YRKESKRAV. Generella kunskaper för medarbetare inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Transkript

1 YRKESKRAV Generella kunskaper för medarbetare inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning (dock ej socialpsykiatrin)

2

3 INLEDNING Verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning är brett, heterogent samt svårt att beskriva och avgränsa på ett enkelt sätt. Verksamheterna riktar sig till en mycket bred målgrupp, med mycket skiftande behov. Detta får konsekvenser för dem som arbetar inom verksamhetsområdet. Att hitta en gemensam yrkesidentitet försvåras av verksamhetsområdets bredd och komplexitet. Vad är det för yrke? Är det flera olika yrken? Vilka kunskaper behövs för yrket/yrkena? Mellan åren pågick ett projekt inom Stockholms län som kallades Modellarbetsplatser. Syftet var att stärka och tydliggöra yrkesrollen inom vård- och omsorgsområdet. Man sökte svar på frågorna: Vad är det vi gör? Vad är det vi måste kunna? Hur kan vi synliggöra och värdera det vi kan och det vi behöver utveckla? Under projekttiden beslutade man att skilja på funktionshinderverksamheterna och äldreomsorgen eftersom verksamhetsområdena är olika och därför ställer olika krav på dem som arbetar. Projektet ledde fram till en modell med sex yrkeskrav samt en valideringsmetod för att bekräfta och erkänna varje medarbetares kompetens. Inom äldreomsorgen fortsatte arbetet med att utveckla både yrkeskraven och valideringsmetoden i form av Kravmärkt yrkesroll med hjälp av statliga medel. Valideringsmetoden är nu väl beprövad med goda resultat. Inom funktionshinderområdet stannade däremot utvecklingen av yrkeskraven när projektet Modellarbetsplatser avslutades Projekt CARPE startade 2009 och syftar bland annat till att göra verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning både tydligare och synligare för olika grupper och på olika nivåer. I samverkan med kravmärkt yrkesroll har yrkeskraven för funktionshinderområdet aktualiserats och bearbetats. Arbetsgruppen har bestått av representanter från olika kommuner och olika typer av funktionshinderverksamheter. Innehållet har också diskuterats i olika forum ur olika perspektiv för att ta tillvara mångas erfarenheter och få en bred förankring. Målsättningen har varit att formulera gemensamma yrkeskrav som beskriver de generella kunskaper som krävs för att arbeta inom verksamhetsområdet. Detta material är framtaget för att beskriva de kunskaper som behövs inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Kunskaperna som beskrivs avser generella kunskaper som alla bör ha, oavsett vilken typ av verksamhet man arbetar i. För att erhålla dessa generella kunskaper krävs både teoretiska kunskaper och praktiska förmågor, vilket innebär att kunskaperna endast kan uppnås genom en kombination av traditionellt lärande i form av utbildning och erfarenhetsbaserat lärande i form av att ha utfört arbetsuppgifter i en kontext. De generella kunskaperna som beskrivs här kan alltså inte uppnås genom att endast gå en grundutbildning. Man behöver också ha utövat yrket under en period. I många verksamheter behöver man också fördjupade kunskaper, eller spetskunskaper, utöver de generella kunskaper som beskrivs i detta material. Materialet är uppbyggt på samma sätt som den kunskapskatalog som finns inom kravmärkt yrkesroll. Kunskapskatalogen används för ett lärande, där arbetsplatsen ses som den naturliga startpunkten och spelplatsen för kompetensutveckling och livslångt lärande. Detta material följer samma struktur och uppbyggnad som yrkeskraven inom kravmärkt yrkesroll med syfte att arbetsplatser ska kunna validera medarbetarnas kunskaper med hjälp av kravmärkt yrkesrolls valideringsmodell.

4 Läsanvisning Yrkeskraven är strukturerade på följande sätt: Det finns 6 övergripande yrkeskrav; Varje yrkeskrav innehåller ett antal ämnesområden Varje ämnesområde består av olika kunskapsmål Varje kunskapsmål bryts ner i ett antal olika lärandemål Under lärandemålen kan det finnas en förklarande text och/eller exempel på kunskaper som medarbetaren bör ha. Syftet med texten är att förtydliga nivån på lärandemålet, inte att detta är svaret på lärandemålet. Medarbetaren ska ha en teoretisk förståelse som kan omsättas i handling. Lärandemålens nivåer För att nivån på den efterfrågade kunskapen ska bli tydlig är lärandemålen formulerade enhetligt enligt följande: Praktiskt yrkeskunnande/yrkesutövning: - Kan utföra något Teoretisk kunskap: - Kännedom om: Har ett hum om ämnet, vet vad det handlar om kan beskriva det med några ord och till vem/vart man vänder sig för att få mer information. - Kunskap om: Vet vad som menas med ämnet och använder sig av kunskapen. Vet var information finns om man vill läsa ännu mer. Förstår vad det handlar om. - Insikt i: Ha en djupare kunskap och förståelse, kan göra egna reflektioner och jämförelser. Har gjort kunskapen till sin egen och kan förklara för andra. Exempel för att förtydliga skillnaden mellan dessa nivåer. Kännedom om till LSS-lagen är: Ex LSS är en lag som har med rättigheter för personer med funktionsnedsättningar att göra där bl a rätten till assistans finns med. Kunskap om LSS-lagen är: att faktiskt kunna berätta att LSS är en rättighetslag för personer med olika funktionsnedsättningar som anges i personkretsar och där det anges stöd och hjälp som dessa har rätt till i 10 punkter och också kunna återge dessa punkter. Insikt i LSS-lagen är: ytterligare en kvalitetshöjning. Då har man teoretisk/inläst kunskap om LSS men förstår också hur LSS fungerar för en person som omfattas av lagen. Har lagens intentioner som en naturlig och självklar del av sitt tänk i det dagliga arbetet med brukaren. Strukturen enligt valideringsmodellen i kravmärkt yrkesroll Yrkeskrav inom funktionshinderverksamheterna Yrkeskrav inom Kravmärkt yrkesroll -validering Yrkeskrav Yrkeskrav Ämnesområde Komplettering Kunskapsmål Utlåtandenivå Lärandemål Kriterier

5 Användningsområden

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KONTAKT OCH SAMSPEL... 7 HISTORIA OCH TRADITIONER... 7 VANOR OCH BEHOV... 9 OLIKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR BEMÖTANDE OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT KOMMUNIKATION PSYKISK SJUKDOM, MISSBRUK OCH PROBLEMSKAPANDE BETEENDE AKTIVITETER OCH RELATIONER MOTORIK OCH FYSIOLOGI FRITID, KULTUR OCH MENINGSFULLA AKTIVITETER SOCIAL GEMENSKAP DIALOG MED NÄRSTÅENDE HJÄLPMEDEL STÖD OCH SERVICE VARDAGSKONTAKTER VARDAGSSTÖD HÄLSOFRÄMJANDE FÖREBYGGANDE OCH FRÄMJANDE ARBETE PERSONLIG OMVÅRDNAD MÅLTIDER OCH NÄRINGSLÄRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRD LÄKEMEDEL PLANERING OCH ADMINISTRATION PLANERA OCH PRIORITERA I VERKSAMHETEN DOKUMENTERA OCH RAPPORTERA UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN STYRNING, MÅL OCH ORGANISATION KOMMUNIKATION I YRKESROLLEN INTRODUKTION AV NYANSTÄLLDA OCH STUDERANDE YRKES- OCH KVALITETSUTVECKLING

7 KONTAKT OCH SAMSPEL Lagstiftningen som gäller för verksamhetsområdet vilar på en humanistisk människosyn. Det innebär i korthet att alla människor är unika och har lika värde utifrån sin blotta existens och inte utifrån sina funktioner. Den humanistiska människosynen blir synlig i verksamheterna genom möten mellan dem som arbetar och dem som behöver stöd/service/assistans. Bemötande och kommunikation är avgörande i alla situationer då möten sker och det krävs kunskap och förmåga för att kunna klara detta på ett optimalt sätt. Bemötande innebär ett samspel mellan människor och den inställning personer har till varandra. Inom verksamheterna för personer med funktionsnedsättning har människosyn och bemötande en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. I yrkesrollen ska alla medarbetare kunna skapa relation med och se individen och dennes behov. För detta krävs kunskap om både samhälleliga och individuella förutsättningar. I arbeten där man möter människor i behov av stöd till följd av en funktionsnedsättning är det särskilt viktigt med kunskaper om olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser i vardagen. Detta är avgörande för att medarbetare i verksamheterna ska kunna bidra till god livskvalitet och en positiv hälsoutveckling. Medarbetare ska kunna kommunicera med den som behöver stöd/service/assistans, oavsett om dennes möjligheter att kommunicera är reducerad eller inte, samt vara medveten om hur man själv använder sin kropp som kommunikationskanal. Det är viktigt att ha kunskap om t.ex. psykisk sjukdom, missbruk och problemskapande beteende för att kunna förstå och bemöta särskilda behov och känslotillstånd hos personer med funktionsnedsättning. Yrkeskravet Kontakt och samspel handlar framför allt om kommunikation, bemötande och olika funktionsnedsättningar. Under detta yrkeskrav finns sex ämnesområden. Historia och traditioner För att kunna ge ett individuellt anpassat stöd behövs förståelse för varje persons unika sammanhang, både vad det gäller historia, nutid och framtid. Medarbetare behöver därför känna till hur samhället, levnadsvillkoren och kulturen såg ut förr samt hur det ser ut idag och i framtiden för personer med funktionsnedsättning. Medarbetare behöver också ha kunskap om hur olika faktorer, så som generation, kultur och religion, påverkar en människas vanor och behov. Att förstå omsorgernas historia och dagens situation för personer med funktionsnedsättning Har kännedom om hur samhällets syn på funktionshinder har förändrats genom åren Kan ge exempel på hur allmänheten såg på människor med funktionsnedsättning förr samt ge exempel på vilken människosyn som präglat bemötandet av personer med funktionsnedsättning genom historien. Ett viktigt exempel på hur synen på funktionshinder har ändrats radikalt under de senaste femtio åren är hur man beskrivit normer för funktionshinderpolitiken. Förr låg fokus på de som hade funktionshinder och på det som inte fungerade normalt. Det var den bristande förmågan som orsakade problem. Fokus har sedan skiftat till att handla mer om att samhällets utformning orsakar 7

8 problem för människor med funktionsnedsättningar. Det är när personer med funktionsnedsättningar befinner sig i miljöer som inte tar hänsyn till deras förmågor som problemen uppstår. Fyra modeller kan användas för att beskriva olika synsätt och normer som präglat utvecklingen i samhället: 1. Den medicinska modellen fokuserar på individens skador och funktionsnedsättning. 2. Rehabiliteringsmodellen betonar de aktiviteter som individen kan eller inte kan utföra. Insatser för att utveckla den enskildes förmåga står i centrum. 3. Den miljörelaterade modellen riktar uppmärksamheten mot de hinder i samhällsmiljön som begränsar individens delaktighet. 4. MR-modellen, där MR står för mänskliga rättigheter. Utgångspunkten är att de mänskliga rättigheterna gäller alla, det vill säga även människor med funktionsnedsättning. Staten har i denna modell ett tydligt ansvar för alla medborgares möjligheter att utöva sina fri- och rättigheter. Ytterst är det en demokratifråga. Har kännedom om omsorgernas historia och utveckling, och hur samhällsutvecklingen förändrat situationen för personer med funktionsnedsättning Känner till att utvecklingen i Sverige gått från ett omhändertagande förhållningssätt till dagens medborgarperspektiv. Kan ge exempel på hur människor med utvecklingsstörning i det förflutna har blivit utnyttjade, utstötta och sedda som icke mänskliga och att samma personer idag är fullvärdiga medborgare med lagstadgad rätt till goda levnadsvillkor. Känner till och kan ge exempel på betydelsen av sociala, ekonomiska och politiska attityder i samhället t.ex. institutionsvård, omhändertagandet av barn med funktionsnedsättningar. Har kännedom om hur funktionshinderspolitiken påverkar vardagssituationen för personer med funktionsnedsättning idag Känner till att dagens funktionshinderspolitik grundar sig på bland annat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och att konventionen bygger på tanken om alla människors lika värde. Kan ge exempel på hur funktionshinderspolitiken får konsekvenser för människor med funktionsnedsättning t.ex. att utgångspunkten i funktionshinderpolitiken är att samhället ska utformas så att alla medborgare har samma möjligheter och att alla myndigheter därför arbetar aktivt med att göra samhället mer tillgängligt för alla oavsett förmågor. Ett exempel på detta är att det ska vara lätt att ta sig fram med rullstol eller att texter ska vara lätta att läsa. Kan ge exempel på nationella mål för funktionshinderpolitiken, som att det är viktigt för hela samhället att alla människor kan leva på ett jämlikt sätt och att alla kan vara med i samhällsutvecklingen. Har kännedom om vilka förutsättningar personer med funktionsnedsättning har i dagens samhälle Kan ge exempel på rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, t.ex. rätten till insatser enligt LSS, rätten till att vara delaktig i samhället på samma villkor som andra. Kan också ge exempel på situationer där personer med funktionsnedsättningar fortfarande diskrimineras, t.ex. i arbetslivet, valdeltagande för personer med utvecklingsstörning. 8

9 Att förstå och ta hänsyn till olika generationers, kulturers och religioners vanor Har kännedom om olika generationers vanor när det gäller bl.a. nöjen, musik, mat, litteratur och tidningar, traditioner och högtider Känner till att vanor är präglade av den tid man lever i och växt upp med. Kan ge exempel på vanor som är kopplade till olika generationer t.ex. musik som många ungdomar lyssnar på eller högtider som vanligtvis firas bland äldre generationer. Har kännedom om olika kulturers och religioners vanor och traditioner Känner till att vanor är präglade av den kultur och den religion man lever i och växt upp med. Känner till de vanligaste religionerna som kristendom och islam. Kan ge exempel på vanor som påverkas starkt av kultur och religion t.ex. mat, högtider och traditioner. Har insikt i att människor har olika vanor och traditioner som påverkar stödet/assistansen i vardagen Kan reflektera över egna vanor och traditioner och jämföra dessa med andra människors vanor och traditioner. Kan beskriva och ge exempel på betydelsen av vanor och traditioner i vardagslivet och på vilket sätt detta kan påverka stödet/assistansen. Kan ge exempel på situationer där stödet/assistansen måste anpassas efter individens vanor och traditioner t.ex. julfirande och val av mat. Vanor och behov För att ha förståelse för individen och kunna skapa en miljö och aktiviteter som tilltalar och stimulerar behöver man lära känna personerna som vistas i verksamheten. Medarbetare behöver därför ha kunskap för att lära känna individer och för att ta reda på individuella behov, vanor och önskemål. Medarbetare behöver också ha kunskap att stimulera och värna den enskildes delaktighet och självbestämmande i planeringen av insatser och aktiviteter. Att förstå och lära känna individen Kan via samtal fånga individens livshistoria, önskemål och behov Kan utifrån färdiga frågeområden ta reda på en annan människas livshistoria, önskemål och behov. Kan följa upp svar genom att formulera relevanta följdfrågor. Kan anpassa frågorna efter individens förmåga att förstå och själv beskriva sina önskemål och behov. Har kunskap om metodik att via individens nätverk, närstående, skola och journaler samla information Vet vilken information som är relevant för att planera insatser och vart denna information kan/får inhämtas. Kan beskriva hur man kan gå tillväga för att samla relevant information om individens livshistoria, önskemål och behov t.ex. genom träffar, intervjuer, läsa uppdrag, beslut och journaler. Känner till sekretessbestämmelserna som har betydelse för informationsinhämtning. Har kännedom om konsekvenser av att bo och växa upp på en institution och/eller växa upp i en familj Kan ge exempel på hur uppväxten på en institution kan påverka en människa och hans/hennes beteende, och jämföra detta med uppväxten i en familj. 9

10 Har kunskap om olika metoder att "fånga", upptäcka och se individens resurser, personlighet, förmåga och potential Kan beskriva och ge exempel på hur man kan gå tillväga för att upptäcka och se en människas resurser, personlighet, förmåga och potential. Kan beskriva betydelsen av att fokusera resurser, förmåga och potential istället för att fokusera brister, oförmåga och tillkortakommanden. Har kännedom om olika metoder för självskattning där en person själv kan bedöma sin förmåga, beskriva sina känslor, sin önskan, vilja och inställning Kan ge exempel på hur man kan stödja en person att lära känna sig själv, få bättre självkänsla och att själv uttrycka sina önskemål och behov t.ex. genom olika frågor, frågeformulär, skattningsskalor och samtalsmatta. Att tillsammans med individen och/eller företrädare planera och sätta upp mål för insatsen Har kunskap att identifiera och planera vilket/n stöd/assistans han/hon behöver Vet att behovet av stöd/assistans först bedöms av en handläggare som ger avslag eller beviljar stöd/assistans. Information om beviljat stöd ligger till grund för planeringen av stöd/assistans som sedan ska utföras. Kan beskriva och ge exempel på hur information från beslutet och annan kompletterande information om individen kan användas i planeringen av stöd/assistans. Kan utifrån en fallbeskrivning ge förslag på vilket stöd/assistans som kan behövas. Kan, utifrån samlad kunskap, skriftligt formulera individuella mål samt upprätta en individuell genomförandeplan Kan beskriva vilket kunskapsunderlag som behövs för att formulera individuella mål och en genomförandeplan t.ex. beslut om insatsen, personens egna önskemål, information om tidigare insatser, tidigare journalanteckningar och genomförandeplan, olika former av kartläggningar, information från anhöriga/närstående. Vet att individens delaktighet är grundläggande för all planering. Kan utifrån en fallbeskrivning formulera individuella mål och en genomförandeplan. Kan löpande dokumentera utveckling, genomförande av insatser samt avvikelser Känner till regelverket kring social utförardokumentation och betydelsen av att löpande dokumentera utvecklingen kring individen. Kan utifrån en fallbeskrivning dokumentera utveckling, genomförande av insatser och avvikelser. Kan följa upp planerade stöd- och/eller assistansinsatser utifrån en individuell genomförandeplan Kan beskriva och ge exempel på hur stöd- och/eller assistansinsatser kan följas upp t.ex. genom att gemensamt med individen gå igenom genomförandeplan, löpande dokumentation och målbeskrivningar, eller att regelbundet gå igenom löpande dokumentation och sätta det i relation till genomförandeplan och målbeskrivningar. Kan utifrån en fallbeskrivning följa upp en genomförandeplan. Kan skriftligt följa upp mål och genomförandeplan Kan beskriva hur arbetet kring ett mål har gått, vad som gått bra och vad som behöver utvecklas. Kan göra en skriftlig sammanfattning av beskrivningen. 10

11 Att motivera, stimulera och värna delaktighet i planering och genomförande av insatser Har kunskap om den enskildes rätt att vara delaktig i planeringen av insatser Vet att insatser vanligtvis är frivilliga och att den enskilde har rätt att vara med i planeringen. Kan resonera kring fördelar/nackdelar med att den enskilde aktivt deltar i planeringen, och motivera varför delaktighet är att föredra. Har kunskap om metoder för ökad delaktighet och självbestämmande i planering och genomförande av insatser Kan beskriva och ge exempel på olika metoder för att öka individens delaktighet och självbestämmande t.ex. rutiner för planering och uppföljning tillsammans med individen, olika metoder för att stödja individen att själv beskriva sina önskemål och behov. Olika funktionsnedsättningar Olika funktionsnedsättningar utgör själva kärnan i alla verksamhet inom området eftersom alla personer som behöver stöd har någon form av funktionsnedsättning. Alla medarbetare behöver därför allmänna kunskaper om olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser i vardagen för den enskilde. Oftast behövs också fördjupade kunskaper om just de funktionsnedsättningar som medarbetare stöter på i det dagliga arbetet. Medarbetare inom verksamheterna behöver ha förståelse för hur människor i normala fall utvecklas och vilka svårigheter som kan uppstå om utvecklingen störs. Kognitiva svårigheter är mycket vanligt oavsett funktionsnedsättning. Medarbetare behöver kunskap om kognition och olika typer av stöd vid kognitiva svårigheter. Att anpassa arbetssätt och insatser efter individens funktionsförmåga Har kännedom om vanliga funktionsnedsättningar, dess orsaker samt konsekvenser i vardagen Kan ge exempel på vanliga funktionsnedsättningar, dess orsaker och konsekvenser t.ex. Medicinsk funktionsnedsättning: samlingsnamn för följderna av kroniska eller långvariga sjukdomar som till exempel diabetes och epilepsi. Motorisk funktionsnedsättning: innebär att man har ett rörelsehinder genom till exempel reumatiska och neurologiska sjukdomar. Rörelsehinder kan även vara medfött eller en följd av en olycka. Kognitiv funktionsnedsättning: rör framför allt de processer som sker i hjärnan då vi tar emot, bearbetar och förmedlar information. Vår kognitiva förmåga kan påverkas av till exempel utvecklingsstörning, traumatiska hjärnskador, autism, ADHD, demenssjukdomar och psykiska funktionsnedsättningar. Har kännedom om hur funktionsnedsättningen påverkar individens förmåga Kan ge exempel på hur vanliga funktionsnedsättningar påverkar individens förmåga t.ex. Att en utvecklingsstörning påverkar förmågan till inlärning och förståelse av komplicerade orsakssamband. Att ett rörelsehinder påverkar rörelseförmågan och kan få betydelse för en individs fysiska uthållighet. Att en hjärnskada kan påverka förmågan att minnas och att förutse konsekvenser av ett handlande. Att autism kan påverka förmågan till social interaktion. 11

12 Har kännedom om sambandet mellan olika funktionsnedsättningar och vanliga medicinska konsekvenser och sjukdomar Känner till att vissa funktionsnedsättningar ökar risken för särskilda sjukdomar eller medicinska konsekvenser. T.ex. Ökad risk för dålig tandhälsa hos personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom. Ökad risk för nedsatt psykisk ohälsa hos personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom bl.a. till följd av diskriminering och socialt utanförskap. Ökad risk för utveckling av demens i tidig ålder hos personer med Downs syndrom. Ökad risk för epilepsi vid utvecklingsstörning och förvärvad hjärnskada. Ökad risk för mag- och matstrupssjukdomar vid utvecklingsstörning Ökad risk för förstoppning och tarmvred vid fysiska funktionsnedsättningar. Att förstå och ta hänsyn till olika individers utvecklingsnivå Har kunskap om normal social, intellektuell och emotionell utveckling Vet i stora drag hur den normala utvecklingen hos barn ser ut. Kan beskriva hur barn i olika åldrar fungerar och hur de förstår. Kan ge exempel på JAG-utvecklingens olika steg. Kan ge exempel på vanliga milstolpar och dess betydelse i de flesta människors liv t.ex. bli vuxen, börja jobba, flytta hemifrån, bilda familj, bli medelålders, gå i pension osv. Kan reflektera över möjligheten för personer med funktionsnedsättning att uppleva viktiga milstolpar och vilka faktorer som kan påverka utvecklingen för de individer som får stöd i verksamheterna. Har kännedom om det normala åldrandet och kan ge exempel på hur åldrandet kan påverka en människa. Har kunskap om vanliga utvecklingskriser och emotionella reaktioner Vet att utvecklingskriser är sådana kriser som orsakas av normala livsförändringar, förändringar som kan innebära att individen upplever sin identitet som hotad. Känner till och kan ge exempel på hur människor kan reagera i olika utvecklingskriser t.ex. tillit misstro, närhet separation (ex. frigörelseprocessen i vuxenblivandet), självständighet beroende, identitetsutveckling, etc känner till att vanliga emotionella reaktioner på olika utvecklingskriser är bl.a frustration, ilska, nedstämdhet, sorg, ångest, trötthet och otillfredsställelse. Har insikt om grav, måttlig och lindrig utvecklingsstörning Känner till och kan ge exempel på vanliga diagnoskriterier, hur man utreder, hur man använder IQ-skalor. Förstår och kan beskriva skillnaden mellan de olika nivåerna av utvecklingsstörning. Vet att det kan finnas olika sätt att beskriva dessa. Har en uppfattning om vilka åldrar de olika nivåerna motsvarar. Kan reflektera över och ge exempel på hur en person som har en utvecklingsstörning på de olika nivåerna kan uppleva vardagens olika situationer. 12

13 Att känna till och ta hänsyn till olika kognitiva svårigheter Har kunskap om kognitiva förmågor Vet att kognition är ett sammanfattande ord för människans förmåga att lära, tänka och bearbeta information i hjärnan t.ex. förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, problemlösningsförmåga, numerisk förmåga, språklig förmåga med mera. Känner till begrepp som Theory of Mind, central coherens, exekutiva funktioner och minnesfunktioner. Kan ge exempel på situationer då en människa använder sina kognitiva förmågor. Har kännedom om hur personer med kognitiva svårigheter kan uppfatta olika situationer i vardagen och hur svårigheterna kan påverka känslor, handlingar, interaktion och socialisation Vet att personer med utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning kan ha en ojämn kognitiv profil, alltså ha svårigheter enbart inom vissa områden. Kan ge exempel på hur personer med kognitiva svårigheter kan uppfatta olika situationer i vardagen t.ex. svårigheter med: Theory of Mind: gör att mycket mänskligt beteende blir obegripligt. Varför invänta andra personer eller anpassa sig till gruppen? Sociala regler blir onödiga. Aktivitet är intressantare än kamratskap. Central coherens: innebär att man uppfattar omvärlden som fragmentarisk, osammanhängande och därmed svår att förstå. Man processar information som fragment istället för att föra ihop informationen till en större sammanhängande helhet. Exekutiva funktioner: man har en bristande förmåga att anpassa sig, utvärdera sitt handlande, och förändra beteendet i förhållande till situationen. Minnesfunktioner: (arbetsminne, episodiskt minne, semantiskt minne, perceptuellt minne, procedurminne). Om minnesfunktionen är störd på ett eller annat sätt blir inlärning överhuvudtaget svårt. Att dra lärdom av tidigare upplevelser omöjliggörs. Har kännedom om hur kognitivt stöd underlättar vardagssituationer, delaktighet och inlärning Vet att man ofta behöver stöd, och kan ge exempel på situationer där stöd kan behövas. Kan ge exempel på var man kan finna information om kognitivt stöd och hur man kan lära sig mer. 13

14 Bemötande och förhållningssätt I varje möte mellan två människor är det viktigt att det finns ömsesidig respekt. I ett möte och en relation som utgår ifrån att den ena är i behov av stöd från den andra uppstår alltid ett maktförhållande. För medarbetare som ger detta stöd är det viktigt att vara medveten om maktförhållandet och hur man kan medverka i att skapa en så bra balans som möjligt. Det är viktigt att varje möte präglas av respekt för den enskildes individuella resurser och förmågor, samt en helhetssyn på den andres totala livssituation. Medarbetare som möter personer med funktionsnedsättning behöver kunskap att förstå hur funktionsnedsättningen påverkar individens syn på sig själv, känslor som kan väckas samt hur man kan bemöta detta på ett bra sätt. Medarbetare behöver också ha kunskap att stärka den andres resurser, förmågor och bild av sig själv. En viktig kunskap och praktisk förmåga är att kunna förstå, ta hänsyn till samt bemöta starka känslor hos den andre. Kvalité i verksamheten är beroende av varje möte mellan medarbetare och person med funktionsnedsättning. Att med utgångspunkt i individens behov och utifrån en helhetssyn stärka dennes resurser och förmågor Har kunskap att utifrån individens behov, utvecklingsnivå och personlighet utföra ett handledarskap Vet att stöd/assistans måste anpassas efter varje individ. Kan beskriva och ge exempel på hur man kan handleda en individ på ett sätt som stärker dennes resurser och förmågor, samt hur man anpassar detta stöd/assistans utifrån individens behov, utvecklingsnivå och personlighet. Kan beskriva och ge exempel på vad ett handledarskap gentemot enskilda individer kan innebära t.ex. praktiskt pedagogiskt stöd i syfte att utveckla någon förmåga eller lära sig något nytt. Har kunskap att möta, stödja, assistera och uppmuntra individen utifrån dennes personliga förutsättningar och känslor Vet att olika individer behöver olika former av bemötande i olika situationer. Kan beskriva och ge exempel på individers personliga förutsättningar och känslor som kan påverka bemötandet och hur man kan arbeta för att ge stöd/assistans och uppmuntran. Har kunskap att ge person med funktionsnedsättning återkoppling - stärkande och motiverande feedback Känner till betydelsen av positiv feedback för individens utveckling, självkänsla och självförtroende. Kan beskriva och ge exempel på hur stärkande och motiverande återkoppling kan ges t.ex. beröm, komplimanger, positiv uppmärksamhet, någon som lyssnar aktivt och visar att man hört och förstår, någon som visar intresse för individen. Har kännedom att lyssna, vägleda och stödja individers upplevelser, tankar och känslor Vet att det är viktigt för människor att bli hörda och lyssnade på, oavsett förmåga att kommunicera via tal. Visar intresse för andra människors tankar, upplevelser och känslor. 14

15 Har kännedom att fungera som samtalspartner i frågor som rör livs- och utvecklingskriser Vet att människor kan gå igenom olika slags livs- och utvecklingskriser och att man då kan behöva samtala med någon annan. Kan lyssna på en annan människa som har existentiella funderingar. Har kunskap att anpassa kommunikation och ordval utifrån olika personers behov, känslor och personlighet Vet att kommunikation och ordval måste anpassas efter olika personers behov, känslor och personlighet. Kan beskriva och ge exempel på hur kommunikation och ordval kan anpassas efter t.ex. olika utvecklingsnivåer eller individens känslor och tankar om sig själv. Har kunskap att på ett värdigt och respektfullt vis kunna visa vilka normer rörande sociala beteenden som samhället ställer Kan reflektera över normer kring sociala beteenden t.ex. vad som anses tillåtet/ej tillåtet i samhället utan att styras av lagar, och reflektera varför vissa beteenden är mer tillåtna än andra. Kan beskriva skillnader mellan egna normer kring sociala beteenden och samhällets normer. Kan beskriva och ge exempel på beteenden som kan uppfattas som socialt stötande eller oacceptabla i samhället. Kan beskriva och ge exempel på hur sådana beteenden kan bemötas, förebyggas och hindras. Att förstå och bemöta olika känslotillstånd, t.ex. kärlek, svartsjuka, frustration, ångest, förvirring, självdestruktivitet, depression och nedstämdhet, ledsenhet, sorg och aggressivitet Har kunskap om hur funktionshindermedvetande kan påverka känslotillstånd hos en person med funktionsnedsättning Vet att funktionshindermedvetande, alltså medvetenheten och kunskapen om den egna funktionsnedsättningen, påverkar självkänsla och självbilden hos individen. Kan beskriva och ge exempel på hur funktionshindermedvetandet kan påverka känslor och tankar hos individen t.ex. att bättre förståelse för sina egna förmågor och begränsningar ger bättre förutsättningar för god självkänsla och känsla av sammanhang. Har kunskap om hur man samtalar och bemöter personer som befinner sig i affekt och/eller har behov av att tala om starka känslor t.ex. kärlek, förälskelse, svartsjuka, frustration och ångest Kan beskriva och ge exempel på hur starka känslor kan påverka en persons beteende och förmåga att hantera olika situationer. Kan beskriva och ge exempel på situationer då individen kan ha behov av att tala om/inte tala om starka känslor. Kan beskriva och ge exempel på hur en person som befinner sig i affekt kan bemötas t.ex. lågaffektivt bemötande. Har kännedom om konfliktmönster, lämpliga förhållningssätt och olika sätt att hantera konflikter som kan uppstå i möten Kan ge exempel på konflikter som kan uppstå mellan människor och hur detta kan påverkas av olika funktionsnedsättningar. Känner till lämpliga förhållningssätt och olika sätt att hantera konflikter t.ex. lågaffektivt bemötande. 15

16 Har kunskap om olika känslor, reaktioner och beteenden hos personer som har en närstående som befinner sig i svår sjukdom eller i livets slutskede, samt person som mister en närstående Kan beskriva och ge exempel på känslor, reaktioner och beteenden som kan uppstå när en närstående är svårt sjuk, i livets slutskede eller dör, samt hur detta kan påverkas av olika funktionsnedsättningar t.ex. utvecklingsstörning. Har kunskap om sorgearbetets process, sorgens olika faser samt hur man samtalar och bemöter en person som har sorg Vet att en person kan visa sorg på olika sätt, t.ex. att en person med utvecklingsstörning kan visa sorg på ett sätt som skiljer sig från en person med normalbegåvning. Kan beskriva och ge exempel på hur sorg kan ta sig uttryck och hur man kan samtala och bemöta en person som känner sorg. Kommunikation Kommunikation är avgörande för att mötet mellan två människor ska kunna bli bra. Alla som möter människor i sitt arbete behöver därför grundläggande kunskaper om kommunikation och kommunikationens betydelse. Vissa funktionsnedsättningar innebär dessutom att kommunikationsförmågan påverkas, både när det gäller att själv göra sig förstådd och att förstå andra. Skälet till kommunikationssvårigheter kan variera, men gemensamt är att kommunikationen måste anpassas efter varje individs förmåga och att det är en viktig uppgift för medarbetaren att försäkra sig om att individen förstår och kan göra sig förstådd. Medarbetare behöver teoretiska kunskaper om orsakerna samt olika strategier och redskap för att kunna bemöta och stödja personer med olika typer av kommunikationssvårigheter. Det handlar om att göra många avväganden utifrån ett individuellt behov eller önskemål. Att lyssna, tolka och läsa av en annan person Har kännedom om att signaler och budskap kan förmedlas verbalt, via ljud, kropp, mimik och ögon Vet att en stor del av kommunikationen består av kroppsspråk, inte bara tal. Kan ge exempel på olika situationer då människor kommunicerar via andra kanaler. Vet att människor ibland förmedlar en sak med ord men en annan via andra signaler, och kan ge exempel på vad detta innebär i praktiskt arbete. Har kännedom om hur olika funktionsnedsättningar kan påverka kommunikationen Vet att tal-, språk- eller andra kommunikationsstörningar kan bero på olika medfödda orsaker eller skador som uppstått i varierande ålder. Människans utveckling påverkas av åtskilliga inre och yttre faktorer, och det är därför svårt eller omöjligt att precis definiera den centrala orsaken till olika kommunikationsstörningar som uppstått under utvecklingens gång. Oftast verkar det som om svåra störningar i tal- och språkutvecklingen orsakas av någon typ av avvikelse i hjärnfunktionen. Har kunskap om olika typer av AKK - alternativ och kompletterande kommunikation, samt olika kommunikationshjälpmedel Känner till att det finns olika sätt att förstärka och komplettera kommunikation t.ex. genom bilder, tecken, konkreta ting eller olika kommunikationshjälpmedel såsom 16

17 talapparater, kommunikationsböcker/tavlor, samtalsmattor eller kommunikations- och talprogram till datorn. Vet att det är viktigt att anpassa kommunikationen och användandet av AKK/kommunikationshjälpmedel efter varje individs förmåga, behov och önskemål. Kan ge exempel på när man kan använda AKK och vart man kan få mer information samt hjälp och stöd av expertis. Att kommunicera på olika sätt Har kunskap om olika faktorer som kan stödja eller hindra kommunikation mellan människor Vet att både ord, beröring och kroppsspråk samspelar då man ska vägleda/stödja/assistera och skapa kontakt med andra. Vet att det är viktigt att inte sända ut dubbla budskap t.ex. att säga en sak och mena en annan eller att använda ironi i samtal med en person som inte har förmåga att förstå detta. Kan beskriva och ge exempel på faktorer som kan stödja eller hindra kommunikation mellan människor. Har kännedom om samtalsmetodik Vet att det finns olika sätt/tekniker att planera, strukturera och genomföra samtal beroende på syftet och målet med samtalet. Kan ge exempel på hur ett samtal kan förberedas, genomföras och följas upp. Kan samtala om djupa personliga intressen och värden Förstår vikten av att få tala om centrala livsfrågor utifrån personliga intressen och värden, och att en person med funktionsnedsättning ibland behöver få samtala om detta med dem som arbetar i verksamheten. Kan vara en samtalspartner utan att förminska, förkasta eller skämta bort frågor/ämnen som är viktiga för den enskilde. Kan anpassa sin egen kommunikation utifrån behov och förmåga hos person med funktionsnedsättning Förstår vikten av att kommunicera på ett sätt så att den man möter förstår vad man vill säga, och att tydligt visa att man är intresserad av att själv förstå den andre. Det är viktigt att pröva olika vägar att kommunicera och att alltid försäkra sig om att den andre förstått. Kan ge exempel på hur kommunikationen kan anpassas utifrån behov och förmåga hos individen. Att kommunicera via beröring Har kännedom om betydelsen och effekten av fysisk kontakt Vet hur viktig kroppskontakt är för de flesta människor t.ex. i form av kramar, smekningar, hålla i handen etc. Vet att kroppskontakt kan ha en behandlande effekt, t.ex. kramas för lugna, massera vid rengöring inte bara för att rengöra utan även för att stimulera och få igång blodcirkulation, fotmassage för cirkulation och lugnande. Vet att beröring kan användas för att lindra smärta. Har kännedom om hur en funktionsnedsättning kan påverka upplevelsen av kroppslig och fysisk beröring Känner till att personer med funktionsnedsättning kan uppleva kroppslig och fysisk beröring på olika sätt, och att det därför är viktigt att ta reda på hur varje person vill bli berörd. Vet att vissa funktionsnedsättningar t.ex. autism kan innebära att en person 17

18 upplever beröring på annorlunda sätt, ex. att en smekning kan göra ont, att vatten eller att klippa håret kan innebära smärta, att fysisk beröring kan väcka ångest. Har kännedom om olika beröringsmetoder Känner till att det finns särskild beröringsteknik, taktil stimulering, som kan användas för att lugna, dämpa ångest och smärta, stimulera magfunktion osv. Psykisk sjukdom, missbruk och problemskapande beteende Gemensamt för alla människor medarbetare möter i verksamheten är att de har någon form av funktionsnedsättning som gör att de behöver stöd i sin vardag. Utöver detta är det en mycket heterogen grupp som gör att medarbetare inom verksamheterna kan möta en mängd olika typer av beteenden, levnadsförhållanden och situationer som ibland är direkt eller indirekt kopplade till funktionsnedsättningen. Det kan handla om psykisk problematik, missbruk eller beteenden som på olika sätt är skadliga för personen själv och ibland även för andra. Medarbetare behöver därför kunskap att känna igen dessa beteenden eller situationer, samt kunskap att veta hur man kan hantera dem i verksamheten och arbeta för att göra det bättre och lättare för den enskilde. Att tolka, förstå och bemöta personer med psykisk sjukdom, missbruksproblem och problemskapande beteenden Har kännedom om psykisk ohälsa Känner igen och kan ge exempel på tecken på psykisk ohälsa och vet vart man kan vända sig för att få hjälp och stöd. Har kännedom om missbruk Känner igen och kan ge exempel på tecken på missbruk och vet vart man kan vända sig för att få hjälp och stöd. Har kunskap att hantera aggressiva, utåtagerande, självskadande och gränsöverskridande beteenden Kan beskriva och reflektera över problemskapande beteende; vad det är, vad det kan bero på, vilken roll man själv har i att både sätta igång och avbryta beteendet. Förstår kommunikationens betydelse vid olika problemskapande beteenden samt vikten av att arbetsgruppen arbetar tillsammans för att hantera beteendet. Vet vart man kan vända sig om beteendet blir för svårt att hantera i arbetsgruppen. 18

19 AKTIVITETER OCH RELATIONER Rehabilitering och habilitering utgör en stor del i arbetet kring personer med funktionsnedsättning. Målet är att personer med sjukdomar och funktionsnedsättningar, oavsett diagnos, ska återvinna eller uppnå bästa möjliga funktion och förmåga samt att förbättra förutsättningarna för full delaktighet i vardagslivet. Det är också viktigt att sträva efter att bibehålla förmågor som redan finns. De som arbetar inom verksamheterna för personer med funktionsnedsättning ska stödja och stimulera individens egen förmåga att utföra aktiviteter i det dagliga livet. I detta ingår att kunna se fysiologiska och motoriska förändringar hos individen. Medarbetare ska kunna, i samarbete med sjukgymnast och/eller arbetsterapeut, hjälpa till med fysisk aktivering och se till att de hjälpmedel personen behöver finns och används. Det är också viktigt att ha kunskap om hur man arbetar på ett tryggt och säkert sätt både för personen som har funktionsnedsättning och för medarbetaren själv. En viktig uppgift för medarbetare i verksamheter för personer med funktionsnedsättning är att stimulera och skapa förutsättningar för ett aktivt, meningsfullt och socialt liv. Medarbetare ska kunna arrangera aktiviteter och stimulera sociala relationer. Vissa funktionsnedsättningar innebär att personen har svårt att skapa, bygga upp och behålla långvariga relationer. Medarbetare har en viktig roll att skapa förutsättningar för ett rikt socialt liv utifrån varje individs behov och önskemål. Yrkeskravet Aktiviteter och relationer handlar främst om meningsfulla aktiviteter och goda sociala relationer. Under detta yrkeskrav finns fem ämnesområden. Motorik och fysiologi I arbete där man möter personer som har olika typer av funktionsnedsättningar är det viktigt att ha ett rehabiliterande/habiliterande förhållningssätt, vilket i korthet innebär (socialstyrelsens beskrivning): att brukaren är subjekt i sin egen rehabilitering eller habilitering att processen utgår från en helhetssyn (holism) att processen har fokus på det friska (salutogenes) och konkreta problem samt är framtidsinriktad. Medarbetare behöver ha kunskap att ta tillvara individens egna resurser och förmågor i vardagssituationer, samt att stimulera till utveckling och förbättring av förmågorna i syfte att individen ska bli så självständig som möjligt. Det är av stor vikt att de som arbetar i verksamheterna för personer med funktionsnedsättningar kan arbeta ergonomiskt riktigt, då arbetet ibland är fysiskt påfrestande. Detta gäller i många olika situationer t.ex. att sitta på ett riktigt sätt vid matningssituationer, bära matkassar eller att vara behjälplig vid förflyttningar. Det är också viktigt att känna till olika tekniska hjälpmedel, vem som ordinerar dem och hur man hanterar dem på ett respektfullt sätt gentemot den enskilde. 19

20 Att se fysiologiska och motoriska förändringar hos individen Har kunskap om människokroppens funktion och normala fysiska utveckling Kan beskriva och ge exempel på kroppens funktioner och den normala fysiska utvecklingen. Känner till var i kroppen de viktigaste organen finns och vad de har för funktion. Har kunskap om att iaktta olika funktionsmässiga förändringar, utföra uppdrag och aktivt ha kontakt med rätt yrkesgrupp Kan beskriva och ge exempel på vanliga funktionsmässiga förändringar som kräver kontakt med annan yrkesgrupp/profession t.ex. minskad rörlighet, smärta, förändringar i andningsorganen. Kan ge exempel på arbetsuppgifter som kan behöva utföras på uppdrag av annan yrkesgrupp t.ex. träning av muskulatur och rörlighet. Kan ge exempel på yrkesgrupper som kan kontaktas vid funktionsmässiga förändringar t.ex. sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast. Att stimulera rörelse och fysisk aktivitet Har insikt om vikten av rörelse i vardagen för att utveckla och bibehålla funktionsförmågor Vet att rörelse och aktivitet i vardagen är avgörande för att behålla funktionsförmågan i kroppen. Vet att rörelse och aktivitet ska anpassas efter varje individ. Kan beskriva och ge exempel på hur rörelse och aktivitet i olika vardagssituationer kan främjas t.ex. genom att utföra så mycket som möjligt självständigt eller genom att planera vardagsaktiviteter som kräver mer rörelse och aktivitet än vanligt. Kan reflektera över balansen mellan att underlätta vardagen och att främja rörelse och aktivitet. Kan tillsammans med person som har funktionsnedsättning bedöma/skatta vilken förmåga personen har att klara vardagsaktiviteter utifrån sin funktionsnedsättning Kan, utifrån färdiga frågeområden, tillsammans med individen samtala om förmåga att klara vardagsaktiviteter. Kan tillsammans med individen prova olika vardagsaktiviteter för att sedan beskriva vilken förmåga personen har att klara aktiviteterna utifrån sin funktionsnedsättning. Kan tillsammans med individen bryta ned vardagsaktiviteter i olika moment för att på så sätt bedöma/skatta personens förmåga att klara aktiviteten självständigt. Kan anpassa vardagsaktiviteter för person med funktionsnedsättning utifrån den enskildes förutsättningar och förmåga Kan, utifrån en bedömning/skattning, anpassa vardagsaktiviteter utifrån individens förutsättningar och förmåga. Kan ge exempel på hur en vardagsaktivitet kan anpassas. Har kännedom om att, i samråd med rätt yrkesgrupp, utföra träning av motorik och muskulatur samt att förebygga kontrakturer Vet att träning av motorik och muskulatur samt förebyggande av kontrakturer bör planeras tillsammans med rätt yrkesgrupp. Kan följa en träningsinstruktion från annan yrkesgrupp. 20

21 Att använda teknik och lyfthjälpmedel som finns tillgängliga, samt arbeta ergonomiskt riktigt Har kännedom om lyfthjälpmedel, vanliga tekniska hjälpmedel t.ex. höj- och sänkbar säng, elrullstol och manuell rullstol Vet att det finns många olika sorters lyfthjälpmedel och tekniska hjälpmedel och att de ofta är personligt utformade. Vet vem som ordinerar dem och hur man ska komma i kontakt med den personen. Har kännedom om arbetssätt - lyft- och rörelseteknik - som minimerar och förebygger belastnings- och kroppsskador Känner till arbetsmiljölagens krav på att man ska använda de hjälpmedel som finns tillgängliga. Kan ge exempel på arbetssätt som minimerar och förebygger belastningsoch kroppsskador t.ex. förflyttningstekniker och lyfthjälpmedel. Fritid, kultur och meningsfulla aktiviteter Många personer med funktionsnedsättning behöver stöd att planera och genomföra aktiviteter både på sin arbetsplats/dagliga verksamhet och på sin fritid, samt att delta i olika kulturella arrangemang. Det är viktigt att medarbetare i verksamheterna förstår betydelsen av en aktiv och meningsfull tillvaro, oavsett om det handlar om arbete/daglig sysselsättning eller fritid. Medarbetarnas uppgift är ofta att stimulera och motivera till aktivitet och att tillsammans med individen planera aktiviteter som motsvarar personens behov och önskemål. Att stimulera en aktiv och meningsfull vardag. Har kännedom om fritidens och kulturens betydelse för hälsa, livskvalitet och välbefinnande Känner till att människor generellt mår bra av en aktiv fritid och av att ta del av olika kulturella aktiviteter. Kan ge exempel på hur man kan arbeta för att stimulera en aktiv fritid som är individuellt anpassad. Känner till vikten av balans mellan aktivitet och vila. Har kännedom om betydelsen av en meningsfull sysselsättning för hälsa, livskvalitet och välbefinnande Känner till att människor generellt mår bra av att ha en sysselsättning som känns meningsfull. Känner till att många vuxna personer med funktionsnedsättning har någon form av daglig verksamhet eller annan anpassad sysselsättning. Har kännedom om fritids- och kulturutbudet i närmiljön Vet hur fritids- och kulturutbudet ser ut i närområdet, och särskilt för personer med funktionsnedsättning. Vet hur man tar reda på vilka aktiviteter som finns tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Har kännedom om utbud av litteratur/texter/anpassade medier som passar personer med olika funktionsnedsättningar Känner till att det finns olika sätt att ta del av skriven text, både informationstexter och olika former av litteratur, t.ex. lättlästa texter, ljudböcker, daisy-spelare, boklådor. Känner till att biblioteken kan vara ett stöd till verksamheten när det gäller anpassade medier och lättläst litteratur. 21

22 Har kunskap att tillsammans med person som har funktionsnedsättning utveckla olika former av gemensamma aktiviteter och en aktiv fritid Kan beskriva och ge exempel på vilket sätt man kan stimulera/motivera och planera aktiviteter tillsammans med person som har funktionsnedsättning oavsett om det handlar om arbetsliknande aktiviteter, fritidsaktiviteter eller kulturella aktiviteter. Social gemenskap En viktig uppgift för medarbetare inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning är att vara ett stöd när det gäller social gemenskap. Vissa funktionsnedsättningar innebär att personen själv har svårt att skapa, bygga upp och bevara relationer med andra. Det är därför av stor vikt att medarbetare kan stimulera, motivera och bidra till gemenskap och relationsbygge utifrån varje individs behov och önskemål. Medarbetare behöver också ha förståelse och kunskap att vara ett stöd när det gäller sex- och samlevnadsfrågor. Att stimulera social gemenskap Har kunskap och idéer om aktiviteter som stimulerar gemenskap och samhörighet Kan beskriva och ge exempel på aktiviteter som stimulerar gemenskap och samhörighet (Exempelvis föreningsaktiviteter som träffar eller sport, tävlingar, samtalsgrupper, spel och lek, dans, musik, att träffa likar eller att samlas kring en gemensam fråga som exempelvis politik). Har kunskap om hur man stimulerar samtal och samarbete mellan individer med skiftande funktionsnedsättning Kan beskriva och ge exempel på hur samtal mellan olika människor kan stimuleras t.ex. genom att lyfta fram gemensamma intressen. Vet att olika funktionsnedsättningar kan påverka förmågan till social interaktion. Kan ge exempel på hur man kan stödja personer till social interaktion och samtal t.ex. genom att vara med och tolka samt att reda ut missförstånd. Har kunskap om att initiera och hålla i samtal, leda samtal som tar upp olika ämnen som berör, skapar mening och social gemenskap Kan beskriva och ge exempel på hur ett samtal kan stimuleras t.ex. genom att ställa frågor, lyssna aktivt, bekräfta den som talar och ställa följdfrågor. Kan beskriva och ge exempel på ämnen som berör, skapar mening och social gemenskap t.ex. hur man uppfattar och tolkar varandra, vad som är meningsfullt och viktigt för individen. Har kunskap om hur personer relaterar sig till varandra, hur de agerar och samverkar i grupp Kan beskriva och ge exempel på ämnen som lämpar sig för att samtala om i grupp. Kan leda ett samtal i en mindre grupp utifrån förutbestämda temaområden. Kan beskriva och ge exempel på olika grupprocesser (t.ex. att grupper kan se olika ut och ha olika formella/informella regler som påverkar hur individerna i gruppen beter sig mot varandra) och hur man kan arbeta för att stärka en grupp. 22