SUNDA KUNSKAP O MATVANOR CH SUNDA TIPS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SUNDA KUNSKAP O MATVANOR CH SUNDA TIPS"

Transkript

1 SUNDA MATVANOR KUNSKAP OCH SUNDA TIPS

2 2 INNEHÅLL Sund mat vad är det? 3 Bra att veta om helheten 4 Bra att veta om tallriksmodellen 6 Recept med nyckelhål 8 Bra att veta om nyckelhålet 10 Bra att veta om måltidsordningen 11 Bra att veta om frukt & grönt 12 Fakta om mat och hälsa 14

3 Sund mat vad är det? Det är lätt att bli förvirrad av alla matbudskap som snurrar runt i media. Ena dagen ska man äta ditt och den andra dagen ska man äta datt. Men faktum är att det hälsosamma matbudskapet i stort sett varit detsamma väldigt länge. Den här broschyren är gjord för dig som kort och gott vill veta mer om hur du på ett enkelt sätt kan äta mer sund mat. Den är inte ett facit i den bemärkelsen att den ger svar på alla frågor du har. Men den ger dig en hel del matnyttig information och vägledning om hur du kan äta för att skapa de bästa förutsättningarna för att må bra. Faktan och tipsen utgår från en totalvetenskaplig forskning och helhetssyn, istället för att bara ta hänsyn till enstaka studier. Du som är orolig för hur maten produceras väljer med fördel något av alla de ekologiska alternativen. Reglerna för att odla ekologiskt eller att föda upp djur enligt ekologiska regler är mycket detaljerade, men i korthet går de ut på att inte använda kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel vid odling. Man får inte heller använda GMO genetiskt modifierade organismer. Djur på ekologiska gårdar får utlopp för sina nedärvda beteenden, får gå ute större delen av året och medicineras inte i förebyggande syfte. Vår förhoppning är att du inte bara läser igenom broschyren en gång utan att du sparar den och använder den som inspiration i din egen matlagning. På vår hemsida hittar du ytterligare information. Trevlig läsning! 3

4 Bra att veta om helheten ATT ÄTA HÄLSOSAMT ÄR ATT ÄTA ALLSIDIGT OCH VARIERAT Olika livsmedel innehåller olika näringsämnen. Därför finns råd om hur mycket och av vilka näringsämnen vi ska äta mer av för att må bra. I Sverige har Livsmedelsverket utformat Fem Kostråd som en vidareutveckling av de nordiska näringsrekommendationerna. De har fått rubriken Vill du äta hälsosamt? och är följande: Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram per dag Ät fisk ofta, gärna 3 gånger per vecka Ät bröd till varje måltid, gärna fullkorn Byt till flytande margarin eller olja när du lagar mat Välj gärna nyckelhålsmärkt mat VÄLJ RECEPT MED OMSORG Hur ser de recept du använder ut? Lagar du mat efter recept alls? Se till att dina recept innehåller mycket frukt och grönt och var observant på vilka ingredienser som används och varför. Se också till att de färdigrätter du handlar innehåller mycket grönsaker. Vill du göra detta enkelt så använd våra nyckelhålsmärkta recept. Läs mer om nyckelhålsmärkning på sid 8. TÄNK I SÄSONG BRA FÖR MILJÖN OCH PLÅNBOKEN Handla mat som är i säsong. Den kan variera något beroende på var du bor och vad som odlas i närheten. KOLLA I FRYSEN Det finns en hel del grönsaker i olika blandningar i frysen. Ladda därför frysen med olika djupfrysta grönsaksblandningar. Då har du alltid grönsaker hemma som kan blandas i maten eller värmas i mikron som tillbehör. BLANDA NER GRÖNSAKER En hjälp att få i sig de mängder av grönsaker som rekommenderas är att blanda ner grönsaker i maten. Rårivna morötter i köttfärssåsen, hackad spenat i pannkakssmeten, bönor i salladen, rikligt med rotfrukter i köttgrytan, gröna ärter i riset eller små broccolibuketter eller grönkål i potatismoset. 4

5 HUNGRIG INNAN MATEN Medan ni väntar på att maten ska bli färdig kan du förse dig och barnen med skalade stavade morötter, gurka, paprika eller varför inte prova kidneybönor (finns på burk) på en assiett.

6 Bra att veta om tallriksmodellen Ett enkelt sätt att hålla koll på helheten utan att behöva kunna mycket näringslära är att utgå ifrån tallriksmodellen. Självklart är det också så att storleken per portion måste anpassas efter ditt eget totala energibehov. Tallriksmodellen visar hur du kan balansera måltiden så att den blir såväl god som hälsosam, oavsett om du lagar maten hemma eller om du äter på restaurang. Den ena av de två stora delarna innehåller potatis, pasta, ris, bröd och gryn av olika slag och de ger alla bra med energi. Ät gärna bröd till maten. Välj i första hand fullkornsprodukter. Den andra av de två stora delarna innehåller kokta och råa grönsaker, rotfrukter, men också frukt och bär. Grönsakerna ger viktiga bidrag av vitaminer, mineraler, antioxidanter och kostfiber. Den tredje och minsta delen innehåller kött, kyckling, fisk, ägg men också vegetariska alternativ som quorn, torkade ärter, bönor och linser. Härifrån får du protein, men också mineraler och vitaminer. Frukt och bär är utmärkta att ha till efterrätt. De är också goda att ha i en grönsallad, gryta eller i en wokrätt. Ät frukt till mellanmål. Frukt är lätt att ha med sig var man är. Ha alltid en välfylld fruktskål hemma. Låt frukten stå framme så smakar den mer. 6

7 Tallriksmodellen är en bra hjälp när du ska servera en sund portion. Potatis, pasta, ris, bröd och gryn Grönsaker, frukt och bär Kött, fisk, ägg och vegetariska alternativ 7

8 Recept med nyckelhål För att kunna laga sund mat gäller det också att veta vilka recept som är bra att använda sig av. Därför lanserar vi nyckelhålsmärkta recept. Nyckelhålsmärkningen visar att receptet uppfyller de krav som gäller. Hela listan för villkoren kan du läsa på I stora drag är recepten lagom stora, ger inte mer än 30% av kalorierna från fett, innehåller minst 80 g grönsaker per portion och inte överdrivet mycket salt. Förutsatt att du följer receptet är de helt enkelt sundare. Nyckelhålet är Livsmedelsverkets symbol. Läs mer om nyckelhålet på 8

9 Med hjälp av våra nyckelhålsmärkta recept får du en välbalanserad måltid.

10 Bra att veta om nyckelhålet Du kan inte äta bättre mat än den du har i kylen, frysen och skafferiet förutsatt att måltiden äts hemma. Därför bestämmer du till stor del redan i butiken hur sund din mat kommer att bli. Utöver det påverkar du maten vid tillagningstillfället, med andra ord vilket recept du använder, hur stora portioner du äter och hur ofta du äter. NYCKELHÅLSMÄRKTA PRODUKTGRUPPER Livsmedelsverkets nyckelhålssymbol vägleder dig till de produkter som är magrare och innehåller mer kostfiber och som dessutom är mindre söta och mindre salta. De nya kriterierna som kom 1 juni 2005 innefattar även produktgrupper som frukt, bär, potatis, grönsaker, köttdetaljer och fisk. Syftet med de nya villkoren för nyckelhålsmärkning är inte bara att ta hänsyn till fettinnehållet och kostfiberinnehållet totalt sett utan behandlar även tillsatta sockerarter, salt och fettkvalitet. Därför finns nu ett eller flera av dessa villkor redovisade för olika produktgrupper. Läs mer om reglerna på HÄR FÖLJER EXEMPEL PÅ VILLKOR FÖR TVÅ PRODUKTGRUPPER För frukostflingor finns villkor om högsta fettmängden, högsta saltinnehållet och högsta mängden tillförda sockerarter. Dessutom finns villkor om hur mycket kostfiber som produkten måste innehålla. För bredbara matfetter finns villkor om hur mycket fett och salt produkten totalt får innehålla. Det finns dessutom villkor för fettkvalitet, det vill säga hur mycket av det totala fettet som får vara mättat. Liknande villkor finns för ett antal olika produktgrupper. Det gör att du alltid kan vara säker på att du gör ett sunt val när du väljer en nyckelhålsmärkt produkt. Hur ofta du äter, hur stora portioner du tar och hur mycket du motionerar har naturligtvis också stor påverkan på ditt totala välmående. 10

11 Bra att veta om måltidsordningen Ett bra sätt att hålla sig mätt och optimera vitaminoch mineralupptaget är att äta tre huvudmål frukost, lunch och middag och komplettera med 1 3 mellanmål per dag av lättare slag. Flera och jämnt fördelade måltider gör det lättare att äta lagom mycket och hålla vikten. Därför ska lunchen och middagen vara ungefär lika stora måltider. Det blir då lättare att avstå från småätandet och portionerna blir mindre vid varje mattillfälle. FRUKOST MORGONMÅL 20 25% av dagens mat (energi) (Kan delas i två delar om du har svårt att äta direkt på morgonen) LUNCH 25 35% av av dagens mat (energi) MIDDAG- KVÄLLSMÅL 25 35% av av dagens mat (energi) MELLANMÅL 1 3 STYCKEN 5 30% av av dagens mat (energi)

12 Bra att veta om frukt & grönt Vi har blivit allt bättre på att äta frukt och grönt även om vi fortfarande bara äter i genomsnitt hälften av vad vi skulle behöva. Världshälsoorganisationen WHO har satt internationella mål som i Sverige har översatts till att vi skulle må bra av att äta sammanlagt 5 portioner frukt och/eller grönsaker per dag. Med andra ord försök att äta frukt och grönt till varje måltid! BARN OCH FRUKT OCH GRÖNT Det finns ingen exakt rekommendation om hur mycket frukt och grönsaker barn bör äta i olika åldrar. Istället handlar det om sunt förnuft. Självklart kan en 1-åring inte äta lika mycket frukt och grönsaker som en vuxen men det är viktigt att frukt och/eller grönsaker ingår i någon form i de flesta måltider. Livsmedelverket har tagit fram ett riktmärke när det gäller barn mellan 4 10 år och det är att de ska äta ungefär 400 gram frukt och grönt per dag. En del grönsaker skall man inte ge till barn under 1 år på grund av dess höga innehåll av nitrat. Dit räknas rödbeta, spenat, fänkål, mangold, bladselleri och nässlor. VILKA GRÖNSAKER SKA VI ÄTA? Med frukt och grönt menas en blandning av frukt, bär, grönsaker, rotfrukter men även ärter och bönor, torkad frukt och måttligt med juice. Potatis ingår inte i frukt och grönt eftersom den räknas till våra stapelvaror potatis, ris och pasta. Se även tallriksmodellen. Det är bättre att äta en apelsin som den är än att dricka den som juice. Du får mer fiber av att äta apelsinen. En lagom mängd fruktjuice är 1 dl (100 g) per dag eller ett glas varannan dag SALLAD INTE BÄSTA VALET Det visar sig att vi äter mest grönsaker som till exempel sallad, tomat och gurka istället för att oftare välja grova grönsaker som till exempel morot, gröna ärter, broccoli, majs och vitkål. För att få i oss förhållandevis mer fibrer och viktiga vitaminer, mineraler och bli mätta behöver vi äta mer grova grönsaker. En deciliter gröna ärter ger sju gånger så mycket fibrer som en deciliter isbergssallat. Därför är det bra om hälften av grönsakerna du äter är grova. 12

13 HUR MYCKET ÄR 500 GRAM? Livsmedelsverkets kostrekommendation sedan 1999 är att man bör äta minst 500 gram frukt och grönsaker per dag. Det är lämpligt att hälften är frukt och bär och hälften är grönsaker. Frukt i form av fruktjuice kan utgöra 1 dl (100 g) per dag. Hälften av grönsakerna bör dessutom vara grova, t ex rotfrukter, vitkål och broccoli. ETT EXEMPEL PÅ DAGSBEHOVET AV FRUKT & GRÖNT Banan 100 g + päron 130 g + morot 40 g + äpple 70 g + wokgrönsaker 50 g + tomat 30 g + sallad 40 g + vindruvor 40 g = 500 g

14 Fakta om mat & hälsa ANTIOXIDANTER-, VITAMINER OCH MINERALER I frukt och grönsaker finns förutom olika slags fibrer, vitaminer och mineraler en hel del mikroämnen som skyddar och bevarar kroppens celler. De kallas antioxidanter och är bildligt talat kroppens riddare. Exempel på antioxidanter är karotenioder som till exempel betakaroten som finns i till exempel morötter, C-vitamin som finns i till exempel apelsin och folater som finns i till exempel broccoli. C-vitamin underlättar även kroppens upptag av järn. Kärt barn har många namn och du har säkert läst eller stött på en rad olika namn på ämnen t ex flavanoider som lyfts fram för att få oss att äta mer frukt och grönt. Men det mest spännande är att det finns mängder av ämnen i maten som vi fortfarande inte känner till vars roll för vårt välbefinnande vi bara anar. BALJVÄXTER Bönor, linser och ärter ingår också i frukt och grönt. Idag behöver man inte blötlägga och koka baljväxter själv, något som många tycker är omständligt och tidskrävande. Köp inlagda bönor på burk och strö dem över sallader, i grytor och i soppor. Baljväxter ger dig mycket kostfiber och tillför näring åt de goda tarmbakterierna. BARN GÖR INTE SOM VI SÄGER UTAN DE GÖR SOM VI GÖR En regel som alltid är bra att ha i bakhuvudet är att barn inte gör som vi säger utan de gör som vi gör. Om du som förälder, eller annan närstående person, inte visar att du tycker om frukt och grönsaker kan du inte förvänta dig att barnen skall tycka annorlunda. Det hjälper inte heller att tjata när barnen är inne i en vill inte period. Det kan behövas upp till tio presentationer av ny mat innan den blir accepterad. Det gäller alltså för den som tilllagar och serverar maten att inte ge upp för tidigt. Finns det alltid rikligt med frukt och grönsaker är chansen större att barnen kommer att äta dessa. BRÖD, FLINGOR, GRYN Bröd, flingor och gryn bör till största del komma från de fiberrika sorterna. Det är i de grövre skaldelarna som största andelen mineraler finns. Studier har påvisat ett samband mellan ett högt intag av fullkornsprodukter och en hälsosam livsstil och minskad förekomst av hjärtinfarkt. FETT Idealet är en lagom mängd fett av en bra sort snarare än så lite fett som möjligt. Rapsolja, olivolja och flytande margarin har en bra balans mellan omättade och fleromättade fettsyror och innehåller en liten mängd av det mindre hälsosamma mättade fettet. Fisk innehåller de värdefulla fleromättade omega-3-fetterna. Lättmargarin är ett bra val för vuxna, medan smörgåsmargarin med 80% fetthalt serveras till mycket små barn. Andelen fett i maten bör inte överstiga 30% av den dagliga energin. Detta är rådet för barn över 2 år och vuxna. Men enligt de senaste nordiska näringsrekommendationerna är det redan från 1 års ålder viktigt att fettkvalitén är god. Laga därför mat i flytande margarin eller olja och mindre ofta i smör. Välj gärna naturella och osötade lättprodukter av mjölk, fil, charkvaror och magra ostar. Transfett (delvis härdat fett) som anses ha samma negativa hälsoeffekt som mättat fett finns framför allt i friterad mat, snacks och chips, bakmargariner samt bageri- och konditorivaror. Det finns i princip inte transfetter i flytande margarin eller smörgåsmargarin. FIBER KOSTFIBER Kostfiber finns bara i växter och passerar genom kroppen utan att brytas ner som annan mat. Kostfiber i maten är jätteviktiga för att din tarm ska fungera normalt. Mat som innehåller kostfiber innehåller ofta mindre energi än andra motsvarande fiberfattiga produkter. Det kan därför vara fördelaktigt att välja fiberrika produkter om du vill hålla vikten, eller kanske gå ner i vikt. Fiberrika produkter inne- 14

15 håller ofta mycket vatten och fyller därför magen, vilket kan upplevas ge en bra mättnad. Förutom fiber som håller magen igång finns också vissa typer av fiber som kan sänka kolesterolvärdet i blodet. De kallas gelbildande fiber och finns bland annat i frukt och grönsaker, havrekli samt guarkärnmjöl (används som konsistensgivare i livsmedel). Vissa fibersorter blir också mat till de goda bakterierna i tarmen. Fiberrik mat kan även underlätta kroppens egen blodsockerreglering. Vi behöver äta g fibrer per dag. Många av oss kommer kanske inte ens upp i halva den mängden utan bör alltså fördubbla sitt fiberintag. Att äta tre frukter om dagen och grönsaker till eller i maten är ett enkelt och gott sätt att få i sig mer fibrer. Viktigt att tänka på när man äter mycket fibrer är att dricka mycket vatten. Cirka 2 liter vatten om dagen behövs för att kroppen ska fungera som bäst. GRAVID Äter du ett halvt kilo frukt och grönt om dagen har du som kvinna och planerar graviditet eller är gravid störst chans att få i dig tillräckligt med folsyra. Intaget av folsyra är viktigt för att bland annat förebygga ryggmärgsbrock hos fostret. Välj gärna gröna grönsaker såsom broccoli, spenat och ärter. KOLHYDRATER FRUKT OCH GRÖNT VARJE GÅNG DU ÄTER Kolhydrater bör ge 50 60% av den dagliga energin. Däremot ska sockret inte ge mer än 10% av den dagliga energin. Fullkornsprodukter av mjöl, gryn, bröd, pasta, ris liksom frukt, grönt och rotfrukter ger värdefulla fibrer. Det allmänna och internationella rådet är att som vuxen äta minst gram frukt och grönt om dagen. Däremot kan råd om mängden skilja sig från land till land. Förutom att det är gott och färggrant hjälper frukt och grönt till att skydda kroppen mot hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Välj i första hand de grövre grönsakerna såsom morot, broccoli, majs, ärter, paprika och rotsaker. KOSTTILLSKOTT När man framställer vitaminer på konstgjord väg får man inte med alla de former som uppträder i maten. Därför är det bäst att äta mat istället för piller. När man äter vanlig mat är det svårt att överdosera till skillnad från kostillskott. Om man är orolig att man inte får i sig alla näringsämnen via maten kan man ta en multivitamin- och mineraltablett per dag som innehåller låga doser och är blandade ämnen i ett enda piller. Vitaminer och mineraler har dock inte nödvändigtvis samma effekt när de äts i kosttillskott. Kanske finns det många fler ämnen i frukt och grönt som vi inte känner till idag som är med och påverkar. Bästa rådet är därför att äta varierat av både frukt och grönsaker. MELLANMÅL För att hålla både blodsocker och humör på en jämn nivå är det bra att äta måltider jämnt fördelade över dagen. Mellanmålet kan se ut på olika sätt och bör innehålla olika livsmedel och energimängd beroende på vem som ska äta det. För en vuxen man eller kvinna är en frukt ett bra mellanmål medan barn och ungdomar som fortfarande växer behöver mer. De bör komplettera frukten med till exempel en smörgås, ett glas mjölk eller lite fil. PROTEIN Generellt sett äter vi ganska mycket mer protein än vad vi behöver i de nordiska länderna. Därför är proteinet inget vi behöver tänka på mer än att oftast försöka välja magra mejeriprodukter. När det gäller vegetarianer behöver de tänka på att ersätta kött, fisk och ägg med vegetariska alternativ så som ärter och bönor. SÖTSUG Genom att äta mycket frukt och grönt får du inte bara kul färg på måltiden och blir mätt. Du håller dessutom sötsuget i schack och rustar kroppen att motstå ohälsa. VARFÖR ÄTA FRUKT OCH GRÖNT? Det är gott och läckert färgrikt. Dessutom ger en sund livsstil och en välkomponerad mathållning rik på frukt och grönsaker hälsomässiga fördelar som till exempel lägre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer. Du hjälper också kroppen att ha ett normalt blodtryck. Många studier visar att personer som äter mycket frukt och grönt löper lägre risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer. Det låga energiintaget gör dessutom att vi kan äta mycket utan att få i oss onödigt mycket kalorier. VITAMINER OCH MINERALER (SE ÄVEN ANTIOXIDANTER) Vitaminer och mineraler behövs för att flera kemiska reaktioner i cellerna, immunförsvaret och för att tranportsystemet med ämnen till och från cellerna ska fungera. De behövs också för att vi ska växa, utvecklas mentalt och hålla oss friska. Dessutom för att skelettet, hormoner och blod ska byggas upp. 15

16 Produktion Bloomsbyrå, texter: Latifa Lindberg, dietist Coop. En deciliter gröna ärter ger sju gånger så mycket kostfiber som en deciliter isbergssallat. Blanda fruktbitar i grönsalladen, som t ex ett hackat äpple eller päron eller varför inte bitar av papaya? Råriven morot blandat med rårivet äpple gör salladen mer saftig. Har du frågor kring broschyren är du välkommen att ringa oss på Coop Kundkontakt telefon vardagar kl 9 16.

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN KUNSKAP OCH SUNDA TIPS På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. MELLIS ÄR MELLIS ÄR INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna?

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut! Gå med i Semperklubben! Vill du ha mer information och inspiration om barn och mat? Prenumerera på vårt nyhetsbrev och ställ dina frågor till vår dietist. Anmäl dig nu så får du den praktiska vällingburken.

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au MAT OCH BARN 1 Barnets mat Smakprover/smakportioner 3 Matintroduktion - När och hur? 4 Matintroduktion - Vad? 5 Matcirkeln Något från matcirkelns alla delar varje dag Källa: slv. 6 Tallriksmodellen Källa:

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kost Södertälje FK. Mat är gott! Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör

Läs mer

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet Sussan Öster, www.ltvastmanland.se 1 Mat är personligt, en njutning i livet och det påverkar vår hälsa! Vad anser du är hälsosam mat?

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Alla delar är lika viktiga!

Alla delar är lika viktiga! Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Vad

Läs mer

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Näringslära Näringsämnen Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Kolhydrater Kolhydraternas funktion: Bränsle: Kolhydrater är bränsle för att hjärnan,

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap Bedömningsstöd Hem- och konsumentkunskap Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Den hållbara lunchen Prov åk 9 I provet ska du visa kunskaper och förmågor att välja matvaror till lunchen,

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Råd för en god hälsa

Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa I denna broschyr hittar du rekommendationer för kost och fysisk aktivitet. Dessa riktar sig till dig som är vuxen, 18 år och uppåt. Partille kommuns visionsblomma

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Välj din stil. Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt!

Välj din stil. Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt! Välj din stil Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt! Ett halvt kilo om dagen Ditt val Vegetabilier d.v.s. frukt, bär och grönsaker har en positiv helhetsverkan. De upprätthåller

Läs mer