Paddor i praktiken Skolutveckling i digitala lärverktyg/ipads -från teori till praktik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Paddor i praktiken Skolutveckling i digitala lärverktyg/ipads -från teori till praktik"

Transkript

1 Skol Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Paddor i praktiken Skolutveckling i digitala lärverktyg/ipads -från teori till praktik Toads in practice, School development in digital tools/ipads - from theory to practice Christine Reuterskiöld Specialpedagogexamen 90 hp Skolutveckling och ledarskap Examinator: Magnus Handledare: Erlandsson Ange handledare Handledare: Anna Henningsson Yousif

2 Förord Nu är en lång studieresa avslutad. Jag vill tacka handledare och alla berörda som har deltagit i min studie och som har bidragit med mycket kunskap och erfarenheter. Jag vill också tacka min familj som har stöttat och hejat på i både glada, fundersamma och ibland frustrerande tillfällen. Att de tålmodigt har lyssnat när jag har berättat om något nytt som jag lärt mig eller när jag sagt hur ska jag göra!? Tack för att ni har stått ut med både sena kvällar och helger vilka har ägnats mer åt skrivande, än åt er. Nu ska det bli spännande att komma tillbaka till arbetslivet - och se om vingarna bär med mina nya kunskaper och utbildning Christine Reuterskiöld 2

3 Sammanfattning/Abstract Reuterskiöld, Christine (2013). Paddor i praktiken, Skolutveckling i digitala lärverktyg/ipad från teori till praktik. ( Toads in practice School development in digital tools/ipads from theory to practice), specialpedagogik avancerad nivå, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle. Problemområde. Skolutveckling kan vara medlet och metoden för att nå ett mål, eller flera. Man skapar något nytt, ett hopp om förhoppningsvis något bättre, än det som redan finns. Det kan vara en utveckling i det lilla, men också som stora skolutvecklingsprojekt. Men ibland kanske, skolutveckling och förändringsarbete även används till att släcka bränder när akuta problem uppstår? Digitala lärverktyg då? Dessa kan skapa möjligheter till kunskap, lärande och kreativitet och även vara ett verktyg som ger elever i behov av särskilt stöd möjligheter till kunskap och lärande på samma villkor som alla elever i skolan ska få för att klara sin utbildning. Men ibland kan säkert ett digitalt lärverktyg även skapa frustration. Dess egenskaper och ibland brist på funktion, ekonomiska kostnader och tekniskt krångel, kan skapa mer irritation än tillfredsställelse hos användare. I mitt arbete som gymnasielärare har jag träffat många elever, i behov av särskilt stöd, med diagnos eller i behov under en viss tid. Hade dessa elever fått en bättre utbildning om jag använt mig mer av digitala lärverktyg? I september månad 2013, var jag på en föreläsning om hur ipad kan fungera praktiskt för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Här såg jag och fick prova de funktioner som bl a finns i detta verktyg fotografering, filma, lyssna, läsa, skriva, rita, scanna, dokumentera, hämta information, lyssna på musik, spela spel mm. Denna föreläsning skapade en nyfikenhet för verktyget och vad den kan användas till. Kan den vara ett hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd där möjligheter skapas att kunna lära och delta i undervisning i skolan och samhället som alla elever har rätt till? Är det möjligt att ipaden kan användas till allt detta? Ska den ersätta papper, penna och våra tryckta böcker? Många tankar och funderingar skapades. Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM (www.spsm.se, ) använder ordet tillgänglighet. Med det menas, att alla barn och elever som går i förskola och skola, ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det betyder bl a att man ska tänka på vilka individuella behov som kan finnas i en grupp och anpassa verksamheten efter det. SPSM ( ) säger vidare att undersökningar har gjorts som visar att det behövs mer kunskaper 3

4 om vad som behövs och krävs, för att en verksamhet ska bli tillgänglig för barn och elever i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka, hur man på olika nivåer i en kommun i södra Sverige, har kunnat införa digitala lärverktyg, från politisk vision, till förvaltningsnivå vidare till lärnivå, på en grundskola, vilken har valt ipads som digitalt lärverktyg. Vidare undersöks grundskolans möjligheter för tillgänglighet och lärande för alla elever på skolan, där även elever i behov av särskilt stöd, ingår. Frågeställningar. Här nedan redovisas de problemformuleringar som min studie bygger på. 1. Kan användning av ipads på en grundskola, skapa tillgänglighet i lärandet för alla elever, även för elever i behov av särskilt stöd eller krävs det fler faktorer? 2. Vilka strategier har använts för att implementera digitala lärverktyg på kommunens skolor? 3. Vilka faktorer krävs, för att skolutveckling med digitala lärverktyg, ska kunna genomföras på olika nivåer i en kommun? Teori. Studien beskriver en organisation utifrån Human Resource-perspektivet samt utifrån den amerikanska psykologen Abraham Harald Maslows ( ) teori om människans behov och motivation. Metod. I denna studie har det genomförts fyra halvstrukturerade intervjuer samt en enkätundersökning. Utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk ansats d v s utifrån tolkning av samtal och texterna i mina intervjuer, samt de svar jag finner i enkät och i en kvalitetsredovisning vid namn Qualis, tolkas den levda vardagsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv (Kvale, Brinkmann, citat 2009, s 39). Resultat. Det beslut som politikerna i kommunen för studien har tagit kring utbyggnaden av digital kompetens och implementering av digitala lärverktyg, har påverkat alla människor i organisationen. Budgeteringen för detsamma är det första steget mot möjligheten till skolutvecklingen. Att ta vara på människor förmågor, talanger, engagemang och kreativitet har också betydelse. En lärplattform, Vklass, har implementerats, vilket är viktigt för kommunikationen mot vårdnadshavare, kollegor och elever ska fungera väl, säger tjänstemän. När det gäller internet har det inte fungerat fullt ut tidigare. Nu ska nätverken däremot vara utbyggda på skolorna, vilket ska hjälpa till för större tillgänglighet. Kunskap och förhållningssätt till It, blir en viktig undervisningsuppgift för skolan, för lärare, elever och vårdnadshavare. Det behövs undervisning kring etik- och källkritik med 4

5 eleverna samt att ge information kring hur eleven ska hantera internet, som skapar säkerhet och trygghet i användningen av it. Vårdnadshavare är viktiga att få med i en så stor skolutvecklingssatsning där eleverna ska använda ett digitalt lärverktyg, i sitt dagliga lärande. Det är vårdnadshavare som möter eleven hemma, när läxor och uppgifter ska göras. Om en elev dessutom, är under 18 år, har föräldrarna ansvaret för eleven och kan här, ha åsikter kring användandet av It. Kommunikation är ett ord som har återkommit i studien. Det har förts öppna diskussioner kring skolutvecklingsprojektet i kommunen. Detta visar på att man vill ha med alla på tåget. Kommunen har startat ett Skoldatatek i kommun som projekt. Flera intervjuade anser att det behövs i kommunen. Skoldatateket har bl a startat en föräldrarutbildning för de föräldrar som har elever i behov av särskilt stöd. Här får föräldrarna lära sig hur eleverna använder ipads i sitt lärande. Det kan göra att det blir lättare att följa sitt barn hemma vid läxläsning och arbete hemma. Ett ledarskap bör bevara och förnya de långsiktiga målen, under tiden skolutvecklingen pågår. Både tjänstemän i kommunen samt personal på grundskolan för studien försöker arbeta utifrån denna princip. Att utvärdera är viktigt. Rektor har klara uttalade åsikter kring pedagogisk organisation, inkludering, tillgänglighet och satsning på digitala lärverktyg. Engagemang hos rektorer och personer i ledarställning skapar också engagemang bland övriga medarbetare på skolan. Rosenqvist (2013) beskriver en idéskiss, för hur en alternativ organisation av klass- och gruppindelning kan se ut, i varierande grupper och gruppstorlekar. Utifrån denna modell, finns många av de idéer, som rektorn har, kring sin organisation av det inre pedagogiska arbetet på grundskolan för studien. Denna och annat arbete på skolan, har resulterat i en certifiering av skolans kvalitet. Enligt Qualis kvalitetsutvärdering har pedagoger, föräldrar och elever förtroende för ledningen på skolan. Eftersom organisationen av det pedagogiska arbetet endast, varit igång under en termin, så går det inte att uttala sig om det färdiga resultatet ännu. Den nya organisationen för det pedagogiska arbetet på GS bidrar, anser jag, till elevers möjligheter till tillgänglighet, inkludering och delaktighet i det dagliga arbetet på skolan. ipaden har gjort eleverna mer inkluderade, genom att alla elever har tillgång till lärverktyget. Tillgänglighetsmodellen visar helheten för en tillgänglig utbildning. Alla intervjuade i studien, har fått se och fundera över modellen vid intervjutillfällena. De konstaterar att modellen måste ses, utifrån varje enskild elevs specifika behov. 5

6 Mer kompetensutveckling behövs kring arbetet med ipads, i funktionen och kurser i konkret lärande med lärplattan. Det finns ett behov av en kunskap, kring hur man använder ipads och digitala lärverktyg på ett annat sätt att tänka utanför boxen. Att arbeta utifrån Ruben R. Puenteduras modell, SAMR-modellen (www.hippasus,com/rrpweblog) är ett sätt. Genom det, ska fler elever kunna utveckla sitt lärande och få större måluppfyllelse via ipads. Specialpedagogerna kommenterar att elever i behov av särskilt stöd, inte blir så synliga, i och med att alla elever, har tillgång till ipad med individuellt sammansatta appar för varje elev, utifrån deras individuella behov. Elever i behov av särskilt stöd, använder sina alternativa verktyg mer idag än tidigare när de hade datorer, säger en specialpedagog. Det är dock inte bara själva ipaden, som har betydelse för elevers tillgänglighet och inkludering av utbildning, på skolan. Pedagogik, vuxnas närvaro med olika kompetens, organisationen samt vikten av den fysiska och sociala miljön spelar också roll. Maslows behovspyramid (Bolman, Deal, 2012) 1. Fysiologiska behov - behov av föda, vatten, syre, fysisk hälsa och välbefinnande. 2. Säkerhet - behov av att vara förskonad från faror, angrepp och hot 3. Tillhörighet och kärlek - behov av positiva och kärleksfulla relationer med andra människor. 4. Uppskattning och självkänsla - behov av att känna sig uppskattad och värdefull 5.Självförverkligande - behov av att utveckla och förverkliga sin inneboende potential Steg 1 och 2 har högst prioritet i Maslows behovspyramid. De fem stegen i behovspyramiden spelar roll i hela organisationen. Varje individ påverkar utvecklingen eller ickeutvecklingen i organisation. Sammanfattningsvis kan det konstateras att grundskolan för studien, gör ett gediget arbete, med elever som är i behov av särskilt stöd. För en elev i behov av särskilt stöd, tror jag att det måste kännas skönt att bli självständig, genom att ha alla sina alternativa verktyg i en enhet, som ipaden, men att de också finns andra verktyg att använda. Att dessutom ha ipaden både i skolan och hemma för läxläsning och dylikt, skapar en frihet för eleven. Skolan ska ju lära för livet och skapa möjligheter till ett självständigt liv, i framtiden. Nu återstår, att alla pedagoger får kunskap i hur man arbetar med de enskilda eleverna utifrån deras specifika behov för att verktygets kapacitet ska komma till användning fullt ut. Det är lätt att uttrycka, men det krävs mycket tid och kraft från hela organisationen från kommun till pedagog, för att det praktiskt ska infrias. Nu gäller det att finna hur och med vad man ska arbeta vidare med, för att de 6

7 digitala lärverktygen ska komma eleven till godo fullt ut, för att en likvärdig, tillgänglig och inkluderad skola ska bli verklighet tillsammans med all den kunskap som människorna i kommunen och på grundskolan för studien har. Specialpedagogiska implikationer. Kommunen och grundskolan GS, strävar efter en inkluderande och tillgänglig skola enligt intervjupersonerna i denna studie. Alla ska ha tillgång till ipad som ett lärverktyg. Det pedagogiska arbetet på GS organiseras, utifrån en inkluderande syn. För en del elever kan tillgången till en dator eller en Ipad, vara helt avgörande för, om en elev ska kunna ta till sig kunskap i tillräckligt stor omfattning, eller inte. Nyckelord: Skolutveckling, digitala lärverktyg, ipad, strategier, inkludering, tillgänglighet. 7

8 8

9 Innehållsförteckning Paddor i praktiken, Skolutveckling i digitala lärverktyg/ipads från teori till praktik Toads in practice, School development in digital tools/ipads from theory to practice FÖRORD...2 SAMMANFATTNING/ABSTRACT INLEDNING FIGUR 1: TILLGÄNGLIGHETSMODELLEN, SPSM SYFTE PRECISERADE FRÅGESTÄLLNINGAR CENTRALA BEGREPP TIDIGARE FORSKNING FORSKNING UTIFRÅN ETT GRUPP- OCH ORGANISATIONSPERSPEKTIV FORSKNING UTIFRÅN INDIVIDPERSPEKTIV FIGUR 2: IDÉSKISS OVER ORGANISATIONSMODELL, JERRY ROSENQVIST FIGUR 3: IDÉSKISS ÖVER ORGANISATIONSMODELL, JERRY ROSENQVIST FIGUR 4: SAMR-MODELLEN RUBEN R. PUENTEDURA TEORETISK FÖRANKRING HUMAN RESOURCE-PERSPKTIV OCH MASLOWS BEHOVSPYRAMID FIGUR 5: MASLOWS BEHOVSPYRAMID METOD METODVAL OCH URVALSGRUPP ANALYS OCH BEARBETNING ETISKA ASPEKTER RESULTAT/ANALYS QUALIS OCH SKOLINSPEKTIONEN INTERVJU MED SKOLUTVECKLARE OCH IKT-SAMORDNARE I KOMMUNEN INTERVJU MED SKOLDATATEKETS PEDAGOG INTERVJU MED REKTOR PÅ GRUNDSKOLAN (GS) FIGUR 6: REKTORS PEDAGOGISKA ORGANISATION

10 6.5 INTERVJU MED SPECIALPEDAGOGERNA PÅ GRUNDSKOLAN (GS) ENKÄT TILL LÄRARE PÅ GRUNDSKOLAN (GS) DISKUSSION ANALYS SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER METODDISKUSSION FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING REFERENSER BILAGOR...59 BILAGA 1: KOMMUNENS SKOLORGANISATION, GRUNDSKOLANS ORGANISATION, SKOLDATATEKETS ORGANISATION, IKT-HANDLINGSPLAN FÖR KOMMUN OCH GRUNDSKOLA...60 BILAGA 2: FÖLJEBREV TILL ENKÄT OCH ENKÄTFORMULÄR...64 BILAGA 3: ENKÄTSAMMANSTÄLLNING...70 BILAGA 4: RESULTATMODELL FÖR STUDIEN...75 BILAGA 5. SAMMANFATTNING; FAKTORER FÖR SKOLUTVECKLING

11 1. Inledning Vad är det som är så intressant med skolutveckling och digitala lärverktyg? Skolutveckling kan vara medlet och metoden för att nå ett mål, eller flera. Man skapar något nytt, ett hopp om förhoppningsvis något bättre, än det som redan finns. Det kan vara en utveckling i det lilla, men också som stora skolutvecklingsprojekt. Men ibland kanske skolutveckling och förändringsarbete även används till att släcka bränder när akuta problem uppstår? Vi tränade hårt men varje gång vi började få fram fungerande grupper skulle vi omorgansiseras. Jag lärde mig senare i livet att vi är benägna att möta varje ny situation genom omorganisation och också vilken underbar metod detta är för att skapa illusionen av framsteg medan den åstadkommer kaos, ineffektivitet och demoralisering Gaius Petronius (död 60 e Kr) Jag funderar på om människan genom alla tider, haft en benägenhet att ständigt vilja förändra? Digitala lärverktyg då? Dessa kan skapa möjligheter till kunskap, lärande och kreativitet och även vara ett verktyg som ger elever i behov av särskilt stöd möjligheter till kunskap och lärande på samma villkor som alla elever i skolan ska få för att klara sin utbildning. Men ibland kan säkert ett digitalt lärverktyg även skapa frustration. Dess egenskaper och ibland brist på funktion, ekonomiska kostnader och tekniskt krångel, kan skapa mer irritation än tillfredsställelse hos användare. I mitt arbete som gymnasielärare har jag träffat många elever, i behov av särskilt stöd, med diagnos eller i behov under en viss tid. Hade dessa elever fått en bättre utbildning om jag använt mig mer av digitala lärverktyg? Jag har en krokig utbildningsväg, men med en röd tråd, genom skolsystemet. Efter utbildning till idrottspedagog, förskollärare och gymnasielärare i Barn- och fritidsämnen, har jag arbetat inom olika delar av skolväsendet några år inom förskolan, förskoleklass och grundskolan, flera år inom Komvux och de sju senaste åren inom gymnasium och gymnasiesärskolan. Utöver mitt lärarjobb har jag också arbetat med projekt. Som projektledare lärde jag mig mycket kring hur olika organisationer kan fungera samt vad skolutveckling kan medföra och åstadkomma. I september månad 2013, var jag på en föreläsning om hur ipad kan fungera praktiskt för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Här såg jag och fick prova de funktioner som 11

12 bl a finns i detta verktyg fotografering, filma, lyssna, läsa, skriva, rita, scanna, dokumentera, hämta information, lyssna på musik, spela spel mm. Denna föreläsning skapade en nyfikenhet för verktyget och vad den kan användas till. Kan den vara ett hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd där möjligheter skapas att kunna lära och delta i undervisning i skolan och samhället som alla elever har rätt till? Är det möjligt att ipaden kan användas till allt detta? Ska den ersätta papper, penna och våra tryckta böcker? Många tankar och funderingar skapades. Skollagen säger i 1 kap. 5, utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det står även (2 kap.35, skollagen, 2010:800) att lokaler och utrustning ska finnas, som behövs för att utbildningens syfte ska kunna uppfyllas. I läroplanen för grundskolan, Lgr 11, står det också att skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt ge eleverna en livslång lust att vilja lära och kunna delta i samhällslivet. Skolan har också ett uppdrag att anpassa undervisningen till varje enskild elevs utgångspunkt, möjligheter och behov. Vidare står det att eleven ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Lgr 11, s 14). Detta är texter som skolans organisation, ledning och personal ska förhålla sig till och handla efter i det dagliga arbetet i skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM (www.spsm.se, ) använder ordet tillgänglighet. Med det menas, att alla barn och elever som går i förskola och skola, ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det betyder bl a att man ska tänka på vilka individuella behov som kan finnas i en grupp. Utifrån det ska sedan lokaler anpassas och användas på ett medvetet sätt vid undervisning så att alla barn och elever känner delaktighet och social trygghet. Dessutom ska läromedel och utrustning vara tillgängliga d v s finnas och vara åtkomliga samt lokalerna ska samtidigt vara framkomliga och inbjudande till lärande. SPSM ( ) säger vidare att undersökningar har gjorts som visar att det behövs mer kunskaper om vad som behövs och krävs, för att en verksamhet ska bli tillgänglig för barn och elever i behov av särskilt stöd. Pedagogiken ska också vara tillgänglig. Med det menas att de som arbetar i skolan måste ha kunskap om alternativa lärverktyg, anpassade läromedel och hjälpmedel. Det innebär att man ska se olika möjligheter i att stärka barn och elever i att vara delaktiga samt ha respekt för den enskilda individen, i stället för att acceptera hinder som utestänger d v s exkluderar. Den sociala tillgängligheten innebär att man ska kunna delta i alla aktiviteter. En utbildning blir likvärdig för alla, först när alla som arbetar och är ansvariga för förskolor och skolor är medvetna om, hur viktigt det är med tillgänglighet. Här nedan visas tillgänglighetsmodellen (SPSM, Sturaeus, utifrån Tufvessons forskning 2009). 12

13 Tillgänglighetsmodellen Figur 1: Modellen visar helheten för en tillgänglig utbildning. Det betyder att, om de tre hörnen i modellen - social, pedagogisk och fysisk miljö samspelar, utifrån vad en elev har för behov och förutsättningar kan utbildningen bli tillgänglig. SPSM:s generaldirektör Greger Bååth, säger att; Vi måste se olikheter som en resurs och en tillgång och inte som någonting som avviker från skolans norm. Alla kan bidra till en utveckling där vi får en likvärdig utbildning. Det kan vi bl a göra genom att söka gemensamma lösningar som är bra för många istället för- allt för snabbt - söka särlösningar när vi stöter på hinder. De här särlösningarna riskerar att bidra till utanförskap, i stället för gemenskap i skolans värld. Och som vanligt är det mest effektivt och ekonomiskt att göra rätt från början. Då slipper vi att i efterhand göra kostsamma anpassningar. 13

14 2. Syfte Mitt syfte är att studera en kommuns skolutvecklingsarbete med digitala lärverktyg på olika nivåer - från politisk vision, till förvaltningsnivå vidare till lärnivå på en grundskola i samma kommun vilken har valt lärplattan ipad som sitt digitala lärverktyg. Vidare ska jag också studera vilka möjligheter och eventuella hinder som grundskolan har, för att kunna skapa tillgänglighet och lärande för alla elever på skolan, där även elever i behov av särskilt stöd ingår. 2.1 Preciserade frågeställningar 1. Kan användning av ipads på en grundskola, skapa tillgänglighet i lärandet för alla elever, även för elever i behov av särskilt stöd eller krävs det fler faktorer? 2. Vilka strategier har använts för att implementera digitala lärverktyg på kommunens skolor? 3. Vilka faktorer krävs, för att skolutveckling med digitala lärverktyg, ska kunna genomföras på olika nivåer i en kommun? 2.2 Centrala begrepp Här nedan redovisas centrala begrepp för studien. Integrering och inkludering Svenska Unescorådet - Utbildning för alla har gjort en nationell aktionsplan för Sverige ( the World Education Forum, Dakar, 2000). Här står det att, det finns en tydlighet i att den inkluderande skolan är en av huvudstrategierna för att hantera frågan om utanförskap och exkludering. (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2008), Grundprincipen för en skola för alla är att alla barn ska ha möjlighet till lärande, tillsammans med andra. Uttrycket Utbildning för alla menas dock inte, att det ska vara inkludering per automatik man ska istället förändra skolor till det bättre för att se till så att alla barn får en så bra anpassad utbildning som möjligt inom dessa skolor. Inkluderingsbegreppet, som vi använder det i dag kommer ursprungligen från specialpedagogiken (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2008). Inom utbildningssystemet har man utforskat hur man på olika sätt ska kunna ta hänsyn till barn med 14

15 funktionsnedsättningar och till elever som har det svårt i sitt lärande i skolan. Elever har blivit erbjudna specialpedagogiskt stöd som ett komplement till den ordinarie undervisningen men ibland har det specialpedagogiska stödet varit åtskild från den ordinarie undervisningen. Under de sista åren har man diskuterat om det är lämpligt att gå ifrån sina klasskamrater och ha undervisning i en annan lokal. Här har man då sett det både ur ett människorättsligt perspektiv och ur ett effektivitetsperspektiv. När man talar om integrering, använder man sig av specialpedagogiska metoder i den vanliga skolundervisningen. Om man talar om inkludering, behöver skolan förändra sin organisation, undervisnings- och inlärningsstrategier och metoder, för att inkludering ska uppstå. Man ska se till eleverna och ta hänsyn till individuella olikheter och inte betrakta olikheter som problem hos enskilda individer. Att åtgärda felet hos individen, hjälper inte. Olikheter ska istället ses, som möjligheter till berikande av lärandet i skolan (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2008). Organisation Ordet organisation betyder forma, utgöra, sammanslutning. Om man ska utgå från organisationsteori, så finns det ytterligare två betydelser. Konkret kan man säga att det är en planmässig samverkan mellan individer och grupper med gemensamma intressen t ex i en personalorganisation. Nästa betydelse är att det är ett företags eller en förvaltnings uppläggning av verksamheten (Nationalencyklopedin, ). I denna studie, kommer begreppet organisationsnivå användas när det skrivs om kommunen d v s huvudmannen. Grundskolan, där studien genomförts, ingår som en del i organisationen för skolverksamheten i kommunen. Även skoldatatek, skolutvecklare och IKT-samordnare ingår i begreppet organisationsnivå. Grupp I en grupp samspelar medlemmarna (minst två) för att nå ett mål eller utföra en uppgift (Svedberg, 2000). Utifrån denna beskrivning definierar jag i min studie ordet gruppnivå som själva organisationen på skolan. Individ I denna studie, är definitionen för individnivå, detsamma som den enskilda läraren, eleven, rektorn och specialpedagogen, på den grundskola där studien ska genomföras. Eftersom det är ett personal- och vuxenperspektiv i denna studie är det lärare, rektorn och specialpedagogernas åsikter som undersöks. 15

16 Surfplatta, pekdator, pekplatta, lärplatta Vad innebär och vad är förklaringen på en surfplatta? en pekdator med avancerade funktioner och uppkoppling mot Internet via trådlöst nätverk eller via mobiltelefonnätet. Surfplattor används för bl.a. surfning på nätet (därav namnet), hantering av e-post, spel, musik och film samt läsning av e-böcker, tidningar och tidskrifter. Det ska nämnas att en surfplatta i vissa sammanhang även kallas för pekplatta. Jag har valt att förklara ytterligare ett ord - lärplatta, då denna benämning mer och mer används inom skolans värld idag (Strömbeck, 2013). I svenska akademiens ordlista står det endast ordet läsplatta för läsning av böcker i elektronisk form och pekskärm bildskärm (SAOL, 2013). ipad Lärplattor finns i olika märken inom både utländsk och svensk handel. Den lärplatta som ingår i min studie är en s.k ipad ett namn som företaget Apple Inc. har gett till sin enhet/lärplatta som blev lanserad Den kommun och grundskola som jag ska genomföra min studie hos, har valt ipad som digitalt verktyg och därför bör märket på lärplattan anges. I fortsättningen kommer jag att använda ordet ipad. Appar, applikationer och datorprogram och IKT Datorprogram eller applikationer (appar) är vidare program med specialfunktion för t.ex. spel, tidnings- eller tidskriftsläsning eller andra nätverkstjänster. Appar laddas ned gratis eller mot betalning via Internet.. IKT betyder informations- och kommunikationsteknik (www.ne.se, ) En-till-en verktyg En-till-en verktyg i studien innebär att varje elev från årskurs 6 till årskurs 9, har tillgång till en egen ipad (kommunens budget och plan, ). Eleverna har tillgång till denna både i hemmet och i skolan. Även lärare har tilldelats en egen ipad. 16

17 3.Tidigare forskning Här nedan, beskrivs en sammanställning av tidigare forskning som jag bedömt, vara relevant för mitt arbete; forskning kring användningen av digitala lärverktyg i skolans undervisning, ur ett skolutvecklingsperspektiv på organisations- grupp- och individnivå. 3.1 Forskning utifrån ett grupp- och organisationsperspektiv Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM, 2013) menar att it d v s informationsteknik i lärandet inte går att väljas bort längre utan är viktigt för att rusta elever i att kunna ta till sig undervisning och för att klara framtidens utmaningar i samhället. En hög tillgänglighet och daglig användning av it påverkar elevers skolresultat på ett positivt sätt. Detta är en anledning till att många skolor satsar på digitala en-till-en verktyg. Om olika kommuner och skolor har skillnader på itkompetensen, riskeras likvärdigheten och den digitala kompetensen i skolan att variera, beroende på vilken skola en elev går i och vilka pedagoger en elev har, menar de. Skolan ska erbjuda olika verktyg i lärandet. Ibland kan it vara helt avgörande för om en elev ska kunna nå de kunskapskrav som skolan har och informationsteknik kan då vara en förutsättning för att kunna ta del av och vara delaktiga i skolarbetet (2013). Skolverket (www.skolverket.se, ) menar vidare att det har varit resurskrävande att få in it i skolan. Men det är ingenting mot att jämföra med vad som krävs för att säkra ett effektivt användande av det. De anser att det tar längre tid att förändra undervisningen än det tar att införa it. Skolverket refererar till Sonia Livingstone, professor med forskningsintresse för barn, digitala medier, mediekompetens och lärande med fokus på itutveckling i framförallt brittiska skolor. ( ). Livingstone menar att det inte har visats någon märkbar fördel i undervisningen och i läranderesultat ännu, av att använda it i skolan. Det behövs kritisk analys av de påståenden där man säger att it förändrar utbildningen. Det finns få oberoende utvärderingar som jämför utbildningsmiljöer med och utan it. Stiftelsen för Internetinfrastruktur ger ut en årlig rapport som kartlägger internetanvändningens utveckling och förändring hos den svenska befolkningen personer har deltagit i undersökningen för 2013 (Findahl, 2013). Under de senaste två åren har spridningen av surfplattor/lärplattor tagit fart. Var tredje svensk, 31%, har idag tillgång till en lärplatta. Under de senaste fyra åren har tiden med internet i skolan fördubblats. Hälften av skolbarnen över 10 år, använder internet för att göra skolarbete åtminstone någon eller några 17

18 gånger i veckan. Två av tre i åldern år anser at internet blivit viktigt eller mycket viktigt för deras skolarbete. Skolverket har tagit fram ytterligare en rapport, kring hur det ser ut med it användningen och it kompetensen i skolan (Skolverket, 2013, nr 386). Det är regeringen som har gett skolverket i uppdrag att, vart tredje år, följa upp förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Det man främst fokuserar på är att mäta vilka förutsättningar elever och lärare har för itanvändningen och vilken kompetens och användning av detta, som finns i verksamheterna. Det som kan skapa problem i användningen, är att utrustningen inte fungerar ordentligt och att det inte finns pedagogiskt itstöd i verksamheterna. Det kan göra att lärares användning av digitala lärverktyg i undervisningen, begränsas (2013). Tillgången till egna datorer för lärarna har ökat, sedan förra rapporten Det har också skett en kraftig ökning av antalet elevdatorer och användandet av en till en-datorer, både för datorer och lärplattor. Det eleverna gör på sina digitala lärverktyg, är att främst söka information på nätet och att skriva uppgifter på datorn. Det man också kan se, är att det finns ett stort kompetensutvecklingsbehov inom flera områden inom it. Det saknas också handlingsplaner och strategier för hur man ska arbeta med datorerna ute på grundskolorna (2013). Lärplattan - i min studie ipad - har fått ett genombrott på grund- och gymnasiesärskolor. Man tycker att denna, kan ge nya förutsättningar för lärande och utveckling, men vad för lärande och utveckling man kan lära sig, framkommer inte (2013). Falkenberg kommun var en av de första i Sverige med att satsa på en-till-en datorer på två kommunala grundskolor för elever i årskurs 7-9 (Hallerström, Tallvid, 2010). Projektet startades hösten 2007 och det fanns ett beslut om att det skulle vara i gång i tre år. Man lät varje elev, få tillgång till var sin dator för att se om denna, kunde utveckla elevernas lärande. Projektets syfte var att framförallt se, vad som händer med lärandet, både inom klassrummet och utanför, när elever och lärare samarbetar genom att använda och ha tillgång till, var sin dator. Dessutom har man velat visa på, vad som är framgångsfaktorer s k nycklar som är extra viktiga för att ett skolutvecklingsarbete ska bli så framgångsrikt och bra som möjligt. Målen för projektet var att för det första, utveckla arbetsformer och metoder, för det andra, öka lusten att lära hos både lärare och elever och det tredje sista målet var att öka elevernas måluppfyllelse och resultat (2010). Det som Falkenbergs kommun menar är de viktigaste framgångsfaktorerna är förankringen, förvaltningen, friheten och fortbildningen (Hallerström, Tallvid, 2010). Med ordet förankringen menas att tjänstemän i kommunen har haft ett samarbete med politikerna i kommunen både när det gäller stöttning av projektet samt budget. Detta har också betytt 18

19 mycket på förvaltningsnivå, då hela ledningen i förvaltningen varit eniga i den digitala satsningen vilket också har medfört att ledningen för projektet har känt förtroende och haft mandat att få leda utvecklingen framåt. Med ordet förvaltningen innebär det att tjänstemännen på förvaltningen har kunnat driva utvecklingsarbetet med en tydlig pedagogisk agenda. De har haft en tydlig itstrategi där man i etapper, har strävat efter att ge alla elever i kommunen de tekniska redskapen som behövs för att ett optimalt lärande ska kommit till stånd. En implementering av en lärplattform har installerats, de har också anställt itpedagoger för att utveckla användandet av datorerna. Man har också investerat i en teknisk utbyggnad av bredband och annan infrastruktur samt gjort en upphandling av extern drift av it. Alla lärare har fått en egen dator och kompetensutveckling i användandet av den. Rektorerna i projektet har haft ett tydligt ledarskap och den kultur som funnits på projektskolorna där man utfört skolutvecklingen har också haft betydelse. Att dela med sig av erfarenheter och kunskaper eller inte, är viktigt. Ordet friheten menas att det inte har funnits några begränsningar i själva tekniken både pedagogiskt och tekniskt. Man har haft fri tillgång till internet, inga filter, brandväggar eller inloggningar har förekommit. Ordet fortbildning innebär att det är viktigt med en konsekvent och medveten strategi i fortbildning för lärarna som arbetar i det praktiska. De ska kunna utvecklas vidare samt föra diskussioner kring hur man kan organisera undervisningen med datorn som lärverktyg i klassrummet och hur man ska förbereda och planera arbetet när man använder it. Att utvärdera kontinuerligt är också viktigt, för att en utveckling av skolorna ska fortskrida. Slutligen att ha en vetenskaplig förankring i ett skolutvecklingsprojekt, har också betydelse för att få kunskap om de nya forskningsrönen (2010). 3.2 Forskning utifrån ett individperspektiv Utifrån ett individperspektiv i klassrummet har Jönsson (2012) gjort en pilotstudie under läsåret 2011 där hon följt en klass i årskurs 1 där eleverna hade tillgång till var sin ipad. Skälet till projektet var att rektorn på skolan menade att den nya läroplanen, Lgr 11, innehöll nya krav på ökade kunskaper i användningen av digitala redskap. Jönsson gjorde observationer cirka en dag i veckan vilket resulterade i ca 40 timmars observationer sammanlagt. De tendenser hon såg var ett stort engagemang hos både lärare och elever. De elever som hade svårt för att sitta still tidigare har genom ipaden, blivit mer inspirerade. I början fick eleverna undersöka ipaden där eleverna själva fick välja vad de vill ha 19

20 lärverktyget till. Det eleverna valde att göra var t ex fotografering, filmning och att använda olika appar för att skriva, räkna samt spela olika spel. Eleverna fick ta hem sin ipad över helger och på lov. Utifrån intervjuer med eleverna fick hon veta att de använde ipaden hemma mest till fotografering och filmning samt för att lyssna på musik på Youtube. I början använde läraren ipaden till traditionell undervisning där ipaden var som ett komplement till annat material. Jönsson (2012) tyckte att undervisningen var ganska otydlig. Fokus låg mer på att skapa aktiviteter än sammanhang i undervisningen. När läraren hade ett tydligare innehåll av undervisningen så kunde hon se att ipaden användes mer som ett verktyg för lärande och/eller skapande. Under pilotstudiens gång har läraren börjat använda ipaden från att använda den till färdighetsträning, till att mer använda den till interaktiva och kreativa appar. Läraren har även varit ute i olika forum för att få kontakt med andra som också använder sig av ipaden. Tidigt under hösten 2011, ägnades mycket tid åt det tekniska runt arbetet med ipads t ex ladda ner appar, samt få den trådlösa skrivarfunktionen att fungera. Läraren i pilotstudien tror att tekniken på olika sätt kan bidra till elevernas lärande, utveckling och motivation. Projektet ska fortsätta fram till och med att eleverna slutar årskurs 3. Det som mest ska utforskas är ipadens funktion till möjligheterna i undervisningen, främst i läs- och skrivundervisningen (2012). Rosenqvist (red. Aspelin, 2013), menar att specialpedagogisk forskning och undervisning har gått från att se på elevens egenskaper som en grund för att åtgärda s.k fel, till att mer se, till det relationella perspektivet där faktorer som finns i omgivningen, ses som delar av problemet. Man säger idag elever i svårigheter istället för elever med svårigheter det är inte eleven som ska behöva se sig som bärare av problemet (citat, 2013, s 27). Rosenqvist har redovisat en vision om, hur en inkluderande skola i ett relationellt perspektiv, skulle kunna se ut, i verkligheten. Den modell som visas nedan, har utvecklats under många år och har presenterats på olika lärosäten, föreläsningar, och konferenser. Den har även publicerats vid några tillfällen (Tideman, et al, 2004; Östlund & Rosenqvist, 2008). Syftet har då varit, att visa upp den för kritisk granskning. Han hänvisar till Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen. ( the zone of proximal development ZPD) (red. Aspelin, Rosenqvist, 2013), vilket kan betyda att alla människor har möjlighet att utvecklas d v s att alla har en möjlighet att nå nästa zon i en utveckling, oavsett eventuell funktionsnedsättning. Rosenqvist menar att det istället gäller, att organisera och anpassa undervisningen, så att den passar alla elever i skolan. Det som modellen vill visa, är hur man kan organisera den yttre ramen (2013), se nästa sida; 20

21 100 elever Grupper om elever Heterogena grupper Homogena grupper L1 L3 SPEC L2 L4 L=lärare SPEC=speciallärare Figur 2: Idéskiss för hur en alternativ organisation av klass- och gruppindelning kan se ut, i varierande grupper och gruppstorlekar, där speciallärare finns med i gruppen Lärarlag 1 Lärarlag 2 Lärarlag 3 Specialpedagog Figur 3: Idèskiss för en alternativ organisation, där man kan se var specialpedagogen befinner sig, i organisationen. (Rosenqvist, red. Aspelin, 2013) Modellen visar på, hur ett frivilligt sammansatt lärarlag, tar ansvar för en större grupp elever (ett elevlag) som kontinuerligt grupperas i olika grupper och storlekar, på grupperna. (figur 2). 21

22 De varierande grupperna är olika d v s heterogena, och lika d v s homogena. De heterogena grupperna ändras inte här hör man hemma (s.k mentorsgrupp). I denna grupp arbetar man dessutom med olika uppgifter som är problembaserade (red.aspelin, Rosenqvist, 2013). I de homogena grupperna arbetar eleverna sedan, i hela laget med samma uppgift men på olika sätt. Dessa homogena grupper görs inför varje undervisningstillfälle för att eleverna ska få det stöd de behöver, för att klara uppgifterna. Dessa grupper får aldrig bli permanenta. Detta betyder att samma elev kan finnas i flera olika grupperingar vid olika tillfällen och uppgifter. Det finns dock alltid en heterogen grupp som man alltid tillhör. I figuren (3), står det 100 i de blå rutorna, men det är bara ett förslag, på hur många elever det ska finnas i varje mentorsgrupp /hemmagrupp. Varje skola måste anpassa modellen efter hur den ser ut och vilka möjligheter och önskemål, som finns där. Lärarlaget planerar sedan verksamheten och ansvarar för den undervisning och handledning som behövs, i respektive grupper alltså, de grupperna, som varieras hela tiden. På detta sätt, kan en lärare ha allt från en elev ända upp till 100 precis som i det förslagna antalet. Däremot bör en lärare i lärarlaget ha en särskild kompetens och fördjupning inom ett särskilt ämne t ex läs- och skrivsvårigheter e dyl. t ex en speciallärare eller annan lärare, med specialistkompetens.(red. Aspelin, Rosenqvist, 2013). I modellen kallar man det för SPEC. I figur 3, finns det en specialpedagog inritad i den nedersta cirkeln. Här menar Rosenqvist att specialpedagogen ska kunna aktivt arbeta med elever (red. Aspelin, Rosenqvist, 38, 2013). Detta arbete ska dock inte, styras av ett särskilt schema. Utöver arbetet med elever, är det tänkt att specialpedagogen ska ha en nära kontakt med ledningen på skolan, samt ha ett samordnande organisatoriskt ansvar och på detta sätt, vara en resurs för flera mentorsgrupper (100-grupper) och lärarlag. På detta sätt blir inkludering en huvuduppgift, för specialpedagogen. Specialpedagogen ska skapa goda läromiljöer och befrämja och skapa förutsättningar för inkluderande undervisning.(citat, 2013, s 39). Genom detta sätt att organisera skolklasser, kan man även i de varierade grupperna, också ta hänsyn till elever som är särskilt snabba, och som hinner lära sig ännu mer, än andra elever (2013). Ruben R. Puentedura, har bjudits in till olika kommuner, för att presentera sin SAMRmodell. (www.hippasus.com/rrpweblog,131029). Hans forskning baseras på skolors datorsatsningar på en-till-en koncept, på skolor i Maine, där han har kunnat se att vissa skolor lyckats bättre än andra skolor med sina datorsatsningar (red. Pedagog Malmö, 2011). Under 2013, har Puentedura även genomfört föreläsningar kring ipads och dess användning (www.hippasus.com/rrpweblog, ) För att förstå vad han menar behöver hans modell förklaras (Red. Pedagog Malmö, C. Christoffersson, ). 22

23 SAMR-modellen Figur 4: S:et betyder Substition ersättning - vi använder oss av samma material som vi använt oss av tidigare, men nu med digital teknik. Augmentation förbättring - då använder man tekniken som en ersättning för t ex penna och papper. Undervisningen bli effektivare, men det blir ingen förändring i lärandets process eller i hur man undervisar. Modification förändring - här använder man tekniken för att designa uppgifterna och lärprocesserna för eleven. Tekniken blir även ett socialt lärande. Eleven blir medveten om hur både man själv och andra lär, förstår och tänker. Redefinition omdefiniering - slutligen infinner sig detta stadie. (111204). Tekniken möjliggör då för att skapa nya uppgifter och arbetssätt som inte går att göra, utan att använda sig av teknik. Det blir nya arbetssätt, eleverna ökar sin samverkan med andra, konstruerar och uppfinner nytt. Här kan man säga att eleven blir sin egen lärare. När eleven har lärt sig, ska denne sedan berätta för någon annan utanför skolan, vad de lärt sig. På detta sätt använder man sig av digital teknik för att ta in omvärlden och också nå ut till omvärlden själv. Enligt Puentedura, är denna modell tänkt att vara ett verktyg för reflektion och en guide för lärare, hur en uppgift och olika lärprocesser kan designas. Att som lärare, planera sina uppgifter och lärandeprocesser, innebär att läraren måste ha kunskap om vad en elev ska lära sig, utifrån läroplan och betygskriterier (111204). Det finns tre delar som är viktiga att ta hänsyn till menar Puentedur.(red. Pedagog Malmö, S. Arildsson130812). Pedagogy pedagogik, Technology- teknik, Content undervisningsinnehåll, alla tre delarna bör införas samtidigt i undervisningen, eftersom varje del påverkar varandra (130812). Om man har ett mål för en uppgift som eleverna ska göra, så ska man inte kunna nå det målet, utan att använda tekniken. Om man använder lämplig och rätt teknik kan inte den användas, utan att man använder rätt pedagogik. I undervisningen är alla tre delarna lika viktiga; innehåll, pedagogik, teknik. 23

24 4.Teoretisk förankring Studien beskriver en organisation utifrån Human Resource-perspektivet samt utifrån den amerikanska psykologen Abraham Harald Maslows ( ) teori kring människans behov och motivation. 4.1 Human Resource-perspektiv och Maslows behovspyramid Human Resource- perspektivet innebär hur man kan anpassa en organisation efter mänskliga behov och på så sätt påverka gruppers dynamik i organisationen (Bolman, Deal, 2012). Ofta kan man höra och läsa personalen är vår främsta resurs, ibland kan man fundera på om detta infinner sig i verkligheten eller om det endast är något man säger och inte lever upp till i praktiken. Här beskrivs två ytterligheter; 1. man ser organisationen som utnyttjande, där individer blir utnyttjade eller 2. man ser att individers och organisationers behov kan föras samman, så att människors förmågor, attityder, talanger, engagemang och kreativitet tas tillvara och blir viktiga resurser för organisationen istället. Det man menar med ett Human Resource-perspektiv är att organisationer finns till för att uppfylla människornas behov, inte tvärtom. Människor och organisationer behöver varandra d v s organisationer behöver idéer, energi, kunskaper och färdigheter och människorna behöver försörja sig och vill ha möjligheter att utvecklas och göra karriär. Om inte individ och system fungerar och är jämställt blir någon av parterna lidande t ex att organisationen utnyttjar personalen eller att människorna utnyttjar organisationen. När överensstämmelsen mellan individ och organisation är god tjänar båda parter på det, individerna får ett meningsfullt arbete som ger människan tillfredsställelse och organisationen får den kunskap och energi som krävs, för att lyckas (2012). Utifrån kommunens perspektiv i studien, i hur man har organiserat implementeringen av ipads i kommunens grundskolor, är detta perspektiv intressant. Tar man vara på anställdas idéer, energi, kunskaper och färdigheter i hela organisationen? Blir de intervjuade i studien involverade i skolutvecklingsprojektet och tar organisationen vara på deras resurser och kapacitet? Är de anställda i sin tur en resurs för organisationen? Maslow har formulerat en teori om mänskliga behov. Han utgick ifrån uppfattningen att människor drivs av många olika behov, varav vissa är mer grundläggande än andra. Maslow delade in människans behov i fem kategorier och ordnade dem i en behovspyramid där självförverkligandet är högst upp i pyramiden. Man har försökt att bekräfta Maslows teori 24

25 genom empiriskt mätbara grepp, men resultaten har inte varit entydiga (Bolman, Deal, 2012). Vissa forskningsresultat ger stöd för att teorin är giltig med det finns fortarande mycket få belägg för att människor faktiskt har de behov som Maslow säger i sin teori - att tillfredställelsen i ett steg leder till att komma till nästa steg, för att i sin tur söka tillfredsställelse i det steget som kommer sedan. Trots detta är Maslows synsätt fortfarande väldigt inflytelserikt inom företagsledning och styrning av organisationer (Bolman, Deal, 2012, ). Här nedan görs en beskrivning av de fem kategorierna i Maslows behovspyramid eller trappa, som man också kallar den; Figur 5: 5.Självförverkligande behov av att utveckla och förverkliga sin inneboende potential 4. Uppskattning och självkänsla behov av att känna sig uppskattad och värdefull 3. Tillhörighet och kärlek behov av positiva och kärleksfulla relationer med andra människor 2. Säkerhet behov av att vara förskonad från faror, angrepp och hot 1. Fysiologiska behov behov av föda, vatten, syre, fysisk hälsa och välbefinnande Enligt Maslow (2012) har steg 1 och 2 högst prioritet. Dessa måste tillfredställas först. När behoven i de lägre nivåerna i pyramiden är tillgodosedda är individen motiverad att försöka tillfredsställa de behoven som finns högre upp i pyramiden d v s tillhörighet och kärlek, uppskattning och självkänsla samt behovet av självförverkligande. Det måste dock inte ske i den ordning som kategorierna står i, men de lägre behoven behöver tillfredställas så pass mycket i början, så de inte blir lika viktiga senare i livet. Utifrån studiens tillgänglighets- och inkluderingsperspektiv kan Maslows behovspyramid, ge svar på intressanta samband. 25

26 5. Metod I denna studie har det genomförts fyra halvstrukturerade intervjuer samt en enkätundersökning, för att få svar på forskningsfrågorna. Utifrån en hermeneutiskfenomenologisk ansats d v s utifrån tolkning av samtal och texterna i mina intervjuer, samt de svar jag finner i enkäten, tolkas den levda vardagsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv (Kvale, Brinkmann, citat 2009, s 39). 5.1 Metodval och urvalsgrupp Jag har undersökt en kommun, vilken har genomfört ett stort skolutvecklingsarbete genom att implementera digitala lärverktyg, i alla kommunens skolor. I kommunen finns en nybyggd grundskola, två år gammal, som av mig, i egenskap av förälder till ett barn på skolan, upplever som ett gott exempel på hur en skola kan arbeta professionellt och systematiskt, i det dagliga arbetet med eleverna. Under höstterminen 2013, har grundskolan implementerat ipads för åk 6, upp till åk 9. I denna studie kallar jag grundskolan för GS. Jag har genomfört intervjuer med skolutvecklaren och IKTt-samordnaren i kommunen. Dessa har intervjuats i en s.k gruppintervju. Det är deras eget önskemål om att få delta i intervjun samtidigt. Jag har även gjort en enskild intervju med pedagogen på Skoldatateket i kommunen samt en intervju med rektorn på GS. De intervjuade har även fått besvara ett antal frågor, skriftligt. De skriftliga frågorna ingår som ett komplement till respektive kvalitativa forskningsintervju. Frågorna har delats ut som ett frågeformulär till varje intervjuperson. Två specialpedagoger på GS har också deltagit i en gruppintervju. Även dessa har fått besvara ett antal frågor skriftligt, vid intervjutillfället. På så sätt har jag låtit alla berörda intervjupersoner få ett visst antal frågor som handlar om samma sak fast utifrån varje intervjupersons profession. Detta är ett sätt att spara tid under intervjutimmen men också för att få en struktur i inhämtandet av information. I övrigt är mina intervjuer konstruerade som halvstrukturerade forskningsintervjuer d v s jag har inte haft en strikt mall med frågor att utgå ifrån under själva intervjutillfället. Tonvikten i intervjun har utgått från intervjupersonernas egen upplevelse av det som jag har frågat om men också hur de uppfattar, den verklighet som de arbetar i. Jag har endast ställt en följdfråga vid behov för att klargöra något som de har berättat. För att få information från lärare, som arbetar praktiskt med ipads och med eleverna, har jag låtit dem besvara en enkät. 26

27 5.2 Analys och bearbetning Alla medverkande intervjupersoner har blivit uppringda av mig personligen. Intervjuerna har blivit inbokade utifrån respektive persons tid, möjligheter och önskemål. Intervjuerna har skett i följande ordning; Skoldatatekets pedagog, specialpedagogerna på GS, rektor på GS, skolutvecklare och IKT-samordnare i kommunen. Intervjuerna har spelats in via en app - Röstmemon. Appen fungerar som en diktafon. Både enskilda intervjuer och intervjuer i grupp har gjorts via denna app. Efter intervjuerna har jag transkriberat dem var för sig. Jag har läst transkriptionerna och lyssnat på dem ett antal gånger för att leta efter begrepp, ord och påståenden. Jag har velat hitta teman och svar utifrån mina tre forskningsfrågor. Därefter har jag skrivit en sammanfattande text utifrån de teman jag sammanställt. Vid redovisningen av mina resultat har varje forskningsfråga fått agera som överskrift. Varje intervjugenomgång har samma struktur för att lättare kunna följa resultaten. Det finns ett undantag och det är vid intervjun av pedagogen på Skoldatateket. Hon har inte besvarat forskningsfråga 2, angående vilka strategier som har använts för att implementera digitala lärverktyg/ipads på kommunens skolor. Detta har hennes kollegor i kommunen d v s skolutvecklaren och IKT-samordnaren fått svara på istället i redogörelsen av de intervjuades svar. Varje intervju har tagit ca 5 timmar att transkribera. Tillvägagångssätt; först lyssna, sedan skriva ned vad som sagts, via dator. Därefter har jag återigen, lyssnat och läst transkriberingarna, för att kunna skriva sammanfattande text av dessa. När det gäller frågeformuläret till de personer som medverkat i intervjuerna, så har dessa besvarats, utifrån ett öppet förfarande. Jag har befunnit mig i närheten, när de fyllde i svaren. Svaren ur dessa frågeformulär finns också med i den sammanfattande texten utifrån transkriptionerna. Enkäten har sammanställts manuellt genom att jag har beräknat antal lärare som har svarat. Jag har sedan utläst varje lärares svar för att se hur många som kryssat för, respektive svarsalternativ och sedan gjort en beräkning av svaren. Varje enkät har fått en siffra för att jag ska kunna göra jämförelser utifrån de svar respektive person ger, på respektive fråga. Därefter har jag skrivit en sammanfattande text kring svaren av enkäten. Enkätsvaren från pedagogerna är skrivna i ett eget kapitel och finns som bilaga, längst bak i uppsatsen. 27

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var en var Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se Bakgrund Tanums kommun 12320 innevånare 4 rektorsområden - 8 skolor - 1100 elever Central IT-enhet för alla förvaltningar 2 IT-tekniker dedicerade

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Det var en gång en villrådig student

Det var en gång en villrådig student Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom.

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom. Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010 Välkomna! Skoldatatek: En resurs i kommunens skolutveckling En naturlig del i kommunens elevstöd: - Verkar för inkluderande lösningar. I samverkan med

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT-Handlingsplan för grundskolan Jag använder internet till att chatta med vänner kolla instagram, youtube och ibland kanske jag gör läxor på datorn, ipad,mobil

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande. Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola Qualis kvalitetssäkringssystem Kvalitet i förskola Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera vision, mål och resultat.

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Bosgårdens pedagogiska enhet. Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2012

Bosgårdens pedagogiska enhet. Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2012 Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2012 Bakgrund Det digitala informationssamhället gör avtryck i allas liv. Internet är något som berör och påverkar hela samhället. Detta gäller i

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning?

Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning? Uppsala 2011-01-18 Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning? Greger Bååth Gd Specialpedagogiska skolmyndigheten. Vårt uppdrag: (från vår instruktion ) Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Lärarutbildningsnämnden Dnr: 478/2008-515 UTBILDNINGSPLAN Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer