Privat och offentlig säkerhet i ett nordiskt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Privat och offentlig säkerhet i ett nordiskt perspektiv"

Transkript

1 Privat och offentlig säkerhet i ett nordiskt perspektiv

2 Innehållsförteckning 3 Förord av Lars O Molin 4 Den privata säkerhetsbranschen i Europa Uppdatering Private Security and its role in European security Statistik över den privata säkerhetsbranschen i Europa 2008 en uppdaterad översikt Presentation av vetenskapliga fakta Statistik över den privata säkerhetsbranschen Den privata säkerhetsbranschen lagar och befogenheter Den nordiska modellen Privat och offentlig säkerhet i ett nordiskt perspektiv 15 Lagstiftningen och den Nordiska modellen Väktarens roll i samhället Svensk lagstiftning Kommentarer De nordiska länderna Jämförelser i Norden Samarbete Facket Skattningsfrågor Öppna frågor Social dialog Väktare Social dialog och standardisering Private and public security partnership Idrottsevenemang, galor och toppmöten Kunskaper om bevakningsbranschen Samarbete mellan polis och bevakningsföretag Terrorism, naturkatastrof, krig eller annan allvarlig händelse Ansvariga utgivare CoESS Confederation of European Security Services Hilde De Clerck, Generalsekreterare Jan Bogemansstraat, Rue Jan Bogemans 249 B-1780 Wemmel, Belgium Telefon , telefax E-post: Hemsida: ALMEGA Bevaknings- och Säkerhetsföretagens arbetsgivarorganisation Marcus Lindström, Kanslichef Box 55545, S Stockholm, Sverige Besöksadress: Sturegatan 11 Telefon , telefax E-post: Hemsida: Copyright All information, text, bilder, tabeller och logotyper ingående i trycksaken Privat och offentlig säkerhet i ett nordiskt perspektiv utgör copyrightskyddat material som ägs av CoESS (Confederation of European Security Services) och ALMEGA (Almega Bevaknings- och Säkerhetsföretagens arbetsgivarorganisation) och alla rättigheter förbehålls dessa ägare. Mångfaldigande eller försäljning av hela eller delar av innehållet är ej tillåtet! Digitala eller tryckta kopior får inte tas fram, varken för försäljning eller på annat sätt, till någon tredje part. Tillstånd för all form av användning måste erhållas från CoESS och ALMEGA. Allt otillåtet användande av materialet kan strida mot lagstiftning om copyright, varumärkesskydd, marknadsföring eller annan tillämplig lagstiftning i Sverige och internationellt. Tänkbara nya arbetsuppgifter för väktare 34 Så går vi vidare! Från innanför staketet till ute bland folk Europeisk lagstiftning En myndighet Utbildning Reglering genom kollektivavtal Bevakningsbranschen Modell för privat och offentlig säkerhet

3 Förord av Lars O Molin Foto: Rehnströms Ljusdal Samhällena i Europa har successivt blivit allt mer beroende av privat säkerhet. Idag är det inte bara industrier och företag som behöver extra skydd från privata leverantörer utan även privatpersoner, kommunala verksamheter, myndigheter och staten. Ministrar, politiker, myndighetspersoner och allmänhet inser därför alltmer att privat säkerhet är ett komplement till det offentliga. Samtidigt är privat säkerhet under förändring. Riskerna ökar, moderna människor vill leva tryggt, nya publika mötesplatser skapas, fler verksamheter behöver skyddas och samhällenas budget räcker inte till allt. I vårt Europa möts också människor oftare över gränserna. Vardagen blir europeisk med gemensam rörlighet för varor och tjänster. I moderna, komplicerade, sammanlänkade samhällen sker förändringar snabbare än tidigare. Många faktorer samspelar och driver på. Utveckling som pågår under längre tid når brytpunkter, då de plötsligt blir tydliga för många. Det leder till mentala uppvaknanden. Privat säkerhet har nått en mental brytpunkt som visar att traditionella bevakningsuppgifter blandats med nya uppdrag av mer publik karaktär. Morgondagen tycks innebära att de uppdragen kan komma att öka. Förändringen kräver samtal, dialog mellan leverantörer av privat säkerhet, köpare, myndigheter och politiker både nationellt och på europeisk nivå. Utmaningen är att tillsammans skapa bättre förutsättningar för att trygga våra europeiska länder för ett gemensamt tryggt Europa. Utmaningen är att göra det med hög kvalitet, med de resurser som finns i en öppen och rak dialog som involverar alla parter. Denna rapport med fokus på Norden vill vara ett inlägg i ett vidare samtal för att uppnå ett tryggt Europa. Den privata säkerhetsbranschen i Europa Uppdatering Private Security and its role in European security Lars O Molin President of Almega Private Security 4 5

4 Statistik över den privata säkerhetsbranschen i Europa 2008 en uppdaterad översikt Måndagen den 15 december 2008 presenterades en vitbok med titeln La participation de la sécurité privée à la sécurité générale en Europe/Private Security and its role in European security 1 för allmänheten och pressen på Place Beauveau i Paris, under en sammankomst som kallades 1er Sommet européen de la Sécurité Privée (ung. Första europeiska toppmötet om den privata säkerhetsbranschen). De som redogjorde för studien var den franska inrikesministern Michèle Alliot-Marie, chefen för Nationella institutet för högre säkerhetsstudier, INHES, Pierre Monzani samt den verkställande direktören för Europeiska federationen för säkerhetstjänster, CoESS, Marc Pissens. Anledningen till att denna sammankomst kallades den första var att CoESS för första gången arrangerade ett möte med officiellt stöd från både Europeiska unionen och ordförandelandet. Syftet med denna vitbok har aldrig varit vare sig vetenskapligt eller akademiskt. CoESS är en intresseoch representationsorganisation för privata arbetsgivare utan några som helst vetenskapliga aspirationer. Trots detta har vi vissa vetenskapliga synpunkter på denna statistik. I vitboken finns det statistik från 2004 och 2005, trots att CoESS själva publicerat nya och mer aktuella siffror i december Dessa ändringar lades till i vitboken med en rättelse. Med glädje har vi granskat och uppdaterat en del statistik från den första vitboken utifrån CoESS nya statistik från , och fått vara med att ge ut den andra vitboken under Sveriges tid som ordförandeland i EU. Presentation av vetenskapliga fakta Samhällsvetare i allmänhet och kriminologer i synnerhet (de som inte anslutit sig till den vänsterorienterade Weltanschauung (tyska för världsbild) 3 som lovprisar kollektivism och höga skatter), har börjat intressera sig för samarbeten mellan offentliga och privata säkerhetsföretag och - organisationer och för statistik över säkerhetsbranschen i Europa. Av utrymmesskäl kan vi inte ta upp de viktigaste kriminologiteorierna i sin helhet, utan endast nämna några av dem. De som vi vill framhäva är främst juniorpartnerskaps- och skadeförebyggandemodellen, den integrerade metoden för säkerhetsfrågor, den internationella modellen, polisproblematiken, offentligt-privatskiljelinjen 4 och den mångfasetterade modellen 5. Innan den uppdaterade CoESS-statistiken för 2008 presenteras, följer här en kort redovisning av tidigare statistik och vetenskapliga undersökningar. I en publikation från 1989 granskas Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien och Storbritannien 6. I statistik från 1997 undersöks följande länder: Österrike, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Island, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Slovenien, Spanien, Sverige, Schweiz, Tjeckien, Turkiet och Storbritannien 7. Detta mycket begränsande underlag visar på behovet av tillgänglig och regelbundet uppdaterad CoESS-statistik för såväl politiska och ekonomiska som vetenskapliga ändamål. Statistik över den privata säkerhetsbranschen Det EU som vi känner idag är en organisation som baseras på frihet, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter, med lagar och regler som ska garantera medborgarna frihet, säkerhet och rättvisa i detta politiska område. Utan att ge sig in i den, i vår mening ovärdiga, politiska diskussionen om EUs gränser 8, har CoESS inkluderat några icke-medlemsstater i översikten. Med tanke på CoESS inre struktur visas även siffror för Bosnien- Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Norge, Serbien, Schweiz och Turkiet. Statistik från länder i sydöstra Europa är av särskilt intresse. Att ta dessa länder på allvar kan förhindra de ibland negativa känslorna mot dem i fråga om privatsäkerhetsfrågor. Sådana attityder visade sig i den internationella larmrapporten om handeldvapen och lätta vapen och de privata säkerhetsföretagen i sydöstra Europa 9, vars resultat skulle kunna tolkas som subjektivt och negativt fanns det anställda inom den privata säkerhetsbranschen i de europeiska länder som omnämns i denna text. Enligt statistiken finns det en (1) privatanställd väktare per 624 medborgare. Inom den offentliga säkerhetssektorn är förhållandet 1 mot 244 och förhållandet mellan anställda inom offentliga och privata företag är 1 mot 17. Antalet privata säkerhetsföretag har ökat till I tabellen på nästa sida används statistik från Private Security in Europe CoESS Facts & Figures 2008 med uppgifter om land, befolkning, förhållandet polis/medborgare, förhållandet väktare/medborgare samt antalet företag och anställda inom den privata säkerhetsbranschen. För att göra tabellen mer lättläst har vi undvikit fotnoter med information om hur gammal statistiken är (i flera fall är den äldre än 2008). I Bulgarien är statistiken för förhållandet väktare / medborgare från 2007, precis som antalet säkerhetsföretag i Tjeckien. Danska siffror om antalet privata säkerhetsföretag och deras anställda är från 2006, medan samma statistik för Estland är från När det gäller antalet säkerhetsföretag i Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Irland, Lettland, Makedonien, Nederländerna, Polen, Norge, Portugal, Rumänien, Serbien, Slovenien, Turkiet och Storbritannien är statistiken från Statistiken för antalet privata säkerhetsföretag i Luxemburg är från 2006 och från 2003 i Litauen, Malta och Slovakien. Uppgifterna om antalet anställda i den privata säkerhetsbranschen i Nederländerna och Storbritannien är från 2007, och statistiken över antalet privata säkerhetsföretag i Schweiz är från Foto: Eddie Granlund Marc Cools är professor i kriminologi vid Ghent University och Free University i Bryssel. 1) INHES, CoESS (2008), La participation de la sécurité privée à la sécurité générale en Europe, Private Security and its role in European security, Impremerie de Montligeon, St Hilaire le Châtel. 2) 3) Kotterman-Van de Vosse, I., (1994). De visie van Hayek. Een pleidooi voor persoonlijke vrijheid, Tjeenk Willink, Zwolle, 91. 4) Cools, M., (2002). De onderstromen in de private veiligheidszorg, i Panopticon, ) Van der Burght, S., (s.d.). Explaining growth in private security industry: the Multi facet model, Journal of Criminal Justice, under granskning. 6) Dedecker, R., (1991). La sécurité privée dans l Europe des Douze, Uitgeverij Vanden Broele, Brugge, sid ) Ottens, R., Olschok, H., Landrock, S., (1999). Recht und Organisation privater Sicherheitsdienste in Europa, Richard Boorberg Verlag, Stuttgart, sid ) Bolkestein, F., De grenzen van Europa, Lannoo, Tielt, ) International Alert (2005). SALW and Private Security Companies in South Eastern Europe: A Cause or Effect of Insecurity, Seesac, Belgrade, sid 131. Facts and figures by CoESS 6 7 Facts and figures by CoESS

5 Land Befolkning Polis / medborgare Väktare / medborgare Säkerhetsföretag Anställda Belgien :267 1: Bosnien-Hercegovina : Bulgarien :155 1: Cypern :258 1: Danmark :368 1: Estland :419 1: Finland :697 1: Frankrike :256 1: Grekland :214 1: Irland :353 1: Italien :139 1: Kroatien :236 1: Lettland :217 1: Litauen :180 1: Luxemburg :294 1: Makedonien : Malta :215 1: Nederländerna :314 1: Norge :567 1: Polen :386 1: Portugal :228 1: Rumänien :393 1: Schweiz :473 1: Serbien :218 1: Slovakien :251 1: Slovenien :267 1: Spanien :182 1: Storbritannien :431 1: Sverige :502 1: Tjeckien :222 1: Turkiet :496 1: Tyskland :330 1: Ungern :250 1: Österrike :415 1: Sammanlagt :244 1: Genom att undersöka den så kallade nordiska modellen för privat säkerhet kan vi dra slutsatsen att de nordiska länderna har det lägsta antalet poliser per medborgare (1:697 i Finland, 1:567 i Norge och 1:502 i Sverige). Det enda undantaget är Danmark med 1:368. Flest poliser har Italien med förhållandet 1:139. Med hjälp av denna statistik kan man dra slutsatsen att de nordiska länderna förlitar sig på annat än offentligt anställd säkerhetspersonal för att skydda företag, samhället och medborgare. I kolumnen med förhållandet väktare / medborgare visas att förhållandet i Sverige är 1:670, i Finland 1:517 och i Norge 1:387. Länder med lågt antal väktare per medborgare, till exempel Danmark (1:1010), Schweiz (1:879), Österrike (1:830) och Belgien (1:821) är mer beroende av sin offentligt anställda säkerhetspersonal. Om endast kolumnerna med antalet väktare per medborgare, antal privata säkerhetsföretag och branschanställda visas får vi ett anmärkningsvärt resultat. Nya EU-medlemmar som Ungern, Tjeckien, Polen, Slovakien, Rumänien och Bulgarien har mer än privata säkerhetsföretag, vilket kan ses som ett resultat av den stora omkastningen från planekonomi och statliga företag till den Land Väktare / medborgare fria marknaden. I kolumnen intill med antalet anställda kan man se hur sysselsättningen ökar i dessa länder, vilket ger ekonomisk tillväxt och bättre välfärd och inkomstfördelning. De gamla EU-länderna visar inte på samma utveckling, och vissa länder med stränga lagbestämmelser, framför allt Belgien, har helt förbisett denna ekonomiska möjlighet. Säkerhetsföretag Anställda Ungern 1: Tjeckien 1: Frankrike 1: Polen 1: Tyskland 1: Slovakien 1: Storbritannien 1: Spanien 1: Rumänien 1: Bulgarien 1: Grekland 1: Italien 1: Turkiet 1: Irland 1: Schweiz 1: Danmark 1: Nederländerna 1: Lettland 1: Norge 1: Sverige 1: Kroatien 1: Estland 1: Österrike 1: Finland 1: Belgien 1: Serbien 1: Makedonien 1: Portugal 1: Slovenien 1: Litauen 1: Cypern 1: Bosnien-Hercegovina 1: Luxemburg 1: Malta 1: Facts and figures by CoESS 8 9 Facts and figures by CoESS

6 För att jämföra offentlig och privat säkerhetspersonal och för att rangordna de europeiska länderna när det gäller dessa förhållanden, på samma sätt som i den föregående vitboken, är det nödvändigt med en annan tabell. Land Polis / medborgare Tio länder har fler anställda inom den privata säkerhetsbranschen än inom den offentliga, nämligen Bulgarien, Tjeckien, Estland, Finland, Ungern, Irland, Luxemburg, Norge, Polen och Rumänien. Väktare / medborgare Anställda Privat sektor Anställda Offentlig sektor Belgien 1:267 1: Bosnien-Hercegovina 1: Bulgarien 1:155 1: Cypern 1:258 1: Danmark 1:368 1: Estland 1:419 1: Finland 1:697 1: Frankrike 1:256 1: Grekland 1:214 1: Irland 1:353 1: Italien 1:139 1: Kroatien 1:236 1: Lettland 1:217 1: Litauen 1:180 1: Luxemburg 1:294 1: Makedonien 1: Malta 1:215 1: Nederländerna 1:314 1: Norge 1:567 1: Polen 1:386 1: Portugal 1:228 1: Rumänien 1:393 1: Schweiz 1:473 1: Serbien 1:218 1: Slovakien 1:251 1: Slovenien 1:267 1: Spanien 1:182 1: Storbritannien 1:431 1: Sverige 1:502 1: Tjeckien 1:222 1: Turkiet 1:496 1: Tyskland 1:330 1: Ungern 1:250 1: Österrike 1:415 1: Foto: Eddie Granlund Den privata säkerhetsbranschen lagar och befogenheter Forskning om lagstadgade regler i olika medlemsstater har visat att de olika länderna skiljer sig enormt när det gäller lagar och befogenheter för privata säkerhetsföretag. Förutom Belgien, Storbritannien och Slovakien, som har detaljerade regler för privata säkerhetsföretag, går det att föreställa sig ett spektrum som spänner över högsta och lägsta möjliga befogenheter. Längst ner återfinns övervakning av personliga tillgångar och lös tillgång, privatskydd, värdetransporter, åtkomstkontroll och utformning, installation och hantering av larmsystem. I mittenspektrat återfinns befogenheter som främst tillkommit tack vare privatiseringar. Ett tydligt exempel är Spanien där tunnelbanan anses vara ett privat område. I Österrike kontrollerar privata säkerhetsföretag tillfarten till motorvägar (och tillhörande patrulleringstjänster), i Italien hanteras stadsövervakningssystemen av privata företag, och i Ungern skyddas offentliga byggnader av privata säkerhetsföretag. I Tyskland anförtros privata säkerhetsföretag hanteringen av mindre trafikolyckor, och i Sverige ansvarar den privata sektorn för ambulanstjänster, patienttransporter, vägunderhåll och räddningstjänst. Storbritannien har gått längst när det gäller att låta den privata sektorn sköta offentliga tjänster, där till och med fängelsetjänster lagts ut på entreprenad. Där ansvarar de privata säkerhetsföretagen bland annat för eskort och transport av internerade, hälsovård av fysisk och psykisk sjuka, undervisning och omställningsåtgärder för fångar. I stort sett alla lagar som berör privat säkerhet infördes på 90-talet i medlemsstaterna och senare under samma årtionde även i Östeuropa. Endast Italien och Sverige har äldre lagar inom detta område (1931 respektive 1974). Det går att skilja på tre olika typer av rättsregler, från de mest flexibla till de mest restriktiva. De mest restriktiva lagarna återfinns i Belgien och Spanien, som tagit efter Belgiens system, och Portugal som i sin tur tog efter den spanska modellen. Även Ungern, Rumänien, Slovakien och Sverige har relativt strikta och detaljerade lagar för denna bransch. Österrike, Tjeckien, Cypern och Tyskland har å sin sida de flexiblaste lagarna, medan Frankrike och Storbritannien återfinns någonstans i mitten. Det rättsliga ramverket har alltså utvecklats alltefter de olika ländernas behov, och de sistnämnda länderna har valt att undvika alltför detaljerade regler. I alla medlemsstater, med undantag av Irland, måste privata säkerhetsföretag certifieras av myndigheterna. Ansvariga myndigheter kan vara justitie- eller inrikesdepartementet och i vissa fall nationell eller lokal polis. I Spanien ligger det på justitiedepartementets bord, i Ungern, Rumänien och Slovakien hanteras det av inrikesdepartementet och i Belgien av båda dessa myndigheter. I Sverige är det de lokala myndigheterna som certifierar företagen. Krav på anställda inom branschen brukar vara ålder, god moral och karaktär. I vissa medlemsstater måste man dessutom vara medborgare i samma land eller i ett annat medlemsland, och i Portugal, Rumänien och Slovakien krävs ett hälsointyg. I de spanska autonomierna Baskien och Katalonien ställs det språkkrav, och i både Grekland och Spanien måste den sökande ha gjort militärtjänst. Det sistnämnda landet har även infört längdkrav. Att samtidigt arbeta i privatdetektivsektorn är förbjudet i Belgien, Nederländerna och Spanien, och vapenförsäljningsrelaterat arbete är förbjudet i Belgien och Portugal. I Belgien, Frankrike och Portugal har flera andra yrken ansetts oförenliga med den offentliga säkerhetssektorn de senaste åren. I Belgien och Spanien anordnar den offentliga säkerhetssektorn olika formella prov, och i Tyskland gör den privata sektorn samma sak. Dessa krav gäller också för de flesta företagschefer. Utbildningsnivåerna är också mycket olika. I alla länder förutom Tyskland måste anställda inom den privata säkerhetsbranschen genomgå en utbildning. Längden på dessa utbildningar varierar stort. Ungern har den mest omfattande utbildningen (320 till 430 timmar), liksom Sverige Facts and figures by CoESS Facts and figures by CoESS

7 En sista forskningsfråga kvarstår. Kommer initiativet som togs under det franska EU-ordförandeskapet att leva vidare hos de efterkommande ordförandeländerna (som redan utnämnts fram till och med 2017)? Det är givetvis omöjligt att se in i framtiden, men vi kan ändå gissa med ganska stor säkerhet att EU kommer att fortsätta satsa på 11 den pågående dekonstruktionen av de gamla nationalstaterna, privatiseringar 12 och nya övervakningstekniker 13. Framtiden ser lovande ut. I EU work program for justice and home affairs during the French, Czech and Swedish presidencies (EU:s handlingsplan för rättsliga och inre angelägenheter under de franska, tjeckiska och svenska ordförandeskapen) 14 och Future Group 15 nämndes inte den privata säkerhetsbranschen uttryckligen. 16 I och med det svenska EU-ordförandeskapet kommer emellertid vitboken att uppdateras, och fokus kommer att ligga på den nordiska säkerhetsmodellen och den privata säkerhetsbranschens mest effektiva metoder. I övrigt tror man inte att Spanien kommer att engagera sig i sektorn när man tar över ordförandeskapet, men att Belgien under sitt ordförandeskap 2010 kommer att undersöka initiativet till vitboken på nytt. Den privata säkerhetsbranschen kan komma att spela en viktig roll framöver när det gäller att försva- Den nordiska modellen (301 timmar), Spanien (180 timmar), Lettland (160 timmar) och Rumänien (90 till 360 timmar). Länder med medellånga utbildningar är bland annat Portugal, Danmark och Finland, där utbildningen är mellan 100 och 132 timmar lång. Slovakien, Frankrike och Storbritannien har kortast utbildningskrav, med allt från 32 till 90 timmar. I Spanien och Rumänien är utbildningen statlig, till skillnad från Slovakien, Storbritannien och Frankrike. Sverige har privata utbildningsinstitut som godkänts av offentliga myndigheter. Väktare får inte bära vapen i Danmark, Irland, Nederländerna och Storbritannien. I länder där det är tillåtet kräver alla medlemsstater att både anställda och företag införskaffar vapenlicens och förutser behovet av såväl teknisk som praktisk utbildning. Slutligen kan tilläggas att vakthundar vanligen är tillåtna 10. ra och stärka medborgarnas rätt till frihet, säkerhet och rättvisa. I en rapport från 2009 som Kommissionen skickade till Europaparlamentet och Europeiska rådet framhävs just detta. 17 EU:s metoder för brottsbekämpning går ut på att identifiera olika brottstyper, mot vilka man kommer att använda de verktyg som utvecklats. Den privata säkerhetsbranschen kan tillsammans med den offentliga säkerhetssektorn bekämpa bland annat trafficking, pengaförfalskningar, droger och terrorism samt stärka civilskyddet. En annan framtidsmöjlighet för branschen är att utveckla nya säkerhetstekniker. Inom den privata säkerhetsbranschen i Europa studerar många den så kallade nordiska modellen, som baseras på vissa specifika lagar och bestämmelser (tjänster för allmänheten, utbildningsresurser och maktbefogenheter), i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Förutom de kulturella, rättsliga, sociala och ekonomiska fördelarna med den nordiska modellen, såg dessutom Europas privata säkerhetsbransch dagens ljus i Danmark redan Inom ramen för detta kapitel kan en hänvisning till fakta och statistik från CoESS angående denna modell vara till hjälp. Bruttonationalprodukten 2007 i Danmark, Finland, Norge och Sverige var , , respektive miljoner euro, vilket 10) Cools, M., Davidovic, D., De Clerck, H., De Raedt, E., (2010). The International Private Security Industry as Part of the European Union Security Framework: a Critical Assessment of the White Paper, referentgranskning. 11) Eppink, D.-J., (2009). De eurorealisten komen! Blauwdruk voor een werkend Europa, Uitgeverij Pelckmans, Kapellen. 12) Attali, J., (2006). Une brève histoire de l avenir, Fayard, Paris. 13) Rees, M., (2003). Our final century. Will civilizations survive the twenty-first century?, Arrow Books, London. 14) Swedish Government Offices, (2008). The EU work programme for justice and home affairs during the French, Czech and Swedish Presidencies, Stockholm. 15) Vermeulen, G., (2009). Stockholm richting toekomst, via Brussel. Politie, justitie en strafrecht in de Europese Unie, episode , i Panopticon, ) Future Group, (2008). Freedom, Security, Privacy European Home Affairs in an open World. Report of the informal High Level Advisory Group on the Future of European Home Affairs Policy. 17) Commission of the European Communities (2009). Communication from the Commission to the European Parliament and the Council. An area of freedom, security and justice serving the citizen, Brussels. 18) Ottens, R., Olschok, H., Landrock, S., i anförda arbete (26). tyder på en välmående ekonomi, välfärd och inkomstfördelning. Kriminalpolitiken i dessa länder gynnar den privata säkerhetsbranschen. De fyra länderna har ett väl utvecklat rättsligt ramverk (med licenser och auktorisationer). I Danmark har branschen integrerats med andra rättsrelaterade områden i samhället, till exempel brottsbalken, rättskipningen, vapen, diskriminering, restaurangbranschen, allmän ordning och integritet. I Finland används privata företag för allmän ordning och publikkontroll, säkerhetskontroller på bland annat flygplatser, i domstolsbyggnader och hamnar. Sverige har en särskild lagstiftning för upprätthållande av ordning, skydd av institutioner av nationellt intresse och installation av larmsystem. Tjänster för offentliga personer är tillåtet i Danmark och Sverige, ett tecken på att de offentliga myndigheterna hyser ett starkt förtroende för de privata säkerhetsföretagen. Detta förtroende kommer sig främst av utbildning och utbildningsresurser. I Danmark utbildas personalen i statliga skolor, i Finland är utbildningen obligatorisk och sker i huvudsak av certifierade institutioner och i Norge ägs utbildningscentrum av fackförbund och arbetsgivare. I Sverige utbildas väktare i huvudsak i BYA/Väktarskolan som ägs av arbetsgivare och fackförbund. Den privata säkerhetsbranschens lagliga befogenheter är ett mått på dess förtroende i samhället, ett mått på ett demokratiskt lands lag och ordning samt ett verkligt alternativ till Hobbes och Marx teorier om statens monopol på våld. I Finland har privata säkerhetsvakter särskilda befogenheter för att avlägsna obehöriga personer från ett bevakat område och rätt att visitera brottslingar vid gripanden. Vid publikkontroller får väktare vissa begränsade polisbefogenheter enligt särskilda lagar. I Sverige får väktare efter särskild utbildning använda handbojor och ordningsvakter har begränsade polisbefogenheter till exempel rätten att använda handbojor och att gripa någon i väntan på att polis kommer till platsen. Foto: Eddie Granlund Facts and figures by CoESS Facts and figures by CoESS

8 Privat och offentlig säkerhet i ett nordiskt perspektiv 14 15

9 Ur ett europeiskt perspektiv utgör de nordiska länderna en geografisk och kulturell enhet. Språken är likartade bara Finland skiljer och det finns djupa historiska rötter av samverkan i olika former. Det har bland annat lett till att man utvecklat likartade metoder för utveckling av lagstiftning och förvaltning. Det gäller även lagstiftningen för bevakningsföretag, på ett mer övergripande plan. I alla länder finns grundläggande lagar som reglerar att bevakningsföretag ska vara auktoriserade och att väktare ska ha någon form av godkännande från myndighet. Det finns regler för utrustning, utbildning och tillsyn. Studeras lagstiftningen mer i detalj skiljer sig dock även de nordiska länderna åt på viktiga områden. Finland fick en lagstiftning redan 1944, Sverige 1974, Danmark 1986 och Norge Det som är viktigt idag är dock inte så mycket när lagarna antogs, utan hur de uppdaterats och anpassats efter nya förutsättningar. I januari 1998 publicerade Jorma Hakala (Scarman Centre for the study of Public Order, University of Leicester): A comparison of statutory regulations and controls as they concern the private security industry for Nordic countries. I sina slutsatser kommenterar han framtiden för bevakningsbranschen i Norden. Hakala konstaterade att ett antal statliga kommittéer hade studerat och utvärderat lagstiftningen i Finland, Norge och Sverige. I samtliga fall Lagstiftningen och den Nordiska modellen Väktarens roll i samhället var uppgiften att komma med förslag på tillägg till lagstiftningen eller på förslag om ny lagstiftning. Rapporterna som skrevs täckte i stort in samma områden i länderna och förslag lades fram på förändringar. Man kom emellertid inte att genomföra några mer genomgripande förändringar i lagarna. I Danmark pågick en liknande utveckling. Den danska utredningen visade bland annat på att både allmänhet och politiker ändrat attityd och accepterade det faktum att bevakningsbranschen har blivit en oundgänglig del av säkerheten i samhället. Det erkänns att polis och andra myndigheter inte längre ensamma kan sörja för den allmänna säkerheten i alla sammanhang och därför måste utveckla ett samarbete med den privata bevakningsbranschen. Konstaterandet följdes dock inte upp av regelverk som mer i detalj reglerade hur ett sådant samarbete skulle utformas. I Hakalas rapport behandlades dock frågan om vilka uppgifter som personell bevakning kan få utföra och hur rågången mellan polis och väktare ska utformas. I de tre länder som behandlades var den allmänna trenden att tillåta utvidgning av uppgifter för privat säkerhet och tillåta att de tar över uppgifter som utförs av polis och andra myndigheter. Hakalas slutsats är att privata säkerhetsföretag bör kunna uppträda mer på offentliga platser och få större men begränsade polisiära befogenheter. Dessa förändringar kräver dock förbättrad utbildning, relevant utrustning och ändrad lagstiftning. Hakala konstaterar emellertid att sådana förändringar är så genomgripande och kontroversiella att de kommer att ta tid. Hakala har blivit sannspådd när det gäller utvecklingen. Finsk lagstiftning Den 1 januari 2010 sker en förändring av den finska lagstiftningen som bland annat innebär att Polisstyrelsen tar över ansvaret för auktorisation och övergripande tillsyn. Den praktiska tillsynen och godkännande av personal kommer att utföras av lokala polismyndigheter. Trots att utredningar i alla de fyra nordiska länderna har pekat på att de privata säkerhetstjänsterna utvecklas och att det finns behov av att lagstiftningen anpassas till och styr upp en sådan utveckling, har inte mycket hänt. De nordiska staterna har goda förutsättningar för att arbeta med att utveckla en gemensam lagstiftning. De har inte bara en lagstiftning som är besläktad utan också en gemensam tradition att utveckla välfungerande system och regelverk i samverkan mellan parterna på arbetsmarknaden och ansvariga politiker/myndigheter. Enkätundersökningen som presenteras i denna rapport bekräftar Hakalas slutsats att förändring tar tid. Som framgått av det ovanstående tillkom lagstiftningen i Norden, bortsett från Norge, för några tiotals år sedan. Innan det redovisats hur företrädare för bevakningsbranschen i Norden ser på regelverk och branschens verklighet är det dock nödvändigt att beskriva hur lagstiftningen som styr bevakningsföretagen är uppbyggd. För enkelhetens skull använder vi Sverige som exempel, men regelverken i de övriga länderna är, som sagt tämligen likartade. Jorma Hakala 16 17

10 År 1974 infördes obligatorisk auktorisation genom lagstiftning Lag om Bevakningsföretag. Bakgrunden var att regering och riksdag insåg att, det vid sidan om Polisens och Räddningsverkets insatser, fanns behov av ytterligare bevakning och kontroll, som samhället inte klarade av att leverera. Det gällde framför allt objekt och verksamheter som riskerade inbrott och andra intrång nattetid, och därför bedömdes vara i behov av mer eller mindre kontinuerlig tillsyn och bevakning. Vid tiden för lagens tillkomst fanns olika bevakningsföretag med uppgift att yrkesmässigt tillhandahålla personal och utrustning som ett extra skydd. Det handlade i första hand om bevakning av fastigheter, byggnadsplatser, industrianläggningar, båtar samt bevakning och övervakning av kunder i varuhus och affärer. Innan lagen trädde i kraft kunde bevakningsföretagen ansöka om frivillig auktorisation. En av flera förutsättningar för en sådan auktorisation var att företagets personal efter en prövning blev Svensk lagstiftning godkända avseende laglydnad och medborgerlig pålitlighet. Det fanns vi den här tiden ca 100 bevakningsföretag varav ungefär hälften sysselsatte fler än 25 anställda. De två största företagen svarade för 75 procent av marknaden. I förarbetena till lagen skriver justitieministern att det har visat sig att det finns behov att på skilda platser och i olika sammanhang kunna komplettera det allmänna skyddet som samhället tillhandahåller genom polis- och brandmyndigheternas verksamhet med en särskilt anordnad bevakning. I huvudsak rör det sig här om ett skyddsbehov som har sin grund i något speciellt förhållande till exempel den aktuella byggnadens eller platsens karaktär och läge, den där bedrivna verksamhetens inriktning och omfattning eller andra liknande faktorer, som gör att behovet av en fortlöpande kontroll och bevakning blir mera framträdande. Vidare anförs att det finns anledning att räkna med att behovet av sådan särskild bevakning inte kommer att avta utan snarast kan väntas öka i framtiden. Det är därför av väsentligt intresse att den som säljer sådana tjänster kan kontrolleras och att verksamheten sker under betryggande former. Den som anlitar ett bevakningsföretag bör sålunda få en viss garanti för att företaget kan fullgöra sitt uppdrag på ett seriöst sätt och att dess personal uppfyller vissa krav bland annat med avseende på pålitlighet och laglydnad. Det anses också vara av stor betydelse att samhället har insyn i och kontroll över bevakningsföretagen för att i tid kunna hindra uppkomsten av något som närmast kan uppfattas som privata polis- eller bevakningskårer. Justitieministern framhåller att det finns ett klart behov av en förbättrad samhällelig kontroll över bevakningsföretagen och dess verksamhet. Vidare säger justitieministern att det avgörande kriteriet för om auktorisation skall krävas eller inte är om företagets åtagande innebär en bevakningsuppgift. Auktorisation skall gälla för alla former av bevakning och övervakning som någon i privaträttslig ordning yrkesmässigt åtar sig att utföra åt annan. När lagen tillkom fanns bevakningsföretag som inte hade auktorisation samt bevakningsföretag som hade frivillig auktorisation. Avsikten med lagen var att reglera en befintlig verksamhet definierad via företag som yrkesmässigt åtar sig att för annans räkning utföra vissa bevakningsuppgifter. Begreppet bevakningsuppgifter definieras inte närmare. De tycks vara de uppgifter som bevakningsföretagens väktare utförde för trettiofem år sedan. Foto: Eddie Granlund 18 19

11 Bevakningslagen kom till för att det allmänna, som polis och brandförsvar, inte längre ansågs kunna utföra alla de arbetsuppgifter som växte fram i det industrialiserade och urbaniserade samhället. Lagstiftningen tog dock i första hand fasta på de uppgifter som fanns innanför staketen eller de låsta dörrarna i industrianläggningar och kontorskomplex. Reglerna svarade mot en ordning där väktarna sällan var synliga för allmänheten. Företrädesvis bevakade de arbetsplatser nattetid. I och med att uppdelning i privat och offentlig verksamhet görs tydlig, sägs emellertid också att bevakningsföretag måste upprätthålla en viss standard och att det är en uppgift för staten att garantera denna standard. Standarden ska upprätthållas genom: Auktorisation Myndighetsgodkännande av väktare Tillsyn från myndighet av hur verksamheten bedrivs Direktiv rätt för Rikspolisstyrelsen avseende: Utbildning Utrustning Uniformering År 2009 gäller samma lag. För flertalet väktare är också arbetsuppgifterna likartade: ronderande bevakning mellan olika objekt nattetid, är fortfarande en vanlig arbetsuppgift. Men samtidigt har Kommentar samhället förändrats och väktare utför många andra bevakningsuppgifter. Bevakningsuppgifter i offentliga miljöer har ökat. Oftast handlar det om serviceinriktade tjänster med inslag av säkerhetsrelaterade uppgifter som klart ryms inom begreppet bevakning för annans räkning det bör betonas att väktarna inte har några polisiära uppgifter och inte heller har några som helst polisiära befogenheter. De befogenheterna är i Sverige reserverade för ordningsvakter. Det finns uppdrag i offentliga miljöer som efterfrågas men som kräver större tydlighet av begreppet bevakning för att kunna utföras. Det leder i sin tur till att det finns risk för att något bevakningsföretag åtar sig uppgifter som befinner sig i en gråzon där det kan diskuteras om det finns lagstöd för verksamheten. Ännu allvarligare är, att till exempel idrottsföreningar tar på sig svåra och ytterst krävande säkerhetsuppgifter utan något som helst lagstöd och utan vare sig utbildad eller av myndigheter godkänd personal. Eftersom lagstiftningens centrala begrepp bevakning inte täcker in ordningshållning på stora idrottsevenemang och liknande är det fritt fram för vem som helst att utföra tjänsterna. Reglerna skiljer mellan de nordiska länderna, men det finns en gemensam problembild. Lagar och föreskrifter har inte utvecklats i samma takt som behov av säkerhet har gjort. Under våren och sommaren 2009 intervjuades polismyndigheter, fackliga organisationer, bevakningsföretagens chefer och andra i branschen väl insatta personer i Finland, Sverige, Danmark och : 502 1: 670 De nordiska länderna Jämförelser i Norden Förhållandet polis / medborgare Förhållandet väktare / medborgare 1: 567 1: 387 Norge. Undersökningens resultat är inte vetenskapligt men ger ändå en tillräckligt tydlig bild för att ligga till grund för vissa slutsatser och resonemang. 1: 697 1: 517 1: 368 1: Befolkning Polis / medborgare Väktare / medborgare Säkerhetsföretag Anställda Privat sektor Anställda Offentlig sektor Foto: Johan Ardefors Ordningsvakt Väktare som genomgått särskild utbildning, har vissa polisbefogenheter på allmän plats och förordnas av polismyndighet Sverige : 502 1: Norge : 567 1: Finland : 697 1: Danmark : 368 1:

12 Samarbete Lagstiftning När reglerades branschen i lag? 26 april maj februari 1944 och 4 mars december 1986 Bevakningsbranschen regleras av (lagar, förordningar, föreskrifter m m)? Lag från 26 april 1974 om bevakningsföretag Lag från 1980 (1980:578 och 1980:579) om upprätthållande av allmän ordning Lag från 1990 (1990:217 och 1990:1334) om skydd för samhällsviktiga anläggningar Lag från 1983 (1983:1097 och 1983:1099) om installation av larmanläggningar Lagen från 1 maj 2001 gällande privata väktartjänster i Norge Privata väktare: Bevakning och säkerhetssystem Allmän ordning/ publikkontroll Säkerhetskontroller vid flygplatser, domstolsbyggnader och kusthamnar Lagen från 16 mars 1999 om väktartjänster Lag nr 963 från 23 december 1986 (tillämpningsbestämmelse), som ändrades av: Lag nr 611 från 22 juni 2000 om den juridiska grunden för bevakningsföretag Myndighet som reglerar? Rikspolisstyrelsen Justitiedepartementet Inrikesministeriet* Rigspolitiet, Danmarks statliga nationella polismyndighet Förekommer det att ordningsvakt eller skydds vakt tar över arbetsuppgifter under över inseende av polis? Myndighet som kontrollerar? Länsstyrelsen Polisen i det område där vaktbolaget har sitt huvudkontor Inrikesministeriet övervakningsenheten för säkerhetssektorn Den lokala polisen Har lokal polismyndighet delegerat arbets uppgifter till bevakningsföretag/väktare som: Larmutryckning Transport av gripna Transport av fångar Senaste revidering av lag? 1 juni maj januari juni 2000 Obligatorisk utbildning: 288 timmar Hur ofta måste väktare göra någon form av repetitions utbildning? Utbildning i tjänst: 30 timmar vart 4:e år Har väktaren fler befogenheter än allmänheten? Väktare har inga extra befogenheter Typ av ökade befogenheter? JA Förekommer samarbete mellan kunder, bevakningsföretag/väktare och polis? Genomför bevakningsföretag/väktare och polis uppdrag vid hot om terrorism? Är bevakningsföretagen uppkopplade mot polis via fax, telefon eller liknande? Har bevakningsföretag/väktare och polis gemensam manual i något ämne? Utbyter bevakningsföretag/väktare information i reglerad form med polis? Förekommer eskort av värde? Förekommer gemensam larmcentral? Utbildning, utrustning och befogenheter Grund utbildning för väktare antal timmar? Finns följande samarbetsområden mellan bevakningsföretagen/väktare och polis/myndigheter Operativ grundutbildning: 95 timmar Väktarutbildning 100 timmar Grundutbildning 111 timmars Samarbetar bevakningsföretag/väktare med polis vid galor, idrottsevenemang, statsbesök? Samarbetar bevakningsföretag/väktare med polis genom gemensam bil, rapporterar brott, ingriper mot brott, gemensamma radiofrekvenser, gemensamma checkpoints, övervakning larm, utsättning, informationsutbyte, arbetar sida vid sida? Utför bevakningsföretag / väktare kompletterande arbetsuppgifter vid flygplatser, hamnar? Väktare har extra befogenheter att föra bort obehöriga från skyddade områden och rätten att säkerhetskontrollera situationer i samband med gripanden Ordningsvakter och skyddsvakter, har begränsade polisiära befogenheter inom specifika geografiska områden Ordningsvakter och väktare har begränsade polisiära befogenheter enligt särskilda lagar Batong, timmar? 14 timmar 4+5 tim om 45 min/t** Handfängsel, timmar? 4 timmar 4 tim om 45 min/t*** Konkurrerar bevakningsföretag / väktare och polis vid Störningsjour Transport av gripna Utförande av alkoholtester Finns det en gråzon där polis inte utför arbetsuppgifter och bevakningsföretag / väktare inte får utföra uppgifterna? Uppfattas det att bevakningsverksamheten är reglerad för mycket i detalj? Har polismyndigheten och bevakningsföretagen ett väl fungerande samarbete? Behöver lag/föreskrifter revideras i närtid? Uppfyller lagar/föreskrifter samhällets krav/ förväntan på säkerhet och skydd? Köper myndigheterna tjänster av bevak nings företagen för att klara en del av de uppgifter som åligger polis eller annan myndighet? *Ändras 1 jan 2010 (nuvarande mynd. Polisstyrelsen) **4 tim allmänt om maktmedel + 5 timmar batong ***Ingår i 4 timmar maktmedel NEJ DELVIS

13 Kommentar till Samarbete Sverige är det land som har mest samarbete enligt denna undersökning. Svaren och de muntliga kommentarerna visar också på något annat. De intervjuande har svårt att tydligt uttala sig och uttrycker osäkerhet. Det kan bero på att de upplever att regelverk inte tillräckligt väl svarar upp mot kunders behov av tjänster. De nordiska bevakningsföreträdarna uttrycker klart att de mycket noga vill följa regler men samtidigt måste de hantera situationer där reglerna är otydliga, vilket kan leda till egna tolkningar eller mer eller mindre officiellt myndighetsstöd för en verksamhet. Samarbetet mellan privata bevakningsföretag och myndigheter blir allt viktigare. Svaren visar dock att möjligheterna till samarbete inte tas tillvara. Bilden är relativt samstämmig mellan länderna. Inom nio områden av tjugo uppger man dock att det finns ett visst samarbete. Tre länder svarar generellt att det förekommer samarbete mellan bevakningsföretag, kunder och polis. Tre länder svarar vidare att bevakningsföretagen kompletterar polis och myndigheter vid flygplatser och hamnar, samt att myndigheter köper tjänster av bevakningsföretagen för att klara en del av de uppgifter som åligger polis eller annan myndighet. (1= stämmer inte alls. 6= Stämmer helt och hållet. ) Uppfattar allmänheten en klar och tydlig rågång mellan vad polis och väktare har för uppgifter i samhället? Myndigheterna bidrar till en sned konkurens genom t ex bristfälliga upphandlingar hos bevakningsföretagen? Bevakningsföretagen skulle kunna göra mycket mer än vad man får idag? Väktare skulle behöva fler befogenheter för att möta utvecklingen i samhället? Samarbetet mellan polis och bevaknings företagen på nationell nivå kan förbättras? Facket Arbetar företag och fack gemensamt med branschfrågor som: Skattningsfrågor JA NEJ DELVIS Utbildning Samarbetet mellan polis och bevaknings företag på lokal nivå kan förbättras? Rättssäkerheten i samband med att en väktare ingriper är hög? Arbetsmiljö Myndigheternas kontroll av bevaknings företagen är god och hög? Lagstiftning Kvalitet Det finns utrymme för många fler bevakningsföretag i landet? Information Polis och myndigheter har överlag goda kunskaper om bevakning? Finns det: Kollektivavtal? Finns det: Avtal om utbildning? Bevakningsföretagen har överlag goda kunskaper om polisens och myndigheternas arbete? Finns det: Avtal om arbetsmiljö? Utbildning som väktaren får idag, möter väl de krav som ställs nu och i framtiden? Kommentar till Facket reglera förhållanden på arbetsmarknaden genom kollektivavtal istället för genom lagstiftning och har en mycket lång tradition av att använda kollektivavtalet för att reglera även sådant som i andra länder regleras i lag. En inställning som respekteras av regeringarna. Det är Sverige som kommit längst när det gäller att skriva avtal om gemensamma frågor, som utbildning och arbetsmiljö. Inom området arbetsmiljö arbetar i Sverige regionala arbetsmiljöombudsmän, som förstärker det lokala arbetsmiljöarbetet. I Sverige har också det partsgemensamma arbetet utvecklats till att även gälla samarbete kring lagstiftning, kvalitetssäkring, standardisering och branschinformation. I de övriga länderna är samarbetet mer begränsat. De nordiska länderna skiljer sig från övriga Europa genom att de har starka fackliga organisationer med hög organisationsgrad och stort antal medlemmar. I Norden spelar de fackliga organisationerna en framträdande roll i branschfrågor genom att väsentliga delar är reglerade genom kollektivavtal. De fackliga organisationerna är också mycket aktiva och starka påverkare av lagstiftning och regelverk. De är aktiva i samhällsdebatten och högt respekterade. Väktaren i Norden ses både som medarbetare i företag och som medlem i facket, vilket skapar en bra grund för gemensamt arbete mellan branschorganisationer och fackliga organisationer, i vissa branschfrågor. Samsyn om lagstiftningen gör det enklare att få igenom krav på förändringar. Arbetsmarknadens parter i Norden vill fortsätta 24 Kommentar till Skattningsfrågor Svaren visar på intressanta skillnader som delvis kan hänföras till hur lagstiftningen är utformad och hur modern den är. När det gäller rågången förhållandet mellan vad väktare får göra och polis får göra är den tydligast i Finland. När det gäller snedvriden konkurrens är det i Sverige och Finland som det mest upplevs som ett problem. Påtagligt är att det verkar finnas en stor och gemensam uppfattning om att bevakningsföretagen väktarna kan utföra fler uppgifter än vad de gör idag. När det gäller väktarens befogenheter är det markant att det finns en tydlig skillnad på kultur när man jämför Finland och Sverige. Det framgår också att det viktiga samarbetet mellan branschens företrädare och polis kan förbättras både centralt och lokalt. Rättssäkerheten när väktare ingriper bedöms hög. När det gäller myndigheternas tillsyn anses den fungera bäst i Finland, medan den får underkänt i de övriga länderna. På bevakningsmarknaden är det vanligt att nya företag etableras men också att företag köps upp av andra bevakningsföretag. I stort sett har antalet företag ökat i länderna över åren, men nya regler i till exempel Sverige gjorde att antalet auktori25

14 serade bevakningsföretag minskade. I Finland är uppfattningen att det finns utrymme för fler bevakningsföretag. När det gäller frågan om kunskap om varandra, det vill säga vilken kunskap som bevakningsbranschen har om polis och vice versa, visar svaren på att väktare och bevakningsföretag, för att få utföra sin verksamhet, måste ha en viss kunskap om polis, polisorganisation och lagstiftning. Medan Öppna frågor motsvarande krav inte finns reglerat för handläggare av bevakningsfrågor hos polis och andra myndigheter. Den sista frågeställning om utbildning handlar om det allmännas krav på vad väktare ska kunna. Uppfattning är att utbildningen inte fullt ut motsvarar de krav och behov som ställs på väktare och det gäller främst för väktare som arbetar i storstäderna. Ge exempel på områden som väktaren skulle kunna göra istället för polis? Många arbetsuppgifter som är av rutinkaraktär skulle kunna avlasta polis och frigöra polisresurser. Som exempel lyftes fram trafikdirigering vid olycka, hastighetsövervakning med kamera, delgivningar, pass ärenden och avspärrning vid brottsplats. Det fanns gott om idéer. Samtidigt var alla överens om att våldsmonopolet skall ligga hos polisen. Ett exempel som beskrevs var att vid trafikolyckor kommer det oftast två poliser till platsen, de ska ta uppgifter från de inblandade, dokumentera skadeplatsen samtidigt som de skall dirigera trafiken. Den senare uppgiften skulle mycket väl kunna utföras av väktare. Ett annat exempel som nämndes är flaggvakt vid vägarbeten. I Norge används i princip inte väktare vid toppmöten och idrottsevenemang. Vid OS i Lillehammar 1994 var det militären som användes. I Danmark används i princip inga väktare i receptioner för att bevaka offentliga byggnader. En allmän kommentar var att väktaren kan göra mycket mer än vad som ryms inom det traditionella begreppet bevakning. Är begreppet bevakning tydligt definierat? Om nej, vad saknas? Alla länder är ense om att begreppet bevakning inte är helt tydligt. Det medför att bevakning också kan utföras av företag som inte är auktoriserade bevakningsföretag. Receptionstjänster utförs av icke auktoriserade företag trots att uppgifterna är bevakningsliknande. I avtalet mellan företag och kund anges ofta bara att uppdraget avser receptionstjänst. Är det olika myndigheter som reglerar och kontrollerar? Det är olika myndigheter som reglerar bevakningsbranschen och som kontrollerar. Kommunikationen mellan dem är inte alltid tydlig, vilket ibland får till följd att en del detaljer måste tolkas. Även inom en och samma myndighet upplevs det att det finns brister i kommunikationen. Det finns en önskan om att det skall vara en och samma myndighet som reglerar och kontrollerar. Den samlade bilden av svaren är att de myndigheter som ska kontrollera bevakningsföretagen uppvisar brister när det gäller kontrollernas omfattning och kvalitet. Flera bevakningsföretag blir inte ordentligt kontrollerade och kvalitén på kontrollerna skiftar stort inom respektive land. En anledning är att myndigheterna har för dåliga detaljkunskaper om vad som ska kontrolleras och hur det ska göras. Några andra anledningar är att myndigheterna är underbemannade och att det är stora geografiska områden som de ska täcka. Det är vidare svårt för tillsynsmyndigheterna utanför storstadsområdena att upparbeta och vidmakthålla rätt kompetens för att utföra kontroller. Av svaren framgår att man är beredd från branschens sida att hjälpa myndigheterna genom information så att de kan förbättra kontrollerna. På vilket sätt påverkas kvalitén av väktarens löner och övriga arbetsförhållanden? Den samstämmiga uppfattningen är att kvalitén är både hög och god. Lönerna och levnadsomkostnaderna är faktorer som skiljer sig åt dels mellan länderna men också inom varje land speciellt vid jämförelser mellan storstäder och övriga landet. I Oslo är levnadsomkostnaderna för ensamstående väktare höga och det är inte ovanligt att väktare måste bo utanför staden samt tvingas att ta ett extra jobb inom en annan bransch. Väktarnas lön inklusive ob-ersättning är jämfört med andra yrken med motsvarande utbildning relativt hög. Men trots detta så anses personalomsättningen hög, vilket gör att man får arbeta med att upprätthålla kvaliteten. I ett europeiskt perspektiv är den nordiska personalomsättning mycket låg. I Sverige försöker man sänka personalomsättning genom att satsa pengarna på de väktare som stannar i branschen. Det framhölls vidare att väktarens roll i samhället måste bli tydligare för allmänheten. Väktarna som yrkeskår får kritik när det står något i tidningarna om vakter. Massmedia och allmänhet skiljer inte på Väktare och Vakt. Finns det områden idag som polis borde göra istället för väktare? Vilka? Ingen svarade att det fanns uppgifter som väktare utförde som borde utföras av polis. Det framhölls emellertid att väktare är beroende av att det finns poliser som snabbt kan komma när väktare behöver hjälp. Speciellt besvärligt är det i glesbygd. Väktare kan ibland få vänta väldigt länge på att polis kommer. Det gäller även i storstäder. Finns det uppgifter som idag inte är reglerade, vilket gör att okontrollerade bolag kan utföra dessa? Det framhölls att inhyrda receptionister ibland kan ha bevakningsliknande uppdrag utan att personalen arbetar i ett auktoriserat bevakningsföretag, har utbildning eller utrustning för uppgifterna. Arenavärdar, securitypersoner på evenemang utför tjänster som uppfattas som bevakning. I Norge undersöks möjligheten att tvinga alla företag att ha samma utbildning för sin personal oavsett om ett företag utför bevakning själv eller hyr in ett bevakningsföretag. Internutredningar på företag är ett uppdrag som förekommer i stor omfattning. Det finns till och med fall där polisen bett företaget att vända sig till ett bevakningsföretag eller en detektivfirma för att polisen själva inte har kunnat lösa uppgiften. I Sverige tillåter föreskrifterna att bevakningsföretag får ta reda på om något brott har skett. Men bara det. Det innebär att ärendet sedan övergår till polis, men de kan ofta inte göra något utan mer bevis. Företag vänder sig då till icke auktoriserade företag som får ta fram mer bevis. För att göra det används bland annat dolda kameror. Det framhölls i svaren att det här är ett område som måste regleras mera genom tillstånd för dem som utför uppdragen och straffsanktioner för dem som utför uppgifterna utan tillstånd. Vilka eventuella motsatsförhållanden finns mellan privat och offentlig säkerhet? Alla intervjupersoner var väldigt försiktiga och ingen har velat påvisa några direkta motsatsförhållanden mellan privat och offentlig säkerhet. Ge exempel där kunden ibland ber att väktaren skall göra mer än denne har befogenheter till? Ett bestämt svar som gavs var att när väktare arbetar i köpcentrum eller i butiker, ber ibland den ansvarige eller personal att väktare skall ingripa i situationer när någon stör den allmänna ordningen eller liknande. I Finland kan ägaren be väktaren om hjälp i sådana situationer. Vilka områden skulle bli effektivare/billigare om bevakningsföretagen utförde dem istället för polis? Här svarar man att det främst rör sig om uppgifter som det är helt klart att det inte behövs polisutbildning för att utföra. De skulle bli billigare. Vilka områden skall absolut inte bevakningsföretagen utföra tjänster i? Väktare ska inte gripa brottslingar efter utredningar. Hur fungerar den sociala dialogen mellan alla intressenter? Av svaren framgår att begreppet den sociala dialogen är för okänt. Man har svårt att svara på frågan

15 Ge exempel på bevakningsuppgifter som tidigare utförts av polis men i dag utförs av väktare. Här nämns arbetsuppgifter som parkeringsövervakning, bevakning av myndigheter, en del personskyddsuppgifter samt arrestantbevakning. Ge exempel på arbetsuppgifter som väktare och polis gör tillsammans. Man nämner att polis och väktare samarbetar vid idrottsevenemang. Andra exempel är säkerhet vid flygplatser och i en del köpcentra. Social dialog Väktare Social dialog och standardisering Ge exempel där det bedrivs samarbete mellan bevakningsbranschen och polisen. Det finns lokalt många enskilda exempel på bra samarbeten. Gemensamt för dessa är att de skett på initiativ av någon enskild polis, väktare eller annan anställd på bevakningsföretag. Ofta är samarbetet föregånget av något större problem som man vill lösa tillsammans. Samarbetet lider ofta av brist på pengar. Pengar kan ibland erbjudas från den privata sidan i ett specifikt samarbetsprojekt, men polismyndigheten får inte öronmärka pengarna för ett specifikt fall. Hur ser behovet av kompetensutveckling i bevakningsföretagen ut? Enligt bevakningsföretagen är det viktigaste att rekryteringen blir rätt, det vill säga att rätt person anställs. Därefter är det viktigt med att utbilda väktare. En allmän uppfattning är att väktare har en ganska god utbildning för de uppgifter som de utför, men att utbildningen ständigt behöver revideras. Vilka nya uppdrag för bevakningsföretagen kan man se i framtiden? I svaren återkommer att väktare kan arbeta med uppgifter som syftar till att avlasta och bistå polis. Någon vill gå ett steg längre och menar att väktare kan bistå och komplettera polis vid extraordinära händelser som kräver stora resurser. Det framhölls att väktare kan utföra eskort åt ensamma poliser så att de kan arbeta. Kommentar till Öppna frågor Några av svaren finns det anledning att kommentera direkt, under det att övriga svar kommer att behandlas längre fram. Myndigheternas tillsyn får kritik. Kontrollen utförs inte som den ska, det saknas kunskap hos dem som ska kontrollera och det finns brister i samarbetet mellan olika myndigheter. Lön och arbetsförhållanden är mycket väsentliga för kvaliteten på de tjänster som bevakningsföretagen levererar, eftersom det påverkar vilka som vill arbeta som väktare och under hur lång tid. Under åren har väktarnas löner i Norden mer kommit i paritet med övriga grupper i samhället. Kortsiktigt betyder det att personalomsättningen minskar. På längre sikt innebär det att väktare som stannar i yrket ökar sin kompetens, vilket bidrar till att de kan åta sig nya och mer avancerade uppgifter. Sett ur ett Europeiskt perspektiv har Norden kommit långt när det gäller löner och anställningsvillkor som ger väktare status och en roll i samhället. En annan viktig omständighet som tas upp i svaren är väktarnas beroende av att polis kan hjälpa till och finnas tillgänglig i olika situationer. I den praktiska vardagen kompletterar väktare och polis varandra och är beroende av varandra. Även i de öppna frågorna kommenteras utbildning. Det handlar om att utbildning hela tiden måste leva med i den förändrade verklighet som väktaren arbetar i. Den sociala dialogen är en väletablerad metod för att skapa förutsättningar för en gemensam marknad inom den Europeiska gemenskapen. Dialogen har visserligen ingen direkt beslutande funktion, men det faktum att arbetsmarknadens parter samtalar om sina respektive branschproblem under kommissionens överinseende underlättar arbetet med att leva upp till EU:s mest centrala uppgift: Att undanröja handelshinder och utveckla gemensamma marknader mellan medlemsstaterna. Den sociala dialogen arbetar därför med att utveckla principer kring hur produktion ska gå till och med mer allmänna sociala regler och förslag som kommissionen sedan kan använda vid utformningen av mer handfasta direktiv. Ofta sker dialogen parallellt med att parterna på arbetsmarknaden och olika branschorganisationer samarbetar med standardiseringsorgan som i sin tur utvecklar standards, gemensamma kvalitetsnormer och definierar korrekt centrala begrepp så att de får likartad betydelse i medlemsländerna. Dialogen syftar också till att säkerställa att produktionen av varorna och tjänsterna sker under acceptabla former och att de ska kunna säljas fritt inom EU. När det gäller varuproduktion är i allmänhet uppgifterna relativt okomplicerade, eller i vart fall konkreta. Här gäller det att skapa normer för produktionsprocesser för varor som kan mätas, vägas och beskrivas i detalj. När det gäller tjänster är uppgiften ofta mer komplicerad. Man kan visserligen standardisera och kvalitetssäkra olika utbildningar så att exempelvis en ingenjör eller en läkare som utbildats i ett EU-land kan verka i ett annat EU-land. Man kan också via upphandlingsunderlag göra kravspecifikationer som exempelvis ska garantera att en byggentreprenör håller en viss kvalitet. Så länge unionen garanterar att tjänstemarknader utvecklas utifrån principer i utstationeringsdirektivet med den så kallade arbetslandsprincipen, bör det också gå att utveckla harmoniska förhållanden på ett stort antal öppna tjänstemarknader inom ramen för principen om fri rörlighet. Det är emellertid betydligt mer komplicerat att öppna en gemensam marknad för branscher med reglerade yrken som präglas av samhällelig auktorisation, individuell vandelsprövning och nationell lagstiftning. Foto: Eddie Granlund 28 29

16 Marknaden för privata säkerhetstjänster handlar om sådana reglerade yrken. De europeiska bevakningsföretagen i allmänhet och de nordiska i synnerhet anses ha ett särskilt ansvar gentemot samhället och avkrävs därför nationell auktorisation. Yrkeskvalifikationsdirektivet för reglerade yrken sätter gränser för hur arbetskraft kan användas i andra EU-länder. Direktivet tolkas visserligen lite olika i EU:s medlemsstater men kravet på språkkunskaper och validering av den utstationerade arbetaren i arbetslandet utgör en garanti för att arbetaren alltid ska kunna utföra ett fullgott arbete och kunna de regler som gäller i arbetslandet. Järjestyksenvalvoja Väktare i Finland som genomgått särskild utbildning, har vissa polisbefogenheter på allmän plats och förordnas av polismyndighet. Ordningsvakt Väktare i Sverige som genomgått särskild utbildning, har vissa polisbefogenheter på allmän plats och förordnas av polismyndighet. Som den tidigare redovisningen kommit fram till varierar regelverken även mellan de nordiska länderna. Exempelvis finns bara begreppet ordningsvakt i Sverige och Finland. I Danmark och Norge används väktare över huvud taget inte för att hålla ordning på idrottsarrangemang eller andra offentliga tillställningar. Eftersom de nationella reglerna kring befogenheter är så centrala i EU:s olika regelverk samt är avgörande för de enskilda bevakningsföretagens möjligheter att bedriva verksamhet framstår det som naturligt att EU-kommissionen undantagit bevakningsbranschen från de tvingande reglerna i tjänstedirektivet under fyra år efter direktivets ikraftträdande. Undantaget från tjänstedirektivets regelverk gäller dock bara till Fram till dess bör såväl den pågående standardiseringsprocessen som den sociala dialogen ha kommit så långt att man kan presentera förslag som både är långsiktigt hållbara, demokratiskt godtagbara ur nationell synvinkel och överensstämmer med EU:s övergripande ambition att utveckla gemensamma marknader. För att det ska förverkligas krävs att det förs nationella sociala dialoger, att branschföreträdare, fackliga organisationer, politiska beslutsfattare och myndighetsföreträdare gemensamt diskuterar sig fram till regelverk som tydliggör hur de privata säkerhetstjänsterna ska utformas. De måste ha en sådan kvalitet att de kan bilda utgångspunkt för kvalitativa EU-regler. Det blir då naturligt att skapa regler som är anpassade till de krav som ställs på såväl bevakningsföretag som väktare i samhällen där alla säkerhetsproblem inte kan hanteras av polis eller andra myndigheter. Samt att de är utformade så att de reglerar att säkerhetsuppdrag ska utföras av företag som är kontrollerade av myndigheter och som har personal som är utbildad för dem. Det är också i den andan som parterna i den svenska bevakningsbranschen har agerat när man först utvecklade en standard via ett så kallat Workshop Agreement, sedan gick vidare med en regelrätt svensk Standard via SIS. Det arbetet kan gå vidare in i ett Europeisk standardiseringsarbete för en EU-standard. Private and public security partnership Vid evenemang som idrottstävlingar, galor och toppmöten finns ofta personer som bär jackor eller västar med texten SECURITY, SAFETY- CREW eller liknande. De arbetar med säkerhet, ansvarar för säkerhetsbedömningar och hamnar ofta i konfliktfyllda situationer men de har vare sig utbildning eller är godkända av någon myndighet. Det ligger i samhällets och medborgarnas intresse att veta vem som får använda våld och på vilket sätt säkerhet arrangeras. De som ska arbeta med människor i situationer som kan leda till konflikter och våld i någon som helst form måste ha rätt utbildning, vara rekryterade utifrån rätt förutsättningar, vara godkända och stå under tillsyn av myndigheter. Generellt sett anses att myndigheterna som är satta att reglera och kontrollera bevakningsbranschen har dåliga kunskaper om branschen. Dels saknas kunskap om vad väktare faktiskt gör och varför kunderna anlitar väktare från auktoriserade bolag. Vidare saknas kunskap om vad som ska kontrolleras hos bevakningsföretagen och hur kontrollerna ska utföras. Det råder osäkerhet om vilka frågor som ska ställas för att få svar som avslöjar brister och felaktigheter: vilka följdfrågor som ska ställas, vilka system som ska kontrolleras hos företagen. Idrottsevenemang, galor och toppmöten Kunskaper om bevakningsbranschen I Sverige får inte polis eller väktare visitera besökare vid idrottsevenemang. Trots att det förekommer farliga föremål som facklor, sprängämnen, knivar och påkar. Idrottsföreningarnas egen personal som de själva har utbildat utför visitering. I Danmark förekommer inget samarbete mellan bevakningsföretag och polis i samband med till exempel toppmöten. I Norge kan idrottsföreningen köpa polisiära tjänster för att sköta säkerheten. Detta konkurrerar med bevakningsföretagen eftersom det är ekonomiskt fördelaktigt för den enskilde polisen att ta detta uppdrag på övertid. Under julen är det inte ovanligt att köpcentrum köper polisiära tjänster för trafikdirigering. Huvuddelen av bevakningsföretagen anser att det hos de enskilda tjänstemännen på myndigheterna överlag finns en ambition att bli bättre. Här finns en uppgift för branschorganisationer att informera om hur och på vilket sätt företagen bör kontrolleras och hur en ambitiös tillsyn bör utformas. Det poängteras också att myndigheterna bör samarbeta med fackliga organisationer som har stor kunskap om företag och branschvillkor. Till sist framhålls också att det är viktigt att tillskjuta de resurser som krävs för att myndigheter ska kunna utöva en effektiv och kvalitetshöjande tillsyn. Foto: Eddie Granlund 30 31

17 Samarbete mellan polis och bevakningsföretag Terrorism, naturkatastrof, krig eller annan allvarlig händelse Det vanligaste är att väktare och polis samarbetar under harmoniska förhållanden, även om det ges exempel på hur de kan hamna i motsatsförhållande till varandra. Många bevakningsuppdrag innebär självklara krav på samarbete. Väktare upptäcker och anmäler ofta brott. Vid arbete i publika miljöer, som exempelvis köpcentra är det vanligt att bevakningsföretag och polis gemensamt utformar strategier för att minska ordningsproblem och brottslighet i området. Samarbetet bygger till stor del på att det på båda sidorna finns enskilda personer som är beredda att göra lite mer. Ansvariga för köpcentrum är oftast med i samarbetet och kan upplåta lokaler för samverkansmöten. Det hålls frukostseminarier där polis och bevakningspersonal informerar köpcentrumets butiksanställda. Det sätts upp gemensamma mål och visioner. De nordiska länderna skiljer sig lite åt när det gäller hur företag kan få köpa säkerhet. Det påverkar möjligheterna till samarbete i miljöer som köpcentra. Miljöer som kräver mycket samarbete för att skapa trygghet för alla besökare. I Norge kan köpcentrum köpa polisiära tjänster för att få hjälp. I Sverige kan köpcentrum ansöka hos polis om att få ha ordningsvakter. I Finland får väktare avvisa den person som uppträder störande i en butik om ägaren gett väktaren tillstånd. Problemen med att säkra tryggheten i oroliga miljöer löses alltså på olika sätt i de nordiska länderna. Ett nära samarbetet bygger på att bevakningsföretagens kunder, polis och bevakningsföretag har tillräckliga resurser. Samarbetet bygger på att de utifrån realistiska ekonomiska förutsättningar kommer fram till hur uppgifter kan lösas på ett bra sätt. Målet för samarbetet måste vara allmänhetens trygghet och säkerhet. En annan förutsättning för samarbete är att det finns en tydlig rågång mellan väktare och polis. Allmänheten måste veta hur uniformerade säkerhetspersoner kan och får ingripa när något händer oberoende av om det är väktare eller polis. Inte i något av de nordiska länderna finns ett organiserat samarbete mellan polis och bevakningsföretagen som gör att väktare fullt ut kan hjälpa till när det uppstår en allvarlig krissituation. Oavsett var eller när på dygnet en allvarlig olycka eller katastrof inträffar finns tusentals väktare i tjänst. Flera av dessa har nycklar, radioapparater, mobiltelefoner, bilar och lokalkännedom. Oavsett vad som händer, så kommer väktare att bli inblandade. Det finns krisplanering för flera bevakningsobjekt och för alla samhällsviktiga objekt. Väktare kan också vara brandman, beredskapspolis, försvarsanställd eller ha någon annan samhällsviktig uppgift. Det finns lokala krisplaner som bygger på att väktare är en del i planen. Det är dock många saker som kan brista om de inte samordnas på en nationell nivå och ibland på en internationell nivå. Väktarens uppgifter vid en kris måste tas tillvara och det ska säkerställas att väktaren faktiskt kan göra sin del av planen. I Finland har ett steg tagits i den riktningen i och med att alla väktare som arbetar på samhällsviktiga anläggningar har kommunikationssystem som gör att de snabbt kan nå polis och räddningstjänst vid en olycka. Väktarna finns redan i samhällena. De kommer att vara först på plats när något allvarligt händer. Genom samarbete, planering, utbildning och övning mellan väktare, polis och myndigheter kan samhället mildra effekter som annars kan bli katastrofala. Foto: Johan Ardefors Foto: Eddie Granlund 32 33

18 Som framhållits tidigare baseras regelverken för bevakningsföretagen i Norden på en lagstiftning som inte fullt ut har anpassats till samhällenas förändring. Dagens samhällen ställer delvis andra krav på säkerhetslösningar än vad som gjordes tidigare. Vid förändringar är det viktigt att bibehålla de principer som ligger till grund för nuvarande lagstiftning. Principer som styr vad bevakningsföretag får göra och inte får göra. En av dessa grundläggande principer är att i första hand polisen ska ha ensamrätt att utöva våld eller tillgripa tvångsmedel. Alla diskussioner kring bevakningsföretagens arbetsuppgifter och väktares befogenheter leder till låsningar om man inte respekterar denna grundläggande princip. Det är därför viktigt att arbetsuppgifter och befogenheter utformas så att det finns en tydlig rågång mellan den myndighetsutövande polisen och de privata bevaknings- och säkerhetsföretagen. Principen ska ses mot bakgrund av att det finns samhälleliga behov av att öka säkerheten på en rad områden och samtidigt effektivisera samhällsfunktioner med koppling till bevakning. Om bevakningsföretagen står under särskild samhällelig tillsyn och dessutom kan öka sin kompetens är det rimligt att regelverken förändras så att bevakningsföretagen kan åta sig fler uppdrag. Exempel på sådana uppgifter är: Väktare bevakar i Norden redan offentliga byggnader och samhällsviktiga anläggningar som kärnkraftverk, riksdagshus, stationer och flygplatser. Uppdragen kan utvecklas och innehållet breddas. Tänkbara nya arbetsuppgifter för väktare I mer publika miljöer leder uppdrag till att störande och berusade personer omhändertas. En möjlighet är att väktare får transportera den omhändertagne till polis, istället för att under lång tid bara bevaka vederbörande i väntan på att polis kommer på plats. Det har visat sig att alltför många som kör av färjorna i de Nordiska hamnarna är berusade. Polisen hinner inte göra tillräckligt många utandningsprov för att riskerna med rattfylleriet i samband med färjeöverfarterna ska bli uppenbara. Med tanke på polisens ansträngda vardag kan det diskuteras om väktare bör få rätt att genomföra testerna och vid positivt utandningsprov kontakta polis. Tillsyn och kontroll i samband med jakt och fiske är bristfällig. Det är arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av särskilt utbildade väktare. Tullen har inte resurser att bemanna ens de stora nordiska färjelägren vid alla anlöp. Här finns mer serviceinriktade uppgifter som väktare skulle kunna utföra. Vid olyckor finns ofta för få poliser på plats under de kritiska första minuterna. De som kommer dit ska spärra av området, hålla allmänheten borta samt dirigera trafik. Om väktare får hjälpa till skulle man frigöra resurser så att polis istället kan ägna sig åt att säkra olyckplatsen för en eventuell brottsutredning och förhöra vittnen. Väktare har utbildning för att hantera bränder och identifiera brandrisker. Vid brand är det de första minuterna som avgör hur branden kommer att utvecklas. Fler arbetsuppgifter inom förebyggande brandskydd kan läggas på väktare. För att förstå var bevakningsbranscherna i Norden befinner sig 2009 och för att bättre kunna tolka svaren i undersökningen är det väsentligt att förstå hur branscherna har utvecklats i Norden. Utveckling har i stort sätt varit lika. Bevakning bygger på att det finns verksamheter som behöver extra skydd. När bevakningsföretagen började växa och anställa fler väktare för 60 år sedan bevakade väktare mindre verkstäder, butiker, lager och större industrier. Väktarna arbetade i kundens fastigheter, lokaler och för det mesta på natten. De mötte inte allmänheten under arbetet utan endast när de förflyttade sig mellan olika bevakningsobjekt. Väktarna var nattvakter. Lagstiftningen växte successivt fram i Norden. Det var mycket branscherna själva som drev på, som ville ha ordning och reda. Då som nu var förtroendet för bevakningsföretag och väktare centralt. Utan kunders, myndigheters och allmänhetens förtroende kan inte bevakningsföretag verka. En pådrivande faktor som ledde fram till en lagstiftning var att statliga verk och myndigheter börjat anlita bevakningsföretag, samt att antalet bevakningsföretag och väktare ökade. Politikerna insåg att samhället inte kunde skyddas enbart av polis utan att det behövdes ett kompletterande skydd bevakningsföretag. Samtidigt insåg politikerna att samhället hade ansvar för att bevakning utfördes med en viss kvalitet. Lösningen blev i Sverige Lag om Bevakningsföretag som kom att innehålla regler om auktori- Så går vi vidare! Från innanför staketet till ute bland folk sation, polisgodkännande av väktare, tillsyn och rätt för Rikspolisstyrelsen att i föreskrifter reglera utrustning, uniformering och utbildning. Lagstiftningen utgick från det förhållande som rådde före lagens tillkomst, det vill säga att väktare i huvudsak arbetade innanför kundernas staket, i kundernas lokaler, åtskilda från allmänheten. När väktarna arbetar på det sättet fungerar lagstiftningen bra. Den är då ett stöd för branschen. Under många år fanns det därför inga större skäl att kräva ändringar. Men samhället kom att förändras. Det är flera förändringar som sker samtidigt och som successivt leder fram till att branschen vill ha en revidering av lagstiftningen. En mycket påtaglig förändring är framväxten av alla nya mötesplatser där människor både umgås och konfronteras med varandra, som på innetorg, gallerior och idrottsanläggningar. Fler och fler möts också på flygplaster, i stationsbyggnader och på fartygsterminaler. Även akutmottagningar, sjukhus, socialkontor, riksdag och kommunhus utvecklas till att bli en form av mötesplatser. Alla dessa platser skapar risker för bråk, skadegörelse, snatterier och stölder. Risker som de som ansvarar för mötesplatserna vill skydda sig själva och besökare för. Bevakningsföretagen har därför under de senaste tjugo åren utvecklat tjänster för att göra miljön tryggare på alla dessa platser. Tjänster som är en kombination av sedvanlig bevakning och ordningshållning kom- Foto: Per-Erik Adamsson Stockholms Hamnar Foto: Eddie Granlund 34 35

19 pletterad med teknik som kameraövervakning. I praktiken har de väktare som tjänstgör här breddat sina arbetsuppgifter för att kunna skydda de mer publika miljöerna. Förändringen sätter tryck på lagstiftarna att anpassa regler, vilket skulle underlätta arbetet. Ökad handel har lett till att behovet av att hantera och skydda pengar har ökat. Penninghantering har blivit allt viktigare för handlare, banker, allmänhet och bevakningsbransch. Särskilda specialiserade bevakningsföretag som bara ägnar sig åt den här verksamheten har bildats. Penninghantering har blivit en viktig funktion i samhället. Störs den uppstår brist på kontanter vilket direkt slår mot handeln och allmänhetens förmåga att betala för varor och tjänster. En annan förändring som påverkat branschen är inflyttning till städerna och framväxten av nya bostadsområden. Bevakningsbranschen har utvecklat nya former av bevakning som områdes- och bostadsbevakning för att trygga de här miljöerna. En generell förändring är också att kraven på polisen har ökat år från år. Människor vill att polisen ska vara synlig, närvarande och ingripa snabbt. Bakom utvecklingen ligger vår ökade välfärd med större medvetenhet om rättigheter. Människor har också fått mer av värde att skydda. Under de senaste årtiondena har många bevakningsuppgifter effektiviserats med hjälp av teknik. Teknik har tagit över enkla bevakningsuppgifter. TV-kameror, in- och utpasseringssystem, inbrottslarm och brandlarm löser uppgiften enklare, billigare och säkrare. Många av de uppgifter som tekniken tagit över utfördes tidigare av väktare nattetid. Väktare har emellertid fått nya uppgifter och då främst på dagtid. Plötsligt blev väktarna synliga. De har inte blivit så många fler, bara börjat arbeta dagtid och fått uppdrag på de nya mötesplatserna utanför kundernas staket. Allmänheten möter därför nu fler väktare än vad man gjorde tidigare, men man vill se fler poliser. Det skapar en debatt om vem som ska göra vad, polis eller väktare. Massmedias betydelse i samhället har ökat. Massmedia sätter den allmänna agendan och dramatiserar vardagens händelser. Budskap sprids snabbt och effektivt. Det är svårt för politiker och myndigheter att stå emot krav som snabbt kan växa fram ur massmedias beskrivna verkligheter. För bevakningsbranschen är det vissa uppgifter som med jämna mellanrum dramatiseras av media och det på ett sätt som ger en felaktig helhetsbild av branschen. Det handlar om enskilda väktares ingripande och rån mot värdehantering. Enskilda händelser kan påverka regler för hela näringen. Kunskap om branschen är därför mer väsentlig idag än tidigare. Samtal mellan bransch, myndigheter och politiker måste pågå hela tiden. Risken är annars att beslut tas under ett ansträngt massmedialt tryck och blir fel. De senaste åren har arbetsuppgifter på flygplatser och i hamnar påverkats av jakten på internationella terrorister och av risk för terrorattacker. Det visar bara på att förändringar framöver kommer att gå snabbare än tidigare. Slutsatsen är att samhället ser annorlunda ut 2009 än vad det gjorde för drygt trettio år sedan och förändringarna går allt snabbare. Väktarna har blivit synligare, de arbetar mer dagtid, på nya mötesplatser, får andra nya uppdrag och blir mer intressanta för massmedia. Samtidigt som trycket på närvarande polis fortsätter att öka. Utvecklingen leder till att bevakningsbranschen behöver en lagstiftning som omfattar alla förändringar. Den måste både reglera de traditionella uppgifterna och de nya. Lagstiftning diskuteras i hela Europa. Det är en central fråga både för de länder som saknar en utvecklad lagstiftning som reglerar bevakningsbranschen som för de länder som har lagstiftning. För de förstnämna handlar diskussionen om hur man ska skapa ordning och reda i en bransch och på en marknad. För de senare handlar diskussionen mer om kvalitetshöjning och anpassningar till nya förhållanden. Erfarenheten från Norden är att regleringen av auktorisation, polisgodkännande av väktare, tillsyn samt regler för utbildning, uniformering och utrustning är viktiga instrument i ambitionen att utveckla en bransch som kan bära ett avancerat ansvar. Det är en förutsättning för att en seriös bransch som har kundernas och allmänhetens förtroende ska utvecklas. För de länder som ännu inte har någon lagstiftning kan de nordiska utgöra exempel. Samtidigt pågår ett harmoniseringsarbete inom EU. Tidigare har redogjorts för arbetet inom den sociala dialogen och det pågående standardiseringsarbetet. För bevakningsbranschen i de nordiska länderna är det ett vitalt intresse att det fortsatta arbetet inom EU bedrivs så att det understödjer utvecklingen av mer högkvalitativa och ansvarspräglade säkerhetstjänster. Det innebär bland annat att harmoniseringsarbetet inte får ske på ett sätt som tvingar länder med höga krav att acceptera sänkta kvalitets- och säkerhetskrav. De nuvarande reglerna med yrkeskvalifikationsdirektivet, utstationeringsdirektivet och reglerade Europeisk lagstiftning yrken skapar en god grund för ett harmoniseringsarbete. Framtida nationell lagstiftning bör utformas utifrån ett europeiskt perspektiv för att bland annat underlätta för tjänsters fria rörlighet. Bevakningsföretagens uppdrag sträcker sig redan idag över landsgränser som för värdehantering. Reglerna för flygplatskontroller är i hög utsträckning redan internationaliserade. Mycket talar för att morgondagens EU kräver mer av samsyn när det gäller lagstiftning även kring andra typer av bevakningsoch säkerhetstjänster. Kanske går vi mot nationella ramlagstiftningar som utgår ifrån en europeisk samsyn och som sedan kompletteras med nationella regler för tillsyn och för föreskrifter. Ramlagstiftning kan bidra till att göra det enklare att ta ställning till om en arbetsuppgift ska omfattas av lagen eller inte. Den nationella lagstiftningen bör också bygga på att det i länderna finns en myndighet som har till uppgift att hantera branschens alla frågor som tillsyn, godkännande och föreskrifter. En myndighet som skapar struktur för hur det allmänna ska hantera branschens frågor och fortlöpande anpassar regelverket genom föreskrifter. Framtida lagstiftning måste också ha förståelse för att den privata säkerhetsindustrin är en näring som kräver tydliga regelverk med klar rågång gentemot de offentliga och polisiära verksamheterna och som finns på en kommersiell marknad. Under dessa förutsättningar bör de europeiska bevaknings- och säkerhetsföretagen kunna utvecklas till gagn för hela samhällen och för hela Europa. Foto: Lucky Look/Alamy 36 37

20 En myndighet Utbildning Undersökningen visar på många brister som skulle kunna avhjälpas om det i varje land fanns en myndighet som tar ansvar för branschens samtliga frågor. Det skapas då bättre förutsättningar för den myndigheten att rekrytera personal som är intresserade av att arbeta med branschens frågor samt att utbilda och vidmakthålla kompetens. Med en myndighet skulle problemen som uppstår då olika myndigheter ska samarbeta lösas. Britsfällig tillsyn tas upp i undersökningen. Det är allvarligt när regelverk säger en sak och verkligheten är en annan. En myndighet som enbart fokuserar på bevakning kan med motiverad personal ta fram planer för tillsyn och utveckla rutiner. Kvaliteten ökar när de som utför tillsyn har samma kunskaper och arbetar efter samma rutiner. I en myndighet blir det enklare att ta fram statistik som stämmer med verkligheten. En myndighet kan utveckla samarbete som till exempel införa ett rådgivande bevakningsråd, som fortlöpande samlar in information, utformar förslag till förändringar och informerar om branschen. Bevakningsrådet kan också ta fram förslag till föreskrifter. Det gör att föreskrifter som fastställs är väl förankrade och anpassade till aktuella förhållanden. Rättssäkerheten stärks. I rådet bör ingå representanter för myndigheter, departement, företag, fackliga organisationer, branschföreträdare och användare av bevakningstjänster. Om myndigheten dessutom står fri från polisen skapas bättre förutsättningar för att åstadkomma en tydlig rågång mellan bevakning och polis. En enda myndighet gör det möjligt att reglera branschen med ramlagstiftning som väger samman europeiska krav på gränsöverskridande verksamheter med nationella krav. Utifrån en myndighet i varje land skapas en struktur som långsiktigt gör det enkelt att konstruktivt samarbeta kring branschens frågor inom EU. Utbildningen av väktare består av två delar. Dels den utbildning som krävs av myndigheter. Den så kallade lagstadgade utbildningen och som är en del av regelverken. Den syftar till att garantera att väktare har kunskaper för att utföra arbetet med en viss kvalitet. Dels all annan utbildning som bevakningsföretagen bedriver för att väktarna ska göra ett bra jobb. På Europeisk nivå är det i huvudsak den första typen av utbildning som diskuteras. De grundläggande arbetsuppgifterna för väktare skiljer sig inte så mycket åt från ett land till ett annat. Trots det har bevakningsbranschen i Europa endast gjort några få mindre gemensamma utbildningsprogram. I Norden finns ett mindre men regelbundet samarbete mellan Väktarskolan i Sverige och Vekterskolen i Norge. De har tillsammans tagit fram några gemensamma utbildningspaket. Under finsk ledning diskuteras under 2009 ett mer utvidgat samarbete i Norden. Ett hinder för gemensam utbildning kan vara ländernas olika språk. Men också myndigheters krav på ämnen som väktarjuridik. Det skiljer sig åt mellan länderna eftersom det bygger på respektive lands lagstiftning. Ett annat hinder kan vara att den lagstadgade utbildningen regleras i detalj med angivande av hur många timmar som varje ämne ska omfatta samt att utbildningen måste ske i klassrumsliknande former under ledning av lärare. Det gör att väktarutbildningen på europeisk nivå mycket kommit att handla om hur många timmar ett ämne kräver i olika länder. Detaljregleringen av timmar gör att utbildningen utifrån elevperspektivet blir dålig. Elever som behöver mer undervisning får det inte och mer lättlärda elever blir understimulerade. Skälet för timreglering anges vara att det förenklar för tillsynsmyndigheterna. Resultatet blir att utbildning handlar mer om former i stället för om kunskaper. Om utbildningen blir mer målstyrd skapas förutsättningar för att ta fram moderna utbildningsmetoder. Vissa utbildningsmoment kan göras om till distansutbildningar som väktare själva kan ta till sig när de har tid, utan att behöva resa till en utbildningslokal. Digitala utbildningar är enklare att sprida mellan länder. Om en myndighet i varje land får ansvar för bevakning skapas förutsättningar för tillsyn av utbildning som är målstyrd. Ur europeiskt perspektiv öppnar målstyrning av väktargrundutbildning upp för gemensamma digitala utbildningsmoduler som kan användas i alla länder. Ett första steg borde vara att enas om en gemensam utbildningsplattform, en grundläggande miniminivå. Det är ett väsentligt steg mot harmonisering av bevakning inom EU. Foto: Lucky Look/Alamy Foto: Eddie Granlund 38 39

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 7.7.2006 KOM(2006) 371 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) 7143/15 TRANS 88 FÖLJENOT från: inkom den: 11 mars 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 IP/07/584 Bryssel den 27 april 2007 Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda 25 000 liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 Målet för EU:s handlingsprogram

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.3.2011 KOM(2011) 138 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför infördes,

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Kostnader för räddningsaktioner inom Europa.

Kostnader för räddningsaktioner inom Europa. Kostnader för räddningsaktioner inom Europa. Sammanställning av svar från 29 European Consumer Centres Konsument Europa Land 1. Måste en turist betala när han eller hon har blivit räddad ur en farlig situation

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Ett effektivt sätt att lösa

Ett effektivt sätt att lösa Ett effektivt sätt att lösa dina problem i Europa ec.europa.eu/solvit TA REDA PÅ DINA RÄTTIGHETER! Du kan bo, arbeta eller studera i vilket EU-land du vill. Det är en grundläggande EU-rättighet. Företag

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Säkerhet handlar om förutseende

Säkerhet handlar om förutseende Säkerhet handlar om förutseende Handbok för dig som råkar ut för trafikskada utomlands Gäller från 1.5.2011 Var förutseende och känn dig trygg I trafiken kan en skada överraska även en framsynt resenär

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Budgetunderskott och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuldkvot 83,8

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal

Läs mer

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 PROTOKOLL OM ÄNDRING AV PROTOKOLLET OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER, FOGAT TILL FÖRDRAGET

Läs mer

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap Ett Europa för medborgarna Ett program som stödjer aktivt medborgarskap Ett Europa för medborgarna programmet för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna stödjer aktivt medborgarskap och tolerans

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt

Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt Rådspromemoria 2010-02-15 Justitiedepartementet Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 25-26 februari 2010 i Bryssel Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

SEAT Service Mobility

SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility Var som helst. När som helst. SEAT SERVICE enjoyneering var som helst, när som helst. SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility garanterar dig en fullständig och pålitlig servicehjälp

Läs mer

Tullverkets författningssamling

Tullverkets författningssamling Tullverkets författningssamling ISSN 0346-5810 Utgivare: Chefsjuristen Charlotte Zackari, Tullverket, Box 12854, 112 98 Stockholm Föreskrifter om ändring i Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Trafikförsäkringsförordning (1976:359)

Trafikförsäkringsförordning (1976:359) Skatter m.m./trafikförsäkring 1 Försäkringsanstalts trafikförsäkringsverksamhet 1 Paragrafen har upphört att gälla enligt förordning (1995:791). 2 [7451] Premie för trafikförsäkring får ej bestämmas till

Läs mer

Law and Decree of 26/04/1974 on private security industry

Law and Decree of 26/04/1974 on private security industry Law and Decree of 26/04/1974 on private security industry SFS nr: 1974:191 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet PO Rubrik: Lag (1974:191) om bevakningsföretag Utfärdad: 1974-04-26 Ändring införd:

Läs mer

Uppförandekodex och etiska regler för sektorn för privat säkerhet

Uppförandekodex och etiska regler för sektorn för privat säkerhet Uppförandekodex och etiska regler för sektorn för privat säkerhet I. Varför behövs det en uppförandekodex och etiska regler i denna sektor? Sektorn för privat säkerhet består av nästan 10 000 företag som

Läs mer

Välkommen till Europaparlamentet

Välkommen till Europaparlamentet Välkommen till Europaparlamentet Pernilla Jourde pernilla.jourde@ep.europa.eu Enheten för besök och seminarier, GD Kommunikation EU har som mål att främja fred och stabilitet frihet, säkerhet, rättvisa

Läs mer

Rekrytera i Europa. en vägledning för arbetsgivare. Europeiska kommissionen

Rekrytera i Europa. en vägledning för arbetsgivare. Europeiska kommissionen Rekrytera i Europa en vägledning för arbetsgivare Europeiska kommissionen Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen i denna

Läs mer

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1 ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD 2014-2015 22.3.2016 Asut1415.xlsx Sida 1 gymnasienivå GYMNASIESTUDIER YRKESINRIKTADE STUDIER Till \ Från Danmark Finland Island Norge Sverige Färöar Grönl. Åland

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)

Läs mer

Student-UT försäkring

Student-UT försäkring Student-UT försäkring All information om Student-UT försäkringen hittar du på www.liu.se/ut eller på din fakultets hemsida/virtuella mapp. Länkar till hemsidorna: LiU LiU student utlandsstudier 1 Student-UT

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2004:636 Utkom från trycket den 30 juni 2004

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer