ERFARENHETER FRÅN VERKLIGHETEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ERFARENHETER FRÅN VERKLIGHETEN"

Transkript

1 ERFARENHETER FRÅN VERKLIGHETEN Fyrstegsprincipen för nya stadsdelar lund_tillhåll_skiss.indd

2 2 INLEDNING ETT NYTT FOKUS Det finns en bred samsyn i samhället kring att våra resor och transporter ska vara så säkra och så lite miljöbelastande som möjligt. Hur detta skall uppnås är inte lika självklart. Därför utvecklade vi Fyrstegsprincipen som nu bland annat används i planeringen av nya områden. Krister Wall Trafikverket HISTORISKT SETT HAR ARBETET för mer hållbara resor ofta skett inom ramen för olika projekt. Ofta har det handlat om kampanjer för ett förändrat resbeteende, men även projekt kring exempelvis upphandling av klimatanpassade fordon och transporter har genomförts av ett stort antal aktörer under det senaste årtiondet. I de allra flesta fall har arbetet drivits separerat från den traditionella trafik- och samhällsplaneringen. Genom att flytta fokus från enskilda åtgärder och projekt till att tydligare integrera hållbarhetsaspekterna i ordinarie verksamheter ökar sannolikheten för att effekterna blir långsiktiga. Samtidigt kräver detta delvis andra arbetssätt där organisationsutveckling och kulturförändring av traditionella verksamheter ofta är avgörande för framgång. Detta kräver uthållighet och ödmjukhet. För att nå den önskvärda utvecklingen inom planeringsverksamheten formulerade Vägverket redan i slutet på 90-talet den s.k. fyrstegsprincipen beslutade riksdagen att principen skulle användas i den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Grundtanken med fyrstegsprincipen är en genomtänkt och strategisk trafik- och samhällsplanering med fokus på synergieffekter. Beroende av sammanhanget kan principen tillämpas stegvis eller parallellt. Steg 1, och ibland även steg 2, handlar oftast inte i första hand om att välja åtgärd för ett transportproblem när detta redan uppkommit. För det mesta berör det i stället frågor som lokalisering av verksamheter, bebyggelse och aktiviteter. Eftersom åtgärderna vanligen berör flera olika parter och olika typer av verksamheter har kommunerna en viktig roll som koordinator. Inom projektet Fyrstegsprincipen i nya stadsdelar har man tagit fasta på detta och arbetat med att utveckla metoder för att implementera nya hållbara transportlösningar som stödjer den kommunala samhällsplaneringen i tydlig riktning mot mer hållbara transporter genom att systematiskt använda fyrstegsprincipen. lund_tillhåll_skiss.indd

3 INLEDNING 3 DIREKT FRÅN VERKLIGHETEN Fyrstegsprincipen är ett förhållningssätt, inte en praktisk manual. Därför behövs det fler erfarenheter av hur kommuner kan arbeta med Fyrstegsprincipen som metod. Detta är ett bidrag. Här får du bekanta dig med hur tre olika städer arbetat med metoden i planeringen av nya stadsdelar, områden med helt olika förutsättningar. PROJEKTET FYRSTEGSPRINCIPEN FÖR NYA STADSDELAR ska utveckla metoder för att implementera nya hållbara transportlösningar som stödjer den kommunala samhällsplaneringen i tydlig riktning mot mer hållbara transporter genom att systematiskt använda Fyrstegsprincipen. Målet: Att genom praktisk tillämpning ge bredd och fördjupning åt metoder för framgångsrik hållbar trafik- och bebyggelseplanering, utvärdera effektivitet i dessa och sprida erfarenheterna mellan och till övriga kommuner och aktörer. Deltagarna: Lunds kommun, Helsingborg stad och Energikontor Sydost AB. De områden som berörs av projektet är Ideon-Pålsjö och Brunnshög i Lund, Maria staden och H+ i Helsingborg och Gullberna i Karlskrona. FYRSTEGSPRINCIPEN 1 Tänk om. Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2 Optimera. Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3 Bygg om. Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer för att stödja steg ett och två. 4 Bygg nytt. Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Bild på framsida: Visionsbild för Södra hamnen, H+ Helsingborg. Illustration av Schönherr Landscape/ADEPT Architects. lund_tillhåll_skiss.indd

4 Arbetet med fyrstegsprincipen är en viktig del i planeringsarbetet när vi ska skapa en ny stadsdel som är tillgänglig för alla. - Karolina Nilsen, projektledare, Helsingborg stad lund_tillhåll_skiss.indd

5 PLANERING HELSINGBORG 5 STORA FRAMTIDSPLANER MED FYRSTEGSPRINCIPEN Helsingborgs stora framtidsprojekt heter H+. Ett nytt område växer fram från Knutpunkten i norr till Ramlösa i söder. Området är centralt beläget och har med sin närhet till både vatten och goda kommunikationer ett attraktivt läge. Med en stark miljöprofil och höga krav på tillgänglighet spelar arbetet med Fyrstegsprincipen och Mobility management en viktig roll redan i planeringen av H+. H+ SKA BLI CIRKA EN MILJON kvadratmeter stort. I området finns idag bland annat Helsingborgs hamn och Campus Helsingborg (Lunds Universitet), men också stora outnyttjade delar. År 2035 ska mellan personer bo, arbeta eller studera i området. Ett huvudsyfte med projektet är att tågresandet ska öka genom bättre tillgänglighet till Knutpunkten för resande med start- eller målpunkt i Helsingborgs södra stadsdelar. Projektet gör det också möjligt att bygga ut bostäder och arbetsplatser i stationsnära läge vilket skapar förutsättningar för ökat kollektivt resande. Mobility management strategi för H+ En av de stora utmaningarna med utbyggnaden av H+ området i Helsingborg handlar om mobiliteten. Hur kan rörlighet, kommunikation och möten utvecklas utan att det skapar mer problem och miljöbelastning? Arbetet med Mobility management kan bli en viktig del i att nå högt ställda mål för att göra H+ till ett område som är tillgängligt för alla. En långsiktig plan för hur Mobility management-frågorna kan hanteras inför och under utbyggnaden av området, skulle därför vara ett bra stöd för att nå målen. Målet är att planen ska innehålla en övergripande inriktning såväl som konkreta åtgärder. Åtgärderna ska vara preciserade och svara på frågorna vad, hur, vem och när. Materialet ska också vara pedagogiskt, kommunicerbart, väl förankrat och användbart i den fortsatta stadsbyggnadsprocessen. Karolina Nilsen Helsingborg stad lund_tillhåll_skiss.indd

6 6 PLANERING HELSINGBORG SÅ HÄR HAR STRATEGIN VUXIT FRAM 1 Kunskapsinhämtning. Vilka visioner och mål finns för hållbara transporter inom H+ området? Hur kan Helsingborgs stad arbeta med Mobility management redan i tidiga skeden inom ett exploateringsprojekt? Finns det goda exempel i Sverige, Europa att använda sig av? 2 Ta fram en bruttolista med förutsättningar för hållbart resande. Vilka fysiska förutsättningar krävs för att det ska vara lätt att göra rätt, dvs resa hållbart inom H+ området? När i den kommunala planeringsprocessen kan Mobility Managementåtgärder sättas in för att skapa dessa förutsättningar och vilka aktörer är viktiga att samverka med? 3 Förankring internt. Hur ska Helsingborgs stad arbeta internt för att nå målen med hållbart resande inom H+ området? Har vi en gemensam bild av vilka åtgärder som krävs? En processplan för att integrera Mobility management i den kommunala planeringsprocessen har tagits fram. 4 Samarbete med tjänstemän och andra aktörer kring ett case, dvs ett område eller en detaljplan inom H+. Erfarenheterna från att ha arbetat med ett case, samlas i en långsiktig plan för Mobility management-åtgärder inför och under utbyggnaden av H+. Utredning Ramlösa station Ramlösa station ses som en viktig länk i utbyggnaden av H+ området och möjligheterna för ett ökat resande med kollektivtrafiken. Redan idag är Ramlösa station en kollektivtrafiknod och den 14:e största tågstationen i Skåne. Både regionalbussar och stadsbussar stannar vid stationen och vid bron över järnvägen passerar motorfordon per dygn och cyklar. Där finns alltså goda möjligheter för byten mellan olika trafikslag, men området bjuder också på utmaningar. Ramlösa station upplevs idag som oattraktiv och otrygg av de som vistas där och trafiksituationen är osäker. Flera olyckor inträffar varje år på bron ovanför järnvägen, oftast mellan oskyddade trafikanter och bilar. Därför har en utredning gjorts för att titta på hur stationsområdet skulle kunna utvecklas och bli mer tillgängligt för alla trafikanter. Syftet Förbättra kunskapen om vad en regional kollektivtrafiknod har för begränsningar och möjligheter. Utredningen skulle också göra det möjligt att bygga upp en kunskapsbank kring hur byten mellan olika färdmedel kan integreras i utformningen av en regional kollektivtrafiknod. Något som är viktigt i planeringen med fyrstegsmetoden och arbetet med en MM-strategi. Målet Skapa en exempelsamling och underlag inför kommande förändringar vid Ramlösa station samt i andra regionala noder i staden. Resultatet Ny kunskap och en checklista som kommer att användas när planarbetet för ombyggnaden av Ramlösa station kommer igång. På detta sätt kan stru - kturer anpassas så att bytespunkter och kollektivtrafik kan optimeras. lund_tillhåll_skiss.indd

7 Ramlösa station lund_tillhåll_skiss.indd

8 För att uppnå effekt behöver alla parter känna att de har att vinna på att satsa på åtgärder som främjar alternativ till bil. Ylva S Åqvist, projektledare, Lunds kommun lund_tillhåll_skiss.indd

9 FÖRANKRING LUND 9 FÖRSTA GEMENSAMMA STEGET MOT ETT BILSNÅLT OMRÅDE Nordöstra Lund växer så det knakar. Antalet arbetsplatser i området ska fördubblas vilket innebär ett ökat transportbehov i ett redan ansträngt vägnät. Därför har målsättningen för arbetet med fyrstegsprincipens steg ett på Ideon Pålsjö och Brunnshög varit att tillsammans med företagen på området skapa bättre förutsättningar för att välja bort bilen. För att lyckas krävs det att de stora aktörerna näringsidkare, kommun och regionen hittar gemensamma drivkrafter och samverkar. DIALOG OCH FÖRANKRING HAR VARIT viktiga ingredienser i arbetet med Ideon-Pålsjö och Brunnshög. Kommunens uppgift har varit att stödja aktörerna i deras arbete genom att identifiera behov, öka medvetenheten om transportval och ge stöd åt företagens initiativ. Det är aldrig lätt att driva en process med många aktörer, men förutsättningarna har varit goda eftersom alla inblandade är måna om att staden och stadsdelens konkurrenskraft utvecklas. Gemensamma drivkrafter och extern förankring En viktig erfarenhet från arbetet på Ideon-Pålsjö och Brunnshög är vikten av att bygga relationer med en ömsesidig nytta. För att lyckas krävs det att samverkansprocessen utgår från en gemensam förståelse av de aktuella problemen och de mål som eftersträvas. Och inte minst en bra förståelse för näringslivets förutsättningar, drivkrafter och ambitioner. Det ställer krav på att tjänstemän lägger ned kraft på att identifiera behov och att hitta gemensamma lösningar som dessutom skapar mervärde för bägge parter. Genom att hitta gemensamma drivkrafter tillvaratar vi den energi som skapas inom samarbetet. Det handlar alltså om att skapa förutsättningar för samarbeten som bygger på ett WinWin tänk. Snarare än att argumentera och förhandla sig fram till en viss lösning. Ylva S Åqvist Lunds kommun lund_tillhåll_skiss.indd

10 10 FÖRANKRING LUND RESULTAT En god dialog och bra underlag för att genomföra rätt insatser. Ökad förståelse mellan företagen och kommunen kring varandras drivkrafter och behov. Dialogen har hjälpt olika parter att lösa problem tillsammans. Arbetsgivarna har kunnat erbjuda bättre information till sina medarbetare. Extern samverkan på hemmaplan En organisation som ska hantera eller bygga upp samverkansprocesser behöver slipa sin egen organisation så att alla aktörer strävar åt samma håll. Det vill säga skapa en tydlighet bland medarbetare kring vilka värdeord som ska genomsyra mötet med externa kontakter och varför. Att inleda en samverkansprocess där nyckelorden för bemötandet är definierat, kommunicerat och förankrat ger bättre förutsättningar i det fortsatta arbetet. Men att välja ut orden nyfikna och lösningsfokuserade som ledord för bemötandet räcker inte. Det krävs en medveten strategi för att konkretisera vad värdeorden innebär i praktisk handling för den enskilde tjänstemannen. Ideon lund_tillhåll_skiss.indd

11 FÖRANKRING KARLSKRONA 11 MOT MER FRAMTIDSSUND TRAFIK PÅ SJUKHUSOMRÅDET Stadsdelen Gullberna i Karlskrona är ett gammalt sjukhusområde som redan rymmer arbetsplatser, bostäder och skolor. När området ska utvecklas finns god potential att samtidigt utveckla det hållbara resandet. Därför har Fyrstegsprincipen använts i planeringsarbetet. Ett arbete där engagemang och förankring hos olika aktörer har spelat en viktig roll. EN STOR DEL AV RESORNA till och från Gullberna görs med bil. Det skapar ett stort tryck på vägnätet som inte är dimensionerat för dagens trafik. Särskilt när många föräldrar hämtar och lämnar sina barn på skolorna. Dessutom saknas till stor del trottoarer, gång- och cykel vägar i området. Men det finns samtidigt goda förutsättningar att öka det hållbara resandet inom området. Skolor och föräldrar har till exempel länge varit bekymrade både över trängseln och säkerheten i trafiken. Och ett bra utbud av kollektivtrafikförbindelser och cykelvägar till Karlskrona centrum ger goda förutsättningar att välja bort bilen. Dialog och förankring Om fler valde cykeln eller kollektivtrafiken för att ta sig till jobb eller skolor i området skulle trycket i trafiken lätta och säkerheten öka. Men för att förändra trafiksituationen krävs engagemang, dialog och samarbete mellan många olika aktörer. Därför har ett omfattande förankringsarbete genomförts med olika aktörer och intressenter. Så här gick det till. 1. Problem och mål identifierades. 2. En kartläggning av aktörerna på området genomfördes. Det är viktigt att identifiera deras roll och behov. Och att ta fram lämpliga argument till de olika aktörerna för att få dem med i projektet. Camille Delepierre Energikontor Sydost lund_tillhåll_skiss.indd

12 12 FÖRANKRING KARLSKRONA En viktig långsiktig vinst av förankringsarbetet var det fortsatt goda samarbete vi fått med Blekingetrafiken. - Camille Delepierre, projektledare Energikontor Sydost 3. Projektet presentades för: Karlskrona kommun, Region Blekinge, Blekingetrafiken, Trafikverket, Samfällighetsföreningen och skolorna på området, samt internt till medarbetare på Energikontor Sydost. Blekingetrafiken blev en ny och mycket viktig samarbetspartner, både under och efter projektet. 4. En arbetsgrupp byggdes med representant från Karlskrona kommun, Blekingetrafiken, Trafikverket och Energikontor Sydost. 5. En andra arbetsgrupp byggdes på området med representant från skolorna och engagerade föräldrar. OLIKA ARGUMENT TILL OLIKA AKTÖRER Företag: Anställda som cyklar till jobbet har lägre sjukfrånvaro än de som pendlar med bil. Om fler åker kollektivt till jobbet kan parkeringsyta använda till något annat. Minskning av antalet bilar som kör in samtidigt på området ger en smidigare och säkrare trafik. Grön image. Region Blekinge: Projektet siktar på att få flera aktörer i Blekinge att använda fyrstegsprincipen och att få ett hållbart transportsystem i Blekinge. Blekingetrafiken: Projektet siktar på att få flera resenärer på kollektivtrafiken (fördubbling av målet). Trafikverket: Projektet siktar på att öka användningen av fyrstegsprincipen. Fastighetsägare/samfällighetsföreningen: Om fler cyklar och går på området, ökar trafiksäkerheten, samhällslivet, livskvalitén och bostadsvärdet. Minskning av antalet bilar som kör in samtidigt på området och leder till en mindre rörig och osäker trafikupplevelse. Grön image. Skolor: Det fanns intresse i projektet från början eftersom trafiksituationen upplevdes och var otillfredsställande. lund_tillhåll_skiss.indd

13 Designade busskort lund_tillhåll_skiss.indd

14 Mobilitetsplaner, prova påaktiviteter, utredningar, dialogarbete, resvaneundersökningar, tävlingar, kampanjer och fler samlade erfarenheter från Karlskrona, Helsingborg och Lund. lund_tillhåll_skiss.indd

15 GENOMFÖRANDE KARLSKRONA 15 DET HÄR HAR VI GJORT I KARLSKRONA Från integrerade mobilitetsplaner till pimpade busshållplatser. Arbetet med fyrstegsprocessen i Karlskrona har fokuserat på olika åtgärder inom steg 1 och steg 2, åtgärder som påverkar valet av färdmedel och som gör det möjligt att utnyttja befintliga möjligheter mer effektivt. Det här är våra erfarenheter. Genomförda åtgärder i Karlskrona En integrerad mobilitetsplan togs fram. En nulägesanalys gjordes. En resvanundersökning gjordes hos skolbarnen. Översiktsplanen, detaljplanen och övriga planeringsdokument studerades. Prova på-aktiviteten Testresenär genomfördes mot samtliga arbetsplatser på området. Syftet att få vanebilister att testa pendla med kollektivtrafiken under en månad utan kostnad. Sydost Trampar erbjöds till samtliga arbetsplaster för att få fler att cykla till jobbet. Sydost Trampar är en regional cykeltävling i Sydost mellan arbetsplatser (www.sydosttrampar.se). Res klokt framtidens resenärer genomfördes i samarbete med Blekingetrafiken, Trafikverket och Karlskrona kommun. Inom Res klokt erbjöd klasserna på området Gullberna att delta i följande fyra projekt: Blekingeresan, tävlingen Designa ditt resekort, tävlingen Pimpa din busshållplats och busskalaset. Åtgärderna genomfördes med hjälp av SUMO utvärderingsverktyg. Pimpa din busshållplats! Två tävlingar Med tävlingen Designa ditt resekort fick samtliga klasser på Gullberna att tävla om att vinna ett egendesignat resekort. Tävlingen Pimpa din busshållplats gav samtliga klasser på området Gullberna möjlighet att tillsammans jobba fram ett förslag på hur de vill att en busshållplats ska se ut. lund_tillhåll_skiss.indd

16 16 GENOMFÖRANDE KARLSKRONA Blekingeresan Blekingeresan visar eleverna hur de kan resa på ett annat sätt än i föräldrars bil och ger kunskap om hur man med hjälp av karta, tidtabell och reseplaneraren kan planera sin resa. Grupper om 4 7 elever fick själva planera en resrutt med kollektivtrafik (buss och tåg) i Blekinge som genomfördes under en valfri dag, utan kostnad. Blekingeresan ger eleverna erfarenhet i att planera sin tid och vad man hinner med under en dag, kunskap om Blekinges geografi, historia och kultur och träning i att arbeta i grupp och i dokumentation. Gruppen redovisar sina intryck från resan på valfritt sätt (affisch, film etc.). Konceptet som blev väldigt lyckat kommer att fortsätta utvecklas och spridas till andra skolor och orter. Busskalaset Ett busskalas genomfördes i samarbete med skolorna och Blekingetrafiken under Trafikantveckan 2011 (16:e september). Femton klasser (cirka 400 barn) deltog. Två stylade busshållplatser invigdes, tjugo självdesignade resekort delades ut och Blekingeresans filmredovisningar visades. Busskalas lund_tillhåll_skiss.indd

17 DET HÄR HAR VI GJORT I HELSINGBORG GENOMFÖRANDE HELSINGBORG 17 Helsingborgs stad har samarbetat med befintliga verksamheter längs Bredgatan inom H+ området. Syftet är att arbetsplatserna och de anställda ska bidra till ett ökat hållbart resande i området. Det handlar både om att uppmuntra de anställda att i högre grad resa hållbart till och från jobbet och i tjänsten, samt att genom olika åtgärder underlätta för de anställda att välja hållbara transportsätt. Så här har det gått till. 1. Nulägesanalys Samarbetet startade med en nulägesanalys som inkluderade en resvaneundersökning kring de anställdas resvanor med hjälp av en webbaserad enkätundersökning. Undersökning omfattade tjänsteresor såväl som resor till- och från jobbet undersöks. Resultatet blev sedan utgångspunkt för det fortsatta arbetet. 2. Prova på De anställda har deltagit i olika prova på-aktiviteter såsom Testresenär och sparsam körning (kurs). Aktiviteterna har vänt sig till de som brukar köra bil till jobbet och som under en period kan tänka sig att testa att istället åka kollektivt. De som inte kan välja kollektivtrafik har istället erbjudits en kurs i sparsam körning. Prova på-grupperna har sållats ut via resvaneundersökningen. Genom att erbjuda utbildning och visning av telefon- och videokonferensutrustning har även antalet Resfria möten kunnat öka. 3. Uppmuntra Det är viktigt att uppmuntra och använda ambassadörer för hållbart resande. Det kan ske med olika typer av kampanjer. Socialförvaltningen på Bredgatan deltog till exempel en no- mineringskampanj för de anställda. Kampanjen gick ut på att man kunde nominera en kollega till Bästa miljöpendlare. Socialförvaltningen deltog även i cykelutmaningen Skånetrampar, en lagaktivitet öppen för arbetsplatser i hela Skåne. Cykelutmaningen är en aktivitet för både nya cyklister och de som redan cyklar. 4. Underlätta En översyn av förutsättningar för hållbara resor har genomförts för att hitta förbättringsområden. Arbetet har gjorts tillsammans med en grupp av representanter för arbetsplatsen. Och erfarenheter från enkätundersökningen har fungerat som underlag. Mottot är det ska vara lätt att göra rätt. Arbetsgruppen har tagit fram förslag till förbättringsåtgärder som sedan prioriteras. Åtgärdsförslag har därefter lämnats till företagsledningen. 5. Följa upp Den hållbara resan och arbetsgivaren har gemensamt kommit fram till hur arbetet ska följas upp och kommuniceras till de anställda. lund_tillhåll_skiss.indd

18 Helsingborg H+ lund_tillhåll_skiss.indd

19 GENOMFÖRANDE LUND 19 DET HÄR HAR VI GJORT I LUND Identifiera behov, öka medvetenheten om transportval och ge stöd åt företagens egna initiativ. Med hjälp av dialog, kartläggning av anställdas resor, information och andra kommunikationsinsatser har kommunen stöttat företagen i området Ideon Pålsjö/Brunnshög. Allt för att få fler att välja bort bilen. FÖRETAGEN HAR FÅTT HJÄLP att inventera nuläget och att sortera bland åtgärder för att satsa på de som ger mest effekt utifrån deras förutsättningar och ambition. En rad åtgärder har också genomförts för att stödja arbetsgivarna i sitt interna arbete. Det har dels handlat om att erbjuda verktyg i det operativa arbetet, dels om att vara en länk mellan företagen och andra delar av kommunens organisation samt externa parter såsom Skånetrafiken. Samarbetet med Skånetrafiken har till exempel lett till en rad företagsspecifika kampanjer kring kollektivtrafik. Exempel på åtgärder Resejämföraren kommunen har tagit fram ett nytt verktyg som visar resvanors effekt på plånboken, hälsan och miljön (www.lund.se/resejamforaren). Länkskafferiet relevanta länkar för hållbara transportval har samlats och erbjudits företagens intranät. Företagsspecifik stöldsäker cykelparkering åtgärd som underlättat för pendlare som kommer in till Lund C. Intermodala respunkter cykelfrämjande åtgärder kring tre viktiga hållplatser som underlättar övergången mellan cykel och kollektivtrafik. Genomtänkt vägvisning för gående och cyklister gör det lättare att orientera sig i området. Skyltning mot alternativa bilvägar åtgärd som syftar till att minska trängsel i rusningstrafik. Resejämföraren lund_tillhåll_skiss.indd

20 Mjuka åtgärder har generellt sett en högre kostnadseffektivitet, det vill säga att de kostar mindre per inbesparat CO ² -utsläpp, än hårda åtgärder. Katarina Evanth, Trivector Traffic AB lund_tillhåll_skiss.indd

21 UTVÄRDERING 21 EFFEKTERNA AV FYRSTEGS- PRINCIPEN I PRAKTIKEN Ett förhållningssätt kan ge goda konkreta resultat. Kommuner som planerar och utvärderar sina åtgärder på ett genomtänkt sätt har goda möjligheter att optimera sin trafikplanering med fyrstegsprincipen. Det är en av slutsatserna från Trivectors utvärdering av fyrstegsprincipen i praktiken. FYRSTEGSPRINCIPENS STEG ETT OCH TVÅ handlar om att komplettera befintlig infrastruktur med kunskapshöjande och attitydpåverkande åtgärder för att öka hållbara resval. Störst nytta av stegen fås om man tar hänsyn till trafikkonsekvenserna och transportefterfrågan redan när det fattas beslut om andra samhällsplaneringsfrågor på kommunal nivå, som till exempel lokalisering av verksamheter eller boende. Utvärdera steg 1 3 Det är mycket viktigt att kommuner redan från början gör upp en plan för systematisk uppföljning och utvärdering av varje del i den praktiska tillämpningen av fyrstegsprincipen. Av tradition har kommuner ofta goda kunskaper om hur man ska utvärdera steg fyra, det vill säga större ombyggnadsåtgärder. Men det är minst lika viktigt att utvärdera åtgärder inom steg 1 3 som inte kräver stora finansiella investeringar, men som ändå ofta förbättrar effektiviteten av fysisk infrastruktur genom att optimera utnyttjandet. Steg 2 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon PLANERINGSPROCESSEN Steg 1 Åtgärder som kan påverka transportbehovet (efterfrågan) och val av transportsätt Steg 3 Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnader Steg 3 Begränsade ombyggnadsåtgärder lund_tillhåll_skiss.indd

22 22 UTVÄRDERING Steg ett utgörs av såväl fysisk planering med lokalisering av verksamheter och boende som av Mobility management (MM). MM är ett relativt nytt område och förhållandevis lite har ännu implementerats och trots att det finns metoder för utvärdering, SUMO (System för utvärdering av mobilitetsprojekt) och SARA (Sektorns aktörers resultat av aktiviteter). Steg 1 3-åtgärder är kostnadseffektiva Man bör utvärdera både miljöeffekter och samhällsekonomiska effekter av minskat biltrafikarbete. Det sistnämnda är intressant inte minst på grund av att det kan finnas pengar att spara. Trots en allmän brist på utvärderingar, finns det resultat från faktiska beräkningar av implementerade åtgärder som indikerar att mjuka åtgärder generellt sett har en högre kostnadseffektivitet, det vill säga att de kostar mindre per inbesparat CO ² -utsläpp, än hårda åtgärder. Kommuner bör i större utsträckning satsa på denna typ av åtgärder eftersom de kan vara mer samhällsekonomiskt lönsamma än nyinvesteringar inom infrastruktur. Dessutom vore det bra om fler kommuner utvärderade steg 1 3-åtgärder för att styrka de få resultat som finns i dagsläget. Vinster för både samhället och individen Steg 1 3-åtgärder ger vinster för samhället i form av minskade koldioxidutsläpp, minskade utsläpp av hälsopåverkande ämnen och buller, minskade barriäreffekter, färre olyckor och mindre trängsel. Individen får också vinster i form av bättre ekonomi, bättre hälsa och mindre stress. Utvärderat projekt i Lund I projektet Fyrstegsprincipen i praktiken på Ideon-Pålsjö och Brunnshög i Lund har steg 1 3 tillämpats med bl a följande åtgärder: Steg 1: Beteendepåverkande åtgärder gröna resplaner/transportrådgivning till företag, resejämförare, kampanjer och utbildning Steg 2: Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät vägvisning för gående, cyklister och bilister, belysnings- och planteringsåtgärder Steg 3: Förbättra vägnätet högkvalitativt gång- och cykelstråk, intermodal respunkt Hur kan en utvärdering se ut? En utvärdering av Lundaprojektet har genomförts. Utvärderingen har bestått av tre huvudsakliga delar som beskrivs översiktligt nedan. Här ses vad som bör ingå i en utvärdering av steg 1 3 i arbetet med fyrstegsprincipen. Denna utvärderingsmodell kan användas vid liknande projekt. 1. Effektutvärdering av erhållna effekter i form av ändrat beteende och koldioxidutsläpp. Både av transportrådgivningen mot företag inom området och av enskilda åtgärder riktade mot speciella grupper. Detta har gjorts enligt metodiken i SUMO (System för Utvärdering av Mobilitetsprojekt). Jämförelser med trafikräkningar har även ingått i denna del. 2. Processutvärdering av arbetssättet genom SUMO-utvärdering för att dra lärdomar inför framtida satsningar. Intervjuer har genomförts med representanter för samtliga 11 bearbetade företag, oavsett om de valt att gå vidare med ett samarbete och/eller fortsatt mobilitetsarbete. 3. Samhällsekonomisk analys kan med fördel göras på åtgärder genomförda inom fyrstegsprincipen steg 1 3 för att vis på hur kostnadseffektiva dessa kan vara jämfört med steg fyra. lund_tillhåll_skiss.indd

23 KONTAKTUPPGIFTER Vill du veta mer om något av projekten? Kontakta respekive projektledare för mer information: Karolina Nilsen Helsingborg stad Ylva S Åqvist Lunds kommun Camille Delepierre Energikontor Sydost AB Text: Krister Wall, Karolina Nilsen, Ylva S Åqvist, Camille Delepierre Foto: Helsingborg stad, Lunds kommun, Energikontor Sydost AB Design: Sustainable Studio Tryck: Tryckeriet, Serviceförvaltningen, Lunds kommun 2012 lund_tillhåll_skiss.indd

24 Med fyrstegsprincipen kan kommuner undvika kostsamma investeringar samtidigt som mer hållbara resvanor skapas. Men hur funkar det i verkligheten? Här får du möta fyra projektledare från tre olika städer som berättar om hur de arbetat med planering, förankring och genomförande i projektet Fyrstegsprincipen för nya stadsdelar. lund_tillhåll_skiss.indd

Res klokt framtidens resenärer

Res klokt framtidens resenärer Res klokt framtidens resenärer Många barn lär sig i dag att det enda färdmedlet är bil. Man blir skjutsad till skolan, till fritidsaktiviteter och till vänner och bekanta. När de blir äldre och ska ta

Läs mer

2007-05-28. Framtidsvägen

2007-05-28. Framtidsvägen Framtidsvägen Att i praktiken tillämpa de första två stegen i fyrstegsprincipen. Ett samarbete mellan regionens största kommuner för ett hållbart vägtransportsystem. Ulf Pilerot, projektledare Hållbart

Läs mer

Per Hansson projektledare

Per Hansson projektledare Cyklister - en grupp att räkna med 9:00 Inledning Ulf Agermark, Växjö kommun 9:15 Bra cykelparkering bidra till ökat cyklande Pelle Envall, TUB Trafikutredningsbyrån 10:15 Fika 10:30 Cyklisternas betydelse

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING Bakgrund För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbetsresor

Läs mer

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Verksamhetsplan 2015-01-19 Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Dokumentet är beslutat och antaget den 2014-01-14 av styrgruppen för Hållbart Resande. I gruppen ingår kommunstyrelsens

Läs mer

Hållbart resande i praktiken

Hållbart resande i praktiken Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Pimpade resekort lockar unga till bussen

Pimpade resekort lockar unga till bussen Pimpade resekort lockar unga till bussen Ge kollektivtrafiken i Blekinge lite mer färg och form. I projektet Res klokt har unga fått visa hur resan med tåg och buss också kan bli en designupplevelse. Årets

Läs mer

Sedan starten år 2000 har över 50 000 personer deltagit i Cykelutmaningen! Femton år sedan starten är Cykelutmaningen mer aktuellt än någonsin!

Sedan starten år 2000 har över 50 000 personer deltagit i Cykelutmaningen! Femton år sedan starten är Cykelutmaningen mer aktuellt än någonsin! Cykelutmaningen är ett verktyg för er som vill uppnå era miljöoch friskvårdsmål. En rolig lagtävling där deltagarna samlar poäng till laget genom att gå, cykla och åka kollektivt till och från jobbet.

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 I det följande kommer du att få frågor kring dels de resor du gör i tjänsten och dels kring dina resor till

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

Effektivare tjänsteresor

Effektivare tjänsteresor Effektivare tjänsteresor - Hur gör man? - Till vilken nytta? Pernilla Hyllenius, Trivector Traffic Nuläge Önskat läge Recept: Systematiskt arbetssätt Förankring Nuläge Utvärdering Policy & Mål Uppföljning

Läs mer

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten. Lll löm, kmkåkpsenast sparat av bodnoräöbodnor Sidan 1-08-08öl, Resepolicy för Malmö stad med riktlinjer Resepolicy godkänd av kf 14/12 1995, 213, bih 152. Ändr av kf 20/12 2010, 274, bih 169. Riktlinjer

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter

Läs mer

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de verkligen vill göra. Kollektiv åkning kommer nu att bli

Läs mer

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Antagen av gatunämnden 22 mars, 2010 Förord Alla människor har ett behov av rörelse för att förflytta oss, underhålla vår kropp och vår själ. För att få ihop det

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Trafikstrategi för Alvesta kommun

Trafikstrategi för Alvesta kommun 2015-04-28 Trafikstrategi för Alvesta kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-03-24 19 INNEHÅLL Vision och strategi... 3 BILAGOR Bakgrund... 6 Förslag på fortsatt arbete... 11 Ordförklaring... 12 Referenslitteratur...

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret Trafikgruppen Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Trafikgruppen noterar med tillfredsställelse det positiva beskedet

Läs mer

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande.

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande. Res lönsamt Tjäna tid, pengar och hälsa Hållbara resor är lönsamma resor. Lönsamt för alla; samhälle, företag, organisationer och privatpersoner. Färre och snabbare arbetsresor, minskat behov av parkeringsplatser

Läs mer

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012 Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 202 Genomförande av länsplanen 202 Fredrik Idevall 202-03-6 Genomförande länsplanen 4 Större objekt 5 3 2, 2 Större namnsatta objekt 20. rv 5/Södra tvärleden

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Kartläggning av resor, arbetsgivarens halva

Kartläggning av resor, arbetsgivarens halva Kartläggning av resor, arbetsgivarens halva Två delar: För att identifiera effektiva och lönsamma åtgärder för personalens resor till, från och i arbetet gör vi en enkel kartläggning. De grundar sig på

Läs mer

Resepolicy för Kumla kommun

Resepolicy för Kumla kommun Resepolicy för Kumla kommun Antagen av kommunstyrelsen den 4/5 2011, 82 2011-xx-xx 1. Inledning Kumla kommuns resepolicy gäller för samtliga anställda och politiker i Kumla kommun och i de kommunala bolagen.

Läs mer

INTRESSENTER I BYGGSKEDET

INTRESSENTER I BYGGSKEDET SWEPOMM 2 014-11- 20 MINNESANTECKNINGAR F RÅN W ORKSHOP INTRESSENTER I BYGGSKEDET 1 1. VILKEN KVALITET VILL VI UPPNÅ I BYGGSKEDET? Upprätthåll samma framkomlighet som före byggstart. Öka upplevelsen om

Läs mer

SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola

SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola Innehåll Inledning 1 Skolreseplan 2 - Varför en skolreseplan? - Genomförande av Skolreseplan? Syfte 4 - Mål Arbetsgrupp 5 Tidplan 6 Nulägesbeskrivning

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 105 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Bygg om eller bygg nytt

Bygg om eller bygg nytt Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel

Läs mer

Miljöfika för företag Kristianstad 140918

Miljöfika för företag Kristianstad 140918 Miljöfika för företag Kristianstad 140918 140320 Britt Carlsson Green britt.carlsson-green@hmskane.se HMSkåne för en hållbar framtid med hållbara transporter www.hmskane.se 1 Framtidsfråga! Det sätt vi

Läs mer

Cykelkonferensen 2009

Cykelkonferensen 2009 Cykelkonferensen 2009 29 30 september i Linköping Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Välkommen till SKL:s cykelkonferens 2009! Cykelfrågorna upplever just nu en renässans, med klimatfrågorna

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Unga tankar om framtidens resor

Unga tankar om framtidens resor 2011-03-24 Unga tankar om framtidens resor Specialutgåva kring gångtrafik! Idéer och illustrationer: Elever vid Thorildsplans gymnasium Stefan Myhrberg, Fariba Daryani Stockholms stad, Trafikkontoret Så

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Säker skolväg. På www.huddinge.se/sakerskolvag hittar du kartor för de skolor där avlämningsplatser har identifierats.

Säker skolväg. På www.huddinge.se/sakerskolvag hittar du kartor för de skolor där avlämningsplatser har identifierats. Resa i Huddinge Gå En promenad är ett enkelt och billigt sätt att hålla sig i form. En halvtimmes promenad varje dag ger dig motion som kan motverka både övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar och stress.

Läs mer

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till ISEMOA:s så går den till www.isemoa.eu ISEMOA pågår från maj 2010 till maj 2013. ISEMOA finansieras av EU inom programmet IEE 2009 STEER. Utgivare: Austrian Mobility Research FGM-AMOR (Projektkoordinator).

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Trafik-GIS seminarium i Göteborg 23-24 januari 2007. Trafiken.nu i Skåne. Del 2: Strategi kring Reseplanering, trafikstörningsinformation mm.

Trafik-GIS seminarium i Göteborg 23-24 januari 2007. Trafiken.nu i Skåne. Del 2: Strategi kring Reseplanering, trafikstörningsinformation mm. Trafik-GIS seminarium i Göteborg 23-24 januari 2007 Trafiken.nu i Skåne Del 2: Strategi kring Reseplanering, trafikstörningsinformation mm. Krister Nordland/ Skånetrafiken och Sorin Sima/Vägverket Skåne

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET VI BYGGER 16 NYA STATIONER I SKÅNE OCH SMÅLAND så att fler kan ta tåget till arbete, skola och fritid PROJEKT PÅGATÅG NORDOST OCH KRÖSATÅG Kommer du också att ta tåget? NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

Läs mer

Presentation, MM i Helsingfors 2011-05-05

Presentation, MM i Helsingfors 2011-05-05 Presentation, MM i Helsingfors 2011-05-05 Mobility Management i Helsingfors, 110505 Disposition EPOMM Vad är MM Varför arbeta med MM Nyttan med MM Utvecklingen i Sverige 2 2011-05-06 Vad är MM? Definition

Läs mer

... och tio goda råd på vägen

... och tio goda råd på vägen Tre bra skäl att se över företagets resor... Stärkt varumärke och miljöprofil Friskare och nöjdare personal Lägre kostnader... och tio goda råd på vägen Tre bra skäl att se över företagets resor Det lönar

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

Regional cykelplan för Uppsala län

Regional cykelplan för Uppsala län 2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax

Läs mer

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering Färre mil och mer tid med bättre planering Det körs många mil med bil i kommunal verksamhet. Särskilt gäller detta inom socialförvaltningen eller motsvarande. I detta avsnitt beskrivs hur man kan effektivisera

Läs mer

Effektivare fordonsanvändning i en kommun Tjänstebilpool! Eller var ska vi börja Pernilla Hyllenius Mattisson Trivector Traffic

Effektivare fordonsanvändning i en kommun Tjänstebilpool! Eller var ska vi börja Pernilla Hyllenius Mattisson Trivector Traffic Effektivare fordonsanvändning i en kommun Tjänstebilpool! Eller var ska vi börja Pernilla Hyllenius Mattisson Trivector Traffic Hur ser bilanvändningen ut i er kommun? Vad kännetecknar en kommunal tjänstebilpool?

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

Metodik för åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen

Metodik för åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen RAPPORT 2012:61 VERSION 1.0 Metodik för åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen - stöd för att förstå situationen, pröva och konsekvensbeskriva olika lösningar Dokumentinformation Titel: Metodik för

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Sammanfattning Ett mobilitetskontor i Halmstad ska stimulera till klimatsmartare resval och på så sätt minska koldioxidutsläppen från transporterna. Halmstadsborna

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv En fossiloberoende transportsektor 2030 Göteborg 13 september 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Fossiloberoende = hållbar? Trivector Traffic

Läs mer

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun Cykelstrategi för Falköpings kommun Innehållsförteckning Inledning 3 dokument 3 Nulägesanalys 4 Vision Falköping som cykelkommun 6 Åtgärdsområden 6 Infrastruktur 6 Säkerhet och trygghet 7 Drift och underhåll

Läs mer

Vägledning för energi- och transporteffektivisering i föreningar

Vägledning för energi- och transporteffektivisering i föreningar Vägledning för energi- och transporteffektivisering i föreningar För en förening som bedriver verksamhet på både senior och ungdomsnivå är ofta rese- och transportkostnader en stor del av verksamhetsbudgeten.

Läs mer

Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Cykelfrämjandets Riksstyrelse Joakim Bjerhem Sekreterare Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Sammanfattning Cykelfrämjandet

Läs mer

Hur man säljer hållbara transportsystem Mobility Management i planeringen

Hur man säljer hållbara transportsystem Mobility Management i planeringen Hur man säljer hållbara transportsystem Mobility Management i planeringen Artikel publicerad i tidskriften PLAN Nr 4 2003 Låt oss börja med två bilder som utgångspunkt för denna artikel. Bild 1: I kommunen

Läs mer

Trafikdiplomerad skola

Trafikdiplomerad skola 2012-09-21 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafikdiplomerad skola Att arbeta långsiktigt med trafiksäkerhet är avgörande för vilken effekt trafikundervisningen har. Det är det lilla arbetet i vardagen som

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Minnesanteckningar från HMSkånes deltagarträff onsdagen den 17 oktober 2007

Minnesanteckningar från HMSkånes deltagarträff onsdagen den 17 oktober 2007 Minnesanteckningar från HMSkånes deltagarträff onsdagen den 17 oktober 2007 Kan de kan vi? Välkomna Britt Carlsson-Green, HMSkåne Efter en ekologisk frukostbuffé hälsar Britt Carlsson-Green, projektsamordnare

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Smarta resor och transporter

Smarta resor och transporter Smarta resor och transporter Läs mer... om blandning av olika funktioner i program D. Vi behöver smarta resor och transporter för ett hållbart samhälle. I Luleå ska vi ha bra förutsättningar för invånare

Läs mer

Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen

Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen 1 Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen Resultat och effekter under perioden 2012-2014 Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund / Sweden Telefon +46 (0)10-456 56 Fax + 46 46 38 65 25 info@trivector.se 2 1.

Läs mer

Föränding av resevanor

Föränding av resevanor Föränding av resevanor NVF Transport i städer Reykjavik 22. september 2014 Albert Skarphéðinsson Travel Demand Management (TDM)/ Gröna transportpolicier Myndigheterna Mannvits gröna transportpolicy 6 år

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar

Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar Planering Cykelbanor behöver utrymme och planeras väl efter framtagen standard och därför är det viktigt att det i tidigt skede i planprocessen finns trafikkompetens.

Läs mer

ö AB fic or Traf Trivect

ö AB fic or Traf Trivect ö Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 78 personer anställda, 37 på Traffic Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Effektivare tjänsteresor. Effektivare tjänsteresor

Effektivare tjänsteresor. Effektivare tjänsteresor Dokumentation från konferensen - en konferens om att optimera tjänsteresor för bättre ekonomi och miljö Helsingborg 3 april 2008 Dokumentation från konferensen Effektivare Tjänsteresor den 3 april. Seminariet

Läs mer

Aktivitetsbeskrivning Trafikantveckan i Växjö

Aktivitetsbeskrivning Trafikantveckan i Växjö Aktivitetsbeskrivning Trafikantveckan i Växjö AKTIVITETENS NAMN Namn på aktiviteten/projektet: Trafik och klimatdag 22/9 KONTAKTPERSON Ansvarig kontaktperson Pär Wallin; Lennart Lundberg Organisationstillhörighet

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Handlingsplan för Transportrådgivning 2014-2018

Handlingsplan för Transportrådgivning 2014-2018 Diarienr 2014/75-TN nternati Handlingsplan för Transportrådgivning 2014-2018 Antagen av tekniska nämnden 10 juni 2014 program policy handlingsplan riktlinje Handlingsplan för Transportrådgivning 2014-2018

Läs mer

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911)

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) Ett 40-tal aktiviteter under trafikantveckan Cirka 40 aktiviteter med koppling till hållbart resande kommer att genomföras i regionen under Europeiska trafikantveckan.

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

... och tio goda råd på vägen

... och tio goda råd på vägen Tre bra skäl att se över företagets resor... Stärkt varumärke och miljöprofil Friskare och nöjdare personal Lägre kostnader... och tio goda råd på vägen Tre bra skäl att se över företagets resor Det lönar

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer