Rapport U2014:06 ISSN Kunskapssammanställning beständigheten hos geosynteter i deponikonstruktioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport U2014:06 ISSN 1103-4092. Kunskapssammanställning beständigheten hos geosynteter i deponikonstruktioner"

Transkript

1 Rapport U2014:06 ISSN Kunskapssammanställning beständigheten hos geosynteter i deponikonstruktioner

2

3 Förord Den information som finns om långtidsegenskaperna hos geosynteter är inte alltid lätt att tolka objektivt. Geosynteter av olika slag är vanligt förekommande i sluttäckningar och har blivit vanligare i fler av konstruktionens delar. Det finns därför ett behov av att klargöra vilka material som är lämpliga att använda och på vilket sätt. Allt för att sluttäckningens långsiktiga funktion inte ska äventyras. Valet av material påverkar inte minst sluttäckningskostnaden. En följdfråga är också vad som egentligen krävs för att uppnå deponeringsförordningens krav. För användningen av geosynteter i deponikonstruktioner är tidsperspektivet avgörande för möjligheten till användning. De mycket långa tidsperspektiven används inte i andra länder, vilket gör att ställningstaganden i Sverige blir unika och inte kan jämföras med hur man gör i andra länder. Syftet med projektet har varit dels att beskriva nuläget när det gäller användning av geosynteter i deponikonstruktioner, dels att klargöra kunskapsläget gällande geosynteters långtidsegenskaper och beständighet och hur de påverkar sluttäckningens långtidsfunktion i konstruktioner där geosynteter används. Allt för att underlätta framtida val av lämpliga material till sluttäckningskonstruktioner. Projektet har genomförts av Ulrika Thörnblad (ÅF Infrastructure AB), Weronica Andersson (Hifab), Yvonne Rogbeck (SGI), Peter Flyhammar (SGI), Pär Elander (Elander Miljöteknik AB) och Peter Nilsson (VA-teknik & Vattenvård AB). Malmö februari 2014 Per Erik Persson Tf. ordförande Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige Författarna står själva för innehållet i rapporten. Om inget annat anges, representerar åsikter och slutsatser inte nödvändigtvis Avfall Sveriges ståndpunkter.

4

5 Sammanfattning Deponier ska utformas enligt de funktionskrav som anges i förordning (SFS 2001:512) om deponering av avfall med bl.a. bottentätning och dränering under deponins driftsfas och sluttäckning som begränsar infiltrationen då deponin avslutas. I deponikonstruktioner används ofta olika typer av geosynteter som tätskikt, dräneringslager och/eller materialskiljande lager. Diskussioner uppstår ofta kring materialens beständighet. Syftet med projektet var dels att beskriva nuläget när det gäller användning av geosynteter i deponikonstruktioner, dels att klargöra kunskapsläget gällande geosynteters långtidsegenskaper och beständighet och hur det påverkar den långsiktiga beständigheten hos deponikonstruktioner avseende stabilitet, täthet och dränering. En litteraturstudie genomfördes där sökning gjordes i SGI-line. Därtill skickades en förfrågan om nya studier kring geosynteters beständighet till medlemmarna i kommittén för Barrier systems inom International Geosynthetic Society (IGS). Geosynteter är samlingsnamnet för syntetiska material som används för separation, filtrering, förstärkning, dränering och som tätskikt i anläggningskonstruktioner. Till gruppen räknas geotextiler, geonät, geomembraner, geodräner (dränmattor) och geokompositer. De tillverkas av polymerer varav de vanligaste materialen i deponikonstruktioner är polyeten (PE) och polypropen (PP). Enligt den enkät som utfördes inom projektets ramar är geosynteter allmänt förekommande i deponikonstruktioner i Sverige. Geosynteterna används ofta av kostnadsskäl, då materialen ofta är enklare att hantera och går snabbare att installera, vilket sänker kostnaderna. Nedbrytning av geosynteter sker främst till följd av kemisk påverkan och oxidation. Polymerstruktur, typ och mängd av antioxidanter och andra additiv såsom kolpulver, stabilisatorer etc. har stor betydelse för hur beständig en geosyntet är. Geosynteter kan även påverkas mekaniskt av faktorer som rotpenetration, frost och installationsskador. Endast ett fåtal av studierna som framkom i litteraturstudien var utformade för att verkligen efterlikna förhållanden i en deponi. De flesta av de utförda testerna motsvarar extrema förhållanden. Studierna är utförda på HDPE när det gäller geomembran och på PP och PE när det gäller geotextiler. Generellt sett visar resultaten i genomgången litteratur att en geotextil av PP eller PE kan vara beständig i mer än 100 år och att beräknad livslängd för geomembran av HDPE uppgår till flera hundra år. Dessa resultat gäller för väl stabiliserade geosynteter, d.v.s. material med lämplig sammansättning antioxidanter och andra additiv, vid temperaturer kring 20 ºC. Ju högre temperatur desto sämre beständighet. Beständigheten påverkas även av faktorer som t.ex. tjocklek.

6 Beroende på vilket tidsperspektiv som är aktuellt avseende beständigheten hos en deponikonstruktion kan olika typer av geosynteter användas. I ett hundraårsperspektiv bedöms både geotextiler, dränmattor, bentonitmattor, plastgeomembraner och geonät kunna användas. I ett tidsperspektiv på flera hundra år bör däremot generellt inte geotextiler, dränmattor eller geonät användas, om det inte kan påvisas att de har en livslängd längre än ca hundra år. Plastgeomembran och även bentonitmattor bör kunna användas under vissa förutsättningar. En frågeställning som är viktig att klargöra i sammanhanget är vilket tidsperspektiv deponikonstruktionerna, framför allt sluttäckningarna, ska konstrueras för. I föreliggande rapport ges rekommendationer för hur olika syntetiska material bör användas i deponikonstruktioner. En sammanställning över vilka testmetoder som finns för att kontrollera beständigheten saknas dock i Sverige och det saknas rekommendationer av vilka tester som ska utföras och vilka jämförvärden som ska/bör användas för att materialens funktioner ska klara det tidsperspektiv konstruktionen ska klara.

7 Abstract Landfills should be designed in accordance with the functional requirements stated in the regulation (SFS 2001:512) regarding landfills, including bottom sealing and drainage during the operational phase and final cover which limits the infiltration when the landfill is completed. The use of different geosynthetics as sealing, drainage and/or material-separating layers is common in landfill constructions. Discussions often arise about the long term performance and durability of the materials. The purpose of this project was partly to describe the current situation when it comes to the use of geosynthetics in landfill constructions and also to clarify the state of knowledge regarding the long term capacity of geosynthetics and how it affects the long term performance in landfill constructions focusing on stability, permeability and drainage. A study of literature was performed in which searches were done in the SGI-line. Furthermore an inquiry was sent, regarding new studies of the permanence of geosynthetics, to the members of the Barrier systems committee within the International Geosynthetic Society (IGS). Geosynthetics is the generic term for synthetic materials that are used for separation, filtration, reinforcement, drainage and as a sealing layer in the construction of facilities. Geotextiles, - nets, -membranes, -drains and geocomposites are all included within the term geosynthetics. They are made from polymers which within landfill construction most commonly mean polythene (PE) and polypropylene (PP). According to the survey conducted within the project limits, geosynthetics are ubiquitous in landfill constructions in Sweden. The geosynthetics are often used for financial reasons, since the materials are often easier to handle and faster to install, which in the end lowers the cost. Degradation of geosynthetics primarily occurs due to chemical influence and oxidation. Polymer structure, type and amount of antioxidants and other additives such as carbon powder, stabilizers etc. have a significant impact on how permanent a geosynthetic is. Geosynthetics can also be affected mechanically by factors such as penetration of roots, frost and installation damages. Merely a few of the studies that emerged from the study of literature were designed to really emulate the condition within a landfill. The majority of the conducted tests reflect rather extreme conditions. The studies are performed on HDPE when it comes to geomembrane and on PP and PE in the cases of geotextiles. The results from analyzed literature reveal that a PP or PE geotextile can be durable for more than a hundred years and that a calculated life span for an HDPE geomembrane can amount to several hundred years. These results apply to well stabilized geosynthetics, namely materials with a suitable composition of antioxidants and other additives at temperatures around 20 ºC. The higher the temperature the lesser durability. The durability is also affected by factors such as e.g. thickness.

8 Depending on the time at issue regarding permanence in a landfill construction, different types of geosynthetics can be used. During a span of a hundred years both geotextiles, geodrains, bentonite mats, pastic geomembranes and geonets are all adequate options. However, during a span of several hundred years, geotextiles, geodrains and geonets should not be used unless proven that the life span extends for more than a hundred years. The usage of plastic geomembranes and even bentonite mats should be possible under certain conditions. An important issue in the midst of this discussion is which life span the landfills, especially the final coverages, should be designed to endure. In Sweden there is a lack of recommendations/guidelines as to how synthetic materials should be used in the construction of landfills and also which test methods and comparison values that should be used in order for the material to last the whole life span of the construction.

9

10 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte 2 2 Geosynteter, vad är det? Olika geosynteter och material Vad påverkar beständigheten hos geosynteter? 4 3 Metod Enkät Genomförande Avgränsningar Litteraturstudie Genomförande Avgränsningar 9 4 Användning av geosynteter idag - enkätresultat 10 5 Litteraturstudie, resultat Generellt Geomembran Geotextiler Dränmattor Bentonitmattor Synpunkter och erfarenheter internationellt 17 6 Diskussion och analys Allmänt Analys av tillämpbarhet Långtidsfunktion hos deponikonstruktioner med geosynteter Jämförelse sluttäckning med konventionella material 21 7 Slutsatser Allmänt Användning av geosynteter med beständighet i ett hundraårsperspektiv Användning av geosynteter med beständighet i ett flerhundraårsperspektiv Användning av geosynteter med beständighet i ett tusenårsperspektiv 24 8 Kvarstående frågeställningar 25 9 Referenser 26 Bilaga 1. Enkätfrågor

11 1 Inledning 1.1 Bakgrund Utformningen av deponier i Sverige är förknippad med funktionskrav reglerade i förordning (SFS 2001:512) om deponering av avfall som är en följd av EU-direktivet om deponering av avfall (1999/31/ EG). En deponiyta ska under deponins driftsfas (d.v.s. den tid då avfall tas emot fram till dess deponin är sluttäckt) förses med bottentätning och dränering. Därtill ska deponier vara försedda med en geologisk barriär och om de naturliga förutsättningarna för en sådan saknas, anläggs en konstgjord geologisk barriär. Då deponin inte tar emot avfall längre ska den avslutas och förses med tätskikt som begränsar infiltrationen till 5 eller 50 l/m 2 /år beroende på om det rör sig om en deponi för icke-farligt eller farligt avfall. Detta är ett funktionskrav och kan som sådant lösas på olika sätt. Några av de viktigaste tekniska funktionskraven som ställs på deponier redovisas i figur 1. Figur 1. Tekniska funktionskrav för deponi för farligt resp. icke-farligt avfall (SGI 2007). I handboken om deponering av avfall (Naturvårdsverket, 2004) anges, bl.a. i de allmänna råden till 31 om sluttäckning, att sluttäckningen ska vara beständig över lång tid och att den långsiktiga funktionen bör beaktas vid t.ex. materialval. Deponin ska också enligt handboken uppnå en sådan stabilitet så att täckningen blir beständig på sikt. Det framgår dock inte vad som menas med lång tid. Sedan tidigare har Naturvårdsverket uttryckt tusenårsperspektivet (Naturvårdsverket, 1995) som rimligt avseende beständigheten hos avfallsupplag. 1

12 På många anläggningar utförs sluttäckning med lergeomembran (bentonitmattor) eller plastgeomembran som tätskikt. På senare år har användandet av dränmattor istället för konventionella dräneringslager av krossmaterial ökat, inte minst av kostnadsskäl. Geotextiler används ofta som ett billigare alternativ till materialseparerande lager av naturmaterial. Diskussioner kring geosynteternas beständighet förs ofta, framför allt när dessa material avses användas som tätskikt och/eller dränlager i sluttäckningskonstruktioner. Internationellt sett räknar man ofta med en livslängd hos deponikonstruktioner motsvarandes andra infrastrukturkonstruktioner som vägar, va-system etc., vilket kan vara upp mot 100 år. I Tyskland t.ex. har man krav på att material som används i deponikonstruktioner ska hålla 100 år och de behöver vara testade och certifierade enligt BAM (Bundesanstalt für Materialforschung und -prüfung). Inom det europeiska standardiseringsarbetet CEN har länge funnits en europeisk standard för geotextiler för att verifiera hållbarheten i upp till 25 år. Från januari 2014 finns även en Svensk Europeisk standard för beständighet i 100 år, SS-EN 13257:2014, för geotextilier och geotextilliknande produkter avsedda för användningen deponering av fast avfall. Det går också att påvisa längre beständighet med andra accelererade testmetoder. För att säkerställa den långsiktiga funktionen och samtidigt välja den mest kostnadseffektiva konstruktionen krävs tillräcklig kännedom om olika materials egenskaper, både utförandemässigt och beständighetsmässigt. För syntetiska material (geotextiler, plastgeomembran av olika slag, bentonitmattor och dränmattor) har det hittills saknats samlad information avseende beständighet och rekommendationer för hur de bör användas i deponeringssammanhang. 1.2 Syfte Syftet med projektet har dels varit att beskriva nuläget när det gäller användning av geosynteter i deponikonstruktioner, dels att klargöra kunskapsläget när det gäller geosynteters långtidsegenskaper och beständighet och hur det påverkar den långsiktiga beständigheten hos deponikonstruktioner avseende stabilitet, täthet och dränering. En tanke med projektet är att kunskapssammanställningen och analysen ska kunna ligga till grund för framtagande av en vägledning för användande av geosynteter i deponikonstruktioner. 2

13 2 Geosynteter, vad är det? 2.1 Olika geosynteter och material Geosynteter är samlingsnamnet för olika syntetiska material som används i geotekniska och miljögeotekniska sammanhang. Geosynteter används för separation, filtrering, förstärkning, dränering och som tätskikt i anläggningskonstruktioner. Till gruppen räknas geotextiler, geonät, geomembraner, geodräner (dränmattor) och geokompositer. Geosynteter tillverkas av polymerer, där de vanligaste är: Polyeten (PE, finns som högdensitets PE, HDPE, och lågdensitets PE, LDPE), Polypropen (PP, och flexibel PP, fpp), Polyvinylklorid (PVC), Polyamid (PA), Polyester (PET). Geosynteter i form av geotextiler är vanligt förkommande i anläggningskonstruktioner inom infrastrukturområdet och används kanske främst som materialskiljande lager, men även för förstärkning och filtrering. I deponikonstruktioner används geotextiler vanligen som materialskiljande lager och geotextiler ingår som en del i dränmattor och bentonitmattor. Geotextiler används även som skyddsskikt över eller under plastgeomembran och dessa är då betydligt tjockare än geotextiler som används som materialskiljande lager. Dessa kallas ofta skyddsgeotextiler. Geotextiler kan vara vävda eller icke-vävda, där de icke-vävda i sin tur kan vara nålfiltade eller termiskt bundna. Vävda geotextiler används framför allt för förstärkning av jord. Geotextilerna är oftast tillverkade av PP, men kan även vara av PET eller PE. Geonät används för förstärkning av jord vid branta slänter eller lös undergrund. Geonäten är oftast tillverkade av PE eller PP, men även av PET. Hittills har inte geonät använts i någon större utsträckning i svenska deponikonstruktioner och berörs därför inte i någon större omfattning i föreliggande rapport. Geomembran används som tätskikt i främst deponier, lakvattendammar och grundvattenskydd. I lakvattendammar och för grundvattenskydd används främst plastgeomembran. I sluttäckningar används även lergeomembran, dels som separat tätskikt och dels i kombination med ett syntetiskt geomembran (s.k. komposittätskikt) beroende på framför allt deponiklass. De plastgeomembraner som hittills använts i Sverige är vanligtvis tillverkade av PE (HDPE och LDPE), men även geomembran av PP och PVC förekommer. Lergeomembran kallas också bentonitmatta och består av processad bentonitlera mellan två geotextiler. Det finns även geomembran av gummi, t.ex. butylgummi och EPDM. Geomembran är tunna, de syntetiska ca 1,5-2 mm och bentonitmattorna omkring 5-10 mm. En dränmatta är uppbyggd av en dräneringskärna med fast struktur av t.ex. HDPE eller PP och med geotextil på ena eller båda sidorna om kärnan, där geotextilerna fungerar som filter. Mattorna är från omkring 5 mm till några cm tjocka, beroende på typ av matta, och har mycket goda vattenavledande egenskaper. 3

14 I en geosyntet utgör polymeren grundstommen. För att förbättra egenskaperna hos materialet tillsätts olika additiv, som uv-ljusabsorbenter (kolpulver), antioxidanter, stabilisatorer, mjukgörare, flamskyddsmedel, smörjmedel etc. (Koerner, 1999). Polymeren utgör mellan vikt-% i material av PE, PP, PET och PA medan PVC består av mellan vikt-% polymer (Hsuan et al., 2008), se tabell 1. Kolpulverhalten uppgår mellan 1-3 % och övriga additiv mellan 0,25-1 %. PVC innehåller dessutom upp till 10 vikt-% filler och omkring 30 vikt-% mjukgörare. Tabell 1. Sammanställning av vanligt använda polymerer i geosynteter och deras ungefärliga sammansättning (från Hsuan et al., 2008). Sammansättning Polymertyp HDPE (högdensitets polyeten) LLDPE (linjär lågdensitets polyeten) Typ av geosyntet (huvudsaklig) Polymer MjuKgörare Filler Kolpulver Additiv Geomembran, geonät, geodrän ,25-1 Geomembran fpp (flexibel polypropen) Geomembran ,25-1 PP (polypropen) Geotextil, geonät, geodrän ,25-1 PVC (polyvinylklorid) Geomembran PET (polyester) Geotextil, geonät De kemiska och mekaniska egenskaperna hos en geosyntet är till stor del beroende av typen av polymer som används och typ av additiv, men även uppbyggnad och i vilken miljö materialen används har betydelse för egenskaperna. 2.2 Vad påverkar beständigheten hos geosynteter? Beständighet hos geosynteter brukar definieras som den tid det tar för materialets egenskaper att minska till 50 % av ursprungligt värde, ofta för parametern förlängning vid brott. En geosyntet åldras över tiden till följd av kemisk och mekanisk påverkan. Åldringsprocesserna leder till försämrad styrka i materialet och ökning av materialets krypning. I SGI (1994, 1997) redogörs för följande faktorer som påskyndar nedbrytningen av geosynteter: Kemisk påverkan Oxidation (PP, PE, PA) Hydrolys (PET) Väder Fotooxidation (UV-ljus) Radioaktiv strålning Svällning Delamination Mikrobiologisk nedbrytning Extraktion Frysning-tining (lergeomembran) Vätning-torkning (lergeomembran) 4

15 Det är framför allt de två första faktorerna, kemisk påverkan och oxidation, som kan medföra allvarliga konsekvenser för egenskaperna hos en geosyntet. Påverkan av väder kan minimeras genom täckning av geosynteten. Övriga faktorer inverkar endast i liten grad på de mekaniska egenskaperna eller så kan de förhindras genom enkla medel, för lergeomembran t. ex. genom att tillräcklig täckning påförs så att de inte utsätts för frost. Kemikaliers påverkan på nedbrytningen av geosynteter är troligtvis generellt en av de mest studerade nedbrytningsprocesserna avseende geosynteter. Kemisk påverkan är kanske främst aktuell i bottentätningar av deponier och i lakvattenbassänger och liknande konstruktioner. Syror, baser, oorganiska salter, oljor, organiska lösningsmedel, oxiderande ämnen och andra organiska ämnen kan påverka polymera material. Olika material är olika känsliga för kemikaliepåverkan. Även två likadana polymerer kan ha olika resistens mot kemikalier p.g.a. olika tillsatsämnen. Oxidation sker när fria radikaler i polymeren kommer i kontakt med syre och är den viktigaste orsaken till kemisk nedbrytning av polymera material av PE- och PP-material, vilket beskrivs av bl.a. Hsuan et al. (2008). För att förhindra åldring av materialen till följd av oxidation tillsätts antioxidanter till materialen. Antioxidanterna fungerar så att det syre som tillförs textilen i första hand förbrukas för oxidation av dessa, innan polymeren kan angripas. Oxidationen ökar med ökad temperatur. En geosyntet kan inte skyddas helt mot oxidation genom att täckas med jord, miljön måste vara helt syrefri och enbart täckningen med jord eller torrt oorganiskt avfall skapar inte en syrefri miljö. Även när det gäller nedbrytning till följd av oxidation kan två likadana polymerer ha olika nedbrytningshastighet p.g.a. olika additiv. Nedbrytning till följd av UV-ljus (fotooxidation) är ett välkänt fenomen och materialen tillsätts bl.a. kolpulver för att fördröja nedbrytningen. Påverkan av UV-strålning kan också förhindras genom övertäckning av geosynteten, där 15 cm jord ger ett fullgott skydd mot UV-strålning (SGI, 1994). Geosynteter som inte skyddas från UV-ljus kommer att ha en begränsad livslängd. Hanteras geosyntetprodukterna rätt och inte ligger exponerade för dagsljus under längre tid kan nedbrytning p.g.a. UV-strålning ofta förhindras. Nedbrytningsprocessen bedöms inte som väsentlig för funktionen i deponikonstruktioner, där geosynteter skyddas från exponering genom övertäckning. Svällning beror på att materialet tar upp vätska, och innebär ofta endast en temporär försämring av mekaniska egenskaper. Delaminering av material påverkar geomembraner som tillverkas i flera skikt, t.ex. armerade membran, och innebär att samverkan mellan olika skikt i geomembranet försvinner till följd av att vätska sugs in i ena änden av membranet på grund av kapillärkrafter. Detta förhindras dock genom att täta ändarna på geomembranet. Radioaktiv strålning måste beaktas t.ex. vid konstruktion av deponier för radioaktivt avfall, då det kan bryta ner polymeren i materialet. Detta är troligtvis inte något problem om avfallet är lågaktivt. Nedbrytning till följd av mikrobiologisk påverkan är mycket liten, eftersom materialen är högmolekylära och inte innehåller något som organismerna kan leva på. Extraktion, som framför allt påverkar PVC-material, innebär att mjukgörare och stabilisatorer lakas ut och materialet blir sprödare. Hur detta påverkar beständigheten på lång sikt är dock oklart. Därtill kan framför allt material av PET brytas ner till följd av hydrolys om ph-värdet i omgivande miljö ligger utanför intervallet 4-9 (Hsuan et al., 2008). 5

16 Mekanisk påverkan kan också bidra till att ett materials egenskaper och därmed dess funktion försämras. Skador på geosynteter kan uppstå under hela konstruktionens livslängd, men det är kanske framför allt under byggskedet som skador inträffar, t.ex. vid utfyllnad av jord på geosyntetmaterialet om fyllningsmaterialet är kantigt och har felaktig kornstorlek och om maskiner kör på oskyddad eller ej tillräckligt skyddad geosyntet. För att minimera risken för mekaniska skador är det av stor vikt att bl.a. rätt sorts material används som kringfyllning och att maskiner inte beträder ytor med oskyddade geosynteter. Geosynteter, framför allt bentonitmattor, kan även påverkas av frost och rotpenetration. Krypning och spänningssprickbildning är den mekaniska påverkan som framför allt påverkar geosynteter på lång sikt. Krypning innebär deformation som uppkommer till följd av konstant spänning under lång tid. Krypning uppkommer bl.a. i geosynteter som belastas i slänter och där sättningar uppkommer. Krypningen ökar med ökad temperatur. Olika material är olika känsliga för krypning. Spänningssprickbildning definieras som ett sprött brott i material, som annars är sega, vid spänningar under brottgränsen. Spänningssprickbildning uppstår oftast i svetsfogar, veck, ytor exponerade för väder och vind och i sättningskänsliga områden. Även här är olika material olika känsliga, även material av samma polymertyp kan variera (SGI, 1994). Geotextiler och dränmattor kan sättas igen vid transport av finkornigt material genom den materialskiljande geosynteten. Även utfällning av mineral kan bidra till igensättning. Igensättningen gör att geosyntetens funktion kraftigt försämras eller förhindras/upphör helt. Även om mikroorganismer inte påverkar nedbrytning av geosyntetmaterial, så kan geotextiler och dränmattor sättas igen genom biologisk tillväxt på materialen. Tillgång till näringsämnen, kol-kväveförhållandet, temperatur, fuktighet och oxidationsförhållanden påverkar den biologiska igensättningen (SGI, 1994). När det gäller sluttäckningskonstruktioner på deponier bedöms nedbrytningen av geosynteter främst bero på oxidation förutsatt att geosynteterna hanteras och installeras på ett korrekt sätt, men även krypning och spänningssprickbildning påverkar materialen. I bottenytor påverkas geosynteter även av lakvätskan från avfallet som läggs på deponin. Inom det europeiska standardiseringsarbetet, CEN, arbetar man med standarder för provning av geosynteters egenskaper i allmänhet, men även specificerat för olika användningsområden, t.ex. för fast eller flytande avfall. De europeiska standarderna fastställs även som svenska standarder. Det är SIS (Swedish Standards Institute) som samordnar det svenska deltagandet i CEN och det finns en svensk skuggkommitté, SIS/TK 187 Tätskikt och geosynteter. Det har länge funnits en europeisk standard för geotextiler för att verifiera hållbarheten i upp till 25 år. Från januari 2014 finns en svensk standard för beständighet i 100 år, SS-EN 13257:2014, för geotextilier och geotextilliknande produkter avsedda för användningen deponering av fast avfall. Det finns svenska och/eller europeiska standarder för provning av t.ex. draghållfasthet, krypning, friktion, skador under installation, men även standarder för undersökning av beständighet som t.ex. kemisk påverkan, oxidation och hydrolys. I SIS (1999) ges vägledning till vilka beständighetstester som bör utföras. 6

17 Det finns flera olika metoder för att uppskatta livslängden hos syntetiska material med hjälp av accelererade försök, där den vanligaste metoden enligt SGI (1994) är s.k. Arrhenius modellering, vilken fortfarande används. Modelleringen bygger på antagandet att ett materials egenskaper förändras snabbare vid förhöjd temperatur och resultatet används för bestämning av nedbrytningshastigheten vid en bestämd tid vid lägre temperatur. Arrheniusmodellering bygger vidare på antagandet att aktiveringsenergin är konstant över ett brett temperaturintervall, vilket gäller för geosynteter som inte har någon struktur, exempelvis geomembraner utan friktionsytor. För geotextiler och geonät med tydlig struktur stämmer detta antagande troligtvis mindre bra, då mekanismerna vid oxidation av dessa material ter sig något annorlunda, metoden används dock men med försiktighet vid utförande av försöken. De accelererade testerna som gjorts för att undersöka nedbrytningen av geosynteter är många gånger gjorda utan tryckbelastning. På senare år har dock försök utvecklats med tryckbelastning eftersom tryck- och dragspänningar påverkar de mekaniska egenskaperna hos en geosyntet negativt. 7

18 3 Metod 3.1 Enkät Genomförande En enkät har skickats ut med frågor om sluttäckningar och/eller nya deponiytor har utförts och i så fall vilket/vilka material som har använts, vad som var styrande för materialval, om diskussioner har förts med myndigheterna kring materialen etc., se bilaga 1. Utskicket riktades till medlemmar i Avfall Sverige och ombesörjdes av Per Nilzén på Avfall Sveriges kansli. Enkäten skickades till 75 kommunala anläggningsägare och avfallsbolag som har tillstånd att deponera avfall (medlemmar inom Avfall Sverige). En kommun eller ett avfallsbolag kan ha flera deponier inom sin verksamhet. Enkäten besvarar inte frågan om hur många deponier som olika material har använts på eller i, utan hur många anläggningsägare/avfallsbolag som använt vilka material Avgränsningar Utskicket begränsades till kommunala anläggningsägare och avfallsbolag (medlemmar i Avfall Sverige), vilket bedömdes ge en tillräckligt bra uppfattning om hur olika material används. Däremot ingick inte industrideponier. Det finns ett flertal industrier som också är deponiägare och som har utfört sluttäckningar och nya deponiytor. Dock har inte enkäten gått ut till dessa då det bedömdes som för tidskrävande att få fram vilka industrier som berörs och lämpliga kontaktpersoner i förhållande till nyttan för projektet. 3.2 Litteraturstudie Genomförande En litteraturstudie har genomförts där sökning av litteratur utfördes i SGI-line, som innehåller hänvisningar till internationell geoteknisk och miljögeoteknisk litteratur, publicerad från 1976 och framåt. Sökningen begränsades till litteratur som publicerats från år 2000 och senare. Litteratursökningen utfördes med följande sökord: Svenska sökord: Geosynteter, geotextilier, geomembran, bentonitmattor, dränmattor, långtidsegenskaper, beständighet, stabilitet, täthet, dränering, resistens, livslängd, deponier, deponikonstruktioner, sluttäckning, bottentätning, geologisk barriär. Engelska sökord: Geosynthetic materials, geotextile, geomembrane, geosynthetic clay liners, drainage mat, long-term, properties, performance, durability, stability, tightness, drainage, resistance, service life, landfill, final, cover, bottom liner, geological barrier, construction. 8

19 En förfrågan om nya studier kring geosynteters beständighet skickades ut via e-post till medlemmarna i kommittén för Barrier systems inom International Geosynthetics Society (IGS) där Yvonne Rogbeck (SGI) är Sveriges representant Avgränsningar Sökning har inte utförts på internet, då det bedömdes som svårt att sortera ut trovärdig, relevant information och då litteratursökningen bedömdes ge tillräckligt med underlag. I litteraturstudien har fokuserats på relevanta data som är så tillämpbara som möjligt på svenska deponiförhållanden. 9

20 4 Användning av geosynteter idag - enkätresultat Av 75 anläggningsägare och avfallsbolag som enkäten skickades ut till svarade 36 st., d.v.s. en svarsfrekvens på 48 %. Inkomna svar ger en översiktlig bild av de vanligaste materialen i tätskikt, dräneringslager och materialskiljande lager vid sluttäckningar och anläggande av nya deponiytor. Av de som svarade på enkäten hade 20 st. av anläggningsägare/avfallsbolag utfört sluttäckningsarbeten på en eller flera deponier och 23 st. hade anlagt nya deponiytor. Det ska påminnas om att enkäten inte anger antalet deponier som olika material använts på utan endast hur många anläggningsägare som använt vilka material. En anläggningsägare/avfallsbolag kan ha flera deponier. Det vanligaste tätskiktsmaterialet i sluttäckningssammanhang i dagsläget, bedöms utifrån resultaten vara bentonitmatta, följt av plastgeomembran av HDPE och LLDPE. Av de som svarat anger 16 av de 20 anläggningsägare/avfallsbolag som utfört sluttäckningar att någon form av geosyntet har använts som tätskikt i en eller flera sluttäckningskonstruktioner. 4 av de 20 anläggningsägarna/avfallsbolagen anger att naturmaterial har använts, eller planeras att användas, som tätskikt i sluttäckningen på någon deponi eller deponietapp, och 4 av de 20 svarande som utfört sluttäckningar anger att andra material, som t.ex. flygaskstabiliserat avloppsslam och gjuterisand, har använts. Flera av anläggningsägarna/ avfallsbolagen anger att det har använt olika typer av tätskiktsmaterial på olika deponier och/eller deponietapper. I bottenytor är HDPE det mest använda tätskiktsmaterialet. 16 av de 23 anläggningsägare/avfallsbolag, som svarat att de utfört bottenytor, anger att HDPE använts som tätskikt. Andra tätskiktmaterial som använts är bentonitmatta och LLDPE. I några av de fall då konstgjord geologisk barriär har anlagts, har kompletterande lager av samma material som den konstgjorda geologiska barriären använts för tätskikt. Den geologiska barriären har i de flesta fall då utgjorts av bentonitblandad sand eller i något enstaka fall av lera. Enligt de som svarat på enkäten är syntetiska material vanligt förekommande i sluttäckningssammanhang inte bara som tätskikt utan även som dräneringslager, materialskiljande lager och som skyddsskikt (d.v.s. skydd för tätskikt). Nästan hälften av de som svarat att de utfört sluttäckning anger att dränmatta använts som dräneringslager medan resterande anger att naturmaterial eller kross har använts. Geotextiler har använts hos 14 av de 20 anläggningsägarna/avfallsbolagen som utfört sluttäckning, framför allt som materialskiljande lager men även som skyddsskikt. 10

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE. Deponiers stabilitet. Vägledning för beräkning. Information 19

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE. Deponiers stabilitet. Vägledning för beräkning. Information 19 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Deponiers stabilitet Vägledning för beräkning Information 19 LINKÖPING 2007 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Information

Läs mer

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338 Miljöinspektör: Therese Andersson Tfn: 0481-453 82 E-post: therese.andersson@nybro.se 2015-02-16 MY2014.2338 Sluttäckning deponi Beslut Myndighetsnämnden i Nybro kommun (nedan förkortad MYN) har inga invändningar

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Heimbach nålfiltsöversikt

Heimbach nålfiltsöversikt Heimbach nålfiltsöversikt Materialguide Benämningssystem Exempel: A B C D Heimbach PET Typ 864.320 K/5 ZW 186 Serie 90 A 864.320 Heimbach produkt typnummer. Ett datablad medföljer varje leverans och innehåller

Läs mer

Vad gör vi med våra deponier?

Vad gör vi med våra deponier? Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska

Läs mer

TÄTNING AV DEPONIER MATERIALVAL

TÄTNING AV DEPONIER MATERIALVAL TÄTNING AV DEPONIER MATERIALVAL Sluttäckningen skall vara så konstruerad att mängden lakvatten som passerar genom täckningen inte överskrider eller kan antas komma att överskrida 5 liter per kvadratmeter

Läs mer

www.pianoflygelservice.com

www.pianoflygelservice.com PRESENTERAR KLIMATANLÄGGNING FÖR PIANON OCH FLYGLAR. Varför blir ett piano eller en flygel ostämd? Det kan vara många orsaker, t.ex. hårdhänt bruk, flyttning av instrument, stora skillnader i luftfuktighet

Läs mer

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag.

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstuna Energi och Miljö Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstun VD Ca 410 anställda 6 affärsområden 2 dotterbolag Stab Elnät AB Försäljning AB Återvinning Service Support Stadsnät Vatten och

Läs mer

Den föreslagna konstruktionens funktion har utvärderats med avseende på dels dess täthet och dels transporttiden för lakvattnet.

Den föreslagna konstruktionens funktion har utvärderats med avseende på dels dess täthet och dels transporttiden för lakvattnet. BILAGA A12:8 SWECO Sammanfattning avser att avsluta sin befintliga utfyllnadsdeponi samt konvertera Hyttslambassängerna till deponier. På den avslutade utfyllnadsdeponin ska en deponi för inert avfall

Läs mer

Funktioner hos Typar

Funktioner hos Typar Att använda geotextiler vid anläggningsarbeten har sedan länge varit accepterat som en kostnadsbesparande och funktionshöjande lösning jämfört med konventionella tekniker. Förmåga att motstå skador i anläggningsskedet

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av

Läs mer

En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER

En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER 2 Förord Genom att täcka deponierna med ibland annat aska från värmeverk förhindras läckage av eventuella miljöfarliga

Läs mer

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Lale Andreas & Gustav Tham

Läs mer

arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter

arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter Ylva Gustavsson arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter Telge Miljöteknik är ett dotterbolag till Telge Återvinning som ingår i Telge AB. Telge AB ägs av Södertälje

Läs mer

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius Melleruds Kommun Sunnanådeponin avslutningsplan Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan Stephan Schrewelius 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 2 ORIENTERING 4 3 DEPONERADE MÄNGDER,

Läs mer

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Upprättad av: Sara Jorild Granskad av: Michael Engström Uppdragsnr: 10148220 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34

Läs mer

Utbyggnad lakvattendammar

Utbyggnad lakvattendammar VETAB Flishults avfallsanläggning Utbyggnad lakvattendammar ANBUDSFORMULÄR Denna mängdförteckning ansluter till Anläggnings AMA 2007. Linköping 2010-04-12 Weronica Andersson, Hifab AB, Envipro Tommy Vallmark,

Läs mer

TERRA TEC. Barkduk. Fiberduk till trädgård, rabatter, gångar etc. Armerad fiberduk för marksten och plattor. Fiberduk för separation och dränering

TERRA TEC. Barkduk. Fiberduk till trädgård, rabatter, gångar etc. Armerad fiberduk för marksten och plattor. Fiberduk för separation och dränering SCANDINAVIAN TEC Barkduk Fiberduk till trädgård, rabatter, gångar etc. Armerad fiberduk för marksten och plattor Fiberduk för separation och dränering FIBERDUK -Trädgård, rabatter, gångar etc. Med produkten

Läs mer

Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och sluttäckning i en deponi. Vägledning till 32 och 37 i deponeringsförordningen (2001:512)

Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och sluttäckning i en deponi. Vägledning till 32 och 37 i deponeringsförordningen (2001:512) Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och sluttäckning i en deponi Vägledning till 32 och 37 i deponeringsförordningen (2001:512) rapport 5909 december 2008 Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och

Läs mer

GEOTEKNISK PM. Mossenskolan 1, Motala MOTALA KOMMUN SWECO CIVIL AB UPPDRAGSNUMMER GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

GEOTEKNISK PM. Mossenskolan 1, Motala MOTALA KOMMUN SWECO CIVIL AB UPPDRAGSNUMMER GEOTEKNISK UNDERSÖKNING MOTALA KOMMUN Mossenskolan 1, Motala UPPDRAGSNUMMER 2204249000 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING SWECO CIVIL AB MALIN LAMBERG GUSTAFSSON GRANSKAD AV BJÖRN PETTERSSON Innehållsförteckning 1 Allmänt 1 1.1 Objektsbeskrivning

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd till 3-33 förordningen (2001:512) om deponering av avfall; beslutade den 15 april 2004. Utkom från trycket den 14 maj

Läs mer

SLUTTÄCKNING. Ängeltofta deponiområde, Ängelholms kommun MALMÖ INFRAC AB BO WESTERLUND

SLUTTÄCKNING. Ängeltofta deponiområde, Ängelholms kommun MALMÖ INFRAC AB BO WESTERLUND PM SLUTTÄCKNING Ängeltofta deponiområde, Ängelholms kommun MALMÖ 2015-02-16 INFRAC AB BO WESTERLUND InfraC AB Södra Bulltoftavägen 51 212 22 Malmö 040-97 87 80 info@infrac.se Sidan 2 av 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Korrosion Under Isolering (CUI)

Korrosion Under Isolering (CUI) Korrosion Under Isolering (CUI) Typiskt isolerat rör Plåt beklädnad Rör Isolering Varför Används Isolering: Personligt Skydd Energi Effektivt Process Kontroll Buller Reducering Frysskydd Brandskydd CUI

Läs mer

Vegastaden Dpl 2 Haninge kommun

Vegastaden Dpl 2 Haninge kommun Vegastaden Dpl 2 Haninge kommun Geoteknisk undersökning PM Geoteknik Stockholm 2008-01-21 Uppdragsnummer: 215668 Stephan Hellgren Tyréns AB Vegastaden Dpl 2 PM GEOTEKNIK 2 (8) Stephan Hellgren 08-566 41

Läs mer

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD sönderdelningsprodukt av berggrund växt- och djurrester Sorterade jordar sedimentärajordarter Osorterade jordar - moränjordarter Torv Dy Gyttja Hållfasthets- och

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Risker med deponier för konventionellt avfall. Kärnavfallsrådets seminarium 2015-11-03 Mark Elert Kemakta Konsult AB

Risker med deponier för konventionellt avfall. Kärnavfallsrådets seminarium 2015-11-03 Mark Elert Kemakta Konsult AB Risker med deponier för konventionellt avfall Kärnavfallsrådets seminarium 2015-11-03 Mark Elert Kemakta Konsult AB Inledning Regler för klassificering av avfall Typer av deponier Vad får deponeras? Riskbedömning

Läs mer

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Gustav Tham & Lale Andreas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om deponering av avfall; SFS 2001:512 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Syftet med denna förordning

Läs mer

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion?

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion? Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion? Per Hübinette Gudrun Magnusson Bakgrund Länsstyrelsen har tillsyn på större avfallsanläggningar och vägleder kommuner i t ex anmälningsärenden

Läs mer

Skötselanvisning. För våra produkter i PVC och Polypropen. Produkterna får ej utsättas för temperaturer under -10 grader och över +80 grader.

Skötselanvisning. För våra produkter i PVC och Polypropen. Produkterna får ej utsättas för temperaturer under -10 grader och över +80 grader. Skötselanvisning För våra produkter i och Polypropen Vid rengörning rekommenderas rengörningsmedel utan slipmedel och lösningsmedel. Produkterna får ej utsättas för temperaturer under -0 grader och över

Läs mer

FÅGELMYRA AVFALLSANLÄGGNING

FÅGELMYRA AVFALLSANLÄGGNING FÅGELMYRA AVFALLSANLÄGGNING DEPONERINGSPLAN OCH SLUTTÄCKNING Falun Uppdragsnummer 1520017100 SWECO VBB Parkgatan 3 Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 deponeringsplan\deponeringsplan_1.doc

Läs mer

1. Objekt och uppdrag. 2. Underlag. 3. Utförda undersökningar

1. Objekt och uppdrag. 2. Underlag. 3. Utförda undersökningar Innehållsförteckning 1. Objekt och uppdrag... 3 2. Underlag... 3 3. Utförda undersökningar... 3 4. Befintliga förhållanden... 4 4.1. Allmänt... 4 4.2. Topografi... 4 4.3. Befintliga konstruktioner... 4

Läs mer

Funktionen med ett geonät

Funktionen med ett geonät GEONÄT GEONÄT INLEDNING Användning av geosynteter i anläggningskonstruktioner med främst dynamisk trafikbelastning är mångfacetterat, både när det gäller tillfälliga och permanenta konstruktioner. Målet

Läs mer

Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi

Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi Grundläggande karakterisering av avfall utförs av avfallsproducenten. Denna blankett gäller för farligt avfall. Om avfallet klassas som icke-farligt

Läs mer

Restprodukter i sluttäckningskonstruktioner

Restprodukter i sluttäckningskonstruktioner Restprodukter i sluttäckningskonstruktioner Forskning, Utveckling eller Demo och Tillämpning Akademin Forskning Utveckling Ekologi Teknik Ekonomi Socioaspekter Demonstration Vardag/verkstad 1 Lilla Nyby,

Läs mer

Svenska Geotec AB. Svenska Geotec AB. Installationsanvisning för Bentomat

Svenska Geotec AB. Svenska Geotec AB. Installationsanvisning för Bentomat Svenska Installationsanvisning för Bentomat 1 INTRODUKTION 1.1 Detta är en översiktlig beskrivning av hur man bäst hanterar och installerar CETCOs GCL (Geosynthetic Clay Liners) 1. 1.2 Vid frågor eller

Läs mer

Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna

Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna 1 (5) Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna Till: Delges: Enligt sändlista Linda Dahlström Natasha Lyckholm Lars-Ola Särkimukka Johan

Läs mer

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17 BLANKETT FÖR GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL SOM SKA DEPONERAS Datum. Avfallsproducent Namn Adress Organisationsnummer Postnummer Kontaktperson Postort Telefonnummer Beskrivning av avfall Karakteriseringen

Läs mer

SMÖRJFETTER SAMMANSÄTTNING. Additiv. Typer av förtjockare

SMÖRJFETTER SAMMANSÄTTNING. Additiv. Typer av förtjockare SMÖRJFETTER SAMMANSÄTTNING Smörjfett består av en eller flera basoljor som gjorts halv-fasta genom att man tillsatt en förtjockare. Ofta tillsätts även additiver för att få önskade egenskaper. Basoljorna

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras. 1 (7) Vissa revideringar kan komma att ske efter inkomna synpunkter och då erfarenhet vunnits. Kontakta tillsynsmyndigheten för senaste versionen Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.

Läs mer

schaktning i områden utfyllda med formsand

schaktning i områden utfyllda med formsand schaktning i områden utfyllda med formsand MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

PM GEOTEKNIK TÅSTORP 7:7 M.FL FALKÖPINGS KOMMUN JÖNKÖPING GEOTEKNIK SWECO CIVIL ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN

PM GEOTEKNIK TÅSTORP 7:7 M.FL FALKÖPINGS KOMMUN JÖNKÖPING GEOTEKNIK SWECO CIVIL ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN FALKÖPINGS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 2204112000 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN 2014-04-25 JÖNKÖPING GEOTEKNIK UPRÄTTAD AV: GRANSKAD AV: SWECO CIVIL JOSEFINE LINDBERG BJÖRN PETTERSSON

Läs mer

ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2013-04-25

ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2013-04-25 ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro 2013-04-25 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 010/722 50 00 2013-04-25

Läs mer

Rapport: D2014:01 ISSN 1103-4092. Sammanställning av erfarenheter från sluttäckningsprojekt

Rapport: D2014:01 ISSN 1103-4092. Sammanställning av erfarenheter från sluttäckningsprojekt Rapport: D2014:01 ISSN 1103-4092 Sammanställning av erfarenheter från sluttäckningsprojekt Förord Många svenska deponier har under de senaste åren fått avslutas till följd av hårdare krav genom EUs direktiv

Läs mer

GJUTEN ALUMINIUMPLATTA EN AW 5083 CAST ALUMINIUM PLATE EN AW 5083

GJUTEN ALUMINIUMPLATTA EN AW 5083 CAST ALUMINIUM PLATE EN AW 5083 GJUTEN ALUMINIUMPLATTA EN AW 5083 CAST ALUMINIUM PLATE EN AW 5083 Granskad av Reviewed by Göran Magnusson Tjst Dept. GUM1 tb tvåspråkig 2008-06-17 1 (9) ÄNDRINGSFöRTECKNING RECORD OF CHANGES Ändring nummer

Läs mer

DokumentID 1492827 Författare. Version 1.0

DokumentID 1492827 Författare. Version 1.0 Öppen Rapport DokumentID 1492827 Författare Version 1.0 Fredrik Bultmark Kvalitetssäkrad av Börje Torstenfelt (SG) Claes Johansson (SG) Roger Ingvarsson (SG) Godkänd av Peter Arkeholt Status Godkänt Reg

Läs mer

Evercrete Vetrofluid

Evercrete Vetrofluid Evercrete Vetrofluid Evercrete Vetrofluid är ett speciellt impregneringsmedel som skyddar betong från försämring. Dess huvudsakliga formula baseras på vattenglas med en speciell katalysator som tillåter

Läs mer

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning 01 1(5) 2012-05-16 Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457 Uppdragsansvarig: Maja Örberg Handläggare Kvalitetsgranskning Katarina Sandahl 010-452 32 23 Eric Carlsson 010-452 21 55

Läs mer

Inre hamnen, Oskarshamns kommun. Detaljplan Översiktlig geoteknisk utredning. Geotekniskt PM 2015-03-09

Inre hamnen, Oskarshamns kommun. Detaljplan Översiktlig geoteknisk utredning. Geotekniskt PM 2015-03-09 Geotekniskt PM 2015-03-09 Upprättad av: Martin Holmberg Granskad av: Daniel Elm Uppdragsnummer: 10207748 INRE HAMNEN, OSKARSHAMNS KOMMUN Geotekniskt PM Kund Oskarshamns Kommun Erik Hjertqvist Konsult WSP

Läs mer

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Dagens hantering av förorenade jord- och muddermassor Peter Flyhammar, SGI Finansiärer: SGI och Avfall Sverige På säker grund för

Läs mer

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta

Läs mer

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar

Läs mer

Installationsanvisning Stormbox

Installationsanvisning Stormbox Installationsanvisning Stormbox Allmänt Stormboxkassetterna skall installeras enligt denna monteringsanvisning samt enligt eventuella lokala föreskrifter. Stora mängder vatten infiltreras på ett koncentrerat

Läs mer

Pappersindustri REFERENSER. GL&V Sweden, Cellwood Machyneri Sweden, Voith papper Tyskland, Voith papper Norge, IBS Österrike, Corbelini Italien

Pappersindustri REFERENSER. GL&V Sweden, Cellwood Machyneri Sweden, Voith papper Tyskland, Voith papper Norge, IBS Österrike, Corbelini Italien 1 Pappersindustri På alla ställen där slitage, kemiska påverkan och hög temperatur är som störst har keramiken mycket bättre egenskaper än hård metal eller härdad metal samt har keramiken mycket längre

Läs mer

OBJEKTSPECIFIK TEKNISK BESKRIVNING VÄG, GEOTEKNIK OTBv/geo

OBJEKTSPECIFIK TEKNISK BESKRIVNING VÄG, GEOTEKNIK OTBv/geo Kontraktshandling 11.4 Förfrågningshandling 11.4 Revideringar under anbudstiden Rev.datum Avsnitt Sida nr VÄG 44 TORP - UDDEVALLA DELEN TAVLEGATAN - FRÖLANDSVÄGENS VÄSTRA GÖTALANDS LÄN OBJEKTNR 428257

Läs mer

Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar

Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar Alexandra Krounis KTH/SWECO Handledare: Stefan Larsson KTH Fredrik Johansson KTH/SWECO Stockholm, 2014 Bakgrund I Sverige finns

Läs mer

Uppbyggnad av Smörjfett

Uppbyggnad av Smörjfett Uppbyggnad av Smörjfett Ett modernt smörjfett består av en flytande olja och ett förtjockningsmedel som ger fettet sin geléaktiga struktur. Därutöver innehåller det vanligtvis olika additiv som förstärker

Läs mer

MVIF M Sida 1 av 6 FMV ProjLedDU :31541/00 TÅGVIRKE GEMENS 2000 TÅGVIRKE, GEMENSAMT

MVIF M Sida 1 av 6 FMV ProjLedDU :31541/00 TÅGVIRKE GEMENS 2000 TÅGVIRKE, GEMENSAMT MVIF M7782-123201 Sida 1 av 6 TÅGVIRKE, GEMENSAMT ALLMÄNT Teknisk orientering Tågvirke tillverkas av växtfibrer såsom bomull, hampa, lin, manilla, sisal och kokos syntetfibrer framställda ur plastmaterial,

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress

Läs mer

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD044 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD044 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning 01 1(5) 2012-05-16 Geoteknisk deklaration Fastighet GD044 Uppdragsnummer: 232457 Uppdragsansvarig: Maja Örberg Handläggare Kvalitetsgranskning Katarina Sandahl 010-452 32 23 Eric Carlsson 010-452 21 55

Läs mer

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD016 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD016 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning 1(5) 2012-05-16 Geoteknisk deklaration Fastighet GD016 Uppdragsnummer: 232457 Uppdragsansvarig: Maja Örberg Handläggare Kvalitetsgranskning Maja Örberg 010-452 31 13 Eric Carlsson 010-452 21 55 2(5) Innehållsförteckning

Läs mer

Slangkatalog. Utgåva 1.0

Slangkatalog. Utgåva 1.0 Slangkatalog Utgåva 1.0 Innehåll PA (Polyamid) Slitstark, bra tryckbeständighet. sidan 2 PA12HIPHL (Polyamid) Bromsslang enligt DIN 74324 för fordon. sidan 3 HTRAB (TPE) Bromsslang enligt ISO 7628:2010

Läs mer

TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISK PM GEOTEKNIK. Örebro 2015-07-29. WSP Box 8094 700 08 Örebro

TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISK PM GEOTEKNIK. Örebro 2015-07-29. WSP Box 8094 700 08 Örebro TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISK PM GEOTEKNIK Örebro WSP Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 010/722 50 00 2 TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS

Läs mer

ENGÅNGSHANDSKAR SORTIMENTÖVERSIKT

ENGÅNGSHANDSKAR SORTIMENTÖVERSIKT ENGÅNGSHANDSKAR SORTIMENTÖVERSIKT Vad är vad? Vinyl PVC (PolyVinylChlorid) är ett oljebaserat konstmaterial som bl.a används till handskar, där det ställs krav på motståndskraft mot syror och baser. Kan

Läs mer

KORRUGERADE RÖR och FÖRLÄNGNINGS DELAR

KORRUGERADE RÖR och FÖRLÄNGNINGS DELAR KORRUGERADE RÖR och FÖRLÄNGNINGS DELAR PP Korrugerad 9AI9/9492> :8=J/0 =4788 Avledning av regnvatten Avledning av industriellt avloppsvatten Avledning grundvatten Avledning av smutsvatten från hushåll

Läs mer

Säkerhetsdatablad. 4-takts Motor Olja

Säkerhetsdatablad. 4-takts Motor Olja Säkerhetsdatablad 4-takts Motor Olja Utfärdandedatum 2005-12-26 Version 3 4-takts Motor Olja 1 / 5 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget 1.1. Produktbeteckning 4-takts Motor Olja 1.2. Relevanta

Läs mer

Nolato Cerbo är en del av Nolato Medical, global och ledande leverantör av polymera produkter och system. Med vårt varumärke Cerbo erbjuder vi ett bre

Nolato Cerbo är en del av Nolato Medical, global och ledande leverantör av polymera produkter och system. Med vårt varumärke Cerbo erbjuder vi ett bre Nolato Cerbo är en del av Nolato Medical, global och ledande leverantör av polymera produkter och system. Med vårt varumärke Cerbo erbjuder vi ett brett sortiment av standardprodukter för användning främst

Läs mer

STYROFOAM lösningar. Produktfakta. För STYROFOAM - Extruderad Polystyren (XPS) Varumärke som tillhör Dow Chemical Company

STYROFOAM lösningar. Produktfakta. För STYROFOAM - Extruderad Polystyren (XPS) Varumärke som tillhör Dow Chemical Company STYROFOAM lösningar Produktfakta För STYROFOAM - Extruderad Polystyren (XPS) Varumärke som tillhör Dow Chemical Company Mars 2013 Observera! Informationen i denna broschyr var den mest aktuella vid tryckningstillfället.

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK

PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK FÖRBINDELSE MELLAN KLIPPANVÄGEN OCH HAVSBADSVÄGEN 2013-09-18 Uppdrag: 251035 Projektnummer: 91945 Titel på rapport: PM Rekommendationer Detaljplanearbete

Läs mer

WSP 1 017 2022 ULRICEHAMNS KOMMUN KVARTERET AUSTRALIEN NYBYGGNAD AV BOSTADSHUS. Geoteknisk undersökning. Örebro 2012-12-06

WSP 1 017 2022 ULRICEHAMNS KOMMUN KVARTERET AUSTRALIEN NYBYGGNAD AV BOSTADSHUS. Geoteknisk undersökning. Örebro 2012-12-06 WSP 1 017 2022 ULRICEHAMNS KOMMUN KVARTERET AUSTRALIEN NYBYGGNAD AV BOSTADSHUS Geoteknisk undersökning Örebro WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Box 8094 700 08 ÖREBRO Tel 019-17 89 50 Handläggare: Jan-Eric Carlring

Läs mer

Rapport Geoteknisk undersökning, RGeo

Rapport Geoteknisk undersökning, RGeo Klippans kommun Rapport Geoteknisk undersökning, RGeo Del av Östra Ljungby 3:2, Klippans kommun Översiktlig geoteknisk undersökning Malmö 2009-10-05 Anders Dahlberg Malena Thomé FB ENGINEERING AB Postadress:

Läs mer

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier Renare marks vårmöte 25-26 mars 2015 Peter Flyhammar SGI, avd. Markmiljö Mötesnamn etc 1 Avdelning Markmiljö Exempel på arbetsområden: Förorenad

Läs mer

NACKA KOMMUN Neglinge 2:1, nybyggnad för handel. PM Geoteknik UNDERLAG FÖR DETALJPLAN 2012-09-02

NACKA KOMMUN Neglinge 2:1, nybyggnad för handel. PM Geoteknik UNDERLAG FÖR DETALJPLAN 2012-09-02 NACKA KOMMUN Neglinge 2:1, nybyggnad för handel PM Geoteknik UNDERLAG FÖR DETALJPLAN 2012-09-02 Upprättat av: Hakan Güner Granskad av: Erik Westerberg Godkänd av: Anders Rydberg NACKA KOMMUN Neglinge 2:1,

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Tabell 1 Möbelprovning Barnartiklar SS-EN 1930 Barn, Säkerhetsgrindar/Säkerhet och hållfasthet 2005-10-14 1 SS-EN 1273 Gåstolar för barn/ Säkerhetskrav och 2005-06-14 2 provningsmetoder SS EN 14988-2 +

Läs mer

Geoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Botkyrka kommun.

Geoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Botkyrka kommun. Grap Geoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Teknisk PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg 2011-11-04 Åsa Bergh Uppdragsnr SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Lars Nilsson

Läs mer

Litteraturlista 1 2013 51010

Litteraturlista 1 2013 51010 Litteraturlista 1 2013 51010 16.0 Litteraturlista Facklitteratur TRVK Väg Anläggnings AMA 10 Läggningsanvisningar för jordbruksoch vägdränering; Plast- och Kemibranscherna, Stockholm 1991 Läggningsanvisningar

Läs mer

Detaljplan PM Geoteknisk utredning

Detaljplan PM Geoteknisk utredning Del av Mjölkeröd 1:1 Tanums kommun Detaljplan PM Geoteknisk utredning Datum: 2008-05-28 Uppdrag: 2260044 Handläggare: Axel Josefson Granskad av: Henrik Lundström Affärsområde Syd Postadress Besöksadress

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

Nordisk geosyntet grupp. 99110 Slutrapportering

Nordisk geosyntet grupp. 99110 Slutrapportering Nordisk geosyntet grupp 99110 Slutrapportering 2003-12-17 2 (5) Facklig rapport Den övergripande målsättningen med gruppens arbete har varit att inom Norden öka kunskapen om geosynteter i byggandet och

Läs mer

Materialkunskap? Framtiden?

Materialkunskap? Framtiden? Vad är plast? 40 000-1800 f. Kr. Stenåldern 8000-500 f. Kr. Bronsåldern 500 f.-1050 e. Kr. Järnåldern 1050-1520 e. Kr Medeltiden 1800-talet 1950-talet 1990-talet Materialkunskap? Industrialisering Plaståldern

Läs mer

MONTERINGSANVISNING Protecta Hårdskiva Plus

MONTERINGSANVISNING Protecta Hårdskiva Plus Hårda skivor för brandskydd av stålkonstruktioner Hårdskiva Plus är en skiva för användning bland annat till brandskydd av bärande stålkonstruktioner. Skivorna består av kalciumsilikat förstärkt med cellulosafibrer

Läs mer

Södra Infarten Halmstad Vägutredning

Södra Infarten Halmstad Vägutredning Södra Infarten Halmstad Vägutredning PM Geoteknik 2004-03-15 Region Väst Geoteknik Handläggare: Gunilla Franzén Bitr handläggare: Annika Andréasson Antal sidor: 9 Utskriven: 2005-05-09 Säte i Stockholm

Läs mer

WSP 1 020 0413 HÅBO KOMMUN NYA BOSTADSHUS INOM VÄPPEBY ÄNG I BÅLSTA. Översiktlig geoteknisk undersökning. Örebro 2014-08-25

WSP 1 020 0413 HÅBO KOMMUN NYA BOSTADSHUS INOM VÄPPEBY ÄNG I BÅLSTA. Översiktlig geoteknisk undersökning. Örebro 2014-08-25 WSP 1 020 0413 HÅBO KOMMUN NYA BOSTADSHUS INOM VÄPPEBY ÄNG I BÅLSTA Översiktlig geoteknisk undersökning Örebro WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Box 8094 700 08 ÖREBRO Tel 0706-88 57 44 Handläggare: Jan-Eric Carlring

Läs mer

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21: PM Sidan 1 av 6 Rena massor Sammanfattning Massor som kan användas för återvinning ska användas för återvinning i annat fall är det fråga om deponering. Det finns inget lagrum för någon annan bedömning!!

Läs mer

Varan består vid leverans av följande delar/komponenter och med angivna kemiska sammansättning: DX51D+Z275 Pulverlack 2,29% 0,02%* 0,20% SIS1770+Zn

Varan består vid leverans av följande delar/komponenter och med angivna kemiska sammansättning: DX51D+Z275 Pulverlack 2,29% 0,02%* 0,20% SIS1770+Zn Branschstandard enligt 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn DCPe Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den 2015-11-20 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj

Läs mer

Knaxeröd 1:60, Rabbalshede Översiktlig geoteknisk undersökning: PM avseende geotekniska förhållanden

Knaxeröd 1:60, Rabbalshede Översiktlig geoteknisk undersökning: PM avseende geotekniska förhållanden Beställare: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 457 55 Rabbalshede Beställarens representant: Hans Svensson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar Cecilia

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Uppfyller EU-förordning EC 1907/2006 med tillägg DERMASIL PROTEIN

Uppfyller EU-förordning EC 1907/2006 med tillägg DERMASIL PROTEIN SÄKERHETSDATABLAD Uppfyller EU-förordning EC 1907/2006 med tillägg DERMASIL PROTEIN Kod 102120E Version 1 Revisionsdatum 2 december 2009 1. Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget Namnet på ämnet

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 Branschstandard enligt BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn SLAVE Room Ny deklaration Ändrad deklaration Artikel-nr/ID-begrepp

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB

Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB Box 133, 311 82 Falkenberg. Tel. +46 346 858 00, fax. +46 346 837 33. www.owenscorning.se Vid de flesta av Owens Cornings fabriker tillverkas i dag Advantex glasfiber.

Läs mer