Energiplan för Växjö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiplan för Växjö kommun"

Transkript

1 Energiplan för Växjö kommun

2 Innehållsförteckning Sammanfattande åtgärdslista...4 Om energiplanen...8 Omfattning, avgränsningar och uppföljning...8 Struktur...9 Övergripande mål...9 Borgmästaravtalet Utbildning och attityder Nätverk och erfarenhetsutbyte Nulägesanalys...11 Systemperspektiv Framtidsspaning Lokal prognos för Växjö Fokusområde 1: Förnybar energi...15 Strategi A: Ökad småskalig förnybar energiproduktion Strategi B: Ökade möjligheter till näringslivsutveckling Strategi C: Kraft- och fjärrvärme samt fjärrkyla Strategi D: Satsning på vindkraftsparker Strategi E: Torvens roll i energisystemet Fokusområde 2: Effektiv energianvändning...22 Strategi A: Energieffektiv renovering av befintliga bostäder och lokaler Strategi B: Energieffektiv nybyggnation Strategi C: Beteendepåverkan Strategi D: Optimerad energianvändning Fokusområde 3: Förnybara drivmedel och energieffektiva fordon...27 Strategi A: Ökad tillgång till förnybara drivmedel Strategi B: Ökad andel miljöfordon Fokusområde 4: Försörjningstrygghet...33 Strategi A: Tillräcklig tillgång på förnybar energi Strategi B: Säkra energileveranser Fokusområde 5: Övriga energi- och klimataspekter...37 Strategi A: Energieffektivt näringsliv Strategi B: Fossilbränslefri kommunkoncern Strategi C: Ökade förutsättningar för lokalt energi- och klimatarbete Strategi D: Forskning och utbildning

3 Förord Långsiktigt arbete Växjö kommuns miljöarbete har pågått under lång tid. Restaurering av sjöar startade på 70- talet, införandet av förnybar fjärrvärme på 80- talet och beslutet om fossilbränslefri kommun på 90-talet är viktiga milstolpar i detta arbete. Samtidigt förpliktigar epitetet Europas grönaste stad att vi strävar mot ständiga förbättringar och vidtar åtgärder för att bibehålla vår position som en ledande miljökommun. Energi och miljö En säker och tillräcklig tillgång på energi är centralt för ett modernt fungerande samhälle. Vi använder energi för att transportera oss, värma våra hus, till belysning och elektronik, inom olika industriprocesser, produktion av varor och tjänster etc. Denna energianvändning ger inte sällan upphov till utsläpp av koldioxid och luftföroreningar. Ett sätt att minska miljöpåverkan är att välja energislag från förnyelsebara energikällor och övergå till miljövänligare transportalternativ. Samtidigt räcker inte detta utan vi måste även effektivisera användningen. Därför är den sparade kilowattimmen den bästa och genom att ändra vanor och beteenden, bygga och renovera byggnader energieffektivt, och använda energieffektiva miljövänliga fordon kan Växjö på detta sätt bidra till att minska miljöpåverkan. Energiplanens roll I Växjös strategiska arbete är miljöprogrammet en central del där mål och åtaganden är viktiga i förverkligandet av Europas grönaste stad. Energiplanen är en konkretisering av miljöprogrammet inom energi- och klimatområdet. I framarbetandet av planen har vi därför valt att fokusera oss på de områden där vi sett att vi tappat fart samtidigt som vi spänt bågen inom de områden vi redan är duktiga. Således är energiplanen ett viktigt verktyg i det fortsatta arbetet med Europas grönaste stad och för att nå vår vision om ett fossilbränslefritt Växjö! Bo Frank Kommunstyrelsens ordförande Anna Tenje Kommunstyrelsen samt miljöberedningen Åsa Karlsson-Björkmarker Kommunstyrelsen samt miljöberedningen Energiplan för Växjö kommun 3

4 Sammanfattad åtgärdslista F1-5 = Fokusområde 1-5 Sa-e = Strategi A-E under respektive fokusområde 1-5 = Åtgärdsnummer under respektive strategi Åtgärd Beskrivning Ansvar F1Sa1 Fastighetsbolagen avsätter 0,2 procent av den totala nettoårsomsättningen till VKAB investeringar i förnybar energiproduktion varvid småskalig produktion i närområdet ska prioriteras. F1Sa2 En upprustning av vattenkraftverk i kommunen görs genom att Tekniska nämnden uppgradera och öka kapaciteten i befintliga verk. F1Sa3 Tekniska nämnden och de kommunala fastighetsbolagen ska bli mer Tekniska nämnden självförsörjande på förnybar el. Det kan bl.a. handla om investeringar i större och VKAB vindkraftverk eller elproduktion från lokala system. Under mandatperioden kommer kommunkoncernen att bygga plushus. F1Sa4 Utifrån sina förutsättningar verkar Växjö Energi för att uppmuntra småskalig VKAB elproduktion på elnätet från t.ex. urban vindkraft och solceller. F1Sa5 I dialogen med byggherrar uppmuntrar kommunen till investeringar i Byggnadsnämnden, småskalig energiproduktion. kommunstyrelsen och tekniska nämnden F1Sb1 Växjö kommun ska inom ramen för sitt näringslivsutvecklande arbete både Kommunstyrelsen stödja och driva fram satsningar på förnybar energiproduktion. F1Sc1 Växjö kommun strävar efter att så många områden och abonnenter som möjligt Kommunstyrelsen försörjs med fjärrvärme. Dialog om detta förs även med privata fjärrvärme- och och VKAB närvärmebolag. F1Sc2 Fjärrkylanätet byggs ut så det omfattar fler kunder. VKAB F1Sc3 Växjö Energi prövar bioolja i ett närvärmeverk. Erfarenheter används därefter VKAB i syfte att öka driftsäkerheten vid en eventuell ökad användning i fler närvärmeverk och Sandviksverket. F1Sd1 Växjö kommun för en aktiv dialog med företag och byalag gällande Kommunstyrelsen möjligheter att satsa på storskalig vindkraft i enlighet med vindbruksplanen. 4

5 Åtgärd Beskrivning Ansvar F1Se1 Torvanvändningen ska minimeras och har fasats ut helt VKAB F2Sa1 Inför varje genomgripande ombyggnad ska Växjös kommunala fastighetsbolag VKAB göra en beräkning om nedanstående nivåer är möjliga att uppnå. Till år 2015 har minst 50 procent av de genomgripande ombyggnaderna som genomförts uppnått nedanstående målnivåer 1. Om nivåerna ej kan uppnås ska det motiveras för varje renoveringsobjekt vid årlig uppföljning av energiplan. Bostäder: 75 kwh/m 2 och år (för elvärmda bostäder gäller 40 kwh/m 2 ). Lokaler: 70 2 kwh/m 2 och år (för elvärmda lokaler gäller 40 2 kwh/m 2 ). F2Sa2 Växjö kommun har en aktiv energi- och klimatrådgivning där kommuninvånarna, Kommunstyrelsen och företag, fastighetsägare, organisationer och föreningar får tillgång till råd och stöd tekniska nämnden i sitt energieffektiviseringsarbete. F2Sa3 Växjö kommun utreder hur renoveringar/ombyggnationer i bostäder och lokaler, Kommunstyrelsen och med syfte att minska energianvändningen, tydligare kan genomsyras av ett VKAB livscykelkostnadsperspektiv. F2Sa4 Inför större renoveringar/ombyggnationer görs en analys av möjliga flexibla lösningar Byggnadsnämnden, som t.ex. samutnyttjande av olika verksamheter i samma lokal. kommunstyrelsen och VKAB F2Sb1 De kommunala bolagen bygger endast bostäder med en energianvändning lägre än VKAB 55 kwh/m 2 och år (för elvärmda bostäder gäller 30 kwh/m 2 ). F2Sb2 De kommunala bolagen bygger endast lokaler med en energianvändning lägre än VKAB 50 2 kwh/m 2 och år (för elvärmda lokaler gäller 30 2 kwh/m 2 ). F2Sb3 Växjö kommun utreder hur nya byggprojekt tydligare kan genomsyras av ett Kommunstyrelsen och livscykelkostnadsperspektiv, med fokus på energianvändning. VKAB F2Sb4 Inför nya byggprojekt görs en analys av möjliga flexibla lösningar som t.ex. Byggnadsnämnden, samutnyttjande av olika verksamheter i samma lokal och byggande av skolor kommunstyrelsen i flera plan. och VKAB F2Sc1 Där så är möjligt ska individuell mätning av el och vatten i bostäder tillämpas och VKAB visualiseras. Debitering sker kopplad till faktisk förbrukning. F2Sc2 Utredning görs avseende hur energianvändning i lokaler kan kopplas till rätt användare VKAB inom den kommunala organisationen. Ekonomiska incitamentsmodeller som stödjer energieffektiviseringsarbetet utvecklas. 1 Nationell strategi för lågenergibyggnader (ER 2010:39) 2 Detta inkluderar inte högsta tillägg för hygienluftflöde som motsvarar 70 procent (genomgripande ombyggnad) respektive 50 procent (nybyggnation) av den nivå som anges i BBR 2012, kapitel 9 (energihushållning), tabell 9:3a och 9:3b. Energiplan för Växjö kommun 5

6 Åtgärd Beskrivning Ansvar F2Sc3 Växjö kommun genomför nya energisparkampanjer baserat på de positiva Kommunstyrelsen erfarenheterna från energibesparingsprojekt som exempelvis SAMS. Vi och VKAB strävar efter att dessa kampanjer innehåller ett barn- och ungdomsperspektiv. F2Sd1 Växjö kommun undersöker möjligheterna att genomföra utvecklingsprojekt i Kommunstyrelsen syfte att försörja även mycket energieffektiva hus med fjärrvärme. Detta kan bl.a. och VKAB innefatta fjärrvärmedrivna hushållsmaskiner. F2Sd2 Vi strävar efter att optimera energianvändningen i något av våra utbyggnads- Kommunstyrelsen områden med så kallade Smarta nät 4 (Smart grids). och VKAB F3Sa1 Möjligheten att komplettera Sandviksverket med en produktionsanläggning för VKAB förnybart drivmedel utreds. F3Sa2 Växjö kommun bidrar till att biogasmarknaden utvecklas i regionen genom att Tekniska nämnden samverka med olika aktörer och delta i olika projekt. F3Sa3 Växjö kommun arbetar för att förbättra infrastruktur för förnybara drivmedel och Kommunstyrelsen, laddningsmöjligheter för elfordon. Alla större kommunala arbetsplatser erbjuder tekniska nämnden laddmöjligheter. och VKAB F3Sb1 Invånare, företag och kommunkoncernen erbjuds att pröva en elbil under en tid, Kommunstyrelsen i syfte att öka intresset för, och kunskapen om, elbilar. och VKAB F3Sb2 Demonstrationsprojekt genomförs i syfte att undersöka möjligheterna för användning Kommunstyrelsen, av förnybara drivmedel eller el i kommunens servicefordon och arbetsmaskiner tekniska nämnden samt kollektivtrafik. och VKAB F3Sb3 Vid upphandling av fordon styr vi mot energieffektiva och klimatvänliga fordon. Kommunstyrelsen En miljöfordonsstrategi/policy arbetas fram. F4Sa1 En strategi utarbetas för hur en tillräcklig leverans av värme, kyla, el och fordonsdriv- Kommunstyrelsen medel från förnybar energi kan säkerställas. F4Sb1 En strategi för hur Växjö Energi kan klara en hög leveranssäkerhet av fjärrvärme, el- och VKAB kyla till sina kunder arbetas fram. F4Sb2 Åtgärder i risk- och sårbarhetsanalysen, som syftar till att säkerställa en tillräcklig Berörda nämnder leverans av el och värme, såväl i tätorten som på landsbygden, genomförs. och styrelser 4 Detta kan innefatta både elnät och energieffektiva samt smarta lösningar i fjärrvärmenätet. 6

7 Åtgärd Beskrivning Ansvar F5Sa1 Växjö kommun informerar näringslivet om de energitjänster som Växjö Energi erbjuder. Kommunstyrelsen Detta görs bl.a. genom företagsnätverk. och VKAB F5Sa2 Växjö kommun startar upp ett projekt som fokuserar på energi och klimat i tillsynen av Miljö- och miljöfarlig verksamhet. Kommunen identifierar i detta arbete även energiintensiva hälsoskyddsnämnden företag samt för dialog med dessa om möjliga energieffektiviseringslösningar. Samverkan sker med Energikontor Sydost. F5Sa3 En klimatgrupp bildas som en arena där företag kan diskutera energi- och klimatfrågor. Kommunstyrelsen Gruppen kan bl.a. arbeta med benchmarking eller erfarenhetsutbyte mellan kommunala och privata fastighetsbolag när det gäller energieffektiva bostäder och lokaler. Ett årligt energi- och klimatevent riktat mot kommunens företag genomförs även i Växjö kommun. F5Sb1 Varje förvaltning och bolag upprättar en avvecklingsplan för fossila bränslen. Alla nämnder och styrelser F5Sb2 Växjö kommun utformar upphandlingsunderlag så att energiförbrukning och klimat- Kommunstyrelsen, påverkan från entreprenader och tjänster minimeras över hela livscykeln. tekniska nämnden och VKAB F5Sc1 Växjö kommun arbetar aktivt med att påverka nationell och internationell energi- och Kommunstyrelsen klimatpolitik. F5Sd1 Växjö kommun genomför utbildningar och kampanjer om energi- och klimatfrågor Berörda nämnder riktat mot invånare, anställda, skolungdomar och politiker. och styrelser Energiplan för Växjö kommun 7

8 Om energiplanen Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) skall det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Planen skall främja hushållning med energi, verka för en säker och tillräcklig energitillförsel och även vara antagen av kommunfullmäktige. Denna energiplan antogs i fullmäktige den 20 december 2011 och ersätter därmed den tidigare, antagen Arbetsprocessen Arbetet med ny energiplan för Växjö kommun startade hösten 2010 med en förstudie. En genomgång gjordes då av genomförda åtgärder inom energi- och klimatområdet sedan slutet av 1960-talet och framåt, åtgärder som var planerade och på gång samt en analys av energianvändning och koldioxidutsläpp. Statistikanalysen kompletterades även med en prognos som beskriver framtida förväntade utsläpp. Med utgångspunkt från förstudien presenterades en arbetsprocess som sedan låg till grund för arbetet med energiplanen. Inom ramen för arbetsprocessen har ett antal strategiska områden valts ut och även varit i fokus för aktivt arbete med att ta fram nya strategier och åtgärder. Dessa områden har varit: Befintliga fastigheter Nybyggnation av fastigheter Förnybara drivmedel Förnybar energi Näringslivets energi- och klimatarbete Upphandling Transporter En säker och tillräcklig energitillförsel Varje område omfattade ett till två arbetsgruppsmöten där deltagare från kommunkoncernens olika förvaltningar och bolag var inbjudna att delta. Ibland deltog även externa aktörer som Energikontor Sydost, Länsstyrelsen och Linnéuniversitetet. Totalt genomfördes elva arbetsmöten under perioden november 2010 till juni Löpande information om arbetet med energiplanen har delgetts till politiker i KSAU och miljöberedningen, vilka även fungerat som styrgrupp i arbetet. Omfattning, avgränsning och uppföljning Energiplanen omfattar Växjö kommun som geografiskt område. Det inkluderar förutom kommunkoncernen även invånarna, näringsliv och andra offentliga verksamheter. Eftersom energiplanen antas av kommunfullmäktige omfattar åtgärderna i planen endast aktiviteter som genomförs av kommunens förvaltningar och bolag. Vissa åtgärder handlar dock om hur kommunen ska arbeta gentemot andra aktörer, och bidrar således till minskad energianvändning och klimatpåverkan från invånare, företag med flera. Energiplanen tar sin utgångspunkt från målen i miljöprogrammet och är en plan med strategier och åtgärder för verkställande av de övergripande målen i miljöprogrammet. Växjö kommun har även en transportstrategi som omfattar åtgärder och strategier för hur vi kan skapa hållbara transporter i kommunen. För att undvika överlappning mellan dessa dokument har en avgränsning gällande transporter gjorts så att energiplanen endast fokuserar på energieffektiva miljöanpassade fordon samt produktion av och tillgång till förnybara drivmedel (för mer information om avgränsningen, se fokusområde 3, stycket hållbara transporter ). Strategierna och åtgärder i energiplanen är alltså en nedbrytning av energi- och klimatmålen i kommunens miljöprogram, som i sin tur styrs och följs upp i enlighet med kommunens verksamhetsledningssystem. Strategier och åtgärder i detta dokument är därför en del av berörda nämnder och styrelsers avsnitt under målområ- 8

9 det Miljö, energi och trafik i verksamhetsledningssystemet. På så vis kommer dessa strategier och åtgärder att följas upp årligen samtidigt som styrningen mot energiplanens målsättning och ambition införlivas i kommunens verksamhetsledningssystem. Energiplanen bör revideras en gång per mandatperiod då strategier och åtgärder ses över samt eventuellt kompletteras utifrån den rådande situationen. Förutom kopplingen till miljöprogram och transportstrategi, innehåller energiplanen strategier och åtgärder som involverar samhällsplaneringen. Således är detta dokument ett viktigt verktyg att beakta för översiktsplanerare, detaljplanerare, mark- och exploateringsingenjörer och bygglovshandläggare i arbetet med nya bostads- och verksamhetsområden. Ett kvalitetsprogram som anger kvalitetskrav för bl.a. energianvändning i nybyggnation av fastigheter för både kommunala bolag och privata byggherrar på kommunalägd mark är antaget. Energiplanen och kvalitetsprogrammet tangerar varandra för området energieffektiv nybyggnation av fastigheter. Medan energiplanen endast kan peka på målnivåer för kommunens egna bolag (d.v.s. där kommunen har rådighet), så tar kvalitetsprogrammet även upp målnivåer (så kallade kvalitetsnivåer) för privata byggherrar på kommunalägd mark, varför dessa två styrdokument kompletterar varandra. Struktur Energiplanen är uppdelad i fem fokusområden som är utvalda utifrån förstudien, prognosen samt gruppdiskussionerna under framarbetandet av energiplanen. Fokusområden är följande: 1. Förnybar energi 2. Effektiv energianvändning 3. Förnybara drivmedel och energieffektiva fordon 4. Försörjningstrygghet 5. Övriga energi- och klimataspekter Varje kapitel består i sin tur av: Övergripande vision Introduktion, nuläge och utmaningar Strategier och åtgärder med tidplan I introduktionstexterna till varje fokusområde diskuterar vi den problembild och de utmaningar som vi identifierat när energiplanen arbetades fram. Visionen ger oss riktningen som vi bör arbeta mot om vi ska komma förbi hinder och klara utmaningarna under varje fokusområde. Genom att sedan jobba med strategier och åtgärder, i riktning mot visionerna, rör vi oss därefter mot de övergripande målen i miljöprogrammet. Övergripande mål År 1996 beslutades enhälligt att Växjö ska bli en fossilbränslefri kommun, vilket alltså innebär att vår energianvändning och våra transporter inte ska använda fossila energikällor. I samband med miljöprogrammets revidering 2010 beslutades också att kommunen ska vara fossilbränslefri senast år 2030 (kommunkoncernen ska vara fossilbränslefri senast år 2020). De övergripande målen i miljöprogrammet stakar ut vägen mot det fossilbränslefria samhället och är även utgångspunkt i energiplanen: Vi ska sluta använda fossila bränslen Vi ska använda energi effektivt Målen har sedan brutits ner till mål för år De mål med störst koppling till energiplanen är: Energitillförseln ska minska med 15 procent per invånare från 2008 till 2015 Förbrukningen av elenergi ska minska med minst 20 procent per invånare från 1993 till 2015 De fossila koldioxidutsläppen ska minska med minst 55 procent per invånare till 2015 jämfört med 1993 Den totala energianvändningen ska minska med 17 procent i kommunkoncernens lokaler och bostäder, räknat från medelvärde åren 2003/2004 till 2015 De fossila koldioxidutsläppen från kommunkoncernens transporter och service ska minska med minst 30 procent från 1999 till 2015 Energiplan för Växjö kommun 9

10 Borgmästaravtalet Växjö kommun har skrivit under det så kallade Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors), där vi åtar oss att ha mer långtgående energi- och klimatmål än EU:s mål. Dessa mål kallas ibland målen och innebär att år 2020 ska andelen förnybar energi i EU vara 20 procent, koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent jämfört med 1990 och energianvändningen ska vara 20 procent effektivare. Som undertecknare av Borgmästaravtalet åtar sig Växjö kommun att anta en så kallad SEAP (Sustainable Energy Action Plan) med åtgärder, samt göra uppföljningar av energi och koldioxidutsläpp. Tills vidare har Växjö kommuns klimatkommissions slutrapport använts som SEAP, men den ersätts av energiplanen. Inom ramen för Borgmästaravtalet måste kommunen också sätta ett klimatmål för år Med utgångspunkt från tidigare utfall samt målen i miljöprogrammet, ser Växjös åtagande ut så här: Växjö kommun ska inom ramen för Borgmästaravtalet minska de fossila koldioxidutsläppen med 65 procent per invånare mellan 1993 och Utbildning och attityder I Europas grönaste stad är det viktigt med god kunskap om energifrågor hos politiker, kommunens personal och skolornas elever. Därför strävar Växjö kommun efter att genomföra utbildning om energi- och klimatfrågor riktat mot politiker, kommunanställda och elever. På detta sätt stärks varumärket Europas grönaste stad. Parallellt med detta bör även incitamentsmodeller arbetas fram, och energisparprojekt genomföras, i syfte att ändra beteenden hos de som bor i kommunala bostäder och använder kommunägda lokaler. Nätverk och erfarenhetsutbyte Växjö kommun deltar aktivt i flera olika typer av nätverk. Dels har kommunen tydliga kanaler in i olika lokala och regionala nätverk och aktörer, som Expansiva Växjö, klimatkommissionen, Sustainable Småland, Energikontor Sydost samt olika branschnätverk. Dels deltar vi i nationella och internationella nätverk som klimatkommunerna, Energy Cities och ICLEI. Genom dessa nätverk har vi ett aktivt förhållningssätt till det som händer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt vilket ger viktig kunskap till vår kommunala energiplanering samtidigt som vi även kan driva utvecklingen framåt i nätverken. 10

11 Nulägesanalys Växjö kommun gör en årlig energibalans som omfattar energitillförsel och energianvändning inom det geografiska området. Energibalansen ligger också till grund för uppföljningen av kommunens koldioxidutsläpp. Statistiken i energibalansen ger en bra bild över utvecklingen och var åtgärder behöver sättas in för att målen ska nås. Statistiken består dels av information inhämtad från SCB och andra myndigheter, dels från information inhämtad från energibolag och fastighetsbolag, och dels på uppskattningar. Statistik omnämns även i energiplanens olika kapitel, men här följer en översikt över 2010 års utfall. Energitillförsel i Växjö kommun % 1 % 1 % 1 % 3 % Energitillförsel Den totala energitillförseln 2010 var GWh. Trots en växande befolkning har den totala energitillförseln legat på en jämn nivå, och till och med minskat något, under perioden ökade energitillförseln kraftigt på grund av extrem kyla. Andelen förnybar energi var ca 54 procent (trädbränslen 38 procent, förnybar el 5 11 procent, förnybara drivmedel 2 procent, övrigt 3 procent) och andelen ej förnybar energi varca 46 procent (fossila drivmedel 28 procent, olja 9 procent, ej förnybar el 6 7 procent och torv 2 procent). I Växjö finns en stadig trend med ökad andel förnybar energi. Dagens andel kan jämföras med 1993, då andelen var 33 procent. 13 % Bensin Diesel Flygbränsle Olja 10 % Torv Trädbränslen 14 % Förnybar importerad el Ej förnybar importerad el Vindkraft Vattenkraft 1 % Biogas Sol Etanol 9 % FAME Värmepumpar 38 % 2 % Halm Gasol Ecopar 5 Avser el som inte produceras inom Växjö kommuns gränser. Den förnybara andelen beräknas utifrån den svenska elmixen och består främst av vattenkraft. 6 Avser el som inte produceras inom Växjö kommuns gränser. Den ej förnybara andelen beräknas utifrån den svenska elmixen och består främst av kärnkraft. Energiplan för Växjö kommun 11

12 Energidistribution/energiomvandling I Växjö kommun finns ett kraftvärmeverk som producerar värme, kyla och el, samt fyra närvärmeverk som producerar värme. Närvärmeverken drivs framför allt på trädbränslen (flis, pellets, briketter). Kraftvärmeverket drivs framför allt på trädbränslen med inblandning av torv. Alla värmeverken använder olja som spetslast. Under 2010 ökade denna andel avsevärt. I kraftvärmeverket producerades 244 GWh el under 2010, ca 34 procent av hela kommunens elanvändning på 726 GWh. Lokalt produceras el även från vatten, vind, sol och biogas, men nettoimporten av el var ändå 460 GWh under år Energianvändning Fördelningen av energianvändning på olika sektorer ligger stabilt över tiden. Under 2010 användes 30 procent för transporter och arbetsmaskiner, 35 procent inom bostäder och 35 procent inom industri och service (inklusive offentlig verksamhet). Även om energianvändningen är ungefär lika stor mellan de olika sektorerna, är det ändå så att bostadssektorn är den sektor som använder störst andel förnybar energi, medan transportsektorn använder störst andel fossil energi. År 2010 dominerades energianvändningen i bostäder helt av fjärrvärme (59 procent) och el (25 procent). Värmepumpar stod för 8 procent medan ved och pellets stod för 7 procent. Endast 0,3 procent av energianvändningen kom från olja. Solenergin hade en marginell andel på under 0,1 procent. För lokaler (offentliga lokaler, industrier, handel och service) var fördelningen något annorlunda. Där dominerades energianvändningen av el (51 procent) och fjärrvärme (37 procent). Oljan stod dock för 11 procent. Av övriga energislag var gasol och biogas störst, med ca 0,5 procent vardera. Energianvändningen för transporter och arbetsmaskiner dominerades av fossila bränslen som bensin (44 procent), diesel (47 procent) och flygbränsle (3 procent). Etanol stod för 3 procent och FAME för 2 procent (se stycket förnybara drivmedel och energieffektiva fordon ). Till största del handlar det om inblandning i bensin och diesel. Marginella andelar av transporternas energianvändning kom från el (0,4 procent) och biogas (0,1 procent). Koldioxidutsläpp Det övergripande målet för Växjö är alltså en fossilbränslefri kommun. År 2010 var utsläppen kg per invånare, en minskning med 23 procent jämfört med 1993, men en ökning jämfört med 2009, då utsläppen låg på kg per invånare. Växjö ligger på en låg utsläppsnivå i förhållande till övriga Sverige. Vid en närmare analys av hur utsläppen fördelar sig per sektor ser man att 68 procent kommer från transporter och arbetsmaskiner, 12 procent från bostäder, 20 procent från industri och service. Systemperspektiv När man jobbar med energifrågor kan välja att rikta in sig på olika system. Medan kommunen som organisation kan vara ett system kan samtidigt kommunen som geografiskt område, utgöra ett annat. I denna energiplan strävar vi efter att jobba aktivt med energieffektivisering och minskad klimatpåverkan inom kommunkoncernen och därmed vara en föregångare. Samtidigt omfattar energiplanen även ett större system med kommunen som geografiskt område som inkluderar dess företag, invånare och olika aktörer. När vi genomför nya projekt utgår vi från ett primärenergiperspektiv vad gäller energiåtgång och koldioxidutsläpp. Avslutningsvis tar vi sikte på att utifrån de olika systemperspektiven eftersträva flexibla och smarta systemlösningar som innebär en total optimering avseende energianvändning och minskad klimatpåverkan. Framtidsspaning Energimyndigheten har tagit fram en långsiktsprognos som ger en bild av hur det svenska energisystemet utvecklas fram till och med år 7 Energiförsörjning i Sverige år En konsekvensanalys av gällande styrmedel (ER 2011:03). 12

13 Myndigheten utgår från de styrmedel som gällde vid halvårsskiftet 2010 och tanken är att visa hur den framtida energitillförseln och användningen kan bli om dessa styrmedel gäller under hela prognostiden. Huvudresultaten är att Sveriges totala energianvändning ökar med ca 5 procent, vilket till stor del beror på ökade omvandlings- och distributionsförluster som ett resultat av ökad elproduktion i kärnkraftverken, men även en ökad energianvändning i industrisektorn på grund av en ökad produktion. Vidare bedöms elproduktionen öka bl.a. pga. ökad vindkraftsetablering. Inom kraftvärmeverken ökar elproduktionen med ca 7 procent samtidigt som biobränsletillförseln ökar. Bostäder och service minskar sin temperaturkorrigerade energianvändning genom övergång från olja och elvärme till andra uppvärmningssätt, t.ex. värmepumpar och fjärrvärme. Användningen av hushållsel och driftel är relativt stabil då energieffektiviseringar genom energisnål teknik (vitvaror, hushållsapparater, elektronik etc) motverkas av ökad mängd hemelektronik och kringutrustning. Avslutningsvis bedöms energianvändningen för inrikes och utrikes transporter minska med knappt en procent samtidigt som användningen av bensin minskar till förmån för diesel och förnybara drivmedel. Lokal prognos för Växjö Innan arbetet med energiplanen sattes igång tog kommunen fram en prognos för utvecklingen av energitillförsel, energianvändning och koldioxidutsläpp fram till år 2030 för Växjö kommun som geografiskt område. Prognosen baseras dels på trender i den detaljerade energistatistik kommunen har mellan 1993 och , dels på för kommunen redan kända åtgärder som planeras inom den närmaste tiden, och dels på uppgifter, prognoser och utredningar från bl.a. energimyndigheten, svenska petroleum- och biodrivmedelinstitutet, SCB, naturvårdsverket, KTH och Chalmers. Utöver detta har en del antaganden gjorts, t.ex. om utvecklingen när det gäller miljöfordon. Prognosen visar att till 2030 har energianvändningen per invånare minskat med 24 procent jämfört med 1993, andelen förnybar energi är 81 procent och de fossila koldioxidutsläppen per invånare har minskat med 76 procent jämfört med Prognosen visar alltså att vi varken når energioch klimatmålet till 2015 eller fossilbränslefri kommun 2030 om energiplanen inte genomförs. Statistiken har därför, tillsammans med en genomgång av genomförda och planerade åtgärder inom energi- och klimatområdet, varit utgångspunkt för de olika temamötena som genomförts inom ramen för energiplanearbetet. I samband med varje arbetsmöte har problembild och utmaningar diskuterats kopplat till prognosen. Diskussionerna har således handlat om vad som behövs för att vi ska nå målen i miljöprogrammet utifrån nuläget samt förväntad utveckling av energianvändning och koldioxidutsläppen inom olika sektorer. Efter att arbetsprocessen genomförts har de olika temaområdena omarbetats till fem tydliga fokusområden som redovisas i denna energiplan (se stycket Struktur ). Med energiplanen som verktyg ökar därför möjligheterna att nå målen för 2015 och planen kan även ligga till grund för och möjliggöra ambitiösa åtgärder i efterföljande energiplaner så att även de långsiktiga målen kan nås. Längst bak i energiplanen finns tre diagram över Växjös energibalans. Ett av dem visar 2010 års resultat, ett visar prognosen för 2015 och ett visar prognosen för Diagrammen på nästa sida visar prognoserna för Växjös energianvändning och koldioxidutsläpp. 8 När prognosen arbetades fram i september 2010 var den nyaste tillgängliga statistiken från Under september 2011 har statistik för 2010 blivit tillgänglig och som vi redogör för på följande sidor. Energiplan för Växjö kommun 13

14 Energianvändning i Växjö, MWh/inv Energiförluster Värme i industri och service Värme i bostäder El i industri och service Hushållsel Transporter, arbetsmaskiner Mål 2015 Energianvändningens utfall och prognos 2030 Koldioxidutsläpp i Växjö, kg/inv Mål 2015 Koldioxidutsläppens utfall och prognos 2030 Energiförluster Värme i industri och service Värme i bostäder El i industri och service Hushållsel Arbetsmaskiner Övriga transporter Flyg Tunga lastbilar, bussar Lätta lastbilar Personbilar 14

15 Fokusområde 1: Förnybar energi I Europas grönaste stad är vi en nettoproducent av el och värme producerad från förnybara energikällor. Vi blandar småskaliga energilösningar med storskaliga och vår strävan är att alla invånare ska ha möjlighet att bidra till en ökad produktion av el och värme från förnybara energikällor. All produktion av el och värme sker genom ett hållbart resursutnyttjande. I Europas grönaste stad används i första hand biobränslebaserad fjärrvärme för att klara uppvärmningsbehovet. I de delar av kommunen där fjärrvärme inte är möjligt används andra förnybara värmelösningar. Introduktion och nuläge 2011 Det har genomförts en hel del positiva åtgärder inom området förnybar energi i Växjö senaste åren. Några exempel är bl.a. Växjö Energi som under många år producerat el och värme från biobränslen, VöFAB och Växjöhem som installerat solceller på skoltak (vilka även integrerats på ett positivt sätt i utbildningen) och Växjöhem som placerat ett litet vindkraftverk på taket på Blåsbälgen. Utvecklingen går dock för långsamt om Växjö ska ligga i framkanten och i nuläget finns inte så många projekt på gång inom detta område. En viktig orsak är att det inte har satts av tillräckligt med resurser. Vi behöver hela tiden sträva efter nya spetsprojekt och det är en utmaning att skynda på utvecklingen ytterligare samtidigt som vi tar tillvara de bra erfarenheterna. Det finns en del småskalig vattenkraft i Växjö som har potential att uppgraderas och där man kan få ut mer effekt i befintliga anläggningar utan att störning på omgivande natur och vattendrag ökar. Denna potential tas dock inte tillvara på i dagsläget. Samma sak gäller för värme från solen, där det för vissa verksamhetslokaler Energiplan för Växjö kommun 15

16 visat sig svårt att tillvarata den solenergipotential som finns. Bl.a. så har det varit problematiskt att sätta upp solfångare på tak i närvärmeområdet, då den lägre värmelasten skapar problem i eldningen av pannan. Här är det idag en utmaning att hitta lösningar för hur fjärrvärme/närvärme går att kombinera med olika småskaliga förnybara energikällor. Problemet blir förmodligen ännu mer aktuellt i framtiden då biobränslepriserna stiger och skogsråvaror ska kunna användas till fler ändamål. Vissa kommuner, så även Växjö, använder fortfarande torv för kraft/värmeproduktion eftersom torv berättigar till elcertifikat och är fördelaktigt panntekniskt. Enligt Naturvårdsverket, Borgmästaravtalet och FNs klimatpanel (IPCC) ska koldioxidutsläppen från torveldning rapporteras in som fossila utsläpp inom ramen för Klimatkonventionen. Växjö följer i sin statistik Naturvårdsverkets och IPCCs rapporteringsregler men ett tydligt ställningstagande saknas idag kring torvens vara eller icke vara i Europas grönaste stad. Växjö kommun har pekat ut områden som är lämpliga för storskalig vindkraft. I dagsläget är det flertalet vindkraftverk som planeras att byggas inom kommunen. Detta är en positiv utveckling som kommunen bör stödja genom att visa på affärsnyttan av förnybar energi och se det som en näringslivsfråga. Kommunen har här en viktig roll att inspirera och stimulera näringsliv och privatpersoner till ökad satsning på förnybar energi och här är utmaningen att få med sig privata fastighetsägare så de följer kommunbolagens goda exempel och genomför liknande satsningar på solceller, vindkraft etc. År 2010 kom 53 procent av energitillförseln i Växjö från förnybar energi, vilket motsvarade GWh. Av detta användes GWh för att producera el och värme, medan 46 GWh användes inom transportsektorn. Biobränsle Biobränslen är förnybara bränslen som är producerade av levande organismer (biomassa), vanligen trädbränslen. Normalt syftar termen biobränsle på bränslen som är i det närmaste koldioxidneutrala, eftersom den mängd koldioxid som bildas vid förbränning är en del av kolcykeln. Detta betyder att koldioxidutsläppen inom en överskådlig tid balanseras av tillväxt i naturen och därför inte bidrar till växthuseffekten, till skillnad från de fossila bränslena som har varit utanför det naturliga kretsloppet i miljontals år. Genom Sandviksverket producerar Växjö Energi fjärrvärme och el från biobränsle (flis) och en liten andel torv. Olja används som spetslast för att klara leveranser, vid t.ex längre perioder av extrem kyla. Produktionen fördelar sig på ca en fjärdedel el och tre fjärdedelar värme. Den el som produceras motsvarar cirka en tredjedel av den årliga elförbrukningen i Växjö kommun. Förutom vid Sandviksverket sker biobränslebaserad fjärrvärmeproduktion i fyra mindre närvärmeverk som uppfördes i slutet av 90-talet i Ingelstad, Rottne, Braås (alla ägda av VEAB) och Lammhult (ägt av E.ON). Sandviksverket producerar även fjärrkyla, som bygger på samma koncept som fjärrvärme d.v.s. att en central, miljöanpassad anläggning gör jobbet, i stället för flera små kylanläggningar och luftkonditioneringsaggregat som dessutom kräver stora mängder el. Växjö Energi har levererat fjärrvärme ända sedan 1970 och har ca kunder som är anslutna. Nästa steg är att bygga ut fjärrkyla till större anläggningar. Kommunfullmäktige tog beslut i juni 2011 om att Växjö Energis arbete med att ta in anbud av ett nytt kraftvärmeblock får starta. När detta är klart kommer ett nytt beslut tas i fullmäktige om att gå vidare med själva byggnationen. I mars 2011 lämnade Växjö Energi in en ansökan till miljödomstolen angående ändrat tillstånd enligt miljöbalken på grund av förändringar i verksamheten avseende uppförande och drift av ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeblock. Både anbuden och utslaget från miljödomstolen förväntas vara 16

17 klara så att beslut om byggstart kan tas under våren 2012 av kommunstyrelsen. Planen är att det nya kraftvärmeblocket ska vara klart till hösten 2014 så att det är igång till vintersäsongen. Elproduktionen vid Sandviksverket kommer att motsvara ca två tredjedelar av det maximala effektbehovet i Växjös elnät, när det nya kraftvärmeblocket står färdigt. För att få ett slutet kretslopp återförs en stor del av askan från förbränningen till skogen. Askan innehåller växtnäring och spårämnen som blir ett värdefullt gödningsmedel samt motverkar försurning. Vid värmeverken i kommunen produceras askor av olika slag. Omhändertagandet av askan beror på dess egenskaper. Idag återförs ca 50 procent av askan till skogsmark och 50 procent används som konstruktionsmaterial i deponier. Målsättningen är att på sikt öka återföringen av aska till 80 procent. Vidare ska uttag av skogsråvara ske på ett hållbart sätt där biologiska värden tillvaratas. De fem ovan beskrivna anläggningarna står för den absolut största delen (964 GWh, varav 115 GWh är energi tillförd genom rökgaskondensering) av trädbränsletillförseln i Växjö. Men, en relativt stor mängd (68 GWh) tillförs i pelletsoch vedpannor, som framför allt finns i hushåll på landsbygden. Under perioden kunde växjöbor som installerade pellets eller vedpannor få ekonomiskt stöd för detta. Det finns även andra fasta biobränslen, så som halm, även om användningen av dessa i Växjö ännu är begränsad. Solenergi Solen står för allt liv på jorden och solstrålningen kan användas för att generera både värme och elektricitet. Genom solfångare som producerar varmvatten och värme i huset samt solceller som producerar el kan solenergin utnyttjas utan miljöpåverkan och når brukaren direkt. För villor kan ett solvärmesystem täcka närmare 100 procent av varmvattenbehovet under sommarmånaderna och procent av det årliga behovet. Kopplar man dessutom in solfångaren till uppvärmningssystemet kan procent av värmebehovet täckas i en normalstor villa på årsbasis. Det innebär kort pay-off tid för dessa anläggningar och inte sällan en god investering. För solceller ligger priser och därmed även pay-off tiden betydligt högre i dagsläget. Vissa kommuner och regioner har elhandelsbolag som köper el från småskaliga producenter till ett bra pris, vilket innebär att investeringen blir mer lönsam. Under 80-talet genomfördes försök med solvärmebaserad närvärme i Ingelstad. Driftproblem gjorde att man tog anläggningen ur drift under början av 90-talet. Solpanelerna sitter idag på Simhallen, som nu är Växjös största solvärmeanläggning och som ger 60 MWh per år. Det nedlagda solvärmeprojektet i Ingelstad och det faktum att Växjö placerar sig långt ner i solligan har bidragit till en skepsis mot solenergi i Växjö. Det märks bl.a. genom att det kommunala solvärmebidraget inte var alls lika populärt som bioenergibidraget. Uppskattningsvis 400 MWh solvärme producerades hos privatpersoner i Växjö under Den första större solcellsanläggningen installerades på Teleborg Centrum och ger ca 60 MWh el årligen. Tätt därefter följde anläggningar på Kungsmadskolan, Arabyskolan, kommunhuset och Östra Lugnets skola. År 2010 producerades totalt 180 MWh el från solceller i Växjö. I en studie från 2010 av potential för elproduktion från vind och sol i Växjö, konstaterade KTH att det finns en teknisk potential att producera drygt 500 GWh el från solceller i Växjö. Den ekonomiskt realiserbara delen av detta ansågs dock vara mycket begränsad. Vindkraft Vindkraft är energi som utvinns ur vinden, det vill säga i en strömmande luftmassa i atmosfären. Vindkraftverken producerar el som sedan levereras ut på elnätet eller som kan användas direkt till olika ändamål. Det finns många olika storlekar på vindkraftverk, från stora verk som Energiplan för Växjö kommun 17

18 producerar el motsvarande flera hundra villors årsbehov, till mindre verk som kan sättas upp på hustak. Ett vanligt vindkraftverk har idag en totalhöjd upp till 150 m och en effekt på 2-3 MW. Fortsätter den tekniska utvecklingen som hittills är det högst troligt att såväl totalhöjd som effekt ökar de närmsta åren. Växjö har för närvarande en vindbruksplan under antagande, där olika områden, lämpliga för vindkraftsetablering, pekats ut i kommunen. Ett privatägt vindkraftverk uppfördes i kommunen 2004, vilket producerar knappt 1 GWh årligen. Utöver det finns ett småskaligt urbant vindkraftverk på Teleborg som producerar ca 15 MWh årligen. I ovan nämnda studie från KTH anges den tekniska potentialen för vindenergi i kommunen till närmare GWh. Det mesta av detta är även ekonomiskt, om än inte praktiskt, genomförbart. Men det räcker att ca 5 procent av detta genomförs för att Växjö ska kunna bli självförsörjande på el. Vattenkraft Vattenkraft är energi som utvinns från strömmande vatten. Genom vattenkraft utvinns den lägesenergi som vattnet har fått i sitt naturliga kretslopp. När vattnet från en damm strömmar genom vattenkraftverket utvinns lägesenergin, som sedan omvandlas till elektrisk energi. I Växjö kommun finns 13 vattenkraftverk med en sammanlagd installerad effekt på 2,6 MW och en normalproduktion på drygt 12 GWh. Beroende på nederbörd varierar dock produktionen stort från år till år. År 2010 beräknades produktionen till 20 GWh. Det finns potential att utöka produktionen av el från småskalig vattenkraft, genom effektiviseringar och upprustningar av befintliga verk. Det är dock viktigt att detta görs utan störning på omgivande natur och vattendrag. Biogas Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och är ett gasformigt biobränsle som huvudsakligen består av metan och koldioxid. Biogas kan antingen användas i produktion av drivmedel eller för att producera el och värme. Vid förbränning av biogas bildas vatten och koldioxid. Koldioxiden som frigörs medför inget nettotillskott till atmosfären då den omsätts i naturens kretslopp. Vid biogasanläggningen på Sundet i Växjö producerar tekniska förvaltningen biogas från avloppsslam. Under 2012 kommer dock matavfall att bli huvudsakligt substrat för biogasproduktionen. All gas som produceras i dagsläget används inte till framställning av fordonsgas utan den största delen går till att försörja Sundet med el och värme. Under 2010 producerades ca 2 GWh el och 2 GWh värme från biogas på Sundet. Utöver detta producerades ca 500 MWh biogas att användas som fordonsbränsle. Denna produktion kommer att öka kraftigt de närmsta åren i och med den utökade hanteringen av avfall på Sundet. Totalt handlar det om närmare 15 GWh till Bioolja Biooljorna är restfetter och restoljor från de industrier som hanterar råa oljor och fetter och kan fungera som ersättning för fossil olja. Fram till 2010 har ingen bioolja använts i Växjö, men oljepannan på förskolan Brände Udde börjar använda bioolja under Värme via värmepumpar När det gäller värme blir värmepumpar en allt vanligare företeelse i Sverige och världen. Värmepumpar fungerar så att de, med hjälp av ett litet energitillskott i form av el, kan ta energi från mark, berggrund, vatten och luft och omvandla det till värme. Trots värmepumpens geniala koncept, kommer det alltid att finnas ett visst behov av el (vanligen ca en tredjedel av den producerade mängden värme). Värmepumparna följs även av en problematik vid definition av byggnaders energiprestanda. Alltför många gånger installeras värmepumpar för att klara byggkrav, men i själva verket är det energitillförseln, inte energianvändningen, som effektiviserats. I Växjö kommer ca 200 anmälningar in årligen om att installera jord- och bergvärme. Utöver detta installeras 18

19 luftvärmepumpar av olika slag i större utsträckning. År 2010 beräknades den tillförda energin via värmepumpar i Växjö uppgå till 76 GWh. Tor v Torv bildas när marker försumpas och när sjöar växer igen och har använts som bränsle i århundraden. Torven består av mer eller mindre förmultnade djur- och växtdelar, som på grund av syrebrist inte brutits ner fullständigt. Detta innebär att torv växer till i långsam takt och den torv som eldas idag har bildats under tusentals år. Det kretslopp som övrig bioenergi har, med en omloppstid för kolet på några tiotal år gäller således inte för torv. När den eldas frigörs därför kol som varit bunden under lång tid och koldioxidhalten i atmosfären ökar. Inom torvbranschen anser man att torven ska betraktas som biobränsle så länge vi inte skördar mer än den årliga tillväxten. Enligt FNs klimatpanel klassas torv vare sig som fossilt bränsle eller förnybart bränsle. Istället konstaterar man att torvens utsläppsegenskaper påminner om fossila bränslens och ska inkluderas i den nationella klimatstatistiken. Enligt Borgmästaravtalet ska torv redovisas som övriga fossila bränslen. Plushus Plushus är inte någon energikälla, men samtidigt en intressant teknik som bör nämnas i sammanhanget. Kortfattat innebär konceptet att man använder förnybara energikällor kopplat till bostäder och lokaler som byggs med passivhusteknik. Det innebär täta, välisolerade byggnader där värme från människor, djur och hemelektronik återvinns och värmer huset. I nästa steg ansluter man antingen solfångare, solceller eller vindkraftverk till fastigheten. Dessa innebär således att huset blir en nettoexportör av värme och/ eller el. I takt med att ny teknik utvecklas och hårdare krav kommer från EU, blir plushusen än viktigare vid utbyggnad av nya områden. Enligt Naturvårdsverket är effekten på utsläppen av växthusgaser vid torveldning beroende på var utvinningen sker och hur marken återställs. Uttaget av torv ger en positiv effekt på utsläppen av växthusgaser genom minskade utsläpp av metan från mossen där den bildats. Samtidigt ger förbränningen av torven en negativ påverkan och nettoutsläpp av koldioxid som delvis kan bindas på nytt om de utbrutna torvtäkterna beskogas eller omvandlas till våtmarker. Den totala effekten på växthusgasbalansen är komplex. Aktuella studier visar dock att torv från växthusgassynpunkt motsvarar fossila bränslen i ett tidsperspektiv upp till några hundra år, men kan på ännu längre sikt närma sig biobränslen användes 63 GWh torv i Växjö. Energiplan för Växjö kommun 19

20 Strategier och åtgärder Strategi A: Ökad småskalig förnybar energiproduktion I Europas grönaste stad vill vi kontinuerligt öka andelen förnybar energi och kommunorganisationen har redan goda erfarenheter av småskalig elproduktion på sina fastigheter. Vi strävar efter att fortsätta pröva småskaliga förnybara energilösningar i våra kommunala fastigheter, samtidigt som vi stödjer övriga aktörer till att göra samma sak. Åtgärd F1Sa1 Fastighetsbolagen avsätter 0,2 procent av den totala nettoårsomsättningen till investeringar i förnybar energiproduktion varvid småskalig produktion i närområdet ska prioriteras. Ansvarig: VKAB Åtgärd F1Sa2 En upprustning av vattenkraftverk i kommunen görs genom att uppgradera och öka kapaciteten i befintliga verk. Ansvarig: Tekniska nämnden Åtgärd F1Sa3 Tekniska nämnden och de kommunala fastighetsbolagen ska bli mer självförsörjande på förnybar el. Det kan bl.a. handla om investeringar i större vindkraftverk eller elproduktion från lokala system. Under mandatperioden kommer kommunkoncernen att bygga plushus. Ansvarig: Tekniska nämnden och VKAB Åtgärd F1Sa4 Utifrån sina förutsättningar verkar Växjö Energi för att uppmuntra småskalig elproduktion på elnätet från t.ex. urban vindkraft och solceller. Ansvarig: VKAB Åtgärd F1Sa5 I dialogen med byggherrar uppmuntrar kommunen till investeringar i småskalig energiproduktion. Ansvarig: Byggnadsnämnden, kommunstyrelsen och tekniska nämnden Strategi B: Ökade möjligheter till näringslivsutveckling I Europas grönaste stad ser vi förnybara energilösningar som en viktig del i näringslivsutvecklingen. Åtgärd F1Sb1 Växjö kommun ska inom ramen för sitt näringslivsutvecklande arbete både stödja och driva fram satsningar på förnybar energiproduktion. Ansvar: Kommunstyrelsen Strategi C: Kraft- och fjärrvärme samt fjärrkyla I Europas grönaste stad är fjärrvärmen väl utbyggd såväl i staden som i kringorterna, en utveckling som fortsätter och även involverar fjärrkyla. Så stor del som möjligt av värmelasten används som bas för elproduktion, vilket även kan omfatta närvärmeverken. Åtgärd F1Sc1 Kommunen strävar efter att så många områden och abonnenter som möjligt försörjs med fjärrvärme. Dialog om detta förs även med privata fjärrvärme- och närvärmebolag. Ansvar: Kommunstyrelsen, VKAB Åtgärd F1Sc2 Fjärrkylanätet byggs ut så det omfattar fler kunder. Ansvar: VKAB Tidplan: Löpande 20

Energiplan för Växjö kommun

Energiplan för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-12-20 Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Planeringskontoret Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige 2011-12-20 326 Tidigare ändringar Antaget

Läs mer

Energiplan för Växjö kommun

Energiplan för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-12-20 Energiplan för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Planeringskontoret Dokumentnamn Energiplan för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Mot ett energismart Falun 2050

Mot ett energismart Falun 2050 falun.se/falunframat En del av Falun Framåt / Hållbar utveckling inom tillväxt, miljö och folkhälsa Mot ett energismart Falun 2050 Kortversion av Faluns Energi- och klimatprogram 1 Inledning Kommunalrådet

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Gröna exempel från Växjö kommun

Gröna exempel från Växjö kommun Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Energiarbete i kommunen

Energiarbete i kommunen Energiarbete i kommunen Sänk kostnaderna och ta klimatansvar Var med och bygg framtidens ekologiskt hållbara samhälle Att vår energianvändning påverkar klimatet ifrågasätts inte längre. Alla börjar förstå

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun

Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Med stöd från: Färdigställandestatus: Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun Daniel Uppsäll, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Energiplan 2013. Lerums kommun 2013-04-30

Energiplan 2013. Lerums kommun 2013-04-30 Lerums kommun 2013-04-30 Innehåll Lerums Vision 2025 och Klimatstrategin 6 Lerums vision 2025... 6 Klimatstrategin... 6 Energiplan 2013 7 Syfte 7 Struktur... 7 Sammanfattning mål... 8 Geografisk kommun...

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer