ERFARENHETER FRÅN VERKLIGHETEN
|
|
- Åke Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ERFARENHETER FRÅN VERKLIGHETEN Fyrstegsprincipen för nya stadsdelar lund_tillhåll_skiss.indd
2 2 INLEDNING ETT NYTT FOKUS Det finns en bred samsyn i samhället kring att våra resor och transporter ska vara så säkra och så lite miljöbelastande som möjligt. Hur detta skall uppnås är inte lika självklart. Därför utvecklade vi Fyrstegsprincipen som nu bland annat används i planeringen av nya områden. Krister Wall Trafikverket HISTORISKT SETT HAR ARBETET för mer hållbara resor ofta skett inom ramen för olika projekt. Ofta har det handlat om kampanjer för ett förändrat resbeteende, men även projekt kring exempelvis upphandling av klimatanpassade fordon och transporter har genomförts av ett stort antal aktörer under det senaste årtiondet. I de allra flesta fall har arbetet drivits separerat från den traditionella trafik- och samhällsplaneringen. Genom att flytta fokus från enskilda åtgärder och projekt till att tydligare integrera hållbarhetsaspekterna i ordinarie verksamheter ökar sannolikheten för att effekterna blir långsiktiga. Samtidigt kräver detta delvis andra arbetssätt där organisationsutveckling och kulturförändring av traditionella verksamheter ofta är avgörande för framgång. Detta kräver uthållighet och ödmjukhet. För att nå den önskvärda utvecklingen inom planeringsverksamheten formulerade Vägverket redan i slutet på 90-talet den s.k. fyrstegsprincipen beslutade riksdagen att principen skulle användas i den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Grundtanken med fyrstegsprincipen är en genomtänkt och strategisk trafik- och samhällsplanering med fokus på synergieffekter. Beroende av sammanhanget kan principen tillämpas stegvis eller parallellt. Steg 1, och ibland även steg 2, handlar oftast inte i första hand om att välja åtgärd för ett transportproblem när detta redan uppkommit. För det mesta berör det i stället frågor som lokalisering av verksamheter, bebyggelse och aktiviteter. Eftersom åtgärderna vanligen berör flera olika parter och olika typer av verksamheter har kommunerna en viktig roll som koordinator. Inom projektet Fyrstegsprincipen i nya stadsdelar har man tagit fasta på detta och arbetat med att utveckla metoder för att implementera nya hållbara transportlösningar som stödjer den kommunala samhällsplaneringen i tydlig riktning mot mer hållbara transporter genom att systematiskt använda fyrstegsprincipen. lund_tillhåll_skiss.indd
3 INLEDNING 3 DIREKT FRÅN VERKLIGHETEN Fyrstegsprincipen är ett förhållningssätt, inte en praktisk manual. Därför behövs det fler erfarenheter av hur kommuner kan arbeta med Fyrstegsprincipen som metod. Detta är ett bidrag. Här får du bekanta dig med hur tre olika städer arbetat med metoden i planeringen av nya stadsdelar, områden med helt olika förutsättningar. PROJEKTET FYRSTEGSPRINCIPEN FÖR NYA STADSDELAR ska utveckla metoder för att implementera nya hållbara transportlösningar som stödjer den kommunala samhällsplaneringen i tydlig riktning mot mer hållbara transporter genom att systematiskt använda Fyrstegsprincipen. Målet: Att genom praktisk tillämpning ge bredd och fördjupning åt metoder för framgångsrik hållbar trafik- och bebyggelseplanering, utvärdera effektivitet i dessa och sprida erfarenheterna mellan och till övriga kommuner och aktörer. Deltagarna: Lunds kommun, Helsingborg stad och Energikontor Sydost AB. De områden som berörs av projektet är Ideon-Pålsjö och Brunnshög i Lund, Maria staden och H+ i Helsingborg och Gullberna i Karlskrona. FYRSTEGSPRINCIPEN 1 Tänk om. Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2 Optimera. Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3 Bygg om. Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer för att stödja steg ett och två. 4 Bygg nytt. Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Bild på framsida: Visionsbild för Södra hamnen, H+ Helsingborg. Illustration av Schönherr Landscape/ADEPT Architects. lund_tillhåll_skiss.indd
4 Arbetet med fyrstegsprincipen är en viktig del i planeringsarbetet när vi ska skapa en ny stadsdel som är tillgänglig för alla. - Karolina Nilsen, projektledare, Helsingborg stad lund_tillhåll_skiss.indd
5 PLANERING HELSINGBORG 5 STORA FRAMTIDSPLANER MED FYRSTEGSPRINCIPEN Helsingborgs stora framtidsprojekt heter H+. Ett nytt område växer fram från Knutpunkten i norr till Ramlösa i söder. Området är centralt beläget och har med sin närhet till både vatten och goda kommunikationer ett attraktivt läge. Med en stark miljöprofil och höga krav på tillgänglighet spelar arbetet med Fyrstegsprincipen och Mobility management en viktig roll redan i planeringen av H+. H+ SKA BLI CIRKA EN MILJON kvadratmeter stort. I området finns idag bland annat Helsingborgs hamn och Campus Helsingborg (Lunds Universitet), men också stora outnyttjade delar. År 2035 ska mellan personer bo, arbeta eller studera i området. Ett huvudsyfte med projektet är att tågresandet ska öka genom bättre tillgänglighet till Knutpunkten för resande med start- eller målpunkt i Helsingborgs södra stadsdelar. Projektet gör det också möjligt att bygga ut bostäder och arbetsplatser i stationsnära läge vilket skapar förutsättningar för ökat kollektivt resande. Mobility management strategi för H+ En av de stora utmaningarna med utbyggnaden av H+ området i Helsingborg handlar om mobiliteten. Hur kan rörlighet, kommunikation och möten utvecklas utan att det skapar mer problem och miljöbelastning? Arbetet med Mobility management kan bli en viktig del i att nå högt ställda mål för att göra H+ till ett område som är tillgängligt för alla. En långsiktig plan för hur Mobility management-frågorna kan hanteras inför och under utbyggnaden av området, skulle därför vara ett bra stöd för att nå målen. Målet är att planen ska innehålla en övergripande inriktning såväl som konkreta åtgärder. Åtgärderna ska vara preciserade och svara på frågorna vad, hur, vem och när. Materialet ska också vara pedagogiskt, kommunicerbart, väl förankrat och användbart i den fortsatta stadsbyggnadsprocessen. Karolina Nilsen Helsingborg stad lund_tillhåll_skiss.indd
6 6 PLANERING HELSINGBORG SÅ HÄR HAR STRATEGIN VUXIT FRAM 1 Kunskapsinhämtning. Vilka visioner och mål finns för hållbara transporter inom H+ området? Hur kan Helsingborgs stad arbeta med Mobility management redan i tidiga skeden inom ett exploateringsprojekt? Finns det goda exempel i Sverige, Europa att använda sig av? 2 Ta fram en bruttolista med förutsättningar för hållbart resande. Vilka fysiska förutsättningar krävs för att det ska vara lätt att göra rätt, dvs resa hållbart inom H+ området? När i den kommunala planeringsprocessen kan Mobility Managementåtgärder sättas in för att skapa dessa förutsättningar och vilka aktörer är viktiga att samverka med? 3 Förankring internt. Hur ska Helsingborgs stad arbeta internt för att nå målen med hållbart resande inom H+ området? Har vi en gemensam bild av vilka åtgärder som krävs? En processplan för att integrera Mobility management i den kommunala planeringsprocessen har tagits fram. 4 Samarbete med tjänstemän och andra aktörer kring ett case, dvs ett område eller en detaljplan inom H+. Erfarenheterna från att ha arbetat med ett case, samlas i en långsiktig plan för Mobility management-åtgärder inför och under utbyggnaden av H+. Utredning Ramlösa station Ramlösa station ses som en viktig länk i utbyggnaden av H+ området och möjligheterna för ett ökat resande med kollektivtrafiken. Redan idag är Ramlösa station en kollektivtrafiknod och den 14:e största tågstationen i Skåne. Både regionalbussar och stadsbussar stannar vid stationen och vid bron över järnvägen passerar motorfordon per dygn och cyklar. Där finns alltså goda möjligheter för byten mellan olika trafikslag, men området bjuder också på utmaningar. Ramlösa station upplevs idag som oattraktiv och otrygg av de som vistas där och trafiksituationen är osäker. Flera olyckor inträffar varje år på bron ovanför järnvägen, oftast mellan oskyddade trafikanter och bilar. Därför har en utredning gjorts för att titta på hur stationsområdet skulle kunna utvecklas och bli mer tillgängligt för alla trafikanter. Syftet Förbättra kunskapen om vad en regional kollektivtrafiknod har för begränsningar och möjligheter. Utredningen skulle också göra det möjligt att bygga upp en kunskapsbank kring hur byten mellan olika färdmedel kan integreras i utformningen av en regional kollektivtrafiknod. Något som är viktigt i planeringen med fyrstegsmetoden och arbetet med en MM-strategi. Målet Skapa en exempelsamling och underlag inför kommande förändringar vid Ramlösa station samt i andra regionala noder i staden. Resultatet Ny kunskap och en checklista som kommer att användas när planarbetet för ombyggnaden av Ramlösa station kommer igång. På detta sätt kan stru - kturer anpassas så att bytespunkter och kollektivtrafik kan optimeras. lund_tillhåll_skiss.indd
7 Ramlösa station lund_tillhåll_skiss.indd
8 För att uppnå effekt behöver alla parter känna att de har att vinna på att satsa på åtgärder som främjar alternativ till bil. Ylva S Åqvist, projektledare, Lunds kommun lund_tillhåll_skiss.indd
9 FÖRANKRING LUND 9 FÖRSTA GEMENSAMMA STEGET MOT ETT BILSNÅLT OMRÅDE Nordöstra Lund växer så det knakar. Antalet arbetsplatser i området ska fördubblas vilket innebär ett ökat transportbehov i ett redan ansträngt vägnät. Därför har målsättningen för arbetet med fyrstegsprincipens steg ett på Ideon Pålsjö och Brunnshög varit att tillsammans med företagen på området skapa bättre förutsättningar för att välja bort bilen. För att lyckas krävs det att de stora aktörerna näringsidkare, kommun och regionen hittar gemensamma drivkrafter och samverkar. DIALOG OCH FÖRANKRING HAR VARIT viktiga ingredienser i arbetet med Ideon-Pålsjö och Brunnshög. Kommunens uppgift har varit att stödja aktörerna i deras arbete genom att identifiera behov, öka medvetenheten om transportval och ge stöd åt företagens initiativ. Det är aldrig lätt att driva en process med många aktörer, men förutsättningarna har varit goda eftersom alla inblandade är måna om att staden och stadsdelens konkurrenskraft utvecklas. Gemensamma drivkrafter och extern förankring En viktig erfarenhet från arbetet på Ideon-Pålsjö och Brunnshög är vikten av att bygga relationer med en ömsesidig nytta. För att lyckas krävs det att samverkansprocessen utgår från en gemensam förståelse av de aktuella problemen och de mål som eftersträvas. Och inte minst en bra förståelse för näringslivets förutsättningar, drivkrafter och ambitioner. Det ställer krav på att tjänstemän lägger ned kraft på att identifiera behov och att hitta gemensamma lösningar som dessutom skapar mervärde för bägge parter. Genom att hitta gemensamma drivkrafter tillvaratar vi den energi som skapas inom samarbetet. Det handlar alltså om att skapa förutsättningar för samarbeten som bygger på ett WinWin tänk. Snarare än att argumentera och förhandla sig fram till en viss lösning. Ylva S Åqvist Lunds kommun lund_tillhåll_skiss.indd
10 10 FÖRANKRING LUND RESULTAT En god dialog och bra underlag för att genomföra rätt insatser. Ökad förståelse mellan företagen och kommunen kring varandras drivkrafter och behov. Dialogen har hjälpt olika parter att lösa problem tillsammans. Arbetsgivarna har kunnat erbjuda bättre information till sina medarbetare. Extern samverkan på hemmaplan En organisation som ska hantera eller bygga upp samverkansprocesser behöver slipa sin egen organisation så att alla aktörer strävar åt samma håll. Det vill säga skapa en tydlighet bland medarbetare kring vilka värdeord som ska genomsyra mötet med externa kontakter och varför. Att inleda en samverkansprocess där nyckelorden för bemötandet är definierat, kommunicerat och förankrat ger bättre förutsättningar i det fortsatta arbetet. Men att välja ut orden nyfikna och lösningsfokuserade som ledord för bemötandet räcker inte. Det krävs en medveten strategi för att konkretisera vad värdeorden innebär i praktisk handling för den enskilde tjänstemannen. Ideon lund_tillhåll_skiss.indd
11 FÖRANKRING KARLSKRONA 11 MOT MER FRAMTIDSSUND TRAFIK PÅ SJUKHUSOMRÅDET Stadsdelen Gullberna i Karlskrona är ett gammalt sjukhusområde som redan rymmer arbetsplatser, bostäder och skolor. När området ska utvecklas finns god potential att samtidigt utveckla det hållbara resandet. Därför har Fyrstegsprincipen använts i planeringsarbetet. Ett arbete där engagemang och förankring hos olika aktörer har spelat en viktig roll. EN STOR DEL AV RESORNA till och från Gullberna görs med bil. Det skapar ett stort tryck på vägnätet som inte är dimensionerat för dagens trafik. Särskilt när många föräldrar hämtar och lämnar sina barn på skolorna. Dessutom saknas till stor del trottoarer, gång- och cykel vägar i området. Men det finns samtidigt goda förutsättningar att öka det hållbara resandet inom området. Skolor och föräldrar har till exempel länge varit bekymrade både över trängseln och säkerheten i trafiken. Och ett bra utbud av kollektivtrafikförbindelser och cykelvägar till Karlskrona centrum ger goda förutsättningar att välja bort bilen. Dialog och förankring Om fler valde cykeln eller kollektivtrafiken för att ta sig till jobb eller skolor i området skulle trycket i trafiken lätta och säkerheten öka. Men för att förändra trafiksituationen krävs engagemang, dialog och samarbete mellan många olika aktörer. Därför har ett omfattande förankringsarbete genomförts med olika aktörer och intressenter. Så här gick det till. 1. Problem och mål identifierades. 2. En kartläggning av aktörerna på området genomfördes. Det är viktigt att identifiera deras roll och behov. Och att ta fram lämpliga argument till de olika aktörerna för att få dem med i projektet. Camille Delepierre Energikontor Sydost lund_tillhåll_skiss.indd
12 12 FÖRANKRING KARLSKRONA En viktig långsiktig vinst av förankringsarbetet var det fortsatt goda samarbete vi fått med Blekingetrafiken. - Camille Delepierre, projektledare Energikontor Sydost 3. Projektet presentades för: Karlskrona kommun, Region Blekinge, Blekingetrafiken, Trafikverket, Samfällighetsföreningen och skolorna på området, samt internt till medarbetare på Energikontor Sydost. Blekingetrafiken blev en ny och mycket viktig samarbetspartner, både under och efter projektet. 4. En arbetsgrupp byggdes med representant från Karlskrona kommun, Blekingetrafiken, Trafikverket och Energikontor Sydost. 5. En andra arbetsgrupp byggdes på området med representant från skolorna och engagerade föräldrar. OLIKA ARGUMENT TILL OLIKA AKTÖRER Företag: Anställda som cyklar till jobbet har lägre sjukfrånvaro än de som pendlar med bil. Om fler åker kollektivt till jobbet kan parkeringsyta använda till något annat. Minskning av antalet bilar som kör in samtidigt på området ger en smidigare och säkrare trafik. Grön image. Region Blekinge: Projektet siktar på att få flera aktörer i Blekinge att använda fyrstegsprincipen och att få ett hållbart transportsystem i Blekinge. Blekingetrafiken: Projektet siktar på att få flera resenärer på kollektivtrafiken (fördubbling av målet). Trafikverket: Projektet siktar på att öka användningen av fyrstegsprincipen. Fastighetsägare/samfällighetsföreningen: Om fler cyklar och går på området, ökar trafiksäkerheten, samhällslivet, livskvalitén och bostadsvärdet. Minskning av antalet bilar som kör in samtidigt på området och leder till en mindre rörig och osäker trafikupplevelse. Grön image. Skolor: Det fanns intresse i projektet från början eftersom trafiksituationen upplevdes och var otillfredsställande. lund_tillhåll_skiss.indd
13 Designade busskort lund_tillhåll_skiss.indd
14 Mobilitetsplaner, prova påaktiviteter, utredningar, dialogarbete, resvaneundersökningar, tävlingar, kampanjer och fler samlade erfarenheter från Karlskrona, Helsingborg och Lund. lund_tillhåll_skiss.indd
15 GENOMFÖRANDE KARLSKRONA 15 DET HÄR HAR VI GJORT I KARLSKRONA Från integrerade mobilitetsplaner till pimpade busshållplatser. Arbetet med fyrstegsprocessen i Karlskrona har fokuserat på olika åtgärder inom steg 1 och steg 2, åtgärder som påverkar valet av färdmedel och som gör det möjligt att utnyttja befintliga möjligheter mer effektivt. Det här är våra erfarenheter. Genomförda åtgärder i Karlskrona En integrerad mobilitetsplan togs fram. En nulägesanalys gjordes. En resvanundersökning gjordes hos skolbarnen. Översiktsplanen, detaljplanen och övriga planeringsdokument studerades. Prova på-aktiviteten Testresenär genomfördes mot samtliga arbetsplatser på området. Syftet att få vanebilister att testa pendla med kollektivtrafiken under en månad utan kostnad. Sydost Trampar erbjöds till samtliga arbetsplaster för att få fler att cykla till jobbet. Sydost Trampar är en regional cykeltävling i Sydost mellan arbetsplatser ( Res klokt framtidens resenärer genomfördes i samarbete med Blekingetrafiken, Trafikverket och Karlskrona kommun. Inom Res klokt erbjöd klasserna på området Gullberna att delta i följande fyra projekt: Blekingeresan, tävlingen Designa ditt resekort, tävlingen Pimpa din busshållplats och busskalaset. Åtgärderna genomfördes med hjälp av SUMO utvärderingsverktyg. Pimpa din busshållplats! Två tävlingar Med tävlingen Designa ditt resekort fick samtliga klasser på Gullberna att tävla om att vinna ett egendesignat resekort. Tävlingen Pimpa din busshållplats gav samtliga klasser på området Gullberna möjlighet att tillsammans jobba fram ett förslag på hur de vill att en busshållplats ska se ut. lund_tillhåll_skiss.indd
16 16 GENOMFÖRANDE KARLSKRONA Blekingeresan Blekingeresan visar eleverna hur de kan resa på ett annat sätt än i föräldrars bil och ger kunskap om hur man med hjälp av karta, tidtabell och reseplaneraren kan planera sin resa. Grupper om 4 7 elever fick själva planera en resrutt med kollektivtrafik (buss och tåg) i Blekinge som genomfördes under en valfri dag, utan kostnad. Blekingeresan ger eleverna erfarenhet i att planera sin tid och vad man hinner med under en dag, kunskap om Blekinges geografi, historia och kultur och träning i att arbeta i grupp och i dokumentation. Gruppen redovisar sina intryck från resan på valfritt sätt (affisch, film etc.). Konceptet som blev väldigt lyckat kommer att fortsätta utvecklas och spridas till andra skolor och orter. Busskalaset Ett busskalas genomfördes i samarbete med skolorna och Blekingetrafiken under Trafikantveckan 2011 (16:e september). Femton klasser (cirka 400 barn) deltog. Två stylade busshållplatser invigdes, tjugo självdesignade resekort delades ut och Blekingeresans filmredovisningar visades. Busskalas lund_tillhåll_skiss.indd
17 DET HÄR HAR VI GJORT I HELSINGBORG GENOMFÖRANDE HELSINGBORG 17 Helsingborgs stad har samarbetat med befintliga verksamheter längs Bredgatan inom H+ området. Syftet är att arbetsplatserna och de anställda ska bidra till ett ökat hållbart resande i området. Det handlar både om att uppmuntra de anställda att i högre grad resa hållbart till och från jobbet och i tjänsten, samt att genom olika åtgärder underlätta för de anställda att välja hållbara transportsätt. Så här har det gått till. 1. Nulägesanalys Samarbetet startade med en nulägesanalys som inkluderade en resvaneundersökning kring de anställdas resvanor med hjälp av en webbaserad enkätundersökning. Undersökning omfattade tjänsteresor såväl som resor till- och från jobbet undersöks. Resultatet blev sedan utgångspunkt för det fortsatta arbetet. 2. Prova på De anställda har deltagit i olika prova på-aktiviteter såsom Testresenär och sparsam körning (kurs). Aktiviteterna har vänt sig till de som brukar köra bil till jobbet och som under en period kan tänka sig att testa att istället åka kollektivt. De som inte kan välja kollektivtrafik har istället erbjudits en kurs i sparsam körning. Prova på-grupperna har sållats ut via resvaneundersökningen. Genom att erbjuda utbildning och visning av telefon- och videokonferensutrustning har även antalet Resfria möten kunnat öka. 3. Uppmuntra Det är viktigt att uppmuntra och använda ambassadörer för hållbart resande. Det kan ske med olika typer av kampanjer. Socialförvaltningen på Bredgatan deltog till exempel en no- mineringskampanj för de anställda. Kampanjen gick ut på att man kunde nominera en kollega till Bästa miljöpendlare. Socialförvaltningen deltog även i cykelutmaningen Skånetrampar, en lagaktivitet öppen för arbetsplatser i hela Skåne. Cykelutmaningen är en aktivitet för både nya cyklister och de som redan cyklar. 4. Underlätta En översyn av förutsättningar för hållbara resor har genomförts för att hitta förbättringsområden. Arbetet har gjorts tillsammans med en grupp av representanter för arbetsplatsen. Och erfarenheter från enkätundersökningen har fungerat som underlag. Mottot är det ska vara lätt att göra rätt. Arbetsgruppen har tagit fram förslag till förbättringsåtgärder som sedan prioriteras. Åtgärdsförslag har därefter lämnats till företagsledningen. 5. Följa upp Den hållbara resan och arbetsgivaren har gemensamt kommit fram till hur arbetet ska följas upp och kommuniceras till de anställda. lund_tillhåll_skiss.indd
18 Helsingborg H+ lund_tillhåll_skiss.indd
19 GENOMFÖRANDE LUND 19 DET HÄR HAR VI GJORT I LUND Identifiera behov, öka medvetenheten om transportval och ge stöd åt företagens egna initiativ. Med hjälp av dialog, kartläggning av anställdas resor, information och andra kommunikationsinsatser har kommunen stöttat företagen i området Ideon Pålsjö/Brunnshög. Allt för att få fler att välja bort bilen. FÖRETAGEN HAR FÅTT HJÄLP att inventera nuläget och att sortera bland åtgärder för att satsa på de som ger mest effekt utifrån deras förutsättningar och ambition. En rad åtgärder har också genomförts för att stödja arbetsgivarna i sitt interna arbete. Det har dels handlat om att erbjuda verktyg i det operativa arbetet, dels om att vara en länk mellan företagen och andra delar av kommunens organisation samt externa parter såsom Skånetrafiken. Samarbetet med Skånetrafiken har till exempel lett till en rad företagsspecifika kampanjer kring kollektivtrafik. Exempel på åtgärder Resejämföraren kommunen har tagit fram ett nytt verktyg som visar resvanors effekt på plånboken, hälsan och miljön ( Länkskafferiet relevanta länkar för hållbara transportval har samlats och erbjudits företagens intranät. Företagsspecifik stöldsäker cykelparkering åtgärd som underlättat för pendlare som kommer in till Lund C. Intermodala respunkter cykelfrämjande åtgärder kring tre viktiga hållplatser som underlättar övergången mellan cykel och kollektivtrafik. Genomtänkt vägvisning för gående och cyklister gör det lättare att orientera sig i området. Skyltning mot alternativa bilvägar åtgärd som syftar till att minska trängsel i rusningstrafik. Resejämföraren lund_tillhåll_skiss.indd
20 Mjuka åtgärder har generellt sett en högre kostnadseffektivitet, det vill säga att de kostar mindre per inbesparat CO ² -utsläpp, än hårda åtgärder. Katarina Evanth, Trivector Traffic AB lund_tillhåll_skiss.indd
21 UTVÄRDERING 21 EFFEKTERNA AV FYRSTEGS- PRINCIPEN I PRAKTIKEN Ett förhållningssätt kan ge goda konkreta resultat. Kommuner som planerar och utvärderar sina åtgärder på ett genomtänkt sätt har goda möjligheter att optimera sin trafikplanering med fyrstegsprincipen. Det är en av slutsatserna från Trivectors utvärdering av fyrstegsprincipen i praktiken. FYRSTEGSPRINCIPENS STEG ETT OCH TVÅ handlar om att komplettera befintlig infrastruktur med kunskapshöjande och attitydpåverkande åtgärder för att öka hållbara resval. Störst nytta av stegen fås om man tar hänsyn till trafikkonsekvenserna och transportefterfrågan redan när det fattas beslut om andra samhällsplaneringsfrågor på kommunal nivå, som till exempel lokalisering av verksamheter eller boende. Utvärdera steg 1 3 Det är mycket viktigt att kommuner redan från början gör upp en plan för systematisk uppföljning och utvärdering av varje del i den praktiska tillämpningen av fyrstegsprincipen. Av tradition har kommuner ofta goda kunskaper om hur man ska utvärdera steg fyra, det vill säga större ombyggnadsåtgärder. Men det är minst lika viktigt att utvärdera åtgärder inom steg 1 3 som inte kräver stora finansiella investeringar, men som ändå ofta förbättrar effektiviteten av fysisk infrastruktur genom att optimera utnyttjandet. Steg 2 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon PLANERINGSPROCESSEN Steg 1 Åtgärder som kan påverka transportbehovet (efterfrågan) och val av transportsätt Steg 3 Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnader Steg 3 Begränsade ombyggnadsåtgärder lund_tillhåll_skiss.indd
22 22 UTVÄRDERING Steg ett utgörs av såväl fysisk planering med lokalisering av verksamheter och boende som av Mobility management (MM). MM är ett relativt nytt område och förhållandevis lite har ännu implementerats och trots att det finns metoder för utvärdering, SUMO (System för utvärdering av mobilitetsprojekt) och SARA (Sektorns aktörers resultat av aktiviteter). Steg 1 3-åtgärder är kostnadseffektiva Man bör utvärdera både miljöeffekter och samhällsekonomiska effekter av minskat biltrafikarbete. Det sistnämnda är intressant inte minst på grund av att det kan finnas pengar att spara. Trots en allmän brist på utvärderingar, finns det resultat från faktiska beräkningar av implementerade åtgärder som indikerar att mjuka åtgärder generellt sett har en högre kostnadseffektivitet, det vill säga att de kostar mindre per inbesparat CO ² -utsläpp, än hårda åtgärder. Kommuner bör i större utsträckning satsa på denna typ av åtgärder eftersom de kan vara mer samhällsekonomiskt lönsamma än nyinvesteringar inom infrastruktur. Dessutom vore det bra om fler kommuner utvärderade steg 1 3-åtgärder för att styrka de få resultat som finns i dagsläget. Vinster för både samhället och individen Steg 1 3-åtgärder ger vinster för samhället i form av minskade koldioxidutsläpp, minskade utsläpp av hälsopåverkande ämnen och buller, minskade barriäreffekter, färre olyckor och mindre trängsel. Individen får också vinster i form av bättre ekonomi, bättre hälsa och mindre stress. Utvärderat projekt i Lund I projektet Fyrstegsprincipen i praktiken på Ideon-Pålsjö och Brunnshög i Lund har steg 1 3 tillämpats med bl a följande åtgärder: Steg 1: Beteendepåverkande åtgärder gröna resplaner/transportrådgivning till företag, resejämförare, kampanjer och utbildning Steg 2: Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät vägvisning för gående, cyklister och bilister, belysnings- och planteringsåtgärder Steg 3: Förbättra vägnätet högkvalitativt gång- och cykelstråk, intermodal respunkt Hur kan en utvärdering se ut? En utvärdering av Lundaprojektet har genomförts. Utvärderingen har bestått av tre huvudsakliga delar som beskrivs översiktligt nedan. Här ses vad som bör ingå i en utvärdering av steg 1 3 i arbetet med fyrstegsprincipen. Denna utvärderingsmodell kan användas vid liknande projekt. 1. Effektutvärdering av erhållna effekter i form av ändrat beteende och koldioxidutsläpp. Både av transportrådgivningen mot företag inom området och av enskilda åtgärder riktade mot speciella grupper. Detta har gjorts enligt metodiken i SUMO (System för Utvärdering av Mobilitetsprojekt). Jämförelser med trafikräkningar har även ingått i denna del. 2. Processutvärdering av arbetssättet genom SUMO-utvärdering för att dra lärdomar inför framtida satsningar. Intervjuer har genomförts med representanter för samtliga 11 bearbetade företag, oavsett om de valt att gå vidare med ett samarbete och/eller fortsatt mobilitetsarbete. 3. Samhällsekonomisk analys kan med fördel göras på åtgärder genomförda inom fyrstegsprincipen steg 1 3 för att vis på hur kostnadseffektiva dessa kan vara jämfört med steg fyra. lund_tillhåll_skiss.indd
23 KONTAKTUPPGIFTER Vill du veta mer om något av projekten? Kontakta respekive projektledare för mer information: Karolina Nilsen Helsingborg stad Ylva S Åqvist Lunds kommun ylva.aqvist@lund.se Camille Delepierre Energikontor Sydost AB camille.delepierre@energikontorsydost.se Text: Krister Wall, Karolina Nilsen, Ylva S Åqvist, Camille Delepierre Foto: Helsingborg stad, Lunds kommun, Energikontor Sydost AB Design: Sustainable Studio Tryck: Tryckeriet, Serviceförvaltningen, Lunds kommun 2012 lund_tillhåll_skiss.indd
24 Med fyrstegsprincipen kan kommuner undvika kostsamma investeringar samtidigt som mer hållbara resvanor skapas. Men hur funkar det i verkligheten? Här får du möta fyra projektledare från tre olika städer som berättar om hur de arbetat med planering, förankring och genomförande i projektet Fyrstegsprincipen för nya stadsdelar. lund_tillhåll_skiss.indd
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merSeminarium samordning trafikantveckan. 2011-05-23 Anna Claesson, marknadschef
Seminarium samordning trafikantveckan 2011-05-23 Anna Claesson, marknadschef Blekingetrafiken AB 38 anställda i Karlskrona och Karlshamn Trafiken körs på entreprenad Landstinget Blekinge och kommunerna
Läs merRes klokt framtidens resenärer
Res klokt framtidens resenärer Många barn lär sig i dag att det enda färdmedlet är bil. Man blir skjutsad till skolan, till fritidsaktiviteter och till vänner och bekanta. När de blir äldre och ska ta
Läs merErfarenhet av cykel.
Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-12-13
Läs merFörslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder
Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius
Läs merPlanering i tidiga skeden
Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i
Läs merPå hållbar väg i Norrköpings kommun
2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan
Läs merSäkra och trygga skolvägar i Nacka kommun
IDÉBESKRIVNING Säkra och trygga skolvägar i Nacka kommun 2013-03-26 Eva Scharin POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG. NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718
Läs mer2007-05-28. Framtidsvägen
Framtidsvägen Att i praktiken tillämpa de första två stegen i fyrstegsprincipen. Ett samarbete mellan regionens största kommuner för ett hållbart vägtransportsystem. Ulf Pilerot, projektledare Hållbart
Läs merKlimat och transporter
2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Stefan Engdahl Planeringsdirektör 2 Transportsystemet och samhällsutveckling 3 Ett tillgängligt Sverige Megatrender som förändrar samhället Fler bor i växande stadsregioner
Läs merTrafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer
Trafikplan Hässleholms stad, remiss Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer Synpunkter Länsstyrelsen ingen formell roll Positivt att arbeta kontinuerligt med översiktlig
Läs merÅr 2020 Fler rör sig i staden
År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet
Läs merHållbart resande. Lisa Ström GR, lisa.strom@grkom.se. www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Hållbart resande Lisa Ström GR, lisa.strom@grkom.se Innehåll Varför hållbart resande? Vad menas med ett hållbart resande? Hur kan man jobba med hållbart resande? Vilka är vinsterna? Hållbart resande och
Läs merLund. Bilsnål samhällsplanering. Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund
Bilsnål samhällsplanering Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund LundaMaTs II Strategi för ett Hållbart Transportsystem i Lund 2030 1 Vision 18 mätbara mål 42 projektförslag Effekter och kostnader www.lund.se/lundamats
Läs merFrån trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016
Från trafikstrategi till cykelplan Varberg växer 2015-61 000 invånare 2030-80 000 invånare Staden utvidgas i alla väderstreck Stadsutvecklingsprojektet Varberg växer Väst - Stadsutvecklingsprojektet (Varbergstunneln,
Läs mer1 2011-10-02. MM = steg 1 i Fyrstegsprincipen
1 2011-10-02 MM = steg 1 i Fyrstegsprincipen Steg 1- åtgärder som påverkar transportbehovet och val av färdsätt Minska transportefterfrågan eller föra över till andra transportsätt. Transportbehov Samhällsplanering
Läs merPer Hansson projektledare
Cyklister - en grupp att räkna med 9:00 Inledning Ulf Agermark, Växjö kommun 9:15 Bra cykelparkering bidra till ökat cyklande Pelle Envall, TUB Trafikutredningsbyrån 10:15 Fika 10:30 Cyklisternas betydelse
Läs merBorås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(5) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har Yttrande till Kommunstyrelsen ( 2014/KS0184)
Läs merKoncernkontoret Avdelning för samhällsplanering
Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund
Läs merCykelkommunen Lund
Cykelkommunen Lund 2002-2004 Cykeltäta Lund satsar ännu mer Lund är Sveriges cykeltätaste kommun och den kommun i landet som har högst andel gående och cyklande vid korta resor. Cykelkommunen är en del
Läs merSthlm Eltramp Maj Kontaktperson: Sara Nilsson
Sthlm Eltramp Maj 2018 Kontaktperson: Sara Nilsson 3 (15) Sammanfattning Under våren 2018 genomförde Klimatsmarta stockholmare Sthlm Eltramp en kampanj med syfte att uppmuntra hållbart resande. Tio vanebilister
Läs merVad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?
Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift
Läs merErfarenhet av cykel.
Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-11-01
Läs merSpårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling
Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen
Läs merKalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan
Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan 2008-11-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykelstrategi... 3 3 Handlingsplan... 5 - Sid 2 - 1 Inledning Kalmar har som mål att bli en
Läs merTrafikpolicy för Sollentuna kommun
Trafikpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Trafik är inte bara bilar! För att bättre kunna möta framtidens utmaningar måste både cykel,- gång,- och kollektivtrafik utvecklas och göras mer attraktiva
Läs merDEN GODA GRÖNA STADEN
DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.
Läs merSamverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015
Verksamhetsplan 2015-01-19 Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Dokumentet är beslutat och antaget den 2014-01-14 av styrgruppen för Hållbart Resande. I gruppen ingår kommunstyrelsens
Läs merMÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector.
MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector MÅLKONFLIKTER MELLAN PROGNOSSTYRD PLANERING PÅ NATIONELL/REGIONAL NIVÅ OCH KOMMUNERNAS
Läs merSkåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur
Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor Utveckla möjligheten att bo och verka i hela Skåne
Läs merRegeringens proposition 2012/13:25
CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential
Läs merFrån mål till verklighet så blir det som det var tänkt
Från mål till verklighet så blir det som det var tänkt Lena Smidfelt Rosqvist Sveriges transportpolitiska mål Infrastrukturplanering i Sverige har som övergripande mål att säkerställa en samhällsekonomiskt
Läs merBetydelsen av målgruppsanalys. Susan Lorentzen, Trivector Information susan.lorentzen@trivector.se
Betydelsen av målgruppsanalys Susan Lorentzen, Trivector Information susan.lorentzen@trivector.se Vad ger en målgruppsanalys? Bilden av den du ska kommunicera med blir tydligare. Det blir enklare att påverka
Läs merFyrstegsprincipen i praktiken på Ideon/Pålsjö och Brunnshög - utvärdering med stöd i SUMO
TRAFFIC AB RAPPORT 2012:45 VERSION 1.0 Fyrstegsprincipen i praktiken på Ideon/Pålsjö och Brunnshög - utvärdering med stöd i SUMO Dokumentinformation Titel: Fyrstegsprincipen i praktiken på Ideon/Pålsjö
Läs merLundalänken en genväg för kollektivtrafiken
Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)
Läs merPlanera och bygg för hållbart resande i Huddinge
Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge Mobility management ett modernt sätt att planera Med mobility management vill Huddinge kommun underlätta hållbara transporter och minska bilanvändningen
Läs merTrafikförsörjningsprogram som ger fördubbling
Trafikförsörjningsprogram som ger fördubbling 24% 48% Trafikförsörjningsprogrammet kan vara nyckeln! Ny lag 1 jan 2012: Regional kollektivtrafikmyndighet ska..regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram
Läs merSedan starten år 2000 har över 50 000 personer deltagit i Cykelutmaningen! Femton år sedan starten är Cykelutmaningen mer aktuellt än någonsin!
Cykelutmaningen är ett verktyg för er som vill uppnå era miljöoch friskvårdsmål. En rolig lagtävling där deltagarna samlar poäng till laget genom att gå, cykla och åka kollektivt till och från jobbet.
Läs merMobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret
Mobility Management i Byggskedet Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret Halmstads Resecentrum etapp 2 Etapp 2: 2016-17 Rapport om Mobility management (MM) Trafikverket
Läs merPM: Alternativ användning av investeringar i regional plan
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning
Läs merREMM resfria/digitala möten i myndigheter. Detta är REMM. PM augusti Vision: Sverige bäst i världen på digitala möten i offentlig sektor
REMM resfria/digitala möten i myndigheter Detta är REMM PM augusti 2018 Vision: Sverige bäst i världen på digitala möten i offentlig sektor Inledning Digitala möten är en viktig del i det genomgripande
Läs merNackstafjället, foto Martin Martinsson
Nackstafjället, foto Martin Martinsson Kommunal planering och luftkvalitet Maria Jonasson 2018-04-19 Innehåll 1. Luftkvalitet 2. Vad gör kommunen? 3. Uppföljning av åtgärder 4. Framgångsfaktorer 5. Framtiden
Läs merFramkomlighetsstrategin Sammanfattning
Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merÅtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden
Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval
Läs merFOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT
FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOT främjar fotgängarnas intressen i samhällsplaneringen Människan till fots ska vara utgångspunkt för utvecklingen av staden och trafiken. Särskild hänsyn ska tas till funktionshindrade,
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merResepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.
Lll löm, kmkåkpsenast sparat av bodnoräöbodnor Sidan 1-08-08öl, Resepolicy för Malmö stad med riktlinjer Resepolicy godkänd av kf 14/12 1995, 213, bih 152. Ändr av kf 20/12 2010, 274, bih 169. Riktlinjer
Läs merMobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun
LundaMaTs Miljöanpassat transportsystem LundaMaTs ger resultat nn o o i i ss r r e e v v t t r r Ko av rapporten Uppmärksamhet och effekter av LundaMaTs Ill. Peter Jönsson Dokumentinformation Titel LundaMaTs
Läs merResvaneundersökning kommunanställda hösten 2011
Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 I det följande kommer du att få frågor kring dels de resor du gör i tjänsten och dels kring dina resor till
Läs merHållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne
Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne 16 april 2008 Hässleholm Ninnie Gustafsson Hållbart resande i Samhällsplaneringen www.huddinge.se/hrisamhallsplaneringen Hållbart Resande i Samhällsplaneringen
Läs merMål % enheter mer hållbara transporter (Kollektivtrafik, cykel och gång) Minska biltrafiken till 630 mil/ person -65% CO2 per person 33
Mål 2020 + 9% enheter mer hållbara transporter (Kollektivtrafik, cykel och gång) Minska biltrafiken till 630 mil/ person -65% CO2 per person 33 strategier 52 åtgärder 5 strategiområden (Hållbar fordonstrafik,
Läs merRegionala systemanalyser
PM 2008-06-02 Regionala systemanalyser Jämställdhetsperspektiv: funktioner - åtgärder Jämställdhet i investeringsplaneringar handlar om att: Både män och kvinnor ska kunna påverka fördelningen av samhällets
Läs merFörstudie hållbart resande
Förstudie hållbart resande Resande i vår region Transporterna står för 37 procent av de totala utsläppen i regionen. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och många skulle kunna
Läs mermed anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen
Kommittémotion V019 Motion till riksdagen 2018/19:3054 av Jens Holm m.fl. (V) med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer
Läs merGemensam satsning på infrastruktur i SÖSK
Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter
Läs merHållbart resande i praktiken
Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart
Läs merSvar till Kommunvelometer 2011
Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare
Läs merPimpade resekort lockar unga till bussen
Pimpade resekort lockar unga till bussen Ge kollektivtrafiken i Blekinge lite mer färg och form. I projektet Res klokt har unga fått visa hur resan med tåg och buss också kan bli en designupplevelse. Årets
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING
HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING Bakgrund För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbetsresor
Läs merTrafikens problem. Företag i Smart Trafikant. Smart Trafikant Arbetsplats. Regionalt Mobilitetskontor
Per Hansson Maria Håkansson Hannele Johansson Transporter & Bränslen Regionalt Mobilitetskontor 2005 2008 2008 2012 arbetar med information, rådgivning och utbildning kring miljöanpassade transporter för
Läs merTrafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)
Till Trafikverket.se Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf) Visa resultat Visa indata Allmänt om projektet Projektnamn Projektnamn Egna kommentarer
Läs merKoncernkontoret Enheten för samhällsplanering
Koncernkontoret Enheten för samhällsplanering Jonas Hedlund Strateg hållbart resande 044 309 32 89 Jonas.hedlund@skane.se PM Datum 2018-11-01 Version 1 Dnr 1802095 1 (5) Hållbar Mobilitet Skåne - återrapportering
Läs merTRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE
TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE Beakta olika grupper och perspektiv med 3H-modellen Transportplaneringen påverkar jämlikheten och jämställdheten på flera sätt. Inte minst är
Läs merResvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder
Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder Vi planerare har en uppgift Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Domus Anders Tecknare Visionen Åtgärda upplevda brister i
Läs merDärför jobbar Lunds kommun med fyrstegsprincipen. hakan.lockby@lund.se
Därför jobbar Lunds kommun med fyrstegsprincipen hakan.lockby@lund.se Vad vill vi uppnå i staden? Bättre stadsmiljö med fler mötesplatser Minskad miljöpåverkan Dämpad trafikökning Förbättrad tillgänglighet
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:277 av Emma Wallrup m.fl. (V) Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merBorås resa mot framtiden. Åtgärdsvalsstudie Noden Borås utmaningar och lösningar för hållbar trafik
Borås resa mot framtiden Åtgärdsvalsstudie Noden Borås utmaningar och lösningar för hållbar trafik ÄLVSBORGSBANAN Vårgårda V 1795 CENTRUM NORDVÄST NORD ÖST Ulricehamn KUST TILL KUST-BANAN V 1757 VÄST Borås
Läs merEffektivare tjänsteresor
Effektivare tjänsteresor - Hur gör man? - Till vilken nytta? Pernilla Hyllenius, Trivector Traffic Nuläge Önskat läge Recept: Systematiskt arbetssätt Förankring Nuläge Utvärdering Policy & Mål Uppföljning
Läs merINTRESSENTER I BYGGSKEDET
SWEPOMM 2 014-11- 20 MINNESANTECKNINGAR F RÅN W ORKSHOP INTRESSENTER I BYGGSKEDET 1 1. VILKEN KVALITET VILL VI UPPNÅ I BYGGSKEDET? Upprätthåll samma framkomlighet som före byggstart. Öka upplevelsen om
Läs merKunskapsstråket. En unik position
Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan
Läs merKommunledningskontoret
Om Sverigeförhandlingen FAH oktober 2016 Uppdraget Framtidens järnvägsnät för fler bostäder, bättre arbetsmarknad och för ett hållbart resande En tolkning av uppdraget Den nya stambanan ska dras där den
Läs merTrafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik
2012-03-29 Trafikverket och tjälforskning Per Andersson Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik Från infrastrukturförvaltare till samhällsutvecklare 2 2012-04-24 Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande
Läs merSkellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder
Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och
Läs merRes lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande.
Res lönsamt Tjäna tid, pengar och hälsa Hållbara resor är lönsamma resor. Lönsamt för alla; samhälle, företag, organisationer och privatpersoner. Färre och snabbare arbetsresor, minskat behov av parkeringsplatser
Läs merSveriges bästa cykelstad
Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken
Läs merKonsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag
Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter
Läs merEn sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018
Hur vill du resa i Sigtuna kommun? En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018 www.sigtuna.se Dialogmöte 9 januari 2018 Den 9 januari 2018 bjöd Sigtuna kommun in till ett dialogmöte för att diskutera
Läs merDetta är Västsvenska paketet
Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och
Läs merFire steg till fremtidens transportsystem Exempel och erfarenheter från Sverige. Patrik Tornberg KTH Urbana och Regionala Studier / WSP Stockholm
Fire steg till fremtidens transportsystem Exempel och erfarenheter från Sverige Patrik Tornberg KTH Urbana och Regionala Studier / WSP Stockholm En viktig utgångspunkt för utvecklingen av transportsystemet
Läs merRegionalt mobilitetsarbete i Region Mitt
Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen
Läs mer16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne
16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag
Läs merMiljöfika för företag Kristianstad 140918
Miljöfika för företag Kristianstad 140918 140320 Britt Carlsson Green britt.carlsson-green@hmskane.se HMSkåne för en hållbar framtid med hållbara transporter www.hmskane.se 1 Framtidsfråga! Det sätt vi
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merHållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic
Hållbara transporter i översiktsplanen Karin Neergaard Trivector Traffic Vilka är utmaningarna och möjligheterna? 2 OECD:S GRANSKNING Sverige får gott betyg för sitt miljöarbete MEN, vi kan bli bättre
Läs merGodstransportstrategi. Västra Götaland
Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i
Läs merLeif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall
Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad
Läs merBeviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer
Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen
Läs merKommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn
Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren
Läs merAtt göra en skolreseplan handledning för kommuner
Att göra en skolreseplan handledning för kommuner Innehåll Inledning... 3 Förberedelser... 4 Val av skola... 4 Organisation och ansvarsfördelning... 4 Dialog och förankring... 4 Beskrivning av skolan...
Läs merABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län
Åtgärdsvalsstudie ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län Ärendenummer: TRV 2017/30977 Kortversion Därför görs en åtgärdsvalsstudie ABC-stråket mellan Uppsala och Stockholm
Läs merantagandeförslag TRAFIKPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN HANDLINGSPLAN KORT VERSION
antagandeförslag TRAFIKPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN HANDLINGSPLAN 2013-2017 KORT VERSION 2012 Trafikplan för Eskilstuna kommun Trafikplanen för Eskilstuna kommun består av en strategidel med bland annat
Läs merEn miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun
En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun MöTs inriktning Arbetet bedrivs i nära samarbete mellan Vägverket och kommunerna och ska involvera kommuninvånarna. Nyckelord i projektet är samordningsvinster,
Läs merVerksamhetsplan 2008 Hållbar Mobilitet Skåne
Verksamhetsplan 2008 Hållbar Mobilitet Skåne Bakgrund Transporter är en viktig del i Skånes utveckling. Samverkan för att skapa hållbara transportlösningar är ett prioriterat arbetsområde i regionen. Skåne
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Läs merSäker skolväg. På www.huddinge.se/sakerskolvag hittar du kartor för de skolor där avlämningsplatser har identifierats.
Resa i Huddinge Gå En promenad är ett enkelt och billigt sätt att hålla sig i form. En halvtimmes promenad varje dag ger dig motion som kan motverka både övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar och stress.
Läs merPlanera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan GR
Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan GR 171106 Magdalena Hedman Elvira Grandin FOJAB arkitekter Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande
Läs merHållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun
Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad
Läs merNYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET
VI BYGGER 16 NYA STATIONER I SKÅNE OCH SMÅLAND så att fler kan ta tåget till arbete, skola och fritid PROJEKT PÅGATÅG NORDOST OCH KRÖSATÅG Kommer du också att ta tåget? NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET
Läs mer