Detta leder till att decibeldefinitionen för en kvot mellan två spänningar blir:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Detta leder till att decibeldefinitionen för en kvot mellan två spänningar blir:"

Transkript

1 5 FÖRSTÄRKARE I den moderna mättekniken används i stor utsträckning elektroniska komponenter. En av dessa är förstärkaren som oftast används för att omvandla elektriska spänningar så att de får önskad storlek, eller för att öka belastbarheten hos en signalkälla, t ex en mätvärdesgivare. 5.1 Förstärkning Den viktigaste parametern hos en förstärkare (amplifier) är förstärkningen. Förstärkningen anger sambandet mellan insignal och utsignal enligt följande uttryck: F: Förstärkning, U ut : Utspänning, U in : inspänning. Förstärkningen F är normalt en konstant inom det spänningsområde där förstärkaren är avsedd att fungera. Decibelbegreppet Ibland uttrycks förstärkningen i logaritmisk skala med enheten decibel. Decibelbegreppet definieras som kvoten mellan två effekter enligt: Man tar alltså 10-logaritmen för kvoten mellan de två effekterna. Denna kvot har man gett enheten bel. Genom att multiplicera med 10 får man enheten decibel. I många fall vill man även kunna uttrycka spänningsförstärkning i logaritmisk skala. Då kommer nedanstående resonemang till användning. Om vi tänker oss att ovanstående effekter utvecklas i ett motsånd som är lika stort i båda fallen får vi: Detta leder till att decibeldefinitionen för en kvot mellan två spänningar blir: Där kan exempelvis U 1 = U in och U 2 = U ut för en förstärkare. I samband med ljudmätningar jämförs ofta en uppmätt ljudnivå med ett referensvärde, till exempel minsta hörbara ljudnivå (hörbarhetströskeln). På så sätt kan man i ange ljudnivån i decibel. Schemasymbolen för en förstärkare När man beskriver tekniska konstruktioner av elektrisk art använder man ofta kretsscheman. I dessa scheman används symboliska figurer för de olika komponenterna. Symbolen för en förstärkare syns på bilden nedan.

2 5.2 Återkoppling Negativ återkoppling (closed loop, motkoppling) används för att t ex en förstärkare skall få en lämplig förstärkning och ett större frekvensomfång. Motkopplingen sker praktiskt så att man kopplar tillbaka en del av utsignalen till operationsförstärkarens minus-ingång. Om vi först ser lite mera generellt på återkoppling är nedanstående bild en bra utgångspunkt. Här har vi återkopplingsfaktorn β och förstärkarens råförstärkning A att utgå ifrån. Förstärkningen för hela systemet, inom det streckade området, kallas för F. Vi tänker oss att vi tittar på förloppet precis när man kopplar in insignalen. För en linjär förstärkare gäller att: I nästa moment gör återkopplingen att βu ut kopplas tillbaka till ingången. Den nya insignalen blir då U in + βu ut, varvid den nya utsignalen blir: Den nya förstärkningen blir: βa kallas för slingförstärkningen. Om återkopplingsfaktorn β har samma tecken som A, får man positiv återkoppling (1 βa < 1). Om β och A har olika tecken får man negativ återkoppling (1 βa > 1). 5.3 Operationsförstärkare Elektronikområdet började utvecklas på allvar under första halvan av 1900-talet. Behovet av bättre radioapparater medförde att radiorören utvecklades och fick nya användningsområden. Militärerna ville förbättra kanonernas träffsäkerhet och utnyttjade därför radiorör för att bygga en sorts räknemaskin, den kallades för analogimaskin. Den kunde lösa de differentialekvationer som beskriver kastbanorna för artilleriprojektiler. För detta ändamål utvecklade man en standardiserad krets, operationsförstärkaren, som kunde användas för att utföra olika matematiska operationer:

3 multiplikation med en konstant addition subtraktion derivering integrering Analogimaskinerna var jättekonstruktioner som kunde fylla hela rum och som använde stora mängder elenergi. Operationsförstärkaren (op) har med åren utvecklats till en viktig komponent som finns med i nästan alla elektroniska apparater som tillverkas idag, från stereoanläggningar, TV-apparater och datorer till industriella mät- och reglersystem. Moderna operationsförstärkare tillverkas idag som integerade kretsar (hela apparaten finns på en liten kiselskiva som är inbakad i ett plasthölje) och är små och energisnåla. Schemasymbolen för en operationsförstärkare Op:n har två ingångar, en plusingång och en minusingång.. Plusingången är sådan att utsignalen följer insignalen avseende tecken. Minusingången är inverterande, en positiv insignal ger en negativ utsignal. Om man lägger en sinusformad spänning på respektive ingång så kommer den sinusformade utspänningen att vara i fas med insignalen om den skickas in på plusingången. Utspänningen kommer att vara 180 grader fasförskjuten om sinussignalen skickas in på minusingången. Moderna operationsförstärkare tillverkas idag som integerade kretsar (hela apparaten finns på en liten kiselskiva som är inbakad i ett plasthölje). De är små och energisnåla. Några övriga egenskaper som en operationsförstärkare har är följande: Mycket hög inimpedans (100 kohm - ohm) Låg utimpedans (några 10-tal ohm) Mycket hög råförstärkning (open loop gain) ( ) På grund av den mycket höga råförstärkningen kan en operationsförstärkare inte användas som den är. Den måste motkopplas.

4 5. 4 Operationsförstärkarens egenskaper En grundkomponent som skall vara utgångspunkt för förstärkarkonstruktion bör ha några önskvärda egenskaper. Idealet är att förstärkaren har: oändligt hög inimpedans oändlig förstärkning oändlig bandbredd en utimpedans som är noll Skälet till att man önskar sej ovanstående genskaper är att man ska kunna välja den förstärkning, inimpedans, frekvensområde och utimpedans som man för tillfället behöver, genom att koppla några få yttre komponenter till op:n. De egneskaper som verkliga operationsförstärkare har är relativt nära idealet. Inimpedans från till Förstärkning mellan 10 ggr och 1 miljon ggr Bandbredd upp till flera GHz vid låga förstärkningar Utimpedans nära noll vid låga utströmmar Det finns en uppsjö av kommersiellt tillgängliga operationsförstärkare med olika egenskaper. Detta gör att man måste välja operationsförstärkare efter vilket behov man har. Vissa har stor bandbredd andra har hög förstärkning eller litet internt brus och så vidare. 5.5 Grundkopplingar När man numera vill bygga en förstärkare använder man normalt en operationsförstärkare (op) och kopplar den så att förstärkaren får de egenskaper man eftersträvar. Det finns ett antal grundkopplingar som man brukar utgå ifrån. Inverterande förstärkare Det kompletta kopplingsschemat för en motkopplad inverterande förstärkare framgår av figuren. Med hjälp av Ohm s och Kirchhoff s lagar kan man beräkna sambandet mellan inspänning och utspänning.

5 Vi utgår från kopplingsschemat ovan. Eftersom förstärkarens inimpedans är mycket stor jämfört med motstånden kan vi utgå säga att all ström kommer att gå genom motstånden. Den höga råförstärkningen hos operationsförstärkaren gör att vi kan anta att det är samma spänning på plus- och minusingången. Den spänningen är dessutom noll volt eftersom plusingången är kopplas till jord. Kirchhoffs spänningslag ger då att: samt Genom att dela 2) med 1) får vi Alltså Detta är uttrycket för förstärkningen, eller förstärkarens överföringsfunktion (transfer funktion). Om R 0 är 10 kohm och R 1 är 1 kohm så är alltså förstärkningen -10 ggr (20 db). Minustecknet indikerar att signalen inverteras. Inimpedansen för en inverterande förstärkare är R 1. Fasren förstärkare Av nedanstående figur framgår hur en icke inverterande förstärkare är kopplad. (Notera att R1 är jordat) Denna förstärkare kallas också för ickeinverterande. Förstärkningen blir i detta fall:

6 Om förstärkaren skall fungera bra bör en verklig uppkoppling göras på nedanstående sätt: Motstånden R 2 och R 3 har som uppgift att skydda och stabilisera förstärkaren. I detta fall blir uttrycket för förstärkningen: Spänningsföljare Ett specialfall av den icke inverterande förstärkaren är spänningsföljaren ( voltage follower). Där är R 0 = 0 ohm och därmed blir förstärkningen ett. Spänningsföljarens viktigaste egenskaper är att den har mycket hög inimpedans och därmed belastar signalkällan lite, samt att den har mycket låg utimpedans och därmed kan driva en lågohmig last. Den används för att koppla ihop signalkällor som har hög utimpedans med systemkomponenter som har låg inimpedans. Den fungerar alltså som impedansomvandlare (buffert).

7 5.6 Adderare och subtraherare Adderare Utspänningen som funktion av inspänningarna ges av uttrycket: Detta uttryck gäller under förutsättning att alla motstånd är lika stora. Det är nödvändigt att använda en inverterande koppling för att det ska fungera. Om man vill ha ett plustecken i uttrycket kan man koppla in ytterligare en inverterande operationsförstärkare med R 0 =R 1 ( F = -1). Det går givetvis att addera fler än två signaler genom att koppla in dessa över lämpliga motstånd till minusingången. Man kan även väga de olika inspänningarna mot varandra genom att välja inmotstånden på lämpligt sätt. Förstärkning eller dämpning av summasignalen (utsignalen) åstadkoms genom valet av värdet på R 0. Subtraherare Om man vill bygga en subtraherare kan man utnyttja att de två ingångarna ger olika tecken på utsignalen. Under förutsättning att alla motstånd är lika stora, dvs R a = R 1 = R 2 = R 3, blir utspänningen som funktion av inspänningarna för kretsen ovan: Denna op-koppling kallas också för differentialförstärkare eftersom den förstärker skillnaden (differensen) mellan ingångarna.

8 Subtraherare med förstärkning Om man låter motstånden vara olika men symetriskt placerade som i figur får överföringsfunktionen (sambandet mellan utsignal och insignal) ett lite annorlunda utseende. Med hjälp av Kirchhofffs spänningslag kan vi härleda överföringsfunktionen för förstärkarkopplingen i figur Figur Subtraherare med förstärkning Om vi jämför överförinsfunktionerna för förstärkarna i i figureran och ser vi att det har kommit till en förstärkningsfaktor R2/R1 i det senare fallet. Ekvation (1) får vi genom att gå från den övre ingången över det övre paret R1 och R2 till utgången och till jord (vid utgången. Ekvation (2) byggs upp av motsvarande vandring men över det nedre motståndsparet R1 och R2. Eftersom vi måste göra oss av med de två strömmarna som är okända behövs det en tredje ekvation som innehåller både I1 och I2. Den ekvationen får vi genom att tex gå från övre ingången (U1) över övre R1 över operationsförstärkarens ingångar ( där spänningsskillanden mellan ingångarna är noll) ner genom det nedre R1 och till jord. Ekvationen blir: Ur ekvation (3) får vi ett uttryck för strömmen I1: Detta uttryck kan vi sätta in i ekvation (1) som då får utseendet: Vi har nu I2 kvar i uttrycket ovan. Det kan vi ordna med hjälp av ekvation (2) som ger oss följande samband för I2: När vi sedan sätter in detta i (4) ovan får vi: Som efter lite hyfsning ger följande överföringsfunktion:

9 5.7 Integrator och derivator Integrator Kopplingsschemat för en integrator framgår av nedanstående figur. Sambandet mellan U in och U ut för integratorn ges av uttrycket: För att förhindra att operationsförstärkaren ska bottna brukar man sätta in ett motstånd R 1 i kretsen för att kondensatorn ska kunna laddas ur. Tidskonstanten τ = R 1 C är ett mått på urladdningstiden och därmed indirekt på hur låga frekvenser integratorn klarar av att hantera. Derivator Kopplingsschema för en derivator.

10 Överföringsfunktionen (sambandet mellan U in och U ut ) för derivatorn ges av: Även namnet "deriverande krets" används för derivatorn. 5.8 Komparatorer Ibland är man inte intresserad av detaljerad information om ee mätning. Det räcker med att veta om mätvärdet är under eller över ett visst värde. I dessa fall kan man använda sig av en komparator. Detta avsnitt handlar om olika sätt att bygga komparatorer. Nollgenomgångskomparator Funktionen hos ovanstående krets bygger på de grundläggande egenskaperna hos en operationsförstärkare. Förstärkaren förstärker spänningsskillnaden mellan de två ingångarna. Dessutom gäller att en högre spänning på +-ingången än på minusingången ger en positiv utspänning. En högre spänning på minusingången än på plusingången ger en negativ utspänning. Eftersom förstärkaren saknar återkopplingsmotstånd kommer hela råförstärkningen att verka på insignalen. Detta gör att även en mycket liten skillnad i spänning mellan de två ingångarna kommer att orsaka att utspänningen blir maximalt hög eller låg (man säger att förstärkaren bottnar ). Hur hög utspänningen blir beror egentligen på hur hög matningsspänning man har till förstärkaren. Resultatet av ovanstående resonemang blir att komparatorn (som namnet säger) kommer att jämföra de två signalerna med varandra och berätta vilken som är störst endera genopm att ha en hög (positiv) utsignal eller en låg (negativ) utsignal. Komparator med offset Om man inte vill ha noll som referensspänning kan man lägga en önskad spänning på minusingången och därmed få utgången att byta polaritet vid denna spänning

11 Schmitt trigger Om man vill att komparatorn ska ha olika jämförelsenivåer för insignalens upp- respektive nedgång kan man göra en konstruktion enligt nedanstående bild Lite beräkningar på ovanstående krets får hjälpa till att illustrera dess funktion. Se även diagrammet nedan. Utgå ifrån att där är den maximala utspänningen som operationsförstärkaren kan ha. Det leder till att: U in måste vara mindre än för att detta ska inträffa. Om leder det till att: där är den lägsta spänning som utgången kan anta. det leder till att: måste vara större än för att detta ska inträffa. I ovanstående krets ligger omslagsnivåerna symetriskt kring noll. Om man vill förskjuta nivåerna kan man ansluta spänningsdelaren R 1, R 2 till en önskad spänning i stället för till noll.

12 5.9 Instrumentförstärkare Om man vill ha en förstärkare med differentiell ingång (differentierare) och samtidigt hög inimpedans får man problem om man använder en differentierarkoppling av standardtyp med en operationsförstärkare. Skälet till detta är att ingångarna i denna koppling är virtuellt ihopkopplade med resistanserna på de två ingångarna. Dessa resistanser ingår dessutom i förstärkningsuttrycket för differentieraren och kan därför inte väljas med hur höga värden som helst. Problemet går att lösa med hjälp av tre operationsförstärkare i en instrumentförstärkarkoppling enligt nedanstående figur. Figur Kopplingsschema för en instrumentförstärkare Beräkning av instrumentförstärkarens förstärkning Eftersom vi kan utgå ifrån att spänningen mellan plus- och minusingångarna på de två ingångsförstärkarna är noll så kommer spänningen över motståndet R G att vara U 1 U 2. Strömmen genom R G blir alltså: Spänningarna U 1 och U 2 ges av ekvationerna: Den avslutande delen i instrumentförstärkaren är ett vanligt differentialsteg (subtraherare) med förstärkning. Överföringsfunktionen för denna krets finns härledd i avsnitt 5.6. Om vi kompletterar med faktorn R2/R1 för differentialsteget, samt byter plats på U1 och U2 i parentesen (se avsnitt 5.6), blir den totala förstärkningen för instrumentförstärkaren: Sätt

13 Det är viktigt att de två grenarna i instrumentförstärkaren är symetriska. Motstånden R 1, R 2 och R 3 bör därför inbördes vara så lika som möjligt. Det enda motstånd som inte har någon tvilling är R G. Detta motstånd passar därför att reglera förstärkningen med. Instrumentförstärkare finns att köpa som färdiga komponenter. Priset varierar från några kronor upp till flera hundra kronor beroende på vilka egenskaper man vill ha. En av de viktigaste (och svåraste att få bra) egenskaperna är CMRR (se avsnitt 5.10). Ett bra CMRR-värde kostar pengar CMRR CMRR, Comon Mode Rejection Ratio, används för att beskriva en instrumentförstärkares förmåga att avvisa gemensamma signaler på ingångarna till förmån för den differentiella signalen. F SM är den differentiella förstärkningen (nyttoförstärkningen) F CM är den gemensamma förstärkningen (störförstärkningen) 5.11 Isolationsförstärkare Ibland vill man ha galvanisk isolation mellan signalkällan och resten av mätsystemet. Isolationsbehov finns t ex vid medicinska mätningar. Kraftförsörjningen till mätsystemen är oftast nätansluten. Detta innebär att det finns risk för olyckor om det blir fel på utrustningen samtidigt som mätningar utförs på en sjukhuspatient. Isolation behövs även vid mätningar där man har mycket stor spänningsskillnad mellan mätobjektet och platsen för den övriga mätutrustningen, t ex vid mätningar på spänningsförande kraftledningar. Nedan redovisas ett antal sätt att åstadkomma galvanisk isolation mellan olika delar av ett system. Användning av isolationstransformator Ett sätt att isolera utgången från ingången i system är att använda en transformator. En nackdel med detta är att man endast kan överföra växelspänningar. Detta löser man genom att omvandla likspänningen till en frekvens som är proportionell mot likspänningen. Denna frekvens använder man sedan för att modulera en bärfrekvens som för över informationen genom transformatorn. Informationen återfås sedan på ut-sidan med hjälp av en demodulator och frekvens till spänningsomvandlare. För att överföra drivspänningen till in-sidan används en oscillator (samma som för bärfrekvensen) för att överföra energin. I många fall är signalnivåerna mycket låga på primärsidan av systemet, t ex vid EKG eller EEG-

14 mätningar. Detta medför att det är nödvändigt att vidta alla tänkbara åtgärder för att begränsa störningrna. Detta gör man bland annat genom att noggrannt skärma systemet. Användning av optokopplare Ett billigare och enklare sätt att åstadkomma isolering mellan ut- och ingång är att använda optokopplare. Eftersom förstärkare och optokopplare behöver drivspänning är det nödvändigt att använda batteridrift på primärsidan. En nackdel med optokopplaren är också att den har en sämre noggrannhet än transformatorn. Användning av radiosändare och IR-sändare I vissa fall behöver man ännu kraftfullare isolation än vad som går att uppnå med transformator och optokopplare. Antag att man vill mäta temperaturen på en 400 kv högspänningsledning under drift. En utmärkt metod är då att överföra informationen med en radiosändare. Man får då även fördelen att man kan placera mottagare och övrig databehandlingsutrustning mycket fritt i förhållande till mätobjektet. Om radiostörningarna är stora kan man även använda en IR-sändare för att överföra informationen. Man kan då välja att dra en optofiber mellan givarenhet och mottagande enhet eller använda trådlös överföring, enligt samma princip som fjärrkontroller till TV-apparater ÖVNINGSUPPGIFTER 1. Vilket värde skall R 2 ha för att förstärkningen skall bli 15 ggr? Vilken inimpedans har förstärkaren?

15 2. a) Vad kallas operationsförstärkarkokpplingen nedan? b) Ange uttrycket för U ut om U 1 = 0,6 sin wt (V)och U 2 = 0,5 sin wt (V). 3. Rita ett fullständigt kopplingsschema för en linjär, inverterande förstärkare. Förstärkarens inimpedans skall vara 12 kohm och spänningsförstärkningen 28 db. 4. Man har en signalkälla med inre resistansen 50 kohm och tomgångsspänningen 10 mv rms. Eftersom man behöver en signal som är 46 db större än 10 mv rms, tänker man använda en operationsförstärkarkoppling. Rita ett fullständigt kopplingsschema för kretsen. Svar till övningsuppgifter kohm (136 kohm), 9,1 kohm 2. a) Adderare b) 1,1 sin ωt (V)

Isolationsförstärkare

Isolationsförstärkare Isolationsförstärkare Säker överföring av signaler med hjälp av elektriskt isolerade delar Agneta Bränberg dec 2014 Behov av galvanisk (elektrisk) isolation mellan signalkällan och resten av mätsystemet

Läs mer

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. The Schmitt Trigger ) Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel 8.1-8.2, 8.5 (öersiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger ) Förstärkare Förstärkare Ofta handlar det om att förstärka en spänning men kan äen ara en ström

Läs mer

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren

Läs mer

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7. Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka

Läs mer

5 OP-förstärkare och filter

5 OP-förstärkare och filter 5 OP-förstärkare och filter 5.1 KOMPARATORKOPPLINGAR 5.1.1 I kretsen nedan är en OP-förstärkare kopplad som en komparator utan återkoppling. Uref = 5 V, Um= 13 V. a) Rita utsignalen som funktion av insignalen

Läs mer

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 OPförstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 Mål Du ska i denna laboration studera tre olika användningsområden för OPförstärkare. Den ska användas som komparator,

Läs mer

Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren

Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors 1996-09-22 Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren Laboration E36 ELEKTRO Laboration E36 Vanliga förstärkarkopplingar

Läs mer

Operationsförstärkaren

Operationsförstärkaren Operationsförstärkaren elektroteknikens "universalbyggsten" William Sandqvist william@kth.se 1 Förstärkare En ensam transistor kan användas till att förstärka strömmar eller spänningar. Med flera samverkande

Läs mer

OP-förstärkare. Idealiska OP-förstärkare

OP-förstärkare. Idealiska OP-förstärkare Idealiska OP-förstärkare OP-förstärkare (OPerational Amplifier, OPA), är en fullt fungerande förstärkare som har tillverkats på en kisel-skiva genom att N- och P-dopa olika områden av kiselkristallen för

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt

Läs mer

2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans

2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans 1 Föreläsning 1, Ht 2 Hambley asnitt 11.11, 14.1 Fyra typer a förstärkare s 0 s i ut s in i A in ut L s in i G L in 0 Spänningsförstärkare Spänningströmförstärkare (transadmittansförst.) i in 0 i in i

Läs mer

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2 Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2 Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 augusti 21 Sal: O125 Hjälpmedel: formelsamling elektronik, formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a

Läs mer

Krets- och mätteknik, fk

Krets- och mätteknik, fk Krets- och mätteknik, fk Bertil Larsson 2014-08-19 Sammanfattning föreläsning ecka 1 Mål Få en förståelse för förstärkare på ett generellt plan. Kunna beskria olika typer a förstärkare och kra på dessa.

Läs mer

Tentamen i Elektronik fk 5hp

Tentamen i Elektronik fk 5hp Tentamen i Elektronik fk 5hp Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 Mars 29 Sal: Bingo Hjälpmedel: formelsamling elektronik (14 sidor), formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a

Läs mer

Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren

Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren /Krister Hammarling 1 Transistorn Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch Felsökning

Läs mer

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans. Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (

Läs mer

Föreläsning 5. Motkoppling och stabilitet bl. Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel. IE1202 Analog elektronik /BM

Föreläsning 5. Motkoppling och stabilitet bl. Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel. IE1202 Analog elektronik /BM Föreläsning 5 Motkoppling och stabilitet bl Definition av termer Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel IE1202 nalog elektronik /BM Black s första idé U in 1 U ut Utspänning med

Läs mer

Hambley: OBS! En del av materialet kommer att gås igenom på föreläsningen

Hambley: OBS! En del av materialet kommer att gås igenom på föreläsningen Föreläsning 3, 2/ Hambley: 4.2 4.4 OBS! En del a materialet kommer att gås igenom på föreläsningen den 9/. Operationsförstärkare [4.] Operationsförstärkaren (operational amplifier eller opamp.) uppfanns

Läs mer

Förstärkare. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1

Förstärkare. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1 Förstärkare Mätteknik Ville Jalkanen, TFE, UmU ville.jalkanen@umu.se 1 Inledning Varför använda förstärkare inom mätteknik? Liten mätsignal behöver förstärkas Brus/störningar (oönskade signaler) behöver

Läs mer

Laboration - Operationsfo rsta rkare

Laboration - Operationsfo rsta rkare 6-8- Laboration - Operationsfo rsta rkare 6-8- Introduktion och redovisning Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka små signaler, för att

Läs mer

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns ) Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:

Läs mer

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E 003-0-4 Tentamen omfattar poäng. 3 poäng per uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa. För full poäng krävs

Läs mer

Förstärkare. Mätteknik. Ulrik Söderström, TFE, UmU. 1

Förstärkare. Mätteknik. Ulrik Söderström, TFE, UmU. 1 Förstärkare Mätteknik Ulrik Söderström, TFE, UmU ulrik.soderstrom@umu.se 1 Inledning Varför använda förstärkare inom mätteknik? Liten mätsignal behöver förstärkas Brus/störningar (oönskade signaler) behöver

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 3 för D 999-3-5 Tentamen omfattar 4 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 2 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.

Läs mer

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare 1 1 Introduktion Denna laboration baseras på två äldre laborationer (S4 trådtöjningsgivare samt Instrumentförstärkare). Syftet med laborationen är

Läs mer

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans

Läs mer

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer

Läs mer

Op-förstärkare K O M P E N D I U M

Op-förstärkare K O M P E N D I U M MEÅ NIVESITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson m.fl. 004--09 ev.0.0 Op-förstärkare K O M P E N D I M ELEKTO INNEHÅLL. FÖOD 3.. Operationsförstärkarens historia.. Kompendiet 3 3. DEN IDEALA

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Op-förstärkare K O M P E N D I U M

Op-förstärkare K O M P E N D I U M MEÅ NVESTET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson m.fl. 003--0 ev.0.6 Op-förstärkare K O M P E N D M ELEKTO NNEHÅLL. FÖOD 3.. Operationsförstärkarens historia.. Kompendiet 3 3. DEN DEALA OPEATONSFÖSTÄKAEN

Läs mer

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) 1 Föreläsning 4/11 Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) Lite om logiska operationer Logiska variabler är storheter som kan anta två värden; sann 1 falsk 0 De logiska

Läs mer

1 Laboration 1. Bryggmätning

1 Laboration 1. Bryggmätning 1 Laboration 1. Bryggmätning 1.1 Laborationens syfte Att studera bryggmätningar av fysikaliska storheter, speciellt kraft och temperatur. 1.2 Förberedelser Läs in laborationshandledningen samt motsvarande

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

Analog till Digitalomvandling

Analog till Digitalomvandling CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2006-09-21 Analog till Digitalomvandling Vi börjar med det omvända. Digital insignal och analog utsignal. Digital in MSB D/A Analog ut LSB Om man har n bitar

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är

Läs mer

Förstärkarens högfrekvensegenskaper. Återkoppling och stabilitet. Återkoppling och förstärkning/bandbredd. Operationsförstärkare.

Förstärkarens högfrekvensegenskaper. Återkoppling och stabilitet. Återkoppling och förstärkning/bandbredd. Operationsförstärkare. FÖRELÄSNING 5 Förstärkarens högfrekvensegenskaper Återkoppling och stabilitet Återkoppling och förstärkning/bandbredd Operationsförstärkare Kaskadkoppling Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att

Läs mer

Analog till Digitalomvandling

Analog till Digitalomvandling CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2005-09-20 Analog till Digitalomvandling Om man har n bitar kan man uttrycka 2 n möjligheter. Det största nummeriska värdet är M = 2 n -1 För tre bitar blir

Läs mer

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt Strömförsörjning Transformatorns arbetssätt Transformatorn kan omvandla växelspänningar och växelströmmar. En fulltransformators in och utgångar är galvaniskt skilda från varandra. Att in- och utgångarna

Läs mer

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Spänningsförsörjning Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Trådlös sensor drivs av värme Visste du att en temperaturskillnad på ett par grader räcker för att driva en trådlös sensor? Det är

Läs mer

Halvledare. Transistorer, Förstärkare

Halvledare. Transistorer, Förstärkare Halvledare Transistorer, Förstärkare Om man har en två-ports krets v in (t) ~ v ut (t) R v ut (t) = A v in (t) A är en konstant: Om A är mindre än 1 så kallas kretsen för en dämpare Om A är större än 1

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 03 för D 2000-05-03 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är

Läs mer

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 5 Operationsförstärkaren Elektronik för D ETIA01 Johan Kåredal Anders J Johansson Lund April 2008 Laboration 5 Mål Efter laborationen vill vi att du ska: fått

Läs mer

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27 Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet Skrivet av: Hans Beijner 003-07-7 Inledning All text i detta dokument är skyddad enligt lagen om Copyright och får ej användas, kopieras eller citeras

Läs mer

KAPITEL 4 MTU AB

KAPITEL 4 MTU AB KAPITEL 4 MTU AB 2007 65 TIDSDIAGRAM Ett vanligt diagram består av två axlar. Den ena är horisontell (x) och den andre vertikal (y). Dessutom har man en kurva. W V Ovan har vi som ex. ritat in en kurva

Läs mer

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2 7 Elektriska kretsar Av: Lasse Alfredsson och Klas Nordberg 7- Nedan finns en krets med resistanser. Då kretsen ansluts till en annan elektrisk krets uppkommer spänningen vin ( t ) och strömmen ( ) Bestäm

Läs mer

Lösningar till övningsuppgifter i

Lösningar till övningsuppgifter i Lösningar till övningsuppgifter i mätteknik 1. Wheatstonebrygga a. Beräkning av spänningarna U 1 och U 2 Spänningarna kan t ex beräknas med hjälp av spänningsdelning. U 1 = E R 3 R 1 + R 3 U 2 = E R 4

Läs mer

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning

Läs mer

Olika sätt att bygga förstärkare. Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln. Till sist: Operationsförstärkaren

Olika sätt att bygga förstärkare. Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln. Till sist: Operationsförstärkaren FÖRELÄSNING 12 Olika sätt att bygga förstärkare Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln Till sist: Operationsförstärkaren Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik

Läs mer

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor édric ano Uppsala 51199 010050693 Mätsystem F4Sys Pulsmätare med Isensor Sammanfattning Jag har valt att konstruera en pulsmätare som arbetar genom att utnyttja Iteknik. Då ett finger placeras på Isensorn

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2013-10-25 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60. Uppgifterna är inte ordnade

Läs mer

Experiment med schmittrigger

Experiment med schmittrigger dlab00a Experiment med schmittrigger Namn Datum Handledarens sign. Varför denna laboration? Schmittriggern är en mycket användbar koppling inom såväl analog- som digitaltekniken. Ofta används den för att

Läs mer

Spänningsfallet över ett motstånd med resistansen R är lika med R i(t)

Spänningsfallet över ett motstånd med resistansen R är lika med R i(t) Tillämpningar av differentialekvationer, LR kretsar TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER LR KRETSAR Låt vara strömmen i nedanstående LR krets (som innehåller element en spole med induktansen L henry,

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 013 för D1 1999-04-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00 Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 den 14 jan 2012 8:00-13:00 Uppgifterna i tentamen

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.

Läs mer

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER MÅ NIVSITT Tillämpad fysik och elektronik Hans Wiklund 996-05- MÄTNING AV LKTISKA STOHT Laboration 5 LKTO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): ättningsdatum Kommentarer Godkänd: ättningsdatum

Läs mer

OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2

OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2 OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2 Namn Datum Åtgärda Godkänd Målsättning: Denna laboration syftar till att ge studenten: Kunskaper om operationsförstärkaren i teori och

Läs mer

A/D- och D/A- omvandlare

A/D- och D/A- omvandlare A/D- och D/A- omvandlare Jan Carlsson 1 Inledning Om vi tänker oss att vi skall reglera en process så ställer vi in ett börvärde, det är det värde som man vill processen skall åstadkomma. Sedan har vi

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK ELEKTOTEKNK MSKNKONSTKTON KTH Tentamen med lösningsförslag. En del skrivutrymme borttaget. nlämningstid Kl: TENTMENSPPGFTE ELEKTOTEKNK Elektroteknik för Media och CL. MF035 (4F4) 0 05 5 9:00 3:00 För godkänt

Läs mer

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Datorer nns nu i varje sammanhang. Men eftersom vår värld är analog, behöver vi något sätt att omvandla t.ex. mätvärden till digital form, för att datorn

Läs mer

PROJEKTLABORATION i Analog Elektronik.

PROJEKTLABORATION i Analog Elektronik. PROJEKTLABORATION i Analog Elektronik. Uppgiften i denna laboration är att konstruera en effektförstärkare med HIFIegenskaper för ljudåtergivning. Arbetet består av tre moment: 1. TEORI. 1. Teori 2. Simulering

Läs mer

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006 (2) 9 oktober 2006 Institutionen för elektrovetenskap Daniel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori. Observera att uppgifterna inte är

Läs mer

Undersökning av logiknivåer (V I

Undersökning av logiknivåer (V I dlab002a Undersökning av logiknivåer (V I Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Vid såväl konstruktion som felsökning och reparation av digitala kretskort är det viktigt att

Läs mer

Filter. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1

Filter. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1 Filter Mätteknik Ville Jalkanen, TFE, UmU ville.jalkanen@umu.se 1 Decibel (db) Förstärkningen anges ofta i decibel (db) A V(dB) = 20 log 10 A V Exempel: En A V = 10 ggr motsvaras av 20 log 10 10 = 20 db

Läs mer

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK Systemkonstruktion LABORATION LOGIK Laborationsansvarig: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Denna laboration syftar till att visa några av logikkretsarnas analoga egenskaper. Genom att experimentera

Läs mer

TSTE93 Analog konstruktion

TSTE93 Analog konstruktion Komponentval Flera aspekter är viktiga Noggranhet TSTE9 Analog konstruktion Fysisk storlek Tillgänglighet Pris Begränsningar pga budget Föreläsning 5 Kapacitanstyper Kent Palmkvist Resistansvärden ES,

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar 090508 IDE-sektionen Laboration 6 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 5 1. Antag att L=250 mh och resistansen i spolen är ca: 150 Ω i figur 3. Skissa på spänningen över resistansen

Läs mer

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik A/D D/A omvandling Lars Wallman Innehåll Repetition binära tal Operationsförstärkare Principer för A/D omvandling Parallellomvandlare (Flash) Integrerande (Integrating Dual Slope) Deltapulsmodulation (Delta

Läs mer

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 3 Transistorförstärkare Jan Thim 1 F3: Transistorförstärkare Innehåll: Introduktion GE-steget EF-steget GB-steget Flerstegsförstärkare Felsökning 2 1 Förstärkare

Läs mer

Laboration II Elektronik

Laboration II Elektronik 817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och

Läs mer

- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell

- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell Elektroteknik för MF1016. Föreläsning 8 Mikrokontrollern ansluts till omvärden. - Analoga ingångar, A/D-omvandlare o upplösningen och dess betydelse. o Potentiometer som gasreglage eller volymratt. o Förstärkning

Läs mer

Mät kondensatorns reaktans

Mät kondensatorns reaktans Ellab012A Mät kondensatorns reaktans Namn Datum Handledarens sign Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning på växelströmkretsar

Läs mer

Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch)

Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch) Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch) Om spolar och resonanskretsar Pot Core Såväl motstånd som kondensatorer kan vi oftast betrakta som ideala, det vill säga

Läs mer

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 080501 IDE-sektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 1. Bestämning av effektivvärde hos olika kurvformer Uppgift: Att mäta och bestämma effektivvärdet på tre olika kurvformer. Dels en fyrkantssignal,

Läs mer

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 1. INLEDNING Den digitala serie 92-multimetern är ett kompakt, batteridrivet instrument med 3½ LCD-skärm. Fördelar: Stor noggrannhet Stor vridbar LCD (flytande

Läs mer

Svar till Hambley edition 6

Svar till Hambley edition 6 Svar till Hambley edition 6 Carl Gustafson, Bertil Larsson 2011-01-20, mod 2012-11-07, mod 13-11-19 1 Svar Kapitel 1 P1.21P a = 60 W P b = 60 W P c = 210 W Positiv: absorbed (=upptagen, förbrukad) och

Läs mer

Simulering och reglerteknik för kemister

Simulering och reglerteknik för kemister Simulering och reglerteknik för kemister Gå till http://techteach.no/kybsim/index_eng.htm och gå igenom några av följande exempel. http://techteach.no/kybsim/index_eng.htm Följ gärna de beskrivningarna

Läs mer

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C Namn: Laborationen godkänd: Tekniska gränssnitt 7,5 p Vt 2014 Laboration 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Temperaturmätning med analog givare. Syftet med laborationen är att studera analog

Läs mer

För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet.

För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet. Kortslutningsskydd För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet. Utströmmen passerar R4, ett lågohmigt

Läs mer

Mät elektrisk ström med en multimeter

Mät elektrisk ström med en multimeter elab001a Mät elektrisk ström med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Elektrisk ström och hur den mäts Den elektriska strömmen består av laddningar som går inne i en ledare en ledare av koppar är

Läs mer

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall PA Persson Redigerad av Johan Haake och Stig Esko Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion 20020820 Strömförsörjning Laboration

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00 Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Uppgifterna

Läs mer

Videoförstärkare med bipolära transistorer

Videoförstärkare med bipolära transistorer Videoförstärkare med bipolära transistorer IE1202 Analog elektronik - Joel Nilsson joelni at kth.se Innehåll i 1 Första försöket 1 1.1 Beräkningar....................................... 1 1.1.1 Dimensionering

Läs mer

Föreläsning 4, Ht 2. Aktiva filter 1. Hambley avsnitt 14.10, 4.1

Föreläsning 4, Ht 2. Aktiva filter 1. Hambley avsnitt 14.10, 4.1 1 Föreläsning 4, Ht Hambley avsnitt 14.1, 4.1 Aktiva filter 1 I första läsperioden behandlades passiva filter. Dessa har nackdelen att lastens resistans påverkar filtrets prestanda. Om signalen tas ut

Läs mer

Andra ordningens kretsar

Andra ordningens kretsar Andra ordningens kretsar Svängningskretsar LCR-seriekrets U L (t) U s U c (t) U R (t) L di(t) dt + Ri(t) + 1 C R t0 i(t)dt + u c (0) = U s LCR-seriekrets För att undvika integralen i ekvationen, så deriverar

Läs mer

TSKS06 Linjära system för kommunikation - Elektriska kretsar - Föreläsning 7

TSKS06 Linjära system för kommunikation - Elektriska kretsar - Föreläsning 7 Operationsförstärkaren TSKS06 Linjära system för kommunikation Kursdel Elektriska kretsar Föreläsning 7 Matningsspänning Institutionen för Systemteknik (ISY) Inimpedans Ämnesområdet Elektroniksystem Utimpedans

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik ederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 000-03-3 Tentamen omfattar 40 poäng, poäng för varje uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.

Läs mer

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 2 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande;

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande; Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande; Är det AC eller DC ström som ska mätas? (DC tänger är kategoriserade som AC/DC tänger eftersom de mäter både lik- och växelström.)

Läs mer

Hambley avsnitt

Hambley avsnitt Föreläsning Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Nästan all trådlös och trådbunden kommunikation är baserad på tidsharmoniska signaler. Signalerna utnyttjar ett frekvensband centrerad kring en bärfrekvens.

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Spänningsförsörjning Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Varför spänningsaggregat? 2005-10-18 Strömförsörjning ESS010 1 Översikt AC-AC (Växelspänning till växelspänning) Omvandlare mellan

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad meggning)

Isolationsprovning (så kallad meggning) Isolationsprovning (så kallad meggning) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer