Kapacitetsutredning 2011.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kapacitetsutredning 2011."

Transkript

1 Kapacitetsutredning Tillgång och efterfrågan på avfallsbehandling till år 2020 RAPPORT F2012:03 ISSN

2

3 Förord Idag har Sverige en situation med ett inhemskt kapacitetsöverskott för avfallsförbränning. Överskottet har lett till en ökning av importen av brännbart avfall. Det behövs ständigt underlag för nya strategiska satsningar. Till detta underlag hör den framtida tillgången och efterfrågan på svensk avfallsförbränningskapacitet. Hänsyn behöver också tas till förväntad avfallstillväxt samt mängderna avfall till hantering enligt övriga steg i avfallshierarkin. Resultatet vänder sig både till företrädare för avfallsförbränningsanläggningar och till beslutsfattare som vill ha en tydlig information inför strategiska beslut och investeringar. En årlig uppdatering kommer att göras de närmaste fem åren. Rapporten har tagits fram av Jenny Sahlin, Karolina Nilsson och David Holmström, samtliga från Profu. Malmö april 2012 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges utvecklingssatsning Energiåtervinning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Sammanfattning Utredningen beskriver tillgång och efterfrågan på avfallsbehandling till år Fokus är på avfallsförbränning och rötning mängder och behandlingskapaciteter samt balansering mellan dem. I utredningen tas hänsyn till aktuella, nationella mål för svenskavfallshantering med avseende på utsortering av matavfall och ökad materialåtervinning. För avfalls förbränning beräknas de resulterande konsekvenserna av målen, som alla styr mot mindre mängder avfall tillgängligt till förbränning. Följande mål beaktas: Matavfallet minskar med minst 20 % jämfört med år Minst 40 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall skall vara minst 70% år Återanvändning och materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll ska vara minst 50 % år Av stor vikt för resultaten är också konjunkturen de närmaste åren och dess påverkan på genererade avfallsmängder. Avfallsförbränning Figur A beskriver dagens befintliga och planerade förbränningskapacitet för avfall (hushålls- och verksamhetsavfall) och papper/trä/plast (PTP). Den befintliga kapaciteten (grå stapel) för förbränning av avfall i Sverige uppgår till omkring 5,4 miljoner ton år Från år 2018 och framåt kan förbränningskapaciteten i Sverige uppgå till mellan 5,8 och drygt 7 miljoner ton. Den lägre nivån nås om enbart de planer som idag är under byggnation genomförs medan den högre nivån nås om samtliga planer genomförs. I nästföljande figur B jämförs kapaciteten för förbränning med prognosen för avfallsmängder till år Jämförelsen visar ett stort nationellt överskott på behandlingskapacitet under de närmaste åren. Överskottet ligger mellan 0,4-1,6 miljoner ton år 2020 i grundfallet, beroende på om planer på ny kapacitet realiseras. I figuren representerar den röda linjen grundfallets prognos för avfallsmängderna år De rödstreckade linjerna visar en osäkerhet för avfallsmängderna. Prognosen för avfallsmängderna baseras på historisk avfallsökning (gäller hushållsavfall) och på prognoser för tillväxt av BNP (gäller verksamhetsavfall). I grundfallet är ingen hänsyn är tagen till ökande andelar materialåtervinning och biologisk behandling, utan det redovisas i figurerna C och D.

6 Figur A Befintlig och planerad teknisk förbränningskapacitet [Mton] för hushålls- och verksamhetsavfall samt papper/trä/plast (PTP). Färgmarkering syftar till om planerna är under byggnation alternativt att upphandlingen är klar (svart), har miljötillstånd (grön) respektive saknar (blå) miljötillstånd. B Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder och kapacitet för förbränning i Sverige (hushållsoch verksamhetsavfall samt papper/trä/plast (PTP)). Kapaciteten omfattar befintlig kapacitet och den som är under byggnation (grå staplar), samt tillkommande, planerad, kapacitet (blå staplar).

7 Måluppfyllelse 40 % biologisk behandling I figur C redovisas konsekvensen för mängderna tillgängligt avfall till förbränning vid måluppfyllelse för följande mål om av matavfall: Matavfallet minskar med minst 20 % jämfört med år Minst 40 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Målen samverkar till att mindre mängder avfall finns tillgängligt för förbränning, och våra uppskattningar visar att knappt ton avfall skulle gå till biologisk behandling förbränning till år Överskottet på behandlingskapacitet skulle då bli ännu större under perioden för prognosen, jämfört med grundfallet. Figur C Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder, grundfall (röd linje) och måluppfyllelse för matavfall (grön linje) samt kapacitet för förbränning. Kapaciteten omfattar befintlig kapacitet och den som är under byggnation (grå staplar), samt tillkommande, planerad, kapacitet (blå staplar). Måluppfyllelse återanvändning och materialåtervinning I Miljömålberedningens förslag till etappmål (SOU 2011:34) såväl som i förslaget till den nya nationella avfallsplanen (Naturvårdsverket, 2011a) finns följande mål för ökad återanvändning och materialåtervinning: Återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall skall vara minst 70% år I EUs ramdirektiv (2008/98/EG) finns följande mål (där Sverige lever upp till målet för samtliga fraktioner utom plast): Återanvändning och materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll ska vara minst 50 % år 2020.

8 En uppskattning av båda målen tillsammans (bygg- och rivningsavfall samt plastförpackningar från hushåll) visar att mängden avfall till materialåtervinning från förbränning skulle öka med ton år 2020 (figur E). Osäkerheter råder dock, främst gällande mängderna bygg- och rivningsavfall som uppkommer. Figur E Måluppfyllelse för materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall samt plastförpackningar till år 2015, konsekvenserna för mängderna avfall till förbränning i jämförelse med kapacitet för förbränning. Biologisk behandling I figur F visas utvecklingen för den nationella rötningskapaciteten mellan år 2010 och år Om alla planer genomförs kan rötningskapaciteten uppgå till drygt ton år Om enbart de planer som är beslutade eller under byggnation genomförs bedöms kapaciteten vara drygt ton från år 2014 till år I Figur G visas en jämförelse mellan kapacitetsutbyggnad för biologisk behandling och tre scenarier för utvecklingen av avfallsmängden.

9 Figur F Bedömd utveckling för kapaciteten för rötningsanläggningar mellan år 2010 och Figur G Jämförelse mellan bedömd kapacitetsutbyggnad för biologisk behandling och tre scenarier för utvecklingen avfallsmängder mellan åren Från figur G framgår det att behandlingskapaciteten som finns tillgänglig för intressanta substrat kommer att överstiga uppkomna mängder mat-, livsmedels-, och slakteriavfall i samtliga tre scenarier, förutsatt att alla de planer som idag finns på kapacitetsutbyggnad förverkligas. Det kan även konstateras att dagens rötningskapacitet för intressanta substrat är otillräcklig och faktiskt måste byggas ut till år 2015 om någon av måluppfyllelserna skall kunna nås till år 2015.

10 Jämförelse mellan total behandlingskapacitet och avfallsmängder I figur H visas en sammanslagning av kapacitet och mängder för avfallsförbränning och rötning, nuläge och prognos. Man kan se att redan år 2010 hade vi ett överskott på behandlingskapacitet på omkring ton. Överskottet kan år 2020 vara mellan och ton, beroende på hur många planer som förverkligas. Figur H Avfallsmängder och total behandlingskapacitet för avfallsförbränning och rötning. Import i framtiden Överkapaciteten för avfallsförbränning i Sverige blir stor under de kommande åren. Även räknat på en gemensam marknad för avfallsförbränning mellan Sverige och Norge ökar konkurrensen. Intresset för import av avfall till förbränning ökar. Centralt är om betalningsviljan i avsändarlandet är tillräcklig för att täcka merkostnaden för transport och omlastningar. Flera aktörer undersöker importmöjligheter bland annat från England (Storbritannien) där betalningsviljan väntas öka i takt med ökade deponiskatter. Det finns ett intresse även för import från Italien. Centrala frågor för just Italien är alternativkostnaden, som drivs upp av regionala deponiskatter och akuta behandlingsbehov, kvalitetsaspekter, och risk för maffiainblandning.

11 Huvudslutsatser Huvudslutsatser från utredningen är: Nationellt råder ett stort överskott på förbränningskapacitet under hela perioden fram till år Överskottet på förbränningskapacitet ligger mellan 0,4-1,6 miljoner ton nationellt, beroende på hur stor andel av planer på ny kapacitet som realiseras. Även för rötning finns ett överskott på rötningskapacitet. Överskottet består även vid måluppfyllelse om minskade mängder matavfall och ökad andel rötning. De föreslagna nationella etappmålen om minskade mängder uppkommet matavfall och ökad rötning skulle omfatta omkring ton avfall, som styrs bort från förbränning år En uppfyllelse av målet om 70% återanvändning och materialåtervinning av byggnads- och rivningsavfall ger ton mindre avfall till förbränning om det realiseras till år Det räknas från dagens nivå på drygt 50%. En ökning av återanvändning och materialåtervinning av plastavfall från hushåll till 50 % (EUs ramdirektiv (2008/98/EG) ger omkring ton mindre avfall till förbränning år Intresset för import av avfall till förbränning ökar. Centralt är om betalningsviljan i avsändarlandet är tillräcklig för att täcka merkostnaden för transport och omlastningar. Flera aktörer undersöker importmöjligheter bland annat från England (Storbritannien) och Italien. I Storbritannien väntas betalningsviljan öka i takt med ökade deponiskatter. Centrala frågor för import från Italien är alternativkostnaden, som drivs upp av regionala deponiskatter och akuta behandlingsbehov, kvalitetsaspekter, och risk för maffiainblandning. De faktorer som mest väntas påverka situationen för avfallsförbränning framöver är: avfallsmängder, som kopplas till den ekonomiska tillväxten om planerade anläggningar realiseras eller ej ökningen av utsortering av matavfall och utvecklingen för importerade avfallsmängder

12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 2 Avfallsförbränning Kapacitet nuläge och prognos Jämförelse mellan avfallsmängder och förbränningskapacitet Måluppfyllelse 40 % biologisk behandling Måluppfyllelse återanvändning och materialåtervinning 5 3 Biologisk behandling Dagens kapacitet för biologisk behandling Framtida kapacitet för biologisk behandling Utvecklingen för matavfallsmängder till biologisk behandling Jämförelse mellan kapacitet och utsortering Jämförelse mellan avfallsmängder och total behandlingskapacitet till år Beräkning av avfallsmängder Hushållsavfall, nuläge Hushållsavfall, prognos Verksamhetsavfall, nuläge Verksamhetsavfall, prognos 20 6 Import till förbränning i framtiden Fortsatta möjligheter till import av avfall från Norge? Översiktligt om import från utvalda länder Klimatnyttan med import 24 7 Slutsatser 25 8 Referenser 26 Bilaga 1 Pannor för förbränning av avfall och ptp 27

13 1 INLEDNING År 2009 fick Sverige för första gången en större förbränningskapacitet än vad som efterfrågas för de nationella mängderna. Situationen har tydligt förändrat marknadsvillkoren för avfallsförbränning, vilket bland annat har resulterat i ökad import av brännbart avfall och sjunkande mottagningsavgifter. På uppdrag av Avfall Sverige har Profu gjort en utredning som jämför kommande kapacitet för avfallsbehandling fram till år 2020 med en bedömning av tillgängliga mängder avfall. Fokus i utredningen är mängder och kapacitet till avfallsförbränning, men av stor vikt har varit att undersöka kapacitet för behandling av avfall med biologiskt ursprung till främst rötning men även kompostering. I utredningen tas hänsyn till mål för avfallshanteringen med avseende på utsortering av matavfall och ökad materialåtervinning. Följande mål beaktas: Matavfallet minskar med minst 20 % jämfört med år Minst 40 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall skall vara minst 70% år Återanvändning och materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll ska vara minst 50 % år 2020 (EUs ramdirektiv 2008/98/EG). För bygg- och rivningsavfall är målet att öka återanvändning och materialåtervinning från dagens ungefär 50%, enligt förslaget till den nya nationella avfallsplanen (Naturvårdsverket, 2011a): Data baseras i stor utsträckning på underlagsmaterial till Avfall Sveriges (2011a) skrift Svensk avfallshantering 2011 och Naturvårdsverkets Avfall i Sverige 2008 (Naturvårdsverket, 2010). Därtill kommer information som Profu kontinuerligt samlar in till databasen AvfallsAtlas. Insamlingen sker bland annat genom telefonintervjuer med aktörer på den svenska avfallsmarknaden, företrädare för befintliga och planerade behandlingsanläggningar och genom bevakning av tidskrifter samt internetsidor. 1

14 2 Avfallsförbränning 2.1 Kapacitet nuläge och prognos Figur 1 beskriver dagens befintliga och planerade förbränningskapacitet för avfall (hushålls- och verksamhetsavfall) och papper/trä/plast (PTP). Den befintliga kapaciteten (grå stapel) för förbränning av avfall i Sverige uppgår till omkring 5,4 miljoner ton år En detaljerad lista över samtliga, inkluderade förbränningsanläggningar redovisas i bilaga 1. Från år 2018 och framåt kan förbränningskapaciteten i Sverige uppgå till mellan 5,8 och drygt 7 miljoner ton. Den lägre nivån nås om enbart de planer som idag är under byggnation genomförs medan den högre nivån nås om samtliga planer genomförs. Ny kapacitet för avfallsförbränning är idag under byggnation i Brista (Sigtuna kommun, genom Fortum), i Helsingborg (Öresundskraft) och i Bollnäs (Bollnäs energi). I Landskrona (Landskrona Energi) byggs en panna för ptp. Därutöver finns ett antal pågående ansökningar om utökade tillstånd, till pannor som under olika förutsättningar tekniskt klarar att ta in mer avfall än man har tillstånd för. Figur 1 Befintlig och planerad teknisk förbränningskapacitet [Mton] för hushålls- och verksamhetsavfall samt papper/trä/plast (PTP). Färgmarkering syftar till om planerna är under byggnation alternativt att upphandlingen är klar (svart), har miljötillstånd (grön) respektive saknar (blå) miljötillstånd. Det bör noteras att det är möjligt att ytterligare nya planer tillkommer och att vissa av de befintliga planerna ändras eller läggs ner. Särskilt osäkra är de planer som idag saknar miljötillstånd, även om ett miljötillstånd i sig inte är en garanti för att planer förverkligas. 2

15 Vi har tidigare konstaterat att färdigställandet av planerade anläggningar ofta har tagit längre tid än beräknat. Således är det möjligt att den planerade utbyggnadskapaciteten förskjuts med ett par år. Efter år 2018 har Profu inga uppgifter på ytterligare planer, så fram till år 2020 antas därför samma kapacitet som för år Kapacitet och mängder returträflis (RT-flis) ingår inte. Förvisso klassificeras RT-flis som avfall men marknaden för RT-flisbränsle verkar till stor del skiljt från de övriga avfallsbränslemarknaderna. Förbränning inom cementindustrin Cementindustrin i Sverige förbränner avfall i tre olika anläggningar. Avfallsslagen är bland annat däck, utsorterad plast, träavfall samt kött- och benmjöl. Importen av avfall är relativt stor men det finns planer på att öka förbränningen av svenskt, utsorterat hushållsavfall vid regionala samarbeten vid anläggningarna på Öland och Gotland. Under år 2010 förbrändes omkring ton avfall inom cementindustrin (brun markering i figur 2). Figur 2 Befintlig och planerad teknisk förbränningskapacitet [Mton] såsom i figur 1 inkluderat förbränning i cementindustrin. 2.2 Jämförelse mellan avfallsmängder och förbränningskapacitet I figur 3 jämförs kapacitet för förbränning med prognosen för avfallsmängder till år 2020 på nationellt plan. Bedömning för avfallsmängdernas tillväxt beskrivs i kapitel 5. Jämförelsen visar ett stort nationellt överskott på behandlingskapacitet under de närmaste åren. Överskottet ligger mellan 0,4-1,6 miljoner ton år 2020 i grundfallet, beroende på om planer på ny kapacitet realiseras. I figuren representerar den röda linjen grundfallets prognos för avfallsmängderna år De rödstreckade linjerna visar en osäkerhet för avfallsmängderna. Vi har antagit en osäkerhet på +/-1 % jämfört med grundfallets utveckling. För materialåtervinning och biologisk behandling har vi antagit att dessa inte ökar sina andelar av avfallsbehandlingen i grundfallet. 3

16 Figur 3 Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder och kapacitet för förbränning i Sverige. Kapaciteten omfattar befintlig kapacitet och den som är under byggnation (grå staplar), samt tillkommande, planerad, kapacitet (blå staplar). 2.3 Måluppfyllelse 40 % biologisk behandling I nästa kapitel redovisas utförligt om biologisk behandling. Här redovisas konsekvensen för mängderna tillgängligt avfall till förbränning vid måluppfyllelse för följande mål om av matavfall: Matavfallet minskar med minst 20 % jämfört med år Minst 40 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Målen samverkar till att mindre mängder avfall finns tillgängligt för förbränning, och våra uppskattningar visar att knappt ton avfall skulle gå från förbränning till biologisk behandling år 2015 (figur 4). Den gröna linjen visar de återstående mängderna till förbränning efter utsortering till biologisk behandling. Efter måluppfyllelsen år 2015 antar vi att det uppkomna matavfallet ligger konstant, och att andelen biologisk behandling av det uppkomna ökar ytterligare till 50% år Det skulle innebära att totalt drygt ton matavfall styrs bort från förbränning år Överskottet på behandlingskapacitet skulle då bli ännu större under perioden för prognosen, jämfört med grundfallet. I grundfallet är överskottet ton år 2015 och ton år 2020, om bara befintlig kapacitet och kapacitet under byggnation inkluderas. I fallet med kraftigt ökad biologisk behandling, skulle överskottet vara ton respektive ton samma år. Detta är under förutsättning att ingen ytterligare förbränningskapacitet byggs ut, än den pågående. 4

17 Figur 4 Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder, grundfall (röd linje) och måluppfyllelse för matavfall (grön linje) samt kapacitet för förbränning. Kapaciteten omfattar befintlig kapacitet och den som är under byggnation (grå staplar), samt tillkommande, planerad, kapacitet (blå staplar). 2.4 Måluppfyllelse återanvändning och materialåtervinning I studien beräknar vi konsekvenser med avseende på mängden avfall till förbränning av följande mål: Återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall skall vara minst 70% år Målet finns i Miljömålberedningens förslag till etappmål (SOU 2011:34) såväl som i förslaget till den nya, nationella avfallsplanen (Naturvårdsverket, 2011a); Materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll skall vara minst 50 % år 2020, enligt EUs ramdirektiv (2008/98/EG). Målet uppnås redan idag för alla avfallsslag utom plastförpackningar 1. Vi beräknar därför konsekvenser om även målet på 50% materialåtervinning av plastförpackningar uppnås. En uppskattning av måluppfyllelsen visar att mängden avfall till förbränning skulle minska med omkring ton/år till år 2020, se figur 5. Hänsyn är tagen till avfallstillväxt enligt grundfallet. Överskottet på kapacitet för förbränning skulle då vara omkring ton år Antagande och beräkningar redovisas nedan. 1 Målet i ramdirektivet omfattar inte enbart förpackningar. Vi beräknar ändå måluppfyllelse för förpackningar, eftersom dessa omfattas av det svenska producentansvaret 5

18 Figur 5 Konsekvenser för återstående mängder avfall till förbränning i jämförelse med kapacitet för förbränning vid måluppfyllelse för materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall samt plastförpackningar till år Måluppfyllelse 70% återanvändning och materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall Den uppkomna mängden bygg- och rivningsavfall i Sverige är omkring 3 miljoner ton, varav 2,25 miljoner ton är mineralavfall (Naturvårdsverket 2010). Av detta har man uppskattat att materialåtervinningen är drygt 50% (Sundqvist et al, 2011) 2. De material som enligt kommissionens working paper räknas som bygg- och rivningsavfall, och som är intressanta för den här utredningen, är plastavfall (av vilket det uppkommer 275 ton inom byggsektorn) och träavfall ( ton) år 2008 (Naturvårdsverket 2010). Förutom dessa avfallsslag har Naturvårdsverket inkluderat även Blandade och ej differentierade material och sorteringsrester ( ton) eftersom det däri bedöms finnas mycket bygg- och rivningsavfall. Denna kategori bedöms innehålla mycket träavfall, men även ytterligare plastavfall. Det bör observeras att flera avfallsslag som förekommer i byggsektorn inte räknas som bygg- och rivningsavfall, t.ex. pappersavfall (räknas som förpackning), m.m. Baserat på intervjuer med sorteringsanläggningar antar vi att det rena träavfallet ( ton) kan kategoriseras som rt-flis, varför det inte ingår i studien. Det avfall som återstår är då plastavfall och blandade och ej differentierade material samt sorteringsrester på totalt cirka ton. Vi antar att dessa fraktioner till stor del går till förbränning. Om vi antar att återvinning och återanvändning av det avfallet idag är 50% (samma som totalsiffran) och skall öka till 70% innebär det att ytterligare ton av dessa fraktioner skulle försvinna från förbränning. Uppräknat med en tillväxt av avfallsmängder enligt grundfallet, skulle det innebära knappt ton år Beräkningarna baseras på ett utkast till beräknings metodik publicerat i: Working Paper on rules on the application and calculation methods for verifying compliance with the targets set out in Article 11 (2) of Directive 2008/98/EC of the European Parliament and of the Council (10 May 2010) i Sundqvist et al (2011). 6

19 Vid sorteringsanläggningar sorteras avfall bland annat i fraktionerna i returbränsle, finkross, grovkross och krossat trä (Sörab 2011). Vi antar att 25% är krossat trä som kan likställas med rt-flis, och inte ingår i studien. Konsekvensen blir då att drygt ton skulle styras bort från avfallsförbränning år 2020 (figur 5). Notera att det genomgående är grova uppskattningar, och stora osäkerheter finns i alla led. Syftet är att ge en ungefärlig bild av konsekvenserna för mängderna avfall till förbränning. Måluppfyllelse 50% materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll Återanvändning och materialåtervinning av papper, metall, plast och glas från hushåll skall vara minst 50 % år 2020, enligt EUs ramdirektiv (2008/98/EG). Målet uppnås redan idag för alla avfallsslag utom plastförpackningar 3. Vi beräknar därför konsekvenser av att målet uppnås även för plastförpackningar. I Miljömålberedningens förslag till etappmål (SOU 2011:34) skriver man att Sverige bör sätta upp mer ambitiösa mål. Några sådana mål finns inte när denna studie genomförs (hösten 2011). Data om materialåtervinningen av plast är osäker, bland annat beroende på graden av felsortering i den insamlade plasten och kasserade mängder under återvinningsprocessen. År 2009 samlades ton plastförpackningar in och Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) uppger återvinningsgraden vara 27% i Avfall Sverige (2010). Uppgifterna är osäkra, och för år 2010 är data för materialåtervinning av plast ännu ej tillgänglig. Men, för det här projektet bedömer vi ändå uppgifterna tillräckligt tillförlitliga, för att grovt kunna uppskatta konsekvenserna av måluppfyllelsen. En ökning från 27% till 50% materialåtervinning av plastförpackningar skulle innebära att ytterligare ton plastförpackningar skulle styras bort från förbränning. Uppräknat med en tillväxt av avfallsmängder enligt grundfallet, blir det knappt ton år 2020 (figur 5). 3 Målet i ramdirektivet omfattar inte enbart förpackningar. Vi beräknar ändå måluppfyllelse för förpackningar, eftersom dessa omfattas av det svenska producentansvaret. 7

20 3 Biologisk behandling Syftet med denna studie är att belysa hur mycket avfall som kan komma att ledas bort från förbränning mot biologisk behandling (rötning och kompostering) till år Därför beaktas enbart den kapacitet som finns för substrat som bedöms intressanta för de tre behandlingsalternativen Statistiken som ligger till grund för vår bedömning av dagens biologiska behandlingskapacitet utgår från de mängder som rapporterades in till Avfall Web för år 2010 (Avfall Sverige 2011b). För både rötning och kompostering har dock mindre korrigeringar gjort, vilka redovisas nedan. Total utveckling för biologisk behandling till år 2020 I Figur 6 visas den uppskattade utvecklingen för behandlingskapaciteten för biologisk behandling av intressanta substrat. Totalt sett kan behandlingskapaciteten för rötning och kompostering uppgå till ca kton år Om enbart de planer som är beslutade eller under byggnation genomförs bedöms kapaciteten uppgå till knappt 800 kton. I figuren visas även de mängder som behandlades biologiskt under I de kommande avsnitten beskriver vi noggrant hur underlaget för figuren är framräknat. Figur 6 Total utveckling för kapaciteten för biologisk behandling på intressanta substrat samt behandlade mängder år

21 3.1 Dagens kapacitet för biologisk behandling Rötning Statistiken som rapporterats in till Avfall Web är indelad i åtta kategorier: Matavfall Grödor och vall Gödsel Industrislam Livsmedelsavfall Slakteriavfall Slam från avloppsreningsverk Övrigt I detta projekt tas endast hänsyn till de anläggningar som tar emot avfall från åtminstone en av kategorierna: matavfall, livsmedelsavfall, slakteriavfall samt övrigt. För de anläggningar som endast tar emot avfall från kategorierna industriavfall och övrigt har Profu gjort en närmare bedömning av ifall de bör ingå eller inte. Till följd av detta har rötningsanläggningen i Norrköping exkluderats eftersom denna endast rötar drank, ett substrat som inte anses vara intressant för förbränning. En bedömning har även gjorts för huruvida de avloppsreningsverk (ARV) som t.ex. samrötar slam med någon av de intressanta kategorierna skall ingå eller inte. Om mängden intressant substrat är försumbar har de inte tagits med. De anläggningar som bedöms vara av intresse i detta projekt visas i Tabell 1. Den totala tekniska kapaciteten för dessa anläggningar uppgår till knappt 750 kton. Här ingår dock kapacitet som i dagsläget utnyttjas av ointressanta substrat. Om den tekniska kapaciteten skulle komma att anpassas för endast intressanta substrat återstår en teknisk kapacitet på kton. De två nivåerna baseras på det förhållande mellan mängden rötade intressanta/ointressanta substrat som nyttjades år Ett exempel på hur nivåerna tagits fram ges nedan: Vid en anläggning rötades totalt 55 kton substrat år 2010 varav 45 kton bedömdes som intressanta och 10 kton ointressanta substrat. Den teoretiska kapaciteten för anläggningen uppgår till 100 kton. Den tekniska kapaciteten av intresse beräknas genom: Alternativ 1: Förhållandet mellan intressanta och icke intressanta substrat kvarstår. Intressanta substrat utgörs av cirka 80 % (45 kton/55 kton) medan ointressanta utgörs av ca 20 % (10 kton/55 kton). Den tekniska kapaciteten av intresse blir således: 80 kton. Alternativ 2: Den i ton utnyttjade kapaciteten för ointressanta substrat kvarstår framöver. Resterande kapacitet kan fyllas upp med intressanta substrat. D.v.s. den tekniska kapaciteten av intresse blir 90 kton (100 kton-10 kton). I det erhållna intervallet kton har den lägre nivån tagits fram genom beräkningsalternativ 1 och den högre nivån beräkningsalternativ 2. Hädanefter kommer vi att förhålla oss till ett medelvärde av de två alternativen. Dvs dagens tekniska rötnings kapacitet av intresse bedöms vara cirka 445 kton. År 2010 användes 320 kton, d.v.s. 70 % av denna kapacitet. 9

22 Tabell 1 Befintliga rötningsanläggningar år 2010 Kommun Län Typ av anläggning 4,5 Teknisk kapacitet [kton] Bjuv Skåne län Samrötning 65 Boden Norrbottens län ARV 25 Borås Västra Götalands län Samrötning 35 Eskilstuna Södermanlands län ARV 16 Falkenberg Hallands län Samrötning 120 Falköping Västra Götalands län Samrötning 6 Helsingborg Skåne län Samrötning 80 Huddinge Stockholms län Samrötning 2 Jönköping Jönköpings län Samrötning 30 Kalmar Kalmar län Samrötning 36 Kristianstad Skåne län Samrötning 100 Laholm Hallands län Samrötning 70 Linköping Östergötlands län Samrötning 55 Skellefteå Västerbottens län Samrötning 15 Uppsala Uppsala län Samrötning 9 Vänersborg Västra Götalands län Samrötning 20 Västerås Västmanlands län Samrötning 23 Botkyrka Stockholms län ARV 40 Kapaciteter [kton] Teknisk total kapacitet 750 Av intresse beräkningsalternativ Av intresse beräkningsalternativ Av intresse medelvärde 445 Behandlade mängder 2010 [kton] ointressanta substrat 350 Intressanta substrat 320 Kompostering Statistiken som rapporterats in till Avfall Web är indelad i sex kategorier: Matavfall Gödsel Livsmedelsavfall Park och trädgårdsavfall (PoT) Slam från avloppsreningsverk Övrigt På grund av att kapaciteten för komposteringsanläggningar ofta är väldigt stor i förhållande till mängden intressanta substrat så antar vi här att den komposteringskapacitet som finns idag är densamma som mängden matavfall som komposterades år Således uppgår dagens kompostering till drygt 110 kton. I Tabell 2visas dagens komposteringsanläggningar för matavfall. 4 Med samrötningsanläggning avses biogasanläggningar där fasta och/eller flytande rötningsråvaror från livsmedelsindustrin, livsmedelsrelaterade verksamheter, bioavfall från hushåll och verksamheter och biomassor från lantbruket samrötas. 5 Till skillnad från Avfall Sveriges data har anläggningen i Norrköping tagits bort medan anläggningen i Botkyrka lagts till. 10

23 Tabell 2 Komposteringskapacitet baserad på komposterade mängder matavfall år 2010 Kommun Län Kapacitet [kton] Borlänge Dalarnas län 10 Borås Västra Götalands län 0 6 Eslöv Skåne län 5 Gällivare Norrbottens län 1 Gävle Gävleborgs län 10 Göteborg Västra Götalands län 17 Huddinge Stockholms län 8 Hässleholm Skåne län 4 Karlshamn Blekinge län 7 Karlskrona Blekinge län 5 Kungsbacka Hallands län 1 Ludvika Dalarnas län 5 Luleå Norrbottens län 9 Norrtälje Stockholms län 0 Sala Västmanlands län 3 Södertälje Stockholms län 3 Uppsala Uppsala län 7 Örebro Örebro län 8 Östersund Jämtlands län 9 Total Framtida kapacitet för biologisk behandling Rötning I Tabell 3 listas de planer på utbyggnad av rötningsanläggningar som har inkluderats i studien. De planer som tagits med har bedömts utefter samma kriterier som för dagens rötningskapacitet (se avsnitt 3.2). I analogi med Tabell 1 ger Tabell 3 information om dels den tekniska kapacitet vilken även inkluderar ointressanta substrat samt en teknisk kapacitet av intresse. Den senare baseras på beräkningsalternativ 1, det vill säga förhållandet mellan mängden intressanta och mängden ointressanta substrat som anläggningen planerar att ta in. Fördelningen mellan intressanta och ointressanta substrat har baserats på uppgifter från anläggningsägarna, internetsökningar och artiklar. Det bör förtydligas att uppgifterna i stor utsträckning är uppskattningar i och med att flera av anläggningsägarna i dagsläget inte vet exakt hur deras substratsammansättning kommer att se ut. Från Tabell 3 framgår det även när anläggningarna tas i drift samt det år då Profu bedömer att anläggningens nya kapacitet kan komma att användas till fullo. Åren däremellan antas att den nya kapaciteten ökas successivt. Anledningen till att all kapacitet inte antas finnas tillgänglig från det år då anläggningen tas i drift är att det ofta tar några år innan personalen känner till hur de kan köra anläggningen utan att råka ut för större driftsstopp. 6 Till skillnad från Avfall Sveriges data (vilken är 2 kton matavfall) antar vi här att kapaciteten för Borås komposteringsanläggning är 0 kton. Att matavfall kompostera i Borås detta år borde bero på driftsstörningar i rötningsanläggningen. Normalt sett skall nämligen Borås inte kompostera matavfall. 11

24 Tabell 3 Utbyggnad av rötningskapacitet till år Den tekniska kapaciteten är en summering av alla substrat. Informationen har inhämtats genom intervjuer med personer med god kännedom om respektive plan. Typ av anläggning Driftstart Full drift Teknisk kapacitet [kton] Kommun Län Status Under byggnation Göteborg Västra Götalands län Samrötning Halmstad Hallands län Samrötning Förstudie Karlskoga Biogas Värmlands län Samrötning Förstudie Karlstad Värmlands län Samrötning Förstudie Lidköping Västra Götalands län Samrötning Under byggnation Linköping Östergötlands län Samrötning Under byggnation Malmö Skåne län Samrötning Förstudie Rättvik Dalarnas län Samrötning Förstudie Skövde Västra Götalands län Samrötning Under byggnation Sundsvall Västernorrlands län Samrötning Förstudie Upplands-Bro Stockholms län Samrötning Förstudie Uppsala Uppsala län Samrötning Under byggnation Varberg Hallands län Industri Under byggnation Kapaciteter [kton] Teknisk total kapacitet 820 Av intresse 490 Till år 2020 bedöms rötningskapaciteten för intressanta substrat ha ökat med 490 kton. I Figur 7 visas utvecklingen för den nationella rötningskapaciteten mellan år 2010 och år Om alla planer genomförs kan rötningskapaciteten uppgå till drygt 900 kton år Om enbart de planer som är beslutade eller under byggnation genomförs bedöms kapaciteten vara drygt 700 kton från år 2014 till år

25 Figur 7 Bedömd utveckling för kapaciteten för rötningsanläggningar mellan år 2010 och Kompostering För den framtida komposteringskapaciteten antas det att de kommuner som i dagsläget har kompost kommer att upphöra med att kompostera matavfall om det i kommunen finns planer på att uppföra en rötningsanläggning. Detta innebär att kompostanläggningar kommer att stängas ner i Uppsala år 2011, Göteborg år 2012 och Östersund år Vi antar att komposten i Östersund stängs ner eftersom Sundsvalls kommun har en plan tillsammans med Östersund på att uppföra en rötningsanläggning i Sundsvall, dit utsorterat matavfall från Östersund skall skickas. Vidare kommer även komposten i Huddinge att stängas ner för matavfall år I Huddinge planeras dock ingen ny rötningsanläggning utan avfallet kommer istället att förbehandlas och skickas till befintliga rötningsanläggningar. Totalt sett kommer komposteringskapaciteten att minska med cirka 40 kton från år 2010 till år Utvecklingen för matavfallsmängder till biologisk behandling Avfall Sveriges årliga statistik över hushållsavfallsmängderna (vilken redovisas i skriften Svensk Avfallshantering) visar att matavfallsmängderna som sorterats från restavfallsfraktionen har ökat med ca 12 % i genomsnitt mellan åren Det ökade utsorteringen har till stor del grund i det nationella miljömålet om att 35 % av matavfallet skulle sorteras ut till år Det saknas statistik över hur mycket matavfall som uppstår årligen i Sverige men vid en uppskattning av mängderna (se nedan) visar resultatet på att det idag sorteras ut totalt 24 % till biologisk behandling (Avfall Sverige, 2011a). Det nationella miljömålet har alltså inte uppfyllts trots de senaste årens kraftiga ökning i utsortering av matavfall. 13

26 I mars 2011 föreslog Miljömålsberedningen nya etappmål som syftar till att öka resurshushållningen i livsmedelskedjan till år 2015 (SOU 2011:34). De föreslagna målen för matavfall ska öka resurshushållningen genom att: Matavfallet minskar med minst 20 procent jämfört med år Minst 40 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp tas tillvara och återförs till produktiv mark, varav minst hälften återförs till åkermark. Nedan kommer de två första etappmålen att utvärderas för att se vilken effekt de kan komma att få på de utsorterade mängderna matavfall. Totala mängder matavfall Då det saknas statistik över hur mycket matavfall som uppstår årligen i Sverige, är det svårt att fastställa hur stor andel av matavfallets som sorteras ut. För att uppskatta den totala uppkomsten av matavfall i Sverige har därför nyckeltal över uppkomst av mängden matavfall per invånare använts. Enligt nyckeltal framtagna av Avfall Sverige, på basis på plockanalyser på hushållens säck- och kärlavfall, uppstår ca 90 kg matavfall/invånare i villahushåll och ca 100 kg matavfall/invånare i lägenhetshushåll (Avfall Sverige 2011c). Dock inkluderar den totala mängden matavfall, förutom från hushåll, även matavfall från restauranger, storkök och butiker, vilket inte täcks in i nyckeltalen från Avfall Sverige. I Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror (Linné m.fl., 2008) används nyckeltalet 128 kg matavfall/invånare för att beräkna den totala mängden hushållsavfall som uppstår årligen totalt sett från hushåll, restauranger, storkök och butiker. Det är detta nyckeltal som används i denna utredning. Tillsammans med statistik från SCB över befolkningsmängden i Sverige (SCB, 2011) kan den totala mängden matavfall som uppstod år 2010 därmed uppskattats till ca 1200 kton matavfall. De uppkomna mängderna matavfall antas i ett grundfall följa samma utveckling som avfallsmängderna. Med detta antagande ökar matavfallsmängderna årligen med ca 2 % och år 2020 uppstår då ca 1500 kton matavfall i Sverige (se Figur 8). I Figur 8 presenteras även de ansträngningar som måste åstadkommas för att uppfylla de två etappmålen om matavfallsminskning och ökad utsortering. Dessa beskrivs mer i detalj nedan. Uppfyllelse av etappmål 1: 20 % minskning jämfört med 2010 För att uppnå en minskning med 20 % jämfört med 2010 krävs att de uppkomna matavfallsmängderna år 2015 har minskat med ca 240 kton. I Figur 8 antas en jämn procentuell minskning av de uppkomna mängderna fram till år Enligt dessa antagande uppstår det 960 kton matavfall år 2015 inom hushåll, restauranger, storkök och butiker om målen uppfylls. Uppfyllelse av etappmål 2: 40 % utsortering år 2015 I utgångsläget har det antagits att utsorteringsgraden för matavfall år 2010 är 24 % (Avfall Sverige, 2011b). En utsorteringsgrad motsvarande 40 % har i figuren beräknats utifrån de uppkomna mängderna om målet om 20 % minimering infrias, d.v.s. 40 % av 960 kton. Den beräknade mängd matavfall som utsorteras till biologisk behandling år 2015 är med dessa förutsättningar ca 480 kton. Detta medför att knappt 600 kton kommer behandlas med förbränning. 14

27 Figur 8 Utvecklingen för matavfallsmängder vid måluppfyllelse 3.4 Jämförelse mellan kapacitet och utsortering I Figur 9 visas en jämförelse mellan bedömd kapacitetsutbyggnad för biologisk behandling (se avsnitt 3.2) och tre scenarier för utvecklingen av avfallsmängden med utgångspunkt i de behandlade mängderna år I alla tre scenarierna antas tillgängligheten för slakteriavfall och livsmedelsavfall öka med samma takt som avfallsmängderna i grundfallet. I övrigt är scenarierna definierade enligt: Scenario 1: Matavfallsmängderna antas öka totalt sett enligt samma utveckling som i grundfallet; utsorteringsgraden av matavfall konstant enligt dagens nivå på 24 % (blå linje) Scenario 2: Matavfallsmängderna antas öka totalt sett enligt samma utveckling som i grundfallet; utsorteringsgraden av matavfall ökar till 40 % år 2015 så att etappmål 2 uppfylls; till år 2020 är utsorteringsgraden 50 % (röd linje); Scenario 3: Matavfallsmängderna minskar med 20 % till år 2015 så att etappmål 1 uppfylls och är därefter konstanta; utsorteringsgraden av matavfall ökar till 40 % år 2015 så att etappmål 2 uppfylls; till år 2020 är utsorteringsgraden 50 % (grön linje) 15

28 Figur 9 Jämförelse mellan bedömd kapacitetsutbyggnad för biologisk behandling och tre scenarier för utvecklingen avfallsmängder mellan åren Från figuren framgår det att behandlingskapaciteten som finns tillgänglig för intressanta substrat kommer att överstiga uppkomna mängder mat-, livsmedels-, och slakteriavfall i samtliga tre scenarier förutsatt att alla de planer som idag finns på kapacitetsutbyggnad förverkligas. Det kan även konstateras att dagens rötningskapacitet för intressanta substrat är otillräcklig och faktiskt måste byggas ut till år 2015 om någon av måluppfyllelserna skall kunna nås till år 2015 (Scenario 2 och 3). Dock räcker det för båda dessa scenarier att den kapacitet som idag är under byggnation tillkommer. Ytterligare tillkommande kapacitet i form av övriga planer år 2015 kommer att medföra att rötningsanläggningarna kommer att konkurrera ännu mer om avfallet med förbränning, alternativt måste de ändra sin substratsammansättning och ta in mer ointressanta substrat. Till år 2020 kan det för biologisk behandling komma att finnas ett överskott motsvarande dagens nivå för attraktiva substrat, förutsatt de antaganden som gäller för Scenario 3. Detta trots att vi antagit att utsorteringsgraden till biologisk behandling ökat till 50 % till år 2020 samtidigt som uppkomna mängder matavfall minskar. Från figuren kan det även konstateras att samtliga planer som idag finns för intressanta substrat måste förverkligas om avfallsmängderna ökar i kombination med att utsorteringen ökar till 50 % år 2020 (Scenario 2). Sammanfattningsvis visar figuren att det framöver kommer att bli en större konkurrens om avfall som idag går till förbränning. Utbyggnadsplanerna som finns för biologisk behandling kan medföra att efterfrågan på intressanta substrat framöver kommer att öka med kton till år 2020 jämfört med dagens efterfrågan (490 kton) beroende på om endast planer under byggnation genomförs eller om samtliga planer förverkligas. Detta har beräknats med ett antagande om att anläggningar kommer att vilja nyttja minst en lika stor andel av kapaciteten år 2020 som år 2010 (90 % inklusive hemkompostering). 16

29 4 Jämförelse mellan avfallsmängder och total behandlingskapacitet till år 2020 I figur 10 visas en sammanslagning av kapacitet och mängder för avfallsförbränning och rötning, från de två tidigare kapitlen. Kapaciteten omfattar befintlig kapacitet, kapacitet under byggnation och samtliga övriga tillkommande planer för förbränning och rötning. Man kan se att redan år 2010 hade vi ett överskott på behandlingskapacitet på omkring ton. Överskottet kan år 2020 vara mellan och ton, beroende på hur många planer som förverkligas. Figur 10 Avfallsmängder och total behandlingskapacitet för avfallsförbränning och rötning. 17

30 5 Beräkning av avfallsmängder 5.1 Hushållsavfall, nuläge Hushållsavfall - Nationellt Enligt Avfall Sveriges statistik sjönk mängderna hushållsavfall år Totalt behandlades tusen ton hushållsavfall i Sverige år 2010, vilket motsvarar en minskning med 2,7 % jämfört med 2009 (Avfall Sverige, 2011a). För att beräkna de nationella mängderna hushållsavfall som är tillgängligt för förbränning år har Avfall Sveriges avfallsförbränningsstatistik använts. Till detta har statistik över dispensdeponering adderats för att representera den totala mängd som är tillgänglig. 5.2 Hushållsavfall, prognos Mängden avfall som kommer vara tillgängligt för förbränning beror på den totala mängden avfall som uppstår per invånare, befolkningsökningstakt och konkurrens med övriga behandlingsalternativ. Nedan beskrivs hur avfallsmängderna har beräknats, dels i ett grundfall som baseras på historisk utveckling av avfallsmängderna; dels hur avfallsmängderna har beräknats med antagande om högra utsorteringsgrad. Framskrivning av hushållsavfallsmängderna baserat på historisk utveckling För att ta fram ett grundfall för utvecklingen av hushållsavfallsmängderna fram till år 2025 har den historiska utvecklingen studerats mellan I figur 11 visas Profus bearbetning av Avfall Sveriges årliga statistik för den totala mängden hushållsavfall i Sverige (Avfall Sverige, ). I figuren visas även tre alternativa framskrivningar av avfallsmängderna baserade på den genomsnittliga procentuella ökningen under tidsperioden. Dessa procentsatser presenteras i tabell 4. Den mellersta linjen representerar den genomsnittliga procentuella utvecklingen under hela perioden sedan Den övre linjen representerar den motsvarande utvecklingen innan finanskrisen och den lägre linjen representerar den genomsnittliga procentuella utvecklingen sedan år Figur 11 Total nationell mängd hushållsavfall 1985 till 2010 samt framskrivning enligt historisk utveckling. 18

31 Tabell 4 Genomsnittlig procentuell utveckling under perioden baserat på Avfall Sveriges statistik som ges ut i Svensk Avfallshantering. Historisk period Genomsnittlig procentuell utveckling ,0 % ,6 % ,1 % 5.3 Verksamhetsavfall, nuläge Huvudkällor till underlagsdata om verksamhetsavfall har varit rapporten Svensk avfallshantering 2011 (Avfall Sverige, 2011a), Avfall i Sverige 2008 (Naturvårdsverket, 2010) och Naturvårdsverkets sammanställning över deponerade mängder med dispens (Naturvårdsverket, 2011b). Vi antar att de avfallsmängder som deponeras med dispens är tillgängliga för förbränning. Därtill kommer data från telefonintervjuer och databasen AvfallsAtlas 7 för att komplettera och i mindre utsträckning korrigera ovanstående uppgifter. För verksamhetsavfall kan man generellt säga att tillgången på data är betydligt sämre än för hushållsavfall, både gällande nuläge och historiska mängder. Till cementindustrin importeras även hushålls- och verksamhetsavfall till förbränning. De mängderna ingår inte i kartläggningen över mängderna svenskt avfall. Följande uppgifter har använts för nuläget år 2010 (tabell 5): Tabell 5 Beräknade mängder verksamhetsavfall för år Behandling Avfallsslag Tusen ton (kton) Källa Avfallsförbränning, (bearbetning av Avfall Sverige (2011a)) Verksamhetsavfall (exkl. importerat avfall och rt-flis 8 ) Avfallsförbränning som inte ingår ovan Cementindustrin, mm Verksamhetsavfall, utsorterat avfall (exkl. importerat avfall) Avfall Sverige (2011a) Telefonintervjuer AvfallsAtlas 39 9 Telefonintervjuer AvfallsAtlas Fiskeby board Plastrejekt, verksamhetsavfall Telefonintervjuer AvfallsAtlas Tidaholm Energi Verksamhetsavfall 3 11 Telefonintervjuer AvfallsAtlas Strängnäs Papper/trä/plast (ptp) 8 Energi Dispensdeponering Verksamhetsavfall 53 Naturvårdsverket (2011a) SUMMA AvfallsAtlas är en omfattande databas i vilken Profu kontinuerligt samlar uppgifter som berör avfalls marknaden. Källor till databasen är intervjuer, tidningsartiklar, hemsidor etc. 8 Avdrag för rt-flis görs för anläggningar som sameldar rt-flis med avfallsbränslen. 9 Cementindustrin förbränner även mindre mängder hushållsavfall. 10 Vid Fiskeby Board, Norrköping driftsattes pannan år 2010 och man använde cirka ton avfallsbränslen det året. Full drift uppnås år 2011 och mängden avfallsbränslen väntas vara ton plus mindre mängder rt-flis. Avfallsbränslena består av plastrejekt från återvunnen vätskekartong från den egna verksamheten och verk samhetsavfall. 11 Avser att öka mängder verksamhetsavfall till ton

32 Utöver vad som ingår i föreliggande utredning förbränns avfall också inom andra delar av industrin, främst inom skogsindustrin inklusive pappersbruk. Dessa avfallsmängder inkluderas inte i kartläggningen, varken mängderna eller behandlingskapaciteten. 5.4 Verksamhetsavfall, prognos För prognosen antar vi att mängderna verksamhetsavfall följer utvecklingen för BNP (tabell 6). Konjunkturinstitutet (2011a) har sammanställt samtliga prognosinstituts uppskattningar av hur BNP kommer att utvecklas för åren , samt redovisar egna bedömningar för de efterföljande åren (Konjunkturinstitutet 2011b). Tabell 6 Årlig förändring [%] i BNP för åren BNP (%) 4,2 1,4 2,4 2,8 2,6 2,3% 1,9% 1,9 1,8 1,8 20

33 6 Import till förbränning i framtiden Sammanfattningsvis redovisar kapitlet att konkurrensen ökar om det inhemska, brännbara avfallet på en gemensam marknad för avfallsförbränning mellan Sverige och Norge. Trenden förstärks när nya anläggningar blir färdiga i båda länderna. Intresset för import av avfall till förbränning ökar. Flera aktörer undersöker importmöjligheter bland annat från England (Storbritannien) där betalningsviljan väntas öka i takt med ökade deponiskatter. Det finns ett intresse även för import från Italien. Centralt är om betalningsviljan i avsändarlandet är tillräcklig för att täcka merkostnaden för vid transporten. 6.1 Fortsatta möjligheter till import av avfall från Norge? Importen av avfall från Norge till förbränning i Sverige har ökat de senaste åren. År 2010 bedöms exporten av avfall från Norge till avfallspannor i Sverige ha uppgått till i omkring 0,54 Mton avfall. Samtidigt har utbyggnaden av norska avfallsförbränningsanläggningar tagit fart de senaste åren. Vid slutet av år 2010 bedömer Profu att den totala förbränningskapaciteten i avfallspannor i Norge var cirka 1,26 Mton, ej inkluderat kapacitet i cementugnar. Samma år förbrändes cirka 1,13 Mton i dessa anläggningar. Differensen beror på att flera anläggningar driftsattes under året året och därmed inte använde hela sin kapacitet. I ett historiskt perspektiv är det tydligt att den svenska importen har hjälpt Norge att uppfylla det deponeringsförbud som infördes 1 juli Samtidigt kan vi konstatera att den svenska importen har medfört ett minskat intresset för utbyggnad av den norska avfallsförbränningskapaciteten. Givet de anläggningar som tagits i drift under 2011 och de anläggningar som är i byggnadsfas bedöms den totala kapaciteten i Norge öka till ca 1,65 Mton vid utgången av år Om avfallsmängderna i Norge inte ökar från 2010 års nivåer skulle därmed Norge från år 2014 nästan ha tillräcklig kapacitet att ta hand om de mängder som idag går på export. Men om man antar en avfallsökning på ca 2 % per år skulle det fortfarande finnas en kapacitetsbrist i Norge på ca 0,15 Mton år Framväxten av de norska anläggningarna och den geografiska närheten (speciellt i gränsområden) gör att vi alltmer går mot en gemensam norsk-svensk marknad för avfallsförbränning. På denna marknad beräknas den totala kapaciteten idag vara större än de mängder som finns tillgängliga totalt i Norge och Sverige. Denna trend förstärks givet att de anläggningar som är i planerings- och byggnadsfas blir färdiga i Norge och Sverige. Detta innebär att för de närmaste åren kommer vi att se en ökad konkurrens om det brännbara inhemska avfallet för både norska och svenska anläggningar givet att de begränsar sitt upptagningsområde till Norge och Sverige. 21

Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden

Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden 1 Tillgång på utsorterat matavfall idag Årligen uppkommer nationellt knappt 100 kg matavfall per invånare och år

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Rapport E2014:03 ISSN 1103-4092. Kapacitetsutredning 2014. Avfallsförbränning och avfallsmängder till år 2020

Rapport E2014:03 ISSN 1103-4092. Kapacitetsutredning 2014. Avfallsförbränning och avfallsmängder till år 2020 Rapport E2014:03 ISSN 1103-4092 Kapacitetsutredning 2014. Avfallsförbränning och avfallsmängder till år 2020 FÖRORD I fokus för projektet ligger en balansering mellan tillgänglig behandlingskapacitet

Läs mer

Profu. Johan Sundberg

Profu. Johan Sundberg Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers Profu 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projek4nriktad forskning

Läs mer

Kapacitetsutredning 2013 Avfallsförbränning till år 2020 ISSN 1103-4092

Kapacitetsutredning 2013 Avfallsförbränning till år 2020 ISSN 1103-4092 Kapacitetsutredning 2013 Avfallsförbränning till år 2020 RAPPORT E2013:04 ISSN 1103-4092 förord I fokus för projektet ligger en balansering mellan tillgänglig behandlingskapacitet för avfallsförbränning

Läs mer

Behandlingskapacitet för organiskt avfall i Sverige. RVF rapport 2006:10 ISSN 1103-4092

Behandlingskapacitet för organiskt avfall i Sverige. RVF rapport 2006:10 ISSN 1103-4092 Behandlingskapacitet för organiskt avfall i Sverige RVF rapport 2006:10 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:10 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Printing Malmö AB 2006 Upplaga: 1000 ex Förord RVF har

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Varför en avfallsplan?

Varför en avfallsplan? Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken är varje kommun skyldig att ha en avfallsplan. Planen ska omfatta allt slags avfall men fokuserar på det avfall som kommunen ansvarar för. Planen beskriver kommunernas

Läs mer

Stadigt ökande avfallsmängder

Stadigt ökande avfallsmängder Stadigt ökande avfallsmängder Johan Sundberg, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mattias Olofsson, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mikael Johnsson, Profu Trots alla nya

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092 Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering förord INNehållSförteckNINg 1. Varför indikatorer? 3 2.

Läs mer

Kapacitetsutredning 2016 Avfallsförbränning och avfallsmängder till år 2020

Kapacitetsutredning 2016 Avfallsförbränning och avfallsmängder till år 2020 Rapport 2016:13 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Energiåtervinning ISSN 1103-4092 Kapacitetsutredning 2016 Avfallsförbränning och avfallsmängder till år 2020 FÖRORD Rapporten ingår i en årlig uppdatering

Läs mer

BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR

BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR Biobränslemarknaden Avfallsbränslemarknaden Returträflis- och utsorterade avfallsbränslen Biobränslemarknaden Profus utredning om biobränslemarknaden redovisar marknadspriser,

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2015

HSBs BOSTADSINDEX 2015 HSBs BOSTADSINDEX 2015 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2015... 7 5 Poängbedömning... 12 6 Frågor och

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar Avfall Sverige Branschorganisationen för avfallshantering och återvinning 400 medlemmar kommuner, kommunbolag - Privata företag är associerade medlemmar Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Det svenske markedet for utsortert trevirke (RT-flis) og avfall. Gjenvinningskonferansen, Arctic Entrepreneur 2017 Mattias Bisaillon, Profu

Det svenske markedet for utsortert trevirke (RT-flis) og avfall. Gjenvinningskonferansen, Arctic Entrepreneur 2017 Mattias Bisaillon, Profu Det svenske markedet for utsortert trevirke (RT-flis) og avfall Gjenvinningskonferansen, Arctic Entrepreneur 2017 Mattias Bisaillon, Profu Mattias Bisaillon Profu (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall 2007-09-18 Författare: Jenny Sahlin, Tomas Ekvall, IVL Mattias Bisaillon, Johan Sundberg, (alla tidigare Avfallsgruppen, Chalmers) Agenda Bakgrund Om förbränningsskatten

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

På gång nationellt och inom EU

På gång nationellt och inom EU På gång nationellt och inom EU Större omvärldsfrågor: På gång nationellt inom avfallsomr Utredning om översyn av avfallsområdet (dir. 2011:66): Allmän översyn av avfallsområdet Tre huvuddelar: 1. Avser

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Uppdaterad senast 2013-05-16 Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Översikt 2009-2012 och fördelning avfallsmängder 2012 Redovisad statistik baseras på statistik från insamling av hushållsavfall från återvinningsstationer,

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Om Avfall Sverige Swedish Waste Management

Om Avfall Sverige Swedish Waste Management Ressourcer vigtigere end systemvalg ved udsortering af organisk dagrenovation Angelika Blom Om Avfall Sverige Swedish Waste Management Avfall Sverige är kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning

Läs mer

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var

Läs mer

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden Mattias Bisaillon, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol

Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol Klimatbokslut för energiföretag Greenhouse gas protocol Framtaget av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). Mer info på http://www.ghgprotocol.org/)

Läs mer

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, % WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Alingsås 328.5 315.5 Attunda 325 346 334 322 Blekinge 299.5 300.5 Borås 328.5 310.5 Eksjö 297.5 Eskilstuna 316 307.5 Falu Gotland 318.5 Gällivare 297 Gävle

Läs mer

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall

Läs mer

Kapacitet för att ta hand om brännbart och organiskt avfall. RVF rapport 2002:02 ISSN rapport

Kapacitet för att ta hand om brännbart och organiskt avfall. RVF rapport 2002:02 ISSN rapport Kapacitet för att ta hand om brännbart och organiskt avfall RVF rapport 2002:02 ISSN 1103-4092 rapport RVF rapport 2002:02 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2002 Upplaga: 1000 ex Förord

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Jönköping Tranås Vetlanda Nässjö Värnamo Gislaved Eksjö Aneby Vaggeryd Sävsjö...

Jönköping Tranås Vetlanda Nässjö Värnamo Gislaved Eksjö Aneby Vaggeryd Sävsjö... Medlemsavgift 2016 Innehåll Länsförbund Stockholms län... 7 Stockholm... 7 Nacka-Värmdö... 7 Järfälla - Upplandsbro... 7 Södertälje Nykvarn... 7 Norrtälje... 7 Lidingö... 7 Botkyrka Salem... 7 Sollentuna

Läs mer

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun PM Mölndal 2014-12-04 PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun Inledning RAMBO har under de senaste åren undersökt förutsättningarna att införa fastighetsnärainsamling av hushållens förpackningar,

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall En ingående beskrivning av projektet Kompletterande informationsbroschyr till tjänstemannautlåtandet kring nytt insamlingssystem

Läs mer

Behöver svensk avfallshantering förbättras? Jan-Olov Sundqvist IVL Svenska Miljöinstitutet 08-59856374 jan-olov.sundqvist@ivl.se

Behöver svensk avfallshantering förbättras? Jan-Olov Sundqvist IVL Svenska Miljöinstitutet 08-59856374 jan-olov.sundqvist@ivl.se Behöver svensk avfallshantering förbättras? Jan-Olov Sundqvist IVL Svenska Miljöinstitutet 08-59856374 jan-olov.sundqvist@ivl.se Frågeställning Har vi inte tillräckligt bra avfallshantering i Sverige?

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Nu får invånare chans att tycka till om sin kommun

Nu får invånare chans att tycka till om sin kommun Utkast/Version PRESSMEDDELANDE 1 (5) 2017-08-07 Nu får 153 800 invånare chans att tycka till om sin kommun Nu är det dags för årets omgång av SCB:s medborgarundersökning. I dagarna får 153 800 invånare

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2017

RSV-rapport för vecka 8, 2017 RSV-rapport för vecka 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 8 (20-26 februari). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade mellan

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Akademiska 75 81 Alingsås 78

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011 Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade provtider,

Läs mer

Västmanlands län Månad

Västmanlands län Månad Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Månad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

Askstatistik från energistatistik

Askstatistik från energistatistik SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS A2001:003 2001 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS Box 4, 831 21 Östersund Telefon: 063-161870 Telefax: 063-161880 E-post: info@itps.nu www.itps.nu För ytterligare information

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2014 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (ÅFS 2014:4) om indelningen av den operativa verksamheten; Publiceringsdatum

Läs mer

RSV-rapport för vecka 6, 2017

RSV-rapport för vecka 6, 2017 RSV-rapport för vecka 6, 2017 Denna rapport publicerades den 16 februari 2017 och redovisar RSV-läget vecka 6 (6-12 februari). Lägesbeskrivning Rapporteringen av respiratory syncytial virus (RSV) visar

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 Denna rapport publicerades den 18 maj 2017 och redovisar RSV-läget vecka 18-19 (1 14 maj). Lägesbeskrivning Aktiviteten för RSV ligger på en mycket låg nivå och passerade

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, %

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus med täckningsgrad < 75% (och därför osäkra data) har markerats med # och gråmarkerats. Sjukhus

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

RSV-rapport för vecka 9, 2017

RSV-rapport för vecka 9, 2017 RSV-rapport för vecka 9, 2017 Denna rapport publicerades den 9 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 9 (27 februari 5 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010 Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer