Tre träffar om pensioner

Transkript

1 STUDIEMATERIAL INTRESSEPOLITIK Tre träffar om pensioner

2

3 Tre träffar om pensioner 1 Inledning Pensionen fyller 100 år PRO bevakar och driver på frågor kring pensionerna så att de ska bli rättvisa och ge en god ekonomisk trygghet. Frågor kring pensionssystemet är inte bara en aktuell fråga just nu utan kanske ännu mer för kommande generationer. Det är våra barn och barnbarn som får ta smällen av de skevheter vi ser i systemet idag. Ämnet pensioner kan upplevas som krångligt. Desto större anledning att vi PRO:are sätter oss in i hur det fungerar. Det här studie materialet ger en kort introduktion till hur pensions systemet är uppbyggt och går sedan vidare till de brännande frågorna som PRO arbetar med när det gäller pensioner. Varmt välkommen att vara med i debatten och delta i arbetet för ett hållbart och rättvist pensionssystem! Bengt Sibbmark PRO:s expert på pensionsfrågor

4 2 STUDIEMATERIAL Ge cirkeln en bra start! Tre träffar om pensioner är ett studiematerial skrivet för att öka kunskapen om pensioner men också för att stimulera till diskussion och aktivitet. Diskussionsfrågorna är exempel på frågeställningar som ni kan ta upp på träffarna. Välj själva vilka som är mest intressanta att diskutera. Det finns inget krav på att alla ska diskutera allt. Avsikten är att ni ska få vara med om en trivsam, stimulerande och meningsfull samvaro i studiecirkeln, och att ni ska få inspiration till att aktivt bidra till att göra både den egna och andras pensionärstillvaro bättre. Det är genom små, varierande och meningsfulla insatser av många medlemmar som folkrörelsen PRO har gjort så stora framsteg genom åren. Det är den samlade erfarenheten och kunskapen hos PRO:s medlemmar som är organisationens styrka. Genom arbetet i studiecirkeln ger ni ert viktiga bidrag till PRO:s fortsatta framgång. Studiecirkeln introducerades av Oscar Olsson, folkbildare inom IOGT i början av 1900-talet. Ända sedan PRO:s studieförbund ABF bildades 1912 har studiecirkeln varit grunden i förbundets verksamhet. En studiecirkel är en bildningsform där det inte finns lärare och elev, där lärandet sker genom att deltagarna lär av varandra. Det är särskilt tydligt i den typ av studiecirkel ni nu ska påbörja. Pensionärernas situation varierar från kommun till kommun, från ort till ort. Genom att ni var och en bidrar med era erfarenheter och er kunskap om lokala förhållanden, kan PRO:s arbete förankras i er lokala verklighet. Lyft fram de delar av detta studiematerial som ni tycker är viktigast. På den första träffen är det klokt att diskutera de praktiska detaljerna kring studiecirkeln.

5 Tre träffar om pensioner 3 besluta För att en träff ska vara bidragsberättigad måste den ha 3 20 deltagare. En idealisk storlek för en studiecirkel är cirka sju deltagare. Om ni är för många, så hamnar alltid några deltagare utanför diskussionen. Om ni är för få så blir diskussionen inte lika givande. Se till att cirkeln har ett lämpligt antal deltagare och välj mötestider där ni är säkra på att tillräckligt många deltagare alltid kan närvara och naturligtvis helst tider då alla kan komma. För att räknas som studiecirkel måste gruppen träffas minst tre gånger med tre studietimmar á 45 minuter vid varje sammankomst. Bestäm vem som ska vara formell cirkelledare och sköta cirkelns administration, kallelser och rapportering av träffarna till ABF. Bestäm vem som ska leda träffarna. Det behöver inte vara samma person som administratören, och uppdraget kan även rotera, om ni så vill. Bestäm vem som ska göra anteckningar så att cirkelns åsikter kommer fram till PRO-föreningen. Det behöver inte vara diskussionsprotokoll, utan det räcker med att cirkelns slutsatser rapporteras. Om det inte råder enighet, så är det bra med en kort sammanfattning av de olika ståndpunkterna. Kom ihåg att en studiecirkel inte är en beslutsorganisation, utan ett forum för utbyte av kunskap, erfarenhet och åsikter. Det finns inget krav på redovisning, men ert arbete blir mer meningsfullt om det utmynnar i någon form av rapport till PRO-föreningen. Era diskussioner kan ge bra näring åt det intressepolitiska arbetet i Kommunala Pensionärsrådet (KPR) eller motsvarande. Bestäm också hur ansvaret för den sociala samvaron för cirkeln ska organiseras: Hur ska ni ordna med kaffet, godsakerna och den allmänna trivseln?

6 4 STUDIEMATERIAL Förhoppningsvis klarar ni av dessa praktiska frågor snabbt, så att ni får så mycket tid som möjligt till att diskutera hur PRO och dess medlemmar kan påverka i pensionsfrågorna. TÄNK PÅ För att alla ska känna sig delaktiga i arbetet och bidra på ett positivt sätt, är det viktigt att ni på den första träffen också behandlar punkterna: Vad vill varje cirkeldeltagare få ut av sitt deltagande i arbetet? Vad är cirkelns gemensamma mål för arbetet med pensioner? Det är bra om ni har tillgång till en dator med internetförbindelse. Fakta om PRO och vårt arbete hittar ni på hemsidan: För fakta om pensioner se Pensionsmyndighetens hemsida:

7 Tre träffar om pensioner 5 Träff 1 Dagens pensionssystem Historik Redan år 1913 beslutade riksdagen om en allmän pensionsförsäkring. För många, framför allt äldre kvinnor, var pensionen den första egna inkomsten överhuvudtaget. Till en början var beloppen väldigt små, 6,25 kr per månad, men de gav ändå de äldre en viss ekonomisk grundtrygghet. Pensionsåldern var 67 år och de första pensionerna började betalas ut i januari år År 1935 infördes den allmänna folkpensioneringen, fortfarande med relativt små pensioner. En betydelsefull förändring var att man införde det fördelningssystem vi fortfarande använder för att finansiera pensionerna. Det innebär att pensionerna finansieras år från år med de avgifter som de förvärvsarbetande betalar. Även om pensionerna hamnade på en bättre nivå fanns det kvar en hel del orättvisor i systemet. Medan tjänstemannagrupperna i allmänhet hade rätt till en avtalsreglerad pension ovanpå folkpensionen, var huvuddelen av industriarbetarna hänvisade till folkpensionen för sin försörjning på äldre dagar. Pensionsfrågan blev därför efter hand en alltmera het politisk fråga. År 1957 genomfördes en folkomröstning i pensionsfrågan, den så kallade ATP-omröstningen. ATP-systemet innebar att en person tjänade in pensionspoäng för varje år med förvärvsinkomst upp till ett tak på 7,5 gånger basbeloppet (4 500 kr år 1960). För full inkomstgrundad pension, ATP krävdes pensionspoäng för 30 år och pensionens storlek fastställdes som ett genomsnitt av de 15 bästa åren med sådana poäng. År 1976 genomfördes nya regler med rörlig pensionsålder. Samtidigt sänktes pensionsåldern till 65 år. De relativt generösa intjänandereglerna för rätt till pension i kombination med att medellivslängden för befolkningen ökade, medförde att pensionssystemet behövde ses över. Riksdagen fattade beslut om ett nytt pensionssystem år 1994 och de första pensionerna från det nya systemet betalades ut år Systemet gäller fullt ut från och med år 2003.

8 6 STUDIEMATERIAL I det nya systemet har inkomsterna under en persons hela förvärvsverksamma tid betydelse för pensionens storlek, den så kallade livsinkomstprincipen. Det handlar inte bara om rena förvärvsi nkomster utan till exempel också om ersättning från sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Eftersom alla inkomster räknas har det därför betydelse för den framtida pensionen om man får ett inkomstbortfall under en period. Hur är vårt svenska pensionssystem uppbyggt? Vårt pensionssystem består av tre delar. Privat Pension Privat pensionsförsäkring Tjänstepension Frivilligt sparande Obligatoriskt sparande Allmän Pension Premiepension Inkomstpension Transfereringssystem (betalas med löneavgift på yrkesaktiva) Obs! Proportionerna mellan de olika pensionsslagen varierar från individ till individ. Pyramiden visar bara pensionssystemets princip..

9 Tre träffar om pensioner 7 I grunden finns det allmänna pensionssystemet som är den pension som staten ansvarar för. De flesta som förvärvsarbetar omfattas dessutom av en avtalsreglerad tjänstepension. Hur stor den är beror på vilket avtalsområde man tillhör. Den kan vara antingen förmånsbestämd eller premiebestämd. En förmånsbestämd tjänstepension anger en procentsats av slutlönen som man får i pension. Den premiebestämda däremot är beroende av hur mycket pengar som betalats in till systemet, hur stor avkastningen har varit på kapitalet och hur mycket man fått betala för förvaltningen av kapitalet. Den tredje delen är den eventuella privata pension man har s kaffat sig. Hur stor den blir är beroende på de villkor som gäller hos den bank eller det försäkringsbolag där man sparat sina pengar. Grunden för att tillhöra det svenska pensionssystemet är att man omfattas av den svenska socialförsäkringslagstiftningen. Det gör man genom att bo eller arbeta i Sverige. Om man slutar arbeta eller börjar arbeta utomlands, har man kvar de pensionsrätter man tjänat in. Här kommer vi framför allt ta upp det allmänna pensionssystemet. Allmän pension är således den pension du har rätt till enligt lag och som betalas ut av Pensionsmyndigheten. Den allmänna ålderspensionen består av inkomstpension, premiepension, tilläggspension och garantipension. Inkomstpension Den inkomstgrundade pensionen består av två olika delar, inkomstpension och premiepension. De inkomstpensioner som betalas ut ett visst år finansieras genom sociala avgifter som tas ut för de som förvärvsarbetar samma år. Ett sådant finansieringssystem kallas fördelningssystem. Detta utgör alltså ett sorts kontrakt mellan generationerna. Dagens förvärvsarbetande finansierar pensionerna i dag och kommande generationer förväntas sedan betala deras pensioner. Pensionsavgiften till inkomstpensionen är 16 procent av avgiftsunderlaget (utbetald lön etc.). För varje år bokförs den inbetalda pensionsavgiften på vars och ens konto. Den samlade summan utgör sedan den enskildes pensionsbehållning när pensionen ska börja tas ut.

10 8 STUDIEMATERIAL Det finns liksom i det tidigare ATP-systemet ett tak i det nya pensions systemet som innebär att inkomster över 7,5 gånger det så kallade inkomstbasbeloppet inte ger rätt till någon pension från systemet. Pensionerna betalas ut på lika villkor till män och kvinnor. Inkomstpensionerna är vad man kallar följsamhetsindexerade. Med detta menas att utbetalningarna ska kopplas till den samhällsekonomiska tillväxten så att de följer inkomstutvecklingen i landet. Systemet ska också påverkas av förändringar i befolkningens medellivslängd. Premiepension Premiepensionen är ett fonderat system, dit 2,5 procent av pensionsunderlaget avsätts varje år. Det finansieras som ett premiereservsystem. Det innebär att den enskilde själv bestämmer hur pengarna ska placeras bland de cirka 800 fonder som pensionsspararen kan välja mellan. Man får högst välja fem av dessa fonder för sitt premiepensionssparande. Man kan byta fonder när man vill. Det kostar ingenting. Utfallet blir beroende av hur bra placeringarna lyckas och hur stora förvaltningskostnaderna är i de valda fonderna. Om man inte gör ett aktivt val av fonder placeras pengarna i AP7 Såfa Statens årskullsförvaltningsalternativ. Detta är en fond där risknivån automatiskt anpassas till pensionsspararens ålder. Ju yngre man är, desto högre risk. Äkta makar eller registrerade partners kan föra över pensionsrätter mellan sig. För premiepensionen gäller att pensionen förändras beroende på utvecklingen av de fonder som man valt för sitt pensionssparande. Den enskilde bär hela risken för hur fonderna och därmed premiepensionerna utvecklas. När premiepensionen börjar betalas ut sker detta i princip på samma sätt som vid utbetalning av inkomstpension. Men man använder sig av ett delningstal som också tar hänsyn till en beräknad avkastning på premiepensionsfonderna i framtiden.

11 Tre träffar om pensioner 9 Tilläggspension Personer födda före 1938 omfattas inte alls av det nya inkomstpensionssystemet. De som är födda mellan omfattas av både det gamla ATP-systemet och det nya inkomstpensionssystemet, med andelar som är beroende av hur tidigt man är född. De som är födda från och med 1954 och framåt omfattas endast av det nya systemet. Tilläggspensionens storlek är då baserad på de pensionspoäng man tjänat in och motsvarar folkpension och ATP i det gamla pensionssystemet. Garantipension Den som har låg eller ingen inkomstgrundad pension är berättigad garantipension från och med 65 års ålder. För att få rätt till garantipension krävs att man varit bosatt i Sverige i minst 40 år från och med det år man fyllt 16 till och med det år man fyller 64 år. Har man bott i Sverige kortare tid än så minskar garantipensionen med 1/40 för varje år som saknas. Pensionens storlek skiljer sig åt mellan gifta och ogifta personer. Till gruppen gifta räknas också personer som lever i registrerade partnerskap samt personer som lever tillsammans och tidigare har varit gifta eller har barn tillsammans. Som ogift räknas också den som är skild eller änka/änkling. För den som har inkomstpension, tilläggspension, änkepension eller viss utländsk pension trappas garantipensionen av. Pension till efterlevande en del av det allmänna pensionssystemet Makar och barn till avlidna har också rätt till ersättning från pensions systemet. Sådan ersättning kan utbetalas i olika former. Efterlevande make/maka kan få omställningspension, medan efterlevande barn har rätt till barnpension. Omställningspension Efterlevande make eller maka som inte fyllt 65 år och som bodde tillsammans med den avlidne kan få omställningspension. Med make/ maka jämställs också registrerad partner.

12 10 STUDIEMATERIAL En förutsättning för rätten till omställningspension är att den efterlevande bott tillsammans med den avlidne utan avbrott under de senaste fem åren eller att man bor tillsammans med barn under 18 år som man tillsammans hade vårdnaden om. Omställnings pensionen betalas ut i tolv månader, men upphör när man fyller 65 år. Har man barn som inte fyllt 18 år kan man få förlängd omställningspension. Den upphör om man exempelvis gifter om sig och får barn med någon annan. Den som har låg eller ingen omställningspension kan i stället få garantipension om maken eller makan avlider. Den fungerar då som en utfyllnad och kan förlängas på samma sätt som omställningspensionen. Barnpension Ett barn kan få barnpension om den ene eller båda föräldrarna avlidit. Sådan pension utbetalas till dess att barnet fyller 18 år. Går barnet i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande betalas barnpensionen ut till och med juni månad det år barnet fyller 20 år. Änkepension Änkepensionen avskaffades i princip år 1990, men den som var gift innan lagen ändrades kan fortfarande få änkepension. För att ha rätt till änkepension krävs att änkan varit gift med den avlidne den 31 december 1989 och ända fram till dödsfallet. Vidare ska paret ha gift sig senast den dag då mannen fyllde 60 år och att man varit gifta i minst fem år den 31 december 1989 eller att man hade barn tillsammans. För den som inte har fyllt 65 år vid döds fallet och är född 1947 eller senare gäller dessutom att man ska ha barn tillsammans vid dödsfallet. Arbetsskadelivränta och begravningshjälp Vid dödsfall på grund av arbetsskada eller olycksfall på väg till eller från arbetet kan en efterlevande ha rätt till livränta och begravningshjälp.

13 Tre träffar om pensioner 11 Äldreförsörjningsstöd Äldreförsörjningsstöd utges till den som har låg pension eller inte uppfyller kraven för allmän pension. Stödet ska ge förmånstagaren skälig levnadsnivå. Det är också knutet till prisbasbeloppet. Äldreförsörjningsstödet är skattefritt. Handikappersättning Den som fått sin funktionsförmåga nedsatt kan om funktionsnedsättningen förväntas bli bestående under längre tid ha rätt till handikappersättning. En förutsättning är dock att funktionsnedsättningen uppstått före 65 års ålder. Sjukersättning aktivitetsersättning Tidigare ingick också förtidspensionering i pensionssystemet. Denna förmån har numera bytt namn till sjukersättning aktivitetsersättning för personer under 30 års ålder. Sjuk- och aktivitetsersättningen tillhör idag sjukförsäkringssystemet. Diskussionsfrågor Diskutera om dagens pensionssystem ger tillräckliga pensioner? Om nej, varför är det så? Känns dagens pensionssystem heltäckande? Är det någon del som saknas eller borde tas bort? Hur kan vi arbeta för att öka kunskapen i samhället om pensionssystemet? Hur får vi unga människor att förstå att det är en fråga som egentligen berör dem mer än dagens pensionärer? Uppmaning! Gå in på Pensionsmyndighetens hemsida för att läsa mer om pensionssystemet.

14 12 STUDIEMATERIAL Träff 2 Beskattning, bromsen och premiepension Idag finns det totalt sett cirka 1,9 miljoner ålderspensionärer som har allmän pension i form av tilläggspension eller inkomstpension och/eller garantipension. Cirka har inkomstprövad garantipension, varav cirka har garantipensionens maximibelopp. Av det totala antalet pensionärer har cirka hälften sin pension från det reformerade pensionssystemet. Ungefär pensionärer har också premiepension med relativt låga belopp. Förutom ålderspensioner omfattar det allmänna pensions systemet även pensioner till efterlevande i form av omställningspension, särskild efterlevandepension, barnpension och änkepension. För personer som inte når upp till skälig levnadsnivå finns också ett äldreförsörjningsstöd. Den orättvisa beskattningen av pensionerna Sedan 2007 betalar pensionärer högre skatt på sin pension än vad löntagare gör på sin inkomst. Det är en följd av regeringens så kallade jobbskatteavdrag. Skillnaden i beskattning har stegvis minskat, men är fortfarande betydande. En pensionär som har en pension på kronor i månaden betalar 339 kronor mer i skatt per månad än en löntagare med lika hög inkomst (gäller 2012, skattetabell 32). För ett pensionärspar där den ena arbetat som sjuksköterska och den andra som byggnadsarbetare handlar det på ett år om cirka kronor mer i skatt, i jämförelse med ett par som ännu arbetar. PRO menar att pension ska betraktas som uppskjuten lön. Pension får man för att man under den tid man har arbetat avstått från en del av löneutrymmet. PRO har under flera år genomfört en rad aktiviteter för att sätta tryck på politiker i frågan om den orättvisa beskattningen;

15 Tre träffar om pensioner 13 demonstrationer, uppvaktningar, debattartiklar etc. Ibland har aktiviteterna genomförts i samverkan med de övriga rikstäckande pensionärs organisationerna. En Sifo-mätning som PRO genomförde i november 2012 visade att 86 procent av svenskarna anser det är fel att pensionärer betalar högre skatt än löntagare. Det är viktigt att komma ihåg att PRO inte kräver sänkt skatt för pensionärer, utan bara lika skatt för de som har jobbat som för de som jobbar. PRO menar att den orättvisa beskattningen av pensionerna snarast måste tas bort. Bromsen Inkomstrelaterade pensioner räknas om vid varje årsskifte med hjälp av ett inkomstindex. Omräkningen innebär i princip att pensionerna följer utvecklingen av inkomster och priser i samhället. När man får sin ålderspension beviljad ingår ett förskott i pensionsbeloppet. Detta förskott motsvarar en framtida antagen inkomstutveckling. Av det skälet räknas pensionen årligen om med skillnaden mellan den verkliga och den antagna inkomstutvecklingen. Detta kallas följsamhetsindexering. Varje år räknas således 1,6 procent bort från den verkliga tillväxten i samhället. I pensionssammanhang kallar man detta för normen. Är till exempel tillväxten två procent räknas pensionerna endast upp med 0,4 procent. Det inkomstindex som används är ett mått på den genomsnittliga inkomsten i landet med utgångspunkt från samtliga pensionsgrundande inkomster för personer i åldrarna år. I vissa situationer kommer pensionerna inte att följa inkomstutvecklingen. Det händer när pensionssystemets skulder är större än tillgångarna. Den automatiska balanseringen, bromsen, slår då till. Bromsen tillkom för att garantera ett finansiellt helt stabilt pensionssystem. Den innebär att systemets tillgångar och skulder vägs mot varandra. Som tillgångar räknas då inkomsterna från pensionsavgifterna nu och i framtiden samt behållningen i AP-fonderna.

16 14 STUDIEMATERIAL Till utgifterna räknas de beräknade pensionsutbetalningarna till nutida och framtida pensionärer. Garantipensionen är inte grundad på inkomster utan följer i stället prisutvecklingen i Sverige. I praktiken innebär detta att garantipensionen följer utvecklingen av det så kallade prisbasbeloppet. PRO menar att prognosen över framtida pensionsutbetalningar är alldeles för osäker. Pensionerna måste följa löneutvecklingen och bromsen ska därför slopas. Bromsen har nu slagit till ett par gånger under de senaste åren och pensionerna har därmed sänkts. Löneutvecklingen följs inte heller då den så kallade normen gör att inkomstpensionerna beräknas med ett avdrag på 1,6 procent. Gapet mellan löner och pensioner bara ökar. Följsamheten som var en av grundbultarna i det nya pensionssystemet har därmed gått om intet. Normen måste därför i första hand halveras och i andra hand slopas helt. Premiepensionens vara eller inte vara Premiepensionen kom till i en tid då många trodde att investeringar på börsen nästan med automatik ledde till ökad rikedom. Nu visar det sig att tillväxten av premiepensionen inte alls växt i den takt som många hoppats på. Systemet är svåröverskådligt med drygt 800 fonder att välja på. Bara ungefär hälften av spararna gör ett aktivt val av fonder och de allra flesta bryr sig sedan inte om att aktivt bevaka sitt fonds parande. Höga avgifter till fondförvaltarna har också uppmärk sammats. PRO menar att systemet med premiepensioner ska avvecklas. Den åsikten delas av de övriga fyra rikstäckande pensionärsorganisationerna. På senare tid har vi även fått visst gehör fån politiskt håll om nödvändigheten att se över systemet. Ett alternativ som förekommer i debatten är att minska den procentandel som betalas till premie pensionen, och istället använda pengarna till att stärka inkomstpensionen. Något som skulle få till följd att systemet blev stabilare och att bromsen därmed inte skulle behöva slå till lika ofta.

17 Tre träffar om pensioner 15 Diskussionsfrågor Ska pensionärer betala högre skatt än löntagare? Ska bromsen på pensionerna tas bort? Varför åker pensionerna berg-och-dalbana? Var det en bra idé att låta oss spekulera på börsen med pensionerna? Uppmaning! Skriv en insändare till er lokala tidning om något av dessa ämnen: Högre skatt för pensionärer eller om pensioner som åker berg-och dalbana. tips Litteraturtips: Pensionssystemet, blev det som tänkt? En rapport från de fem rikstäckande pensionärsorganisationerna från Finns att beställa från PRO och att ladda ner från hemsidan.

18

19 Tre träffar om pensioner 17 Träff 3 AP-fonder, pensionsålder och ålderspension AP-fonderna Pensionssystemet finansieras via sociala avgifter som betalas av arbetsgivare eller egenavgifter för den som är sin egen arbetsgivare. Avgiften till inkomstpensionssystemet utgör 16 procent av avgiftsunderlaget. De avgifter som kommer in ett visst år används för att betala ut pensioner till de personer som är pensionärer samma år. Blir det ett överskott av inbetalda avgifter placeras dessa pengar i AP-fonderna. Avsikten är sedan att fonderna ska användas som buffert för pensionssystemet under år då avgifterna inte räcker till för att betala ut årets pensioner. Pengarna är alltså inte fonderade för vars och ens pension utan ska användas då avgifterna inte räcker till. AP-fondernas tillgångar uppgår för närvarande till närmare 900 miljarder kronor. Beloppet är tillräckligt stort för att kunna betala ut inkomstpensionerna under cirka fyra år utan tillskott av nya avgiftsmedel. PRO menar att placeringsreglerna innebär en dramatisk administrativ kostnad. Pensionssystemet ska bära sina egna kostnader och om då administrationskostnaderna belastar det ekonomiska resultatet är det viktigt att hålla dem så låga som möjligt. Allt för att förbättra avkastningen och därmed pensionerna. I sitt remissvar över den så kallade Buffertkapitalutredningen som berör förvaltningen av AP-fonderna förordar samtliga rikstäckande pensionärsorganisationer att 1 4 APfonden samt 6 AP-fonden sammanförs till en fond. På så sätt anser vi att man kan förbättra kompetensen vid förvaltningen av pensionskapitalet. Spekulationsmomenten i kapitalförvaltningen bör minimeras. Vi begär också att det sker en löpande förvaltningsrevision av fonden och att man årligen ger ut en lättfattlig verksamhetsberättelse.

20 18 STUDIEMATERIAL Vid vilken ålder är det dags att gå i pension? Medellivslängden ökar. Innebär det att vi måste räkna med att arbeta längre för att pensionssystemet ska bli hållbart? Detta är en kontroversiell fråga som kommer att finnas med under lång tid i samhällsdebatten. Inte bara i Sverige utan i de flesta länder, inte minst i krisdrabbade europeiska länder där de styrande vill stärka samhällsekonomin genom att höja pensionsåldern, något som ibland har lett till rena upplopp. Pensionsåldern är flexibel. Man kan börja ta ut sin pension från och med 61 års ålder men det finns ingen övre åldersgräns när man måste ta ut sin pension. Man har rätt att förvärvsarbeta fram till 67 års ålder. Vill man arbeta längre än så måste man komma överens med sin arbetsgivare om detta. Pensionsbeloppet blir mindre ju tidigare man tar ut sin pension, eftersom det belopp man har bokfört på sitt pensions konto delas med det antal år en person med samma födelseår förväntas leva när man börjar ta ut pensionen. Dessa år utgör det så kallade delnings talet. Ju fler år, desto lägre pension. När inkomstpensionen betalas ut första gången sker detta med ett högre belopp, eftersom inkomsten annars skulle sjunka drastiskt för den enskilde när han eller hon går över från förvärvsinkomst till pension. Man får ett förskott på den framtida tillväxten. Frågan om en höjd pensionsålder är aktuell genom den så kallade pensionsåldersutredningen. Utredningen har till uppgift att lämna förslag om hur människor kan stanna längre i arbetslivet. Ett sådant förslag är avsett att lämnas under våren PRO menar att den omständigheten att vi lever allt längre så småningom kommer att leda till att vi arbetar längre. I dagsläget menar dock PRO att det är viktigare att se till att folk har möjlighet att arbeta fram till 65 års ålder. Detta kräver åtgärder i arbetsmiljön. Ett uppdrag att också titta på arbetsmiljön har tillkommit för pensionsåldersutredningen på vårt initiativ. Först därefter kan det bli aktuellt att diskutera höjd pensionsålder. Viktigt är också att se till att den som på grund av ohälsa tvingas att lämna arbetslivet tidigare inte dessutom drabbas av kraftigt försämrad pension.

21 Tre träffar om pensioner 19 Hur stor blir ålderspensionen? Ni som läser den här cirkeln har själva inte så mycket nytta av att veta hur den framtida pensionen beräknas. Men ni vill kanske ta diskussionen med barn och barnbarn, och få dem att inse att de i tid måste tänka på sin pension. PRO har som organisation ett ansvar för att sprida kunskap om pensionsfrågorna till hela samhället. Olika uppgifter finns att tillgå när det gäller ålderspensionens storlek. Pensionsmyndigheten skickar årligen ut sina orangea kuvert. Här finns aktuella uppgifter om vars och ens pensionskonto. Uppgifterna avser både inkomstpensionen och premiepensionen. Man får reda på pensionskontots värde vid föregående års ingång och den värdeförändring som skett under året. Även uppgifter om arvsvinsten från avlidnas pensionskonton, administrationsavgifter och fondavgifter finns med. För personer som är födda före år 1954 avser pensionskontots värde både tilläggspension enligt det gamla systemet och inkomstpensionen enligt det nya systemet. En mera fullständig information kan man få på se. Där finns också uppgifter om intjänade rättigheter till de flesta avtalsreglerade tjänstepensionerna.

22 20 STUDIEMATERIAL Om två pensionärer är sammanboende och inte har eller har haft barn tillsammans påverkas inte pensionen. Om man däremot väljer att gifta sig så sänks garantipensionen för båda. Om ingenting görs på pensionsområdet förväntas nämligen pensionerna bli betydligt lägre för de yngre. PRO menar att pensionerna måste utformas på ett sådant sätt att det är hållbart och rättvist. Storleken på pensionen ska vara densamma oavsett civilstånd. Det är viktigt att åtgärder vidtas i tid så att pensionsnivåerna blir tillräckliga också för kommande generationer. En översyn och uppföljning av pensionssystemet måste därför till. Diskussionsfrågor Den senaste tiden har det talats mycket om en förändring av AP-fondernas antal. Vad handlar egentligen debatten om, och hur uppfattar ni PRO:s ståndpunkt i frågan? Hur länge ska vi jobba innan vi får gå i pension? Vad är en rimlig storlek på pensionen? Hur blir pensionssystemet hållbart i längden? Vad kan PRO göra för att öka kunskapen om pensionerna? Vad kan vi göra lokalt för en förändring av pensionerna? Uppmaning! Bjud in företrädare från olika politiska partier till ett öppet möte, för att svara på frågor om hur de vill se framtidens pensionssystem.

23 Träff 1 Dagens pensionssystem Historik Redan år 1913 beslutade riksdagen om en allmän pensionsförsäkring. För många, framför allt äldre kvinnor, var pensionen den första egna inkomsten överhuvudtaget. Till en början var beloppen väldigt små, 6,25 kr per månad, men de gav ändå de äldre en viss ekonomisk grundtrygghet. Pensionsåldern var 67 år och de första pensionerna började betalas ut i januari år År 1935 infördes den allmänna folkpensioneringen, fortfarande med relativt små pensioner. En betydelsefull förändring var att man införde det fördelningssystem vi fortfarande använder för att finansiera pensionerna. Det innebär att pensionerna finansieras år från år med de avgifter som de förvärvsarbetande betalar. Även om pensionerna hamnade på en bättre nivå fanns det kvar en hel del orättvisor i systemet. Medan tjänstemannagrupperna i allmänhet hade rätt till en avtalsreglerad pension ovanpå folkpensionen, var huvuddelen av industriarbetarna hänvisade till folkpensionen för sin försörjning på äldre dagar. Pensionsfrågan blev därför efter hand en alltmera het politisk fråga. År 1957 genomfördes en folkomröstning i pensionsfrågan, den så kallade ATP-omröstningen. ATP-systemet innebar att en person tjänade in pensionspoäng för varje år med förvärvsinkomst upp till ett tak på 7,5 gånger basbeloppet (4 500 kr år 1960). För full inkomstgrundad pension, ATP krävdes pensionspoäng för 30 år och pensionens storlek fastställdes som ett genomsnitt av de 15 bästa åren med sådana poäng. År 1976 genomfördes nya regler med rörlig pensionsålder. Samtidigt sänktes pensionsåldern till 65 år. De relativt generösa intjänande reglerna för rätt till pension i kombination med att medellivslängden för befolkningen ökade, medförde att pensionssystemet

24 Juni 2013, PRO, Pensionärernas Riksorganisation Text: Bengt Sibbmark Produktion: Bilda Förlag & Idé Form: IK Stockholm, Tryck: Printgraf, Artikelnummer: PRO646 Foto: Getty Images