Länsbygderådet Sjuhärad SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida STYRELSE

Transkript

1 (14) Plats och tid: Borås, kl Beslutande: Sassi Wemmer Eva Johansson Jan Vinkvist Ted Öjbro tom 15 Övriga: Utses att justera: Ted Öjbro 1-15 Jan Vinkvist Underskrifter: Sekreterare:.. Sassi Wemmer Ordförande:.. Eva Johansson Justerare: Ted Öjbro Justerare: Jan Vinkvist

2 (14) 1 Dagordning Dagordningen godkändes efter tillägg med 3 Ekonomi och tillägg med Marknadsplats 7- härad under 18 rapporter övrigt. Dagordningens 13, 17, 18 träff Maud Olofson, träff Kent Johansson, Landsbygdens dag utgår. 2 A) Protokoll 13 maj Protokollet gicks igenom och läggs till handlingarna. B) Minnesanteckningar 22 maj Minnesanteckningarna gicks igenom och läggs till handlingarna. Se bilaga 1. Den planerade konferensen i Dalsland kommer att läggas i Örebro istället. C) AU-protokoll 12 juni Protokollet gicks igenom och läggs till handlingarna. 3 Ekonomin Problem med att betala ut styrelsearvoden just nu på grund av likviditetsproblem. Ca 15 tkr som driftsbidrag kvar från Folkrörelserådets bidrag. 40 tkr från FöreningsSparbanken samt Bennypengarna är kvar att användas för respektive användningsområde. Framöver krävs viss budget- och redovisningsansvar för var och en. Till hösten utbetalas den andra bidragsdelen från Folkrörelserådet till Länsbygderådet. Beslut: Vid inlämning av reseräkningar och andra utgifter skall tydligt anges vilket konto som skall belastas. Detta beroende på uppdrag. Jan V. tar fram blanketter och mailar ut till alla. Utbetalning av styrelsearvoden verkställs omedelbart när Folkrörelserådets pengar har kommit.

3 (14) 4 Sjuhärads kommunalförbund Brev gick ut i maj och fortfarande har vi inte fått svar. Ted tipsar om att kolla kommunalförbundets hemsida ibland. Alla mötesprotokoll ligger utlagda där. Beslut: Sassi W. och Eva J. försöker att samtala med Per Wallinder. 5 Regionalt Tillväxtprogram (RTP) för Västra Götaland Remissen angående RTP skall vara inne senast 12 september. Ingen av oss hinner att skriva något. Beslut: Kort brev om att vi inte kan svara men att vi vill ingå i partnerskapet. Sassi skriver. Eva kollar med Skaraborg/Fyrbodal om de tänker skiva något. 6 IT-gruppen Information angående diskussionerna kring hemsidan. En sammanställning av kommunikationen mellan Håkan Forsberg och Sassi W. finns att tillgå efter önskemål. Dokumentationen finns hos sekreteraren. Tripnet är betalat till december. Beslut: Länsbygderådet accepterar uppsägningen från Forsberg. Sassi skriver en bekräftelse, Eva skriver sedan på och skickar till Forsberg. Sassi undersöker möjliga webbhotell och lägger fram layoutförslag till ny hemsida. Länsbygderådet avsätter 5 tkr till förberedande arbete.

4 (14) 7 Landsbygdsriksdagen 2004 Folkrörelserådet har tagit det formella beslutet att genomföra landsbygdsriksdagen 2004 i Ystad. Eva på gång med planeringsarbetet inför riksdagen. Mycket tid måste läggas ner på ekonomifrågor. Jan V. skall skicka ut brevet till kommunstyrelserna om att man avsätter pengar för att möjliggöra deltagandet av 2-3 representanter per kommun. 8 Landsbygdsriksdagen 2006 Se bilaga 2. Boråsparken kan klara av att ta hand om landsbygdsriksdagen, Jan har varit i kontakt med ansvariga. AU jobbar vidare med projektet och måste även avsätta resurser för detta. 9 Jämförande kartläggning av bidragsmodeller för LUG Sassi har fått in en del svar från kommunerna. 2 kommuner saknas ännu. Redovisning så snart alla svar har kommit in. 10 Social träd Thomas Andréen projektledare. Sociala trädet är ett mycket bra nätverk Länsbygderådet representerar hela landsbygdssektorn. Ted sitter med i Au tillsammans med tre till. Infomöte kommer senare.15 sept. 03 nästa styrelsemöte. 11 Teds nordiska ungdomsprojekt 2 ungdomar från Hökerum deltog i en transnationell konferens på Öckerö under sommaren. Ungdomarna är bra kontaktknytare och det hela var mycket lyckat. Önskas mera information, kontakta Ted direkt.

5 (14) 12 Spridning Info-folder Genom kommunerna och regionutvecklingsnämnden. 13 Älgjaktsblad Ted skriver den här gången. Innehåll: Landsbygdsriksdag 2004/2006, Bennypengar, kartläggning av bidragen, årets utvecklingsgrupp, lite info om hemsidan. Skall skickas ut vid månadsskiftet sept./oktober. 14 Pris årets LUG Efterlysning av nya nomineringar ut med älgbrevet. 15 Adress- & mailuppdatering Eva skickar rätt lista till Folkrörelserådet. 16 Kommersiell service Remissvar se bilaga Erik Westholms utredning Remissvar se bilaga 4

6 (14) 18 Rapporter Seglora-möte med Torkel Lite folk men nästan alla kommuner var representerade. Bra information om vad det handlar om. Länsbygderådet fick OH-materialet för egen användning på t.ex. kommunträffarna. Koop.utv. Sjuhärad Koop.Utv. är nu med som adjungerande till Länsbygderådet. Camilla åker runt i Sjuhärad och informerar olika kooperativ. Medfinansiering söks genom att sälja tjänster. Marknadsplats 7-härad En förstudie på 2 månader skall undersöka projektets bärkraft samt mobilisera olika nätverk. 19 Kalendarium i höst 9 september kl 18:00 Kommunträff i Gesebol. Styrelsemöte. Anmälan till Sassi. 17 september kl 17:00 LBR-AU i Borås, tema: landsbygdsriksdagen oktober kl 18:00 Kommunträff i Svenljunga. Styrelsemöte. 8 oktober (evtl.) Grästorpsträff: Eva och Sven-Olof åker. 6 november kl 18:00 Kommunträff i Vårgårda. Styrelsemöte. 19 november kl 18:30 Styrelsemöte i Borås. Bygde.net presentation. 20 Övrigt Informationsbrev till utvecklingsgrupper om Bennypengar och Leader+ infodag den 4 oktober skickas ut i veckan 36. Jan och Eva ansvariga. Länsbygderådets styrelsemedlemmar och adjungerande medlemmar uppmanas att meddela ordföranden minst 2 dagar innan respektive mötet om deltagandet i mötet. För att Länsbygderådet ska kunna besluta i olika ärenden, krävs det att styrelsemedlemmarna är närvarande vid de olika möten. Det är även önskvärt att de adjungerande organisationerna deltar regelbundet i mötena.

7 (14) Bilaga 1 1(2) Minnesanteckningar Länsbygderådsträff: Skaraborg, Fyrbodal och Sjuhärad Plats: Kalv Tid: maj 2003 TV4 satsning: Telefonmöte med Hasse, Malin, Eva, Halland och 3 mentorer, FLF. Värmland har gjort en TV-film om lanthandeln inför landsbygdens dag. Filmen finansierades genom länsstyrelsen, LRF och länsbygderådet. Filmen kan eventuellt även användas i andra områden, men det krävs att man själv lägger i speakertexten (kostnad ca. 5000). Kostnaden för sändningen uppgår till ca :-. Sändningstillfällen: 7*15 sec. (när på dygnet?). FLF föreslog att finansiering i våra områden genom Bennypengarna. Hur gör vi? Vilket innehåll har filmen? Vilket syfte har filmen? Vilka är målgrupperna? Hur marknadsföring av filmen? Även lokala pressen måste vara med! Vi vill se filmen innan vi bestämmer oss. Hasse och Eva går vidare och undersöker olika finansieringsmöjligheter. Bilen Ca. 1 månad per område. Slutstationen är Ystad i maj Använd bilen i marknadsföringssyfte LBR on-tour. Smartast om Värmland får bilen först, sedan Skaraborg, sedan Sjuhärad och vidare till Halland. Icke LBR områden Inom VGregionen finns det områden som inte täcks av ett länsbygderåd. Vad skall vi göra med dessa? Gäller ffa södra Bohuslän. Eftersom vi i dagsläge inte har resurser för mobiliseringsåtgärder kan vi inte agera just nu! Bästa lösningen är kanske om Göteborg och Öarna bildar ett eget område. Fria diskussionen Vi måste ta plats i planeringsprocessen ffa samhällsplaneringen. Definiera begreppen, vilken roll och vilket mandat har vi? Lokalt-regionalt-nationellt. Det krävs gemensamma strukturer.

8 (14) Benny Bilaga 1 2(2) Finns sedan 1 april 50% på tillväxtdelegationen (inlandsdelegation är andra organisationen ). Är råd åt regionerna Västra Götaland, Dalsland, Västmanland osv. Har även specialuppdrag stödperson åt bl. a. Färgelanda och Mellerud. Skall genomföra en omvärldsanalys eftersom kommunerna vill gå vidare och konkretisera vissa områden. Det ingår även utvecklingen av den sociala ekonomin samt lokalt tillväxt, lokalt utveckling och lokalt entreprenörskapet. Hur kan tillväxtdelegationen agera i Dalsland? Vad skulle delegationen kunna stödja i Dalsland med pengar och personer? Mål: Lyfta positionerna. Vad är viktigt? Samverkan, bygga strukturer för att kunna samverka, bygga långsiktiga processer. Vad är lokal utvecklingsarbete? Hur kan man överföra erfarenheterna som görs i Dalsland till de övriga områden i VGregionen? Konferens i Dalsland Vad är lokal tillväxt och lokal utvecklingsgrupp? Vad är den sociala ekonomins roll? Kommunerna är nyckeln i processen. Tillväxtdelegationen jobbar gentemot kommunerna, även regionen är inkopplat. Agera genom referensgruppen/beredningsgruppen för Bennypengarna. Konferensen: Tid: Hösten 2003 Finansiär: Tillväxtdelegationen Arbetsgrupp behöver bildas för organisation: Ann. Konferensen kräver även en uppföljning, dvs hur jobbar vi konkret vidare. Evas sammanfattning av dag 2 Bestämdes att Anne spånar på "en A4" hur vi startar upp en process i Dalsland som ska kunna spridas till övriga delar av VGR och Sverige när det gäller den sociala ekonomins aktörer och dess roll i samhällsplaneringen. Fokus på definition av begreppet lokal nivå och lokal utvecklingsgrupp. Som uppstart planeras konferens med flera medarrangörer i Dalsland i november. Tillväxtdelegationen i spetsen tillsammans med LBR Fyrbodal. Bestämdes att Eva spånar på "grunddokument" ansökan Bennypengarna, insatsområdet samverkan. Alla tre råden bör kunna ha samma stomme, men tre olika ansökningar där vi söker för olika ändamål. Visar på samstämmighet om vi skickar in dem vid ungefär samma tid. (september) Vid pennan Sassi Wemmer Hultafors,

9 (14) Minnesanteckningar Länsbygderådet Sjuhärad Landsbygdsriksdagen 2006 Sassi och Eva Kalv Bilaga 2 1(1) Brainstorming om Landsbygdsriksdagen 2006: Sponsring Övernattning Mat Konferenslokaler Buss-shuttle Kostnad ca. 5,5 miljoner enligt lösa uppgifter från Ystadplaneringen. Tema: Framtida Landsbygdspolitik. Med anledning av att de nya EU-fonderna och nya jordbrukspolitiken då är beslutade samt att östutvidgningen har då klarnat och kommit igång. För att kunna få medfinansiering av EU krävs även ett EU-perspektiv med transnationella inslag. Tidpunkt: Vi vill redan från början engagera ungdomar i planeringsarbetet och även ha med de under själva riksdagen. Riksdagen pågår i 3 dagar under 2006 (OBS: Valår!) För att få ett bredd engagemang från ungdomarnas sida är det kanske smart att lägga konferensen i slutveckan av sommarlovet. Innehåll: Ca. 4 stora seminarier som kräver lokaler för upp till 1000 deltagare, sedan många parallella seminarier för mindre grupper. Vi vill även genomföra en exkursion i Sjuhärad för att kunna visa upp bra exempel inom områdena ungdomsverksamhet, entreprenörskap, byalag/utvecklingsgrupp osv. evtl. Sponsorjippo? Arrangörer: Huvudman är FFR, Länsbygderådet Sjuhärad är sökande för Landsbygdsriksdagen. Övriga medarrangörer kan vara: Kommunalförbundet, Kommunförbundet (?), Regionen, LKU, LBU, evtl. Svenska Nätverket för Leader+, Leader+ Sjuhärad. Sponsorer: Hushållningss., LRF, Bankerna, Västtrafik, Leader+, Studieförbunden ABF Vuxenskolan, Tidningar, Vattenkraft, Sydkraft, Posten, enskilda företag. En del av finansiärerna är kan även vara sponsorer och/eller medarrangör. EUmedfinansiering kommer att sökas Arbetsplan: Vem gör vad, när och hur? Kontakter med finansiärer är det viktigaste nu i början så vi får koll på vad vi har råd med. Separata träffar med sponsorer och finansiärer samt arrangörerna. Försök att samla ihop de i grupper för att minimera dubbelarbete.

10 (14) Västra Götalandsregionen Näringslivsenheten Regionens Hus Vänersborg Tostared Bilaga 3 1(2) Remissvar - Lokala utvecklingsprogram för kommersiell service på landsbygd i Västra Götaland. Det övergripande målet att erbjuda en god servicenivå i alla delar av regionen krävs ett nära samarbete i partnerskapet. Bra och lätt tillgänglig kommersiell service är självklart av grundläggande betydelse för boende och företagare på landsbygden. Butiksnedläggningar kommer tyvärr att bli ännu fler. Kraven på investeringar i datoriserade kassor, spelanordningar och beställningssystem påskyndar en negativ utveckling. Det är därför viktigt att skyndsamt att låta det lokala utvecklingsprogrammet börja gälla. Lanthandeln skall vara det naturliga förstahandsvalet. *Vi vill framhålla att om kommersiell service skall ges tillfälle att överleva på landsbygden är det viktigt att skapa arbetstillfälle i dom små orterna. Pendlandet till arbetsplatser i större orter och städer utarmar den kommersiella servicen på landsbygden genom att det då görs inköp på större orter. *Detta inköpsbeteende är svårt att förändra, men med gemensamma insatser från utvecklingsgrupper, länsbygderåd i samarbete med kommun och region bör det gå att förändra köpbeteendet. Att sprida kunskap om lanthandelns situation, vikten av köptrohet Det är som framgår av förslaget till lokala utvecklingsprogram anser vi att det kan kopplas till det regionala tillväxtprogrammet. Det lokala utvecklingsprogrammet skall genom detta inte få komma i bakvattnet! Programmet för kommersiell service skall ligga till grund för stödet till kommersiell service. Lokala utvecklingsprogram för kommersiell service skall börja gälla från *Det är mycket viktigt att uppmuntra kommunerna till att upprätta kommunvisa utvecklingsprogram i samverkan med region och ett lokalt partnerskap. Regionen ansvarar för utvecklingsprogrammet, företag som producerar service och företag som konsumerar service skall tillsammans med länsbygderåden, lokala utvecklingsgrupper samt andra företrädare för olika former av konsumentintresse skall finnas med i partnerskapet. Dom statliga aktörerna ATG, Svenska Spel, Systembolaget och Apoteksbolaget måste vara med och bära sin del av ansvaret för en fungerande kommersiell service.

11 (14) Bilaga 3 2(2) *Det är viktigt att till den kommersiella service som finns på landsbygden att skapa fler alternativ till butik eller företag för att utöka sin befintliga verksamhet. Lanthandlarna är dom personer som allra bäst känner sin bygd och sina kunder detta är viktigt att ta tillvara samt att ge dessa kreativa företagare all hjälp i en snårig byråkrati. Det kan som komplement till lanthandel skapas campingplatser, stugbyar, kaféer, bed & breakfast, cateringverksamhet samt andra turistverksamheter. Det bör ges utökad service med post och bank i butik, apoteksutlämning, ombud för ATG och Svenska Spel. *En infrastruktur för IT i alla delar av regionen skulle underlätta för att införa datakassor, bensinförsäljning med betalkort, varubeställningar med mera. *Det är viktigt kommunerna underlättar för att upphandling kan ske i orternas butiker och hos lokala livsmedelsproducenter till skolor, förskolor, daghem, äldreboende och liknande kommunala verksamheter. Kommunerna bör stödja lanthandeln med hemsändningsbidrag. *Dom små butikerna på landsbygden skall inte drabbas av straffskatt som avgifter för tillsyn innebär. Att byråkratin vid olika ansökningar görs enklare. Stycken märkta med * är viktiga delmål. För Länsbygderådet Sjuhärad Sven-Olof Carlsson, vice ordförande (fd. lanthandlare Tostared).

12 (14) Kalv Remissvar - Mot en ny landsbygdspolitik /Erik Westholm Bilaga 4 1(3) Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva Klarabergsgatan 37 2 tr STOCKHOLM Folkrörelserådets underremiss på rubricerade utredning besvaras härmed av Länsbygderådet Sjuhärad enligt följande. Sverige är ett land med många möjligheter till goda livsbetingelser för människor idag och för kommande generationer. Landet erbjuder många valmöjligheter i fråga om olika livsmiljöer: Stora och små städer, samhällen, landsbygd, glesbygd samt skärgård. Om alla dessa livsmiljöer med sina respektive unika förutsättningar stimuleras att i samspel med varandra - växa och utvecklas såväl ekonomiskt som socialt, förbättras möjligheterna för vårt samhälles uthålliga fortlevnad och välstånd i ett långsiktigt perspektiv. Landet skulle i sin helhet må bättre av en jämnare befolkningsspridning än vad som kommer att bli fallet om den folkomflyttning som sker idag tillåts fortskrida i oförändrad takt. Vi ser vissa motrörelser främst när det gäller den tätortsnära landsbygden, men stora delar av norra Sveriges glesbygd tappar för närvarande invånare i snabbt och ökande tempo. Att genom denna mänskliga dränering av vissa regioner underlåta att tillvarata dessa bygders potential är ett stort resursslöseri som får förödande konsekvenser för hela nationen. Samma negativa befolkningsutveckling ser man även i vissa delar av södra Sverige. Det är intressant att konstatera att en positiv ekonomisk tillväxt inte med automatik ger effekt i form av inflyttning. Tvärtom har många starka och växande företag på landsbygden problem med att hitta arbetskraft, i synnerhet med rätt utbildning. Slutsatsen av detta torde bli att lösningen inte är så enkel som att arbetstillfällen ger befolkningstillväxt, utan måste sökas djupare. Troligtvis spelar faktorer som attityder och trender en större roll än man kan tro, men en avgörande faktor är med säkerhet landsbygdens infrastruktur, och då i en vidare bemärkelse än vägar, el, telefoni och bredband. Även en väl fungerande infrastruktur vad gäller vård, omsorg, utbildning och kultur, samt boendeutbud, är högst väsentligt för invånarnas levnadsvillkor, trivsel och miljö. Precis som ett välmående näringsliv kan ses som garant för en lokal ekonomisk tillväxt krävs även en målmedveten landsbygdspolitik för att garantera den lokala välfärden. Politik och företagande måste samspela och tala samma språk för att skapa den goda jordmån som krävs för en hållbar lokal tillväxt.

13 (14) Bilaga 4 2(3) De politiska ansträngningar som tidigare gjorts för att fördela resurser till glesbygdens utveckling och på så vis få en utjämnande effekt har förbytts till den regionala utvecklingspolitiken som mer vill främja en stark regional tillväxt och utveckling, utan att hänsyn tas till landsbygdens specifika förutsättningar. Landsbygden har setts som en integrerad del av de s k lokala arbetsmarknadsregionerna och insatserna har främst inriktats på att underlätta långpendling från gles/landsbygd till arbetstillfällen i regioncentra. Westholm pekar i sin utredning på detta förhållande och på att landsbygdens särskildhet hamnat i skymundan i den regionala utvecklingspolitiken, där stads- och tätortsmiljö fått bilda norm för de regionala tillväxtförutsättningarna. Utredningen har utvecklat frågeställningen kring glesbygdsverkets framtid till att handla om Sveriges övergripande landsbygdspolitik, vilket vi ser som positivt. Nödvändigheten av en sådan samlad landsbygdspolitik är uppenbar och vi delar utredarens synpunkt att en politik som verkar för en ekonomiskt livskraftig landsbygd är av nationellt intresse. Vi välkomnar även att ett Landsbygdsverk skapas, dock under förutsättning att myndigheten blir tillräckligt kraftfull för att ha ett reellt inflytande inom alla förekommande politikområden. De glesa strukturernas specifika förutsättningar måste synliggöras och tas hänsyn till i den övergripande samhällsplaneringen. Därför är det viktigt att verket får tydliga sektorsövergripande uppdrag och ansvar. När det gäller vilket departement en ny landsbygdspolitik ska sortera under är detta en fråga som Folkrörelserådet bör överväga noga i sitt remissvar. Frågan är av sekundär betydelse på så vis att det primära borde vara att den nya politiken formuleras och tas i bruk. Men ändå kan politikområdets placering vara av viss betydelse för våra målgruppers framtida möjligheter till inflytande och resurstilldelning. Westholm redovisar summerisk den roll de lokala utvecklingsgrupperna kommit att spela i samband med Hela Sverige ska leva-kampanjen och därefter. Vi bör från FRR:s sida lyfta fram och särskilt beskriva de lokala utvecklingsgruppernas betydelse och dess sektorsöverskridande arbetssätt. Bygderörelsen är unik genom sitt genuina underifrånperspektiv, demokratisk förnyelse och helhetstänkande. FRR är med sitt tunga mandat från över 4000 grupper spridda i hela landet, den självklara aktören när det gäller den påverkansroll som fråntas glesbygdsverket. Vårt Landsbygdspolitiska program skulle mycket väl kunna ligga till grund för den nationella politik för landsbygden som utredaren föreslår. Från denna utgångspunkt vill vi i första hand förorda att gå på utredarens förslag till en hemvist hos Jordbruksdepartementet, under förutsättning att detta omskapas till ett tydligt Landsbygdsdepartement. Vi ser positivt på att LBU övergår till ett mer allmänt landsbygdsutvecklingsstöd och därmed även fördelar med en koppling till jordbruksdepartementet. FRR borde kunna inleda ett fruktbart samarbete med Jordbruksverket (som indirekt kommer att beröras om utredningen anammas) i samband med övergången från rena jordbruksstöd till mer landsbygdsinriktade EU-stöd. Även kopplingen till LEADER är en faktor som vi borde kunna dra nytta av.

14 (14) Bilaga 4 3(3) Mot denna argumentation står naturligtvis logiken i att FRR är en organisation som arbetar för den lokala utvecklingen i ett brett helhetsperspektiv och därmed borde sortera under näringsdepartementet som ansvarar för landets samlade utvecklingspolitik. Dock måste vi vid ett sådant vägval försäkra oss om att våra frågor inte blir lågt prioriterade och drunknar. En risk som dock inte ska föraktas med att hamna under jordbruksdepartementet är att vi kan nischas in under samma sektor som de areella näringarna och därmed hamna i fel fack. En annan fara är att de areella näringarnas traditionella organisationer kan göra anspråk på att vara landsbygdens röst vid en omvandling av EU-stöden och att FRR med knappa resurser ignoreras i sammanhanget. Detta är dock en risk som uppstår oavsett departementstillhörighet och som till stor del beror på våra egna möjligheter att synas och att positionera oss. Vidare föreslår Westholm att en utredning tillsätts för att fördjupa kunskapen och föreslå landsbygdspolitiska mål. Vi delar även denna uppfattning med tillägget att det är viktigt att en sådan utredning görs i nära samarbete med den praktiska verkligheten ute i våra bygder och med utgångspunkt från de erfarenheter som finns samlade hos bl a FRR och Länsbygderåden. Denna utredning skulle sedan ligga till grund för det nya Landsbygdsverkets arbetsuppgifter. Verket ska även arbeta för goda levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter för gles- och landsbygdsbefolkningen. Vi vill speciellt rikta uppmärksamheten på utredarens skrivning : Landsbygdsverkets uppgift att främja genom påverkan på olika samhällssektorer tonas ned. Här kan utrymme skapas för FRR att överta denna roll. Förslaget beträffande verkets geografiska prioriteringar och indelningar lämnar vi utan synpunkter, dock med frågetecken då det gäller strykningen av Norrlands inland och skärgårdsområdena. Sammanfattningsvis kan sägas att Länsbygderådet Sjuhärad ser positivt på de förslag utredaren presenterar och delar dess grundresonemang i allt väsentligt. Vi hoppas att den mottas positivt av regering och riksdag och att vi i framtiden kommer att kunna se ett välutvecklat samarbete mellan FRR/LBR och Landsbygdsverket där man kompletterar varann i sina respektive roller. Och framför allt ser vi fram MOT EN NY LANDSBYGDSPOLITIK för ett långsiktigt hållbart samhälle! För Länsbygderådet Sjuhärad Eva Johansson, ordförande