Detaljplan för del av kv Valnötsträdet 8 mm

Transkript

1 PLANBESKRIVNING 1(12) UTSTÄLLNINGSHANDLING Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan och bygglovavdelningen Elena Kakavandi Detaljplan för del av kv Valnötsträdet 8 mm Efter utförda arkeologiska undersökningar under 2011 konstateras mycket stora antikvariska och kulturhistoriska värden inom kvarteret Valnötsträdet. Även ett stort behov av vidare arkeologiska undersökningar konstateras, vilka kan fortsätta tidigast under våren (Se den arkeologiska rapporten på kommunens hemsida). För det gestaltningsprogram som ska tas fram för området är de arkeologiska undersökningarna ett viktigt underlag då programmets syften bl.a. är att skapa en mer historiskt präglad helhetsmiljö och synliggöra i första hand platsens medeltida strukturer. På grund av ovanstående har detaljplanen för del av kvarteret Valnötsträdet delats upp ytterligare. Den sydvästra delen som innefattar de befintliga byggnaderna 1 och 2 ställs ut först och kommer att ge möjlighet att utföra ombyggnation inom del av kvarteret till bostäder samt lokaler för bland annat kafé. 1 2 Etappindelning, heldragen linje visar etapp 1 av detaljplanen. Adress Besök Telefon Telefax Box 611 Storgatan 35 A Kalmar Epost: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

2 Samhällsbyggnadskontoret (12) Handlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser, Planbeskrivning (denna handling), Genomförandebeskrivning. Till planen hör också illustration av utemiljön, en behovsbedömning, fastighetsförteckning och grundkarta. Bilagor: Antikvariskt utlåtande angående projektering inför ny detaljplan för del av Valnötsträdet 8, upprättad Trädinventering och besiktning, kv. Valnötsträdet framtagen Övriga handlingar och dokument: Planprogram för Kv. Valnötsträdet, Kalmar kommun, godkändes av Kommunfullmäktige Kulturhistorisk utredning Kvarteret Valnötsträdet, Kalmar Läns museum, framtagen våren 2009 Planens syfte och huvuddrag Planen innebär en ändring från allmänt ändamål till kvartersmark respektive allmän platsmark i form av park-, gatu- och torgmark. Syftet med planförändringen (etapp 1 och 2) är att ge möjlighet att utföra ombyggnation inom del av kv Valnötsträdet 8 till bostäder, kontor samt lokaler för bland annat kafé. Planen ska även säkerställa befintlig bebyggelses och områdens kulturhistoriska värden samt skapa förutsättningar för att synliggöra platsens medeltida historia. I ett större perspektiv är planens syfte att utveckla, förstärka och tydliggöra stadens karaktär som efterliknar historiska årsringar. Parallellt med detaljplanearbetet ska ett dokument med riktlinjer för gestaltning av utemiljön för hela kvarteret tas fram. En viktig förutsättning är att området som kommer att ha en del privatmark även i fortsättningen ska upplevas som öppet och tillgängligt för allmänheten. Planen handläggs med normalt planförfarande. Avvägning enligt miljöbalken Planens syfte bedöms inte stå i strid med hänsynsreglerna i miljöbalken. Miljöbedömning En behovsbedömning har upprättats i enlighet med de lagar som gäller för miljöbedömningar av planer och program (MKB-förordningen (MKBF ), Plan- och bygglagen 5 kap 18 och Miljöbalken 6 kap ). Behovsbedömningen upprättas för att utreda om planens genomförande innebär en betydande påverkan på miljön. Om behovsbedömningen visar på en betydande miljöpåverkan skall en miljöbedömning göras och resultatet redovisas i form av en miljökonsekvensbeskrivning.

3 Samhällsbyggnadskontoret (12) Kommunen har kommit till slutsatsen att planen inte innebär en betydande påverkan på miljön och att en särskild miljöbedömning därför inte behöver upprättas. Plandata Lägesbestämning Planområdet (etapp 1 och 2) är beläget i Gamla stan i Kalmar och omfattar del av Kv Valnötsträdet 8 samt en mindre del av kringliggande allmän gatumark. Kvarteret avgränsas av Slottsvägen, Kungsgatan, bebyggelsen öster om Vasagatan och Gamla Kyrkogården samt av bebyggelse inom den norra delen av kvarteret Valnötsträdet. Planområdets lokalisering. Areal Planområdets areal för etapp 1 är ca 6000 kvm. Markägoförhållanden Marken i planområdet ägs idag av Kalmar kommun. Ett avtal finns upprättat vilket reglerar att delar av Kv Valnötsträdet kommer att köpas av Peter Glebe, Glebes fastighets AB, i samband med att detaljplanen vinner laga kraft. Resterande mark förblir allmän platsmark. Markanvändning Nuvarande bebyggelse inom planområdet uppfördes som lasarettsbyggnader under slutet av 1800-talet början av 1900-talet. Efter att lasarettet lades ner under 1930-talet har byggnaderna inhyst offentliga verksamheter såsom skola, bibliotek och hotell. Områdets användning idag utgörs av bland annat utbildningslokaler och caféverksamhet. Flera lokaler står tomma i väntan på ny verksamhet. Omgivande bebyggelse består främst av bostadshus samt hotellverksamhet. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Arbetet med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan för Kalmar kommun pågår.

4 Samhällsbyggnadskontoret (12) Program för planområdet Planområdet omfattas av Planprogram för område kv Valnötsträdet, som togs fram under våren 2010 och godkändes av kommunfullmäktige Planprogrammet berör hela kvarteret Valnötsträdet. Denna detaljplan utgör den första av tre planerade detaljplaneetapper inom programområdet. Heldragen linje visar aktuellt detaljplaneområde etapp 1, streckade linjer visar detaljplanetapp 2 som ställs ut i ett senare skede samt etapp 3 för vilken detaljplan ännu inte är påbörjad. Tillsammans utgör dessa programområdet. Detaljplaner Gällande detaljplan, Ändring av stadsplanen för Gamla staden i Kalmar, 0880k- 1:94, fastställd år 1940, anger för aktuellt planområde markanvändningen allmänt ändamål. Omkringliggande områden är planlagda för begravningsändamål samt gatumark. Riksintresse för kulturmiljö Planområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljö (K 48) som sträcker sig som ett stråk genom Kalmar stads centrala delar. Riksintresset motiveras genom Kalmar som 1600-talets viktigaste befästnings- och sjöfartsstad, att staden är ett av landets främsta exempel på 1600-talets byggnadskonst samt residens- och förvaltningsstadens fortsatta utveckling. I beskrivningen av riksintresset lyfts bland annat Gamla stan och de lämningar som återfunnits där fram. Fornminne och övrig skyddsstatus Kv Valnötsträdet ingår i fornlämningsområde Kalmar 94:1, som sträcker sig från Gamla staden i söder till Malmfjärden i norr. Kvarteret angränsar dessutom till Gamla kyrkogården, fornlämning Kalmar 56:1. Kvarterets byggnader saknar skydd i gällande stadsplan men ingår i kommunfullmäktiges beslut om välbevarade bebyggelsemiljöer och fornlämningsområden: De ändringar som görs, vad gäller utformning och ny bebyggelse, skall ske med arkitektonisk medvetenhet om platsens kulturhistoria och bedömas till fördel för synliggörande av platsens historiska sammanhang. Åtgärder får inte vidtas som kan skada de kulturhistoriska spåren. Flertalet av kvarterets byggnader omfattas av beslutet.

5 Samhällsbyggnadskontoret (12) En arkeologisk förundersökning för Kv Valnötsträdet utfördes under våren I de slutsatser som presenterades i rapporten som skrivits av Stefan Larsson och Hanna Melander (Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2011:112) framhölls att det aktuella området har mycket stora antikvariska och kulturhistoriska värden som saknar motsvarighet i landet. Samtidigt beskrivs behovet av vidare arkeologiska undersökningar. Inom kvarteret finns lämningar från medeltid och tidig modern tid, lämningarna ligger mycket ytligt och har stor potential att kunna belysa breda aspekter av Kalmar stads historia. Området för förundersökningen och områden som bör utredas vidare har nu utgått ur aktuell detaljplan och avses detaljplaneläggas i ett senare skede. Kulturhistorisk utredning Kalmar Läns Museum har under våren 2009 framställt en omfattande kulturhistorisk utredning för hela kvarteret Valnötsträdet. Utredningen innehåller bl. a. en övergripande bedömning av kvarterets kulturvärden samt en rekommendation för hur dessa värden borde beaktas inför det kommande detaljplanearbetet. Denna handling, tillsammans med rekommendationer i planprogrammet för området, ligger till grund för denna detaljplan. Förutsättningar och förändringar Kort historik Planområdet omfattar rester av Kalmars medeltid stadskärna från 1200-talet. Då hade staden en central roll i Sveriges östkustförsvar och handel. På den plats som nu är föremål för planläggning fanns stadens kärna. I anslutning till planområdet finns rester av den gamla kyrkogården. Platsen mellan lasarettets gamla huvudbyggnad och den norra paviljongen, norr om planområdet, var läget för den medeltida stadens torg och arkeologiska undersökning visar att det finns fortfarande rester kvar från detta under markytan. När staden under slutet av 1700-talet flyttades till Kvarnholmen togs marken kring kvarteret Valnötsträdet i anspråk som odlingsmark och var till största delen obebyggt fram till slutet av 1800-talet då Kalmars nya lasarett uppfördes på platsen. Sjukhusepokens struktur inom kvarteret är idag tydlig genom byggnadernas strikta placering och förankring mot Slottsallén. Under 1930-talet hade sjukhuset växt ur sina lokaler och flyttades därför från kvarteret Valnötsträdet. De gamla lasarettsbyggnaderna inrymdes då istället med stadsbibliotek, café och skola. Senare bygges också delar av bebyggelsen om för andra utbildningsverksamheter och studentbostäder. Kulturmiljö Områdets kulturhistoriska värde bärs i särskilt hög grad av de gamla lasarettsbyggnaderna, trädbeståndet samt de många kulturlager som platsen vittnar om. Den kulturhistoriska utredningen, upprättad av Kalmar Läns museum under våren 2009 anger att kv Valnötsträdet har en komplex bebyggelsesammansättning med byggnader uppförda för olika verksamheter och syften. Än mer gäller denna komplexitet markanvändningens historik. Utredningen lyfter fram planområdets höga anseende med den pampiga lasarettsanläggningen, den närliggande stadsparken samt de närliggande

6 Samhällsbyggnadskontoret (12) privatvillornas lokalisering i en representativ del av staden. Utredningen betonar framförallt de strukturella egenskaperna i området. Det är viktigt att hävda att områdets representativa funktion i Kalmar består. Kvarteret har, enligt den kulturhistoriska utredningen, tillsammans med Slottsvägen, Stadsparken och Södra kyrkogården ett viktigt miljöskapande värde. Länsmuseet framhåller inte något särskilt element i området som skulle påkalla stora förändringar. Synsättet som återspeglas i museets utredning att förstärka och reparera ingående byggnader, stadsrum med mera är det gängse inom byggnadsvården. Under rubriken Antikvariska rekommendationer i utredningen presenteras några riktlinjer som är viktiga ur planeringssynvinkel som också ligger till grund för detaljplanens bestämmelser: Samtliga byggnader inom kvarteret bör skyddas mot rivning och förvanskning. För de stora före detta vårdbyggnaderna bör den institutionella karaktären även fortsättningsvis vara avläsbar. Det är önskvärt att platsens historiska skeenden tydliggörs i kvarteret, från såväl den medeltida staden som från och 1800-talets stadsbild. Bebyggelse inom etapp 1 Bebyggelsen i området består idag av det tidigare sjukhusets huvudbyggnad (norra delen av byggnad 1), den senare tillkomna ekonomibyggnadsdelen (1) samt sysslomansbostaden (2). Byggnader inom detaljplaneområdets etapp 1. Bebyggelsen inom kvarteret Valnötsträdet har genomgått många förändringar över tid men trots detta präglas den ännu av lasarettsbebyggelsens institutionella karaktär. Bland annat tack vare att bebyggelsen uppförts med en byggnadsteknik med murade och putsade väggar, som tillåtit omfattande förändringar utan att byggnadernas arkitektoniska kvaliteter och karaktärer förringats har byggnadernas värde bevarats. Bostäder och byggnadernas närmiljö där bostäder förläggs ska utformas så att lasarettsbyggnadernas publika karaktär bibehålls i linje med Länsmuseets utredning. Detta gäller delvis interiörer såsom trapphallar och entréer, men även exteriörer vad gäller tillägg som balkonger, uteplatser samt takkupor. Planförslaget innebär att byggnaderna inom kvarteret Valnötsträdet 8 delvis omvandlas till bostäder. Delar av bebyggelsen reserveras också för verksamheter av publik karaktär, t ex verksamhetslokaler och caféändamål. Förslaget rymmer ca 40 bostadslägenheter.

7 Samhällsbyggnadskontoret (12) Peter Glebe Fastighets AB har tillsammans med arkitekt Åke Brisvall och Veronica Olsson, bebyggelseantikvarie på Kalmar läns museum, tagit fram ett förslag för hur byggnaderna kan omvandlas för bostäder och verksamheter. I det förslag som tagits fram beskrivs hur byggnaderna i området föreslås förändras inom vissa gränser och på ett sådant sätt att dess kulturhistoriska värden bevaras och dess karaktär ej förvanskas. I beskrivningen nämns bland annat att: De befintliga stora fönstren och dess relation till murytorna är primärt fasadmässigt karaktärsskapande och en styrande förutsättning för de nya bostädernas utformning. Förslaget beskriver vidare att en omvandling till bostäder m.m. ställer krav på att tillägg som t.ex. balkonger och uteplatser ska kunna uppföras. I det antikvariska utlåtande som upprättats av Veronica Olsson på Kalmar Läns museum, beskrivs att förändringar av byggnaderna ska ske under förutsättning att de utförs med hänsyn till den befintliga byggnadens karaktär. En mer utförlig beskrivning av de enskilda byggnadernas värden och karaktärsdrag finns i den kulturhistoriska utredning Kalmar Länsmuseum gjort för kvarteret Valnötsträdet samt i det planprogram som togs fram för området Byggnad 1, lasarettets huvudbyggnad. Lasarettets huvudbyggnad, den del av byggnad 1 som visas nedan, utgör lasarettsbebyggelsens kärna och dess fasad ut mot Slottsvägen har stor betydelse för områdets institutionella karaktär. Byggnaden skyddas från rivning och exteriör förvanskning. Det exteriöra skyddet omfattar såväl fasad, taktäckning, fönster, entré och trappa. Inga takkupor eller balkonger får uppföras då sådana tillskott skulle förvanska byggnadens karaktär. Byggnaden kan inredas för bostäder med övernattningsrum på vindsvåning och hiss får installeras. Lasarettets huvudbyggnad, byggnad 1, sedd från Slottsvägen. Skissförslag, byggnadens fasad mot Slottsvägen har ett högt bevarandevärde, därför föreslås i detta förslag inga yttre förändringar för byggnaden.

8 Samhällsbyggnadskontoret (12) Byggnad 1, ekonomibyggnad Ekonomibyggnadsdelen i byggnad 1 ska till största del skyddas mot rivning och exteriör förvanskning. De klassicistiskt formade byggnadsvolymerna med släta putsfasader och flacka tak ska tas som utgångspunkt för framtida åtgärder. Till- och ombyggnader ska utföras med hänsyn till byggnadens karaktär. Den tvåvåningsdel som syns till vänster i fotot på följande sida ska sänkas enligt nedanstående förslag. Huvudbyggnadens ekonomidel, byggnad 1, sedd från nordost. Skissförslag, nordöstra fasaden, exempel på förändringar av byggnaden som tillvaratar dess värden. Skissförslag byggnad 1, fasader mot nordväst. Huvudbyggnadens fasad framträder tydligare då en del av ekonomibyggnaden sänks. För att bättre anpassa de sydvästra delarna av ekonomibyggnaden för bostäder kan taklutningen justeras och takkupor vara ett tillskott som inte påverkar byggnaden negativt. Hiss och tillgänglighetsanpassad entré är andra tillkommande element som kan göras med hänsyn till byggnadens karaktär. Balkonger kan tillföras byggnaden inåt kvarteret åt nordost utan att påtagligt förvanska dess karaktär. Byggnaden ska i denna del delvis inrymma verksamhetslokaler.

9 Samhällsbyggnadskontoret (12) Foto resp. skissförslag på byggnadens västra fasad med möjlig förändring av byggnaden där fasader bevaras medan taklutningen justas och takkupor tillkommer för att ge ökad rymd. Byggnad 2, Sysslomansbostad Sysslomansbostaden, vilken i lasarettets ursprungliga komposition utgjorde dess södra flygel, har utvändigt till stor del kvar sitt ursprungsutförande. Byggnaden ska skyddas mot rivning och exteriör förvanskning, i synnerhet dess fasad mot Slottsvägen som definierar kvarterets sydöstra hörn är viktig är värna. För att bevara byggnadens kulturhistoriska värde omfattar det exteriöra skyddet såväl fasad, taktäckning, fönster, entré som trappa. Sysslomansbostaden sedd från Slottsvägen. Skissförslaget till höger visar ett bevarande av fasaden mot Slottsvägen. På byggnadens baksida, den nordvästra fasaden, får en tillbyggnad för avfallshantering och förråd uppföras. Åt denna riktning kan enstaka takkupa uppföras med hänsyn till brandutrymning utan att byggnadens karaktär påverkas negativt. Vind får inredas för serveringsändamål. Den glasgång som idag sammanbinder byggnad 2 och 1 är ett senare tillägg och ska rivas (skymtas längst till vänster i fotot nedan). Sysslomansbostadens nordvästra fasad.

10 Samhällsbyggnadskontoret (12) Skissförslag, exempel på möjlig tillbyggnad på sysslomansbostadens nordvästra fasad markerad med streckad linje. Park och friytor Kvarterets kulturhistoriska värde bärs i särskilt hög grad av biblioteksparkens trädbestånd (se bilaga Trädinventering och besiktning ), angränsningen mot Gamla kyrkogården samt de många kulturlager som platsen vittnar om. (Biblioteksparken angränsar till planområdet i norr) På grund av områdets höga kulturhistoriska värden och den yttre miljöns roll i Kalmar stads gamla stadskärna ska ett gestaltningsprogram för utemiljön tas fram för hela programområdet. Gestaltningsprogrammet ska grundas på resultatet av de arkeologiska utgrävningarna. Vid förändring ska områdets kulturhistoriska värden tillvaratas i enighet med de riktlinjer som anges i gestaltningsprogrammet. Riktlinjerna har till uppgift att förstärka och tolka planprogrammets intentioner och ska vara stöd för kommande projektering och utveckling av området. Gestaltningsprogrammet är under framtagande och kommer att ställas ut i samband med att detaljplanens etapp 2 ställs ut. Tillgänglighet De nya bostäderna, lokalerna och marken runt bebyggelsen ska i den mån det är möjligt, med hänsyn till områdets kulturhistoriska värde, uppfylla kommunens krav på tillgänglighet för funktionshindrade. Bland annat ska byggnaderna förses med hiss. Även kvittblivning av hushållssopor löses enligt kommunens krav på tillgänglighet. Brand Utrymning sker i huvudsak med bärbara stegar från gården. Området ska vara tillgängligt för brandbil. Brandfordon når gården via entrén från Slottsvägen. Utformning av uppställningsplatser beskrivs närmre i dokumentet Riktlinjer för utemiljöns gestaltning som är under framtagande och kommer att ställas ut i samband med utställning av detaljplanens etapp 2. Kretsloppsfrågor Förtätning i centrala lägen med blandade funktioner bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Planens genomförande sparar resurser i förhållande till nybyggnad i ett perifert läge. Förslaget utnyttjar befintlig infrastruktur samt underlättar alternativa transportmedel till bilen. Skyddsrum Befintliga skyddsrum finns kvar och kan användas för förvaring m.m. Gator och trafik Planändringen berör Österlånggatan samt delar av Kungsgatan och Slottsvägen. Planförslaget innebär att den del av gatumarken som idag ligger utanför trottoargränsen läggs över till kvartersmarken. Angöring till

11 Samhällsbyggnadskontoret (12) planområdet med bil sker främst via Slottsvägen. Möjlighet till angöring finns också från Kungsgatan. Parkering Parkering ska i första hand anordnas på kvartersmark. Förslaget innebär att ca 23 parkeringsplatser kan iordningställas på kvartersmark. Detta innebär en parkeringskvot på 0,6 platser per bostadslägenhet. På grund av att marken inom området innehåller värdefulla kulturlager är det inte möjligt att anordna parkering under mark. Följande skäl motiverar att antalet parkeringsplatser inom området hålls lågt: Platsens höga kulturhistoriska värde och vikten av att bevara allmän plats inom området gör det inte lämpligt att ta mer mark i anspråk för parkeringsyta inom området. Områdets läge med närhet till centrum och kommunikationer skapar förutsättningar för ett boende med lågt bilinnehav. Vid Kalmars centralstation, mindre än 1 km från planområdet, finns tillgång till såväl tågtrafik som länsbussar och stadsbussar. Ett stort utbud av små lägenheter för äldre (ca 70 % är 2RK) leder till att behovet av bil och parkering kan variera. Genom att skapa en bilpool i området ges ett alternativ till den egna bilen. Samhällsbyggnadskontoret har fått i uppdrag att bearbeta översiktligt program för parkeringsplatser rund Kalmarsundsparken och Gamla stan. Arkeologi Det arkeologiska värdet inom planområdet är mycket högt och har stor betydelse för Kalmar stads historia. Enligt (KML) Kap.2 är det förbjudet att på något sätt förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. Varje markingrepp inom området kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Antikvarisk expertis ska kontaktas. De arkeologiska delarna inom planområdet omfattar bl. a. Kalmars medeltida bykyrka och det medeltida torget. Planprogrammet för Kv Valnötsträdet beskriver dessa arkeologiska delar närmre. Störningar och risker Buller Om riktvärdet på 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad överskrids eller bedöms överstridas i framtiden, måste hälften av bostadsrummen, så som sov- och vardagsrum, orienteras mot en tyst sida. Vissa kvällar anordnar den caféverksamhet som finns i en av byggnaderna spelningar. De bullerstörningar som kan uppkomma till följd av dessa kan begränsas bland annat genom reglering av tider då musik får spelas. Luftkvalitet Miljökvalitetsnormerna för partiklar och för kväve bedöms klaras. Generationsmål (2020) för partiklar bedöms inte klaras och generations mål för kväve riskerar att inte klaras vid en transportökning. Tilluften ska tas från gårds sida i höjdläge.

12 Samhällsbyggnadskontoret (12) Teknisk försörjning Vatten och avlopp Kommunala ledningar för dricks-, spill- och dagvatten finns framdraget till samtliga byggnader i planområdet. En spillvattenledning går genom områdets norra del samt i gränsen mot kyrkogården. Dagvatten Med tanke på de rika kulturlagren under mark är det inte lämpligt med lokalt omhändertagande av dagvatten inom området. Dagvatten bör avledas från tomten. Avfallshantering Soprum finns i byggnad 1 och i byggnad 2 i anslutning till caféet i sysslomansbostaden. Angöring med sopbil kan ske vid det nordvästra hörnet av byggnad 1 samt det nordvästra hörnet av byggnad 2. Tillgänglighet för sopbil inom området är begränsat och kommer att beskrivas närmre i dokumentet Riktlinjer för utemiljöns gestaltning som är under framtagande och kommer att ställas ut i samband med utställning av detaljplanens etapp 2. El- och telenät Kalmar Energi och Skanova har ledningar inom kvarteret som säkerställs med ledningsrätt. Administrativa frågor Planens genomförandetid är satt till 5 år räknat från den dag då planen vinner laga kraft. Kommunen är huvudman för allmän platsmark. Övrigt Planprocessen sker med normalt förfarande. Ett antagande beräknas till årsskiftet 2011/2012. Medverkande tjänstemän Planen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret, med undertecknad som handläggare, genom Johanna Lundberg och Maria Nordqvist på Nyréns arkitektkontor. Elena Kakavandi arkitekt