Detta leder till att decibeldefinitionen för en kvot mellan två spänningar blir:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Detta leder till att decibeldefinitionen för en kvot mellan två spänningar blir:"

Transkript

1 5 FÖRSTÄRKARE I den moderna mättekniken används i stor utsträckning elektroniska komponenter. En av dessa är förstärkaren som oftast används för att omvandla elektriska spänningar så att de får önskad storlek, eller för att öka belastbarheten hos en signalkälla, t ex en mätvärdesgivare. 5.1 Förstärkning Den viktigaste parametern hos en förstärkare (amplifier) är förstärkningen. Förstärkningen anger sambandet mellan insignal och utsignal enligt följande uttryck: F: Förstärkning, U ut : Utspänning, U in : inspänning. Förstärkningen F är normalt en konstant inom det spänningsområde där förstärkaren är avsedd att fungera. Decibelbegreppet Ibland uttrycks förstärkningen i logaritmisk skala med enheten decibel. Decibelbegreppet definieras som kvoten mellan två effekter enligt: Man tar alltså 10-logaritmen för kvoten mellan de två effekterna. Denna kvot har man gett enheten bel. Genom att multiplicera med 10 får man enheten decibel. I många fall vill man även kunna uttrycka spänningsförstärkning i logaritmisk skala. Då kommer nedanstående resonemang till användning. Om vi tänker oss att ovanstående effekter utvecklas i ett motsånd som är lika stort i båda fallen får vi: Detta leder till att decibeldefinitionen för en kvot mellan två spänningar blir: Där kan exempelvis U 1 = U in och U 2 = U ut för en förstärkare. I samband med ljudmätningar jämförs ofta en uppmätt ljudnivå med ett referensvärde, till exempel minsta hörbara ljudnivå (hörbarhetströskeln). På så sätt kan man i ange ljudnivån i decibel. Schemasymbolen för en förstärkare När man beskriver tekniska konstruktioner av elektrisk art använder man ofta kretsscheman. I dessa scheman används symboliska figurer för de olika komponenterna. Symbolen för en förstärkare syns på bilden nedan.

2 5.2 Återkoppling Negativ återkoppling (closed loop, motkoppling) används för att t ex en förstärkare skall få en lämplig förstärkning och ett större frekvensomfång. Motkopplingen sker praktiskt så att man kopplar tillbaka en del av utsignalen till operationsförstärkarens minus-ingång. Om vi först ser lite mera generellt på återkoppling är nedanstående bild en bra utgångspunkt. Här har vi återkopplingsfaktorn β och förstärkarens råförstärkning A att utgå ifrån. Förstärkningen för hela systemet, inom det streckade området, kallas för F. Vi tänker oss att vi tittar på förloppet precis när man kopplar in insignalen. För en linjär förstärkare gäller att: I nästa moment gör återkopplingen att βu ut kopplas tillbaka till ingången. Den nya insignalen blir då U in + βu ut, varvid den nya utsignalen blir: Den nya förstärkningen blir: βa kallas för slingförstärkningen. Om återkopplingsfaktorn β har samma tecken som A, får man positiv återkoppling (1 βa < 1). Om β och A har olika tecken får man negativ återkoppling (1 βa > 1). 5.3 Operationsförstärkare Elektronikområdet började utvecklas på allvar under första halvan av 1900-talet. Behovet av bättre radioapparater medförde att radiorören utvecklades och fick nya användningsområden. Militärerna ville förbättra kanonernas träffsäkerhet och utnyttjade därför radiorör för att bygga en sorts räknemaskin, den kallades för analogimaskin. Den kunde lösa de differentialekvationer som beskriver kastbanorna för artilleriprojektiler. För detta ändamål utvecklade man en standardiserad krets, operationsförstärkaren, som kunde användas för att utföra olika matematiska operationer:

3 multiplikation med en konstant addition subtraktion derivering integrering Analogimaskinerna var jättekonstruktioner som kunde fylla hela rum och som använde stora mängder elenergi. Operationsförstärkaren (op) har med åren utvecklats till en viktig komponent som finns med i nästan alla elektroniska apparater som tillverkas idag, från stereoanläggningar, TV-apparater och datorer till industriella mät- och reglersystem. Moderna operationsförstärkare tillverkas idag som integerade kretsar (hela apparaten finns på en liten kiselskiva som är inbakad i ett plasthölje) och är små och energisnåla. Schemasymbolen för en operationsförstärkare Op:n har två ingångar, en plusingång och en minusingång.. Plusingången är sådan att utsignalen följer insignalen avseende tecken. Minusingången är inverterande, en positiv insignal ger en negativ utsignal. Om man lägger en sinusformad spänning på respektive ingång så kommer den sinusformade utspänningen att vara i fas med insignalen om den skickas in på plusingången. Utspänningen kommer att vara 180 grader fasförskjuten om sinussignalen skickas in på minusingången. Moderna operationsförstärkare tillverkas idag som integerade kretsar (hela apparaten finns på en liten kiselskiva som är inbakad i ett plasthölje). De är små och energisnåla. Några övriga egenskaper som en operationsförstärkare har är följande: Mycket hög inimpedans (100 kohm - ohm) Låg utimpedans (några 10-tal ohm) Mycket hög råförstärkning (open loop gain) ( ) På grund av den mycket höga råförstärkningen kan en operationsförstärkare inte användas som den är. Den måste motkopplas.

4 5. 4 Operationsförstärkarens egenskaper En grundkomponent som skall vara utgångspunkt för förstärkarkonstruktion bör ha några önskvärda egenskaper. Idealet är att förstärkaren har: oändligt hög inimpedans oändlig förstärkning oändlig bandbredd en utimpedans som är noll Skälet till att man önskar sej ovanstående genskaper är att man ska kunna välja den förstärkning, inimpedans, frekvensområde och utimpedans som man för tillfället behöver, genom att koppla några få yttre komponenter till op:n. De egneskaper som verkliga operationsförstärkare har är relativt nära idealet. Inimpedans från till Förstärkning mellan 10 ggr och 1 miljon ggr Bandbredd upp till flera GHz vid låga förstärkningar Utimpedans nära noll vid låga utströmmar Det finns en uppsjö av kommersiellt tillgängliga operationsförstärkare med olika egenskaper. Detta gör att man måste välja operationsförstärkare efter vilket behov man har. Vissa har stor bandbredd andra har hög förstärkning eller litet internt brus och så vidare. 5.5 Grundkopplingar När man numera vill bygga en förstärkare använder man normalt en operationsförstärkare (op) och kopplar den så att förstärkaren får de egenskaper man eftersträvar. Det finns ett antal grundkopplingar som man brukar utgå ifrån. Inverterande förstärkare Det kompletta kopplingsschemat för en motkopplad inverterande förstärkare framgår av figuren. Med hjälp av Ohm s och Kirchhoff s lagar kan man beräkna sambandet mellan inspänning och utspänning.

5 Vi utgår från kopplingsschemat ovan. Eftersom förstärkarens inimpedans är mycket stor jämfört med motstånden kan vi utgå säga att all ström kommer att gå genom motstånden. Den höga råförstärkningen hos operationsförstärkaren gör att vi kan anta att det är samma spänning på plus- och minusingången. Den spänningen är dessutom noll volt eftersom plusingången är kopplas till jord. Kirchhoffs spänningslag ger då att: samt Genom att dela 2) med 1) får vi Alltså Detta är uttrycket för förstärkningen, eller förstärkarens överföringsfunktion (transfer funktion). Om R 0 är 10 kohm och R 1 är 1 kohm så är alltså förstärkningen -10 ggr (20 db). Minustecknet indikerar att signalen inverteras. Inimpedansen för en inverterande förstärkare är R 1. Fasren förstärkare Av nedanstående figur framgår hur en icke inverterande förstärkare är kopplad. (Notera att R1 är jordat) Denna förstärkare kallas också för ickeinverterande. Förstärkningen blir i detta fall:

6 Om förstärkaren skall fungera bra bör en verklig uppkoppling göras på nedanstående sätt: Motstånden R 2 och R 3 har som uppgift att skydda och stabilisera förstärkaren. I detta fall blir uttrycket för förstärkningen: Spänningsföljare Ett specialfall av den icke inverterande förstärkaren är spänningsföljaren ( voltage follower). Där är R 0 = 0 ohm och därmed blir förstärkningen ett. Spänningsföljarens viktigaste egenskaper är att den har mycket hög inimpedans och därmed belastar signalkällan lite, samt att den har mycket låg utimpedans och därmed kan driva en lågohmig last. Den används för att koppla ihop signalkällor som har hög utimpedans med systemkomponenter som har låg inimpedans. Den fungerar alltså som impedansomvandlare (buffert).

7 5.6 Adderare och subtraherare Adderare Utspänningen som funktion av inspänningarna ges av uttrycket: Detta uttryck gäller under förutsättning att alla motstånd är lika stora. Det är nödvändigt att använda en inverterande koppling för att det ska fungera. Om man vill ha ett plustecken i uttrycket kan man koppla in ytterligare en inverterande operationsförstärkare med R 0 =R 1 ( F = -1). Det går givetvis att addera fler än två signaler genom att koppla in dessa över lämpliga motstånd till minusingången. Man kan även väga de olika inspänningarna mot varandra genom att välja inmotstånden på lämpligt sätt. Förstärkning eller dämpning av summasignalen (utsignalen) åstadkoms genom valet av värdet på R 0. Subtraherare Om man vill bygga en subtraherare kan man utnyttja att de två ingångarna ger olika tecken på utsignalen. Under förutsättning att alla motstånd är lika stora, dvs R a = R 1 = R 2 = R 3, blir utspänningen som funktion av inspänningarna för kretsen ovan: Denna op-koppling kallas också för differentialförstärkare eftersom den förstärker skillnaden (differensen) mellan ingångarna.

8 Subtraherare med förstärkning Om man låter motstånden vara olika men symetriskt placerade som i figur får överföringsfunktionen (sambandet mellan utsignal och insignal) ett lite annorlunda utseende. Med hjälp av Kirchhofffs spänningslag kan vi härleda överföringsfunktionen för förstärkarkopplingen i figur Figur Subtraherare med förstärkning Om vi jämför överförinsfunktionerna för förstärkarna i i figureran och ser vi att det har kommit till en förstärkningsfaktor R2/R1 i det senare fallet. Ekvation (1) får vi genom att gå från den övre ingången över det övre paret R1 och R2 till utgången och till jord (vid utgången. Ekvation (2) byggs upp av motsvarande vandring men över det nedre motståndsparet R1 och R2. Eftersom vi måste göra oss av med de två strömmarna som är okända behövs det en tredje ekvation som innehåller både I1 och I2. Den ekvationen får vi genom att tex gå från övre ingången (U1) över övre R1 över operationsförstärkarens ingångar ( där spänningsskillanden mellan ingångarna är noll) ner genom det nedre R1 och till jord. Ekvationen blir: Ur ekvation (3) får vi ett uttryck för strömmen I1: Detta uttryck kan vi sätta in i ekvation (1) som då får utseendet: Vi har nu I2 kvar i uttrycket ovan. Det kan vi ordna med hjälp av ekvation (2) som ger oss följande samband för I2: När vi sedan sätter in detta i (4) ovan får vi: Som efter lite hyfsning ger följande överföringsfunktion:

9 5.7 Integrator och derivator Integrator Kopplingsschemat för en integrator framgår av nedanstående figur. Sambandet mellan U in och U ut för integratorn ges av uttrycket: För att förhindra att operationsförstärkaren ska bottna brukar man sätta in ett motstånd R 1 i kretsen för att kondensatorn ska kunna laddas ur. Tidskonstanten τ = R 1 C är ett mått på urladdningstiden och därmed indirekt på hur låga frekvenser integratorn klarar av att hantera. Derivator Kopplingsschema för en derivator.

10 Överföringsfunktionen (sambandet mellan U in och U ut ) för derivatorn ges av: Även namnet "deriverande krets" används för derivatorn. 5.8 Komparatorer Ibland är man inte intresserad av detaljerad information om ee mätning. Det räcker med att veta om mätvärdet är under eller över ett visst värde. I dessa fall kan man använda sig av en komparator. Detta avsnitt handlar om olika sätt att bygga komparatorer. Nollgenomgångskomparator Funktionen hos ovanstående krets bygger på de grundläggande egenskaperna hos en operationsförstärkare. Förstärkaren förstärker spänningsskillnaden mellan de två ingångarna. Dessutom gäller att en högre spänning på +-ingången än på minusingången ger en positiv utspänning. En högre spänning på minusingången än på plusingången ger en negativ utspänning. Eftersom förstärkaren saknar återkopplingsmotstånd kommer hela råförstärkningen att verka på insignalen. Detta gör att även en mycket liten skillnad i spänning mellan de två ingångarna kommer att orsaka att utspänningen blir maximalt hög eller låg (man säger att förstärkaren bottnar ). Hur hög utspänningen blir beror egentligen på hur hög matningsspänning man har till förstärkaren. Resultatet av ovanstående resonemang blir att komparatorn (som namnet säger) kommer att jämföra de två signalerna med varandra och berätta vilken som är störst endera genopm att ha en hög (positiv) utsignal eller en låg (negativ) utsignal. Komparator med offset Om man inte vill ha noll som referensspänning kan man lägga en önskad spänning på minusingången och därmed få utgången att byta polaritet vid denna spänning

11 Schmitt trigger Om man vill att komparatorn ska ha olika jämförelsenivåer för insignalens upp- respektive nedgång kan man göra en konstruktion enligt nedanstående bild Lite beräkningar på ovanstående krets får hjälpa till att illustrera dess funktion. Se även diagrammet nedan. Utgå ifrån att där är den maximala utspänningen som operationsförstärkaren kan ha. Det leder till att: U in måste vara mindre än för att detta ska inträffa. Om leder det till att: där är den lägsta spänning som utgången kan anta. det leder till att: måste vara större än för att detta ska inträffa. I ovanstående krets ligger omslagsnivåerna symetriskt kring noll. Om man vill förskjuta nivåerna kan man ansluta spänningsdelaren R 1, R 2 till en önskad spänning i stället för till noll.

12 5.9 Instrumentförstärkare Om man vill ha en förstärkare med differentiell ingång (differentierare) och samtidigt hög inimpedans får man problem om man använder en differentierarkoppling av standardtyp med en operationsförstärkare. Skälet till detta är att ingångarna i denna koppling är virtuellt ihopkopplade med resistanserna på de två ingångarna. Dessa resistanser ingår dessutom i förstärkningsuttrycket för differentieraren och kan därför inte väljas med hur höga värden som helst. Problemet går att lösa med hjälp av tre operationsförstärkare i en instrumentförstärkarkoppling enligt nedanstående figur. Figur Kopplingsschema för en instrumentförstärkare Beräkning av instrumentförstärkarens förstärkning Eftersom vi kan utgå ifrån att spänningen mellan plus- och minusingångarna på de två ingångsförstärkarna är noll så kommer spänningen över motståndet R G att vara U 1 U 2. Strömmen genom R G blir alltså: Spänningarna U 1 och U 2 ges av ekvationerna: Den avslutande delen i instrumentförstärkaren är ett vanligt differentialsteg (subtraherare) med förstärkning. Överföringsfunktionen för denna krets finns härledd i avsnitt 5.6. Om vi kompletterar med faktorn R2/R1 för differentialsteget, samt byter plats på U1 och U2 i parentesen (se avsnitt 5.6), blir den totala förstärkningen för instrumentförstärkaren: Sätt

13 Det är viktigt att de två grenarna i instrumentförstärkaren är symetriska. Motstånden R 1, R 2 och R 3 bör därför inbördes vara så lika som möjligt. Det enda motstånd som inte har någon tvilling är R G. Detta motstånd passar därför att reglera förstärkningen med. Instrumentförstärkare finns att köpa som färdiga komponenter. Priset varierar från några kronor upp till flera hundra kronor beroende på vilka egenskaper man vill ha. En av de viktigaste (och svåraste att få bra) egenskaperna är CMRR (se avsnitt 5.10). Ett bra CMRR-värde kostar pengar CMRR CMRR, Comon Mode Rejection Ratio, används för att beskriva en instrumentförstärkares förmåga att avvisa gemensamma signaler på ingångarna till förmån för den differentiella signalen. F SM är den differentiella förstärkningen (nyttoförstärkningen) F CM är den gemensamma förstärkningen (störförstärkningen) 5.11 Isolationsförstärkare Ibland vill man ha galvanisk isolation mellan signalkällan och resten av mätsystemet. Isolationsbehov finns t ex vid medicinska mätningar. Kraftförsörjningen till mätsystemen är oftast nätansluten. Detta innebär att det finns risk för olyckor om det blir fel på utrustningen samtidigt som mätningar utförs på en sjukhuspatient. Isolation behövs även vid mätningar där man har mycket stor spänningsskillnad mellan mätobjektet och platsen för den övriga mätutrustningen, t ex vid mätningar på spänningsförande kraftledningar. Nedan redovisas ett antal sätt att åstadkomma galvanisk isolation mellan olika delar av ett system. Användning av isolationstransformator Ett sätt att isolera utgången från ingången i system är att använda en transformator. En nackdel med detta är att man endast kan överföra växelspänningar. Detta löser man genom att omvandla likspänningen till en frekvens som är proportionell mot likspänningen. Denna frekvens använder man sedan för att modulera en bärfrekvens som för över informationen genom transformatorn. Informationen återfås sedan på ut-sidan med hjälp av en demodulator och frekvens till spänningsomvandlare. För att överföra drivspänningen till in-sidan används en oscillator (samma som för bärfrekvensen) för att överföra energin. I många fall är signalnivåerna mycket låga på primärsidan av systemet, t ex vid EKG eller EEG-

14 mätningar. Detta medför att det är nödvändigt att vidta alla tänkbara åtgärder för att begränsa störningrna. Detta gör man bland annat genom att noggrannt skärma systemet. Användning av optokopplare Ett billigare och enklare sätt att åstadkomma isolering mellan ut- och ingång är att använda optokopplare. Eftersom förstärkare och optokopplare behöver drivspänning är det nödvändigt att använda batteridrift på primärsidan. En nackdel med optokopplaren är också att den har en sämre noggrannhet än transformatorn. Användning av radiosändare och IR-sändare I vissa fall behöver man ännu kraftfullare isolation än vad som går att uppnå med transformator och optokopplare. Antag att man vill mäta temperaturen på en 400 kv högspänningsledning under drift. En utmärkt metod är då att överföra informationen med en radiosändare. Man får då även fördelen att man kan placera mottagare och övrig databehandlingsutrustning mycket fritt i förhållande till mätobjektet. Om radiostörningarna är stora kan man även använda en IR-sändare för att överföra informationen. Man kan då välja att dra en optofiber mellan givarenhet och mottagande enhet eller använda trådlös överföring, enligt samma princip som fjärrkontroller till TV-apparater ÖVNINGSUPPGIFTER 1. Vilket värde skall R 2 ha för att förstärkningen skall bli 15 ggr? Vilken inimpedans har förstärkaren?

15 2. a) Vad kallas operationsförstärkarkokpplingen nedan? b) Ange uttrycket för U ut om U 1 = 0,6 sin wt (V)och U 2 = 0,5 sin wt (V). 3. Rita ett fullständigt kopplingsschema för en linjär, inverterande förstärkare. Förstärkarens inimpedans skall vara 12 kohm och spänningsförstärkningen 28 db. 4. Man har en signalkälla med inre resistansen 50 kohm och tomgångsspänningen 10 mv rms. Eftersom man behöver en signal som är 46 db större än 10 mv rms, tänker man använda en operationsförstärkarkoppling. Rita ett fullständigt kopplingsschema för kretsen. Svar till övningsuppgifter kohm (136 kohm), 9,1 kohm 2. a) Adderare b) 1,1 sin ωt (V)

5 OP-förstärkare och filter

5 OP-förstärkare och filter 5 OP-förstärkare och filter 5.1 KOMPARATORKOPPLINGAR 5.1.1 I kretsen nedan är en OP-förstärkare kopplad som en komparator utan återkoppling. Uref = 5 V, Um= 13 V. a) Rita utsignalen som funktion av insignalen

Läs mer

OP-förstärkare. Idealiska OP-förstärkare

OP-förstärkare. Idealiska OP-förstärkare Idealiska OP-förstärkare OP-förstärkare (OPerational Amplifier, OPA), är en fullt fungerande förstärkare som har tillverkats på en kisel-skiva genom att N- och P-dopa olika områden av kiselkristallen för

Läs mer

Krets- och mätteknik, fk

Krets- och mätteknik, fk Krets- och mätteknik, fk Bertil Larsson 2014-08-19 Sammanfattning föreläsning ecka 1 Mål Få en förståelse för förstärkare på ett generellt plan. Kunna beskria olika typer a förstärkare och kra på dessa.

Läs mer

Förstärkare. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1

Förstärkare. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1 Förstärkare Mätteknik Ville Jalkanen, TFE, UmU ville.jalkanen@umu.se 1 Inledning Varför använda förstärkare inom mätteknik? Liten mätsignal behöver förstärkas Brus/störningar (oönskade signaler) behöver

Läs mer

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans

Läs mer

Op-förstärkare K O M P E N D I U M

Op-förstärkare K O M P E N D I U M MEÅ NVESTET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson m.fl. 003--0 ev.0.6 Op-förstärkare K O M P E N D M ELEKTO NNEHÅLL. FÖOD 3.. Operationsförstärkarens historia.. Kompendiet 3 3. DEN DEALA OPEATONSFÖSTÄKAEN

Läs mer

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) 1 Föreläsning 4/11 Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) Lite om logiska operationer Logiska variabler är storheter som kan anta två värden; sann 1 falsk 0 De logiska

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

Analog till Digitalomvandling

Analog till Digitalomvandling CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2006-09-21 Analog till Digitalomvandling Vi börjar med det omvända. Digital insignal och analog utsignal. Digital in MSB D/A Analog ut LSB Om man har n bitar

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att

Läs mer

Analog till Digitalomvandling

Analog till Digitalomvandling CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2005-09-20 Analog till Digitalomvandling Om man har n bitar kan man uttrycka 2 n möjligheter. Det största nummeriska värdet är M = 2 n -1 För tre bitar blir

Läs mer

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt Strömförsörjning Transformatorns arbetssätt Transformatorn kan omvandla växelspänningar och växelströmmar. En fulltransformators in och utgångar är galvaniskt skilda från varandra. Att in- och utgångarna

Läs mer

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Spänningsförsörjning Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Trådlös sensor drivs av värme Visste du att en temperaturskillnad på ett par grader räcker för att driva en trådlös sensor? Det är

Läs mer

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27 Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet Skrivet av: Hans Beijner 003-07-7 Inledning All text i detta dokument är skyddad enligt lagen om Copyright och får ej användas, kopieras eller citeras

Läs mer

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor édric ano Uppsala 51199 010050693 Mätsystem F4Sys Pulsmätare med Isensor Sammanfattning Jag har valt att konstruera en pulsmätare som arbetar genom att utnyttja Iteknik. Då ett finger placeras på Isensorn

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00 Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 den 14 jan 2012 8:00-13:00 Uppgifterna i tentamen

Läs mer

A/D- och D/A- omvandlare

A/D- och D/A- omvandlare A/D- och D/A- omvandlare Jan Carlsson 1 Inledning Om vi tänker oss att vi skall reglera en process så ställer vi in ett börvärde, det är det värde som man vill processen skall åstadkomma. Sedan har vi

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.

Läs mer

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Datorer nns nu i varje sammanhang. Men eftersom vår värld är analog, behöver vi något sätt att omvandla t.ex. mätvärden till digital form, för att datorn

Läs mer

TSTE93 Analog konstruktion

TSTE93 Analog konstruktion Komponentval Flera aspekter är viktiga Noggranhet TSTE9 Analog konstruktion Fysisk storlek Tillgänglighet Pris Begränsningar pga budget Föreläsning 5 Kapacitanstyper Kent Palmkvist Resistansvärden ES,

Läs mer

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER MÅ NIVSITT Tillämpad fysik och elektronik Hans Wiklund 996-05- MÄTNING AV LKTISKA STOHT Laboration 5 LKTO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): ättningsdatum Kommentarer Godkänd: ättningsdatum

Läs mer

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 3 Transistorförstärkare Jan Thim 1 F3: Transistorförstärkare Innehåll: Introduktion GE-steget EF-steget GB-steget Flerstegsförstärkare Felsökning 2 1 Förstärkare

Läs mer

Simulering och reglerteknik för kemister

Simulering och reglerteknik för kemister Simulering och reglerteknik för kemister Gå till http://techteach.no/kybsim/index_eng.htm och gå igenom några av följande exempel. http://techteach.no/kybsim/index_eng.htm Följ gärna de beskrivningarna

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar 090508 IDE-sektionen Laboration 6 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 5 1. Antag att L=250 mh och resistansen i spolen är ca: 150 Ω i figur 3. Skissa på spänningen över resistansen

Läs mer

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik A/D D/A omvandling Lars Wallman Innehåll Repetition binära tal Operationsförstärkare Principer för A/D omvandling Parallellomvandlare (Flash) Integrerande (Integrating Dual Slope) Deltapulsmodulation (Delta

Läs mer

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 1. INLEDNING Den digitala serie 92-multimetern är ett kompakt, batteridrivet instrument med 3½ LCD-skärm. Fördelar: Stor noggrannhet Stor vridbar LCD (flytande

Läs mer

Laboration II Elektronik

Laboration II Elektronik 817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och

Läs mer

Mät elektrisk ström med en multimeter

Mät elektrisk ström med en multimeter elab001a Mät elektrisk ström med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Elektrisk ström och hur den mäts Den elektriska strömmen består av laddningar som går inne i en ledare en ledare av koppar är

Läs mer

TSKS06 Linjära system för kommunikation - Elektriska kretsar - Föreläsning 7

TSKS06 Linjära system för kommunikation - Elektriska kretsar - Föreläsning 7 Operationsförstärkaren TSKS06 Linjära system för kommunikation Kursdel Elektriska kretsar Föreläsning 7 Matningsspänning Institutionen för Systemteknik (ISY) Inimpedans Ämnesområdet Elektroniksystem Utimpedans

Läs mer

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall PA Persson Redigerad av Johan Haake och Stig Esko Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion 20020820 Strömförsörjning Laboration

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED

Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED Som rubriken säger skall denna artikel handla om en möjlighet att få ett mätinstrument att visa mer info än vad som är brukligt. När jag har bytt ut

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande;

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande; Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande; Är det AC eller DC ström som ska mätas? (DC tänger är kategoriserade som AC/DC tänger eftersom de mäter både lik- och växelström.)

Läs mer

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Spänningsförsörjning Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Varför spänningsaggregat? 2005-10-18 Strömförsörjning ESS010 1 Översikt AC-AC (Växelspänning till växelspänning) Omvandlare mellan

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad meggning)

Isolationsprovning (så kallad meggning) Isolationsprovning (så kallad meggning) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK ELEKTROTEKNK MASKNKONSTRKTON KTH Tentamen med lösningsförslag och borttaget svarsutrymme. TENTAMENSPPGFTER ELEKTROTEKNK Elektroteknik för MEDA och CL, MF035 05-06-0 9.00-3.00 Du får lämna salen tidigast

Läs mer

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning

Läs mer

Bygg en entransistors Booster till datorn eller MP3-spelaren

Bygg en entransistors Booster till datorn eller MP3-spelaren Bygg en entransistors Booster till datorn eller MP3-spelaren De högtalare som levereras till datorerna har oftast högst mediokra data. Men genom att kombinera lite enkel teknik från elektronikens barndom

Läs mer

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning. Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning. I del 1 bekantade vi oss med op-förstärkaren som likspänningsförstärkare. För att kunna arbeta med op-förstärkaren vill vi kunna mäta

Läs mer

Projekt "Kabelsökare" ver 1.4

Projekt Kabelsökare ver 1.4 Projekt "Kabelsökare" ver 1.4 Kan du, väckt mitt i natten, redovisa för 4011:ans pinnkonfiguration och offsetkompensera en 741:a på minst två olika sätt kan du sluta läsa. Kasta en blick på schemat och

Läs mer

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Kapitel 1: sid 1 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-29 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60. Uppgifterna är inte ordnade

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date AC-kretsar Växelströmsteori Signaler Konstant signal: Likström och likspänning (DC) Transienta strömmar/spänningar Växelström och växelspänning (AC) Växelström/spänning Växelström alternating current (AC)

Läs mer

SM Serien Strömförsörjning

SM Serien Strömförsörjning Resistorn Resistorn, ett motstånd mot elektrisk ström. Resistans är ett engelskt ord för motstånd. Det är inte enbart ett fackuttryck utan är ett allmänt ord för just motstånd. Resist = göra motstånd Resistance

Läs mer

Antennförstärkare för UHF-bandet

Antennförstärkare för UHF-bandet Antennförstärkare för UHF-bandet Radioprojekt 2004 Elektrovetenskap, LTH Mats Rosborn Henrik Kinzel 27 Februari Referat Den här rapporten beskriver arbetet med konstruktion och utvärdering av en fungerande

Läs mer

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. När vi börjar att koppla med lysdioder, är det kul att prova lite ljuseffekter. En sådan effekt är olika blinkande lysdioder. Det finns flera möjligheter att

Läs mer

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO MEÅ NIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 999-09- Rev.0 Växelström K O M P E N D I M ELEKTRO INNEHÅLL. ALLMÄNT OM LIK- OCH VÄXELSPÄNNINGAR.... SAMBANDET MELLAN STRÖM

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Att använda el. Ellära och Elektronik Moment DC-nät Föreläsning 3. Effekt och Anpassning Superposition Nodanalys och Slinganalys.

Att använda el. Ellära och Elektronik Moment DC-nät Föreläsning 3. Effekt och Anpassning Superposition Nodanalys och Slinganalys. llära och lektronik Moment DC-nät Föreläsning ffekt och Anpassning Superposition Nodanalys och Slinganalys Copyright 8 Börje Norlin Att använda el Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Copyright

Läs mer

Blandade problem från elektro- och datateknik

Blandade problem från elektro- och datateknik Blandade problem från elektro- och datateknik Sannolikhetsteori (Kapitel 1-10) E1. En viss typ av elektroniska komponenter anses ha exponentialfördelade livslängder. Efter 3000 timmar brukar 90 % av komponenterna

Läs mer

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1 Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 1 Transistorn del 1 Jan Thim 1 F1: Transistorn del 1 Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch

Läs mer

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058. ningsskriften publicerad nummer TUö UvU

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058. ningsskriften publicerad nummer TUö UvU SVERIGE [B] (11)UTLÄGGNINGSSKRIFT 7711902-2 (19) S E (51) Internationell klass 2 G 0 1 T 1 / 0 2 / / G 0 1 T 7 / 1 2 (44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058 ningsskriften publicerad

Läs mer

Tentamen den 20 oktober TEL108 Introduktion till EDI-programmet. TEL118 Inledande elektronik och mätteknik. Del 1

Tentamen den 20 oktober TEL108 Introduktion till EDI-programmet. TEL118 Inledande elektronik och mätteknik. Del 1 Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen 031020 / BHä 1 (5) Tentamen den 20 oktober 2003 TEL108 Introduktion till EDI-programmet TEL118 Inledande elektronik och mätteknik Del

Läs mer

Tentamen eem076 Elektriska Kretsar och Fält, D1

Tentamen eem076 Elektriska Kretsar och Fält, D1 Tentamen eem076 Elektriska Kretsar och Fält, D1 Examinator: Ants R. Silberberg 21 maj 2012 kl. 08.30-12.30, sal: M Förfrågningar: Ants Silberberg, tel. 1808 Lösningar: Anslås tisdagen den 22 maj på institutionens

Läs mer

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Ellab016A Namn Datum Handledarens sign. Laboration Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Varför denna laboration? Att kunna hantera en lödkolv är nödvändigt. I den här laborationen ingår en lödövning

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039 Mälardalens Högskola Elektriska Kretsar En fördjupning gjord av Philip Åhagen Philip Åhagen 2009-12-03 Table of Contents Inledning... 3 Grundläggande ellära... 4 Spänning... 4 Ström... 4 Resistans... 4

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon. Batteri Lampa Strömbrytare Tungelement Motstånd Potentiometer Fotomotstånd Kondensator Lysdiod Transistor Motor Mikrofon Högtalare Ampèremeter 1 1. Koppla upp kretsen. Se till att motorns plus och minuspol

Läs mer

Tentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1

Tentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1 Karlstads universitet / lektroteknik / TL108 / Tentamen 021021 / BHä & PRö 1 (1) Tentamen den 21 oktober 2002 TL102 Inledande elektronik och mätteknik TL108 Introduktion till DI-programmet Del 1 xaminator:

Läs mer

Tal Räknelagar Prioriteringsregler

Tal Räknelagar Prioriteringsregler Tal Räknelagar Prioriteringsregler Uttryck med flera räknesätt beräknas i följande ordning: 1. Parenteser 2. Exponenter. Multiplikation och division. Addition och subtraktion Exempel: Beräkna 10 5 7. 1.

Läs mer

Lik- och Växelriktning

Lik- och Växelriktning FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Feb 2015 2 Innehåll

Läs mer

Laboration ( ELEKTRO

Laboration ( ELEKTRO UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker ohansson ohan Pålsson 21-2-16 Rev 1.1 $.7,9$),/7(5 Laboration ( ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer

Läs mer

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. 4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. Inledning I kapitlet om halvledare lärde vi oss att en P-ledare har positiva laddningsbärare, och en N-ledare har negativa laddningsbärare. Om vi sammanfogar

Läs mer

SAM 4-20 ma markdetektor för luftfuktighet Användarmanual

SAM 4-20 ma markdetektor för luftfuktighet Användarmanual 4-20 ma markdetektor för luftfuktighet Användarmanual Version 4 1 4-20 ma Markdetektor Innehållsförteckning 1. Introduktion...................................................... 3 2. Specifikationer......................................................

Läs mer

4:4 Mätinstrument. Inledning

4:4 Mätinstrument. Inledning 4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att

Läs mer

Laboration Kombinatoriska kretsar

Laboration Kombinatoriska kretsar Laboration Kombinatoriska kretsar Digital Design IE1204/5 Observera! För att få laborera måste Du ha: bokat en laborationstid i bokningssystemet (Daisy). löst ditt personliga web-häfte med förkunskapsuppgifter

Läs mer

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold AD-/DA-omvandlare Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt - Digitalt Analogt få komponenter

Läs mer

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. 2008-01-24 v 2.1

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. 2008-01-24 v 2.1 UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Christer Ardlin/Lars Wållberg/ Dan Weinehall/Håkan Joëlson 2008-01-24 v 2.1 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D181 Kombinatoriska kretsar,

Läs mer

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I 6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå

Läs mer

Analys av elektriska nät med numeriska metoder i MATLAB

Analys av elektriska nät med numeriska metoder i MATLAB Analys av elektriska nät med numeriska metoder i MATLAB Joel Nilsson Martin Axelsson Fredrik Lundgren 28-2-12 Kurs DN1215 - Numeriska metoder för ME Moment Laboration 1 - Bli bekväm med MATLAB Handledare

Läs mer

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg Agneta Bränberg, Ville Jalkanen Syftet med denna laboration är att alla i gruppen ska kunna handskas med de instrument som finns på labbet på ett professionellt sätt. Och

Läs mer

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

4 Laboration 4. Brus och termo-emk 4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)

Läs mer

4:7 Dioden och likriktning.

4:7 Dioden och likriktning. 4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de

Läs mer

Mät resistans med en multimeter

Mät resistans med en multimeter elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om

Läs mer

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum: UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur

Läs mer

Digital elektronik. I Båda fallen gäller förstås att tidsförloppet måste bevaras.

Digital elektronik. I Båda fallen gäller förstås att tidsförloppet måste bevaras. Digital elektronik Den digitala elektroniken behöver bara kunna skilja mellan två tillstånd (spänningsnivåer), etta eller nolla. Normalt representeras logisk etta med den positiva matningsspänningen t.ex.

Läs mer

Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät

Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät Med nätanalysatorerna från Qualistar+ serien visas samtliga parametrar på tre-fas elnätet på en färgskärm. idsbaserad visning Qualistar+ visar insignalerna

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration

Läs mer

Ellära och Elektronik. Föreläsning 7

Ellära och Elektronik. Föreläsning 7 Ellära och Elektronik Moment Filter och OP Föreläsng 7 Bandpassilter och Bodediagram Ideala OPörstärkare OPörstärkarkopplgar Bandpass och bandspärrilter För att konstrera denna typ av ilter krävs både

Läs mer

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys Frekvensplanet och Bode-diagram Frekvensanalys Signaler Allt inom elektronik går ut på att manipulera signaler genom signalbehandling (Signal Processing). Analog signalbehandling Kretsteori: Nod-analys,

Läs mer

1.2 Två resistorer är märkta 220 ohm 0,5 W respektive 330 ohm 0,25 W. vilken är den största spänning som kan anslutas till:

1.2 Två resistorer är märkta 220 ohm 0,5 W respektive 330 ohm 0,25 W. vilken är den största spänning som kan anslutas till: Passiva komponenter. Vilken resistans och tolerans har en resistor märkt: a) röd, violett, gul, guld b) blå, grå, blå, silver c) brun, svart, svart, guld d) orange, vit, brun, röd, mellanrum, brun e) grön,

Läs mer

DET ÄR INGEN KONST ATT MÄTA SPÄNNING OCH STRÖM

DET ÄR INGEN KONST ATT MÄTA SPÄNNING OCH STRÖM DE ÄR INGEN KONS A MÄA SPÄNNING OCH SRÖM OM MAN VE HR DE FNGERAR! lite grundläggande el-mätteknik 010 INNEHÅLL Inledning 3 Grunder 3 Växelspänning 4 Effektivvärde 5 Likriktat medelvärde 6 Överlagrad spänning

Läs mer

Mätningar med avancerade metoder

Mätningar med avancerade metoder Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare

Läs mer

2E1112 Elektrisk mätteknik

2E1112 Elektrisk mätteknik 2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2007-12-21 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med

Läs mer

210 manual.pdf Tables 4

210 manual.pdf Tables 4 1 Illustrations 2 Tables 3 Tables 4 Tables 5 Tables 6 Tables English... 8 Svenska... 19 Norsk... 25 Dansk... 29 Suomi... 37 Deutsch... 44 Netherlands... 52 Français... 60 Italiano... 68 Español... 76 Português...

Läs mer

Grundläggande Kraftelektronik

Grundläggande Kraftelektronik Grundläggande Kraftelektronik Innehåll Sidnr Kraftelektronikprogrammet 2 Basenhet 2000 ELE 102000 3 Labkort: IK 1 Spänningsregulator ELE 102221 4 IK 2 Transistorer ELE 102222 4 IK 3 Operationsförstärkare

Läs mer

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I,, R, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys

Läs mer

4:3 Passiva komponenter. Inledning

4:3 Passiva komponenter. Inledning 4:3 Passiva komponenter. Inledning I det här kapitlet skall du gå igenom de tre viktigaste passiva komponenterna, nämligen motståndet, kondensatorn och spolen. Du frågar dig säkert varför de kallas passiva

Läs mer

Sortimentöversikt / innehåll

Sortimentöversikt / innehåll Mätomvandlare Sortimentöversikt / innehåll IME presenterar ett komplett program mätomvandlare för mätning inom elkraft och process. Serierna D4,D6,D8 är tillverkade i enighet med kraven som finns angivna

Läs mer

Vilken voltmeter till vad?

Vilken voltmeter till vad? Vilken voltmeter till vad? Om man börjar kika på olika instrument så kanske man funderar över vad de skall användas till. Får man bara några små tips så kan man snart få stor nytta av även den konstigaste

Läs mer