnäring och turism. I samband med detaljplanearbetet tas ett dokument med riktlinjer för konst och gestaltning av utemiljön för hela kvarteret fram. En viktig förutsättning är att området, som kommer att ha en del privatmark även i fortsättningen, ska upplevas som öppet och tillgängligt för allmänheten. Planen handläggs med normalt planförfarande. Avvägning enligt miljöbalken Planens syfte bedöms inte stå i strid med hänsynsreglerna i miljöbalken. Miljöbedömning En behovsbedömning har upprättats i enlighet med de lagar som gäller för miljöbedömningar av planer och program (MKB-förordningen (MKBF ), Plan- och bygglagen 5 kap 18 och Miljöbalken 6 kap ). Behovsbedömningen upprättas för att utreda om planens genomförande innebär en betydande påverkan på miljön.

3 Samhällsbyggnadskontoret (17) Om behovsbedömningen visar på en betydande miljöpåverkan skall en miljöbedömning göras och resultatet redovisas i form av en miljökonsekvensbeskrivning. Kommunen har kommit till slutsatsen att planen inte innebär en betydande påverkan på miljön och att en särskild miljöbedömning därför inte behöver upprättas. Plandata Lägesbestämning Planområdet är beläget i Gamla stan i Kalmar och omfattar del av kv. Valnötsträdet. Kvarteret avgränsas av Slottsvägen, Molinsgatan, bebyggelsen norr om Kungsgatan och Gamla Kyrkogården. Planen utgör den andra av tre detaljplaneetapper (se bild på sida 4) inom kvarteret Valnötsträdet. Planområdets lokalisering. Areal Planområdets areal för etapp 2 är ca 8000 kvm. Markägoförhållanden Marken i planområdet ägs idag av Kalmar kommun. Ett avtal finns upprättat vilket reglerar att delar av kv. Valnötsträdet kommer att köpas av Glebes fastighets AB, i samband med att detaljplanen vinner laga kraft. Resterande mark förblir allmän platsmark. Markanvändning Nuvarande bebyggelse inom planområdet uppfördes som lasarettsbyggnader under slutet av 1800-talet början av 1900-talet. Efter att lasarettet lades ner under 1930-talet har byggnaderna inhyst offentliga verksamheter såsom konstmuseum, bibliotek och kontor. Områdets användning idag utgörs av bland annat utställningslokaler. Flera lokaler står tomma i väntan på ny verksamhet. Omgivande bebyggelse består främst av bostadshus samt hotellverksamhet.

4 Samhällsbyggnadskontoret (17) Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Arbetet med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan för Kalmar kommun pågår. Planen beräknas antas under Program för planområdet Planområdet omfattas av Planprogram för område kv Valnötsträdet, som togs fram under våren 2010 och godkändes av kommunfullmäktige Planprogrammet berör hela kvarteret Valnötsträdet. Denna detaljplan utgör den andra detaljplaneetappen inom programområdet Schematisk bild över etappindelning. Heldragen linje visar aktuellt planområde etapp 2, streckad linje visar detaljplanetapp 1 och 3. Tillsammans utgör dessa programområdet. Detaljplaner Gällande detaljplan, Ändring av stadsplanen för Gamla staden i Kalmar, 0880k- 1:94, fastställt år 1940, anger för aktuellt planområde markanvändningen allmänt ändamål Detaljplan för en del av kv. Valnötsträdet 8 m.m. etapp 1 antogs av kommunfullmäktige , 38 och vann laga kraft Riksintresse för kulturmiljö Planområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljö (K 48) som sträcker sig som ett stråk genom Kalmar stads centrala delar. Riksintresset motiveras genom Kalmar som 1600-talets viktigaste befästnings- och sjöfartsstad, att staden är ett av landets främsta exempel på 1600-talets byggnadskonst samt residens- och förvaltningsstadens fortsatta utveckling. I beskrivningen av riksintresset lyfts bland annat Gamla stad och de lämningar som återfunnits där fram. Fornminne och övrig skyddsstatus Kv Valnötsträdet ingår i fornlämningsområde Kalmar 94:1, som sträcker sig från Gamla stad i söder till Malmfjärden i norr. Kvarteret angränsar dessutom till Gamla kyrkogården, fornlämning Kalmar 56:1.

5 Samhällsbyggnadskontoret (17) Kvarterets byggnader saknar skydd i gällande stadsplan men ingår i kommunfullmäktiges beslut , 247 om välbevarade bebyggelsemiljöer och fornlämningsområden: De ändringar som görs, vad gäller utformning och ny bebyggelse, skall ske med arkitektonisk medvetenhet om platsens kulturhistoria och bedömas till fördel för synliggörande av platsens historiska sammanhang. Åtgärder får inte vidtas som kan skada de kulturhistoriska spåren. Flertalet av kvarterets byggnader omfattas av beslutet. En arkeologisk förundersökning för kv. Valnötsträdet utfördes under våren I de slutsatser som presenterades i rapporten som skrivits av Stefan Larsson och Hanna Melander (Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2011:112) framhölls att det aktuella området har mycket stora antikvariska och kulturhistoriska värden som saknar motsvarighet i landet. Samtidigt beskrivs behovet av vidare arkeologiska undersökningar. Inom kvarteret finns lämningar från medeltid och tidig modern tid, som ligger mycket ytligt och har stor potential att kunna belysa breda aspekter av Kalmar stads historia. Under 2012 har ytterligare en arkeologisk undersökning av platsen utförts och presenterats av Riksantikvarieämbetet i UV Rapport 2012:165. Undersökningen förstärker och förtydligar värdena och ger en mer utförlig bild av det medeltida torget och beskrivning av den äldre stadsbildningen. Karta över den arkeologiska förundersökningen som utfördes 2012.

6 Samhällsbyggnadskontoret (17) Kulturhistorisk utredning Kalmar Läns Museum har under våren 2009 framställt en omfattande kulturhistorisk utredning för hela kvarteret Valnötsträdet. Utredningen innehåller bl. a. en övergripande bedömning av kvarterets kulturvärden samt en rekommendation för hur dessa värden borde beaktas inför det kommande detaljplanearbetet. Denna handling tillsammans med rekommendationer i planprogrammet för området ligger till grund även för denna detaljplan etapp 2. Förutsättningar och förändringar Kort historik Planområdet omfattar rester av Kalmars medeltid stadskärna från talet. Då hade staden en central roll i Sveriges östkustförsvar och handel. På den plats som nu är föremål för planläggning fanns bl.a. stadens kärna med kyrka, torg och rådhus. Den gamla kyrkogården är fortfarande synlig på platsen. Platsen mellan lasarettets gamla huvudbyggnad och den norra paviljongen var läget för den medeltida stadens torg och arkeologiska undersökning visar att det finns fortfarande rester kvar från detta under markytan. När staden under slutet av 1700-talet flyttades till Kvarnholmen togs marken kring kvarteret Valnötsträdet i anspråk som odlingsmark och var till största delen obebyggt fram till slutet av 1800-talet då Kalmars nya lasarett uppfördes på platsen. Sjukhusepokens struktur inom kvarteret är idag tydlig genom byggnadernas strikta placering och förankring mot Slottsallén. Under 1930-talet hade sjukhuset växt ur sina lokaler och flyttades därför från kvarteret Valnötsträdet. Den gamla norra lasarettspaviljongen inrymdes då istället med stadsbibliotek och konstmuseum. Kulturmiljö Områdets kulturhistoriska värde bärs i särskilt hög grad av de gamla lasarettsbyggnaderna, biblioteksparkens trädbestånd samt de många kulturlager som platsen vittnar om. Den kulturhistoriska utredningen, upprättad av Kalmar Läns museum under våren 2009 anger att kv Valnötsträdet har en komplex bebyggelsesammansättning med byggnader uppförda för olika verksamheter och syften. Än mer gäller denna komplexitet markanvändningens historik. Utredningen lyfter fram planområdets höga anseende med den pampiga lasarettsanläggningen, den närliggande stadsparken samt de angränsande privatvillornas lokalisering i en representativ del av staden. Utredningen betonar framförallt de strukturella egenskaperna i området. Det är viktigt att hävda att områdets representativa funktion i Kalmar består. Kvarteret har, enligt den kulturhistoriska utredningen, tillsammans med Slottsvägen, Stadsparken och Södra kyrkogården ett viktigt miljöskapande värde. Länsmuseet framhåller inte något särskilt element i området som skulle påkalla stora förändringar. Synsättet som återspeglas i museets utredning att förstärka och reparera ingående byggnader, stadsrum med mera är det

7 Samhällsbyggnadskontoret (17) gängse inom byggnadsvården. Under rubriken Antikvariska rekommendationer i utredningen presenteras några riktlinjer som är viktiga ur planeringssynvinkel som också ligger till grund för detaljplanens bestämmelser: Samtliga byggnader inom kvarteret bör skyddas mot rivning och förvanskning. För de stora före detta vårdbyggnaderna bör den institutionella karaktären även fortsättningsvis vara avläsbar. Det är önskvärt att platsens historiska skeenden tydliggörs i kvarteret, från såväl den medeltida staden som och 1800-talets stadsbild. Värdefull miljö Området utgör värdefull miljö i enlighet med PBL (2010:900), 8 kap 2,6. Bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Nya kompletterande bebyggelsen ska utformas och placeras med hänsyn till kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. De befintliga byggnaderna är särskilt kulturhistoriskt värdefulla enligt PBL(2010:900), kap 8,13 och får inte förvanskas. Bebyggelse inom etapp 2 Bebyggelsen i området består idag av en läkarbostad (3), den norra lasarettspaviljongen (4) och vaktmästarbostad (5). Inom detaljplan etapp 1 finns sjukhusets huvudbyggnad/ekonomibyggnad(1) och sysslomansbostad (2) Befintliga byggnader inom planområdet numreras fortsättningsvis enligt ovanstående. Detaljplan etapp 2 innefattar byggnaderna nr 3, 4 och 5. Bebyggelsen inom kvarteret Valnötsträdet har genomgått många förändringar över tid men trots detta präglas den ännu av lasarettsbebyggelsens institutionella karaktär. Bland annat tack vare att bebyggelsen uppförts med en byggnadsteknik med murade och putsade väggar, som tillåtit omfattande förändringar utan att byggnadernas arkitektoniska kvaliteter och karaktärer förringats har byggnadernas värde

8 Samhällsbyggnadskontoret (17) bevarats. Bostäder och byggnadernas närmiljö där bostäder förläggs ska utformas så att lasarettsbyggnadernas publika karaktär bibehålls i linje med Länsmuseets utredning. Detta gäller delvis interiörer såsom trapphallar och entréer, men även exteriörer vad gäller tillägg som balkonger, uteplatser samt takkupor. Planförslaget innebär att byggnaderna inom kvarteret Valnötsträdet 8 delvis omvandlas till bostäder. Delar av bebyggelsen reserveras också för verksamheter av publik karaktär, t ex kultur- och utställningsändamål. Förslaget rymmer sammanlagt ca 20 bostadslägenheter. Glebes Fastighets AB har tillsammans med Åke Brisvall arkitektkontor AB och i samråd med bebyggelseantikvarie Veronica Olsson och bebyggelseantikvarie Susann Johannisson från Kalmar länsmuseum tagit fram ett förslag för hur byggnaderna kan omvandlas till bostäder och verksamheter, i det förslag som tagits fram beskrivs hur byggnaderna i området föreslås förändras inom vissa gränser och på ett sådant sätt att dess kulturhistoriska värden bevaras och dess karaktär ej förvanskas. I beskrivningen nämns bland annat att: De befintliga stora fönstren och dess relation till murytorna är primärt fasadmässigt karaktärsskapande och en styrande förutsättning för de nya bostädernas utformning. Förslaget beskriver vidare att en omvandling till bostäder m.m. ställer krav på att tillägg som t.ex. balkonger och uteplatser ska kunna uppföras. Byggnad 3, läkarbostad Läkarbostaden utgjorde från början lasarettets norra flygel. Byggnaden omformades fullständigt genom påbyggnaden 1920 och är nu en våning högre än i ursprungsutförandet. Byggnaden ger uttryck för 1920-talets klassicistiska formideal och dess förhållandevis välbevarade exteriör ska tas tillvara och skyddas mot rivning samt exteriör förvanskning. Det exteriöra skyddet omfattar såväl fasad, taktäckning, fönster, entré och trappa (q 1 och f 2 på kartan) Byggnaden får omvandlas invändigt till kontor eller alternativt till bostäder. Bottenvåningen ska inrymma utställningsverksamheter. Hiss som inte innebär tillbyggnad på taket får uppföras. Byggnad 4, norra lasarettspaviljongen Byggnaden har från att vara lasarettets norra paviljong anpassats för att senare inrymma museum och bibliotek. Detta har resulterat i flera ombyggnader. Den lugna, institutionella karaktär byggnaden har bör behållas och exteriören tas tillvara så att dess kulturhistoriska värde säkras långsiktigt. Byggnaden ska skyddas mot rivning och exteriör förvanskning. Det exteriöra skyddet omfattar såväl fasad som fönster. Eventuella till- och ombyggnader bör utföras med hänsyn till byggnadens karaktär (q 1 på kartan).

9 Samhällsbyggnadskontoret (17) Den norra lasarettspaviljongens södra fasad. Skissförslag, norra lasarettspaviljongens södra fasad, exempel på möjlig förändring av byggnaden. Byggnaden får byggas om för att inrymma bostäder i våning tre och fyra. Även vinden får byggas om för att kunna inrymma bostäder. Den del av bottenvåningen som är närmast den allmänna platsmarken ska inrymma kulturverksamheter/utställningsverksamheter av publik karaktär. Nya fönsteröppningar, takkupor och balkonger ska utformas på ett sätt som inte förvanskar byggnadens karaktär, dock kan dessa förändringar innebära en delvis förändrad karaktär av byggnaden (f 2 på kartan). Hisstoppar kan uppkomma utan att byggnadens karaktär förvanskas. Norra lasarettspaviljongens nordöstra fasad.

10 Samhällsbyggnadskontoret (17) Skissförslag, exempel på möjliga förändringar av den nordöstra fasaden. Foto över byggnad 2, sydöstra fasaden, samt illustration av möjliga förändringar av byggnaden sett från sydöst. Byggnadskroppen längst till vänster föreslås höjas. Byggnad 5, vaktmästarbostad Byggnaden kompletterar institutionsbebyggelsen från 1800-talet samtidigt som den anknyter till den småskaliga bebyggelsen väster om Gamla kyrkogården. Byggnaden skyddas mot rivning och exteriör förvanskning, till- och ombyggnader bör undvikas. Det exteriöra skyddet omfattar såväl fasad, taktäckning, fönster och entré (q 1 på kartan). Exteriören som den i dag ter sig ska tas tillvara och underhållas på ett sådant sätt att dess kulturhistoriska värde långsiktigt säkras. Riktlinjer för utformning av utemiljön Illustrationsplan över kv. Valnötsträdet som visar på förslag till utformning av utemiljön med ett tydligt torg, en markerad kyrka i markplan, väl avgränsade parkrum och stråk som länkar samman de olika delarna. I samband med planprocessen för kv. Valnötsträdet har ett dokument avseende utformning av utemiljön tagits fram. Detta dokument, Riktlinjer för konst och gestaltning gällande utemiljön kv. Valnötsträdet m.m., omfattar hela kv. Valnötsträdet (d.v.s. samtliga tre etapper) och berör ett flertal viktiga aspekter kopplat till utemiljön i den framtida utvecklingen av området.

11 Samhällsbyggnadskontoret (17) Platsen för kv. Valnötsträdet har historiskt sett varit tillgänglig för allmänheten. Platsens offentliga centrum under medeltiden med sitt centrala torg, Storkyrka och kyrkogård har spelat en viktig roll både andligt och världsligt för stadens medborgare. När institutionsbyggnaderna på talet ersatte 1700-talets odlingslandskap, kom verksamheten återigen att bli offentligt inriktad med sjukhus och senare skola och museum. Kvarteret ligger i en kontext av en renodlad offentlig karaktär och ingår i den av kommunen utpekade övergripande rekreationsstråket i nord-sydlig riktning. Gestaltningen måste balansera de nya funktioner och krav som förändrad markanvändning, i form av lasarettsområdets omvandling till bostäder och publika verksamheter, innebär. Kvartersmarken och den allmänna platsmarken i området bör underordna sig de historiska sammanhangen, och bör inte skapa några synliga gränser. Övergripande gäller att områdets kulturhistoriska värden och landskapsvärden skall utvecklas och tydliggöras. Historiska rörelsemönstren förstärks. Kv. Valnötsträdet ska ges en sammantagen gestaltning, som tillvaratar och stärker dessa värden med syfte att stärka besöksnäring och turism tillsammans med destination Kalmar och Kalmar länsmuseum Gestaltning av allmän platsmark ska syfta till att stärka kvarterets offentliga karaktär, samtidigt som rörelsemönster styrs in till kvarterets inre delar. Riktlinjernas intention är att en betydande del av utemiljön kring lasarettsbyggnaderna ska bibehålla tillträde för allmänheten och ges en publik karaktär. Inga skarpa synliga gränser bör finnas mellan kvartersmark och allmän platsmark. Den kulturhistoriska utredningen från Kalmar länsmuseum lyfter fram lasarettsepokens representativa roll i Kalmar, tillsammans med den näraliggande Stadsparken och de angränsande privatvillorna och allén utmed Slottsvägen, samt med den Södra kyrkogården. I den framtida omvandlingen av kvarteret Valnötsträdet, bör denna representativt offentliga karaktär renodlas mot Slottsvägen. Här sammanställs de delar som gäller för denna etapp av detaljplanen. Övergripande riktlinjer Återskapa det medeltida torgets ursprungliga topografi framför Storkyrkan. Gestaltning av den medeltida torgytan som ett sammanhängande golv och markera gränser mot detta tidsskikts intilliggande bebyggelse. Lämningarna av bebyggelsen rund torget kan eventuellt gestaltas med en avvikande markbeläggning. Autentiska och rekonstruerade material ska användas. Den långa varaktigheten av torgets stenbeläggning är vägledande. Återskapa siktlinjer och rörelsemönster.( NV-SÖ riktning, dvs. när man rör sig från Slottsvägen, via torget, till gamla kyrkogården.) Biltrafik, genomfart eller parkering inne på torgytan ska inte tillåtas. Kommunens krav på tillgänglighet ska dock uppfyllas.

12 Samhällsbyggnadskontoret (17) Ingen förgårdsmark, eller privata uteplatser mot torgytan utförs. Den tidigare Storkyrkans storlek måste bli synlig. Denna utgör ett historiskt blickfång i relation till en gestaltning av torget. Bevara Biblioteksparkens karaktär och koppling mot Stadsparken och Gamla kyrkogården. Förstärka och gestalta Norreportsgatans dragning genom Biblioteksparken in till det medeltida torget. Förstärka det representativa uttrycket i kvartersmarken mot Slottsvägen i materialval och gestaltning. Med en enhetlig och sammanhållen gestaltning, kan gårdsmiljöerna inom kvartersmark utvecklas mot mer privat karaktär, om tillräckligt flöde sker genom de allmänna ytorna i planområdet. Området ska förvaltas enligt en vård- och underhållsplan. Riktlinjer för allmän platsmark Torget Tyngdpunkten i gestaltningen ligger i att arbeta med torgets topografi och den stenlagda markbeläggningen, som var en tidig symbol för den medeltida staden. Befintlig gräsvegetation och befintliga träd inom området för det medeltida torget tas bort och ersätts med en ny enhetlig stenbeläggning. Ett nytt, sluttande, stenlagt torg skapas som riktar sig upp mot kyrkan och kyrkogården. Torgets stenlagda yta görs omsorgsfullt och hantverksmässigt. Beläggningen utgörs av natursten, i dimension och storlek som ökar upp mot Storkyrkan, den ökande dimensionen representerar på så sätt kyrkans betydelse, och förstärker den topografiska höjningen av marken. De arkeologiska utgrävningarna har gett oss kunskap om de medeltida byggnadernas placering och riktningar. Dessa kan tolkas och förstärkas genom linjer av ett avvikande material i t.ex. järn eller stål. Markeringarna kan successivt övergå i växande trappsteg för att på så vis accentuera höjdskillnaderna och förstärka gestaltningen. Äldre byggnaders golv kan även markeras av ett avvikande material, ex kalksten eller tegel. I gränsen mot kyrkan på kyrkogården övergår torgets naturstensbeläggning mjukt in mot gräsvegetationen för att successivt försvinna. Entréer Entréer in till området skall stärkas med tre definierad entrérum. Huvudentréer från Slottsvägen och Kungsgatan, samt en mer underordnad entré västerut från Molinsgatan. De gåendes perspektiv skall prioriteras. De tre entrévägarna mynnar i tre nygestaltade entrérum, som bildar förplatser till kvarterens centrala delar; Torget, Gamla Kyrkogården och Biblioteksparken. Orienteringsbarheten in till kvarteret bör förtydligas genom gemensamma nämnare. Stråk och parkvägar En förbindelseväg från entrévägen från Molinsgatan mot den Gamla kyrkogården bör tillskapas efter kyrkogårdsmurens avslut fram till den

13 Samhällsbyggnadskontoret (17) befintliga gångvägen, med syfte att styra upp gångstråket och därmed minska nedtrampning. Gångsystemet bör kopplas ihop mellan Kyrkogården och Biblioteksparken. Även Norreportsgatans medeltida sträckning bör förtydligas ner mot torget genom Biblioteksparken. Den arkeologiska utgrävningen påvisade gatan, som löper parallellt med den befintliga gångvägen. Parkvägarna skall utföras av t ex. en stenmjölsbaserad grusyta. En kant av storgatsten föreslås definiera gräns mellan stenmjölsytan och gräset. Parkmark. Befintlig parkkaraktär skall respekteras och inte förvanskas. (se q 2 beteckning på plankartan) Biblioteksparkens miljö är känslig mot visuellt intrång. Avgränsningar mot körvägar, mot eventuell mark för ny byggrätt och mot befintliga parkeringsytor bör göras varsamt. Den rad av träd som tros markera Österlånggatans tidigare sträckning bör fortsatt vara läsbar. Ytorna upplevs som gröna förrum till kyrkogårdens inre rum bibehållas. Bevarandevärda träd ska skyddas och utgöra del av stommen i den nya gestaltningen. Buskskikt kan gallras ur eller utgå. Gräns mellan allmän platsmark och kvartersmark i det norra entréområdet skall underordnas parkrummets gränser Kvarteret har ett flertal träd som bör betraktas som bevarandevärda då de blir allt mer sällsynta i stadens anläggningar. Största omsorg om och aktsamhet av kulturhistoriskt viktiga träd skall upprätthållas. Det är av vikt att dessa sekelskiftesträd sparas för eftervärlden. En sakkunnig arborist skall leda alla åtgärder för dessa träd framöver. En varsam gallring i trädbeståndet förordas, under förutsättning att den sker under en längre tid, så att trädfällningen upplevs mindre negativ för allmänheten. Ett nytt valnötsträd bör planteras inom kvarteret, som ersättning för det exemplar som måste tas ner. Generellt för alla åtgärder inom parkmark gäller att hänsyn ska tas till träden och vid att alla ingrepp som berör träden ska kommunens ansvariga landskapsarkitekt kontaktas. Två värdefulla träd, som särskilt framhålls i trädinventeringen återfinns i gräsytan på västra sidan av Österlånggatan: ett äkta kastanjeträd och ett ginkoträd. De bidrar till att kontrasten mellan den låga trähusbebyggelsen och de högre institutionsbyggnaderna mildras. Dessa träd bör särskilt värnas. (Se betäckning n 1 på plankartan) Dagvatten Längs husfasader mot torgytan placeras dagvattenrännor som utförs av skålformade kalkstenshällar infällda i torgbeläggningen. På torget ökar den hårdgjorda ytan då befintlig gräsvegetation och vissa träd i dåligt skick tas bort. Föreslagen markbeläggning med oregelbunden stenbeläggning ökar dock infiltrationen jämfört med en traditionell plattbeläggning. All befintlig asfaltsyta föreslås tas bort. För körytor/infart föreslås ny beläggning av stenmjöl, vilket avsevärt förbättrar infiltrationen. Tillgänglighet Vid den allmänna platsmarken vid torget höjder sig den befintliga marken från +5 meter upp till ca +6,50, med en högsta nivå på +7 m vid Gamla kyrkogården. I gestaltningsgreppet för det medeltida torget önskas en visuell stark lutning, för att markera den medeltida kyrkan och betona den

14 Samhällsbyggnadskontoret (17) historiska betydelsen. Torgytan kommer att ligga med lutning på max 5 %, ut från fasader ca 2 %. Tillgängligheten på torget vid entréer och rörelsestråk klaras genom satt stråk med flat (sågad) markbeläggning läggs, som i övrigt överensstämmande med omgivande markmaterial i dimension och färg. Kvartersmark Kvartersmarken inom kvarteret Valnötsträdet ska uppfattas som prydlig, enhetlig och välvårdad. Kvartersmarken ska ha en allmän karaktär och inga synliga gränser mot den allmänna platsmarken. Den framtida omvandlingen av gårdsrummen bör utvecklas med en hög grad av medvetenhet av kulturhistoriska värden, med särskilt fokus på lasarettsepoken samt mötet med den medeltida epoken. Grindar, häckar och staket bör hämta inspiration från eller vara präglade av lasarettsepokens bruk av grindar, häckar och staket. Fasader bör fortsättningen hållas fria från planteringar och planteringsytor. Huvudbyggnaden Symmetrin i gårdsrummet vid huvudbyggnaden bör tillvaratas och även stärkas i kommande gestaltning. Särskild omsorg ges vid huvudbyggnadens gårdsrum mot Slottsvägen. Platsen bör utformas med referenser till gårdsrummets offentliga karaktär som f.d. huvudentré till lasaretter, där den centrala trappan är fortsatt synlig. En ny rundel gestaltas med syfte att få in perennplantering, skapa sittplatser och återknyta till den kulturhistoriska utformningen. Trädgårdsmark Största omsorg om och aktsamhet av kulturhistoriskt viktiga träd på kvartersmark ska beaktas. Sakkunnig arborist skall kontaktas för åtgärder som rör träden. Vid ombyggnadsarbeten undviks skador på rotsystem, stammar och grenar. Häck planteras i fastighetsgräns mot Slottsvägen som avgränsning. Alla häckar bör hållas låga, ca 80 cm för att bibehålla siktlinjer. Staket kan sättas på insida av häck. En övergripande principlösning för den gröna förgårdsmarken på gatumark mot Slottsvägen föreslås, med syfte att fastställa gränser och staga upp gaturummet. Hårdgjorda ytor/markmaterial Generellt skall asfalt undvikas som markbeläggning inom området. Körvägar, gårdar och parkering beläggs med hårt packad stenmjölsbaserat grus. Kanter mellan grönytor och hårdgjorda ytor, samt linjering av parkeringsplatser bör utformas enhetligt och med en bård av storgatsten. Parkering Parkeringar inom kvartersmark ska placeras utom viktiga siktlinjer och stråk. Där parkeringsytor angränsar mot parkmark eller allmän platsmark ska parkeringsytan avgränsas med en klippt häck Hantering av dagvatten Nya ledningsdragningar få undvikas, befintliga ledningar och brunnar bör användas p. g. a. de arkeologiska lämningarna under mark. För avvattning längs med fasader på kvartersmark (ej mot torgytan), kan ränndalar i storgatsten användas.

15 Samhällsbyggnadskontoret (17) Tillgänglighet Kvarteret ligger med sin kvartersmark på en relativt jämn nivå ut mot Slottsvägen. Entréer skall klara krav på tillgänglighet enligt bygglov. Där ramp krävs p. g. a, entréernas höjdskillnad, ska de anpassas till byggnadens och kvarterets historiska utformning och gestaltning. De nya bostäderna, lokalerna och marken runt bebyggelsen ska i den mån det är möjligt, med hänsyn till områdets kulturhistoriska värde, uppfylla kommunens krav på tillgänglighet för funktionshindrade. Bland annat ska byggnaderna förses med hiss. Avfallshantering löses enligt kommunens krav på tillgänglighet. Brand Utrymning sker i huvudsak med bärbara stegar från gården. Området ska vara tillgängligt för brandbil. Brandfordon når området från Slottsvägen. Uppställningsplatser ska anordnas på kvartersmark i anslutning till nordostfasaden till hus nr 4. Kretsloppsfrågor Förtätning i centrala lägen med blandade funktioner bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Planens genomförande sparar resurser i förhållande till nybyggnad i ett perifert läge. Förslaget utnyttjar befintlig infrastruktur samt underlättar alternativa transportmedel till bilen. Skyddsrum Befintliga skyddsrum finns kvar och kan användas för förvaring m.m. Gator och trafik Planområdet gränsar mot Slottsvägen samt del av Molinsgatan. Angöring till planområdet med bil sker via Slottsvägen. Parkering Parkering ska i första hand anordnas på kvartersmark. Förslaget innebär att ca 9 parkeringsplatser kan iordningställas på kvartersmark. Detta innebär en parkeringskvot på ca 0,5 platser per bostadslägenhet. På grund av att marken inom området innehåller värdefulla kulturlager är det inte möjligt att anordna parkering under mark. Följande skäl motiverar att antalet parkeringsplatser inom området hålls lågt: Platsens höga kulturhistoriska värde och vikten av att bevara allmän plats inom området gör det inte lämpligt att ta mer mark i anspråk för parkeringsyta inom området. Områdets läge med närhet till centrum och kommunikationer skapar förutsättningar för ett boende med lågt bilinnehav. Vid Kalmars centralstation, mindre än 1 km från planområdet, finns tillgång till såväl tågtrafik som länsbussar och stadsbussar. Ett stort utbud av små lägenheter för äldre (ca 70 % är 2RK) leder till att behovet av bil och parkering kan variera. Genom att skapa en bilpool i området ges ett alternativ till den egna bilen. Samhällsbyggnadskontoret har fått i uppdrag att bearbeta översiktligt program för parkeringsplatser runt Kalmarsundsparken och Gamla stan.

16 Samhällsbyggnadskontoret (17) Arkeologi Det arkeologiska värdet inom planområdet är mycket högt och har stor betydelse för Kalmar historia. Enligt KML Kap.2 är det förbjudet att på något sätt förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. Varje markingrepp inom området kräver tillstånd från Länsstyrelsen De arkeologiska delarna inom planområdet omfattar bl. a. Kalmars medeltida bykyrka och det medeltida torget. (Se bilagor till planbeskrivningen.) Störningar och risker Buller Om riktvärdet på 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad överskrids eller bedöms överstridas i framtiden, måste hälften av bostadsrummen, så som sov- och vardagsrum, orienteras mot en tyst sida. Luftkvalitet Miljökvalitetsnormerna för partiklar och för kväve bedöms klaras. Generationsmål (2020) för partiklar bedöms inte klaras och generations mål för kväve riskerar att inte klaras vid en transportökning. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Kommunala ledningar för dricks-, spill- och dagvatten finns framdragna till samtliga byggnader i planområdet. En avloppsledning går genom områdets norra del samt i gränsen mot kyrkogården Dagvatten Med tanke på de rika kulturlagren under mark är det inte lämpligt med lokalt omhändertagande av dagvatten inom området. Dagvatten ska avledas från tomten enligt anvisningar i Riktlinjer för konst och gestaltning gällande utemiljön kv. Valnötsträdet m.m. Avfallshantering En byggrätt för en mindre anordning för sophantering/miljöhus placeras norr om byggnad 3. Angöring med sopbil kan ske från Slottsvägen. El- och telenät Kalmar Energi och Skanova har elledningar samt optofiberkablar inom kvarteret. Administrativa frågor Planens genomförandetid är satt till 5 år räknat från den dag då planen vinner laga kraft. Kommunen är huvudman för allmän platsmark. Övrigt Planprocessen sker med normalt förfarande.

17 Samhällsbyggnadskontoret (17) Medverkande tjänstemän Planen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret, med undertecknad som handläggare, genom Jesper Fornander och Abdallah Azam på Nyréns Arkitektkontor. Elena Kakavandi arkitekt