Utskottet för ekonomiutbildningar

Transkript

1 KALLELSE Nr 6: MDH /13 Utskottet för ekonomiutbildningar Utskottet för ekonomiutbildningar Datum och tid: Onsdagen den 20 november klockan Plats: Ypsilon, Västerås Ledamöter: Lars Hallén Ordförande Christos Papahristodoulou Lärarrepresentant Joakim Johansson Lärarrepresentant Marie Mörndal Lärarrepresentant, vice ordf Marlene Lundgren Studeranderepresentant Vakant Studeranderepresentant Marita Schwartz Extern ledamot Josephine Härdin Extern ledamot Magnus Hoppe Utbildningsledare Adjungerade: Peter Gustafsson Prodekan Tjänstemän: Maria Spennare Jonas Lostelius Julia McNamara Handläggare Handläggare Handläggare Fackliga företrädare: Håkan Lindgren SACO OFR-S

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 6: MDH /13 Utskottet för ekonomiutbildningar 1. Val av justeringsperson (B) 2. Fastställande av föredragningslista (B) 3. Inställande av kurser och program planerade för VT14 (B) 4. Revidering av utbildningsplan för ekonomprogrammet (B) 5. Revidering av utbildningsplan för internationella marknadsföringsprogrammet (B) 6. Användning av Urkund gällande examensarbeten (B) 7. Uppföljning av överensstämmelse mellan utbildningsplaner och programscheman (B) 8. Utvärdering av teknikinnehåll och ekonomiinnehåll i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi (B) 9. Rapporter (I)

3 Nr 6: MDH /13 Utskottet för ekonomiutbildningar 1 Val av justeringsperson Förslag till beslut: att utse Marie Mörndal enligt utskottets förslag att jämte ordförande justera protokollet 2 Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut: att fastställa förslag till föredragningslista

4 Nr 6: MDH /13 Utskottet för ekonomiutbildningar 3 Inställande av kurser och program planerade för VT14 Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Jonas Lostelius Enligt rektors delegationsordning (MDH /13, C.1 punkt 17, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om inställande av kurs- och programtillfällen inom utbildning. Detta ska ske innan det så kallade urval 1 görs. I annat fall måste utbildningen ges även med mycket få förstahandssökande eller trots att utbildningen fått svaga omdömen i program-/kursvärderingar. Nuvarande tidplan gör gällande att dekanus å fakultetsnämndens vägnar väntas fatta beslut om inställande av kurs- och programtillfällen planerade att ges VT14 den 25 november Utbildningsutskottens roll är att vid sammanträdena den november 2103 ta del av underlagen (främst akademiernas önskemål om inställanden) och utifrån kvalitetsaspekter samt beslutad process för inställanden av program göra avvägningar i syfte att föreslå fakultetsnämnden vilka kurs- eller programtillfällen som finns inom respektive utskotts ansvarsområde som ska ställas in. Även överväganden utifrån huruvida ett kurstillfälle får ställas in eller inte måste göras. Föredragande: Jonas Lostelius Förslag till beslut Utskottet för ekonomiutbildningar beslutar att föreslå fakultetsnämnden att ställa in följande kurstillfällen: Akademi, Utskott, Kurskod, Anmälningskod, Kursnamn EST Ekonomi FOA Externredovisning och koncernbokslut EST Ekonomi EFO Internationellt företagande 2 EST Ekonomi EHA Kontraktsrätt EST Ekonomi SSK Miljö och politik EST Ekonomi FOA Magisteruppsats i företagsekonomi EST Ekonomi Handelsrätt I Ärendets beredning Förfrågan med instruktioner om hur man lämnar önskemål om inställande av kurs- och programtillfällen har skickats till akademiernas utbildningsledare med akademichefer för kännedom. En svarsmall med alla program- respektive kurstillfällen och aktuell sökstatistik har använts. Svar har inkommit från samtliga akademier. Underlag i ärendet Bilaga 1: PM Ställa in kurs- och programtillfällen planerade för VT14 Bilaga 2: Svarsmall ställa in kurstillfällen VT14 (sorterat per utskott och per akademi) Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, sektionschef STC, STC/Antagningen, STC/Ladok, CAM/Schema.

5 Nr 6: MDH /13 Utskottet för ekonomiutbildningar 4. Revidering av utbildningsplan för ekonomprogrammet Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Maria Spennare Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 25 oktober 2013 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för programmet där man vill byta namn på två kurser: Från NAA110, Internationell ekonomi till NAA113 Handelsteori och internationell finansteori och från NAA109 Miljöekonomins grunder till NAA114 Miljöekonomi Akademin motiverar ändringen med att det är justeringen av kursnamn inom nationalekonomi, vilka initierats för att kunna särskilja kurser som ges på engelska respektive svenska. Innehållet i programmet ändras inte. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut Utskottet för ekonomiutbildningar föreslår fakultetsnämnden: att byta kursen Internationell ekonomi till Handelsteori och internationell finansteori att byta kursen Miljöekonomins grunder till Miljöekonomi att därmed fastställa reviderad utbildningsplan för Ekonomprogrammet att gälla för utbildning som startar efter Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi EST och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Delges Utbildningsledare EST, administrativchef EST

6 Nr 6: MDH /13 Utskottet för ekonomiutbildningar 5. Revidering av utbildningsplan för internationella marknadsföringsprogrammet Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Maria Spennare Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH /12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 25 oktober 2013 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för programmet när det gäller en skrivelse avseende undervisningsspråk. Föreslagen förändring (i rött) i utbildningsplanen för Internationella Marknadsföringsprogrammet gäller en mening i utbildningsplanen som kan tolkas felaktigt. I dagsläget sker massantagning till vissa kurser som ges enbart på engelska, vilket gör att det inte är ett val för den som önskar utan obligatoriskt för samtliga inom programmet. Dagens lydelse Undervisningsspråk Undervisningen sker oftast på svenska, men det finns kurser på engelska att välja för den som önskar. När studenten läser profilspråk sker undervisning på det språket och vid utlandsstudier sker undervisningen på det språk som talas vid det utländska universitetet. Föreslagen ny lydelse Undervisningsspråk Undervisningen sker oftast på svenska, men vissa kurser ges på engelska. När studenten läser profilspråk sker undervisning på det språket och vid utlandsstudier sker undervisningen på det språk som talas vid det utländska universitetet. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut Utskottet för ekonomiutbildningar föreslår fakultetsnämnden: att revidera utbildningsplanen enligt akademins förslag att därmed fastställa reviderad utbildningsplan för internationella marknadsföringsprogrammet att gälla för utbildning som startar efter Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi EST och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Delges Utbildningsledare EST, administrativchef EST

7 Nr 6: MDH /13 Utskottet för ekonomiutbildningar 6. Användning av Urkund gällande examensarbeten Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Maria Spennare Fakultetsnämnden har den 26 september 2013 mottagit en förfrågan om att behandla frågan om att Urkund bör bli obligatoriskt när det gäller examensarbeten, uppsatser och andra självständiga arbeten som avslutar en utbildning. Vid Mälardalens högskola så regleras frågor om examination i dokumentet: Regler och anvisningar för examinationsärenden på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola, och vänder sig till så väl högskolans personal som till högskolans studenter. Det syftar till att dels underlätta för personalen i arbetet med examination, dels säkerställa hög rättsäkerhet för studenterna genom att främja lika behandling av likartade examinationsärenden. Urkund används för att förebygga och upptäcka plagiering från ett omfattande och kontinuerligt uppdaterat källmaterial. Dokument som går via Urkund kontrolleras mot tre centrala källområden: Internet, förlagsmaterial och tidigare inskickat studentmaterial (t ex PM, case studies och examensarbeten). Om något dokument uppvisar likheter med innehållet i källorna flaggar systemet för ett eventuellt plagiat. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut Utskottet för ekonomiutbildningar föreslår fakultetsnämnden att: Föreslå rektor att revidera Regler och anvisningar för examinationsärenden på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola gällande att göra det obligatorsikt att använda Urkund när det gäller examensarbeten, uppsatser och andra självständiga arbeten som avslutar en utbildning. Ärendets beredning Ärendets har beretts på utbildnings- och forskningssektionen. Delges Rektor, chef för rektors kansli Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria

8 Nr 6: MDH /13 Utskottet för ekonomiutbildningar 7. Uppföljning av överensstämmelse mellan utbildningsplaner och programscheman Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Julia McNamara I samband med revidering av riktlinjer för utbildningsplaner under våren 2013 framkom upplevelsen av att programschemat, som är underordnat utbildningsplanen, emellanåt kan komma att avvika från utbildningsplanens kursangivelser. Av den anledningen beslutade fakultetsnämnden vid sitt sammanträde den 30 maj 2013 att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen (UFO) att genomföra en stickprovskontroll av överensstämmelsen mellan kurser och terminer i utbildningsplaner och kurstillfällen som anges i akademiernas programscheman. Stickprovskontrollen omfattade sex utbildningsprogram. Samtliga program i undersökningen förutom ett uppvisar avvikelser som innebär att kurser i utbildningsplanen saknas i programschemat. En möjlig orsak till att det finns skillnader mellan utbildningsplan och programschema är att ändringar görs i programschemat, utan formellt beslut i fakultetsnämnden om revidering av utbildningsplanen. Beredningen föreslår att akademierna tar fram tydliga rutiner, eller förtydligar redan befintliga rutinbeskrivningar, för sitt arbete med programscheman, där det tydligt framgår att utbildningsplanen är styrande för vilka kurser som ingår i programschemat. Detta borde också få till följd att akademierna initierar en diskussion om hur utbildnings- och kursplaner kan utformas och formuleras för att inte bli alltför specifika och kräva ständiga revideringar, men samtidigt innehålla den information som högskoleförordningen kräver. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att föreslå fakultetsnämnden att uppmana akademierna att ta fram tydliga rutiner, eller förtydliga redan befintliga rutinbeskrivningar, för sitt arbete med programscheman, där det tydligt framgår att utbildningsplanen är styrande för vilka kurser som ingår i programschemat att föreslå fakultetsnämnden att uppmana akademierna att initiera en diskussion om hur utbildnings- och kursplaner kan utformas och formuleras på ett hållbart sätt, för att inte bli alltför specifika och kräva ständiga revideringar, men samtidigt innehålla den information som högskoleförordningen kräver. Ärendets beredning Ärendet har beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Rapport Uppföljning av överensstämmelse mellan utbildningsplaner och programscheman Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, Mälardalens studentkår.

9 Nr 6: MDH /13 Utskottet för ekonomiutbildningar 8. Utvärdering av teknikinnehåll och ekonomiinnehåll i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Julia McNamara I samband med beredning av ett ärende om revidering av utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi i november 2012, uppstod tveksamheter över huruvida programmets teknikinnehåll är tillräckligt omfattande. Fakultetsnämnden beslutade att initiera en extern utvärdering och uppdrog till professor Mats Engwall vid KTH att utreda och utvärdera omfattningen av teknikinnehåll och ekonomiinnehåll samt progression och fördjupning i dessa ämnen, i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi jämfört med motsvarande program på andra lärosäten. Utvärderaren inkom med sin rapport den 11 september I utvärderingsrapporten ges kritik på flera punkter. Bland annat kommer Engwall fram till att programmet innehåller en obalans mellan ekonomi i förhållande till teknik. Enligt Engwalls bedömning innehåller programmet en alltför stor proportion ekonomikurser (50 procent) för att vara en legitim civilingenjörsutbildning. Han menar vidare att MDH definierar huvudområdet industriell ekonomi annorlunda än andra svenska lärosäten och att ett namnbyte på programmet av den anledningen bör övervägas. En annan kritik som framförs är att den tekniska och naturvetenskapliga basen i programmet är alltför smal. Engwall föreslår att denna bas bör breddas till att innehålla även andra ämnen utöver energiteknik. Progressionen mellan ekonomikurserna bedöms som oklar, då kurserna enligt Engwall tenderar att ligga innehållsmässigt nära varandra, men utan någon enkelt identifierbar tanke om hur de ämnesoch innehållsmässigt bygger på varandra. När det gäller progressionen inom teknik poängterar Engwall att det tycks finnas goda förutsättningar för djup inom energiteknikområdet, men att en närmare granskning bör genomföras av en sakkunnig inom energiteknik. I rapporten sammanfattas utvärderarens bedömning i fem slutsatser: 1. Programmet innehåller en obalans mellan ekonomi/management i förhållande till naturvetenskap/teknik. 2. Basen i teknik/naturvetenskap bör breddas till att också inkludera komplimenterande ämnen till energitekniken. 3. Progressionen inom kurserna på ekonomiområdet (särskilt bland kurserna kring energimarknader) är oklar. 4. MDH definierar huvudområdet industriell ekonomi annorlunda än andra lärosäten i Sverige. Ett namnbyte på programmet bör övervägas. 5. Progressionen i energiteknik inom programmet bör granskas av en särskild sakkunnig i energiteknik. I ljuset av universitetskanslersämbetets nyligen avslutade utvärdering av kvaliteten på landets teknik- och ingenjörsutbildningar är det också av vikt att i det här sammanhanget lyfta fram att civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi vid MDH i stor utsträckning bygger på samläsning med energiingenjörsprogrammet, vars examina i energiteknik (kandidatexamen samt högskoleingenjörsexamen) har fått omdömet bristande kvalitet.

10 Nr 6: MDH /13 Utskottet för ekonomiutbildningar Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) gav ett yttrande på Engwalls utvärderingsrapport den 28 oktober Utskottet uppmanas att diskutera innehållet i utvärderingsrapporten med utgångspunkt i de fem slutsatser som dras, samt sammanfatta diskussionen i ett antal synpunkter till fakultetsnämndens fortsatta behandling av ärendet. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut Utskottet beslutar att till fakultetsnämnden skicka följande synpunkter på utvärderingens slutsatser: Ärendets beredning I december 2012 tog handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen, på uppdrag av dekanerna fram en sammanställning över kurser inom civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och deras ämnes- och utbildningsområdestillhörighet jämfört med civilingenjörsprogrammet i energiteknik. Jämförelsen visade att antalet högskolepoäng i kurser klassificerade inom utbildningsområde teknik var betydligt färre på civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi än på civilingenjörsprogrammet i energisystem. Fakultetsnämnden beslutade den 21 februari 2013 att en extern utvärderare skulle utses för att granska omfattningen av teknikinnehåll och ekonomiinnehåll i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. Den 18 april 2013 gavs professor Mats Engwall vid KTH uppdraget att genomföra utvärderingen. Engwall inkom med sin rapport den 11 september Den 28 oktober 2013 lämnade akademi EST sitt yttrande på utvärderingsrapporten. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Utvärderingsrapport Bilaga 2: Akademi EST:s yttrande Delges Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST, Mälardalens studentkår.

11 Nr 6: MDH /13 Utskottet för ekonomiutbildningar 9 Rapporter a) Utskottets ordförande rapporterar från senaste nämndmötet b) Studentrepresentanterna rapporterar c) Branschrepresentanter rapporterar d) Prodekan rapporterar e) Magnus Hoppe avrapporterar från Bryssel om MOOC Mötet avslutas

12 Bilaga 1 till ärende 3 Sammanträde: # 7:2013 MDH /12 1 (3) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd/dekanus Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Inställande av kurs- och programtillfällen planerade för vårterminen 2014 Bakgrund Enligt rektors delegationsordning (MDH /13, C.1 punkt 17, beslutad den 23 januari 2013) har fakultetsnämnden att fatta beslut om inställande av kurs- och programtillfällen inom utbildning. Detta ska ske innan det så kallade urval 1 görs. I annat fall måste utbildningen ges även med mycket få förstahandssökande eller trots att utbildningen fått svaga omdömen i program-/kursvärderingar. Nuvarande tidplan gör gällande att dekanus å fakultetsnämndens vägnar väntas fatta beslut om inställande av kurs- och programtillfällen planerade att ges VT14 den 25 november Problemanalys Utbildningsutskotten har att föreslå fakultetsnämnden vilka kurs- och/eller programtillfällen planerade för VT14 som ska ställas in. Underlag för beslut utgörs huvudsakligen av akademiernas önskemål om inställanden. Överväganden bakom förslag till inställande behöver inrymma kvalitetsaspekter (samt beslutad process för inställanden av program) och huruvida ett kurstillfälle får ställas in eller inte. En kvalitetsaspekt kan vara att det i vissa kurser krävs en kritisk massa av studenter för att det ska finnas goda förutsättningar för hög kvalitet medan en annan kvalitetsaspekt kan vara resultat från kursvärderingar. Kurstillfällen som ingår i en utbildningsplan för program får kanske inte ställas in, till exempel om ett inställande omöjliggör studenters möjligheter att följa utbildningsplanen och uppfylla utfästa examenskrav. Faktasammanställning Fakta utgörs av statistiken med antal sökande, vilket framgår av svarsmallarna. Här ska nämnas att tilldelningen av vilka kurser som sorterar under vilka utskott har gjorts utifrån en bedömning av hur väl kurskoder, kursbenämningar och ämnesgrupper i Ladok passar in på respektive utskotts ansvarsområden enligt arbetsordningen för fakultetsnämndens utskott. Med en sådan logik hamnar exempelvis kursen OAU024 KLOK Studieteknik 3 i teknikutskottet, detta eftersom kurskodens ämnesgrupp är Övriga tekniska ämnen.

13 Bilaga 1 till ärende 3 Betraktar man hur många kurstillfällen som respektive akademi vill ställa in så framkommer följande tabell (med motsvarande siffror för VT13 inom parentes). 2 (3) Akademi Kurstillfällen EST (HST) HVV IDT UKK Totalt 133 (165) 59 (41) 112 (135) 166 (300) Ställa in 6 (26) 13 (12) 5 (22) 22 (82) Det är på det hela taget färre kurstillfällen som är aktuella VT14 jämfört med VT13 och akademierna önskar totalt sett ställa in väsentligt färre kurstillfällen VT14 än föregående vårtermin. Möjliga lösningar/beslut Alternativ 1 Utskotten föreslår fakultetsnämnden att ställa in kurs- och programtillfällen enligt förslag. Alternativ 2 Utskotten föreslår fakultetsnämnden att ställa in andra kurs- och programtillfällen än förslag. Konsekvensanalys Det är för omfattande att beskriva och analysera konsekvenser av enskilda inställanden. Några generella konsekvenser av inställanden av kurs- och programtillfällen är följande. Sökande meddelas att tillfället ställts in och har då möjlighet att söka andra utbildningar. Akademierna planerar, exempelvis bemanning, efter att ett visst program- och kursutbud ska ges. Ställs andra kurser och program in än vad akademierna har önskat kan det bli bekymmer att hitta relevant sysselsättning för den personalresurs som var planerad för programmet/kursen. Om andra program- eller kurstillfällen ges än vad akademierna har önskat kan det innebära att värdakademin inte har planerat in relevanta personalresurser, vilka då kan behöva hämtas utifrån. Överväganden Programtillfällen Enligt fakultetsnämndens riktlinjer för inställanden av programtillfällen är utgångspunkten att program ska ha ett visst antal förstahandssökanden för att få starta. De program som har varit aktuella att söka till VT14 har alla antal förstahandssökande över gränserna i fakultetsnämndens riktlinjer och ingen akademi har begärt att ett programtillfälle ska ställas in. Kurstillfällen För att säkerställa ett korrekt beslutsunderlag samt för att säkerställa att konsekvenser av inställande av kurstillfällen har beaktats, är det värdakademins ansvar att till begäran om inställande för varje kurstillfälle ange motivering till varför man vill ställa in kurstillfällen samt motivering till varför kurstillfällen med få förstahandssökande (färre än fem) ska ges ändå.

14 Bilaga 1 till ärende 3 Om akademin hänvisar till samläsning som motiv för att ge ett kurstillfälle med få förstahandssökande ska akademin ange med vilket/vilka kurstillfällen som samläsning sker. Syftet är att underlätta en bedömning av huruvida samläsningen genererar en kritisk massa av studenter. Vad som är en kritisk massa av studenter är svårt att sätta upp en generell gräns för, exempelvis kan individuell undervisning i ett instrument vara att föredra ur ett kvalitetsperspektiv medan alltför få studenter i en kurs där diskussioner och seminarier är viktiga inslag medför försämrade förutsättningar för hög kvalitet. Givet att det är många kurstillfällen med olika innehåll har inte någon djupdykning i huruvida det finns tillräckligt antal förstahandssökande till enskilda kurstillfällen gjorts. Kursvärderingar kan utgöra ett underlag för överväganden ur kvalitetsperspektiv men har inte använts i den här processen den här gången. 3 (3) Av svarsmallarna framgår att akademierna i regel motiverar begäran om inställanden med få sökande. Det framgår även att akademierna har lite olika gränser för hur många förstahandssökande som behövs för att det inte ska anses vara få förstahandssökande. Detta behöver i sig inte vara anmärkningsvärt eftersom det kan vara olika typer av kurser där man av erfarenhet vet att kvarvaron är hög eller låg (vilket ställer olika krav på antal förstahandssökande). Akademierna har inte alltid lämnat motiveringar till varför kurstillfällen med få förstahandssökande ska ges. Exempelvis gäller det följande kurstillfälle till vilket det finns en förstahandssökande: CDT406 Tillämpad artificiell intelligens CDT406 Tillämpad artificiell intelligens FK IDT Teknik 1 1 KP IDT Teknik 0 0 Av de antagningstal som akademin har lämnat kan man dra slutsatsen att man förväntar sig tio registrerade på ovanstående kurstillfälle. Ytterligare exempel på kurstillfällen med få sökande men där motivering saknas kan förekomma. Det är också viktigt att överväga huruvida ett kurstillfälle får ställas in eller ej. Akademierna får i samband med begäran om inställanden i en särskild kolumn lämna försäkran om att studenters möjligheter att följa utbildningsplan för program och möjlighet att uppfylla examenskraven inte omöjliggörs samt att akademierna får förklara hur eventuella problem kan hanteras. I de fall det finns förstahandssökande inom kategorin KP (som betyder kurs inom program) har akademierna lämnat kommentarer i kolumnen för Försäkran vilket borde borga för att kurstillfällen som önskas ställas in också får ställas in. Någon närmare kontroll av detta har emellertid inte gjorts. Tjänstemannaberedningens förslag till beslut Att respektive utskott föreslår fakultetsnämnden att ställa in kurstillfällen i enlighet med akademiernas önskemål i svarsmallarna.

15 Bilaga 2 till ärende 3 Anm.kod Kurskod Benämning HP Takt Kurstid Undervisningsform Ort Typ Akademi Utskott 1:a hands-sökande Totalt antal sökande Skriv "Ställ in" Observera att hela kurstillfället måste ställas in, inte endast KP alternativt FK. Motivering: Ange motivering till inställande eller till varför kurstillfället ska ges med få sökande (rödmarkerade kurstillfällen). Om samläsning är motiv, ange med vilka kurstillfällen som samläsning sker. Försäkran: Om kurstillfället ställs in, kan studenter ändå följa utbildningplan för program? Ange hur eventuella problem kan hanteras

26 Bilaga 1 till ärende 6 Sammanträde: FN # Beslutande Fakultetsnämnden MDH /13 BeslutsPM Handläggare Maria Spennare 1 (2) BESLUTSPROMEMORIA Användning av Urkund gällande examensarbeten Bakgrund Fakultetsnämnden har den 26 september 2013 mottagit en förfrågan om att behandla frågan om att Urkund bör bli obligatoriskt när det gäller examensarbeten, uppsatser och andra självständiga arbeten som avslutar en utbildning. I Handläggningsordning för disciplinärenden vid Mälardalens högskola (dnr MDH /10) står det följande om Urkund: Ett sätt att förebygga fusk, som otillåtet samarbete eller plagiat är att använda Urkund. Urkund är ett program som kan hjälpa läraren att upptäcka plagiering. I korthet fungerar Urkund så att studenterna sänder sina uppsatser till ett konto som innehavs av läraren. Efter att uppsatsen analyserats för plagiat sänds uppsatsen med analys till läraren. Om analysen visar på träffar av plagiering kan läraren fördjupa kontrollen för att därefter avgöra om det finns grundad misstanke om fusk. Varje lärare kan, genom att kontakta företaget som tillhandahåller Urkund, på ett enkelt sätt få ett konto vid Urkund (se eller MDH betalar samma summa oavsett hur många lärare som använder Urkund. Vid Mälardalens högskola så regleras frågor om examination i dokumentet: Regler och anvisningar för examinationsärenden på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola, och vänder sig till så väl högskolans personal som till högskolans studenter. Det syftar till att dels underlätta för personalen i arbetet med examination, dels säkerställa hög rättsäkerhet för studenterna genom att främja lika behandling av likartade examinationsärenden. Problemanalys För att användningen av Urkund gällande examensarbeten, uppsatser och andra självständiga arbeten som avslutar en

27 Bilaga 1 till ärende 6 utbildning ska bli obligatorisk på hela högskolan så måste det göras en revidering av dokumentet Regler och anvisningar för examinationsärenden på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola. 2 (2) Faktasammanställning Urkund används för att förebygga och upptäcka plagiering från ett omfattande och kontinuerligt uppdaterat källmaterial. Dokument som går via Urkund kontrolleras mot tre centrala källområden: Internet, förlagsmaterial och tidigare inskickat studentmaterial (t ex PM, case studies och examensarbeten). Om något dokument uppvisar likheter med innehållet i källorna flaggar systemet för ett eventuellt plagiat. Urkund används dels för att hjälpa till i en kvalitetssäkring av utbildningen, dels för att underlätta för lärarna i deras arbete genom automatisk plagiatkontroll men också för att bidra till att studenternas alster bedöms på samma villkor. Det finns fördelar med att använda Urkund både för lärare och för studenter. Några av fördelarna är att: Lärarna inte behöver misstänka ett arbete innan det plagiatkontrolleras om de ser till att studenterna alltid lämnar in via inlämningsadressen från Urkund. Tidigare arbeten, eller arbeten gjorda av andra studenter inte otillbörligt kan återanvändas. Studenternas upphovsrätt skyddas genom att inskickade dokument jämförs mot Urkunds databas över tidigare inskickade arbeten. De disciplinära följderna för studenter som ertappas med fusk kan bli allvarliga. Ett konsekvent användande av Urkund gagnar därför studenten genom en preventiv effekt och genom att fånga upp eventuella missförstånd redan i ett tidigt skede. Överväganden Beredningens rekommendation Föreslår fakultetsnämnden att: Föreslå rektor att revidera Regler och anvisningar för examinationsärenden på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola gällande att göra det obligatorsikt att använda Urkund när det gäller examensarbeten, uppsatser och andra självständiga arbeten som avslutar en utbildning.

28 Bilaga 1 till ärende 7 Rapport, MDH /13 1 (5) Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Julia McNamara UPPFÖLJNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN UTBILDNINGSPLANER OCH PROGRAMSCHEMAN Bakgrund Varje utbildningsprogram har en av fakultetsnämnden fastställd utbildningsplan. Ett av kraven som ställs på en utbildningsplan är att den ska innehålla de kurser som programmet omfattar. För att ändra en utbildningsplan krävs att fakultetsnämnden fattar ett formellt beslut om revidering. Akademierna tar dessutom årligen fram ett programschema för varje utbildningsprogram där det bland annat framgår i vilken läsperiod en kurs går, på vilken campusort den ges och om den krockar med någon annan kurs. Programschemat gäller för ett läsår i taget och omfattar det läsårets samtliga årskurser. I samband med revidering av riktlinjer för utbildningsplaner under våren 2013 framkom upplevelsen av att programschemat, som är underordnat utbildningsplanen, emellanåt kan komma att avvika från utbildningsplanens kursangivelser. Av den anledningen beslutade fakultetsnämnden vid sitt sammanträde den 30 maj 2013 att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen (UFO) att genomföra en stickprovskontroll av överensstämmelsen mellan kurser och terminer i utbildningsplaner och kurstillfällen som anges i akademiernas programscheman. Urval Utgångspunkter för urval av utbildningsprogram för stickprovskontrollen var att den skulle omfatta sex utbildningsprogram, varav minst ett program från varje utbildningsområde (enligt högskolans forsknings- och utbildningsstrategi, FUS). Program som leder till legitimationsyrken var undantagna då de är mer eller mindre förordningsstyrda. Följande utbildningsprogram valdes: Analytical Finance, 180 hp Civilingenjörsprogrammet i energisystem, 300 hp Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 hp Folkhälsoprogrammet, 180 hp Kandidatprogrammet i språk och humaniora, 180 hp Textdesign informationsdesign, 180 hp I uppdraget från fakultetsnämnden står att stickprovet ska behandla nu gällande utbildningsplaner och kurstillfällen i motsvarande programschema. Problemet med att utgå från nu gällande utbildningsplaner är att det är svårt att avgöra vilket programschema som är aktuellt för jämförelsen.

29 Bilaga 1 till ärende 7 Eftersom programschemat gäller för ett läsår i taget för läsårets samtliga årskurser, kan det vara så att schemat utgår från flera olika versioner av en utbildningsplan om den har reviderats mellan läsåren. 2 (4) Av den anledningen är det rimligare att utgångspunkten för en granskning är programscheman för ett visst läsår, i det här fallet för läsåret 2012/2013. Eftersom ett programschema gäller läsårets samtliga programstudenter som har startat sin utbildning vid olika tillfällen, kan därmed olika versioner av en utbildningsplan vara aktuella för ett enda programschema. I resultatredovisningen anges därför termin för utbildningsstart för att tydliggöra vilken version av utbildningsplanen som jämförelsen gäller. Resultat Nedan redovisas samtliga avvikelser mellan utbildningsplan och programschema för de valda utbildningsprogrammen. Analytical Finance, 180 hp (RMV20) Årskurs 1 (utbildningsstart ht-12) Inget att anmärka. Årskurs 2 (utbildningsstart ht-11) Programschemat saknar följande kurser som återfinns i utbildningsplanen termin 4: Alternativ 2/Alternative 2 Företagsekonomi/Business Administration Marknadsföring och IT/Marketing and IT, 7,5 hp Service Management/Service Management, 7,5 hp Intern redovisning II/Cost and Management Accounting II, 7,5 hp Intermediate Financial Accounting/Intermediate Financial Accounting, 7,5 hp Årskurs 3 (utbildningsstart ht-10) Programschemat saknar följande kurser som återfinns i utbildningsplanen termin 5: Företagsfinansiering/Corporate Finance, 7,5 hp Investeringsteori/Investment Theory, 7,5 hp Programschemat innehåller följande kurser i termin 5 som inte återfinns i utbildningsplanen: Finance, 7,5 hp Econometrics, 7,5 hp Labour Economics, 7,5 hp Civilingenjörsprogrammet i energisystem, 300 hp (YCT01) Årskurs 1 (utbildningsstart ht-12) Inget att anmärka. Årskurs 2 (utbildningsstart ht-11) Inget att anmärka. Årskurs 3 (utbildningsstart ht-10) Som alternativ till kursen Teknisk engelska, 7,5 hp, anges två kurser i programschemat som inte återfinns i utbildningsplanen:

30 Bilaga 1 till ärende 7 Franska för naturvetare och teknologer Tyska för naturvetare och teknologer 3 (4) Årskurs 4 och årskurs 5 Det fanns inga studenter i årskurs 4 och årskurs 5 under läsåret 2012/2013, och därmed inte heller något programschema. Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 hp (CCV20) Årskurs 1 (utbildningsstart ht-12) Programschemat saknar följande kurs som återfinns i utbildningsplanen termin 2: Ritteknik och CAD, 7,5 hp Programschemat innehåller följande kurs i termin 2 som inte återfinns i utbildningsplanen: CAD inom robotiken, 7,5 hp Årskurs 2 (utbildningsstart ht-11) Inget att anmärka. Årskurs 3 (utbildningsstart ht-10) Programschemat saknar följande kurser som återfinns i utbildningsplanen termin 5 respektive termin 6: Artificiell intelligens, 7,5 hp (termin 5) Sensorteknik, 7,5 hp (termin 6) Programschemat innehåller följande kurser i termin 5 respektive termin 6 som inte återfinns i utbildningsplanen: Komplexa elektroniksystem, 7,5 hp (termin 5) Reglerteknik, 7,5 hp (termin 6) Årskurs 4 och årskurs 5 För studenter som startade utbildning vid MDH vårterminen 2010 och tidigare hade utbildningsplanerna en annan karaktär en allmän del med programmets syfte, mål, övergripande innehåll m.m. samt en planeringsdel med mer detaljerade beskrivningar av vilka kurser som ingår. Den allmänna delen gäller för hela utbildningstiden, medan planeringsdelen som motsvarar dagens programschema, gäller för ett läsår i taget. Den allmänna delen är inte tillräckligt innehållsrik för att kunna bidra till en jämförelse med programschemat. Folkhälsoprogrammet, 180 hp (GKV01) Årskurs 1 (utbildningsstart ht-12) Programschemat saknar följande kurs som återfinns i utbildningsplanen termin 1: Folksjukdomar, riskfaktorer och biomedicin, 15 hp Programschemat innehåller följande kurs i termin 1 som inte återfinns i utbildningsplanen: Folksjukdomar och sjukdomslära, 15 hp

31 Bilaga 1 till ärende 7 Årskurs 2 (utbildningsstart ht-11) Inget att anmärka. 4 (4) Årskurs 3 (utbildningsstart ht-10) Inget att anmärka Kandidatprogrammet i språk och humaniora med allmän inriktning, 180 hp (HHV20 OINR) Årskurs 1 (utbildningsstart ht-12) Programschemat innehåller följande kurser som inte återfinns i utbildningsplanen: Historia 1-30 hp, 30 hp Svenska som andraspråk 2, 30 hp Årskurs 2 (utbildningsstart ht-11) Programschemat saknar följande kurser som återfinns i utbildningsplanen: Svenska som andraspråk 2 Svenska som andraspråk 3 Programschemat innehåller följande kurser som inte återfinns i utbildningsplanen: Engelska 4, 30 hp Historia 61-90, 30 hp Årskurs 3 (utbildningsstart ht-10) Programschemat innehåller följande kurs som inte återfinns i utbildningsplanen: Engelska 4, 30 hp Textdesign informationsdesign, 180 hp (DKE22) Årskurs 1 (utbildningsstart ht-12) Programschemat saknar följande kurs som återfinns i utbildningsplanen termin 2: Informationshantering och yrkesetik, 7,5 hp Programschemat innehåller följande kurs i termin 2 som inte återfinns i utbildningsplanen: Informationssökning och yrkesetik, 7,5 hp Årskurs 2 (utbildningsstart ht-11) Programschemat saknar följande kurs som återfinns i utbildningsplanen: Informationsdesign: webbdesign, 7,5 hp (valbar kurs) Årskurs 3 (utbildningsstart ht-10) Programschemat saknar följande kurser som återfinns i utbildningsplanen: Informationsdesign: webbdesign, 7,5 hp (valbar kurs) Publiceringssystem i praktiken, 7,5 hp (valbar kurs) Programschemat innehåller följande kurs som inte återfinns i utbildningsplanen: Webbpublicering, 7,5 hp

32 Bilaga 1 till ärende 7 Sammanfattning och reflektioner Att programschemat saknar kurser som återfinns i utbildningsplanen bör betraktas som en anmärkningsvärd avvikelse, då utbildningsplanen är det styrande dokumentet och studenten ska garanteras att få den utbildning som beskrivs där och de kurser som anges. 5 (4) I de fall då programschemat innehåller kurser som inte återfinns i utbildningsplanen, kan det till exempel handla om ytterligare valbara kurser, och är rimligtvis inte en negativ avvikelse. De utbildningsprogram i stickprovet som uppvisar avvikelser som är anmärkningsvärda, det vill säga då kurser i utbildningsplanen saknas i programschemat, är: Analytical Finance: sex kurser saknas i programschemat Civilingenjörsprogrammet i robotik: två kurser saknas i programschemat och verkar ha ersatts med två andra kurser, ytterligare en kurs anges med en avvikande men liknande kurstitel Folkhälsoprogrammet: en kurs anges med avvikande men liknande kurstitel Kandidatprogrammet i språk och humaniora: två kurser saknas i programschemat Textdesign Informationsdesign: en kurs anges med en avvikande men liknande kurstitel, tre valbara kurser saknas i programschemat Civilingenjörsprogrammet i energisystem uppvisar inga anmärkningsvärda avvikelser. En möjlig orsak till att det finns anmärkningsvärda skillnader mellan utbildningsplan och programschema är att ändringar görs i programschemat, utan formellt beslut i fakultetsnämnden om revidering av utbildningsplanen. Vad detta beror på är svårt att säga, men i grund och botten handlar det troligtvis om rutiner för hur revideringar av utbildningsplaner och upprättande av programscheman hanteras. Det är också en fråga om att skapa en kultur där alla har en förståelse för utbildningsplanens betydelse och fakultetsnämndens ansvar för kvalitetssäkring av högskolans utbildningar. Utbildningsplanen ska vara utgångspunkten för programschemats innehåll, och inte tvärtom. Programschemat riskerar annars att leva sitt eget liv. Förslag på åtgärder och fortsatt arbete Beredningen föreslår att akademierna tar fram tydliga rutiner, eller förtydligar redan befintliga rutinbeskrivningar, för sitt arbete med programscheman, där det tydligt framgår att utbildningsplanen är styrande för vilka kurser som ingår i programschemat. Detta borde också få till följd att akademierna initierar en diskussion om hur utbildnings- och kursplaner kan utformas och formuleras på ett hållbart sätt, för att inte bli alltför specifika och kräva ständiga revideringar, men samtidigt innehålla den information som högskoleförordningen kräver.

33 Bilaga 1 till ärende 8 Mats Engwall Professor i Industriell ekonomi Kungl Tekniska högskolan Utvärdering av Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi vid Mälardalens högskola (dnr MDH /13) Uppdraget Undertecknad har av fakultetsnämnden vid Mälardalens högskola fått i uppdrag att utreda och utvärdera omfattningen av teknikinnehåll och ekonomiinnehåll samt progression och fördjupning i dessa ämnen, i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi jämfört med motsvarande program på andra lärosäten. Bakgrunden är en osäkerhet vid Mälardalens högskola (MdH) beträffande teknikinnehållet i civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi (hädanefter kallad I programmet). Grund för utvärderingen Till grund för utvärderingen ligger det skriftliga underlag som tillsänts mig från MdH, bl.a. utbildningsplanen till civilingenjörsprogrammet och kursbeskrivningar. Därtill baseras min bedömning på mina egna erfarenheter som professor i Industriell ekonomi på KTH, research fellow i Institute of Management of Innovation and Technology (IMIT), ordförande in Nordiska föreningen för Industriell ekonomi (Scandinavian Academy of Industrial Engineering and Management) samt ledamot kommittén för utbildningar inom Industriell ekonomi i Universitetskanslersämbetets utvärdering av teknikutbildningarna i Sverige ( ). Ämnet Industriell ekonomi Ämnet Industriell ekonomi (och organisation) etablerades i Sverige 1912 när överingenjören vid AB Separator Erik August Forsberg utnämndes till speciallärare i ämnet vid KTH. Bakgrunden behovet av ingenjörer som förstod ekonomi och organisation i samband med Sveriges industrialisering. Ämnet kom att stå i centrum för införandet av Scientific Management och rationaliseringsrörelsen i Sverige (se de Geer 1978) och är nära förknippat med strävan efter rationell ledning och effektiv produktionsorganisation. När Forsbergs lärjunge Tarras Sällfors år 1939 utnämndes till Sveriges första professor i ämnet vid KTH förstärktes ämnets inriktning mot arbetsorganisation, produktions och verksamhetsledning. Civilingenjörsutbildning i Industriell ekonomi startades i Sverige vid Linköpings universitet I kraft av att vara en ny teknisk högskola införde Linköpings universitet flera framgångsrika innovationer i den akademiska utbildningen. Inom civilingenjörsutbildningen kom programmen i Datateknik respektive Industriell ekonomi att bli mest framgångsrika. I kraft av I programmets popularitet och framgång kom följaktligen liknande utbildningar att införas vid Sveriges övriga tekniska fakulteter från 1980 talet och framåt. Idag (2013) finns civilingenjörsprogram i Industriell ekonomi vid Linköpings universitet, Chalmers, KTH, Lunds universitet, Luleå Tekniska universitet, Karlstad universitet, 1

34 Bilaga 1 till ärende 8 Umeå universitet samt Mälardalens högskola. Dessutom finns närbesläktade kandidat, master och magisterprogram vid en rad universitet och högskolor. Internationellt finns motsvarande utbildning vid de flesta större tekniska universitet i Europa. Studentföreningen ESTIEM (European Students of Industrial Engineering and Management) organiserar för närvarande studenter vid närmare 65 lärosäten över hela Europa. I Asien och Amerika följer ingenjörsutbildningen ofta en annan struktur än i den kontinentaleuropeiska traditionen, varför det inte är lika lätt att identifiera motsvarigheter till I programmen i dessa världsdelar (för en beskrivning av den nordamerikanska utvecklingen inom Industrial Engineering, se Baily & Barley 2005). Skälet till att Industriell ekonomi (eng: Industrial Engineering and Management, IEM) etablerats på de tekniska högskolorna beskrivs väl av ESTIEMs hemsida: The focus of IEM studies lies in providing students valuable engineering knowledge as well as practical management experience. IEM integrates technological knowledge and management skills, helping students to cope with competitive business challenges while comprehending the underlying technology. Syftet med utbildningen (och ämnet) är således att utbilda ingenjörer som kan kombinera en djup förståelse för teknikens möjligheter och begränsningar med kunskaper i ekonomi och management. Denna förmåga till integration av teknik med ekonomi är själva essensen med utbildningen. I programmen skall förbereda teknologerna för att kunna utnyttja sina ekonomi /managementkunskaper i en teknisk kontext och använda sin tekniska förståelse för att kunna föra mer djupgående resonemang än vad renodlade ekonomer har möjlighet att göra i samband med olika ekonomiska bedömningar i tekniska kontexter. Det finns i detta sammanhang ett behov att göra en distinktion mellan Industriell ekonomi som huvudområde (ämne) och Industriell ekonomi som teknikområde (utbildningsområde för ingenjörsutbildningarna). Medan huvudområdet Industriell ekonomi motsvara den forskning och utbildning som ges vid institutioner i Industriell ekonomi (eller motsvarande) nationellt och internationellt, omfattar teknikområdet Industriell ekonomi yrkesutbildningens sammanhållna tillämpningsområde, dvs. ämnesområdet industriell ekonomi integrerat med ett eller flera tekniska ämnen. Distinktionen mellan ämne/huvudområde och teknikområde kan tyckas hårfin, men den har viktiga konsekvenser: Beträffande huvudområdet Industriell ekonomi behöver inte enskilda forskningsprojekt eller kurser innehållsligt skilja sig ifrån vad som projekt och kurser inom t.ex. företagsekonomi. Däremot är betoningen annorlunda. Medan företagsekonomi har en traditionell tonvikt mot redovisning och finansiering, marknadsföring och organisation med hemhörighet på handelshögskolor, utgör ämnet Industriell ekonomi idag ett eklektiskt, mångdisciplinärt ämne inom teknisk fakultet som kretsar kring ingenjörers ekonomioch managementfrågor. I samband med att ingenjörsarbetet förändrats över tiden har också tonvikten i ämnet förändrats för att idag vanligen omfatta områden som operations management, innovationsledning, projektledning samt logistik och supply chain 2

Visa mer