Delaktighet och tillgänglighet i samhället med elrullstol

Transkript

1 Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för Arbetsterapi Examensarbete, 15hp Vårterminen 2011 Delaktighet och tillgänglighet i samhället med elrullstol Participation and accessibility in the community with powered wheelchair Författare: Pernilla Högblom och Sofie Klingstedt

2 SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som använder sig av elrullstol utanför hemmet upplever sin delaktighet i samhället. Vidare var syftet att undersöka om det föreligger någon skillnad i upplevd tillgänglighet och förmåga att utföra aktiviteter mellan dem som upplever hög respektive låg delaktighet. Studiens design var en kvantitativ enkätstudie med 31 deltagare som är vana att använda elrullstol utanför hemmet. Tidigare forskning inom området har mestadels fokuserat sig på utförandet av dagliga aktiviteter före och efter en förskrivning av elrullstol. Resultatet av studien visade att elrullstolsanvändare upplever sig relativt delaktiga i samhället och att det förelåg en skillnad i delaktighet mellan dem som i hög utsträckning kunde utföra aktiviteter jämfört med de som i lägre grad kunde utföra aktiviteter. De som i hög grad kunde utföra aktiviteter rapporterade högre delaktighet i samhället. När deltagarna upplevde en hög delaktighet kunde de till större grad utföra fler aktiviteter än de som upplevde låg delaktighet. Resultatet visade dock inte på någon skillnad i upplevd delaktighet och mellan dem som rapporterade hög respektive låg tillgängligheten i samhället, oavsett om deltagarna upplevde hög eller låg delaktighet så uppfattades hindren i samhället som lika stora. Slutsatserna av studien är att arbetsterapeuter bör fortsätta lägga fokus på utförandet av aktiviteter i arbetet med patienter som använder sig utav elrullstol för att öka deras möjlighet till delaktighet i samhället samt att fortsätta arbeta för ett tillgängligt samhälle. Sökord: Accessibility: Participation; Powered wheelchair. 2

3 ABSTRACT The aim of this study was to examine how people who use powered wheelchair outside the home perceive their participation in the community. A further aim was to investigate whether there is any difference in perceived accessibility and ability to perform activities of those who experience high and low participation. The study design was a quantitative questionnaire study with 31 participants who are accustomed to use the wheelchair outside the home. Previous research in this area has mostly focused on the performance of daily activities before and after a prescription of powered wheelchair. The results showed that wheelchair users experience relatively involved in the community and that there was a difference in participation between them who were able to perform more activities compared with those who could perform fewer activities. Those who are largely able to perform activities reported greater participation in society. The results showed no difference in perceived participation and among those who reported high and low accessibility in the community, regardless of whether participants experienced high or low participation the barriers in community perceived as equal. The findings of this study was that occupational therapists should continue to focus on the performance of activities in work with patients who use powered wheelchairs to increase their opportunities for participation in society and to continue to work for an accessible society. Keywords: Accessibility: Participation; Powered wheelchair. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND Tidigare forskning om elrullstolsanvändning och aktivitetsutförande Lagar och regler Allmänt om elrullstolar Tillgänglighet Delaktighet Sammanfattande bakgrund SYFTE Frågeställningar METOD Deltagare Datainsamling Databearbetning Etik RESULTAT Beskrivning av deltagarna Upplevd delaktighet i samhället Tillgänglighet och utförandet av dagliga aktiviteter Tillgänglighet i relation till delaktighet Aktivitet i relation till delaktighet DISKUSSION Resultatdiskussion Metoddiskussion Bortfallsanalys SLUTSATS REFERENSLISTA

5 8 BILAGOR Bilaga TABELL - OCH FIGURFÖRTECKNING Tabell I. Beskrivning av rekrytering...12 Tabell II. Beskrivning av urvalsgruppen...15 Tabell III. Till vilken grad deltagarna uppfattar hinder i samhället som hinder vid aktivitet med elrullstol...17 Tabell IV. Till vilken grad deltagarna uppfattar hinder som hinder vid förflyttning med elrullstol från bostad ut till gatan...17 Tabell V. Till vilken grad deltagarna kan utföra aktiviteterna med elrullstol utan svårighet...18 Tabell VI. Skillnad mellan upplevd delaktighet och hinder vid aktivitet i samhället...19 Figur I. Upplevd delaktighet i samhället

6 1 BAKGRUND I Sverige är det många personer som behöver använda sig av elrullstol för att kunna utföra de aktiviteter de vill och behöver, bara i Stockholmsområdet är det ca 7000 personer som använder sig av elrullstol enligt G. Ravetti (personlig kommunikation, 29 mars, 2011), sektionschef tekniskservice på Hjälpmedelcentralen Stockholm. Denna uppsats undersöker hur personer som använder sig av elrullstol uppfattar sin delaktighet i samhället och vad som kan påverka delaktigheten. Påverkar tillgängligheten och att kunna utföra dagliga aktiviteter delaktigheten i samhället? 1.1 Tidigare forskning om elrullstolsanvändning och aktivitetsutförande Tidigare forskning inom området visar att elrullstolsanvändning leder till ökad livskvalité (Evans, 2000., Brandt, Iwarsson & Ståhle, 2004., May & Rugg, 2010 och Davies, De Souza & Frank, 2003), mer självständighet (Evans, 2000., Brandt, Iwarsson & Ståhle, 2004., May & Rugg, 2010., Pettersson, Törnquist & Ahlström, 2006 och Davies, De Souza & Frank, 2003) och förbättrad psykisk hälsa (May & Rugg, 2010 och Evans, 2000). De flesta studier baserar sig på jämförelser mellan före och efter en person fått en elrullstol. Petterssons, Törnquists och Ahlströms (2006) artikel visar att personer med stroke upplevde betydligt mindre problem i sina dagliga aktiviteter efter att de fått en elrullstol. Det visar sig dock att vissa problem ökar med elrullstolsanvändning, dessa problem var kopplade till miljön, till exempel design på byggnader. Trots dessa hinder drar de slutsatsen att delaktigheten i det dagliga livet ökade efter att de fått tillgång till en elrullstol. Andra problem som dyker upp i studierna handlar om att personerna känner sig bundna till ett visst område då batteritiden är för kort (Brandt, Iwarsson & Ståhle, 2004 och Evans, Frank, Neophytoy & De Souza, 2007) samt att personerna fått en "handikapproll" i samhället då det är uppbyggt av och för en icke handikappad befolkning (May & Rugg, 2010). Brandt, Iwarsson och Ståhles (2004) studie visar på att elrullstolen kunde användas för aktivitet och delaktighet, men en aktivitet som de upptäckte att elrullstolsanvändarna inte alltid kunde utföra var att hälsa på vänner och familj. I studien konstaterade man att lite forskning var gjord inom området men de studier som hittades identifierade mestadels positiva resultat för möjligheten att kunna utföra de aktiviteter som elrullstolsanvändarna ville utföra och för att kunna vara delaktiga i samhällslivet, samt att det gav en ökad självkänsla. 6

7 I studien som Evans (2000) gjort fick man fram resultat som visade att elrullstolen förutsatte en möjlighet att kunna delta med andra, ge ökat självförtroende, kontroll över sina egna sysslor och detta tillät dem att uppleva livet, utveckla sina roller och underlätta för social delaktighet. 1.2 Lagar och regler Förenta Nationerna [FN] (2002) har utformat standardregler för människor med funktionshinder och sjukdomar som de stater som är en del av FN bör följa. Standardreglerna består sammanlagt av 22 stycken regler. Regel 4 handlar om stöd och service och är en av de fyra regler som innebär förutsättningar för delaktighet på lika villkor. Denna regel innebär bland annat att staterna bör garantera att det finns hjälpmedel, utrustning och personlig assistans som uppfyller de behov som personer med funktionsnedsättning har. Detta för att personer med funktionsnedsättning ska få jämlika möjligheter som alla andra människor. Reglerna fortsätter med huvudområden för delaktighet på lika villkor som bland annat innehåller regler om tillgänglighet, utbildning, arbete, kultur, rekreation och idrott. Regel 5 som handlar om tillgänglighet innebär både att staterna bör införa handlingsprogram som gör den fysiska miljön tillgänglig samt att den funktionshindrade bör ha tillgång till information och möjlighet till kommunikation. Regel 10 innebär att staterna ska se till att personer med funktionsnedsättning kan delta i kulturlivet på lika villkor som personer utan funktionsnedsättning och i regel 11 kan man läsa att staterna ska vidta åtgärder för att människor med funktionsnedsättning ska få samma möjligheter till idrott och rekreation som andra (FN, 2002). I Sverige finns det bland annat lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som innebär att Sverige borde leva upp till regel 4 av FN:s standardregler. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder. Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra (Svensk författningssamling [SFS], 1993). 7

8 1.3 Allmänt om elrullstolar Det finns många olika modeller på elrullstolar för att så många brukare som möjligt med olika funktioner och vanor ska kunna hitta en modell som passar just till henne/honom. Elrullstolar brukar delas in i olika grupper beroende på om de är anpassade för inomhus- och eller utomhusbruk. Det finns också en grupp där elrullstolarna är vårdarmanövrerade (Nyström & Wärnberg, 2008). Stockholms läns landsting har utformat en hjälpmedelsguide där det står mer om elrullstolar ( En eldriven rullstol kan förskrivas av en arbetsterapeut eller sjukgymnast i samråd med läkare eller hjälpmedelskonsulent till personer som på grund av skada eller sjukdom har bestående eller betydande förflyttningssvårigheter. En elrullstol förskrivs endast om övriga förflyttningshjälpmedel inte täcker behovet av förflyttning. Syftet med elrullstolen är att den på ett påtagligt sätt ökar brukarens möjlighet till självständighet i det dagliga livet. Stockholms läns landsting har i sin hjälpmedelsguide ( valt att dela in aktiviteten förflyttning i sju stycken steg/delaktiviteter. 1. Ändra och bibehålla kroppsställning. 2. Överförflyttning 3. Förflytta sig i bostaden. 4. Förflytta sig utanför hemmet för att utföra dagliga livets aktiviteter. 5. Förflytta sig för att ta promenader. 6. Förflytta sig för att delta i samhällslivet. 7. Förflytta sig för att delta i fritt valda aktiviteter. Ska man förskriva en elrullstol för att personen ska kunna delta i samhällslivet (steg 6) ställs de i nuläget på en planeringslista och kan tidigast tillgodoses efter ett år. 1.4 Tillgänglighet Tillgänglighet är ett begrepp som till största delen handlar om hur någonting är åtkomligt och lätt att nå (NE, 2011). Iwarsson och Ståhle (2003) beskriver tre olika dimensioner av tillgänglighet. Den första kallas micro, då handlar tillgängligheten om den närliggande miljön och huset vi bor i. Meso dimensionen av tillgänglighet handlar om den lokala servicen till exempel lokaltrafiken och 8

9 på makronivå handlar tillgängligheten om det omgivande samhället som en hel nation eller globalt. En tillgänglig miljö är en miljö där en individ med någon nedsättning kan fungera självständigt (Iwarsson & Ståhle, 2003). Traditionellt sätt är begreppet tillgänglighet förknippat med den fysiska miljön, men numera har begreppet kommit att utvidgas till en tvärfacklig innebörd som innehåller fyra olika perspektiv på tillgänglighet. De fyra perspektiven är fysisk, kommunikativ, informativ och psykosocial tillgänglighet. Det fysiska perspektivet handlar om att inom- och utomhus miljöer ska vara tillgängliga för personer med funktionshinder. Det ska gå att bland annat ta sig in och ut ur lokaler. Kommunikativ tillgänglighet betyder att alla ska ha möjligheten att ta emot information och samspela med andra. Det måste därför bland annat finnas tolkar, god akustik och belysning. Under den informativa tillgängligheten ska alla kunna ta del av information. Informationen måste vara tydligt utformad och ska kunna fås i bland annat punktskrift. Psykosociala tillgängligheten handlar om hur mötet mellan människor blir påverkat av vilka attityder vi har, vilken kunskap och med vilket bemötande vi har. (Sahlin, 2007). Boverket (2011) är en förvaltningsmyndighet som har hand om frågor gällande byggd miljö och hushållning med mark- och vattenområden, de ansvarar för fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelsen samt för boendefrågor. Boverket jobbar för att ge platser och byggnader ökad trygghet och göra dessa tillgängliga oavsett om man är ung, gammal, kvinna, man, funktionsnedsättning eller inte. Definitionen av tillgänglighet enligt boverket handlar om alla människors demokratiska rätt att kunna röra sig fritt och vara verksam i samhället även om man har en funktionsnedsättning (Boverket, 2011). Eftersom Iwarssons och Ståhles (2003) och Boverkets (2011) definition av tillgänglighet är jämförbara är det deras definitioner vi håller oss till i denna studie. 1.5 Delaktighet Enligt Model of Human Occupation (MOHO) (Kielhofner, 2008) definieras delaktighet enligt följande: med delaktighet menas att man är engagerad i arbete, lek eller dagliga aktiviteter (ADL) som är önskade eller nödvändiga för en persons välbefinnande (förf. övers.). Exempel på sådana aktiviteter är att ha ett jobb, träffa vänner, ta hand om sig själv och betala räkningar. En persons känsla av delaktighet i en viss aktivitet påverkas av personens vanor, roller, kroppsliga funktioner och den omgivande miljön. Detta är en definition med ett arbetsterapeutiskt synsätt. Men även Nationalencyklopedins definition av delaktighet lyder: 9

10 "Delaktighet: aktiv medverkan. Ofta med tonvikt på känslan av att vara till nytta, ha medinflytande" (NE, 2011) och ICF:s (Socialstyrelsen World Health Organization, 2003) definition som menar att delaktighet är engagemang i en livssituation. Dessa två definitioner tycker vi är jämförbara med MOHO:s definition. Vi väljer att hålla oss till MOHO:s definition av delaktighet i denna studie för att den är mer utarbetad och aktivitetsbaserad med ett arbetsterapeutiskt synsätt. I Evans (2000) artikel The Effect of Electrically Powered Indoor/Outdoor Wheelchairs on Occupation: a Study of Users' Views kan man läsa ett stycke som Wilcock skrivit och det lyder: " believed that health could result from being in tune with our species' occupational nature. She explained that humans have an innate need to engage in occupation and that participation in a variety of activities and openness to new challenges are occupational indicators of health."(s. 548). Detta skulle gå att förklara på följande sätt: vår hälsa skulle kunna vara följden av att vara i harmoni med människans natur att utföra aktiviteter. Människan har ett medfött behov av att engagera sig i olika uppgifter, delta i olika aktiviteter och en öppenhet för nya utmaningar som är indikatorer för hälsa. Vidare beskrivs det att om man inte kan delta kan det få negativa effekter för hälsan. 1.6 Sammanfattande bakgrund FN (2002) är tydliga med att deras standardregler för människor med funktionsnedsättning och sjukdom ska leda till delaktighet och jämlikhet. Med tanke på dessa regler har vi i vår uppsats valt att fokusera på att undersöka hur personer med elrullstol uppfattar sin delaktighet i samhället vid utförandet av dagliga aktiviteter utanför hemmet. De tidigare studierna inom området visar bland annat att en elrullstol ökar livskvalitén, självständigheten och förbättrar den psykiska hälsan för personer som tidigare inte haft tillgång till elrullstol. Det vi däremot inte hittar någon tidigare forskning om är hur personer som använt sig av elrullstol en längre tid uppfattar sin delaktighet i samhället och därför har vi riktat oss till just dessa personer i vår enkätundersökning. De problem som är relaterade till miljön som de tidigare studierna endast kortfattat nämner väljer vi att fokusera mer på och undersöker om dessa problem har något samband med hur personerna uppfattar sin delaktighet i samhället. 10

11 2 SYFTE Syftet med den här studien var att undersöka hur personer som använder sig av elrullstol utanför hemmet upplever sin delaktighet och tillgänglighet i samhället. Vidare var syftet att undersöka om det föreligger någon skillnad i upplevd tillgänglighet och förmåga att utföra aktiviteter mellan dem som upplever hög respektive låg delaktighet. 2.1 Frågeställningar 1. Hur delaktiga i samhället upplever sig personer som använder sig utav elrullstol utanför hemmet? 2. Hur upplevs tillgängligheten och möjligheten till att utföra aktiviteter utanför hemmet? 3. Föreligger det någon skillnad avseende upplevd tillgänglighet i samhället mellan dem som upplever hög respektive låg delaktighet? 4. Föreligger det någon skillnad avseende förmåga att utföra aktiviteter mellan dem som upplever hög respektive låg delaktighet? 3 METOD Vi har valt att göra en kvantitativ enkätstudie för att kunna se skillnader med hjälp av statistiska analyser (Eliasson, 2010). 3.1 Deltagare Kriterierna för deltagandet i enkätstudien var att personerna skulle vara över 16 år, de ska använda sin elrullstol dagligen, klara att köra elrullstolen självständigt samt att de är vana att använda elrullstol utanför hemmet. Är personerna under 18 år krävs målsmans tillstånd för att de ska kunna svara på enkäten. En av deltagarna var 17 år och fick målsmans tillstånd att svara på enkäten. För att få tag i deltagare till enkätstudien gick vi många olika vägar som vi redovisar i tabell I. Rekryteringssättet har gett ett urval som ska betraktas som ett bekvämlighetsurval (Trost, 2007). Vi har tillfrågat de personer som vi fått kontakt med som använder elrullstol och inte gjort ett representativt urval vilket betyder att vi inte kan dra några generella slutsatser (Eliasson, 2010). 11

12 Tabell I. Beskrivning av rekrytering Organisation Tidsperiod Kontaktsätt Kontakt- Webb/pappers- Antal Bortdag enkät svar fall Personskade- 8/2-28/3 Personlig 8/2 Webb- och 4 st 1 st förbundet RTP 2011 kontakt pappersenkät papper. Okänt antal webbenkäter DHR - 8/2-28/3 Personlig 8/2 Webbenkät Okänt Okänt förbundet för ett 2011 kontakt samhälle utan rörelsehinder Hjälpmedel- 1/3-25/3 Telefon- 17/2 Pappersenkät 7 st 10 st Centralen 2011 kontakt Stockholm DHR Facebook 9/3-28/3 Inlägg i 9/3 Webbenkät Okänt Okänt 2011 "diskussioner" IFAH* 9/3-28/3 Meddelande 9/3 Webbenkät Okänt Okänt Facebook 2011 till organisationen som sedan lade ut en länk på deras facebooksida Svenska 9/3-28/3 Meddelande 9/3 Webbenkät Okänt Okänt handikapp till organisaidrottsförbundet tionen som Facebook sedan lade ut en länk på deras facebooksida Rematiker- 15/3-28/3 Mailkontakt 11/3 Webbenkät Okänt Okänt förbundet 2011 med ansvarig Facebook som sedan lade ut en länk på deras facebooksida IFAH* - Besök 20/3 Mailkontakt 14/3 Pappersenkät 6 st 1 st på träning 2011 med förfrågan om besök på träning *Idrottsföringen För Alla Handikappade 3.2 Datainsamling Datainsamlingen skedde genom en enkät som vi utformat enligt Trosts (2007) riktlinjer. Vi utformade enkäten både för utskick med post och webbaserat för att nå ut till så många som möjligt. Vi använde oss av Google Dokument för webbenkäten vilket är ett program där man 12

13 kan utforma professionella formulär där svaren kommer anonymt till vårt personliga konto ( Frågorna i enkäten (bilaga 1) bestod inledningsvis av en del sakfrågor om bland annat kön, ålder och boende. Fortsättningsvis följde attityd- och åsiktsfrågor där deltagarna fick välja mellan olika förbestämda svarsalternativ blandat med ytterligare sakfrågor om till exempel i vilka aktiviteter personerna använder sig av sin elrullstol och vilka hinder de upplever i miljön. Sista frågan i enkäten var en öppen fråga där de fritt fick skriva om det är något som de tycker är viktigt men som de inte fått svara på i de tidigare frågorna (bilaga 1). Efter att vi utformat den första versionen av enkäten lät vi en grupp på tio personer som inte använde elrullstol svara på frågorna för att se om frågorna kunde misstolkas eller anses oetiska. Enligt den gruppens svar och synpunkter gjorde vi en del mindre ändringar. 3.3 Databearbetning För att analysera svaren från enkäten har vi använt oss av programmet Statistical Package for the Social Sciences [SPSS] version 18 och har utfört analyserna enligt Wahlgrens (2008) bok SPSS steg för steg. SPSS är ett statistikprogram som kan göra väldigt många olika statistiska beräkningar på stor mängd data (DePoy & Gitlin, 1999). All data kodades och lades in manuellt i SPSS. Frågorna i enkäten är utformade i nominal- och ordinalvariabler, nominalvariabler är till exempel kön och om de bor i lägenhet eller villa. Ordinalvariabler är frågor där svaren bland annat registrerats som "ingen inverkan" eller "stor inverkan". Vid ordinalvariabler kan inte medelvärde användas, istället har medianvärdet används vid databearbetning (Eliasson, 2010). För att studera nominalvariablerna har vi använt oss av frekvenstabeller för att ta reda olika gruppers storlek (Eliasson, 2010). För att kunna analysera ordinalvariablerna med de få deltagarna vi hade valde vi att dikotomisera dessa. På fråga (bilaga 1) gjordes detta genom att först räkna ut medianvärdet och sedan skapa två grupper, en för de som svarat under median och en grupp för de som svarat medianvärdet och högre. På fråga 19 (bilaga 1) dikotomiserades svarsalternativen till två grupper där "inget hinder" och "litet hinder" blev en grupp och "ganska stort hinder" och "stort hinder" blev den andra gruppen. För att sedan analysera skillnaden mellan dessa variabler användes korstabeller med chi-två test (Ejlertsson, 2003). När någon av de förväntade frekvenserna understeg 5 användes istället Fishers exakta test för att ta reda på p-värdet (Wahlgren, 2008). 13

14 Signifikansnivå som användes är beskriven i boken Kvantitativ metod från början som Eliasson (2010) skrivit, 5 % signifikansnivå har ett p-värde på 0.05 och betecknas som enstjärnig signifikans. Detta kan förklaras så att om vi till exempel har en signifikansnivå på 0.05 så kan vi vara 95 % säkra på att det resultat vi kommit fram till inte orsakades av slumpen (DePoy & Gitlin, 1999). Under den öppna frågan där deltagarna fritt fick skriva om det var något övrigt som de tyckte var viktigt för oss att veta fick vi in ett fåtal svar. Dessa svar tillförde dock inte något till vårt resultat. 3.4 Etik Både pappersenkäten och webbenkäten inleddes med ett missivbrev (bilaga1) där deltagarna kunde ta del av syftet med studien och att deltagandet var frivilligt och anonymt eller konfidentiellt (Trost, 2007). Webbenkäten var helt anonym då vi inte kunde ta reda på vilka som svarat. Även pappersenkäterna som skickades ut till adresser vi fått från Personskadeförbundet RTP var anonyma eftersom vi valde att inte ha någon kontroll av de svar vi fick tillbaka med till exempel löpnummer (Trost, 2007). Svaren från Hjälpmedelcentralen Stockholm var konfidentiella då personen som delade ut enkäten och även tog tillbaka svaren, visste vem som svarat, detta var dock något vi aldrig tog del av. Vi kan heller inte veta till vilken grad de arbetande på Hjälpmedelcentralen har påverkat personerna till att svara på enkäten men då det fanns ett ganska stort bortfall där tror vi att deltagandet har uppfattats som frivilligt. Svaren vi fick in vid ett besök på en av IFAH:s träningar var konfidentiella då vi själva samlade in enkäterna från dem som ville svara. Svaren samlade vi en mapp som vi lade ner i slumpmässig ordning för att inte veta vem svaret kom ifrån. Vid förfrågan om deltagande var det tränaren för laget som frågade deltagarna. Detta för att undvika att personerna skulle känna sig pressade att svara. En etisk aspekt som vi inte kunnat ta ställning till är om deltagarnas kognition påverkat svaren, vi har inte kunnat kontrollera att de som svarat verkligen förstått frågorna. Vi fick helt enkelt lita på att de som svarat, hade svarat sanningsenligt och förstod frågorna, detta är en nackdel med enkätundersökningar. 14

15 4 RESULTAT 4.1 Beskrivning av deltagarna Gruppen bestod av totalt 31 personer varav 14 var kvinnor och 17 var män. Medelåldern för deltagarna var 47,5 år och majoriteten (n 16) använde sig utav elrullstol vid samtliga förflyttningar. För vidare beskrivning av deltagarna se tabell II. Tabell II. Beskrivning av urvalsgruppen Antal svarande totalt Kön - Kvinna - Man Ålder år (medelålder 19 år) (medelålder 53,6 år) - 66< (medelålder 72,8 år) Boende - Storstad - Mindre stad - Landsbygd Sysselsättning - Pensionär - Studerande - Förvärvsarbetande - Övrigt Förflyttning med elrullstol - Alla förflyttningar utomhus/inomhus - Förflyttningar utomhus - Längre förflyttningar utomhus n

16 4.2 Upplevd delaktighet i samhället Figur I. Upplevd delaktighet i samhället På frågan Hur delaktig känner du dig i samhället?" fick deltagarna svara på en skala mellan 1-10, där 1 var "Inte alls delaktig" och 10 "Fullt delaktig i den mån jag önskar" (figur I). Medianvärdet för samtliga 31 deltagarna blev 7. 16

17 4.3 Tillgänglighet och utförandet av dagliga aktiviteter Tabell III visar att trappor, väderförhållanden och nivåskillnader är de största hinder som deltagarna uppfattar vid aktivitet. Folks attityder är enligt majoriteten av deltagarna ett litet eller inget hinder. Tabell III. Till vilken grad deltagarna uppfattar hinder i samhället som hinder vid aktivitet med elrullstol. Hinder (n) Inget Litet Ganska Stort hinder hinder stort hinder hinder Väderförhållanden (29) Nivåskillnader (26) Tillfälliga hinder t ex byggarbeten (25) Folks attityder (25) Trånga passager (25) Dörrar (27) Trappor (25) Hissar (27) Vad gäller förflyttning från bostaden ut till gatan visade resultatet att majoriteten av hindren inte upplevdes som hinder av deltagarna (Tabell IV). De hinder som deltagarna upplevde som de största hindren är "tillfälliga hinder" och "övriga hinder". Tabell IV. Till vilken grad deltagarna uppfattar hinder som hinder vid förflyttning med elrullstol från bostad ut till gatan. Hinder (n) Inget Litet Ganska Stort hinder hinder stort hinder hinder Trösklar (24) Nivåskillnader utanför huset (19) Tillfälliga hinder (22) Övriga hinder (17) Trånga passager (21) Dörrar/port (24) Trappor (9) Hissar (21)

18 Medianvärdet för hur lätt det är att ta sig ut från bostaden var 10 där de fick svara på en skala mellan 1-10, där 1 var med stora svårigheter och 10 var utan svårigheter. Svaren låg mellan 3 och stycken av de svarande har fått bostadsanpassning, vilket är mer än hälften. Enligt tabell V instämmer deltagarna helt eller delvis på att de kan utföra de flesta aktiviteterna. Den aktiviteten som skiljer sig från mängden är "åka kollektivt" där majoriteten "inte instämmer alls" på om de utan svårighet kan utföra aktiviteten. Tabell V. Till vilken grad deltagarna kan utföra aktiviteterna med elrullstol utan svårighet. Aktiviteter (n) Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Inköp av dagligvaror (29) Shoppa(30) Besöka vänner och/eller släktingar(30) Ta mig till arbetet/skolan eller liknande(18) Åka kollektivt(18) Utföra fritidsintressen(25) Ta del av kulturliv t ex bio/museum/restaurangbesök(26) Ta ut pengar(24) Hämta/lämna barn på dagis eller skola(5) Delta i t ex föreningsmöten/politiska sammanhang(18) Besöka bibliotek(21) 12 7 Vistas i naturen/promenader(27)

19 På frågan "Kan du göra alla aktiviteter du vill kunna utföra med hjälp av din elrullstol utanför hemmet?" fick deltagarna svara på en skala mellan 1-10 där 1 var "inga aktiviteter" och 10 "alla aktiviteter". Medianvärdet på svaren (n 31) blev 7, spridningen låg mellan Tillgänglighet i relation till delaktighet Resultatet i tabell VI visade på att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevd tillgänglighet mellan dem som upplever hög respektive låg delaktighet. Tabell VI. Skillnad mellan upplevd delaktighet och hinder vid aktivitet i samhället. Hinder (n) Väderförhållanden (29) Hög delaktighet Inget hinder/stort hinder 4 / 14 Låg delaktighet Inget hinder/stort hinder 3/8 p- värde 1,00 Nivåskillnader (26) 5 / 11 3/7 1,00 Tillfälliga hinder (25) 7 /9 5/4 0,69 Folks attityder (25) 13 / 2 8/2 1,00 Trånga passager (25) 9/7 3/6 0,41 Dörrar (27) 8 / 10 1/8 0,19 Trappor (25) 4 / 13 1/7 1,00 Hissar (27) 10 / 7 8 /2 0, Aktivitet i relation till delaktighet Deltagarna som upplevde hög delaktighet i samhället kunde till större grad utföra de aktiviteter de ville (p=0.007), jämfört med de som upplevde låg delaktighet. Av deltagarna med hög delaktighet (n=20) kunde 16 utföra de flesta aktiviteter och 4 kunde utföra få aktiviteter. Bland deltagarna med låg delaktighet (n=11) var motsvarande fördelning 3 respektive 8. 19

20 5 DISKUSSION Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som använder sig av elrullstol utanför hemmet upplever sin delaktighet i samhället. Vidare var syftet att beskriva elrullstolsanvändarnas upplevda tillgänglighet och möjlighet att utföra aktiviteter utanför hemmet samt om det föreligger någon skillnad mellan dessa och den upplevda delaktigheten i samhället. För att undersöka detta valde vi en kvantitativ design med en enkätundersökning (Eliasson, 2010). 5.1 Resultatdiskussion Resultatet av denna studie visade att personer som använder sig utav elrullstol uppfattade sin delaktighet i samhället som relativt hög, medianvärdet låg på 7 på en skala mellan Det mest intressanta resultatet var att det inte fanns någon skillnad mellan den upplevda tillgängligheten och delaktigheten i samhället. Det innebär att oavsett om deltagarna upplevde låg eller hög delaktighet så upplevde de att det fanns många stora hinder i samhället. Trots att tillgängligheten inte visade sig vara den bästa upplevde ändå majoriteten av deltagarna att de var delaktiga i samhället. De kan vara engagerade i arbete, lek eller dagliga aktiviteter, sådant som är önskat eller nödvändigt för en persons välbefinnande. Eftersom en persons känsla av delaktighet påverkas av personens vanor, roller, kroppsliga funktioner och den omgivande miljön (Kielhofner, 2008), kan vi alltså i det här fallet konstatera att det pekar på att den upplevda delaktigheten hos deltagarna ej påverkas av den omgivande miljön. Det som tidigare forskning visar inom området för tillgänglighet är att det finns många hinder och det är framförallt sådant som är kopplat till miljön som till exempel utformningen på byggnader (Pettersson, Törnquist & Ahlström, 2006). Tillgänglighetsproblemen som framkommit i vårt resultat ligger under både micro, meso och makronivå, alltså är det inget specifikt område där bristerna är störst (Iwarsson & Ståhle, 2003). Tabell IV visar att deltagarna inte upplever så stora hinder vid förflyttning från bostad ut till gatan. Detta kan dels bero på att deltagarna har fått bostadsanpassning eller att personerna bor i ett relativt nybyggt hus. Byggnader som byggs idag måste ta hänsyn till Boverkets regler för tillgänglighet, till exempel finns det specifika regler för hur dörrar och portar ska vara utformade för att det ska vara tillgängligt för alla oavsett om man exempelvis använder elrullstol, rollator eller käpp (Boverket, 2008) 20

21 I resultatet framkom däremot att det fanns en skillnad mellan till vilken grad man kan utföra de aktiviteter man vill och hur delaktig man känner sig i samhället. Resultatet visade att när man till en större grad kunde utföra aktiviteter kände man sig också till högre grad mer delaktig i samhället. Detta stämmer även överrens med MOHO:s (Kielhofner, 2008) definition av delaktighet som menar att delaktighet är när man är engagerad i arbete, lek eller dagliga aktiviteter. FN:s standardregler (2002) ska leda till ökad delaktighet och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Utifrån vårt resultat kan man se att Sverige har kommit en bit på vägen då det gäller ökad delaktighet men det finns mycket att arbeta på gällande tillgängligheten i samhället. Även delaktigheten skulle kunna förbättras då det i dagläget tar över ett år för en person att få en elrullstol förskriven för att kunna delta i samhällslivet ( Oavsett om man upplever hög eller låg delaktighet så följs uppfattningarna om det är ett stort eller litet hinder i de flesta fall åt. Exempelvis där det är 13 av de 15 deltagarna som upplever hög delaktighet som anser att folks attityder inte är ett hinder och 8 av 10 som upplever låg delaktighet anser att folks attityder är inte är ett hinder. De hinder som avviker från mönstret är tillfälliga hinder och trånga passager, då de som upplever hög delaktighet anser att det är ett större hinder än de som har låg delaktighet. En möjlig tolkning är att de deltagare som upplever en hög delaktighet är mer ute i samhället och därmed har större risk att stöta på fler hinder än de som upplever låg delaktighet. Utifrån tabell V man kan utläsa att majoriteten av de svarande tycker att det finns stora svårigheter med att åka kollektivt. För 13 utav våra deltagare var det inte aktuellt att åka kollektivt vilket både kan betyda att de inte behöver åka kollektivt för att kunna utföra sina dagliga aktiviteter eller att de har hittat alternativa ressätt som till exempel taxi eller färdtjänst. Om tillgängligheten i kollektivtrafiken förbättrades för elrullstolsanvändare skulle det troligtvis leda till att dessa personer inte behöver planera sin dag lika långt i förväg utan precis som icke funktionshindrade personer spontant ska kunna ta sig exempelvis till vänner och familj när man vill. 21

22 5.2 Metoddiskussion Det lilla deltagarantalet, 31 personer, har gjort att generaliseringar ej har kunnat göras. Vi har heller inte haft power att upptäcka kliniskt relevanta skillnader (Trost, 2007). En större deltagargrupp med ett representativt urval hade gjort att resultaten blivit mer tillförlitliga då generaliseringar kunde gjorts på exempelvis alla elrullstolsanvändare i Stockholm eller hela Sverige. Deltagarna får i början av enkäten (bilaga 1) svara på frågan "Hur delaktig känner du dig i samhället?" Resultatet visade att deltagarna i ganska hög grad känner sig delaktiga i samhället (medianvärde 7), trots att det finns många stora hinder i samhället. Enkäten utformade vi enligt Trosts (2007) riktlinjer. Ordningen på frågorna kan ha påverkat vårt resultat. Skulle vi fått andra resultat på delaktighetsfrågan om den kom sist i enkäten? Deltagarna skulle då ha kunnat bli påverkade av frågorna om de olika hindren och vilka aktiviteter man kan och inte kan utföra med hjälp av sin elrullstol. Vi valde därför att ha delaktighetsfrågan i början av enkäten för att svaret om upplevd delaktighet inte skulle bli påverkat av de övriga frågorna. Detta skulle varit intressant att testa om man hade en större deltagargrupp, att ha frågorna i olika ordningar och se om resultaten blir påverkade av detta. Tillgängligheten utvärderades genom att deltagarna fick ta ställning till hur en rad enskilda hinder upplevdes som hinder vid förflyttning och aktivitet. Det hade varit intressant att dessutom ha en generell fråga angående tillgänglighet. Om vi i enkäten haft med en fråga liknande fråga 15 till exempel "Hur lätt är det att ta dig fram i samhället med din elrullstol?" hade det varit lättare att analysera sambandet med upplevd delaktighet i samhället. Istället har vi fått analysera sambandet mellan de separata hindren för sig med upplevd delaktighet i samhället. I tabell V är det 5 deltagare som svarat att de upplever "övriga hinder" som ett stort hinder vid förflyttning från bostad ut till gatan. Detta tyder på att det är svårt att definiera hinder åt en person, det är individuellt vad man upplever som ett hinder samt att miljön är olika utformad. När vi i enkäten frågade om hur de upplever trappor som ett hinder när de ska ta sig ut från bostaden har vi fått varierande och ganska få svar. Detta kan bero på att trappor kan tolkas olika, majoriteten såg inte trappor som något hinder, men hur har deltagarna tolkat frågan? Det kanske var så att personer som inte ansåg att trappor var något hinder därför att det inte 22

23 fanns några trappor i anslutning till bostaden. En annan variant av tolkningen på denna fråga kan vara att personen ansåg att trappor var ett stort hinder för att de med sin elrullstol varken kan ta sig upp eller ner för en trappa. En tredje variant kan vara att vissa personer inte såg trappor som ett hinder för att det fanns en hiss medan en annan såg trappan som ett hinder trots att det fanns en hiss. Dessa alternativ kan ha påverkat resultaten vi har fått, en förtydligande text i enkäten skulle kunnat vara till hjälp för att undvika misstolkning. Enkätfrågorna 20 och 21 (bilaga 1) består av en rad olika aktiviteter man kan utföra utanför hemmet. Dessa aktiviteter har vi själva valt utifrån Model Of Human Occupations definition av "human occupation" som lyder: Utförandet av arbete, lek eller ADL inom en tidsbestämd, fysisk eller sociokulturell kontext som karakteriserar mycket av det mänskliga livet (förf. övers.). En aspekt som rör deltagarna som kan ha påverkat resultatet är att vi inte vet om deltagarna hade en tillräckligt god kognition för att förstå frågorna och kunna ge korrekta svar, detta eftersom vi aldrig träffade dem som svarade på enkäten. Vi har heller inte haft någon kontroll över om de som svarat på webbenkäten genom länkarna på olika organisationers Facebooksidor verkligen använder sig utan elrullstol utifrån de inklusions- och exklusionskriterier vi har Bortfallsanalys Att göra en fullständig bortfallsanalys (Trost, 2007) är inte möjligt för oss eftersom i de fall vi annonserat vår webbenkät via organisationers hemsidor och Facebook sidor inte kan veta hur många som sett enkäten men inte valt att svara. I de fall vi kan analysera bortfallet är utifrån de svar vi fått från Hjälpmedelscentralen Stockholm, Personskadeförbundet RTP och vid en av IFAH:s träningar. Hos Hjälpmedelcentralen Stockholm blev 17 personer tillfrågade att svara på enkäten varav sju stycken svarade (se tabell I). Enligt G. Ravetti (Personlig kommunikation 29, mars, 2011) var orsakerna till att resterande personer inte svarade bland annat att personerna hade svårt att se eller inte hade glasögonen med sig, orkade eller ville inte eller inte hade sin personliga assistent med sig. Andra orsaker var också att de tyckte det var för många frågor eller att de inte förstod texten. 23

24 Personskadeförbundet RTP gav oss fem adresser som de hade haft telefonkontakt med och godkänt att vi fick skicka enkäten till dem. Av dessa fem fick vi fyra svarande. När vi besökte en av IFAH:s träningar var det sju personer som var i målgruppen och sex av dessa valde att svara på enkäten. En anledning till att bortfallet blev så stort hos hjälpmedelcentralen Stockholm var att enkäten innehöll för många frågor. Enkäten bestod sammanlagt av tio sidor inklusive försättsblad med totalt 22 stycken frågor. En bunt papper på tio sidor kan vid första anblick se avskräckande ut och detta var vi medvetna om. Vi valde att utforma enkäten med stora tabeller och en stor teckenstorlek, detta för att underlätta för de svarande. Nackdelen med detta blev då att enkäten blev ett stort antal sidor trots att inte frågorna var så många. Vi valde också att inte dra ner på frågeantalet då alla frågor behövdes för att samla in nödvändig data för analys. Ett bortfall vardera vid utskick till Personskadeförbundet RTP medlemmar och vid IFAH:s träning anser vi vara normalt. 6 SLUTSATS Resultatet av studien pekar på att elrullstolsanvändare känner sig relativt delaktiga i samhället. Detta trots att tillgängligheten i samhället inte alltid är den bästa. Resultatet visade att när man till en större grad kunde utföra aktiviteter kände man sig också till högre grad mer delaktig i samhället. Deltagarna kan till relativt stor del utföra de aktiviteter de vill kunna utföra trots att det finns många hinder för att ta sig fram i samhället. Detta tyder på att de flesta hinder i samhället inte är oövervinnliga och att aktiviteterna kan utföras ändå. Slutsatserna vi kan dra av detta är att som arbetsterapeut kan man ta lärdom av att det ofta är utförandet av aktiviteter som får en person som använder sig av elrullstol att känna sig delaktig i samhället och fortsätta arbeta utifrån varje individs förmåga och önskemål. Det är också viktigt att fortsätta arbeta för ett tillgängligt samhälle då våra resultat pekar på att det finns många stora hinder ute i samhället. En arbetsterapeuts kunskap vid utformningen av nya byggnader och miljöer skulle göra stor skillnad då det redan från början blir anpassat så att de flesta kan ta sig fram istället för att i efterhand behöva anpassa och bygga om vilket i 24

25 längden blir dyrt. Ett samhälle som är tillgängligt för de med elrullstol är ett tillgängligt samhälle även för t ex småbarnsföräldrar med barnvagn. Då vi har haft en liten urvalsgrupp och inte kan dra några generella slutsatser om elrullstolsanvändare är det viktigt för arbetsterapi som profession att vidare forskning inom området görs då ett av målen med arbetsterapi är att främja patientens möjligheter att leva ett värdefullt liv (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2005), där den upplevda delaktigheten i samhället kan ha stor påverkan. 25

26 7 REFERENSLISTA Boverket. Hämtad 29 mars 2011 från Boverket (2008). Regelsamling för byggande, BBR 2008 [Elektronisk resurs]. (1. uppl.) Karlskrona: Boverket. Brandt, Å., Iwarsson, S. & Ståhle, A. (2004). Older people's use of powered wheelchairs for activity and participation. J Rehabil Med, 36, Davies, A., De Souza. L. H. & Frank, A. O. (2003). Changes in the quality of life in severely disabled people following provision of powered indoor/outdoor chairs. Disability & Rehabilitation, 25:6, DePoy, E. & Gitlin, L.N. (1999). Forskning: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. (2., uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur Evans, S., Frank, A. O., Neophytou, C. & De Souza, L. (2007). Older adults' use of, and satisfaction with, electric powered indoor/outdoor wheelchairs. Age and Ageing, 36, Evans, R. (2000). The Effect of Electrically Powered Indoor/Outdoor Wheelchairs on Occupation: a Study of Users' Views. British Journal of Occupational Therapy, 63(11), Förbundet Sveriges arbetsterapeuter (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter: antagen av Förbundet Sveriges arbetsterapeuters fullmäktige 1992 och reviderad (2. uppl.) Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter (FSA). Förenta nationerna (2002). FN:s standardregler för människor med funktionshinder & sjukdomar: originalversionen. Umeå: Konsulterna Axengrip Iwarsson, S & Ståhle A. (2003). Accessibility, usability and universal design - positioning and definition of concepts describing person-environment relationships. Disability and Rehabilitation, 25(2), Kielhofner, G. (2008). Model of human occupation: theory and application. (4. ed.) Baltimore, MD: Lippincott Williams & Wilkins. May, M. & Rugg, S. (2010). Electrically powered indoor/outdoor wheelchairs: recipients' views of their effects on occupational performance and quality of life. British Journal of Occupational Therapy, 73(1), Nationalencyklopedin. Hämtad mars, 10, 2011 från Nationalencyklopedin. Hämtad mars, 14, 2011 från Nyström, R. & Wärnberg, L. (2008). Din elrullstol: att använda och sköta en elrullstol. ([Ny, rev. utg.]). Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. 26

27 Pettersson, I., Törnquist, K. & Ahlström, G. (2006). The effect of an outdoor powered wheelchair on activity and participation in users with stroke. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, 1(4), Sahlin, R. (2007). Diskrimineringsskydd & rättigheter: en introduktion i handikappjuridik. Uppsala: Iustus. Svensk författningssamling [SFS], (1993). Hämtad 21 September 2010 från: Socialstyrelsen World Health Organization (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa: svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Stockholm: Socialstyrelsen. Trost, J. & Hultåker, O. (2007). Enkätboken. (3., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Wahlgren, L. (2008). SPSS steg för steg / Lars Wahlgren. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. 27

28 8 BILAGOR 8.1 Bilaga 1. Delaktighet i samhället med elrullstol Vi är två arbetsterapeutstudenter som heter Pernilla Högblom och Sofie Klingstedt. Vi går vår sista termin på arbetsterapeutprogrammet på Karolinska Institutet och ska nu skriva vår C-uppsats. Syftet med vår C-uppsats är att ta reda på hur personer som använder elrullstol utanför hemmet uppfattar sig delaktiga i samhället. Detta tar vi reda på genom att dela ut en enkät till dig som använder elrullstol utanför hemmet. Enkäten innehåller bland annat frågor om boende och i vilka aktiviteter elrullstolen används. Detta är en förfrågan om du vill medverka i undersökningen. Att besvara enkäten är frivilligt och om du inte vill besvara enkäten behöver du inte meddela oss. Enkäten är konfidentiell vilket betyder att vi inte kommer att veta vilka som svarar på enkäten då du inte behöver lämna några personuppgifter när du lämnar tillbaka enkäten. När svaren kommit in sammanställs de i form av statistiska tabeller och en enskilds svar kommer inte att kunna utläsas. Om du har några frågor så kontakta oss gärna via mail på delaktighet.elrullstol@gmail.com Tack på förhand! Pernilla Högblom och Sofie Klingstedt 28

29 Enkät 1. Är du kvinna eller man? Man Kvinna 2. Vilket år är du född? Svar: 3. Bor du i en: Storstad Mindre stad Landsbygd (hoppa till fråga 5) 4. Var bor du? Innerstad Förort 5. Hur bor du? Hyresrätts lägenhet Bostadsrätts lägenhet Villa/radhus Annat boende: 6. När är huset du bor i byggt? Svar: 29

30 7. Hur många personer bor i hushållet, inklusive dig själv? Vuxna st Barn under 18 år st 8. Vad har du för daglig sysselsättning? Ringa in det alternativ som passar bäst in på dig. A. Pensionär B. Studerande C. Förvärvsarbetande D. Sjukskriven E. Arbetssökande Övrigt: 9. Har du personlig assistent? Ja Nej 10. Vilken typ av elrullstol har du? Modell Märke Höj/sänkbar sits Andra viktiga funktioner 11. Vid vilka förflyttningar använder du din elrullstol? Vid alla förflyttningar både utomhus och inomhus Vid förflyttning utomhus Vid längre förflyttningar utomhus 30

31 12. Hur delaktig känner du dig i samhället? Svara på en skala mellan 1 till 10, där 10 är fullt delaktig i den mån jag önskar och 1 är inte alls delaktig. Ringa in siffran som passar bäst in på dig. Inte alls delaktig Fullt delaktig i den mån jag önskar Hur mycket anser du att elrullstolen inverkar på din möjlighet att vara delaktig i samhället? Svara på en skala mellan 1 till 10, där 10 är stor inverkan och 1 är ingen inverkan. Ringa in siffran som passar bäst in på dig. Ingen inverkan Stor inverkan Kan du göra alla aktiviteter du vill kunna utföra med hjälp av din elrullstol utanför hemmet? Svara på en skala mellan 1 till 10, där 10 är alla aktiviteter och 1 är inga aktiviter. Ringa in siffran som stämmer bäst in på dig. Inga aktiviteter Alla aktiviteter

32 15. Hur lätt är det att ta dig ut från bostaden med din elrullstol? Svara på en skala mellan 1-10, där 10 är utan svårigheter och 1 är med stora svårigheter. Ringa in siffran som passar bäst in på dig. Stora svårigheter Utan svårigheter Vilket är det största hindret för dig när du tar dig från bostaden ut till gatan med din elrullstol? Kryssa i det alternativ som passar bäst in på dig. Inget hinder Litet hinder Ganska stort Stort hinder Ej aktuellt hinder Hiss Trösklar Dörrar/port Trappor Nivåskillnader utanför huset Trånga passager Tillfälliga hinder Övriga hinder 32

33 17. Har du fått bostadsanpassning för att underlätta att ta dig fram med elrullstolen i anslutning till bostaden? Ja Nej 18. I vilka aktiviteter brukar du använda dig av din elrullstol? Ringa in de alternativ som passar bäst in på dig A. Inköp av dagligvaror B. Shoppa C. Besöka vänner och/eller släktingar D.Ta mig till arbetet/skolan eller liknande E. Åka kollektivtrafik F. Utföra fritidsintressen G.Ta del av kulturliv t ex bio/museum/restaurangbesök H. Ta ut pengar I. Hämta/lämna barn på dagis eller skola J. Delta i t ex föreningsmöten/politiska sammanhang K. Besöka bibliotek L. Vistas i naturen/promenader Övrigt Frågorna fortsätter på nästa sida. 33

34 19.Vad hindrar dig mest från att utföra de aktiviteter du vill och behöver göra med din elrullstol? Kryssa i det alternativ som passar bäst in på dig. Inget Litet hinder Ganska Stort hinder Ej aktuellt hinder stort hinder Väderförhållanden Nivåskillander Tillfälliga hinder t ex byggarbeten Folks attityder Trånga passager Dörrar Trappor Hissar Frågorna fortsätter på nästa sida. 34