tolta sta(). Ösrergöcland rill Våsrergöcland på sin Eriksgatan sen l 000-raJet. Vid J unabäcken

Transkript

1 nr februari 2008

2 ~tft)a nr februari 2008 Tankar från styrpupeten: tolta sta(). Hejsan, det var änge sent Var bor du nu för tiden? Han tittade ite skamset mot marken och sa: "Du förstår jag bor i Kattarp just nu, men det är bara tifäigt." Egentigen vi vi ju bo i Dogarp, men,ja du vet, barnen måste ju gå färdigt skofan och min hustru har ju inte så ätt att få arbete så vi bor vä kvar i Kattarp ti det öppnar sig nåt annat. K " ner du igen samraer? Mängder v mänruskorsom man cräffurskäms vcr sin bygd. Jag rycker der är rorfiirigr. Man ska vara stot över sin bygd. Jönköping har vi inger att skämmas över. Vi känner vår historia vä och vi är stota över der som hänt i vår vackra Vårterbygd sen urminnes rid. Redan for 500 mijoner år sen, innan Aperna hade bijdars fanns den djupa ravin som idag är fyd med Värterns friska och kaa vatten. Under mijoner år har jordskorpans skiftningar Hyrtar denna stora forkastningsspricka ti den pats där den finns idag och som ger vår byggd sitt unika jus vid dess djupa vanen. Vår historia är magnifik och många undrar kanske varfor det bev ett Junakoping (tidjgr namn på Jönköping) vid Våtteros södra spers? Den omskakande tidiga mederiden var en tid av bodig maktkamp mean ätter och kungar. Detta edde små småningom fram ti att Sverige bev ett enat rike. Under dryge 00 år styrdes dåvarande "Svea rike" från kungaborgen Näs på Visingsö. J unakoping var en strategisk pats eftersom kungar hade ridit genom vår bygd från ~ti6a ö storgaan 6, Jönköping Te , Fax E-post: jonkoping@parbricoe.se ANSVARIG UTGIVARE: Dan Ekström REDAKTION -G Akerberg, Mats Anderson, Uf Unnman, Christer Wander, Erik Svensson TRYCK Tabergs Tryceri Ösrergöcand ri Våsrergöcand på sin Eriksgatan sen 000-raJet. Vid J unabäcken (TaJavidskoan) ämnade Östgörarna över ansvaret ti Västgötarna, förmodigen för att Junabäckens pats var en sjävskriven knutpunkt på medetiden. Österifrån kom vägarna från Västervik och Växjö. Lagastigen och Nissastigen var urgama kommunikationseder från det danska kuscanskaper. Aa viktiga eder knörs samman på den pats vid Vätterns södra spets där nu en vacker staty står strax nedanfor Viktor Rydbergsmuseet på väster. Vägmöter bev en handesknut och ur derra växte vår vackra stad Jönköping fram. Där fok samas brukar det uppstå hande och man kan förmoda arr der v:u- detta som så småningom bev den fokaktivitet som Magnus Laduås gav handesrämgherer Detta brev undertecknat av Konungen är anders ädsta bevarade sradspriviegiebrev. Jönköping är inte bara en fanrasrisk stad/kommun, vi är också unika ur en historiskt perspektiv. Vet vad vi tror på Der sägs arr vi tror mycket i Jönköping. Det må så vara, men ti skinad från många andra så vet vi vad vi tror på. I Stockhom tror man att staden grundades 1252 men man vet inte riktigt säkert. Man tror att det var rikers Jar som hette Birger som grundade staden, men man vet inre. I Jönköping vet vi vem som grundade staden eftersom papperen på grundaodet fortfarande finns kvar. I Jönköping tror vi, men vi vet vad vi tror och visst är det bättre art veta att man har en tro än arr tro att man ver. Moderogen och aa BeJmanvänner må ursäkta, men for mig är Stota Srad Faktiskt Jönköping! När EvertTaube (medem i PB) skrev sin sista sång Ängamark riforde han err nytt begrepp i det svenska ordforrådet och han inrymde i der begrepper der finaste som kan sägas om en bygd och err innanhav. Ängama.rk! Even Taube dog E4 ängs Våttern invigdes den 13 december I 16 år hade ajjrså Taube möjighet att tardas på "Sveriges vackraste" morored och nog måste han ha ragir intryck från vår vackra Våtterbygd när han skrev Ängamark (det är min ovetenskapiga tokning). Taube var i aa fa medveten om att det fanns ett Lysande Säskap i Jönköping och även om PB bidades på östra sidan om kanajen (tyvärr måsre jag erkänna detta) så är Jönköpings ädsta historia ändå forknippad med väster (därav biden på forsta sidan) for det var här ating började. Det var Gustaf II Adof som bestämde arr staden efter branden "av roiirära sjä" skue forfyrras ti "sanden" öster om Vindbron gav riksforesråndare Stcn Srure d.ä. Borgerskapet i Jönköping tisrån d arr håa torgdag och vi är ha håir på sen dess. Tån k på detta när ni går ti Våstra Torget nästa ördag. Så har vi gått och handar i 535 år. Två steg tibaka Vad har då detta med Par Bricoe att göra? Vådigr mycket faktiskt för utan vår historia och vår kunskap om Stota Stad så fö r orar vi visionerna om art två sreg tibaka är ajrid ett sreg framåt for Par Bricoe. Detta kan bäst beysas genom berättesen om Astrid som var änka. När hon fyt 80 Ayttade hon tiij ett gruppboende på väster och hennes vänner överraskade henne med en fest. Hon satt änge och tittade på en man som satt ängst ner och när kväen började gå mor sitt sut reste hon sig ocb gick fran1 ti honom och sa: Ursäkta om jag stirrat på dig under hea kväen, men du ser precis ut som min femte man. Mannen svarade: hur många gånger har du varit gift egentigen? Fyra, svarade Aserid med err srort eende på äpparna. Dom gifte sig strax därefter. Positivt tänkande är Livsust. Var därror stot över den du är och över den srad du bor i och der Säskap du tihör och nästa gång någon frågar dig var du bor så svarar du sjävkjan: Stota Stad, i Jönköping, där Der Lysande Säskapet Par Bricoe yser upp min tivaro i vintermörkret! DAN EKSTRÖM Styrande Miistar( 2

3 nr februari 2008 ~'Wv Gradkaendarium I band kanske dec ti och med går så ångt an du växar några snabba ord, det kan vara i kön på Hemköp eer i en paus på någon av HY? :s hemmamatcher, med någon vars identitet du inte är riktigt säker på. Var har jag träffat honom? Avisaredaktör Åkerberg gjorde mig uppmärksam på frågan om häsandecs betydese vid vårt forra redakrionsmöre. Frågan definierades: Ska man häsa på bröderna i Par Bricoe, även om man kanske bara känner igen ansiktet? Mitt sponrana svar var naturigtvis ja och frågan är berättigad eftersom der är svårt att håa hea Par Bricoes medemsmatrike i huvudet. Sedan fu nderade jag över mina egna riukorrakommanden när der gäer arr minnas namn och ansikten samt framforae arr koppa ihop dessa på ett korrekt säre. Der är inre uran viss ångest och avundsjuka som jag yssnar ri historier om människor som kommer ihågpersoner med rätt namn efter att bara ha träffårs i en hiss. Amerikanarna sägs vara extrem r bra på det här och jag har mer än en gång kaat avägsna amerikanska koegor for" my friend" efter att de hurtigt häsac mig med mitt namn. Egentigen tror jag der hea utgår från inäraodets konst. Vi är oika när dec gäer an ra ti oss information. Vissa ränker i et... Du har säkert varit med om det. Ett bekant ansikte dyker upp i vimet på stan och när era ögon möts hejar du utan att refektera. sekunden senare frågar du dig sjäv eer någon i ditt säskap: Vem var det? bider, andra i ord. Der vi ser med ögonen (biden) sägs scanna i minnet mer effektivt än der som går in via öronen (order). Morsatsen råder for arr formeda känsor. (För an forhöja dramatiken i en scen arbetar man därfor oerhört mycket med jud och musik inom fimen. En käftsmä i fimerna om boxaren Rocky vaj t ex sammansatt av fyrtio oika judkäor. Den kändes med andra ord inte bara hos boxaren sjäv.) Med detta vi jag påstå an vi män n is kor har oika faenhet att ägga namn och ansikten på minnet. Någon kanske invänder att nog minns man den man viu minnas, att det rör sig om personens egen prioritering av vem som ska hamna på hjärnans hårddisk. Jag kan, årminscone for min egen de, avwda denna invändning och meddea art någon prioritering inte sker. Däremot kan jag se ett mönster. Efter eec ensraka korr möre uppstår säan någon kompen registrering, oftast bara en bid (ansiktet). Efter två möten har arbetsminnet aktiverats och ansiktet har etaberats. Efter Sera möten än två öppnas en mapp och regisueringav såvä ansikte som namn sker. Gemensamt for aa registreringar är att ansiktet, biden, kommer först. bästa fa föjer namnet, order, snarr eftej. Dessvärre finns det på min personiga hårddisk en rad registreringar med ansikten som saknar namn. Men jagjobbar hårt på uppdateringar och kompetteringar. Jag vågar påstå att der är något av en medfödd taang att komma ihåg namn och ansikten redan efter en kort möte. Säkerr kan denna taang, precis som andra taanger, även tränas upp ytterigare. Min egen taang inom området är som sagt brisrfåig men medan jag arbetar på den kommer jag arr forrsärra med art heja en gång for mycket i forhoppning om art inre uppfartas som arrogant eer introvert... ULFLINNMAN Ordforande Arbttsgradema Sammanträden Jufest 6/1 6/1 Styrande Rådet 17/1 15/1 IV 26/1 31/1 Stora Rådet 7/2 5/2 I, Årsmöte 1/3 7/3 RGK 18/3 RSK 19/4 Akademins 24/4 23/4 högtidsdag VII 17/5 Vårba 9/5 Bemandagen meddeas senare III 27/9 26/9 IX 12/10 VI 2/11 1/11 V, VI 1/12 30/11 Barbara, 6/12 5/12 Samteige Bröder- Faddrar! Nya Bricoister! Ute i den mörka viiriden vandmr idag omkring ett stort anta visna men siker/igen nek så tamzgfun kamucke1; r i ska kumw sökrt iutriide uti PB. Inträdesansökan skickas ti Kansiet. RIDDARE UTAN SKÖLD Sacchi Penseriddare hjäper Dig från ide ti färdig Sköd. Tag koutakt med Bmno Hom Lars Norrqvist e/u Aan Paoainen SEB 3

4 ~t{(){t nr febr u a ri 2008 Köpmannastaden önk~p~nf/ ett verk av majestater Då det hos bröderna i Det Lysande Säskapet Par Bricoe i Jönköping uppenbarigen finns ett dot intresse för Jönköpings Historia, föjer här något av ett förenkat korn därav. Många av bröderna av idag har eer har haft sin verksamhet ur en eer annan köpmannanäring, varför det möjigen skue vara av intresse att ta de av hur kanske Jönköping bev just en Köpmannastad. Jönköpings stads sigi från edan i priviegiebreven 1284 skrev Magnus Laduås in att Jönköping ka bi en betydande marknadsstad. En köpmannasrad pacerad i hjärtat av Göraand. Han beordrade rvå marknader om året, en i januari och en i oktober. Båda dagarna skue sammanfaua med krisrna mässor. Hande och reigion skue med andra ord gå hand i hand. Detta på gott och ont, som at annat i denna historiska tid, fö r Jönköping som drabbades av mycket eände. At från bränder ti sjukdomar som i oika omgångar hotade staden. Nya priviegiebrev Efter branden som ödeade gama staden Jönköping 1612, var det dags for nya priviegiebrev och då från Gustav 11 Adof. J dessa beordrades band an nar aa kringboende smeder och övriga banrverkare, sam r köpmän arr fyna tiij Jönköping för arr bygga upp staden med hande och hantverk. De festa skue komma att bo centrat i den nya staden och då företrädesvis på Smedjegatan. - Der finns vä inget art köpa uppe på väster, brukade min morfar atid säga när 1950-raer var ungt i Jönköping. Han var en person sprungen ur det nya Jönköping och då det östra Jönköping med centrum for hande och hanrverk. Vad han inte tänkte på, var forstås att uppe på väster hade tidigare det gama och enda Jönköping en gång funnirs. Den gama staden hade sitt centrum i kvarteren väster om Rådhus- och Läroverksparken idag. Här fanns i knutarna marknadspatser kända över hea der dåtida Sverige. Idag brukar Avisans redaktionsmöten håas där och då på Bernards kondirori. Krigstider Men viktiga centrum har atid råkat iija ut i krigstider. Jönköpings bev inget undanrag därvidag. De ihåande krigen mot Danmark, med början på Gustav Vasas tid, skue visa sig bi ödesdigra för der gama Jönköping som brann Den starka sottsbefasrningen gick ur tiden devis med hjäp av stadens egna borgare, som vade att sjäva bränna ned marken i Jönköping. ]önköpingsborna vie såedes inte förtryckas av krafter de inte kunde behärska. Om der var denna besutsamher från Jönköpingsborna som ti1jsut6ckdanskc kung Kristian arr åter vända söderut efter sina härjningar, är emeertid inte historiskt beagt. Att bygga upp det nya Jönköping skue ta gorr och vä 200 år. Och gnmden var med hjäp av hande och hanrverk och inte minst med den tidens återvinning. Det som bev kvar av band annat Sottet byggdes både hamnkanainopp och järnvägsva vid Våtteros södra srrand. Senare i tiden skue Huskvaroas egen nationaskad Af Henrikson betrakta jönköpingsborna som ert tämigen driftigt fok. - De ämnar nämigen ingenting efter sig... - Hamnstaden Men åter ti uppbyggnadstiden under Sveriges srormakrsrid mean Under den rid urveckades Jönköping Gama hamnbider från Jönköping. 4

5 från moderoge och sysredoger forväntas vafårda djj vår sjunde grad i maj. Anmä dig i tid när det bir dags! Diskussionen handade också om hur vi samteige bröder måste arbeta för att rekrytera Aer bivande bricojister. Ert sänr februari 2008 ~~~Ja som hamnstad. Hamnen betydde vädigt mycket for Jönköping ångt in på raet. Det var patsen där varor bytte ägare. Dir kom importen och därifrån skue exporren ur i värden starta. At detta är noga bokfort och redovisat i Hamnboagers böcker som idag finns bevarade hos Jönköpings Stadsarkiv. Lasrer av mjö, beck, porsin, oja, vanen och armamr, iksom kaffeoch bomsterkrukor. Godser varierade som sig bör i en hamnsrad av betydande mått. Tiden fram ti 1850 skue bi den ridsepok som gjorde Jönköping ti var den är idag. Det var då staden forst ansåg sigkunna utveckas med modernare perspektiv. Från 1850 och framåt byggdes Järnvägen, Rådhuset och Läroverket. Nu hade handesstaden Jönköping bivit en riktig stad. Staden skue också ra ett hore där köpmän och i övrigt då betydande män skue kunna represemera och f sig en tifåig fristad. Srora Hoteet. Också Srora Hoteets focsca gäster är ridsrypiskr for Jönköping under denna rid. Trots arr horeer ännu inte var riktigt kan, kunde man inhysa en sror deegation av antmän som bö mässa i bavfårdiga Spegesaen. Få anade vä då vika måtidskaas skue håas där genom åren fram mot ert ra som ingen taade om, ty detta hände ju sig i en rid ån gr fore både Par Bricoe och E m i a. Götaands kärnpunkt Arer ti 1850-taer då Jönköping var Götaands kärnpunkt. Strategiskr beäger inom Götaandsänen. Så är dec än idag. Den nya köpmannastadens centrum åg forstås utmed hamnen vid dåvarande Södra Strandgatan med Smedjegatan paraet aningen norrut. Köpmän och hantverkare kunde vid ediga stunder kosta på sig arr ta sig ner från der hektiska och intensiva iver vid Smedjegatan, via Hoppers Gränd, idag Hoppers Torg, for arr känna på magin från de många båtarna som ade ti och ur. Der var i dessa fartyg man såg vägen ut i den stora värden. Somiga kastade ett mynt över axen ner i Munksjön, for arr på så sätt önska sig ert yckigt öde någonstans där ute i värden. Men vägen dit hade varit svår for deras forfåder. En väg kantat med hårt arbete inom hande och hantverk. Dagens köpmän kan säkert också i dessa rider av kamp om kunder forstå diemmat. Inre minst när den moderna staden vid tiden runt sutet av 1900-raer envisades med att bygga ännu ett köpmannacentrum österut då stadens arrieriregemenre skue ersättas med ny marknadspats. Köpmännen i staden med anor från 1200-taer srod pa. Nu återstår en ny utmaning. Detta an forma framridens Jönköping. Framridens köpmannastad. L-G ÅKERBERG AviJaredaktör, Sankt Sigfrids Riddare Vad gör Stora Rådet? Ett säskap som viar på månghundraåriga traditioner och förekommer på ett ferta patser i vårt avånga and kräver vissa ramar och strukturer för att fungera. Par Bricoe har en organisationsform som med ursprung i 1700-taets grundide formats ti ett raffinerat nät av koppingar mean oika råd, nämnder, kommitteer och grupper. ag tänker inte ens forsöka beskriva hur dessa koppingar hänger ihop. Däremot kan jag rapportera från en av aa essa instanser och dess åriga möte, Stora Rådet i Säskapet Jönköping Par Bricoe. Srora Råder besrår av De styrande, Riddarofficianterna samt SäJskapers övriga Riddare av Svarta Korset och Riddare av Gyene Korser. Der är med and ra ord mest bröder i de övre conåren som ingår i denna forsaming. Råders uppgift är arr forbereda Säskapers årsmöte, behanda frågor av större berydese for Säskapet, väja nya styrande och forrätta va av nya Riddare av Gyene Korset. TiJJ årers möre den 7 januari hade inte mindre än 40-taet bröder tagit sig ti SEBs okaer på Östra Storgaran i Jönköping. Dagordningen innehö sedvaniga punkter som resutatredovisning 2007, forsjag du budger 2008 och oika informarionspunkrer. Der rapporterades från Srora Konsejen hos Moderogen, diverse instaationer hos systrarna och ite om paneringen infår årets sjunde grad. Den senare emotses med mycket stora forvänrningar eftersom avgående Stormästaren Forseius utnämnt den ti något av det finaste som hea det forsamjade bricoeriet kan uppvisa. Styrande och andra bröder skap som vårt bygger ju på medemmarna och om det inte ständigt tiförs nya bröder tynar säskapet sakta men säkert bort. Hos ogerna i Göteborg, Stockhom och Borås står de sökande i kö f'or arr komma in i värmen. Här måste vi aa se oss omkring och identifiera ämpiga bivande bröder. Börja idag! Sucigen kan konstateras arr SäJskapet Jönköping Par Bricoe står på en sund ekonomisk pattform, styrs med fäst men ändå känsig hand av De Styrande och har rack vare den sinnrikt konstruerade organisationsformen ett kompetent, erfaret och ambitiöse skyddsnär av bröder i aa grader. ULFUNNMAN Samtetige Bröder! PUNSCH BRÖDERNA K./2. 00 sista umdagm v111je måruuf i BeU.man.sam. 5

6 &fi6a~ nr februari

7 nr februari 2008 ~1{6({/ 7

8 ~t{tja nr februari 2008 NYE DIREKTÖREN &/;LLa välkomna till teatern/ -Vi behöver fer taanger ti teatern. Och du behöver Inte stå på scen om du känner dig byg. Vi tar gärna emot PB-medemmar som kan hjäpa ti med dekor, rekvisita, dräkter eer peruker. Kanske har du en vass penna och kan bidra med texter, kanske kan du hjäpa oss med ekonomin - det finns en pats för aa, säger Jakob Sandwa/1, ny teaterdirektör sedan årsmötet januari. Teatern har atid varit ett betydesefut insag i Par Bricaes verksamhet.. Verksamheten har under årens opp hafr såvä upp- som nedgångar. För närvarande består Teatern en han av en en riota aktiva som ska dea på aa arbetsuppgifter. Nye teaterdirektören Jakob Sandwa. - Vi behöver bi fer för art göra bra framträdanden. Vi vi också utöka sarnarbeter med Musiken och Kören och återuppväcka Baetten som nu är en sumrande taanggrupp inom PB i Jönköping. Vi har en baettmästare som vi hoppas kommer arr överraska oss i samband med And ra graden. Framträder sex-åtta gånger per år - Teatern framträder sex-årta gånger om årer. Vi har åraganden i aa fyra arbetsgraderna, på Barbara och vid traktörernas jufest. Iband framträder Teatern också på Bemandagen och på Vårbae n. Dessutom har vi någon gång gjorr err spex därutöver. Så det finns mycket att bita i. Jakob Sandwa har sjäv varit med i Teatern sedan Gruppen träffas varje onsdagskvä på Lia Scenen inne på Tändsticksområdet för panering eer repetitioner. -Vi brukar ha vädigt ku under våra möten och det är högt i tak när vi diskurerar ideer eer övar. Jag tycker onsdagskväarna känns häriga. Då kan man verkigen spea ut sina tearerraangcr! Tradition och förnyese Den nya reaterdirektören håer med om att Teatern kanske gjort några mindre yckade framträdanden under Vi måste ära oss art bi tydigare i vår inrerna kommunikation, säger ban sjävkritiskt. Nu ser vi framåt och när du äser detta, har du kanske noterat att vi gjorr en de varsamma förändringar av fram förandet under Fjärde graden. Det är ett av våra diemman, hur mycket ska vi behåa av den ursprungiga rexren? Baansen mean tradition och förnyese är en srändig diskussionsfråga inom gruppen. Många ädre har ju hört samma rexter gånger under arbetsgraderna och det är viktigt att behåa ramarna. Men samtidigt kan det krävas en språkig förnyese iband, så act bröderna får en devis ny uppevese av de stycken vi framfö r. På papperet har Teatern ett 40-ra medemmar men många av dessa har sin reaterkarriär bakom sig. Ti senaste årsmötet, kaar Kryddhyan (viket Styrande Mästaren berärrar mer om här inti) kom 20 medemmar. Jakob Sandwa som sjäv kan skriva den smått osannoika yrkestiten journaisr-barrender-ubåtskock-säjkoordinawr på sitt visitkort, hoppas nu på en verkig nysrart for Teatern. Och han avsöjar också paner på ett riktigt store kommande projekt. Funderar på nytt spex - Vi funderar på ett spex om Beman i sanarbete med Musiken och Kören. Sikret är instät på premiär under2009, kanske ti Vårbaen, kanske ti Barbara. Vi har ärt oss att det inre går att forcera fram ett bra spex uran det måste få ra sin tid. Men samtidigt ver vi art der finns massor av ysande taanger inom PB i Jönköping och vi hoppas vi kan inreessera några av dessa att börja i Teatern. O ch som sagt: aa sorters taanger är hjärtigt väkomna! CHRJSTR WALUNO.ER Guv~mör GJ?,ecip i en 'i) et Grad V den 26 november 2007!Vj Andmson, um "Lisa" Andersson, Martin Citmou. Goran Emtr, Car-0/ofjohansson, Lars Knz~rftrk, S~piJan Möer. Robert Stmvtdi Grad Vi den 26 november 2007 Lemtrt Boesu1d, Ake Lamon, Torsten Hedund, Gunnar Hjertqvist. Johan Larsson, Urban Lindström. Erik Nisson, Esku Osson, Per-Oof Ringquist, Greger Supesvori, John n Wahigmn. Christer Woindn Stefim Wiberg Grad IV den 26 januari Ciri-Gu.stof AtterdttL Göran Kttrsson, Sven Ake Nisson. jan Westberg, Kent Frrtnsson, Andrens Brun Hansen, Cuzes - Göran Axt sson. Ptr-Oit Wennefors. Krisur ]otsson, Sven Ha, CiUe }örningt, Hans Hedström. Michne Smke, Htikan Arthursson. Raine Borg. Peter Nesh, Göran Fransso11 8

9 Kryddhyan bev tjt:ä88hyllan när nye teaterdirektören Jakob Sandwa bjöd på tre rätters meny Varför kaas teaterns årsmöte för "Kryddhyan". Det var en av frågorna på dagordningen när DBT hade årsmöte den 4 januari Teaterdirektör emeritus Dan Ekström var inbjuden for au reda ur frågan och svaret bev korcfarrar. Teaterns årsmöte heter inre "Kryddhyan"! Dec bev ånga ansikten och stor forvåning i Barbarasaongen. Tearerdirekrör emeritus Christer "Krydda" Eng såg sig uppgiver omkring... ruskade på huvudet ire besvärar och årsades säga... Der är Ni som trott art jag gett namn år Kryddhyan, inre jag! Dessuroro var Chares Perruson direktör för rearem 1988 och verksamhersåret var brutet viket gjorde att vi hade årsmöre i augusti. Teorin om Krydda Eng fö atså på sin egen orimighet. Hängbuksvinet Af Der måste 6nnas en trovärdigare bakgrund. Jodå, så här var det: 1987 besökte dåvarande reaterdirektören Chares Pettusan den hjsroriska patsen Edeskvarna norr om Huskvarna där Dan Ekström bodde med sin hw1d och si tr Vietnamesiskahängbuks-svin Af. Perruson imponerades av den väpanerade kryddträdgården vars växter tisacres tiu det rena brännvin som producerades "nånstans" i närheten. Han såg också sa r si i fat från Göteborg och bjöds på en anta äckerbitar från der Edeskvarnska köket. Pettusan befann sig het enket min i ert kryddparadis. Si och brännvin!!! "Det är inte jag som gett namn åt Kryddhyan", försäkrar Christer "Krydda" Eng. Bredvid ser vi Bo Bemtsson. Här måste bi fest sa Perruson men eftersom vägen ti Edcskvarna var mörk, sngrig och svår så besöts att kryddkaaser skue håas hemma hos Anders Ruberg på Brunnsgatan i Jönköping (Odd Feowhuser). Direktöm skickade brev med frimärke på och inbjöd ti fest furteaterbröder i januari Våkommen ti "Kryddhyan" skrev han och det bev en fest som vi som var med förmodigen aruig kommer an gömma. Kang och Gutår Aa hade Lammännens gröna kepsar på sig och varje gång direktören fäde skärmen uppåt betydde der kang och gutår. Den som gömde fåa skärmen 6ck böra en tia. Der är ha bivit mycket pengar i potten och vart dom rog vägen är der forrfarande ingen som vet. Året därpå bev det så stor uppsutning att man var rvungen att forägga Kryddhyan ti reaterokaen Lia Scenen. Fortfarande med Eksuöms Sainäggnjngar och kryddade brännvln. Över 30 bröder närvarade. 1990/91 skrev nye teaterdirektör Ekström i sin verksamhetsberättese föjande som faktiskt pubicerades i Avisa nr 16 på Styrande Kansern Gerhard Marrus initiativ. "Kryddhyan bev i år het Lutande Mästarens kvä (Sune Winad, red.anm) Påverkad av Lutande Mästarens (in)jytande forstodjag av min hustrus min vid Jmkostbordet att jag haft fruktansvärt roigt. D~.St.M emeritus, Torsten Wtantkr gick omkring och Nostagikerna Dan Ekström och Benno Hom. deade ut idiotiska huvudbonader, motk Indianuva i stickad bast, höjd 40 cm. Bo Spång fick en och grät i sin. Chares fick ingen men hade ändå en, Bmno Hom drack ur sin, nya bröderna Anden fonzon och Mikae Poss stod på sina och sjöng konstigasaker om såm som Fwrberger altid vi berätta om. Fwrberger tyckte detvar bättre forr. Lutantk Mästaren!utde värre iin vanigt (utan sin Luta} och gav oss nytt jw över begreppet Lt~ tande Mästare. Vi åt också gott säg.r det. jag ringde Sune Winad och frågade vad vi åt men han kom inte heer ihåg. Jag äste ett PB-protokofrån 1800-taet häromdagen. Kryddhyan J 991 åg msigt nära. " Kryddhyan fortsatte under direktörerna Sten Janer, Arne Janson-Leven, Christer "Krydda" Eng, Leif Thor, Janne Franzen och Hege Granquist. Så småningom bev årsmötet inedningen ti årsfesren "Kryddhyan" som från och med 2009 forhoppningsvis kommer att heta Gräddhyan eftersom nye reaterdirektören bjöd på rre rätters meny med vin i Bemansaen på kansier. Vackert, smakrikt och med sti och eegans. En person ska nämnas i sammanhanger som bidragit med smakfut kryddar ö sen starren. Tack Jan-Erik franz.c!n som förgyt över 20 års reaterverksamhet med skwnmandc väsmakat ö från Abro. Derra måsre förmodigen vara unikt i sponsorsammanhang. Heder år Långfot! 9

10 ~1{t)(( n r fe b r u ar i o

11 n r fe b r u a r i ~'tija "Visst har vi minutschema'' - Det finns ett schema minut för minut för vad som ska ske under en arbets-. grad. Men i sann brico/isfisk anda, brukar det vara ite svårt att få aa bröder att föja det schemat... Urban Limiström är numera Förste Ordningsman j Arbetsgraderna efter att ha praktiserat några år tisammans med Lars Jönsson, numera upphöjd ti Riddare-Banerförare. Han rycker arbetsuppgiften är intressant och roig och skapar en namrig konrakryta med bröder som man inte tidigare pratat med. Men uppdrager kan iband ha sina sidor... Respektera givna tider - Vårt största probem är att fa bröderna an: ämna baren i rid när vi ska ä ca middag, säger Urban. Och der är ju ite nonchaant mot aa andra som vänrar och mor de som jobbar i köket, arr struma i de tidsramar som finns. - Vi forsöker som ordningsmän att ha gimten i ögat när vi manar på fokmen då måste också bröderna visa oss den respekt som faktiskt igger i ämbetet. Förr använde ordningsmännen sina käppar för att bokstavigen driva fok ti bords. -Numera forsöker vi använda kockan i puben för att ra aua att forstå att dec är dags for återsaming. I roen igger att ordningsmännen sjäva är påpassade. -Vi far atid höra om vi gjort något fe. Och der är kart att iband händer oväntade saker under en kvä men dec är bara roigt. Säskapet heter ju ime för inre Par Bricoe, viket som bekant beryder "av en händese"! Ordningsmännen har stora befogenheter och kan ri och med skicka hem bröder som bivitvä "gada i hatten" eersom inre sköter sig. - Det har vä skett någon enstaka gång att vi fart sätra en broder i taxi och skicka hem honom men det är verkigen undantag. I stort sett rycker jag aa sköter sig mycketvä ochstämningen är atidgod på våra möten. Urban Undström i väkänd Jönköpingsmijö. Han är nu Förste Ordningsman i arbetsgradema. Ordningsmännen i en paus under fjärde graden. Fr v Andre Ordningsman Richard Prah, Förste Ordningsman Urban Lindström och Biträdande O rdningsman Bert Norin. En oas i en hektisk tid Urban Lindström gick in i Par Bricoe i början av 2000-taer efter stor rvekan. - Jag hade då återvänt ti Jönköping efter att ha arbetat ert decem1iurn i Stockhom. Med tre yngre barn i famijen ryckre jag inre att det då fanns tid för PB. Men vår ceremonimästare Hans Pamberg fick mig i aa fa att pröva på någon gång och det ångrar jag inre. Nu ser jag Par Bricoe od1 våra ceremonier som en oas j en hektisk rid. -Jag rycker en P B-kvä ger så mycket, samvaro, sång, ta och många givande samta. Och jag rycker det är viktigt att vi håer på strukturen och fojer PB:s motto med ''ordning, styrka, munterher och fortroighet." Den riciigare ämnesäraren för matte och fysik Urban Lindström arbetar numera som!t-strateg i Jönköpings kommun. - Via personautbidning och projektedning inom Stockhoms stad kom jag tidigr in i datavädden. Det är så änge sedan att inte ens Internet fanns som begrepp for gemene man. Sedan har jagjobbar mycket med IT-projekr av oika sag och är i dagsäget band annat invoverad i edningen for ett e-program for önköpings kommun. CHIUSTER WALLINDER Guvernör 7heaterspexarna stäer frågan: " GÅ I KLOSTER eer GÅ PÅ MUNKEN?" Den Bacchanaiska Theatern exekverar vid II:a oraden, enigt den mångårig traditionen etr rykande tarskt spex. Ett spetsigt spektake- n u mera en revenue- en numrerad revy. Missa nu inte denna "IV-såpa': den sänds endast direkt ftån munkens kåpa.

12 r - - ÅRSMÖTE -., Hänned kaas ti ÅRSMÖTE uti Det Lysande Säskapet Jönköping Par Bricoe Tid: Lördagen den mars 2008 k Pars: Konferensrummer Oe Bu, Srora Horeer Dagordning: En. srarurer. Finnes på pats L DET STYRANDE GUVERNEMENTET nr februari 2008 INBJUDAN Deoitte. Audit Tax Consuing Financia Advisory ~ ~ J!!Jratuierat. 70år 3/4 Chares Sundqvist 7/4 Björn Linden 29/4 Anders Hugoson 3/5 Bo S Hedström 27/5 Ragnar Jonsei 29/5 Fredrik von Essen 50 år 75år 12/5 Lennart Ackze 11/4 Bo Fjaesrad 60år 21/4 OofBjörkund 9/4 Ivan Letterfors 4/5 Eric Skogund 29/5 Jan Magnusson 5/6 Ingemar Boman 23/6 UfJohansson BO år 24/6 Kar-Gusrav Andersson 13/5 Sven-Åke Suhr såiiciwas ~ E STORA HOTELLET F.t.n'E HOTF.LES OfSI\>m; Dec Lysande Säskapetjönköping Par Bricoe giver ~n8ra!jra8en med efterföjande måtidskaas a 300 kronor kontant Lördagen den mars 2008 Spegdsaen Srora Horder kockan om eftermiddagen Recipiendsaming: kockan Missa inre denna afton, då vi fira vårr "munrersorgsna" gravö och få foja forrjänre Bröder arr upptagas i denna grad och såedes bifva ÖVerkommendörer. Njut aftonens tonatt föde ftån Den Bacchanaiska Kören & Den Bacchanaiska Musiken och åt oss adees särskit underhåas av Baetten. Kädse: Snmuige brötkr frack mt!d svart viist. OSA: SentUt måndagm den 25 februari knnsit!t tihanda på bifogat svarskorte/kr jfix Käre bröder, Möt våren och recipienderna i Andra graden. Just när vårens nyanända fagar börjar rensa struparna for att anägga de rätta tonerna och de maniga tamkartema vässar korna för an göra upp om kvarterers honor, då mörs vi bröder i Jönköpings Par Bricoe för an inviga etr anta vakna bröder i den Andra graden. Du som redan passerar derra nåsöga ska givervis ära oss och recipienderna med din närvaro, om inte annat så för an deta i den varma gemenskapen och ära en utsökt middag. Vi ineder med säskapers årsmöte redan kockan om eftermiddagen. KANSLIET ÄR ÖPPET "nästan" varje förmiddag Kansiråd: Tore E. Meijer Registrator: Ingvar Larsson Kansiintendent Janeric Andersson Mej: jonkoping@parbricoe.se JÖNKÖPING PAR BRICOLE Östra storgaan 6, Jönköping Te 036/ , Fax 036/ GRAFISK FORMGIVNING ~ i TEXT FOTO ILLUSTRATIONER Der bär är dessutom vårterminens andra och sista arbersgrad, så ta tif'åer i akt! Kang och Väkommen! Uf Linnmnn Ordforande Notera an inbjudan sker endast pi detta vis.