Ortsystemen i Dalkarlsbergs gruvfält i förhållande till fastigheten Dalkarlshyttan 7:43, Nora kommun

Transkript

1 Ortsystemen i Dalkarlsbergs gruvfält i förhållande till fastigheten Dalkarlshyttan 7:43, Nora kommun Detalj av gruvkartan. Brytningsrum namngivna utifrån aktuella världshändelser (se kommentarer på sista sidan) Stefan Sädbom BKBAB Rep

2 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund Begränsningar Området Gruvkartan Observationer Rekommendation... 6 Stefan Sädbom Bergskraft Bergslagen AB Stefan.sadbom@bergskraft.se _BKBAB_Ortsystem_nära_Dalkarlshyttan 7.43_v_2.0.docx 2 Stefan Sädbom/

3 1. Inledning och bakgrund Inför en planerad desarmering av en militär granat på fatigheten Dalkarlshyttan 7:43 i Nora kommun har Bergskraft Bergslagen AB ombetts att snabbt utreda om det under eller nära fastigheten finns underjordiska brytningsrum eller ortar. Områdets läge har angetts av beställaren, Nora kommun och är markerat i figur 1. Figur 1. Dalkarlshyttan 7:43. Tomtgräns markerat med rött. Kartunderlag från Nora kommun. 2. Begränsningar Denna studie har utförts som en skrivbordsstudie med historiska gruvkartor som underlag. Uppdragets omfattning har inte möjliggjort fältbesök eller koordinattransformering av gamla kartor utan alla beräkningar av avstånd baseras på visuella jämförelser mellan de historiska kartorna och modernt kartmaterial. För arbetets genomförande har det antagits att gruvkartorna från 1950 är korrekta och att inga förändringar har skett. 3 Stefan Sädbom/

4 3. Området Fastigheten Dalkarlshyttan 7:43 är belägen omedelbart söder om Dalkarlsbergs gruvfält där järnmalm bröts fram till september Järnmalmerna har huvudsakligen brutits i två stycken, ungefärligt öst-västligt strykande, i markytan, mer eller mindre parallella lager som i väster och på djupet förenas och kan beskrivas som ett tätt sammanpressat Vformat veck med botten på ca meters djup. Malmkropparnas stupning (i dagligt tal lutningen ) är nära vertikal nära markytan men mot större djup så förändras det södra malmlagrets stupning så att det stupar mot norr (alltså bort från fastigheten ) och på djupet förenar sig med det norra malmlagret genom det tidigare omtalade Vformade vecket. I markytan finns ett stort antal gamla dagbrott och schakt och mellan dessa finns på flera olika nivåer förbindelseortar och brytningsrum. Flera av brytningsrummen har återfyllts med gråberg för att stabilisera berggrunden, men då gruvverksamheten avslutades lämnades många av brytningsrummen ofyllda. Det finns också uppgifter om att det i några gruvhål dumpats såväl ammunition som hushållssopor och slam från det kommunala avloppsreningsverket. Detta kan påverka stabiliteten i området, men har inte utretts inom ramen för detta uppdrag. I figur 2 har med blå punktad linje en mycket förenklad bild av malmzonen närmast markytan lagts in på kartan över den aktuella fastigheten. I öster bedöms avståndet från fastighetsgränsen till det av brytning påverkade området vara ca 50 meter medan fastigheten och brytningsområdet tangerar varandra i fastighetens nordvästra hörn. Figur 2. Den aktuella fastigheten med rött samt ungefärligt läge för malmzonerna inom punktad blå linje. 4. Gruvkartan Det finns flera olika gruvkartor av olika ålder över Dalkarlsbergs gruvfält. Den gruvkarta som använts för detta uppdrag upprättades med början 1913 av C.V. Villner. Kartan har 4 Stefan Sädbom/

5 kompletterats av flera generationer gruvmätare. De sista kompletteringarna utfördes av Sten Hallberg i samband med att gruvan stängdes september 1948 och i samband med att kartan fick status av Slutkarta av gruvmätare A. Landegren den 15 september I figur 3 återges ett utdrag ur gruvkartan som visar brytningsrummen i den södra skänkeln, (alltså i det malmlager som är närmast den berörda fastigheten). Figuren är en vertikal projektion av brytningsrummen, där den vänstra delen av bilden är i väster och den högra sidan är i öster. I profilen syns öppna dagbrott, schakt och brytningsrum från markytan och ned till ca 480 meters djup. De olika nivåerna är markerade med horisontella streck på var tjugonde meter. Figur 3. Vertikal längdprofil genom södra malmlagret. Profilen är vänd så betraktaren tittar mot norr. Herrgården (postlåda nr 518) är belägen i höjd med Strokirks schakt (markerat med blå pil) och ca 188 meter söder om profilen. Fastigheten Dalkarlshyttan 7:56 (postlåda nr 520) är belägen ungefär vid grön pil och ca 50 meter söder om profilen.. 5. Observationer I Dalkarlsberg har järnmalm brutits ned till nära 480 meters djup och det södra malmlagret passerar med öst-västlig strykning just utanför den norra gränsen av 5 Stefan Sädbom/

6 fastigheten Dalkarlshyttan 7:43. Malmlagrets stupning är nära markytan nära vertikal för att på större djup vika av mot nordlig stupning. De djupare delarna av gruvan befinner sig alltså längre bort från fastighetsgränsen än de ytliga delarna av gruvan. Då gruvan stängdes hade inte brytningsrummen närmast fastighetsgränsen återfyllts och enligt gruvkartan är alla brytningsrum ovan ca meters djup öppna och vattenfyllda. Baserat på de underlag som inhämtats för denna skrivbordsstudie av gruvkartor och annan enkelt tillgänglig information, bedöms det att det inte finns några brytningsrum under fastigheten Dalkarlsberg 7:43, dock finns flera stora brytningsrum omedelbart norr om fastighetsgränsen och dessa rum är enligt den nu tillgängliga informationen öppna brytningsrum med stor icke stabiliserad volym. Avståndet från byggnaden vid Herrgården (postlåda nr 518) till brytningsrum uppskattas till ca 180 meter. Uppdraget har formulerats att enbart behandla fastigheten Dalkarlshyttan 7:43, det måste dock påpekas att mellan fastigheten Dalkarlshyttan 7:43 och gruvområdet, ligger Dalkarlshyttan 7:56 (postlåda nr 520) på ett beräknat avstånd av endast ca 50 meter från de större brytningsrummen. 5. Rekommendation Återigen påminns om att i rapporten angivna avstånd mellan gruvområdet och byggnader på fastigheterna 7:43 och 7:56 har uppskattats genom visuell jämförelse mellan historiska kartor och modernt kartunderlag utan att någon fältkontroll av uppgifterna har kunnat utföras. Ytterligare en grundförutsättning för angivna avstånd är att gruvkartorna från 1950 är korrekta och att inga förändringar har skett, vilket inte heller har kunnat kontrolleras inom detta begränsade uppdrag. Om i denna rapport angivna avstånd är nära kritiska värden, så bör kompletterande fältbesök utföras och mer detaljerade jämförelser mot det historiska materialet utföras. Kumla den 16 juni 2016 Stefan Sädbom Bergskraft Bergslagen AB Stefan Sädbom Bergskraft Bergslagen AB Stefan.sadbom@bergskraft.se _BKBAB_Ortsystem_nära_Dalkarlshyttan 7.43_v_2.0.docx 6 Stefan Sädbom/

7 Bilaga: Funderingar apropå möjlig bakgrund till namn i Dalkarlsbergsgruvans ortsystem Harry Gabriel "H. G. " Pelissier (27 april September 25, 1913 ) var en engelsk teaterproducent, kompositör, och satiriker. Han presenterade ett antal sceniska produktioner under Edwardian eran, såsom Pelissier s Follies. En Italiensk skidåkare Pellissier deltog också i OS Omar Pasha, född 24 november 1806 i Plaški på österrikiskt område, död 18 april 1871 i Konstantinopel, var en osmansk fältherre av kroatiskt eller serbiskt härkomst. Kronprins Fredrik, sedermera Fredrik IX föddes på Sorgenfri slott och döptes till Christian Frederik Franz Michael Carl Valdemar Georg. Vid faderns tronbestigning blev han 1912 kronprins, från 1918 även på Island. USS Monitor var ett amerikanskt krigsfartyg konstruerat av John Ericsson. USS Monitor var ett av historiens första bepansrade, ångdrivna krigsfartyg och användes av nordsidan under det amerikanska inbördeskriget. Vilhelmina Fredrika Alexandra Anna Lovisa av Nederländerna, född den 5 augusti 1828 i Haag, död den 30 mars 1871 i Stockholm, var prinsessa av Nederländerna och drottning av Sverige och Norge samt gift med Karl XV. Hon var dotter till prins Fredrik av Nederländerna ( ) och Luise av Preussen ( ). Om Rysk-Turkiska kriget ( ) ur VÄRLDSHISTORIA, MÄNNISKOSLÄKTETS UTVECKLING I STAT OCH SAMHÄLLE, I KULTUR OCH VETENSKAP, UTGIFVEN AV HANS HILDEBRAND F. D. RIKSANTIKVARIE, EN AF DE ADERTON I SVENSKA AKADEMIEN HARALD HJÄRNE F. D. UNIVERSITETSPROFESSOR, EN AF DE ADERTON I SVENSKA AKADEMIEN OCH J. VON PFLUGK-HARTTUNG I midten af juli trängde deras förtrupp under general Gurko på en mindre begagnad och därför obevakad bergsstig öfver Balkan och besatte det viktiga Schipkapasset. Bland turkarne uppstod skräck och förvirring. Många af Adrianopels invånare flydde redan till hufvudstaden, och sultanen umgicks med tanke att förlägga sitt residens till Mindre Asien, ty vägen till Konstantinopel syntes nu ligga öppen för ryssarne. Men snart visade det sig, att de ryska framgångarne voro mera glänsande än verkliga. På grund af ryssarnes uraktlåtenhet att betrygga de norrut ledande vägarne kunde den turkiske fältherren Osman Pascha besätta den viktiga knutpunkten Plevna och hota den ryska återtågslinien. Här förskansade han sig i en oangriplig ställning, och alla ryssarnes försök att bortdrifva honom därifrån misslyckades. Hade den söder om Balkan kommenderande Suleiman Pascha enligt öfverbefälhaf-varens order skyndat öfver ett bland de af turkarne behärskade Balkanpassen till Osman Paschas undsättning, skulle ryssarnes läge säkerligen hafva blifvit kritiskt. I stället sökte Suleiman förgäfves storma det af general Gurko tappert försvarade Schipkapasset och offrade därpå i onödan både tid och kraft 7 Stefan Sädbom/