Operationsförstärkaren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Operationsförstärkaren"

Transkript

1 Operationsförstärkaren elektroteknikens "universalbyggsten" William Sandqvist 1

2 Förstärkare En ensam transistor kan användas till att förstärka strömmar eller spänningar. Med flera samverkande transistorer kan man åstadkomma mycket hög förstärkning. Samtidigt vet vi att transistorers strömförstärkningsfaktor och övriga datauppgifter varierar kraftigt från exemplar till exemplar. Det blir därför svårt att serietillverka transistorförstärkare med en förutberäknad förstärkning. En ensam transistor kan förstärka svaga växelspänningar upp till 100 ggr. Vid höga förstärkningar blir emellertid förvrängningen av signalen, distorsionen, hög. Fabrikanter av transistoriserade mätförstärkare väljer då istället att tillverka förstärkare med mycket hög (men inte så noga bestämd) förstärkning. Genom ett förfarande som kallas för motkoppling kan förstärkarna "strypas" så att de ger lägre, men istället bättre definierad och stabil förstärkning. Förstärkningen ställs vanligtvis in med hjälp av några yttre resistorer. Operationsförstärkare började användas under rör-eran på 1950-talet. Sedan 1950-talet har man använt sådana "motkopplade" förstärkare för att utföra vissa matematiska funktioner såsom addition, subtraktion och integrering. Först med vacuumrör, senare med transistorer. 2

3 En analogimaskin uppbyggd av OP-förstärkare, föregångaren till vår tids datorsimuleringar med Matlabprogrammet Simulink. De har sedan den tiden haft namnet operationsförstärkare. Idag utgör de den analoga elektroteknikens "universalbyggstenar". De finns att tillgå som färdiga komponenter med goda prestanda och till låg kostnad. Operationsförstärkare i en 8-bens plastkapsel. Operationsförstärkaren har ett komplicerat schema och innehåller ett tjugotal transistorer. I princip består den av ett antal efter varandra följande så kallade differensförstärkare. För att förstå operationsförstärkaren måste man därför först bekanta sig med differensförstärkaren. Operationsförstärkarens schema. En operationsförstärkare har ett komplicerat schema, men i princip är den uppbyggd av flera differensförstärkare. 3

4 Differensförstärkaren I mättekniken behöver man ofta mäta svaga signaler i en omgivning med starka elektriska störningar. Ett viktigt hjälpmedel är då den så kallade differensförstärkaren. Om spänningarna U A och U B på ingångarna är lika stora påverkas inte utsignalen. Om det är en skillnad mellan spänningarna U A och U B så påverkas utsignalen kraftigt. I figuren ovan visas en differensförstärkare med två transistorer (detta är bara en principskiss). Till vänster i figuren får båda transistorerna samma insignal. Av symmetriskäl kommer då båda transistorerna att leda lika mycket, och spänningsfallen över utgångsresistorerna (kollektorresistorerna) blir detsamma. Förstärkarens utsignal är spänningen över en voltmeter som kopplats mellan de båda utgångsresistorerna. Voltmetern gör inget utslag så länge båda transistorernas ingångar nås av samma insignal, inspänning. En spänning som är gemensam för båda ingångarna brukar kallas för en CommonModespänning. Differensförstärkaren är, som vi ser, okänslig för Commonmodespänningar. Commonmodespänningar undertryckes. I figuren ovan till höger visas vad som händer när differensförstärkarens ingångar har olika inspänningar. Skillnaden mellan inspänningarna brukar kallas för DifferentialMode-spänning. Den transistor som har den högsta inspänningen leder mest och tar över den största delen av strömmen. Spänningsfallen över över utgångsresistorerna (kollektor-resistorerna) blir olika och voltmetern gör utslag. Man kan se att differensförstärkaren är mycket känslig för skillnaden, differensen, mellan inspänningarna. Om vi kallar den spänning som voltmetern visar för U C och förstärkningen för F, får vi följande samband: U C = F (U A - U B ) I figuren med Operationsförstärkarens schema kan man med lite fantasi "hitta" flera transistorpar som utgör differensförstärkarsteg! 4

5 Ex. EKG-mätning - här behövs en differensförstärkare! Kanske har Du varit med om en EKG-mätning? Hjärtats slag orsakas av elektriska urladdningar i hjärtmuskeln. Svaga elektriska strömmar läcker från hjärtat ut i kroppen och vidare ut till huden. Dessa elektriska "signaler" från hjärtat, kan fångas upp från huden med en Nobelprisbelönad teknik, för att sedan användas vid diagnosticeringen av olika hjärtsjukdomar. EKG-mätningen är en svår mätuppgift. En svag signal (ung. 1 mv) ska fångas upp i en miljö med starka elektriska störningar från övrig elektrisk utrustning (tex. lysrör, elektriska fläktar, elektriska element mm.). Vid mätning med mätgivare står man ofta inför samma svåra mätuppgift - och lösningen är densamma - differensförstärkaren. EKG-signalen är svag, maximalt 1 mv. Störningar uppträder lika på bägge ingångarna och undertrycks därför av differensförstärkaren. Vid en EKG-mätning kan man tex. registrera den elektriska spänningen mellan vänster och höger arm. Denna beror på de elektriska urladdningarna i hjärtmuskeln som ju befinner sig mellan armarna, men spänningen kommer också att bero på de elektriska och magnetiska störningar som strålar ut från elektriska installationer i undersökningsrummet. Tyvärr dominerar dessa störningar över den svaga EKG-signalen. Om de två ledningarna från armarna dras nära varandra kommer de att påverkas av exakt samma störningar i förhållande till jord (som här är hela kroppen). Genom att mäta med tre ledningar, två mätledningar och jord, kan en differensförstärkare undertrycka de starka störningarna och därmed mäta EKG-signalen! 5

6 Operationsförstärkaren Förstärkning Operationsförstärkaren är en differensförstärkare. Inuti förstärkaren finns det flera samverkande differensförstärkarsteg vilket ger den en mycket hög förstärkning, tex. F = ggr. För förstärkaren gäller: U C = F (U A - U B ) Spänningsmatning Förstärkaren matas i allmänhet från ett dubbelt spänningsaggregat med spänningarna +15V och - 15V. Jord, den referensspänning som är gemensam för insignaler och utsignal är då spänningsaggregatets 0-punkt. Både insignaler och utsignaler kan vara positiva eller negativa i förhållande till denna punkt. Utspänning och utström Spänningen på förstärkarens utgång kan inte bli högre eller lägre än matningsspänningen, tex. +15V och -15V. I praktiken blir det det alltid ett spänningsfall inuti OP-förstärkaren på en till två Volt, så utspänningen kan tex. inte nå över +13V, eller nå under -13V. Dessa gränser kallar man för ±U Cmax. OP-förstärkarens utgång kan inte leverera hur stora strömmar som helst. Nästan alltid är OPförstärkare försedda med en inbyggd strömbegränsningskrets, så att förstärkaren ska bli kortslutningssäker och "goof-proof" (idiotsäker). Strömgränserna kallar man för ±I Cmax. (Det är inte säkert att de positiva och negativa gränserna har samma värde, som vi för enkelhets skull antagit här) Ex. OP-förstärkaren som komparator En OP-förstärkare har förstärkningen F = ggr. (Se figuren ovan). Förstärkaren spänningsmatas med ± 15V, den maximala utspänningen är U Cmax = ±13V. Vad blir utspänningen U C för följande insignalkombinationer? U A U B U C -0,2 +0,1 +0,1-0,

7 Lösning: U C = F (U A - U B ) = (-0,2 - +0,1) = V Men det är väl ändå inte möjligt? Nej utspänningen kan ju som mest/minst bli ±13V, så svaret blir: U C = -13V. U C = (+0,1 - -0,2) = V. Svaret blir: U C = +13V. U C = ( ) = V. Svaret blir: U C = +13V. När OP-förstärkaren används utan extra komponenter kallar man kopplingen för komparator (=jämförare). Så fort U A > U B blir U C lika med det maximala positiva värdet, och så fort U A < U B blir U C lika med det maximala negativa värdet. Utsignalen blir digital av typen "1"/"0". Om U B är en spänningsreferens, så kan komparatorn med god noggrannhet "säga" om U A är större eller mindre än denna. OP-förstärkaren som komparator. Med en potentiometer kan man ställa in olika referensspänningar. När spänningen på ingången passerar referensvärdet slår utgången om. Utgångsspänningen pendlar mellan maxvärdena. Två antaganden När man räknar på OP-förstärkare brukar man alltid göra två förenklingar. För det första är förstärkarens spänningsförstärkning så hög, att man alltid kan säga att det inte är någon spänningsskillnad mellan A och B ingången. Vore det någon märkbar skillnad skulle utgången direkt hamna på maxvärdet (se exemplet med komparatorn). För det andra innehåller OP-förstärkaren så många transistorer att strömförstärkningen är hög. Det behövs då knappt någon ström alls in till A och B ingångarna för att driva förstärkarens utström. Dessa två antaganden förenklar i hög grad beräkningar på OP-förstärkare. (Se figuren). 7

8 Icke inverterande koppling I allmänhet är OP-förstärkarens höga förstärkning alldeles för mycket. I figuren har förstärkarens utgång kopplats till minus-ingången via en spänningsdelare med R 1 och R 2. Detta får till följd att förstärkningen "stryps" till ett värde som bestäms av spänningsdelaren. Förstärkaren förstärker signalen från en givare med spänningen E och den inre resistansen R I. Givaren är direkt ansluten till förstärkarens A-ingång. Enligt antagandet ovan behöver ingången ingen ström. Det blir då inget spänningsfall över givarens inre resistans så U IN = E. Eftersom det inte är någon skillnad mellan spänningen på A-ingången och B-ingången så måste den negativa B-ingången ha samma spänning som A-ingången, dvs. U B = U A = U IN = E. För spänningsdelaren gäller spänningsdelningsformeln: U B = U IN = U UT R 1 /(R 1 +R 2 ). Förstärkningen blir: F = U UT /U IN = 1 + R 2 /R 1 Max-gränserna Det är lätt hänt att kombinationen av insignal och inställd förstärkning leder till värden som överstiger OP-förstärkarens max-gränser. Man måste därför alltid kontrollera sina beräkningar mot strömgränsen och spänningsgränsen. 8

9 Antag att OP-förstärkarens utgångsström går till en belastning med resistansen R L. Ett bra hjälpmedel är ett diagram med axlarna U C och I C. Bildar man kvoten U Cmax /I Cmax får man veta vid vilken belastningsresistans R L som strömgräns och spänningsgräns uppnås samtidigt. Om R L < U Cmax /I Cmax är det strömgränsen som är begränsande. Spänningen kan då aldrig överstiga I Cmax R L. Om R L > U Cmax /I Cmax är det spänningsgränsen som är begränsande. Strömmen kan då aldrig överstiga U Cmax /R L. Motsvarande värden gäller även de negativa gränserna. Inverterande koppling Den vanligaste OP-kopplingen kallas för den inverterande kopplingen. Som namnet antyder så kommer utspänningen alltid att ha motsatt polaritet mot inspänningen. Detta kan låta som en allvarlig komplikation, men många gånger saknar "polaritetsbytet" betydelse. Om tex. utspänningen används av ett mätinstrument kan man skifta anslutningsledningarna för att på så sätt komma ifrån den felaktiga spänningsriktningen. Ett annat sätt är att ha två förstärkare efter varandra, där den andra förstärkaren vänder tillbaka spänningen. För att härleda ett utryck för förstärkningen använder man samma förenklingar som tidigare. Ingen ström till OP-förstärkarens ingångar, och inget spänningsfall mellan ingångarna. Med Kirchoffs spänningslag får man för OP-förstärkarens ingångskrets: U IN - I R 1-0 = 0 Eftersom inga strömmar går in i OP-förstärkaren så måste strömmen I gå vidare genom R 2 och där ge upphov till spänningen på utgången: 0 - I R 2 - U UT = 0 Förstärkningen blir: F = U UT /U IN = - R 2 /R 1 9

10 Man brukar jämföra denna OP-förstärkarkoppling med en gungbräda! Inresistansens betydelse Så fort förstärkaren används, tex för att förstärka svaga signaler från en givare, måste man modifiera uttrycket för förstärkningen. Eftersom förstärkaren drar en ström genom givaren (den ström vi tidigare kallat för I) blir det ett spänningsfall i givarens inre resistans I R I. Den spänning U IN som förstärks blir därför lägre än givarens E. Om givarens inre resistans R I är känd, tar man enklast hänsyn till denna genom att se den som seriekopplad med R 1. Givarens spänning E förstärks i själva verket av en förstärkare som har ingångsresistorn R' 1 = R I + R 1! F' = U UT /E = - R 2 /R' 1 De verkliga strömmarna Elektrotekniker brukar inte rita ut matningsspänningar till OP-förstärkare, de är i stället underförstådda. Inverterarkopplingen är svår att förstå om man utelämnar spänningsmatningen, så därför har den tagits med i figuren nedan. 10

11 I figuren visas hur strömmen flyter från givaren och in till förstärkaren. Eftersom det inte går några strömmar till förstärkarens ingångar måste strömmen fortsätta genom resistorn R 2. Spänningen på OP-förstärkarens utgång är negativ, och därför kan strömmen fortsätta in i OPförstärkaren. Strömmen lämnar OP-förstärkaren genom pluspolen i det negativa spänningsaggregatet för att återvända till givaren. Även strömmen till lasten R L går genom det negativa spänningsaggregatet. (Hade inspänningen varit negativ hade utspänningen blivit positiv, och alla strömmar hade gått genom det positiva spänningsaggregatet och ut genom OP-förstärkaren.) Fortfarande gäller att OP-förstärkarens utgång har spänningsgränser ±U Cmax och strömgränser ±I Cmax. Dessa behandlas på samma sätt som med den icke inverterande kopplingen. Differensförstärkarkopplingen (Härledning av förstärkningsformeln) 11

12 Differensförstärkarkopplingen kan ses som en kombination av inverterande och icke inverterande koppling. Man följer strömmen I och använder Kirchoffs spänningslag för att ställa upp två samband: U B - I R 1 - U - = 0 U - - I R 2 - U UT = 0 Spänningen U + fås med spänningsdelningsformeln ur U A : U + = U A R 2 / ( R 2 + R 1 ) Till sist konstaterar man att spänningarna U + och U - är lika (det är ingen spänningsskillnad mellan OP-förstärkarens ingångar): U + = U - U UT kan lösas ut ur de totalt fyra ekvationerna. Kopplingens nackdelar Uttrycket för differensförstärkarens förstärkning utgår ifrån att man har två par identiska resistorer med värdena R 1 och R 2. I praktiken har alltid resistorer tillverkningstoleranser, och då blir förstärkarens egenskaper inte de önskade. Precis som med den inverterande kopplingen "drar" dessutom förstärkarens ingångar ström. Dessa problem gör att kopplingen bör undvikas till förmån för så kallade instrumentförstärkare. Instrumentförstärkaren Det finns speciella förstärkarkopplingar med tre OP-förstärkare som kallas för instrumentförstärkare. De finns att köpa som kompletta enheter. I kopplingsschemat finns en differenskoppling med förstärkningen 1 ggr som har icke inverterande förstärkare på ingångarna. Förstärkningen kan ställas in med en enda resistor R G. Resistorerna märkta R 0 och R 1 är fabrikstrimmade (man kan tex ha "brännt bort" material med en laser om resistorerna haft för låga värden). En instrumentförstärkare kostar c:a 100:-. (En vanlig OP-förstärkare kostar c:a 10:-). 12

13 Schmitt-trigger I figuren visas en komparator med +ingången för enkelhets skull ansluten till jord, referensspänningen är således U REF = 0. Varje gång inspänningen U IN passerar 0 så "slår" komparatorn om. (Man kan kalla detta specialfall för en nollgenomgångsdetektor.) Om en komparator ingår i ett reglersystem, tex som termostat till ett värmeelement, så är risken stor att den slår på och av elementet ideligen, med stort slitage på utrustningen som följd. En ofta använd komparatorvariant är Schmitt-triggern. Här har man olika tillslags- och frånslagsnivåer. Om denna koppling används som termostat till ett element, så kommer den att slå av elementet vid frånslagsnivån, men på elementet först efter ett längre tids avsvalning, då temperaturen sjunkit tillslagsnivån. In- och urkoppling av elemetet sker därmed mer sällan och slitaget minskar. Schmitt-triggern har en resistor R 2 mellan utgången och +ingången. Detta ger den positiv återkoppling. Om den börjar "slå om", så hjälper utgångsspänningen till så att förloppet fullföljs. Omslaget går därför snabbt och säkert (snap action). Utgångsspänningen U UTmax delas mellan resistorerna R 2 och R 1 (enligt spänningsdelningsformeln). Spänningen över R 1 förskjuter omslagsspänningen med beloppet U T. Man brukar säga att Schmitt-triggern har hysteres. 13

14 14

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren

Läs mer

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. The Schmitt Trigger ) Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel 8.1-8.2, 8.5 (öersiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger ) Förstärkare Förstärkare Ofta handlar det om att förstärka en spänning men kan äen ara en ström

Läs mer

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 OPförstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 Mål Du ska i denna laboration studera tre olika användningsområden för OPförstärkare. Den ska användas som komparator,

Läs mer

5 OP-förstärkare och filter

5 OP-förstärkare och filter 5 OP-förstärkare och filter 5.1 KOMPARATORKOPPLINGAR 5.1.1 I kretsen nedan är en OP-förstärkare kopplad som en komparator utan återkoppling. Uref = 5 V, Um= 13 V. a) Rita utsignalen som funktion av insignalen

Läs mer

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7. Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka

Läs mer

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer

Läs mer

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans. Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (

Läs mer

Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren

Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors 1996-09-22 Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren Laboration E36 ELEKTRO Laboration E36 Vanliga förstärkarkopplingar

Läs mer

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Lars Wållberg Stig Esko 1999-10-12 Rev 1.0a Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM LABORATION E233 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad

Läs mer

Krets- och mätteknik, fk

Krets- och mätteknik, fk Krets- och mätteknik, fk Bertil Larsson 2014-08-19 Sammanfattning föreläsning ecka 1 Mål Få en förståelse för förstärkare på ett generellt plan. Kunna beskria olika typer a förstärkare och kra på dessa.

Läs mer

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns ) Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:

Läs mer

Halvledare. Transistorer, Förstärkare

Halvledare. Transistorer, Förstärkare Halvledare Transistorer, Förstärkare Om man har en två-ports krets v in (t) ~ v ut (t) R v ut (t) = A v in (t) A är en konstant: Om A är mindre än 1 så kallas kretsen för en dämpare Om A är större än 1

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D1 2001-05-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet

Läs mer

Tentamen i Elektronik fk 5hp

Tentamen i Elektronik fk 5hp Tentamen i Elektronik fk 5hp Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 Mars 29 Sal: Bingo Hjälpmedel: formelsamling elektronik (14 sidor), formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a

Läs mer

För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet.

För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet. Kortslutningsskydd För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet. Utströmmen passerar R4, ett lågohmigt

Läs mer

2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans

2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans 1 Föreläsning 1, Ht 2 Hambley asnitt 11.11, 14.1 Fyra typer a förstärkare s 0 s i ut s in i A in ut L s in i G L in 0 Spänningsförstärkare Spänningströmförstärkare (transadmittansförst.) i in 0 i in i

Läs mer

Analog till Digitalomvandling

Analog till Digitalomvandling CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2006-09-21 Analog till Digitalomvandling Vi börjar med det omvända. Digital insignal och analog utsignal. Digital in MSB D/A Analog ut LSB Om man har n bitar

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt

Läs mer

Bygg en entransistors Booster till datorn eller MP3-spelaren

Bygg en entransistors Booster till datorn eller MP3-spelaren Bygg en entransistors Booster till datorn eller MP3-spelaren De högtalare som levereras till datorerna har oftast högst mediokra data. Men genom att kombinera lite enkel teknik från elektronikens barndom

Läs mer

1 Laboration 1. Bryggmätning

1 Laboration 1. Bryggmätning 1 Laboration 1. Bryggmätning 1.1 Laborationens syfte Att studera bryggmätningar av fysikaliska storheter, speciellt kraft och temperatur. 1.2 Förberedelser Läs in laborationshandledningen samt motsvarande

Läs mer

Analog till Digitalomvandling

Analog till Digitalomvandling CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2005-09-20 Analog till Digitalomvandling Om man har n bitar kan man uttrycka 2 n möjligheter. Det största nummeriska värdet är M = 2 n -1 För tre bitar blir

Läs mer

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare 1 1 Introduktion Denna laboration baseras på två äldre laborationer (S4 trådtöjningsgivare samt Instrumentförstärkare). Syftet med laborationen är

Läs mer

Undersökning av logiknivåer (V I

Undersökning av logiknivåer (V I dlab002a Undersökning av logiknivåer (V I Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Vid såväl konstruktion som felsökning och reparation av digitala kretskort är det viktigt att

Läs mer

Hambley: OBS! En del av materialet kommer att gås igenom på föreläsningen

Hambley: OBS! En del av materialet kommer att gås igenom på föreläsningen Föreläsning 3, 2/ Hambley: 4.2 4.4 OBS! En del a materialet kommer att gås igenom på föreläsningen den 9/. Operationsförstärkare [4.] Operationsförstärkaren (operational amplifier eller opamp.) uppfanns

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 03 för D 2000-05-03 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är

Läs mer

Laboration - Operationsfo rsta rkare

Laboration - Operationsfo rsta rkare 6-8- Laboration - Operationsfo rsta rkare 6-8- Introduktion och redovisning Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka små signaler, för att

Läs mer

Laboration 1: Likström

Laboration 1: Likström 1. Instrumentjämförelse Laboration 1: Likström Syfte och metod Vi undersöker hur ett instruments inre resistans påverkar mätresultatet. Vi mäter spänningar med olika instrument och inställningar, och undersöker

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2 Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2 Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 augusti 21 Sal: O125 Hjälpmedel: formelsamling elektronik, formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a

Läs mer

OP-förstärkare. Idealiska OP-förstärkare

OP-förstärkare. Idealiska OP-förstärkare Idealiska OP-förstärkare OP-förstärkare (OPerational Amplifier, OPA), är en fullt fungerande förstärkare som har tillverkats på en kisel-skiva genom att N- och P-dopa olika områden av kiselkristallen för

Läs mer

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning

Läs mer

Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren

Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren /Krister Hammarling 1 Transistorn Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch Felsökning

Läs mer

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 3 Transistorförstärkare Jan Thim 1 F3: Transistorförstärkare Innehåll: Introduktion GE-steget EF-steget GB-steget Flerstegsförstärkare Felsökning 2 1 Förstärkare

Läs mer

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

Experiment med schmittrigger

Experiment med schmittrigger dlab00a Experiment med schmittrigger Namn Datum Handledarens sign. Varför denna laboration? Schmittriggern är en mycket användbar koppling inom såväl analog- som digitaltekniken. Ofta används den för att

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00 Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 den 14 jan 2012 8:00-13:00 Uppgifterna i tentamen

Läs mer

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Kapitel 1: sid 1 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd

Läs mer

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans

Läs mer

Detta leder till att decibeldefinitionen för en kvot mellan två spänningar blir:

Detta leder till att decibeldefinitionen för en kvot mellan två spänningar blir: 5 FÖRSTÄRKARE I den moderna mättekniken används i stor utsträckning elektroniska komponenter. En av dessa är förstärkaren som oftast används för att omvandla elektriska spänningar så att de får önskad

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C Namn: Laborationen godkänd: Tekniska gränssnitt 7,5 p Vt 2014 Laboration 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Temperaturmätning med analog givare. Syftet med laborationen är att studera analog

Läs mer

Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch)

Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch) Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch) Om spolar och resonanskretsar Pot Core Såväl motstånd som kondensatorer kan vi oftast betrakta som ideala, det vill säga

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 2 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

Laboration II Elektronik

Laboration II Elektronik 817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och

Läs mer

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E 003-0-4 Tentamen omfattar poäng. 3 poäng per uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa. För full poäng krävs

Läs mer

Isolationsförstärkare

Isolationsförstärkare Isolationsförstärkare Säker överföring av signaler med hjälp av elektriskt isolerade delar Agneta Bränberg dec 2014 Behov av galvanisk (elektrisk) isolation mellan signalkällan och resten av mätsystemet

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I,, R, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK ELEKTOTEKNK MSKNKONSTKTON KTH Tentamen med lösningsförslag. En del skrivutrymme borttaget. nlämningstid Kl: TENTMENSPPGFTE ELEKTOTEKNK Elektroteknik för Media och CL. MF035 (4F4) 0 05 5 9:00 3:00 För godkänt

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik ederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 000-03-3 Tentamen omfattar 40 poäng, poäng för varje uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.

Läs mer

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. 2012-05-11 Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. Komponenter, t ex resistorer Fjärrstyrd labmiljö med experiment som utförs i realtid Kablar Likspänningskälla Lena Claesson, Katedralskolan/BTH

Läs mer

SM Serien Strömförsörjning

SM Serien Strömförsörjning Resistorn Resistorn, ett motstånd mot elektrisk ström. Resistans är ett engelskt ord för motstånd. Det är inte enbart ett fackuttryck utan är ett allmänt ord för just motstånd. Resist = göra motstånd Resistance

Läs mer

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Datorer nns nu i varje sammanhang. Men eftersom vår värld är analog, behöver vi något sätt att omvandla t.ex. mätvärden till digital form, för att datorn

Läs mer

SM Serien Strömförsörjning. Transistorn

SM Serien Strömförsörjning. Transistorn Transistorn Transistorn är en av de viktigaste uppfinningar som gjorts under modern tid. Utan denna skulle varken rymdfärder eller PC-datorer vara möjliga. Transistorn ingår som komponent i Integrerade

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Videoförstärkare med bipolära transistorer

Videoförstärkare med bipolära transistorer Videoförstärkare med bipolära transistorer IE1202 Analog elektronik - Joel Nilsson joelni at kth.se Innehåll i 1 Första försöket 1 1.1 Beräkningar....................................... 1 1.1.1 Dimensionering

Läs mer

Tentamen Systemkonstruktion

Tentamen Systemkonstruktion Tentamen Systemkonstruktion Namn:. Program: Elektroteknik, Mikrodatorsystem Datum: 07-12-19 Tid: 13:30-18:30 Lokal A0323 Hjälpmedel: Linjal, Miniräknare Bilaga: Ingen Examinator: Anders Arvidsson Telefon:

Läs mer

- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell

- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell Elektroteknik för MF1016. Föreläsning 8 Mikrokontrollern ansluts till omvärden. - Analoga ingångar, A/D-omvandlare o upplösningen och dess betydelse. o Potentiometer som gasreglage eller volymratt. o Förstärkning

Läs mer

SM Serien Strömförsörjning. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar.

SM Serien Strömförsörjning. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar. Zenerdioden. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar. I sin enklaste form tillsammans med ett seriemotstånd, där lasten kopplas parallellt med zenerdioden. I mer avancerade spänningsstabilisatorer

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Lösningar till övningsuppgifter i

Lösningar till övningsuppgifter i Lösningar till övningsuppgifter i mätteknik 1. Wheatstonebrygga a. Beräkning av spänningarna U 1 och U 2 Spänningarna kan t ex beräknas med hjälp av spänningsdelning. U 1 = E R 3 R 1 + R 3 U 2 = E R 4

Läs mer

Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen / BHä & PRö 1 (5) Del 1

Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen / BHä & PRö 1 (5) Del 1 Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen 041028 / Hä & PRö 1 (5) Tentamen den 28 oktober 2004 klockan 08.15-13.15 TEL108 Introduktion till EDI-programmet TEL118 Inledande elektronik

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 3 för D 999-3-5 Tentamen omfattar 4 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 2 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.

Läs mer

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum: Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Denna laboration syftar till att bekanta sig med en typ av switchaggregat, boost-regulatorn.

Läs mer

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning

Läs mer

A/D- och D/A- omvandlare

A/D- och D/A- omvandlare A/D- och D/A- omvandlare Jan Carlsson 1 Inledning Om vi tänker oss att vi skall reglera en process så ställer vi in ett börvärde, det är det värde som man vill processen skall åstadkomma. Sedan har vi

Läs mer

1.2 Två resistorer är märkta 220 ohm 0,5 W respektive 330 ohm 0,25 W. vilken är den största spänning som kan anslutas till:

1.2 Två resistorer är märkta 220 ohm 0,5 W respektive 330 ohm 0,25 W. vilken är den största spänning som kan anslutas till: Passiva komponenter. Vilken resistans och tolerans har en resistor märkt: a) röd, violett, gul, guld b) blå, grå, blå, silver c) brun, svart, svart, guld d) orange, vit, brun, röd, mellanrum, brun e) grön,

Läs mer

Op-förstärkare K O M P E N D I U M

Op-förstärkare K O M P E N D I U M MEÅ NIVESITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson m.fl. 004--09 ev.0.0 Op-förstärkare K O M P E N D I M ELEKTO INNEHÅLL. FÖOD 3.. Operationsförstärkarens historia.. Kompendiet 3 3. DEN IDEALA

Läs mer

Olika sätt att bygga förstärkare. Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln. Till sist: Operationsförstärkaren

Olika sätt att bygga förstärkare. Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln. Till sist: Operationsförstärkaren FÖRELÄSNING 12 Olika sätt att bygga förstärkare Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln Till sist: Operationsförstärkaren Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik

Läs mer

Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED

Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED Som rubriken säger skall denna artikel handla om en möjlighet att få ett mätinstrument att visa mer info än vad som är brukligt. När jag har bytt ut

Läs mer

PROJEKTLABORATION i Analog Elektronik.

PROJEKTLABORATION i Analog Elektronik. PROJEKTLABORATION i Analog Elektronik. Uppgiften i denna laboration är att konstruera en effektförstärkare med HIFIegenskaper för ljudåtergivning. Arbetet består av tre moment: 1. TEORI. 1. Teori 2. Simulering

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 013 för D1 1999-04-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är

Läs mer

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Tvåpolssatsen Revma utbildning TVÅPOLSSATSEN Tvåpolssatsen används vid analys, för att ersätta komplicerade linjära kretsar med enkla seriekretsar. INTRODUKTION Anta att

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER MÅ NIVSITT Tillämpad fysik och elektronik Hans Wiklund 996-05- MÄTNING AV LKTISKA STOHT Laboration 5 LKTO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): ättningsdatum Kommentarer Godkänd: ättningsdatum

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

Föreläsning 5. Motkoppling och stabilitet bl. Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel. IE1202 Analog elektronik /BM

Föreläsning 5. Motkoppling och stabilitet bl. Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel. IE1202 Analog elektronik /BM Föreläsning 5 Motkoppling och stabilitet bl Definition av termer Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel IE1202 nalog elektronik /BM Black s första idé U in 1 U ut Utspänning med

Läs mer

Efter avsnittet ska du:

Efter avsnittet ska du: ELLÄRA Kapitel 3 Efter avsnittet ska du: veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat kunna förklara vad elektricitet är veta vad som menas med strömstyrka, spänning och resistans samt känna

Läs mer

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill

Läs mer

Analys av elektriska nät med numeriska metoder i MATLAB

Analys av elektriska nät med numeriska metoder i MATLAB Analys av elektriska nät med numeriska metoder i MATLAB Joel Nilsson Martin Axelsson Fredrik Lundgren 28-2-12 Kurs DN1215 - Numeriska metoder för ME Moment Laboration 1 - Bli bekväm med MATLAB Handledare

Läs mer

Tentamen den 20 oktober TEL108 Introduktion till EDI-programmet. TEL118 Inledande elektronik och mätteknik. Del 1

Tentamen den 20 oktober TEL108 Introduktion till EDI-programmet. TEL118 Inledande elektronik och mätteknik. Del 1 Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen 031020 / BHä 1 (5) Tentamen den 20 oktober 2003 TEL108 Introduktion till EDI-programmet TEL118 Inledande elektronik och mätteknik Del

Läs mer

Tentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1

Tentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1 Karlstads universitet / lektroteknik / TL108 / Tentamen 021021 / BHä & PRö 1 (1) Tentamen den 21 oktober 2002 TL102 Inledande elektronik och mätteknik TL108 Introduktion till DI-programmet Del 1 xaminator:

Läs mer

Internet består till största delen av kabelanslutna datakommunikationsutrustningar

Internet består till största delen av kabelanslutna datakommunikationsutrustningar Internet består till största delen av kabelanslutna datakommunikationsutrustningar Att bygga ett stabilt globalt täckande datanät är en stor elektrisk utmaning! Internets robusta hårdvara Hur bekämpar

Läs mer

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.

Läs mer

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum: UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur

Läs mer

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27 Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet Skrivet av: Hans Beijner 003-07-7 Inledning All text i detta dokument är skyddad enligt lagen om Copyright och får ej användas, kopieras eller citeras

Läs mer

Förstärkarens högfrekvensegenskaper. Återkoppling och stabilitet. Återkoppling och förstärkning/bandbredd. Operationsförstärkare.

Förstärkarens högfrekvensegenskaper. Återkoppling och stabilitet. Återkoppling och förstärkning/bandbredd. Operationsförstärkare. FÖRELÄSNING 5 Förstärkarens högfrekvensegenskaper Återkoppling och stabilitet Återkoppling och förstärkning/bandbredd Operationsförstärkare Kaskadkoppling Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola

Läs mer

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 1 version 2.1 Laborationens namn Likströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Noggrannhet vid beräkningar Anvisningar

Läs mer

Instruktion elektronikkrets till vindkraftverk

Instruktion elektronikkrets till vindkraftverk Instruktion elektronikkrets till vindkraftverk Färdig koppling D1 R2 IC1 R1 D2 R3 D3 R7 R5 T1 T2 R6 T3 R6 Uppgiften innehåller: Namn Värde Utseende Antal R1 11 kω brun, brun, svart, röd, brun 1 st R2 120

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

FYD101 Elektronik 1: Ellära

FYD101 Elektronik 1: Ellära FYD101 Elektronik 1: Ellära Laboration 1: Grundläggande instrumenthantering Förberedelse: Du måste känna till följande Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning Hur ett digitalt instruments

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 5 Operationsförstärkaren Elektronik för D ETIA01 Johan Kåredal Anders J Johansson Lund April 2008 Laboration 5 Mål Efter laborationen vill vi att du ska: fått

Läs mer

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) 1 Föreläsning 4/11 Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) Lite om logiska operationer Logiska variabler är storheter som kan anta två värden; sann 1 falsk 0 De logiska

Läs mer

Tentamen Systemkonstruktion Lösningar och kommentarer

Tentamen Systemkonstruktion Lösningar och kommentarer Tentamen Systemkonstruktion Lösningar och kommentarer Program: Elektroteknik, Mikrodatorsystem Datum: 07-12-19 Tid: 13:30-18:30 Lokal A0323 Hjälpmedel: Linjal, Miniräknare Bilaga: Ingen Examinator: Anders

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTROTEKNK MASKNKONSTRUKTON KTH TENTAMENSUPPGFTER ELEKTROTEKNK MED SVAR Elektroteknik för MEDA och CL, MF1035 014 06 05 14:00 18:00 Du får lämna salen tidigast 1 timme efter tentamensstart. Du får, som

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att

Läs mer