Avfall Norge. Mottaksavgifter for avfall til forbrenning i europeiske land. Rapport 5/2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avfall Norge. Mottaksavgifter for avfall til forbrenning i europeiske land. Rapport 5/2006"

Transkript

1 Avfall Norge Mottaksavgifter for avfall til forbrenning i europeiske land Rapport 5/2006 November 2006

2 PROSJEKTRAPPORT Rapport nr: 5/2006 Distribusjon: Fri Dato: Revidert: ISSN: Tittel: Mottaksavgifter for avfall til forbrenning i europeiske land Oppdragsgiver: Avfall Norge Forfatter(e): Johan Sundberg Kontaktperson: Håkon Jentoft Medforfatter(e): Rev. dato: ISBN: Oppdragstaker: Profu Emneord: Mottaksavgift, forbrenning Prosjektleder: Håkon Jentoft Subject word: Gate fee, waste inceneration Sammendrag: I dag domineres de nordiske avfallsstrømmene av eksporten fra Norge til Sverige, men på litt lengre sikt kan man tenke seg større import til Norden fra andra europeiske land. Norge kan de enten bli en netto eksportør eller en netto importør av avfall till forbrenning avhengig av blant annet av de mottagningsavgifter som råder i Norge forhold til andra europeiske land. Mottagningsavgiftene i Sverige er blitt studert mer detaljert pga den rådende eksporten og den skatt på forbrenning som ble innført i Sverige den 1 juli Mottagningsavgiftene har historisk vært lavere i Sverige enn i Norge, men forskjellen utgjemmes nå til en hvis del pga av den nylige innførte forbrenningsskatten i Sverige som bare gjelder husholdningsavfall. Avfallet beskattes etter sitt fossile innhold samtidig som skatten er utformet for at fremme kraftvarmeproduksjon ved avfallsforbrenning. Dette innebærer at hetvannspanner, som ikke har noen el-produksjon, rammes hardt av skatten (ca 440 SEK/ton husholdningsavfall) mens kraftvarmeverk med høy andel el-produksjon får en betydelig lavere skattenivå (ca 70 SEK/ton husholdningsavfall). Tabellen viser mottakningsavgiften for svenske anlegg har gått opp 150 til 450 SEK pr tonn etter at skatten ble innført. Intervall mottagningsavgift 2005 (SEK/ton) Intervall mottagningsavgift 2006 (SEK/ton) Hetvattenpannor KVV med elverkningsgrad > 0, Godkjent av: Håkon M. Dahl Dato: Sign: Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 2/30

3 Rapporten sammenstiller mottakningsavgifter ved forbrenning av restavfall. Hovedfokus er satt på Sverige, men også andre europeiske land er tatt med. Rapporten er avsluttet i september 2006 og gir et bilde av situasjonen på dette tidspunkt. Markedet for forbrenning av restavfall er i stadig utvikling, og rapporten forsøker ikke å følge denne utviklingen. Forbrenningsavgiften i Sverige vil påvirke eksporten av avfall fra Norge til Sverige. Norsk husholdningsavfall får svensk avgift, mens næringsavfall ikke har fått avgift. Det har også blitt en økt tendens til avfallstransport i Sverige der næringsavfall sendes til anlegg som ikke har kraftvarmeproduksjon (høyt avgiftsnivå for husholdningsavfall) mens husholdningsavfall sendes til anlegg med høy energiutnyttelse og lavt avgiftsnivå. Men rapporten understreker det som Avfall Norge i mange år har påpekt: Hvis avfall skal kunne transporteres som en vare mellom ulike land, bør de statlige rammebetingelsene i landene være tilnærmet like. Hvis ikke får en politisk ledet eksport/import av avfall. Oslo 30. november 2006 Håkon M. Dahl Direktør Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 3/30

4 INNHOLD 1. SAMMANFATTNING INLEDNING MOTTAGNINGSAVGIFTER I SVERIGE ÖVERSIKT AV MOTTAGNINGSAVGIFTER I ANDRA EUROPEISKA LÄNDER REFERENSER Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 4/30

5 1. Sammanfattning En betydande del av det norska brännbara avfallet exporteras idag för förbränning i andra länder. I dagsläget domineras de nordiska avfallsströmmarna av exporten från Norge till Sverige, men på lite längre sikt kan man tänka sig större inflöden till Norden från andra europeiska länder. Norge kan då antingen bli en nettoexportör eller en nettoimportör av avfall till förbränning beroende bland annat på de mottagningsavgifter som råder i Norge relativt andra europeiska länder. Syftet med denna rapport att därför att förbättra kunskapsunderlaget för norska avfallsförbrännare om mottagningsavgifter till avfallsförbränning i andra europeiska länder. Mottagningsavgifterna i Sverige har studerats mer detaljerat pga den rådande exporten och den skatt på förbränning som infördes i Sverige den 1 juli De mottagningsavgifter som studerats avser i huvudsak hushållsavfall. Utredningen visar att mottagningsavgifterna i Norge ur ett europeiskt perspektiv ligger på en relativ medelnivå. Vi hittar betydligt högre nivåer i t ex Österrike, Tyskland, Schweiz och Holland, medan nivåerna är klart lägre i t ex Ungern och Portugal. Mottagningsavgifterna har historiskt varit lägre i Sverige än i Norge, men skillnaden utjämnas nu till viss del pga av den nyligen införda förbränningsskatten i Sverige som endast gäller hushållsavfall. Avfallet beskattas efter sitt fossila innehåll samtidigt som skatten är utformad för att gynna kraftvärmeproduktion vid avfallsförbränning. Detta innebär att hetvattenpannor, som inte har någon elproduktion, drabbas hårt av skatten (ca 440 SEK/ton hushållsavfall) medan kraftvärmeverk med hög andel elproduktion får en betydligt lindrigare skattenivå (ca 70 SEK/ton hushållsavfall). På sikt är det därför sannolikt att äldre hetvattenpannor i Sverige fasas ut eller byggs om till kraftvärmeverk i syfte att reducera skattenivån. Därmed minskar också skattens utjämnande effekt på skillnaden mellan mottagningsavgifter i Norge och Sverige. I rapporten presenteras också ett ytterligare antal faktorer som påverkar den framtida utvecklingen av mottagningsavgifterna i Sverige: - Brist eller överskott på behandlingskapacitet för organiskt avfall - Elcertifikatsystemet - Avfallsförbränningens klassning som återvinnings- eller bortskaffningsmetod - Tillämpning av LOU (Lagen om Offentlig Upphandling) för regionala avfallsbolag - Klassning och användning av biocellsreaktorer som ett alternativ till förbränning Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 5/30

6 2. Inledning En betydande del av det norska brännbara avfallet exporteras idag för förbränning i andra länder. Under perioden ökade exporten av norskt avfall till energiutvinning i andra europeiska länder från knappt ton till ton (SFT 2006). Merparten av detta avfall hamnade i Sverige. Norska anläggningsägare påverkas därigenom tydligt av utvecklingen i Sverige vad gäller t ex förbud, skatter, kapacitet och nivåer på mottagningsavgifter. I dagsläget domineras de nordiska avfallsströmmarna av exporten från Norge till Sverige, men på lite längre sikt kan man tänka sig större inflöden till Norden från andra europeiska länder. Norge kan då antingen bli en nettoexportör eller en nettoimportör av avfall till förbränning beroende bland annat på de mottagningsavgifter som råder i Norge relativt andra europeiska länder. På kort sikt är dock utflödet till Sverige ett problem som direkt påverkar förutsättningarna för förbränningsanläggningarna i Norge. Mot denna bakgrund är syftet med denna rapport att förbättra kunskapsunderlaget för norska avfallsförbrännare om mottagningsavgifter till avfallsförbränning i andra europeiska länder. Mottagningsavgifterna i Sverige studeras mer detaljerat vilket inkluderar en belysning av prisutvecklingen på den svenska avfallsförbränningsmarknaden, speciellt med hänsyn till den skatt på förbränning som infördes från den 1 juli Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 6/30

7 3. Mottagningsavgifter i Sverige Profu har under de senaste 10 åren studerat och analyserat utvecklingen av mottagningsavgiften vid Sveriges avfallsförbränningsanläggningar som eldar hushållsavfall. Grunden för dessa studier är en årlig telefonundersökning som utförs med anläggningsägarna. Vid telefonundersökningen efterfrågas nivån på mottagningsavgiften för hushållsavfall vid innevarande år och för ett antal år framåt i tiden. De nivåer som vi efterfrågar vid varje undersökning är för nya eller senast tecknade kontrakt. Hushållsavfallet som behandlas vid de olika anläggningarna har i stort sett samma egenskaper vilket gör att mottagningsavgifterna direkt kan jämföras mot varandra. Utöver frågorna som rör hushållsavfall ställs även på frågor om mottagningsavgiften på annat avfall än hushållsavfall. Dessa mottagningsavgifter är något svårare att jämföra eftersom avfallets sammansättning och egenskaper varierar betydligt mer än vad gäller för hushållsavfall. Dessutom ställs kompletterande frågor om effekter av aktuella styrmedel. Vid den senaste undersökningen i maj-juni 2006 inkluderades t ex frågor kring konsekvenserna av den nya förbränningsskatten som infördes 1 juli 2006 (mer om detta i avsnitt 2.2). I överenskommelse med anläggningsägarna presenteras resultaten anonymt, dvs så att man inte kan identifiera enskilda anläggningsägare. Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 7/30

8 3.1 Utvecklingen de senaste åren Både på grund av nationella beslut och EU-beslut är drivkrafterna idag mycket starka i Sverige för att minska deponeringen (jämför figur 1). Speciellt de båda deponiförbuden (som man inledningsvis kunnat få dispens ifrån) och den ökande deponiskatten har inneburit att många kommuner och avfallsföretag tvingats etablera alternativ till deponering. Det viktigaste alternativet har tveklöst varit förbränning som expanderat kraftigt under de inledande åren under 2000-talet (jämför figur 2). Vi är nu inne i ett skede där denna expansion mattas av, men fortfarande finns expansionsplaner som innebär att den totala behandlingskapaciteten (för hushållsavfall och annat avfall) fördubblas till år 2009 jämfört med år EG-direktivet för deponering antas 2000 Deponiskatt (~250 SEK/ton) 2001 Förordning om deponering av avfall 2002 Deponiförbud för utsorterat brännbart Deponiskatt (~ 370 SEK/ton) Deponiförbud för organiskt avfall 2006 Deponiskatt (~ 440 SEK/ton) 2008 Samtliga deponier ska ha uppfylla deponeringsdirektivets krav Figur 1 Styrmedel för att minska deponeringen i Sverige Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 8/30

9 [Mton] 5,5 5,0 4,5 4,0 Planer utan miljötillstånd Planer med miljötillstånd Påbörjade byggarbeten Befintlig kapacitet 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Figur 2 Avfallsförbränningskapacitet i Sverige Befintlig och planerad (RVF 2006) Under den senaste 10-årsperioden har marknadstänkandet blivit alltid tydligare inom avfallsförbränningsbranschen. Större energibolag har gjort uppköp av avfallspannor och har även gjort investeringar i nya avfallspannor. Man tittar på allt större möjliga upptagningsområden vilket ökar konkurrensen mellan anläggningarna. I en region som inkluderar sydöstra delen av Svealand och nordöstra delen av Götaland (där de större städerna Stockholm, Uppsala, Jönköping, Linköping och Norrköping ligger) är detta extra tydligt då förbränningskapaciteten idag klart överstiger de mängder brännbart avfall som uppkommer inom den regionen. Här tar man in avfall från andra regioner i Sverige men även från Norge. I figur 3 och 4 illustreras mottagningsavgifterna för hushållsavfall år 1996 och Här illustreras tydligt hur man övergått från en självkostnadsprincip till att istället försöka maximera vinsten genom att ta ut det pris marknaden är beredd att betala utifrån alternativkostnaden. Vidare illustrerar bilderna även den starka ökningen av antalet förbränningsanläggningar. Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 9/30

10 [kr/ton] Medel 189 kr/ton Figur 3 Mottagningsavgifter för hushållsavfall år 1996 (SEK/ton). Värdena är insamlade från anläggningsägarna i Sverige under oktober I figuren syns en röd linje som visar det anläggningsbaserade medelvärdet för år 1996 samt en mörkare stapel som visar medianvärdet 700 [kr/ton] Medel 434 kr/ton Figur 4 Mottagningsavgifter för hushållsavfall år 2004 (SEK/ton). I figuren syns en röd linje som visar det anläggningsbaserade medelvärdet för år 2004 samt en mörkare stapel som visar medianvärdet I figur 5 nedan presenteras anläggningsägarnas svar på frågan om mottagningsavgiften för hushållsavfall under perioden Avgiftsnivån för åren 1995 och 1996 har erhållits vid de två första undersökningarna (2000 och 2001). Figuren visar att mottagningsavgifterna har legat inom ett spann på cirka 200 SEK/ton med endast en eller ett fåtal anläggningar som legat utanför detta område. Mellan åren 2002 till 2004 ökade mottagningsavgifterna men denna ökning mattades av under år Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 10/30

11 700 [kr/ton] Figur 5 Utvecklingen av mottagningsavgiften för hushållsavfall under perioden (SEK/ton) Beträffande mottagningsavgifter för annat avfall än hushållsavfall kan man konstatera att dessa har varierat betydligt mer mellan anläggningarna då man behandlar olika typer av avfall. T.ex. gällde den lägsta avgiftsnivån år 2005 (250 SEK/ton) utsorterat brännbart avfall vilket troligen är ett renare och mer homogent bränsle jämfört med t.ex. verksamhetsavfall (där den högsta nivån år 2005 uppgick till 780 SEK/ton). Det anläggningsbaserade medelvärdet på mottagningsavgiften (drygt 480 SEK/ton år 2005) har dock ändå legat förvånansvärt nära motsvarande värde för hushållsavfall (knappt 440 SEK/ton år 2005). Nivån har generellt varit något högre vilket troligen kan förklaras av en något mer kostsam hantering innan förbränningen för vissa av avfallsslagen. Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 11/30

12 3.2 Skatt från och med 1 juli Skattens utformning Den 1 juli 2006 utökades lagen om skatt på energi (LSE 1994:1776) till att även omfatta avfallsförbränning. I den gamla regeringens proposition (2005/06:125) står att: fossilt kol i hushållsavfall som omfattas av den kommunala renhållningsskyldigheten görs skattepliktigt, om det förbrukas för uppvärmning. I och med att avfall införs som ett bränsle i LSE innebär detta att avfallsförbränningsanläggningarna i Sverige tvingas betala energi- och koldioxidskatt för det hushållsavfall som används som bränsle. Skattskyldigheten gäller även avfall jämförligt med det avfall som beskrivs ovan som importeras till Sverige och utnyttjas vid värmeproduktion. En schablon för innehållet av fossilt kol i hushållsavfall har införts (12,6 vikt%) vilket ger följande skattesatser: Energiskatt = 19 SEK/ton tillfört hushållsavfall Koldioxidskatt = 425 SEK/ton tillfört hushållsavfall Total skatt = 444 SEK/ton tillfört hushållsavfall I LSE finns sedan tidigare skattelättnader vid samtidig produktion av värme och el (kraftvärmeproduktion) samt vid produktion av processvärme inom industrin. Dessa regler justerades något den 1 juli 2006 och numera är nivån på skattelättnaden i kraftvärmeverk beroende av dess elverkningsgrad. Nedan presenteras några viktiga steg i skattlättnaden som funktion av elverkningsgraden (notera att skattesatserna avser SEK/ton hushållsavfall som åtgår för produktion av värme): Elverkningsgrad < 0,05 => Full energi- och koldioxidskatt = 444 SEK/ton ton hushållsavfall som åtgår för produktion av värme Elverkningsgrad = 0,05 => Ingen energiskatt, 81 % koldioxidskatt = 344 SEK/ton hushållsavfall som åtgår för produktion av värme 0,05 < Elverkningsgrad < 0,15 => Ingen energiskatt, linjärt minskande koldioxidskatt Elverkningsgrad 0,15 => Ingen energiskatt, 21 % koldioxidskatt = 89 SEK/ton hushållsavfall som åtgår för produktion av värme I figur 6 nedan plottas energi- och koldioxidskatten som funktion om elverkningsgraden. Till skillnad från beskrivningen ovan visas i figuren skattekostnaden i SEK/ton hushållsavfall som tillförs anläggningen. Detta komplicerar bilden något då en ökande elverkningsgrad ger att en större andel av det tillförda avfallet åtgår för skattebefriad elproduktion. Mängden värme som Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 12/30

13 genereras vid en given elverkningsgrad är specifik för varje anläggning och kan beräknas med hjälp av totalverkningsgraden. Här har antagits en totalverkningsgrad lika med 0,9 (exklusive eventuell värmeproduktion från rökgaskondensering vilken är skattebefriad). Beräkningsmässigt har följande två ekvationer utnyttjats för att räkna om skattekostnaden från SEK/ton hushållsavfall som åtgår för värmeproduktion till SEK/ton hushållsavfall som tillförs anläggningen: Y = X (1-α) och α (alfavärde) = η el / (η tot -η el ) Där: Y = SEK/ton hushållsavfall som tillförs anläggningen X = SEK/ton hushållsavfall som åtgår för värmeproduktion η el = elverkningsgrad η tot = totalverkningsgrad [kr/ton tillfört avfall] Total skatt Koldioxidskatt Energiskatt [Elverkningsgrad] Figur 6 Skattekostnaden (SEK/ton) som funktion av elverkningsgraden för en anläggning med totalverkningsgraden = 0,9 Av figuren framgår att en anläggning med elverkningsgrad lika med 0,15 och en totalverkningsgrad lika med 0,9 erhåller en skattekostnad motsvarande 71 SEK/ton hushållsavfall som tillförs anläggningen. Den största förändringen av skattekostnaden sker dock när en anläggning uppnår en elverkningsgrad lika med 0,05. Strax under denna nivå är kostnaden ca 418 SEK/ton och vid nivån 0,05 sjunker kostnaden till ca 324 SEK/ton, en minskning på 94 SEK/ton. Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 13/30

14 Underlag för beräkning av skatten skall deklareras och sändas till Skatteverket månadsvis. I lagtexten står att elverkningsgraden skall mätas momentant, enligt Skatteverket betyder detta att den skattskyldige själv får välja intervall upp till maximalt en redovisningsperiod, alltså en månad. Därmed har anläggningsägarna vissa möjligheter att lägga upp produktionen under en månad så att värmebehovet tillgodoses samtidigt som en så låg skattekostnad som möjligt kan erhållas. Det mildrar också eventuella stopp i elproduktionen då detta bortfall kan fördelas ut över en längre tid. Skatteverket har även klargjort att vid beräkning av en anläggnings elverkningsgrad är det fritt att använda sig av brutto- såväl som nettoelproduktionen, vilken sedan divideras med energimängden i det tillsatta bränslet. Enligt citatet i inledningen av detta kapitel från den gamla regeringens proposition gäller att hushållsavfall som omfattas av den kommunala renhållningsskyldigheten görs skattepliktigt. Definitionen av den kommunala renhållningsskyldigheten återfinns i 15 kap. 8 Miljöbalken där det står att kommunen ansvarar för hushållsavfall vilket är avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Vad som skall klassas som därmed jämförligt avfall är naturligtvis svårt att avgöra, men trots ett flertal rättsliga processer har man ännu idag ingen tydligare definition att följa. Klart är dock att renhållningsskyldigheten har inskränkts genom ett antal föreskrifter om producentansvar. Detta innebär att utsorterat producentansvarsmaterial som går till förbränning inte är skattepliktigt (alltså utsorterade plastförpackningar från hushållen innehållande närmare 100 % fossilt kol som går till förbränning är undantagen energi- och koldioxidskatt). Hushållsavfall som sorteras ut på återvinningscentraler men som inte lyder under något producentansvar är dock inte befriat från skatt (här gäller alltså att förbränning av utsorterat bioavfall från hushållen så som RT-flis, trädgårdsavfall etc är skattepliktigt). Att energi- och koldioxidskatt även måste betalas vid förbränning av 100 % biologiskt avfall är en olycklig konsekvens av att halten fossilt kol i allt hushållsavfall har uppskattats till en och samma schablon. Detta har redan kritiserats av bl.a. RVF och Svensk Fjärrvärme och man kräver en ändring av lagen 1. Till försvar kan sägas att utformningen av lagen är enkel och inga resurser behöver avsättas för att uppskatta innehållet av fossilt material i det avfall man behandlar i sin förbränningsanläggning. Den gamla regeringen underströk i sin proposition om skatt på avfall som förbränns att man avsåg att så snart som möjligt utvidga skattens omfattning till att även omfatta andra avfallsslag utöver det avfall som ryms inom den kommunala renhållningsskyldigheten. Det finns dock ett flertal problem med att införliva industrins avfall i skattskyldigheten. Bl.a. krävs då likformiga regler som inte strider mot EUs regler om statsstöd till viss industri och dessutom förbränns idag stora mängder icke fossilt avfall internt på industrierna (t.ex. lut, pappersrejekt och sågspån) vilket man troligen inte har för avsikt att beskatta. 1 I oktober 2006 lade den nytillträdda regeringen (maktskifte skedde i september 2006) fram en lagrådsremiss där det fortfarande görs tydligt att utsorterat träavfall från hushållsavfall ska omfattas av skatt på förbränning av avfall. Man har dock fortfarande möjlighet att ändra detta i en kommande proposition (RVF 2006b). Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 14/30

15 För den framtida utvecklingen av skatten på avfall som förbränns nämnde man att avfallsskattemodellen (rak skatt, SEK/ton tillfört avfall) borde utredas vidare. Man nämnde också att man framöver kan komma att kräva att olika typer av mätutrustning utnyttjas för att exakt mäta upp den mängd fossil koldioxid som släpps ut från respektive förbränningsanläggning. Det är i dagsläget oklart hur den nytillträdda regeringen ställer sig till denna problematik. Den gamla regeringens egen bedömning av konsekvenserna av skatten var att den kommer att ha positiva effekter när det gäller uppnåendet av de avfalls-, klimatoch energipolitiska målen (Prop. 2005/06:125). Vidare bedömde man att de skattskyldiga kommer att vältra över skatten på hushållen via renhållningsavgiften, vilken man bedömde kommer att stiga med SEK/hushåll, år. Från remissinstanserna har kommit kritik bl.a. om att transporterna av avfall riskerar att öka till följd av att hushållsavfall kommer att behandlas i de kraftvärmeverk som finns, att skatten har en begränsande påverkan på materialåtervinningen och Sveriges totala utsläpp av koldioxid samt att kommuninvånarna själva har svårt att påverka de ökade kostnader som skatten innebär Effekter på mottagningsavgiften till förbränning Vid den senaste telefonundersökningen, som utförts under maj och juni 2006 efterfrågades nivån på mottagningsavgiften för hushållsavfall vid slutet av 2005 samt vid slutet av För att förtydliga förbränningsskattens påverkan på mottagningsavgiften efterfrågades speciellt vilket påslag man kommer att göra till följd av införandet av skatten (vilken infördes from 1 juli 2006). Vi frågade även vad man tror om utvecklingen för avgiften fram till slutet av år Detta är givetvis en svår fråga men de flesta kunde ändå ge en uppskattning på avgiftsnivån. I figur 7 nedan presenteras anläggningsägarnas svar på frågan om mottagningsavgiften för hushållsavfall. I figuren presenteras även resultaten från alla tidigare undersökningar av mottagningsavgiften. Den information som har tillkommit jämfört med figur 5 är avgiftsnivåerna för åren 2006 och Frågan om mottagningsavgiften för år 2007 är för många anläggningsägare svår att svara på. Av de 28 svarande har 8 inte vågat säga något om utvecklingen under nästa år. För dessa har Profu antagit en förändring som motsvarar medelvärdet av de övriga 20 anläggningarnas justering av mottagningsavgiften mellan 2006 och 2007 (lika med 7 SEK/ton). Figuren visar att införandet av förbränningsskatten naturligt leder till en kraftig ökning av mottagningsavgiften. Skatten leder också till att skillnaden i avgift mellan de olika anläggningarna ökar kraftigt. Spannet mellan den lägsta och högsta avgiften beräknas i slutet av 2006 vara drygt 500 SEK/ton. Det är viktigt att komma ihåg att höjningen av mottagningsavgiften vid alla anläggningar baseras på den förändring av taxan man avser göra på idag befintliga avtal. I dessa avtal finns vanligen en klausul som möjliggör en höjning av avgiften som motsvarar hela eller delar av kostnaden för förbränningsskatten. Vid tecknandet av nya avtal blir situationen en annan då skattekostnaden ingår som en av flera delar i den totala mottagningsavgiften. Anläggningar med en hög skattekostnad kan komma att tvingas att pressa ner avgiften för att få till sig Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 15/30

16 tillräckligt med avfall pga av att förbränningskapaciteten ökar. Mottagningsavgiften inklusive skatt kan då komma att skilja sig något från det som redovisas här [kr/ton] Figur 7 Anläggningsägarnas svar på frågan om nivån på mottagningsavgiften (SEK/ton) för hushållsavfall Figuren ovan visar även tydligt hur spannet mellan högsta och lägsta avgift ökar vid införandet av förbränningsskatten. Att detta sker är något man kan förvänta sig när en så pass stor störning som förbränningsskatten införs. Förutsatt att inga nya större förändringar sker på marknaden kan man förvänta sig att konkurrensen om nya kontrakt leder till att spannet minskar under de kommande åren. Med tanke på konstruktionen av förbränningsskatten som ger en lägre skattekostnad för anläggningar som producerar el är det intressant att studera mottagningsavgiften för hetvattenpannor respektive kraftvärmeverk som betalar den lägsta skattesatsen. I tabell 1 presenteras detta för åren 2005 och Tabell 1 Mottagningsavgifter för hushållsavfall 2005 och 2006, jämförelse mellan hetvattenpannor och kraftvärmeverk med hög elverkningsgrad Intervall mottagningsavgift 2005 (SEK/ton) Intervall mottagningsavgift 2006 (SEK/ton) Hetvattenpannor KVV med elverkningsgrad > 0, Jämförelsen mellan hetvattenpannor och kraftvärmeverk visar tydligt på den konkurrensfördel som de elproducerande anläggningarna kommer att åtnjuta till följd av införandet av förbränningsskatten. För många avfallslämnare ger detta ett Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 16/30

17 tydligt incitament för att transportera avfallet längre sträckor för att på så vis kunna lämna avfallet till ett kraftvärmeverk med låga avgifter. I ett något längre perspektiv kommer troligen inget hushållsavfall att förbrännas i hetvattenpannor. Dessa kommer antingen byggas om för kraftvärmeproduktion eller så satsar man på förbränning av verksamhetsavfall, vilket än så länge inte är skattebelagt. Den senare lösningen är dock osäker då förbränningsskatten i framtiden även kan komma att innefatta annat avfall än hushållsavfall. Ett flertal hetvattenpannor kommer också helt fasas ut och ersättas av kraftvärmeverk. Många av dessa är gamla och i behov av att ersättas oavsett skatten. Flera ägare till hetvattenpannor har redan idag långtgående planer för att bygga nya kraftvärmeverk. När det gäller mottagningsavgiften till övriga avfallsslag kan man konstatera att den tidigare trenden att det anläggningsbaserade medelvärdet låg något över motsvarande värde för hushållsavfall bryts efter att skatten har införts. Medelvärdet för alla anläggningar beräknas för år 2006 till ca 480 SEK/ton. Jämfört med hushållsavfallet (ca 730 SEK/ton) är detta en avsevärt mycket lägre avgift. Orsaken till årets stora skillnad är skatten som enbart kommer att drabba hushållsavfallet. Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 17/30

18 3.3 Andra viktiga faktorer som påverkar den framtida utvecklingen av mottagningsavgifterna I detta avsnitt går vi igenom ett antal faktorer (förutom förbränningsskatten vilken behandlades i avsnitt 2.2) som vi bedömer kommer ha betydelse för utvecklingen av mottagningsavgiften till förbränning i Sverige Brist eller överskott på behandlingskapacitet för organiskt avfall Till följd av de kraftiga styrmedlen mot deponering (förbud och skatt) ställs behandlingen av organiskt avfall om till andra behandlingsmetoder såsom materialåtervinning, förbränning och biologisk behandling. Profu har precis slutfört kapacitetsutredning nr 8 åt RVF där kapaciteten för behandling av organiskt avfall (exkl materialåtervinning) i Sverige ställs mot den uppkomna mängden organiskt avfall (exkl avfall till materialåtervinning) (RVF 2006). Vi presenterar här huvudresultaten från denna utredning. Som framgår av figur 2 (se avsnitt 2.1) uppgick kapaciteten i Sverige år 2005 till ca 4,1 Mton och i slutet av detta år beräknas motsvarande siffra vara 4,3 Mton. I dessa siffror ingår de anläggningar som idag helt eller delvis eldar hushållens säck- och kärlavfall samt de anläggningar som eldar Papper-Trä-Plast (PTP)-bränslen. Av figur 2 framgår även att kapaciteten år 2009 kan komma att uppgå till knappt 5,4 Mton (förutsatt att alla planerade anläggningar verkligen byggs). Kapaciteten för biologisk behandling av vissa avfallsfraktioner (i form av rötning och kompostering) har också ökat till följd av deponiförbuden och fortsätter att göra så. Utbyggnadstakten kan dock inte jämföras med den vi har sett för avfallsförbränningen och därför uppgår kapaciteten idag till omkring 550 kton och kring år 2010 kan denna kapacitet komma att öka till ca 850 kton (förutsatt att alla dagens planer blir verklighet). Omkring 2/3 av kapaciteten utgörs av rötningsanläggningar och 1/3 av kompostering. I siffrorna ingår inte kapaciteten att behandla park- och trädgårdsavfall då denna är många gånger större än den uppkomna mängden av detta avfall. Den sammanlagda kapaciteten för behandling av organiskt avfall i Sverige återfinns i figur 3. Från dagens nivå på ca 4,8 Mton förväntas kapaciteten stiga till någonstans mellan 5,3 Mton (inräknat alla beslutade planer) och drygt 6,2 Mton (inräknat alla planerade anläggningar). Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 18/30

19 7,0 [Mton/år] 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Behandlingskapacitet alla planer Behandlingskapacitet beslutade planer Figur 8 Behandlingskapacitet för organiskt avfall (RVF 2006) Statistik över uppkomna mängder avfall i Sverige visar att mängden organiskt avfall som krävde behandling genom förbränning eller biologisk behandling år 2004 uppgick till ca 4,3 Mton (här exkluderas vissa mindre avfallsströmmar som parkoch trädgårdsavfall och slam). Utförda prognoser av Profu pekar på att denna mängd avfall kommer att öka med omkring 2,5 % per år framöver (ökningen är något olika för olika avfallsslag). Denna ökning är dock normalårskorrigerad, vilket innebär att ökningen under vissa perioder (företrädesvis högkonjunkturer) är kraftigare och under andra perioder (som lågkonjunkturer) klart svagare. I figur 9 presenteras tre grafer som alla beskriver den uppkomna avfallsmängden i Sverige, i mitten återfinns den normalårskorrigerade mängden. Den verkliga uppkomna mängden under ett visst år kommer enligt prognosen att ligga någonstans i intervallet mellan den nedre (grå) kurvan och den övre (svarta) kurvan. För att vi hela tiden skall klara av att behandla allt uppkommet organiskt avfall utan deponering eller lagring krävs en kapacitet motsvarande den uppkomna mängden vid högkonjunktur (därav benämningen i figuren om den dimensionerande kapaciteten). Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 19/30

20 7,0 6,0 5,0 [Mton/år] Kapacitetsbehov högkonjunktur (Dimensionerande) Uppkommen avfallsmängd medelårskorrigerat 4,0 Kapacitetsbehov lågkonjunktur 3,0 2,0 1,0 0,0 Behandlingskapacitet alla planer Behandlingskapacitet beslutade planer Kapacitetsbehov (högkonjunktur) Figur 9 Uppkommen mängd och behandlingskapacitet för organiskt avfall (RVF 2006) I figuren återfinns även två grafer som visar utbyggnaden av behandlingskapacitet för organiskt avfall. En jämförelse av den uppkomna mängden och behandlingskapaciteten för organiskt avfall visar att kapacitetsbehovet vid högkonjunktur följer ungefär utbyggnadstakten av de behandlingsanläggningar som idag är beslutade att byggas. Om ytterligare anläggningar utöver de idag beslutade verkligen byggs kommer vi alltså erhålla en viss extra kapacitet vilket i vissa fall är helt befogat. Flera anläggningsägare bygger idag medveten extra förbränningskapacitet. Orsaker till detta är bl.a: Reservkapacitet för större oplanerade driftstörningar/driftsstopp. Investering i extra kapacitet för planerat framtida behov Investering i extra kapacitet för planerad ökad import Utöver dessa orsaker finns även alltid en risk (för anläggningsägarna) att det uppstår en överkapacitet när flera olika aktörer samtidigt väljer att expandera sin verksamhet. På en öppen marknad är detta inget ovanligt och den normala reaktionen blir helt enkelt att den aktören med sämst konkurrenskraft slås ut. I själva verket är detta (för kunderna) den bästa situationen då en sund konkurrens mellan aktörerna ständigt leder till bättre och billigare produkter. I realiteten är dock dagens svenska avfallsmarknad inte en helt öppen marknad, bl.a. beroende på brister i upphandlingsförfarandet av avfallstjänster, och därför är det inte säkert att företaget med sämst konkurrenskraft kommer att slås ut först. Helt säkert är dock att utvecklingen av mottagningsavgifterna generellt kommer att påverkas av hur stor denna eventuella extra kapacitet blir. Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 20/30

21 3.3.2 Elcertifikatsystemet förlängs till 2030 Riksdagen beslutade i juni 2006 att systemet med elcertifikat till förnybar elproduktion skall förlängas till Samtidigt beslutade man om ett mål att fram till 2017 öka den förnybara elproduktionen till 17 TWh jämfört med år Den nytillträdda regeringen har i sin energiuppgörelse uttalat att systemet kommer att finnas kvar. Därmed kan sägas att elcertifikatsystemet idag vilar på en relativt stadig grund, även om justeringar har gjorts och ständigt kommer att göras. Dessutom kan priset komma att fluktuera relativt kraftigt beroende på tillgång och efterfrågan av certifikat. Idag verkar systemet trots dessa osäkerheter som ett kraftigt styrmedel för en ökad användning av certifikatberättigade biobränslen. Den gamla regeringens avsikt var att enbart utsorterade förnybara fraktioner av avfall (t.ex. returträflis) skall berättiga till elcertifikat. Ett flertal anläggningsägare har dock under de senaste åren erhållit tilldelning för de cellulosabaserade avfallsfraktionerna i blandat hushållsavfall. Den gamla regeringen påtalade vid ett flertal tillfällen att definitionen av certifikatberättigande bränslen skulle justeras för att stoppa denna tilldelning. Det är ännu oklart hur den nytillträdda regeringen ställer sig till denna problematik. Den nyligen införda skatten på avfall som förbränns, som kraftigt styr mot ökad elproduktion, gör dock att det i dagsläget inte är troligt att blandat avfall kommer att erhålla elcertifikat i den närmaste framtiden. Istället leder förlängningen av elcertifikatsystemet troligen till en ökad konkurrensfördel för biobränslen som träflis och träpellets gentemot avfall, vilket i sin tur kan leda till att färre avfallspannor kommer att byggas. Därmed begränsas konkurrensen om avfallsbränslet och vilket kan stimulera mottagningsavgifterna i en uppåtgående riktning Avfallsförbränning i Sverige klassas eventuellt av EU som återvinning och inte som bortskaffning Enligt domar i EG-domstolen är avfallsförbränning för närvarande en bortskaffningsmetod och inte en återvinningsmetod, oavsett om energin nyttiggörs eller ej. Detta är mycket viktigt när det gäller möjligheterna att transportera avfall mellan länder. Dagens definition gör att både avsändar- och mottagarländer kan ställa hårdare krav på transport och behandling. Dock är avfallsförbränningens roll i dagsläget oklar. För närvarande pågår en revidering av Bilaga II i ramdirektivet för avfall (Waste Framework Directive 75/442/EU). I denna bilaga definieras vad som är återvinningsmetoder och vad som bortskaffandemetoder. EU-kommissionen har tagit fram ett förslag på hur denna definition kan komma att se ut. Detta förslag tillsammans med andra förändringar skall nu diskuteras och beslutas om i EU-parlamentet och EU-rådet. Enligt förslaget kommer förbränningsanläggningar med tillräckligt hög verkningsgrad att klassas som återvinning. För svenska anläggningar är detta krav inget problem men ute i Europa där framförallt utnyttjandet av värmen som produceras är begränsad kan vissa förbränningsanläggningar få svårt att klassas som återvinning. Tills definitionen av bortskaffning respektive återvinning är bestämd gäller att det är upp till varje medlemsland att bestämma sina egna kriterier för vad som räknas som återvinning. Naturvårdsverkets ståndpunkt för närvarande är att dagens import av avfall kan fortskrida inom ramen för EG-förordningen 259/93. Andra länder, däribland Tyskland, har en mer strikt tolkning vilket lett till att importen av avfall till Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 21/30

22 Sverige från dessa länder försvåras. Om kommissionens förslag går igenom och avfallsförbränningen i Sverige klassas som återvinning är det dock möjligt att vi, på lite sikt, kommer att se en ökad handel med avfallsbränsle mellan Europas länder. Detta skulle i så fall verka utjämnande på prisnivån inom EU vilket betyder att mottagningsavgiften i Sverige kan komma att stiga Delägarkommuner till regionala avfallsbolag måste upphandla avfallstjänster enligt LOU? Specifikt gäller detta kommunerna Tomelilla och Simrishamn vilka sedan 2004 överlåter avfallsbehandlingen till regionala avfallsbolaget SYSAV. Då bägge kommunerna var delägare i bolaget ansåg man det inte nödvändigt att först utföra en upphandling enligt LOU (Lagen om Offentlig Upphandling). Kommunerna anmäldes under 2005 för detta av fem andra bolag. Både länsrätt och kammarrätt gav de klagande bolagen rätt, bl.a. med motiveringen att kommunerna äger en så pass liten del i det gemensamma bolaget att man därmed inte kan anses ha tillräckligt inflytande i dess verksamhet. Ärendet ligger nu i regeringsrätten varifrån man förhoppningsvis kan vänta sig ett prejudicerande beslut under 2006 eller Möjligheten finns dock att målet överklagas till EG-domstolen. Domslutet kan få en stor påverkan på Sveriges avfallsmarknad då ett stort antal av landets kommuner samverkar i regionala bolag för att lösa sina avfallsfrågor. En uppluckring av möjligheterna till regionsamverkan kan leda till relativt stor turbulens för avfallsaktörerna. Det skulle troligen också leda till en öppnare marknad med mer konkurrens mellan företagen och därmed också sänkta mottagningsavgifter till förbränning Behandling av organiskt avfall i biocellreaktorer klassas som återvinning (ur skatterättslig synvinkel) Skatteverket har sedan 2002 drivit ett mål mot Nordvästra Skånes renhållnings AB (NSR) angående deras metod att behandla avfall. NSR har ansett att användandet av biocellreaktorer är att betrakta som en behandlingsmetod medan Skatteverket har ansett att det handlar om deponering. I juni 2006 kom regeringsrättens dom där man valde att gå på företagets linje. Anläggningar av detta slag skall hädanefter, ur skatterättslig synvinkel, betraktas som en behandlingsform och NSR slipper därmed att betala skatt på motsvarande 20 miljoner SEK. Företaget har lämnat in en ny miljöansökan för sin verksamhet där behandling av vissa avfallsslag i biocellreaktor ingår. Därmed kommer man att pröva om metoden är att betrakta som behandling även ur miljörättslig synvinkel. Regeringsrättens beslut kan leda till att användningen av biocellreaktorer ökar. Detta skulle i så fall minska mängden avfallsbränsle vilket i sin tur tvingar ner mottagningsavgiften till förbränning. Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 22/30

23 4. Översikt av mottagningsavgifter i andra europeiska länder I detta kapitel beskrivs översiktligt situationen i andra länder i Europa gällande energiutvinning från avfall genom förbränning samt mottagningsavgifter och skatter vid förbränning. Det bör poängteras att i Europa som helhet utgör deponering fortfarande det dominerande alternativet till förbränning. Men även i övriga Europa pågår en successiv övergång från deponering till andra behandlingsmetoder på grund av deponeringsdirektivet. I vissa länder, som t ex Tyskland och Nederländerna, drivs denna övergång på av nationella deponiförbud. I ett europeiskt perspektiv kan man konstatera att avfallsförbränning spelar en stor roll framförallt i Danmark, Schweiz, Nederländerna och Sverige (jämför figur 10). Norge har en förhållandevis stor mängd förbränning (räknat per capita) om man jämför med t ex Italien, Spanien och Finland [kg/year, [kg/år, capita] year year Denmark Switzerland Holland Sweden Norway Germany Austria Portugal Italy Czech Rep. Spain Hungary Finland Figur 10 Avfallsförbränning (kg/capita) i Europa år 2002 (CEWEP 2004, SFT 2004, ECN 2004) När det gäller den nyttiggjorda energin (räknad som el + värme) ligger Sverige, Danmark och Norge i topp (jämför figur 11 på nästa sida). En viktig anledning till detta är den väl utbyggda fjärrvärmen som medger hög energiutvinning 2. I många länder på kontinenten är elproduktion det enda alternativet vilket ger betydligt lägre verkningsgrader (se t ex Portugal och Spanien i figur 11). 2 I Norge är fjärrvärmen väl utbyggd på de flesta platser där avfallsförbränning finns etablerad. I Norge som helhet är dock, till skillnad från Danmark och Sverige, elvärme ett betydligt vanligare uppvärmningsalternativ än fjärrvärme. Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 23/30

24 4 3 [MWh/ton] tonne] year 2002 Year 2002 Electricity Heat Sweden Denmark Denmark Norway Norway Switzerland Germany Austria Italy Holland Spain Hungary Portugal Figur 11 Mängd nyttiggjord energi (el + värme) år 2002 (CEWEP 2004, SFT 2004) Den mängd energi som nyttiggörs har stor betydelse för mottagningsavgiften då energiintäkterna minskar kostnaderna för behandlingen. Ytterligare en faktor som har betydelse för mottagningsavgifterna är värdet av den utvunna energin. I Sverige har t ex de höga skatterna på fossila bränslen drivit upp värdet på energin som utvinns från avfall. I andra länder som t ex Tyskland saknas motsvarande höga skatter på fossila bränslen. Vidare får ju både förbrännings- och deponiskatter (för rester från förbränningen) direkt inverkan på mottagningsavgifternas nivå. Till detta bör man även lägga hur utvecklade avfallsbränslemarknaderna är, dvs om det finns ett marknadstänkande som utgår ifrån alternativkostnaden för den som lämnar avfallet eller om mottagningsavgiften sätts utifrån självkostnadsprincipen. I figur 12 (på nästa sida) ges en översikt på mottagningsavgifterna till förbränning för MSW (Municipal Solid Waste). Notera att staplarna anger medelvärden för länderna och det finns stora nationella skillnader. Utifrån figuren kan vi konstatera att mottagningsavgifterna i Norge ur ett europeiskt perspektiv ligger på en medelnivå. Vi hittar betydligt högre nivåer i t ex Österrike, Tyskland, Schweiz och Holland, medan nivåerna är klart lägre i Ungern och Portugal. Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 24/30

25 [Euro/ton, år 2006] Mottagningsavgift för MSW Skatt vid förbränning av MSW Österrike Tyskland Schweiz (-04) Holland (-04) Italien Norge (-05) Danmark Spanien Sverige Tjeckien Ungern Portugal Belgien Källa: CEWEP 2006 Figur 12 Översikt av mottagningsavgifter till förbränning år 2006 (för vissa anländer avses andra år). Notera att staplarna anger medelvärden för länderna och det finns stora nationella skillnader. I Nederländerna är en förbränningsskatt införd men den är fortfarande 0 euro/ton Tyskland Nedan kommenteras utvecklingen för förbränning i fyra länder (förutom Sverige) som ligger förhållandevis nära Norge. Förändringar i dessa länder kan komma att påverka situationen på förbränningsmarknaden i Norge. I Tyskland sköts uppföljningen av avfallshanteringens regelverk av Umweltbundesamt (SFTs tyska motsvarighet). Man är negativ till export av avfall för bortskaffande då man har en stark tradition av att bygga upp egen kapacitet för bortskaffande. Städer och kommuner måste enligt lag samla in och behandla hushållsavfall, men de är också skyldiga att sörja för bortskaffande av restavfall från industrier. Deponerings- och förbränningsanläggningar är därför i hög grad offentligt ägda. Dessa är enligt lagen skyldiga att ta hand om restavfall i sin region, oavsett om de kan erhålla mer förmånliga ersättningar om de tar hand om annat avfall (AOO 2003). De kan sålunda inte agera marknadsmässigt på samma sätt som i t ex Sverige. Den stora förändringen av tysk avfallshantering inträffade 1 juni 2005 när deponiförbudet för organiskt avfall trädde kraft. Trots att förbudet varit känt sedan 1993 har man för närvarande inte tillräcklig alternativ behandlingskapacitet. Det Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 25/30

26 finns utbyggnadsplaner men det kommer troligen att ta några år innan man får balans mellan uppkomna mängder och behandlingskapacitet. Alternativen är främst avfallsförbränning och mekanisk-biologisk behandling 3. Antalet avfallsförbränningsanläggningar beräknas öka från 48 (1990) till 72 (2007) och gamla moderniseras (Karsch 2006). Bristen på inhemsk behandlingskapacitet innebär ökade incitament för att transportera avfallet längre sträckor inom Tyskland (vissa delar av landet har fortfarande överkapacitet på behandling). Noterbart i detta sammanhang är att BDE (Bundesverband der Deutschen Entsorgungswirtschaft, en stor tysk sammanslutning av avfalls- och återvinningsentreprenörer) i sin utvärdering av de 100 första dagarna med deponiförbudet accepterar export av blandat avfall under en övergångsperiod för att lösa problemet med bristen på behandlingskapacitet. Man betonar att det endast bör ske till länder där standarden på avfallsbehandlingen är lika hög som i Tyskland (BDE 2005). Mottagningsavgifterna i tabell 2 visar en stor spännvidd. Bakgrunden är deponiförbudet för organiskt avfall som innebar att vissa deponiägare som visste att man inte kunde fortsätta driften efter 2005 dumpade priserna för att fylla upp sina deponier. Detta innebar att vissa förbränningsanläggningar fick mindre tillgång på avfall, varför de också sänkte sina mottagningsavgifter för att åtminstone få ett visst täckningsbidrag till sina kapitalkostnader. Den låga nivån för förbränning är sålunda inte långsiktigt hållbar. De höga nivåerna speglar troligen inte heller de verkliga kostnaderna utan kan snarare vara en effekt av att kommunerna är låsta till att lämna sitt avfall till sina egna behandlingsanläggningar. När avfallsmängderna från företag och industrier har minskat pga de dumpade priserna vid deponering, har man istället kompenserat bortfallna intäkter genom att höja mottagningsavgiften för det avfall man får in. Jämför man t ex svensk och tysk avfallsförbränning finns dock en del skillnader som talar för en högre kostnadsnivå i Tyskland. Genomsnittligt ligger energiutvinningen på cirka 40 % i Tyskland. Vissa anläggningar utvinner endast el med ännu lägre verkningsgrad, medan andra kan producera både fjärrvärme och ånga med högre verkningsgrad. Vidare har man i Tyskland haft betydligt hårdare krav på avfallsförbränningen än i övriga Europa, vilket för vissa anläggningar lett till betydande merinvesteringar i reningsutrustning. Värdet på den utvunna energin är också mindre. Detta beror på Tysklands betydligt lägre koldioxid- och energiskatter på fossila bränslen, vilket gör det billigare att utnyttja dem för både fjärrvärme- och elproduktion. 3 Metoden går ut på att mekaniskt plocka ut återvinningsmaterial, framställa ett avfallsbränsle för samförbränning i kraftverk/cementugnar samt biologiskt behandla det återstående materialet innan det deponeras. Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 26/30

27 Kostnaderna för mekanisk-biologisk behandling beror till stor del på intäkterna för det material som kan återvinnas och även huruvida man får en intäkt eller måste betala för att avyttra det avfallsbränsle som framställs. Tabell 2 Variation i mottagningsavgifter (exklusive moms) i Tyskland Förbränning (SEK/ton) Mekanisk-biologisk behandling (SEK/ton) Nederländerna Finland 1996 införde man ett förbud mot deponering av brännbart avfall och vissa delar av det organiska avfallet 4. Deponeringsförbudet infördes i syfte att minska deponeringen och metangasemissionerna. Ett samtidigt moratorium för ny avfallsförbränningskapacitet (vilket hävdes först 2003) har lett till brist på behandlingskapacitet och man har därför tillåtit deponering på dispens. För att klara förbudet ser man helst att avfallet materialåtervinns, behandlas biologiskt eller samförbränns (som utsorterade avfallsbränslen) i kraftverk eller cementugnar. Man har dock insett att expansion av avfallsförbränningen är nödvändig för att åtgärda dispensdeponeringen. En deponiskatt infördes samtidigt med förbudet för att ytterligare stimulera till alternativ behandling. Man har höjt denna successivt och för 2005 uppgick skatten till 84,78 euro/ton, dvs cirka 790 SEK/ton, för brännbart avfall. På grund av framförallt deponiförbudet, den höga deponiskatten och bristen på avfallsbehandlingskapacitet har exporten av avfall ökat kraftigt, från drygt 500 kton 1998 till 4,4 miljoner ton 2004 (SenterNovem 2005). En del av detta har gått till deponier i Tyskland som dumpade mottagningsavgifterna på grund av de inte lever upp till det deponiförbud som började gälla i Tyskland från mitten av 2005 (se även ovan). Eftersom denna exportmöjlighet nu försvunnit har det inneburit ett ökat tryck på att bygga ut den inhemska avfallsbehandlingskapaciteten (inklusive förbränning). Mottagningsavgifterna till förbränning varierar ganska kraftigt. De lägsta mottagningsavgifterna ligger runt 600 SEK/ton medan de högsta ligger kring 1300 SEK/ton (SenterNovem 2005b). I hela Finland finns det bara en avfallsförbränningsanläggning för blandat avfall vilken ligger i Åbo. Denna har en blygsam kapacitet på cirka ton avfall. För att använda energin i avfallet har man hittills haft strategin att framställa bränslen som delvis kan ersätta andra fastbränslen som kol och torv. Sedan år 2000 har man haft en officiell standard (SFS 5875, Solid recovered fuel Quality control system) som definierar procedurer och krav för hur kvaliteten på returbränslen skall säkerställas. 4 Jordbruksavfall, park- och trädgårdsavfall och källsorterat organiskt hushållsavfall Avfall Norge rapport nr 5/2006 side 27/30

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Profu. Johan Sundberg

Profu. Johan Sundberg Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers Profu 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projek4nriktad forskning

Läs mer

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall 2007-09-18 Författare: Jenny Sahlin, Tomas Ekvall, IVL Mattias Bisaillon, Johan Sundberg, (alla tidigare Avfallsgruppen, Chalmers) Agenda Bakgrund Om förbränningsskatten

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist 2007-03-26 Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist Sammanfattning Miljösamverkan Sverige - projektgrupp

Läs mer

Avfall Norge. Klimaevaluering av norsk avfallsforbrenning. Rapport 7/2011

Avfall Norge. Klimaevaluering av norsk avfallsforbrenning. Rapport 7/2011 Avfall Norge Klimaevaluering av norsk avfallsforbrenning Rapport 7/2011 Desember 2011 PROSJEKTRAPPORT Rapport nr: 7/2011 Distribusjon: Fri Dato: 18.12.2011 Tittel: Klimaevaluering av norsk avfallsforbrenning

Läs mer

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Avfall Norge MARKEDET FOR AVFALLSFORBRENNING I SVERIGE OG NORGE. Avfall Norge rapport 6/2009

Avfall Norge MARKEDET FOR AVFALLSFORBRENNING I SVERIGE OG NORGE. Avfall Norge rapport 6/2009 Avfall Norge MARKEDET FOR AVFALLSFORBRENNING I SVERIGE OG NORGE Avfall Norge rapport 6/2009 November 2009 PROSJEKTRAPPORT Rapport nr: 6/2009 Distribusjon: Fri Dato: 27.11.2009 Revidert: ISSN: 1502-4589

Läs mer

Behandlingskapacitet för organiskt avfall i Sverige. RVF rapport 2006:10 ISSN 1103-4092

Behandlingskapacitet för organiskt avfall i Sverige. RVF rapport 2006:10 ISSN 1103-4092 Behandlingskapacitet för organiskt avfall i Sverige RVF rapport 2006:10 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:10 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Printing Malmö AB 2006 Upplaga: 1000 ex Förord RVF har

Läs mer

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se 2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se

Läs mer

Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering?

Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering? Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering? Göran Finnveden Miljöstrategisk analys fms KTH Exempel på existerande styrmedel Deponiförbud förbud att deponera brännbart och organiskt avfall Deponiskatt

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv RAPPORT 2008:13 ISSN 1103-4092

Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv RAPPORT 2008:13 ISSN 1103-4092 Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv RAPPORT 2008:13 ISSN 1103-4092 Förord Denna rapport beskriver nuläge och framtida utveckling för utnyttjandet av kommunalt avfall (motsvarande den

Läs mer

Import av avfall. RVF rapport 2002:03 ISSN 1103-4092. rapport

Import av avfall. RVF rapport 2002:03 ISSN 1103-4092. rapport Import av avfall RVF rapport 2002:03 ISSN 1103-4092 rapport RVF rapport 2002:03 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2002 Upplaga: 1000 ex Förord RVF har deltagit i ett samarbete med Naturvårdsverket

Läs mer

Stadigt ökande avfallsmängder

Stadigt ökande avfallsmängder Stadigt ökande avfallsmängder Johan Sundberg, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mattias Olofsson, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mikael Johnsson, Profu Trots alla nya

Läs mer

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås Profu Profu Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-25 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projektinriktad

Läs mer

Det svenske markedet for utsortert trevirke (RT-flis) og avfall. Gjenvinningskonferansen, Arctic Entrepreneur 2017 Mattias Bisaillon, Profu

Det svenske markedet for utsortert trevirke (RT-flis) og avfall. Gjenvinningskonferansen, Arctic Entrepreneur 2017 Mattias Bisaillon, Profu Det svenske markedet for utsortert trevirke (RT-flis) og avfall Gjenvinningskonferansen, Arctic Entrepreneur 2017 Mattias Bisaillon, Profu Mattias Bisaillon Profu (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning Kommittédirektiv Utredning om ekonomiska styrmedel för eloch värmeproduktion inom EU ETS och ekonomiska styrmedel för avfallsförbränning Dir. 2016:34 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016. Sammanfattning

Läs mer

Kapacitet för att ta hand om brännbart och organiskt avfall. RVF rapport 2002:02 ISSN rapport

Kapacitet för att ta hand om brännbart och organiskt avfall. RVF rapport 2002:02 ISSN rapport Kapacitet för att ta hand om brännbart och organiskt avfall RVF rapport 2002:02 ISSN 1103-4092 rapport RVF rapport 2002:02 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2002 Upplaga: 1000 ex Förord

Läs mer

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; 2003-09-16 NFS 2004:X Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den XX 2004. Dessa allmänna råd ersätter tidigare allmänna råd (NFS 2001:22)

Läs mer

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt

Läs mer

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall Thomas Rihm EU Strategi skall säkerställa att det nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier senast 2016 skall ha nedbringats

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr 2011/3125/E Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden Mattias Bisaillon, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Catarina Östlund Tel: 08-698 10 47 catarina.ostlund@naturvardsverket.se Konsekvensanalys 2005-09-22 Dnr 641-4711-05 Beskrivning och konsekvensanalys av förslag

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

Kapacitetsutredning 2011.

Kapacitetsutredning 2011. Kapacitetsutredning 2011. Tillgång och efterfrågan på avfallsbehandling till år 2020 RAPPORT F2012:03 ISSN 1103-4092 Förord Idag har Sverige en situation med ett inhemskt kapacitetsöverskott för avfallsförbränning.

Läs mer

Kommittédirektiv. Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns. Dir. 2008:1. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008.

Kommittédirektiv. Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns. Dir. 2008:1. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008. Kommittédirektiv Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns Dir. 2008:1 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade

Läs mer

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR 1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning

Läs mer

Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol

Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol Klimatbokslut för energiföretag Greenhouse gas protocol Framtaget av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). Mer info på http://www.ghgprotocol.org/)

Läs mer

Kursmaterial, Chalmers tekniska högskola, Johan Sundberg, 2001-10-16

Kursmaterial, Chalmers tekniska högskola, Johan Sundberg, 2001-10-16 Avfallssystemet. Kursmaterial, Chalmers tekniska högskola, Johan Sundberg, 21-1-16 Materialflöden i samhället Mängden avfall som produceras i samhället är proportionell mot vår materiella levnadsstandard.

Läs mer

BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR

BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR Biobränslemarknaden Avfallsbränslemarknaden Returträflis- och utsorterade avfallsbränslen Biobränslemarknaden Profus utredning om biobränslemarknaden redovisar marknadspriser,

Läs mer

Johan Sundberg. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987.

Johan Sundberg. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Johan Sundberg Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 20 personer. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi- och avfallsområdet. Götaforsliden

Läs mer

Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar?

Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar? 2016-01-12 Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar? Korta svaret: behandlingspriset Men varför är det så mycket billigare att behandla restavfallet

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

En BRASkatt? - beskattning av avfall som förbränns (SOU 2005:23) Remiss från Finansdepartementet Remisstid till 3 juni 2005

En BRASkatt? - beskattning av avfall som förbränns (SOU 2005:23) Remiss från Finansdepartementet Remisstid till 3 juni 2005 Bilaga 12:5 till kommunstyrelsens protokoll den 1 juni 2005, 17 PM 2005 RVIII (Dnr 303-1597/2005) En BRASkatt? - beskattning av avfall som förbränns (SOU 2005:23) Remiss från Finansdepartementet Remisstid

Läs mer

Styrmedel. - vem påverkas av vad? - vad påverkas av vem? Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet jan-olov.sundqvist@ivl.se

Styrmedel. - vem påverkas av vad? - vad påverkas av vem? Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet jan-olov.sundqvist@ivl.se Styrmedel - vem påverkas av vad? - vad påverkas av vem? Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet jan-olov.sundqvist@ivl.se Avfallsområdet är komplext Aktörer inom avfallsområdet Myndigheter tillstånd,

Läs mer

Remiss av betänkandet En BRASkatt beskattning av avfall som deponeras (SOU 2005:64) Remiss från Finansdepartementet

Remiss av betänkandet En BRASkatt beskattning av avfall som deponeras (SOU 2005:64) Remiss från Finansdepartementet PM 2005 RVIII (Dnr 303-3301/2005) Remiss av betänkandet En BRASkatt beskattning av avfall som deponeras (SOU 2005:64) Remiss från Finansdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv. Profu 2011-01-26. Profu Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv 1

Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv. Profu 2011-01-26. Profu Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv 1 Profu Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv 2011-01-26 Profu Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv 1 Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv I ett systemperspektiv är avfallsförbränningen

Läs mer

Avfallsplan 2009-2012. Kortversion

Avfallsplan 2009-2012. Kortversion Avfallsplan 2009-2012 Kortversion 2 Avfallsplanering I svensk miljölagstiftning krävs att varje kommun har en avfallsplan. Planen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder

Läs mer

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion Förbränning av avfall Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion RFS:s kommentarer samt s rapport CO2 utsläpp från svensk avfallsförbränning RVF rapport 2003:12

Läs mer

Hur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi?

Hur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi? Hur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi? Avfalls- och återvinningsmarknaden en juristutmaning? Britt Sahleström Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna Vision: Framtidens ledande

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Rammebetingelser for energiutnyttelse av avfall i Norge. Norsk renholdsverks-forening Arbeidsgruppe for energiutnyttelse.

Rammebetingelser for energiutnyttelse av avfall i Norge. Norsk renholdsverks-forening Arbeidsgruppe for energiutnyttelse. Rapport nr 2/2005 Norsk renholdsverks-forening Arbeidsgruppe for energiutnyttelse Rammebetingelser for energiutnyttelse av avfall i Norge NRF - Samarbeidsforum for avfallshåndtering R A P P O R T Rapport

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den 14 april 2004. NFS 2004:4 Utkom

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare 1 Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare ÅI tillstyrker förslaget att verksamheter får ta ansvar för allt sitt avfall, dvs definitionen av

Läs mer

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL Skatter Hur ser regelverket ut? Definitioner av energiprodukter Regler för punktskatter (Energiskatt, Koldioxidskatt) Minimiskattenivåer Skattenedsättningar Basen

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Från kvittblivning till garanterad. Christer Lundgren, Renova AB. Energisession i Trollhättan. 8 februari 2006. återvinning

Från kvittblivning till garanterad. Christer Lundgren, Renova AB. Energisession i Trollhättan. 8 februari 2006. återvinning Från kvittblivning till garanterad Här börjar bakgrund till ansökan återvinning Energisession i Trollhättan 8 februari 2006 Christer Lundgren, Renova AB 2006-02-27/1 Gammal bild på utfyllnad av göta älv

Läs mer

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774)

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Stockholm den 1 juni 2016 Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Om Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna, ÅI, är en branschförening

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-10-03 Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige Den svenska marknaden för mjölk och mjölkprodukter påverkas främst indirekt av det

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

AKTUELLA FÖRÄNDRINGAR AV STYRMEDEL MED PÅVERKAN PÅ ENERGIÅTERVINNING

AKTUELLA FÖRÄNDRINGAR AV STYRMEDEL MED PÅVERKAN PÅ ENERGIÅTERVINNING AKTUELLA FÖRÄNDRINGAR AV STYRMEDEL MED PÅVERKAN PÅ ENERGIÅTERVINNING Föredragshållare: Claes Vallin Energistrateg, Tekniska verken i Linköping AB Ordförande i Avfall Sveriges styrmedelsgrupp inom AG EÅ

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Förutsättningar för vindkraft

Förutsättningar för vindkraft Mats Håkansson affärsutveckling AB Förutsättningar för vindkraft Rapport utförd på uppdrag av Sundbybergs stad Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se 1. Bakgrund...

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Angående Ert ärende 641-2082-07, remiss av förslaget till Vägledning om definitionen av hushållsavfall

Angående Ert ärende 641-2082-07, remiss av förslaget till Vägledning om definitionen av hushållsavfall Sollentuna den 3 maj 2007 Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Angående Ert ärende 641-2082-07, remiss av förslaget till Vägledning om definitionen av hushållsavfall Ragn-Sells har beretts tillfälla att lämna

Läs mer

Remissynpunkter RUFS 2050"

Remissynpunkter RUFS 2050 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Remissynpunkter RUFS 2050" Dnr: TRN 2016-0047 SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag i norra Stockholms län som ägs av kommunerna Danderyd,

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

RAPPORT U2011:15. Avfallshantering i några europeiska länder. En jämförande studie ISSN 1103-4092

RAPPORT U2011:15. Avfallshantering i några europeiska länder. En jämförande studie ISSN 1103-4092 RAPPORT U2011:15 Avfallshantering i några europeiska länder. En jämförande studie ISSN 1103-4092 Förord I denna rapport presenteras resultatet av en jämförande studie av avfallshanteringen i några europeiska

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

2011-12-06. Medborgarförslag om byggnation av ny fjärrvärmeanläggning samt samordnad sopförbränning. (AU 350) Dnr KS 2011-344

2011-12-06. Medborgarförslag om byggnation av ny fjärrvärmeanläggning samt samordnad sopförbränning. (AU 350) Dnr KS 2011-344 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2011-12-06 FALKENBERG 318 Medborgarförslag om byggnation av ny fjärrvärmeanläggning samt samordnad sopförbränning. (AU 350) Dnr

Läs mer

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Avfallsindikatorer I projektet Indikatorer för

Läs mer

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 26 augusti 2016 Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Deponiska*en och restmaterial Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Miljörik(g hantering av askor från energiproduk(on Vi vill se e: hållbart samhälle där klimat- smarta lösningar bidrar (ll a: rä:

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september

Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september 1(6) Naturvårdsverket 2015-10-29 Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september Grupp 1 - Är överkapacitet i avfallsförbränningen i Sverige ett hinder

Läs mer

RAPPORT U2009:06. Klimatpåverkan från import av brännbart avfall ISSN 1103-4092

RAPPORT U2009:06. Klimatpåverkan från import av brännbart avfall ISSN 1103-4092 RAPPORT U2009:06 Klimatpåverkan från import av brännbart avfall ISSN 1103-4092 Förord Import av brännbart avfall är ett kontroversiellt ämne som ofta är utsatt för en känslomässig debatt i media. Tidigare

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Bilaga 14 1(5) till Avfallsplan 2010-2017

Bilaga 14 1(5) till Avfallsplan 2010-2017 Bilaga 14 1(5) Sammanställning av utställningsyttranden Utställningen har genomförts under tiden 29 juni till 3 augusti på biblioteket i Kristinehamn och 30 juni till 7 september på framtidsrummet. Från

Läs mer

Pressinformation. 11 april 2007

Pressinformation. 11 april 2007 Pressinformation 11 april 2007 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel

Läs mer