Höj din röst! En intervjustudie om att övertyga väljare på individnivå

Transkript

1 Linköpings universitet Kandidatuppsats i statsvetenskap Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Politices kandidatprogrammet, VT 2014 Författare: Isabelle Holmstedt Handledare: Elin Wihlborg Höj din röst! En intervjustudie om att övertyga väljare på individnivå Raise your voice! A study of how to persuade voters at the level of the individual Antal ord: 11780

2 2

3 Abstract In the year ,6 per cent of the voters participated in the election for the Swedish government, this means that 15,4 per cent did not. Citizen participation in public elections is not just a prerequisite but also a necessity for the legitimacy of the democratic system. According to international and Swedish research the most effective tool for increasing the number of voters is the individual encounter. Through research we now know what citizens are influenced by and we know that the political parties have been given the majority of the responsibility to increase the numbers of voters. But how are these two elements linked? The purpose of this thesis is, by using qualitative interviews, to get an idea of how election workers and politicians try to increase the number of voters in the Swedish public elections, with a focus on the governmental elections. I have focused on the personal experiences of the politicians in terms of efforts to increase the number of voters and which of those efforts that are believed to be the most effective. Through a strong deduction to the theoretical foundation the results of the study showed that all of the participants in this study make an effort to increase the voter turnout, although in different ways and with different strategies. Key words: democracy, poll, politics and strategy. 3

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Ämnesval och problembild Grundfråga, delfrågor och syfte Metod Uppläggning, design Tidigare forskning som bidragit till att formulera mina frågor Avgränsning Kvalitativa intervjuer Begräsningar med det valda tillvägagångssättet. Validitet och reliabilitet Teori Bakgrund och tidigare forskning Sveriges politiska system och historiska valdeltagande Valdeltagandets process En grundmodell för politiskt deltagande Att öka valdeltagandet Lokala demokratisatsningar Media, politik och medborgarna Att delta eller att inte delta Sammanfattning av teorier för valdeltagande Individförklaringar Resursförklaringar Motivationsförklaringar Empiri Resultat av strategier för ökat deltagande Valdeltagandeinsatser samt viktigaste åtgärden för ökat valdeltagande Hur söker partier kontakt med väljare? Respondenternas reflektioner kring varför vissa människor inte deltar i val Individförklaringar för att engagera Analys Analys av strategier för ökat valdeltagande Åtgärder för ökat valdeltagandet samt viktigaste åtgärden för ökat valdeltagande Hur söker partier kontakt med väljare? Respondenternas reflektioner kring varför vissa människor inte deltar i val Individförklaringar: förklaringar om individbehov Slutdiskussion och svar på frågeställningar Problematiska faktorer kring valdeltagande och valdeltagandeinsatser Svar på frågeställningar samt hypotes Förslag till framtida forskning Referenser Bilaga

5 Linköpings universitet Kandidatuppsats i statsvetenskap Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Politices kandidatprogrammet, VT 2014 Författare: Isabelle Holmstedt Handledare: Elin Wihlborg 1 Inledning 1.1 Ämnesval och problembild Vart fjärde år ska de svenska medborgarna fatta ett beslut som är större än den enskilda individen. Ett beslut som handlar om vilket samhälle man vill leva i och ett beslut som påverkar politiken i det man själv anser är rätt riktning. För att ha rösträtt ska medborgarna fyllt 18 år senast på valdagen, bo eller har bott i Sverige och vara svensk medborgare. 1 Rösträtten ger dig möjligheten att rösta i allmänna val och att säga ditt om hur du anser att samhället ska styras. En rätt som vissa är villiga att riskera sitt liv för, men andra som inte ens orkar ta sig till lokalen för att lägga sin röst var ett speciellt år för den svenska demokratin, då det första valet hölls med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor. 2 I Sverige, där all makt utgår ifrån folket, är det mycket viktigt med ett högt valdeltagande för att uppnå representativitet av samhällets opinion. För att undvika ett missvisande valresultat är det viktigt med så små skillnader som möjligt i valdeltagande mellan olika sociala grupper. Därför är det oundvikligt att studera valdeltagande som variabel, för att på att bättre sätt förstå förutsättningarna för en fungerande demokrati. Valdeltagandet har ökat de senaste 100 åren men sedan valet år 1976 har vi sett en tendens till ett sjunkande deltagande. 3 År 2010 var det 84,6 procent av de röstberättigade medborgarna som deltog i riksdagsvalet, vilket betyder att 15,4 procent avstod. Enligt regeringens budgetproposition för 2014 satsas 60 miljoner kronor på insatser på ökat valdeltagande inför EU- val och allmänna val. 44 miljoner av dessa är beviljat till politiska partier för särskilda informationsinsatser. 4 Med andra ord ligger en stor del av ansvaret för ett ökat valdeltagande på de politiska partierna. Att vara en god medborgare och känslan av att kunna påverka är starka drivkrafter bakom att ta sig till valurnan. Forskare verkar eniga för att få upp valdeltagandet ytterligare måste vi öka det politiska engagemanget. Men hur gör man det? Vems är ansvaret att öka valdeltagande? Och hur arbetar man i realiteten för att uppnå detta? Vi vet att medborgarnas tankar om att rösta påverkas av huruvida politiker är förtroendeingivande eller inte. 5 Vi vet att socioekonomiskt svaga områden har lägre valdeltagande än i starkare områden. Vi vet att attityd till samhälle och politik är en viktig och avgörande faktor till valdeltagande. 6 Vi vet att också att det personliga mötet 1 SCB:s demokratistatistiska rapport (2012) 2 Wägnerud (1998) sida Öhrvall, SCB:s demokratistatistiska rapport (2012) 4 Miun (2014) 5 Esaiasson och Westholm (2006). Sida Esaiasson och Westholm (2006). Sida 83.

6 är det mest framgångsrika verktyget för att öka valdeltagandet. 7 Men hur arbetar politikerna för att förändra attityden till samhälle och politik hos medborgarna? Hur argumenterar en politiker för att övertyga en individ att rösta? 1.2 Grundfråga, delfrågor och syfte Jag försöker att förklara hur valdeltagande påverkas, vilket således blir den beroende variabeln. De oberoende variablerna är: kön, ålder, medborgarskapsland, födelseland, civilstånd, utbildning och inkomst. Dessa variabler är hämtade från statistiska centralbyråns demokratistatistiska rapport från år 2013 och har använts vid flertalet regelbundna undersökningar. Syftet med denna uppsats är att, genom en intervjustudie, få en uppfattning, genom en intervjustudie, om hur valarbetare och politiker arbetar för att höja valdeltagandet. Jag är intresserad av politikernas personliga erfarenheter vad gäller olika valdeltagandeinsatser och vilka av åtgärderna som är mest effektiva, enligt intervjupersonerna. Vilken strategi använder politiska partier för att höja valdeltagandet i Botkyrka kommun och Danderyds kommun? Vilka argument används för att övertyga en individ på individnivå till att delta i allmänna val? Har politikerna utarbetade strategier för att bemöta resurs- och motivationsförklaringar? Hypotes: Att man i alla områden, oavsett förutsättningar, arbetar aktivt för att öka valdeltagandet. Denna uppsats består av fyra kapitel: inledning, teori, empiri och analys. Jag kommer i teorikapitlet att redovisa bakgrund, tidigare forskning och avsluta med de teoretiska utgångspunkter uppsatsen fokuserar på. Sedan kommer resultatet av den insamlade empirin redovisas under rubriken empiri. Därefter följer en analys av resultaten under rubriken och avslutningsvis en diskussion av slutsatser under rubriken Analys. För att redovisa teori, empiri och analys på ett enkelt sätt har jag valt att sammanfatta valda teorier för denna uppsats i fyra underrubriker: Valdeltagandets process, Att öka valdeltagandet, Att delta eller inte delta och Individförklaringar. Rubrikerna beskriver fyra olika teman som förklarar var, hur, när och varför en medborgare går till vallokalen och lägger sin röst. De fyra olika temana är verktyg för att genom teori, empiri och analys, besvara mina frågeställningar. Dessa fyra rubriker kommer alltså att gå igen i de tre kapitlen, dock omformulerade. Till sist följer svar på frågeställningar och hypotes. 1.3 Metod Under metodavsnittet kommer jag att redogöra vilka verktyg jag använt mig utav under min arbetsgång - från ett tomt dokument till över ord. De vägledande verktygen består av material, generaliserbarhet, forskningsetik, validitet och reliabilitet med mera. 7 Beckman, (2009), sida 6. 6

7 1.3.1 Uppläggning, design Inledningsvis tog jag del av mycket forskning och examensarbeten om valdeltagande, demokrati och väljarbeteende. Rapporter från Det svenska valforskningsprogrammet, ett forskarnätverk vid den statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet var min primära informationskälla. Forskarna vid valforskningsprogrammet ägnar sig åt studier av just val och även väljarbeteende, opinionsbildning och utvecklingen av den svenska demokratin. Bilden av att varför medborgare röstar klarnade och i ett ganska tidigt skede kom jag fram till det fokusområde jag ville skriva om: Att påverka människor på individnivå. Ju mer forskning jag tog del av, desto mer kunde jag se en tendens till en lucka i forskningen. Vi vet vad medborgare påverkas av och vi vet att större delen av ansvaret att påverka valdeltagande ligger på de politiska partierna. 8 Men hur kopplas dessa två element samman? Hur ser arbetet ut i mötet mellan politiker och människor? För att undersöka detta, valde jag att fråga politikerna. Åtgärder för att om inte lösa, i alla fall förbättra demokratiproblem sker ofta på lokal nivå. 9 Då bestämde jag mig för att genomföra en kvalitativ intervjustudie med valarbetare i två olika kommuner. Efter många veckor i biblioteket började teorikapitlet närma sig sin slutgiltiga utformning. Då var det dags för den empiriska insamlingen. Då jag valde kommuner utifrån teorin är detta en teoriprövande kvalitativ studie med en starkt deduktiv ansats. 10 Med hjälp av teorier byggdes och formulerades frågor till en intervjuguide som sedan ska genomfördes i form av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuguiden utvecklades i samråd med min handledare, efter otaliga omstruktureringar och omformuleringar av frågorna. Ett stort fokus låg på att formulera frågorna på ett sådant sätt, att politikerna inte fick utrymme att prata sakfrågor för att engagera i partiet de representerade, utan åtgärder för att öka valdeltagandet generellt för hela befolkningen. Intervjuerna transkriberades sedan, för att kunna sammanfatta resultat och att utifrån dessa analysera på ett enkelt sätt Tidigare forskning som bidragit till att formulera mina frågor Studien grundas på tidigare forskning. Jag har i huvudsak använt mig av böckerna NYA SVENSKA VÄLJARE och DELTAGANDETS MEKANISMER, som är skrivna av flera erkända och etablerade statsvetare. Jag anser båda verken vara av hög tillförlitlighet. Informationen blir oundvikligen formad av författaren vilket bör has i åtanke, dock har texterna, enligt mig, objektivitet och ger utrymme för egen tolkning. Nya svenska väljare är en upplaga från 2013 och Deltagandets mekanismer är en upplaga från år Jag kompletterar dessa med uppdaterad fakta från exempelvis Statliga offentliga utredningar. Boken KAMPEN OM OPINIONEN sammanför internationell och svensk forskning om valrörelser som kommunikation. Sverige har en unikt god kunskap om sina väljare. I sex decennier har vi en systematisk valforskning. Dessa resultat har kopplats ihop med medie- och kommunikationsforskningen med flera nya studier, framförallt valet Beckman, (2009), sida 6. 9 Esaiasson och Westholm (2006). Sida Esaiasson m.fl. (2012), sida Strömbäck m.fl. (2013). 7

8 Jag anser denna källa vara av god tillförlitlighet då författarna är två erkända medie- och kommunikationsforskare. Jag har valt källor och böcker från många forskare inom både statsvetenskap och medie- och kommunikationsforskning, med syftet triangulering av fakta. Uppsatsen behandlar forskningsresultat av olika slag. Exempelvis kan man enligt Esaiasson och Westholm se tendenser att socioekonomiska faktorer samspelar och påverkas av politiska resurser och attityder. Dessa element påverkar huruvida en medborgare röstar eller inte. 12 Vid närmare undersökning finner jag även att Henrik Oscarsson presenterar liknande resultat, vilket gör att jag anser forskningen vara tillförlitlig. 13 Med andra ord söker jag bekräftelse i annan forskning av påträffade teser. Ytterligare vill jag att studien ska få ett brett perspektiv, med fakta bekräftad hos flera olika källor. Det är i regel viktigt att vara försiktigt vid inhämtning av data och information från Internet, då tillförlitligheten kan vara bristande. Källorna från internet till denna uppsats består blanda annat av den internetbaserade Nationalencyklopedin, via Linköpings universitet, vilken jag anser är av hög kvalitet. Jag har även använt mig utav regeringens hemsida, som jag också anser är av hög trovärdighet. Vidare refererar jag till flertalet Statliga offentliga utredningar, skrivna av forskare. Övriga källor är vetenskapliga artiklar, vilka genomgått en vetenskaplig kvalitetsbedömning innan publicering. Därför anser jag att samtliga Internetkällor till denna uppsats är av hög trovärdighet Avgränsning Empiriskt utgår min studie från ett begränsat material i ett par kommuner. Men med stöd i tidigare forskning, kan jag ändå använda mina resultat för att göra mer generella diskussioner. Att kunna göra mer generella utsagor är viktigt i analyser som uppsatser, oavsett om syftet med undersökningen är beskrivande eller förklarande. 14 Ett vanligt problem är dock att man ofta gör systematiska generaliserbarhetsfel. Detta kan förekomma när urval över- eller underskattar det som ska beskrivas vilket med andra ord kan omnämnas som bristande representativet. Det finns även osystematiska generaliserbarhetsfel, då man av en slump får fel indikationer och på så sätt inte en rättvisande bild av den population som man studerar. För att kunna dra mer generella slutsatser så krävs därför en hög representativitetsgrad som kräver en lämplig urvalsmetod, enligt boken ATT FRÅGA OCH ATT SVARA, SAMHÄLLSVETENSKAPLIG METOD. Jag har gjort mitt urval baserat på ett strategiskt urval, där mina strategiska utgångspunkter baseras på tidigare forskning. Jag har därför valt fall som är kritiska och enligt teorier där de borde agera mest olika. Om man undersöker två fall som borde stå så långt ifrån varandra som möjligt så borde man få med de aspekter som viktigast. I min uppsats som handlar om valdeltagande har jag därför valt två kommuner i samma län som har mycket högt respektive mycket lågt valdeltagande. Genom att studera dessa extrem fall, det som kallas least likely case, 15 så får jag även möjligheter att dra generella slutsatser om de fall som kan vara däremellan. 12 Esaiasson m.fl.(2006). Sida Oscarsson och Holmberg (2013) Sida Teorell m.fl. (2007) Sida Esaiasson m.fl. (2012), sida

9 Jag har valt att avgränsa min studie till två kommuner inom Stockholms län, då det enligt Valmyndighetens slutresultat för riksdagsvalet 2010, är ett län där valdeltagandet varierar mycket. Fallen består av Danderyds kommun - där valdeltagandet är som högst (90,51%) och Botkyrka kommun där valdeltagandet är som lägst (78,81%). 16 Botkyrka och Danderyds kommun har väldigt olika förutsättningar vad gäller exempelvis utbildningsnivå, arbetslöshet och så vidare vilka bör has i åtanke vid både genomförande och granskande av uppsatsen. Som nämnt ovan ligger en stor del av ansvaret för ett ökat valdeltagande på de politiska partierna. Vi vet hur medborgarna påverkas, men inte hur och på vilket sätt insatserna genomförs för att påverka medborgarna. Då forskningsfrågorna syftar till just detta kommer därför intervjuerna att riktas till representanter från partierna. I en tid under ett supervalår med riksdagsval och europarlamentsvalet runt hörnet, är det en, utöver det vanliga, hektisk tid för politikerna. Därför har jag hört av mig till samtliga politiska partier i Danderyds och Botkyrka kommun och sedan utfört intervjuer med de politiker som svarat. Detta resulterade i fyra olika representanter från tre olika partier, med två intervjupersoner från respektive kommun. Detta för att möjligtvis kunna uppnå representativitet i största möjliga utsträckning Kvalitativa intervjuer För att samla in ny empiri har intervjuer av kvalitativ karaktär genomförts. Detta för att fånga respondenternas subjektiva bild av forskningsproblemet. 17 Därför kommer alla intervjufrågor ställas till samtliga intervjupersoner. För att underlätta för analys och resultatsammanställning spelades intervjuerna in och sedan transkriberades. Det finns mycket befintlig forskning om hur medborgare upplever det politiska samhället och varför de röstar eller inte. Henrik Oscarsson och Sören Holmberg är två av många statsvetare som har skrivit många böcker om demokrati och väljarbeteende. Bland annat i deras senaste bok NYA SVENSKA VÄLJARE kan man läsa om vad som är viktigt för den svenska väljaren, partiledarens roll blir allt viktigare etc. Det finns inte forskning i lika stor utsträckning om hur partierna använder denna information och försöker påverka medborgarna. Detta är ytterligare en anledning till varför jag valt att intervjua representanter från partier som jobbar med valarbete. För att få en bättre bild av hur politiska partier och valarbetare arbetar i praktiken. Respondenternas namn är fingerade i resultatavsnittet. Detta av etiska skäl och på grund av att jag inte anser att namn eller partitillhörighet är av relevans för undersökningen. Däremot har jag angett vilket område de är verksamma i, något som är av intresse då bland annat de socioekonomiska förutsättningarna ser så annorlunda ut i de två olika kommunerna. Respondenterna har i största möjliga mån getts det utrymmet i resultatdelen i enlighet med hur omfattande svar de gav vid intervjun. 16 Valmyndighetens (2010). 17 Esaiasson m.fl. (2013), sida

10 1.3.5 Begräsningar med det valda tillvägagångssättet. Validitet och reliabilitet. Jag eftersträvar en så hög validitet och reliabilitet som möjligt, för att få ett mer vetenskapligt och trovärdigt forskningsresultat. Att uppnå en god validitet är nödvändig för att uppnå trovärdiga slutsatser om verkligheten. 18 Validitet innebär att man mäter det man påstår att man mäter genom frånvaro av systematiska mätfel. En god reliabilitet innebär frånvaro av osystematiska mätfel. 19 Att studera valdeltagande och hur man arbetar för att öka valdeltagande kan tyvärr inte observeras direkt av etiska skäl. 20 I den optimala av alla världar skulle jag vilja stå bredvid en valarbetare och observera hur denna argumenterar för att övertyga en medborgare att rösta. Därför frågar jag istället partiarbetarna angående deras bemötande av resurs och motivationsförklaringar i mötet med väljare, vilka förklarar varför en individ deltar eller inte på individnivå. Det är svårt att dra generella slutsatser utifrån en fåfallstudie. 21 Då jag har valt att intervjua fyra olika personer, tre olika partier i två olika kommuner, är jag medveten om att de fyra olika intervjuerna kommer att leda till fem olika resultat. Jag gör inget anspråk på representativitet utan ser ett värde i att analysera olika exempel på hur man kan resonera. Precis som i diskussionen om val av fall ovan, är det möjligt att finna generellt tillämpbara aspekter, genom stöd i teorin och tidigare forskning. 22 Intervjuguiden är formulerad på så sätt att respondenterna beskriver arbetet bakom att öka valdeltagande generellt och inte parti- styrt. Intervjuguiden innehåller frågor som målar upp situationer där Individförklaringar är i centrum. Respondenterna får ge sina personliga uppfattningar av hur de arbetar för att bemöta situationer där det bland annat finns motiv- och resursbrister. Samma frågor,- med en viss flexibilitet för situationsanpassning, - ställs till alla respondenter för att minimera risken för godtyckliga skillnader i datainsamlingsfasen, utan att för den sakens skull försumma validiteten. 23 Trots metodens svagheter anser jag att det strategiska urvalet är en lämplig metod för frågeställningarna. Resultaten kan tillskrivas ett generaliserbart värde, även om analysenheterna är olika 24. Eftersom att jag anknyter mina fall till teorin använder jag mig utav analytisk generalisering. 25 Detta ger möjlighet till generalisering i vissa avseenden. Som nämnt ovan finns det exempelvis möjligheter att dra generella slutsatser om de fall som kan vara emellan de två valda fallen, då studien består av två väldigt olika fall. 18 Esaiasson, m.fl. (2012). Sida Teorell m.fl., (2007), Sida Teorell m.fl. (2012), sida Teorell m.fl. (2012), sida Esaiasson m.fl. (2012), sida Teorell m.fl. (2012), sida Teorell m.fl. (2007), sida Teorell (2007), sida

11 2 Teori 2.1 Bakgrund och tidigare forskning Detta kapitel har vad som kan beskrivas som en tratt- liknande struktur. Inledningsvis kommer det först att kort redogöras för Sveriges politiska system och historiska valdeltagande. Därefter kommer begreppet valdeltagande att beskrivas, vilka faktorer påverkar variabeln och arbetssätt för att öka valdeltagandet. Denna lite mer övergripande teori trattas sedan ner till den empiriska undersökningens fokus, nämligen det personliga mötet med medborgarna. Teorikapitlet avslutas med en presentation av individförklaringar, vilka förklarar hur det kommer sig att vissa deltar i val medan andra avstår Sveriges politiska system och historiska valdeltagande All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. 26 Så står det i den svenska regeringsformen, lagen som ligger till grund till den svenska demokratin. Lagen innehåller hur den offentliga makten ska fördelas, vilka demokratiska rättigheter vi har och hur landet ska styras. Sveriges är en representativ demokrati vilket innebär att medborgarna väljer representanter som fattar politiska beslut. 27 Under de senaste 100 åren i Sverige har valdeltagandet ökat. År 1911 låg valdeltagandet på 57 procent av de röstberättigade, till det senaste valet år 2010, då motsvarande variabel låg på 86,7 procent. 28 En stor skillnad mellan de två tidpunkterna är kvinnornas representation i riksdagen, vilket inföll år 1921 och kan betraktas som startskottet för den svenska demokratin. 29 De senaste 50 åren rör sig den högsta nivån av valdeltagande och den lägsta nivå av valdeltagande mellan 12 procentenheter, vilket är ett av de lägsta spannen i västvärlden. 30 I regeringens nyhetsbrev den 13:e november 2013, offentliggörs satsningen för ökat valdeltagande i allmänna val under det som kallas supervalåret Regeringen budgeterar 60 miljoner kronor för valdeltagandeinsatser, där utrikes födda och unga är två prioriterade målgrupper. 31 Av dessa är 44 miljoner kronor beviljat till politiska partier för särskilda informationsinsatser. Dessa informationsinsatser syftar, bland annat, att nå ut till sociala grupper där valdeltagandet traditionellt sett är lägre Valdeltagandets process Om du slår upp ordet demokrati i Nationalencyklopedin återfinns den bokstavliga översättningen folkstyre. Demokratin bygger på idén om alla människors lika värde och jämlikhet i samhället vad gäller rättigheter och skyldigheter. Allmän rösträtt, 26 Riksdagen (2013) 27 Oscarsson och Holmberg(2013) sida SCB:s (2012) 29 Wägnerud (1998) sida Oscarsson och Holmberg(2013) sida Regeringen (2013). 32 Miun (2013). 11

12 yttrandefrihet, tryckfrihet, organisationsfrihet, mötesfrihet och demonstrationsfrihet är villkor för att en nation ska vara demokratiskt. Dessa villkor är förutsättningar för att medborgarna ska kunna delta i det politiska systemet. 33 Politiskt deltagande förekommer i många olika former och kan beskrivas som handlingar utförda med avsikt att påverka kollektiva resultat. 34 Den formen där medborgarna engagerar sig mest är att rösta i allmänna val som till exempelvis kommun, landsting eller riksdag. Andra exempel är engagemang i ett politiskt parti och/eller deltagande i manifestationer. 35 Demokrati och folkstyre utgår från att vanliga människor har förmågan att styra sig själva. Folkets rätt att delta är frekvent debatterat och Robert Dahls bok Demokrati och dess antagonister är ett känt exempel på detta. Dahl skriver bland annat att medborgare som inte besitter kompetensen som krävs är således inte befogade att styra sig själv, eller rösta i frågor om nationens bästa. Vid 18 års ålder får man rösträtt i Sverige. Men är en 20- åring nödvändigtvis mer kompetent än en 17- åring? Detta är något kritiker yttrat sig om sedan demokratins uppkomst i Grekland för några tusen år sedan. 36 På samma gång är folkets deltagande inte bara en förutsättning, utan en nödvändighet för det demokratiska systemets legitimitet. Ett högre deltagande leder också till större inflytande över hur samhället ska styras. Däremot inte sagt, att deltagande leder till jämställt och representativt resultat för hela befolkningen. Resursstarka kan överrösta resurssvaga etc. 37 Valdeltagande kan definieras som andelen medborgare som röstar av alla röstberättigade. 38 Att medborgarna röstar handlar om något större än sin egen nyttomaximering. Det handlar om viljan att vara en god medborgare, viljan att påverka politiken i vad man själv anser vara rätt riktning och känslan av att ha bidragit till samhället. 39 Vanan att gå och rösta etableras tidigt i livet. Forskning visar på att medborgarna beslutar sig när första röstkortet skickas ut efter fyllda 18 år. Dessutom tenderar medborgare som deltar i de tre första valen efter sin rösträtt, deltar med största sannolikhet i efterföljande val. En förklaring till ett Sverige har och haft ett stabilt valdeltagande de senaste 100 åren, kan vara de tidigt etablerade vanorna att gå och rösta En grundmodell för politiskt deltagande De senaste decenniernas forskning har resulterat i en grundmodell för politiskt deltagande. Denna grundmodell består av tre element: 33 Esaiasson och Westholm(2006). Sida Esaiasson och Westholm (2006). Sida Esaiasson och Westholm. (2006). Sida Dahl (1999). 37 Esaiasson och Westholm (2006). Sida SCB:s (2012) 39 Oscarsson och Holmberg (2013). Sida Oscarsson och Holmberg (2013). Sida

13 Demograoiska och socio- ekonomiska faktorer Politiska resurser och attityder Röstning Figur 1. Lågstatus- grupper tenderar att inte delta i demokratiska val i lika stor utsträckning som andra socioekonomiska och demografiska grupper. En viktigt och avgörande påverkansfaktor till detta är attityden till samhälle och politik. Till den representativa demokratins glädje, är detta en faktor som är föränderlig och kan påverkas. 41 I en representativ demokrati är det av stor vikt att samtliga sociala grupper finns representerade, för att få en så rättvisande bild som möjligt av samhällets opinion. Vid bristande valdeltagande kan valresultatet bli missvisande jämfört med vad befolkningen faktiskt vill. Det är således eftersträvansvärt att ha så små skillnader i valdeltagande mellan olika sociala grupper, som möjligt Att öka valdeltagandet I den statliga offentliga utredningen Demokratipolitikens metoder av statsvetaren Ludvig Beckman kan man läsa om erfarenheter av demokratisatsningar finansierade av offentliga medel, för att öka valdeltagandet till allmänna val. 43 Metoder för demokratiinsatser kan delas upp i två strategier: traditionella metoder och icke traditionella metoder. De traditionella metoderna som är vanligt förekommande innefattar åtgärder som exempelvis annonsering i medier, distribution av skrifter till hushållen och dörrknackning. De icke traditionella metoderna, ofta genomfört i samband med det lokala föreningslivet, innefattar insatser som exempelvis utställningar, seminarier och festivaler. 44 Demokratipolitikens metoder syftar till att både öka valdeltagandet i sin helhet och öka valdeltagandet genom inriktning mot vissa målgrupper. Det handlar om att behålla de som redan röstar och på samma gång aktivera dem som inte deltar i allmänna val. Ungdomar och utrikes födda är två prioriterade målgrupper. Inte helt oväntat är riktade insatser mer effektiva än insatser som är riktade mot hela Sveriges befolkning. 45 En av utredningens slutsatser är att det saknas belägg för att valdeltagandet hos de röstberättigade i Sverige har ökat som ett resultat av regeringens valdeltagandeinsatser. Insatsernas effekter är svåra att mäta och således behövs bättre och mer systematiska studier. Någonting som däremot har haft effekt, är det personliga mötet med väljaren i 41 Esaiasson och Westholm (2006). Sida Esaiasson och Westholm (2006). Sida Beckman, (2009), sida Beckman, (2009) sida Beckman, (2006) sida

14 form av exempelvis telefonsamtal, dörrknackning och demokratiambassadörer som finns tillgängliga. Utvärderingar och forskning är eniga om samma slutsats, nämligen att det personliga mötet är mer framgångsrikt än exempelvis masskommunikation och andra traditionella metoder för att öka valdeltagandet. 46 Ytterligare en effekt av informationsinsatserna är att de svenska väljarnas kunskap om politik har ökat. Detta anses vara positiv effekt även om man inte kan påvisa att valdeltagande har ökat. Den ökade kunskapen kan dock leda till att exempelvis utrikes födda kan uppleva ett starkare utanförskap. Utredningen behandlar också att inriktade insatser inte är oproblematiska. Huruvida det är av största vikt att bearbeta dem som är mest mottagliga för påverkan, eller dem som är mest angelägna att engagera ur ett jämlikhetsperspektiv. 47 Att socioekonomiska faktorer påverkar vem som röstar och inte, är ett välkänt faktum. Ytterligare ett faktum är att det politiska engagemanget enkelt kan aktiveras genom att bli tillfrågad att delta i någon form, vilket också gäller att delta i allmänna val. Forum där människor möts och där budskap framgår om vikten av valdeltagande är därför speciellt framgångsrikt för att öka valdeltagande. 48 Det personliga mötet är det viktigaste verktyget i att öka valdeltagande. Således blir det naturligt att i intervjuguiden fråga om hur partierna arbetar med personliga möten med väljarna och hur de aktivt söker kontakt med väljarna. Således blir det naturligt att ställa frågorna: I många av fallen är det väljarna som söker kontakt med partier, exempelvis vid sökning på internet, valstugor och så vidare. Hur söker ni kontakt med väljarna? Hur jobbar ni för att nå de människor som inte finns på plats? De människor som inte går till valstugor eller som mestadels befinner sig hemma? Lokala demokratisatsningar I de statliga Offentliga utredningarna EN UTHÅLLIG DEMOKRATI! och EG- RÄTTEN OCH DEN SVENSKA RÄTTSINFORMATIONEN, skrivna ett flertal olika forskare, tydliggörs att samtliga forskare är överens den svenska demokratin är långt ifrån perfekt och har många utmaningar framför sig. Några av dessa utmaningar och problem är följande: Sjunkande valdeltagande Lågt förtroende för politiker och politiska institutioner Otillräcklig kontakt mellan styrande och styrda Sjunkande medlemstal i de politiska partierna Tilltagande känsla av utanförskap bland medborgarna 49 Utmaningar och problem kräver lösningar. Åtgärder för att om inte lösa, i alla fall förbättra demokratiproblem sker ofta på lokal nivå. Demokratiteorier menar att 46 Beckman, (2009), sida Beckman, (2009), sida Beckman, (2009), sida SOU 2001:1 och SOU 2000:48. 14

15 demokratin förändras till det bättre genom ökat medborgardeltagande och genom fler offentliga samtal. Exempel på dessa åtgärder är följande: Förstärkning av det kommunala folkomröstningsinstitutet Brukarmedverkan och brukarinflytande inom framförallt skola och barnomsorg Byalag Stormöten samt olika typer av rådsorgan Medborgerlig initiativrätt i kommunfullmäktige Öppna nämndsammanträden Mer aktivt medborgardeltagande i den kommunala planeringen 50 Vilka åtgärder som satts in ser olika ut för olika kommuner. Hur långt kommuner har kommit i sitt arbete mot en bättre fungerande demokrati ser även det olika ut. Ett par av intervjufrågorna kommer att handla om huruvida utvalda områden, satt in dessa åtgärder eller inte. I intervjuguiden inkluderades därför följande fråga: Vilka åtgärder för ökat valdeltagande som satts in ser olika ut för olika kommuner. Vilken är den mest effektiva åtgärden för att öka valdeltagande anser du? Media, politik och medborgarna Inför ett val och i en valrörelse är medier, politiska partier och medborgarna tre centrala aktörer. Graden av valdeltagande är vad man skulle kunna kalla ett kvitto på hur dessa aktörer har skött sina uppgifter. Ett högt valdeltagande tyder på en engagerande valrörelse, kartläggning av ideologiska skillnader, angelägna sakfrågor för medborgarna på agendan och att medborgarna är nöjda med demokratin. Ett lågt valdeltagande kan tyda på svaga valrörelser från partierna, tråkig och intetsägande valdebatt, bristfällig mediebevakning, oviktigt val, små skillnader mellan alternativ och att medborgarna är missnöjda med demokratin. 51 En förutsättning för en demokrati är folkliga och allmänna val och graden av demokrati påverkas bland annat av valdeltagande. Inför ett val och i en valrörelse spelar medier, politiska partier och medborgarna tre centrala aktörer. Att information når individer så de kan fatta informerade beslut i ett val är således en avgörande faktor för hög demokratisk grad. Därför är också kanalerna för att få ut budskap av väldigt stor vikt. Enligt både internationell och svensk forskning har media en väldigt central och viktig ställning i den politiken. Det är i huvudsak media där människor möter politik. Medias centrala ställning präglar den politiska kommunikationen. 52 Ett resultat som presenteras i boken KAMPEN OM OPINIONEN är att valrörelser och kampanjer har stor påverkan på valresultat. Valrörelser mobiliserar vilket är mycket glädjande ur ett demokratiskt perspektiv. Några trender man kan se är att allmänheten följer media, blir mer politiskt intresserade och har ett ökat politiskt förtroende. Utan 50 Esaiasson och Westholm (2006). Sida Oscarsson och Holmberg (2013) sida Riksdagen (2010) 15

16 valrörelser hade man haft ett lägre valdeltagande och därmed mindre meningsfull demokrati. Då media är en huvudaktör i en valrörelse, kommer jag att vara observant och lyssna efter om någon av respondenterna nämner någon form av media i deras strategi att öka valdeltagandet Att delta eller att inte delta Huruvida man deltar eller inte i folkliga val beror på ett stort antal olika påverkansfaktorer och en av dessa är attityden mot politik och samhälle. I en representativ demokrati kan det tyckas naturligt att medborgaren värderar om representanten för medborgarnas åsikter är kompetent och förtroendeingivande nog att anförtros uppgiften. I en enkätundersökning som studerat politikers och medborgares förklaringar till politikers och vanliga människors handlingar, framgår det att en förklaring till det minskade politiska engagemanget, skulle kunna vara att medborgarna inte längre identifierar sig med politikerna i samma utsträckning. 53 Det sjunkande valdeltagandet kan delvis vara uttryck för något som kallas passivitet. Medborgarna som inte går och röstar brukar traditionellt sätt kallas för soffliggare. Den senaste valforskningen visar dock att avstå från att rösta inte nödvändigtvis insinuerar lathet eller okunskap. Detta kan även innebära att medborgaren ser sin rätt att inte delta, som ett ställningstagande eller protest mot något i det politiska klimatet denne är missnöjd med. Passivitet, eller avståndstagande från exempelvis röstning, kan alltså vara en handling att försöka påverka det politiska systemet. Tanken bakom passivitet är att icke- rösten och därmed ett lägre valdeltagande, påverkar mer än en röst på ett parti och eventuellt regeringsskifte. 54 Det finns en risk för en ond spiral om passiviteten slår rot. En kedjereaktion då medborgarna kanske undrar varför just de ska rösta, om ingen annan gör det. Tystnad är dessutom svårtolkat, det finns säkerligen också medborgare som är soffliggare. Att inte delta i allmänna val kan vara uttryck för att medborgare är för lata, inte har kunskap eller på grund av ett stort missnöje mot politiken. För att få en tydligare bild av hur det ser ut i just de kommunerna denna empiriska studie fokuserar på kommer jag att fråga: Vad är din personliga erfarenhet av anledningen till att vissa inte röstar i denna kommun? 2.2 Sammanfattning av teorier för valdeltagande Det finns ett stort utbud av både internationell och nationell valforskning och det finns många teorier om deltagande i val. 55 På grund av resursbrist måste forskningen avgränsas. Givet all bakgrund och tidigare forskning kommer denna uppsats i huvudsak fokusera på Henrik Oscarssons, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, 53 Esaiasson och Westholm (2006). Sida Esaiasson och Westholm (2006). Sida Martinsson, Johan (2007). 16

17 sammanfattning av teorier för valdeltagande. Oscarsson är en av många valforskare världen över. I Oscarssons bok Nya svenska väljare, kan man läsa om tre indelningar av alla dessa teorier: Institutionella förklaringar som klargör varför valdeltagandet varierar mellan olika politiska system. Kontextuella förklaringar vilka syftar på hur valdeltagande skiljer sig åt mellan geografiska områden eller sociala förhållanden, med andra ord social kontext. De kontextuella förklaringarna förklarar också exempelvis olika val mellan olika tidpunkter, men i samma politiska system, med andra ord politisk kontext. Individförklaringar, som fokuserar på hur det kommer sig att vissa deltar i det politiska systemet och andra avstår. Behandlar bland annat resursförklaringar och motivationsförklaringar. 56 Dessa tre huvudkategorier förklarar tillsammans hur variationer i valdeltagande uppstår. Det är av stor vikt att ta alla tre indelningar i beaktning, för att få en så informativ och rättvisande bild som möjligt. Exempelvis kan två medborgare som delar exakt samma individförklaringar väljer att delta beroende på politiska system eller den pågående valkampanjen. Beroende på vad medborgaren lever i för valsystem, kan utfallet alltså bli olika. I den bästa av världar hade denna uppsats använt sig av alla tre kategorier. Då resurserna är bristande och tiden är knapp, kommer jag därför att välja ut en av dessa kategorier. Då jag har valt att analysenheten Stockholms län, är därmed de institutionella förutsättningarna givna. Sveriges politiska system är känt och det görs inte heller en jämförande studie med ett annat valsystem. De kontextuella förklaringarna kommer oundvikligen att beröras i uppsatsens avhandlingskapitel, då Danderyds kommun och Botkyrka kommun har olika socioekonomiska förutsättningar etc. Dock kommer de konstitutionella förklaringarna inte vara i fokus. Den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats kommer att vara Individförklaringar. Uppsatsens frågeställning söker bland annat svar på hur politiska partier inom Danderyds kommun och Botkyrka kommun arbetar för att öka valdeltagandet. Därför kommer en stor del av frågorna i intervjuguiden handla om hur politiker argumenterar och arbetar för att få en individ att gå till röstlokalen. Intervjuguiden kommer att vara utformad utifrån den teoretiska sammanställningen enligt Oscarsson samt teorikapitlen ovan Individförklaringar Av alla tre olika kategorier är individförklaringar den vanligast förekommande när det gäller studier av politiskt deltagande. Detta på grund av att det är relativt lätt att studera skillnader mellan olika sociala gruppers politiska deltagande. Herbert Tingsten menade att ju lägre det sammanslagna valdeltagandet är, desto större olikheter mellan socioekonomiska grupper och vice versa. Detta kallas för the law of dispersion och är en väl använd och ofta bevisad teori. Valdeltagandet ger med andra ord indikationer på huruvida ett samhälle är politiskt jämlikt eller inte Oscarsson och Holmberg (2013) sida Oscarsson och Holmberg (2013) Sida

18 Det är viktigt med små skillnader mellan en röstare och en icke- röstare. Om skillnaderna är stora tyder det på stora skillnader i representativitet mellan olika socioekonomiska och geografiska grupper. Att studera olika befolkningsgrupper kan underlätta för att analysera konsekvenser av lågt valdeltagande. Enligt Henrik Oscarsson, en av Sveriges ledande valforskare, är skillnaderna mellan röstare och icke- röstare i Sveriges riksdagsval mycket små vad gäller politisk ståndpunkt. 58 Han menar vidare att om 100 procent av befolkningen beslutade sig rösta i riksdagsvalet, i motsats till andelen röstare valet 2010: 84,6 procent, hade valresultatet endast fått mycket små förändringar. Vad gäller andra val med lågt valdeltagande, exempelvis Europaparlamentsvalen, hade utfallet förändrats dramatiskt om deltagandet ökat till 100 procent. Då denna uppsats fokuserar på Sveriges riksdagsval kommer mindre val inte att behandlas ytterligare, det är dock viktigt att ha i åtanke att valdeltagande har betydelse för valutgången. 59 Hur kommer det sig att vissa medborgare röstar och andra inte? Teorier om detta kan delas in i två underkategorier: resursförklaringar och motivationsförklaringar Resursförklaringar Resursförklaringar innefattar två olika grupper av faktorer som påverkar medborgares sociala status och individens grad av social integration. Faktorer som berör och påverkar medborgares sociala status är exempelvis klass, utbildning, inkomst och yrke. Dessa faktorer samverkar alltid och kan genom att studeras säga mycket om hur valdeltagandet kommer att se ut. 60 Den andra gruppen under resursförklaringar är individens grad av social integration. Den sociala integrationen påverkas av bland annat ålder, civilstånd, medborgarskap, ursprungsland, storlek på sociala nätverk och ställning på arbetsmarknaden. Medelålders, svenskfödda, samboende, arbetstagare, personer med stora sociala nätverk deltar i större utsträckning än unga, invandrare, arbetslösa och ensamstående Motivationsförklaringar Den andra undergruppen som faller in hos individförklaringar är motivationsförklaringar. Motivationsförklaringar gäller följande indikatorer som innefattar viktiga personliga drivkrafter att delta i politiska val. Graden av politiskt intresse och engagemang Konsumtion av politiska nyheter Graden av partiidentifikation och politikerförtroende Känslor av röstningsförpliktelse Om man upplever att röstning i val är en viktig påverkansform Uppfattningar om skillnader mellan de politiska alternativen 58 Oscarsson och Holmberg(2013) Sida Oscarsson och Holmberg (2013) sida Oscarsson och Holmberg (2013) sida Öhrvall, SCB:s demokratistatistiska rapport (2012) 18

19 Ideologisk extremism 62 Motivationsförklaringar har en stark påverkan på det individuella valdeltagandet. 63 De viktigaste faktorerna i medborgarnas tankar om valdeltagande är uppfattningar om hur viktigt och meningsfullt valet är, om ideologiska skillnader mellan partierna och frågan om det spelar någon roll vem som vinner valet. Valdeltagandet är som lägst bland medborgare som inte är intresserade av politik som anser att skillnaderna mellan partier är mycket små eller att det inte spelar någon roll vem som vinner eller förlorar valet. 64 Individers motivation, även kallat incitament, till att delta i val är inte på något sätt oförståeliga. Att en medborgare som inte har intresse för politik avstår från att rösta, är föga förvånande. Inte heller förvånande är att en tjänsteman som ständigt håller sig uppdaterad med de senaste politiska nyheterna tar sig till vallokalen på valdagen. Sambanden som konstaterats genom år av forskning, visar på att den svenska medborgaren beslutar sig för att delta eller inte delta baserat på sin egen bedömning och förnuft. Bedömningar av exempelvis om medborgaren uppfattar valet som meningsfullt eller om partierna ligger nära varandra på den ideologiska skalan. Detta är faktorer som kan variera från val till val. 65 Motivationsförklaringar har stort inflytande på valdeltagandet. Det politiska engagemanget spelar stor roll för sannolikheten att medborgarna utnyttjar sin rösträtt. Så pass stor roll att det faktiskt kan kompensera för faktorer som i tidigare fall har samband med lågt valdeltagande (exempelvis arbetslöshet, fattigdom, brist på utbildning). Vidare visar analyserna att intresse, partianhängarskap och ideologisk extremism tenderar till att höja den förväntade sannolikheten för valdeltagande. 66 Enligt Oscarsson kan ett starkt politiskt engagemang kompensera faktorer som i många fall har samband med lågt valdeltagande, exempelvis socioekonomiska faktorer. Därför är syftet med frågorna nedan, att undersöka hur politiker argumenterar för att öka det politiska engagemanget i det personliga mötet med medborgarna, med individförklaringar som grund. Bemötande av individförklaringar Händer det att du stöter på människor som inte bryr sig om att rösta? I så fall, vad säger du då? Händer det att du stöter på människor som avstår från att rösta som någon form av protest? Vad använder du för argument då? Om det är någon som känner att det är ingen som lyssnar på mig ändå? Om du möter någon som inte ens vet om att det är val, inte kan språket eller inte ens vet vilken kommun de bor i, hur hanterar man det? Kan du ge ett exempel på en insats för att nå ut till dessa människor? Vad är viktigt att tänka på, i ett personligt möte med medborgare? 62 Oscarsson och Holmberg (2013) sida Oscarsson och Holmberg (2013) sida Oscarsson och Holmberg (2013) sida Oscarsson och Holmberg (2013) sida Oscarsson och Holmberg (2013) Sida

20 Linköpings universitet Kandidatuppsats i statsvetenskap Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Politices kandidatprogrammet, VT 2014 Författare: Isabelle Holmstedt Handledare: Elin Wihlborg 3 Empiri 3.1 Resultat av strategier för ökat deltagande Nedan kommer jag att redogöra för de resultat som erhållit genom de kvalitativa intervjuerna. Frågorna sammanfattas och presenteras i underrubriker, där resultatet presenteras genom bland annat direkt citering och sammanfattning av samtliga respondenters svar. Jag väljer att kalla intervjupersonerna för respondenter, även om intervjufrågorna varit öppna. I resultatavsnittet finner ni respondent 1 och 2 från Danderyds kommun och 3 och 4 från Botkyrka kommun. Vid citering kan det förekomma att uttalandet förkortats, vilket markeras med ( ), där text fallit bort. Respondenterna består av Ebba och Lisa, politiker verksamma i Danderyds kommun, samt Erik och Peter, politiker verksamma i Botkyrka kommun. Respondenternas namn är fingerade. När respondenten i fråga angett partiets namn har jag ersatt detta med partiet jag representerar. Respondent Kommun Ebba Lisa Peter Erik Danderyds kommun Danderyds kommun Botkyrka kommun Botkyrka kommun Engagerad i partiet 18 år Deltid 3 år Visstid 5 år Heltid 5 år Heltid Innan intervjun inleddes förklarade jag kortfattat vad uppsatsen handlade om samt klargjorde syfte. Jag motiverade även valet av intervjupersoner - representanter från politiska partier - då (som nämnt i metodavsnittet) ansvaret att öka valdeltagandet till större delen ligger på partierna Valdeltagandeinsatser samt viktigaste åtgärden för ökat valdeltagande De inledande frågorna i intervjun handlade om hur de respektive partierna arbetar för ett ökat valdeltagande. Respondenterna resonerade även kring vilken valdeltagandeinsats de tyckte var viktigast. Jag tror att denna diskussion handlar om många olika plan. Till en början måste man ha ett väldigt bra demokratiarbete i en kommun, man kan inte bara syssla med valarbete vart fjärde år. ( ) Det handlar om allt jobb däremellan.

21 Det menar Peter, verksam inom Botkyrka kommun, som understryker vikten av ett kontinuerligt demokratiarbete på många olika nivåer. Han lyfter fram aktiveringen av ungdomar som en synnerligen viktig del och exemplifierar med ungdomsfullmäktige som är ett politiskt obundet råd, festivaler, dialogforum och medborgarpaneler. Utöver detta grundarbete är det viktigt att aktivera ett effektivt valarbete, belyser respondenten. Ett exempel på en kommunal insats för detta är anställningen av ca 100 samhällsinformatörer vid varje valtillfälle med syfte att sprida politisk obunden information till medborgarna för att öka valdeltagandet. Intervjupersonen understryker vikten av individperspektivet då han tror att skicka ut foldrar och broschyrer inte är en tillräcklig åtgärd för aktivering. Han menar att det är samhällsinformatörerna som är den bästa och individfokuserade åtgärden för att uppnå ett ökat valdeltagande. Ytterligare en viktig aspekt när man jobbar med demokratiarbete är att ha tillgängliga lokaler menar Peter. Erik bekräftar att Botkyrka kommun beslutat att lägga mycket kommunala medel för att öka valdeltagandet just för att det är så lågt, men menar att partiet han representerar inte har som strategi att öka valdeltagandet i kommunen. Partiet lokalt har inte som strategi att öka valdeltagandet brett för hela kommunen utan vi har som strategi att vinna sympatisörer för det partiet jag representerar och det gör vi först och främst i distrikt där det finns grundförutsättning för oss att göra det. Arbetet mot ett ökat valdeltagande med exempelvis dörrknackning sker i strategiskt utvalda områden där förutsättningarna finns att vinna sympatisörer för det partiet han representerar, för att öka sitt stöd så mycket som möjligt. Han menar att ökat valdeltagande är kommunens uppgift. Den mest effektiva åtgärden för att öka valdeltagande anser respondenten är politikens innehåll. Det som enligt respondenten är utmärkande för Botkyrka är att många människor på olika sätt känner sig utanför i samhället. Därför är det viktigt att arbeta så att så många som möjligt inkluderas i samhället. Respondenten lyfter fram politikens innehåll framför exempelvis åtgärder som samhällsinformatörer och utskick. Lisa berättar att resurserna är begränsade hos det partiet hon representerar. Därför jobbar partiet mycket via medlemsvård, nätverk, sociala medier och personlig kontakt. Valbroschyrer delas ut på gator och torg. Lisa förklarar vidare att förstagångsväljare är en mycket viktig målgrupp, i synnerhet då så många av dessa tar vara på sin rösträtt i Danderyds kommun. Därför vill partiet besöka skolor, anordna debatter med samtliga partier och ge rum för frågestunder och så vidare. Respondenten lyfter att det personliga mötet är det viktigaste för att öka valdeltagandet att se individen och lyssna på den personens frågor. Även Ebba är inne på att det personliga mötet är viktigast för att påverka: För att övertyga människor om någonting, det spelar ingen roll vad det handlar om, det kan handla precis om vad som helst är det personliga mötet bäst. Ebba förklarar att hon ägnar mycket tid åt att prata med många människor på olika mötesplatser, som tvättstugan till ute på gatan. Hon menar också att de flesta hon möter har ett politiskt intresse, även om det är på olika nivåer. Vidare berättar respondenten att invånarna i Danderyd har ett stort samhällsintresse vilket återspeglas i det höga 21