BRÖDRAFÖRENINGEN FÖRENINGSBANDET 70 ÅR Och lite till.

Transkript

1 BRÖDRAFÖRENINGEN FÖRENINGSBANDET 70 ÅR Och lite till.

2

3 REGISTER - FÖRENINGSBANDET 70 ÅR Inledning 1. Utvecklingen av frimureriet i Karlskoga 2. Tidigt Frimureri i Karlskoga 3. Föreningen Karlskoga FriMurarBröder FMB 4. Brödraföreningen Föreningsbandet 1. Bildande 2. Invigning 3. Vapensköld 4. Medlemsantal 5. Arbetsordning 6. Deputationsloge 7. Verksamhet 8. Notiser från installationer 5. S:t Johanneslogen Hammaren 6. Frimurarlokaler 7. Vänföreningen Bilagor 1. Ordföranden a. Karlskoga Frimurarbröder - FMB b. Föreningsbandet 2. Ämbetsmän a. Karlskoga Frimurarbröder - FMB b. Föreningsbandet 3. Bröder som recipierat före bildandet av Karlskoga Frimurarbröder - FMB 4. Medlemmar i Karlskoga Frimurarbröder - FMB 5. Alla frimurare i Karlskogatrakten 6. Biografier över avlidna bröder a. Tidiga frimurare i Karlskogatrakten b. Karlskoga Frimurarbröder - FMB

4

5 INLEDNING Föreningsbandet firar i år 2014 sitt 70-årsjubileum. För att förstå dess historia och utveckling har jag tecknat ner händelser både före och efter dess bildande. Under 1800-talet fanns det ett fåtal aktiva frimurare boendes i Karlskoga. De var först hänvisade till Karlstad, där den första Johanneslogen grundades år Efter grundandet av logerna i Örebro, S:t Johanneslogen Engelbrecht år 1873 och S:t Andreaslogen Eugen 1884, valde de allra flesta i Karlskogatrakten att utöva sin frimureriska bana i Örebro. Men det dröjde ända till år 1910 innan frimureriet blev aktivt i Karlskoga, d.v.s. för mer än 100 år sedan. Det första informella mötet hölls 8 januari 1910 hos disponent Oscar Andersson i hans disponentbostad i Öfalla. Tillstånd för mötet hade givits av Ordförande mästaren i S:t Johanneslogen Engelbrecht, generalmajor John Lilliehök. Detta möte följdes av fler liknade möten och gav sedan upphov till att Föreningen Karlskoga FriMurarBröder (FMB) bildades Verksamheten var inte stadfäst hos logedirektoriet utan bedrevs informellt. Verksamheten blev periodvis sporadisk med ibland långa uppehåll, bl.a. beroende på centrala instruktioner om begränsningar i frimurareklubbars verksamhet. Sedan mitten av 1800-talet har det funnits Brödraföreningar med fast organisation, som arbetat efter en särskild ritual. Tanken uppstod att ombilda FMB till en Brödraförening. En kommitté tillsattes med uppdrag åt regementspastorn John Karlén, som var Ordförandemästare i S:t Johanneslogen Engelbrekt, att föra förhandlingar med PM, överste Reinhold Geijer. Den 18 mars 1944 skickades en ansökan in till OSM, som undertecknades av föreningens 59 medlemmar. Förslag till stadgar, ekonomisk kalkyl och en ritning till den föreslagna logesalen, festsalen i Stadshotellet, bifogades. Den 15 juni 1944 fastställdes stadgarna för Brödraföreningen Föreningsbandet och rektor Thure Götharson utnämndes till Ordförande. Installation och invigningssammanträde hölls den 30 september I december beslöts att FMB skulle upphöra och tillgångarna överföras till Föreningsbandet. De första åren arbetades det enbart i Johannesgraderna. Men från och med 1946 arbetade Föreningsbandet även i Andreasgraderna. Sedan Föreningsbandet bildades har det funnits en kontinuerlig frimurarverksamhet i Karlskoga. Från 2001 fick Föreningsbandet även rätt att verka som deputationsloge i grad I och II. Den första recipienten antogs den 13 februari Med tillträde den 1 juli 2007 inköptes en egen fastighet, den före detta bruksmässen vid Bofors. Detta gav möjlighet att även bilda en Johannesloge, Hammaren, som invigdes den 26 mars Föreningsbandet ombildades samtidigt så att den numera endast verkar i Andreas-graderna. En Frimurasamfällighet bildades för att sköta den gemensamma skötseln av fastighet och ekonomi Jan Krey Ordförande Föreningsbandet En tanke är att efter vissa korrigeringar och kompletteringar låta trycka boken via on demand publishing. Synpunkter på innehållet mottages därför tacksamt. Ett stort tack till Larz Lundberg för synpunkter och korrekturläsning. Som källor har använts egna noteringar och arkiv, Föreningsbandets arkiv, Karlskoga Bergslags Hembygdsförenings arkiv, Frimurarordens medlemssystem, frimureriska jubileumsböcker och arkivet i Värmländska Provinsiallogen.

6

7 Kapitel 1 1. UTVECKLINGEN AV FRIMURERIET I KARLSKOGA 1.1 Inledning De tidigaste frimurarna i Karlskoga hade recipierats i Karlstad. Efter hand som logerna bildades i Örebro sökte sig de flesta dit för att antantagas till frimurare. Några bröder hade recipierat på annan ort och senare flyttat till Karlskoga. När Föreningsbandet bildade deputationsloge och S:t Johanneslogen Hammaren bildades så har i princip alla receptioner i Johannesskedet skett på hemmaplan. På talet märks en stor uppgång av antalet recipienter i Karlstad. Detta kan troligtvis förklaras med att Theofil Ekelund som var ordförande i Karlskoga kom från Karlstad, och även var ordförande i Carl August S:t C Eng För depl Ham Övriga Summa Antal recipierade aktiva i Karlskoga-trakten i 10-års intervaller På talet skedde en stor ökning av antalet recipienter, vilket troligtvis förklaras med bildandet av Föreningsbandet. De flesta recipierades då hos Engelbrekt i Örebro talet var det åter färre recipienter totalt, kanske ett resultat av 1968 års oroligheter. Därefter har antalet succesivt ökat. På 2000-talet har ökningen skett i Karlskoga med de möjligheter till reception som uppstod med deputationsloge och loge, på bekostnad av receptioner i Örebro 1.2 Receptioner i Karlstad Under början av 1800-talet fanns ett fåtal aktiva frimurare boende i Karlskoga med omnejd. De var hänvisade till Karlstad, där den första Johanneslogen, S:t Carolus, grundades år Men dess två första sammankomster hölls i Kristinehamn! En hölls under Fastingsmarknaden och en måltidsloge två dagar senare. Den första sammankomsten i Karlstad hölls den 11 juli Man hyrde då en lokal i Assambléhuset, som logen senare köpte in år Köpeskillingen var riksdaler, vilket var en mycket stor summa på den tiden. Assambléhuset 1864, Nuvarande logehus, före ombyggnaden 1912, invigt 1869

8 Kapitel 1 Den frimureriska verksamheten i Karlstad var livlig. Men för att erhålla Andreasgraderna behövde man resa till Stockholm eller Göteborg. Att resa med dåtidens kommunikationer var mycket tidsödande med häst och vagn. Det var först på 1860/70-talet efter järnvägarnas tillkomst som resorna blev enklare Därför bildades i Karlstad år 1811 S:t Andreaslogen August, år 1934 namnändrad till Carl August. Det aktiva frimureriet i Karlstad ledde åter till att en loge för högre grader behövdes. År 1820 inrättades därför landets första Stuartsloge i Karlstad; Wermländska Stuartslogen. Den ombildades år 1874 till Värmländska Provinsiallogen. Den stora branden i Karlstad den 2 juli 1865 lade Assembléhuset i aska. I januari 1866 började man planera för ett nytt logehus på samma plats. Till dess att det första sammanträdet i det nya logehuset hölls den 15 februari 1869 bedrevs ingen verksamhet. År 1912 gjordes en del förändringar i byggnaden, bl.a. höjdes taket så att lokalerna på översta våningen kunde göras mer ändamålsenliga. Under åren gjordes en omfattande ombyggnader, bl.a. ny fasad och en helt ny Johannessal. 1.3 Receptioner i Örebro Under Hindersmässan i januari 1873 kom man överens om att söka få bilda en Johannesloge i Örebro. Av länets 36 frimurare var 21 bröder närvarande. Ansökan behandlades välvilligt och redan på hösten samma år invigdes logen den 28 nov. Det ledde till ett ökat antal recipierade Karlskogabor då restiden var kortare till Örebro än till Karlstad. Engelbrecht arbetade först i en förhyrd lokal i det s.k. Kullska huset, där Margaretas festvåning nu ligger. Lokalen blev snabbt otillräcklig och man började planera för byggandet av ett nytt eget logehus. Ett aktiebolag bildades, Byggnadsaktiebolaget Engelbrekt, och höll sin konstituerande bolagsstämma år Samma år inköptes av Örebro stad den s.k. Sahlenfeltska holmen, eller Blekholmen för ett uppseendeväckande lågt pris; kr. Byggnaden grundlades 1883 och blev färdigställd året därpå. Huset invigdes den 20 september 1884 och direkt därefter samma dag invigdes S:t Andreaslogen Eugen. År 1934 gjordes en del till och ombyggnader av huset. Logehuset på Blekholmen, ca sekelskiftet 1900

9 Kapitel 2 2. TIDIGT FRIMURERI I KARLSKOGA 2.1 Tidiga frimurare De flesta av de tidigaste frimurarna i Karlskoga hade recipierats i Karlstad. Efter hand som logerna bildades i Örebro sökte sig de flesta dit för att antantagas till frimurare. Några bröder hade recipierat på annan ort och senare flyttat till Karlskoga. De fyra frimurare med anknytning till Karlskoga som tidigast har anträffats i min forskning är: 1. Anders Fjellman ( ). Pastorats-adjunkt, valdes 1835 till komminister i Karlskoga och Bjurtjärn, ogift. Han recipierade 1817 i S:t Carolus och sedan år 1823 som nr 151 i August (sedermera Carl August). Tillhörde senare Stuartslogen år Bergsmannen och handlanden Olof Jonsson Spik ( ). Han bodde i Bregården i Karlskoga, var gift och hade 11 barn. Olof recipierade 1826 i S:t Carolus. 3. Eric Gustaf Werling ( ). Han var bruksförvaltare på Alkvettern och recipierade 1836 i S:t Carolus och 1842 i August (sedermera Carl August). Tillhörde senare Stuartslogen. 4. Kyrkoherden Eric Tullius Hammargren ( ). Han recipierade år 1863 i S:t Carolus men tog aldrig någon högre grad. Han kvarstod dock i VPL s matrikel till sin död. Han är mest känd för att ha varit konfirmationspräst åt Selma Lagerlöf Eric bodde i Karlskoga prostgård och var gift med Ottilia Lagerlöf, och var morbror åt Selma. Totalt har 67 bröder identifierats, som varit verksamma i trakten av Karlskoga och recipierat före bildandet av FMB. Av dessa levde 51 bröder och 16 hade avlidit när FMB bildades. EFTERNAMN FÖRNAMN YRKE/TITEL Ort FÖDD AVLIDEN Gr I Andersson Albin Fotograf Karlskoga S:t C * Andersson Nils Handlande Immetorp Eng * Bäärnhielm Georg Wendel Civilingenjör Rockesholm Eng Bernhardt Helmer Civilingenjör Rockesholm Eng Carlander Algot v Häradshövding Sà3S * Fjellman Anders Komminister Bjurkärn S:t C * Fries John Disponent Björneborg Eng Charleville Reinhold Bergsingenjör Björneborg Eng Hammargren Eric Tullius Kyrkoherde Karlskoga S:t C * Haques Victor Kronolänsman Bofors Eng * Jansson Carl Godsägare Degerfors Eng Klingberg Richard Ingenjör Degerfors S:t C * Källberg Anders Wilhelm Ingenjör ? 1910 Pol * Lidén Nils Christian Philip Bruksförvaltare Rockesholm Eng * Nilsson Carl Magnus Handlande Degerfors Eng * Ljunggren Carl Herman Trafikchef Eng Nordenfeldt Olof Bergsingenjör Björneborg Eng * Nyberg Per August Handlande Immetorp S:t C Regnell Erik Albert Direktör Björneborg Eng * Spik Olof Jonsson Bergsman, handlande Bregården S:t C * Strokirk Oscar Fredrik Kapten Degernäs Eng Wahlberg Gustaf Kapten/Artilleridirektör Bofors Eng * Werling Erik Gustaf Bruksförvaltare Alkvettern S:t C * Wredling Janne Carlsson Bruksförvaltare Degerfors Eng * Bröder i Karlskogatrakten som avlidit eller flyttat före bildandet av FMB. * = broder avlidit före bildandet av FMB För biografier över dessa frimurare som avled eller flyttat innan FMB bildades, se Bilaga 6 A: Biografier, Tidiga Frimurare i Karlskoga.

10 Kapitel Första organiserade sammankomsten i Karlskoga De 8 januari 1910 företogs den första organiserade sammankomsten i Karlskoga. Av Ordförande Mästaren i S:t Johanneslogen Engelbrecht, generalmajor John (Johan Fredrik) Lilliehöök, hade man erhållit tillstånd att ordna en instruktionsloge i grad I. Lilliehöök levde och var ordförande mästare i Engelbrecht Sammankomsten skedde hos disponent Oscar Andersson i hans disponentbostad i Öfalla. Oscar blev frimurare 1909 och var sedan 1905 disponent för Heroults Elektriska Stål i Öfalla. Ur ett samtida referat: Generalmajor John Lilliehöök, Den 23 januari 1910 föredrogs i S:t Johannes Logen Engelbrecht vid Lärlingeloge följande: Ordförande Mästaren, generalmajor John Lilliehöök hade från frimurarebröder Inom Karlskoga Bergslag på initiativ av den arbetsamme lärlingebrodern, disponent Oscar Andersson, Kortfors bruk och den nitiske medbrodern, kapten Gustaf Wahlberg, Bofors hos honom begärt att logens Förste Sekreterare, den Upplyste brodern banktjänsteman Hugo Hedberg skulle erhålla tillstånd att den 8 januari 1910 i Kortfors bruk för samtliga traktens frimurarebröder hålla ett lämpligt föredrag eller Instruktionsloge om vad som berör Ordens första grad och som man hade sig bekant att frimurareljuset icke får spridas eller dess ord och läror förkunnas på annan ort än där varest lagligen konstituerad loge finnes så upplystes samtidigt för Ordförande Mästaren att särskilda försiktighetsåtgärder skulle vidtagas för det att ingen obehörig måtte få del av Instruktionslo gen i fråga, vadan sålunda Ordförande Mästaren gärna hade lämnat sitt bifall till framställningen ifråga och gladde det honom särskilt att bröderna i orten kände ett livligt behov av en närmare förklaring å de många uråldriga och allvarliga ceremonier som möta den främmande sökanden redan i Ordens första grad. Klockan 7 em samlades sålunda bröderna från Karlskoga kyrkby, Bofors, Degernäs, Granbergsdal och Kortfors å sistnämnda bruk. Några av bröderna tillhörde logerna i Karlstad. Samlingen skedde i disponent Oscar Anderssons vackra och gästfria hem där en synnerligen riklig och välsmakande måltid bestående av julmat och juldryck inmundigades, På borden tindrade de traditionella trearmade julljusen, påminnande bland annat om den trefaldiga frimureriska symboliken 3 x 3. Före detta disponentbostaden i Öfalla i nutid. Heroults Elektriska Stål i Öfalla. Brukskontoret är byggnaden bakom de dubbla björkarna i mitten. Foto taget ca

11 Kapitel 2 Efter måltiden gick man till brukskontoret där själva föredraget hölls. Därvid framfördes först av allt en broderlig hälsning från logen Engelbrecht. Föredraget var ett av Filosofie Doktor Svenssons, som beledsagades med åtskilliga tillägg dels ur Talmansritualen dels ur Ordens allmänna lagar. Bland annat berördes Frimurarebarnhuset, Ordens Brödragåvor samt Ordens stora praktiska betydelse för en var sann frimurarebroder. Den Högt Upplyste brodern, kommissarie Gustaf Insulander framförde de närvarande brödernas tack till föredragshållaren. Kapten Gustaf Wahlberg framförde de samlade brödernas tack till Ordförande Mästaren, generalmajor John Lilliehöök för det lämnade tillståndet till detta frimuraremöte. Därefter skedde insamling till de nödlidande som skulle överlämnas till logen Engelbrechts fattigkassa. Insamlingen uppgick till kronor 10:50. Ett synnerligen angenämt och broderligt samkväm vidtog därefter med både roliga och allvarliga anföranden samt solooch kvartettsång. Till sist avtackades värden disponent Andersson. Snart förkunnade bjällerklang att hästar och slädar var framkörda och att det var tid till uppbrott. I den stilla stjärnklara vinternatten for så samtliga bröder nöjda och belåtna med både sin andliga och lekamliga spis hemåt. Sent skall denna mycket lyckade "Broders- och Kamratfest" långt inne i djupa Bergslagen förblekna. Dylika sammankomster som denna har det goda med sig att många sanna frimurarebröder som har svårt att infinna sig i Örebro vid de tillfällen då Instruktionsloge hålls blir i tillfälle att få en flik lyftad av den mystiska slöja som för honom döljer vad frimureriet är, vad därmed menas, dess ändamål m.m. Givetvis sporras han genom sådana värdefulla upplysningar till att fortsätta vandringen på den inslagna vägen som leder till Sanning och Ljus. Nämnda deltagare i referatet: - Disponent Oscar Andersson, grad I - Kapten Gustaf Wahlberg, grad II - Kommissarie Gustaf Insulander, grad X - FS i Engelbrecht, Banktjänstemannen Hugo Hedberg, grad IX Det nämndes en broder bosatt i Degernäs, och detta torde vara godsägaren Johan Jansson (IV/V) eller bruksägarfen Carl Valentin Jansson (III). Det är oklart vilka övriga bröder som deltog. Och om det skedde fler liknande sammankomster.

12 Kapitel 3 3. Föreningen Karlskoga FriMurarBröder - FMB År 19l4 Den 4 december bildades en "Frimurareklubb" i Karlskoga. Den fick namnet Föreningen Karlskoga Frimurarbröder, förkortat FMB. Sammankallande var prosten, Teol. Dr. Fil. lic. Teofil Ekelund, och som en följd av år senare var klubbens ordförande. Syftet med klubbens verksamhet var att befrämja broderligt umgänge och förkovran i den Konungsliga Konsten. Samt att behov förelåg att Bröderna i Karlskoga med omnejd oftare kunde träffas än vid logemötena i Karlstad och Örebro. Vid denna tid var det fortfarande med dåvarande kommunikationer en kostsam och tidsödande resa att komma till en loge. Sammankomsterna avsåg ej någon särskild grad, utan även de som bara hade grad I fick alltid närvara. Sammankomsten hölls i Wermlandsbankens lokaler vid Centralplan. Vid denna första sammankomst närvarade 10 bröder: Prosten Teofil Ekelund Bryggmästare Petrus Nilsson Källarmästare John Liedberg Grosshandlare Gustav Pettersson (Sven Petersons fader) Ingenjör Carl Reuterman Överingenjör Knut Andersson Ingenjör Gösta Strömbäck Ingenjör Erik Starck Köpman Gustaf Th(eodor) Andersson (Åke Anderssons fader) Överingenjör Olof Westerberg, Degerfors Theofil Ekelund, FMB s förste ordförande Wermlandsbanken, foto från 1910-tal. Här skedde sammankomsterna År 1915 Den 29 december hölls nästa sammankomst med närvaro av 15 bröder. Föredrag hölls både i grad I och i grad IV/V. Till ordförande valdes Th. Ekelund och till klubbmästare valdes Gustaf Pettersson. Vidare beslöts att fyra sammankomster om året skulle hållas, fördelade på en sammankomst i varje kvartal. Det blev emellertid inte alltid så. I fortsättningen blev det endast en, två och i enstaka fall tre per år. Under vissa år blev det ingen sammankomst alls. Brödramåltiderna intogs under åren i dåvarande Centralhotellet, som frimurarbrodern John Liedberg drev då verksamheten i Karlskoga startade. Centralhotellet, foto ca Här intogs måltiderna År 1916 Detta år hölls det fyra sammankomster. I början av de förda protokollen var angivet att Sedan det kostaterats, att inga obehöriga voro i tillfälle att taga del av förhandlingarna, hälsades Br välkomna". Det beslöts att upptaga en medlemsavgift av en 1 krona för bestridande av gemensamma utgifter. Gustaf Pettersson valdes till sekreterare och Hilding Lenander till sekreterare. Ett kassafack hyrdes hos Wermlandsbanken till förvaring av hemliga handlingar. Åren 1917 och 1918 Det hölls två sammankomster vartdera året. Intresset hade nu börjat stiga.

13 Kapitel 3 År 1919 Tre sammankomster hölls. Medlemsantalet hade nu stigit till det dubbla, 30 medlemmar var närvarade vid sammankomsterna. Årsavgiften som från början var l krona höjdes till 3 kr per medlem. Deltagande bröder vid ett av mötena år Deltagare från vänster: Stående övre raden: Gust. Th. Andersson, Torsten Wennerström, Herbert Sjöholm, Johan Åberg, Gustaf Persson, Jacob Holmberg, Karl Amadeus Rydström, Frans Oskar Waller, Sven Peterson, Rudolf Holmberg, Alarik Cöster. Stående mellersta raden: Johan Jansson, Pontus Andersson, gäst, Carl Söderquist, Emil Otterdahl, Uno Björkgren, Petrus Nilsson, Gustaf Insulander, Axel Modig, Axel Carlberg Carl Reuterman. Sittande: Alexander von Strussenfelt, Olof Westerberg, Hilding Lenander, Theodor Ekelund, Gustaf Pettersson, Pehr Aspelin, Karl Jansson. Åren 1920, 1921, 1922 och 1923 Det hölls två sammankomster vartdera året. År 1922 erhölls en hälsning från Kristinehamns Frimurareklubb (konstituerad 1921) varvid tanken framfördes om ömsesidiga besök klubbarna emellan. Om något utbyte mellan klubbarna blev av nämner inte protokollen, men troligen skedde detta aldrig. Fem år senare än Karlskoga, år 1949, ombildades Kristinehamns Frimurareklubb till en "laglig" brödraförening. År 1924 Endast en sammankomst hölls. År 1925 Det hölls tre sammankomster. År 1926 Detta år hölls ingen sammankomst. Detta berodde troligen på att ordföranden, Prosten Theofil Ekelund flyttade till Fryksände år 1925, där han fått en kyrkoherdetjänst. Han kvarstod dock även år 1926 såsom ordförande. Theofil innehade samtidigt även en tjänst i logen i Karlstad, han var där OM i S:t Andreas Logen Carl August åren samt

14 Kapitel 3 År 1927 Detta år hölls bara en sammankomst, den sista som skedde Wermlandsbankens hus. Vid denna sammankomst avsade sig Prosten Theofil Ekelund ordförandeuppdraget, och klubben utnämnde honom till Hedersordförande. Han hade då varit ordförande i klubben åren 1914 t.o.m Vid denna sammankomst utsågs Rektor Hilding Lenander till ordförande i klubben. Åren 1928, 1929, 1930 och 1931 Inga sammankomster skedde. Det framgår ej av protokollen varför inga sammankomster hölls. Hilding Lenander, ordförande Åren 1932, 1933, 1934, 1935 och 1936 En sammankomst hölls varje år i december månad. Rektor Lenander som nu var ordförande fr.o.m. år 1927 avsade sig ordförandeskapet År 1933 utnämndes Kamrer Pehr Aspelin till ordförande, ett uppdrag som han innehade t.o.m. år Sammankomsterna hölls åren i nya Sparbankshuset. Nu hade antalet deltagande medlemmar stigit till 45 Bröder. År 1937 Hölls en sammankomst och då i Karlskoga Praktiska Läroverk. Pehr Aspelin, ordförande Åren 1938 och 1939 Det hölls inga sammankomster. Sparbankshuset, här skedde sammankomsterna Karlskoga praktiska läroverk, här skedde sammankomsten 1937

15 Kapitel 3 År 1940 Det hölls en sammankomst, i det nybyggda Stadshotellets festsal. Vid denna sammankomst avsade sig Kamrer Aspelin återval som ordförande, och Borgmästare Eric Ericson utnämndes till efterträdare. Det nybyggda Stadshotellet, här skedde sammankomsterna Eric Ericsson, ordförande Åren 1941 och 1942 En sammankomst hölls varje år under dessa krigsår. År 1943 Två sammanträden hölls, ett i oktober och ett i december. Vid sammankomsten den 5 oktober avsade sig Borgmästare Ericson ordförandeuppdraget. Vid den slutna omröstningen fick apotekare Stenbom 9 röster och rektor Götharsson 27 röster. Till ny ordförande utsågs alltså Rektor Thure Götharsson. Vid sammankomsten i oktober talade Regementspastor John Karlén. Saxat ur protokollet: Talaren erinrade sedan om föreningens bildande under Dr Theofil Ekelunds Karlskoga-tid. Arbetet bedrevs säkerligen med vederbörandes goda minne. Under senare år har emellertid den åsikten kommit att råda att klubbar av det slag som denna förening utgör ej borde existera. På en del håll har därför bildats Thure Götharsson, ordförande Brödraföreningar, som hade en fast organisation och arbetade efter särskilt utfärdad ritual. Om bröderna så önskade vill talaren hos Provinvialmästaren efterhöra, hur vederbörande i Karlstad ställde sig till försalget att bilda en Brödraförening i Karlskoga. Det tillsattes en kommitté under ledning av Regementspastor John Karlén att föra diskussioner med Provinsialmästaren och vederbörande i Stockholm om inställningen till denna fråga. Vid styrelsemötet den 30 oktober redogjorde Karlén för dessa diskussioner som utfallit positivt. Det beslöts då att starta det arbete som behövdes för att göra en ansökan. I protokollet angavs som förslag att Brödraföreningen skulle heta Carl IX. Vid sammanträdet den 9 december beslöts att en ansökan skulle inlämnas för bildandet av en Brödraförening. Den l december 1944 Det sista sammanträdet hölls i Föreningen Karlskoga Frimurarbröder, 7 bröder deltog. Det beslöts att förfeningen skulle upplösas då Brödraföreningen Föreningsbandet bildats och invigningssammanträde redan hållits den 30 september Klubbens samtliga tillgångar och behållning på postgirot överlämnades till Brödraföreningen. Därmed hade den ur frimurerisk synpunkt "olagliga" frimurarklubben upphört.

16 Kapitel 4 4. FÖRENINGSBANDET 4.1 Bildande Den 18 mars 1944 tillställdes Konungen VSM en skrivelse med anhållan om bildande av en Brödraförening. Skrivelsen med bilagor översändes till Provinsialmästaren i VPL, Överste Reinhold Geijer för vidare befordran till Hans Maj:t Konungen VSM. Brödraföreningen skulle förslagsvis kallas FÖRENINGSBANDET och vara lydande under Värmländska Provinsiallogen och arbeta inom graderna I-VI. Regementspastor John Karlén, som var utsedd ordförande i den tillsatta interimskommittén, avslutade följebrevet till Provinsialmästaren med: "Anhålles vördsamt att Ni Högst Upplyste Broder måtte med förord översända ansökningen till VSM." Överste Reinhold Geijer I skrivelsen bifogades: 1. Förslag till stadgar 2. Ekonomisk kalkyl, minst kr. stod till förfogande 3. Ritning över tilltänkta lokaler 4. Skriftlig förbindelse enligt 15 kap. 3 av Ordens Allmänna Lagar sägs (enl. äldre upplaga). Förbindelsen var undertecknad av Thure Götharson, Sven Peterson och Ernst Arneman. Teckningslistan till grundfonden upptog kr. 46 bröder bidrog med mellan 25 och 200 kronor. Beloppen motsvarar i dag att grundfonden var kr, att brödernas bidrag var kr. Regementspastor John Karlén

17 Kapitel 4 Den 15 juni 1944 erhölls från VPL genom nådigt beslut av VSM att ansökan till alla delar godkänts för bildandet av en Brödraförening. Vid invigningssammanträdet den 30 sept "uppmanade Provinsialmästaren sekreteraren i VPL uppläsa att tillstånd beviljats för Frimurarebröder i Karlskoga med omnejd att bilda en Frimurare Brödraförening benämnd FÖRENINGSBANDET, samt Hans Maj:t Konungens VSM fullmakt för den Upplyste Brodern Thure Götharson att vara dess ordförande." Beslut att bilda loge, översta delena av beslutet Beslut om Ordförande Thure Götharsson 4.2 Invigningen den 30 september 1944 Invigningen skedde lördagen den 30 september 1944 i Stadshotellets festvåning. Måltidspriset var 14 kronor inklusive vin, kronor utan. Totalt deltog 62 bröder, varav 15 var gäster. Invigningssammanträdet präglades av högtidsstämning. Sedan de särskilt inbjudna nio högre ämbetsmän m.fl. från VPL tagit plats i arbetsrummet, införde ceremonimästaren den av VSM utnämnde ordföranden Thure Götharson. Därpå införde, under orkestermusik, ceremonimästarna och Stora Vakten Provinsialmästaren i Värmländska Provinsiallogen RoKmRk Överste Reinhold Geijer samt Deputerade Provinsialmästaren i VPL RoKmRk Landshövding Abraham Unger. Provinsialmästaren höll invigningstalet och Deputerade Provinsialmästaren höll ett föredrag om Frimureriets hemlighet. Den första uppsättningen ämbetsmän i Brödraföreningen Föreningsbandet var: Ordförande: Rektor Thure Götharson FCM: Exp.chef Oscar Flodin Vice Ordf. Bankkassör Sven Peterson ACM: Köpman Enar Carlsson FFBB: Apotekare William Stenbom FS: Kamrer Ernst Arneman AFBB: Länsveterinär Nils Carlström AS: Häradsskrivare Anders Persson FABB: Fotograf Eric Venström FSkM: Hovurmakare Harry Andersson AABB: Jägmästare Herbert Blomquist ASkM: Målarmästare Ture Andersson FT: Kontraktsprost Karl Fredell FA: Sven Petersson AT: Kyrkoadjunkt Karl Björklund För Föreningsbandets alla ämbetsmän, se Bilaga 2 B.

18 Kapitel 4 Ämbetsmännen utgjorde även brödraföreningens styrelse och som sålunda hade detta utseende vid Föreningsbandets första sammanträde. Från VSM, kung Gustav V, erhölls ett lyckönskningstelegram som upplästes under invigningen. Det levererades med företrädesrätt. 4.3 Vapenskölden Till skölden fanns många idéer till utformning. För att utformningen av skölden skulle bli heraldiskt riktig anlitades våren 1947 kapten H.J.S. Kleberg som var sekreterare i Riksheraldikerämbetet. Några olika förslag på sköldens utformning Karlskogas stadsvapen Den slutliga utformningen av skölden baserades på Karlskogas stadsvapen. Det hade antagits bara några år tidigare då Karlskoga blev stad år Förslaget översändes på hösten 1947 till logedirektoriet som fastställde skölden den 10 oktober Sedan blev ärendet liggande där och först i april 1948 erhölls besked från VPL att förslaget var godkänt. För tillverkning av skölden anlitades dekorationsmålaren L.H. Larsson i Stockholm. Han levererade skölden den 26 augusti till en kostnad av 150 kr. Skissen Originalskölden

19 Kapitel Medlemsantal Medlemsantalet vid invigningssammanträdet år 1944 var 59 verkande och 1 tjänande Broder. Det var sedan ständigt stigande till ca 1970, för att sedan minska. Se även diagrammet i kapitel 1.1, som visar antalet recipienter. På senare tid har antalet medlemmar i Föreningsbandet ökat. Då Johanneslogen Hammaren bildades 2008 överfördes 20 stycken Johannesbröder dit Medlemsutvecklingen för återfunna medlemsantal, inklusive tjänande bröder. 4.5 Arbetsordning Arbetsordningen lades upp så att alla bröder skulle ha möjlighet att närvara varje gång. D.v.s. att det fanns en sammankomst i grad I varje gång det var en sammankomst september Invigning i grad I 4 december II och I 1 februari I 15 mars III och I september Högtidsdag i grad I 6 december II och I 24 januari I 14 mars III och I 25 april I Arbetsordningens upplägg under olika år September Oktober November Februari Mars April September Oktober November December Januari Februari Mars April Högtidsdag i grad I IV/V och I II och I III och I VI och I I Högtidsdag i grad I VI och I II och I I III och I I ekonomi VI och I I val 4.6 Deputationsloge från år 2001 till och med 2008 Från den 1 oktober 2001 erhöll Föreningsbandet efter ansökan av Ordföranden Erik Olson tillstånd att bli deputationsloge. Man fick verka i grad I och II under S:t Johanneslogen Engelbrecht. När S:t Johanneslogen Hammaren startade sin verksamhet den 26 mars 2008, omvandlades Föreningsbandet att verka som en Brödraförening i Andreasgraderna. Därmed upphörde tillståndet att verka som deputationsloge. Den första broder som recipierades var Torsten Hjersing den 13 februari Torsten Hjersing, Föreningsbandets första recipient

20 Kapitel 4 Totalt recipierades 26 bröder i grad I och 8 bröder i grad II under tiden som Föreningsbandet var deputationsloge. Grad I Recipienter i deputationslogen 4.7 Verksamhet Föredrag och instruktioner dominerar en brödraföreningars arbete. Dessa ha hållits av dels egna ämbetsmän och medlemmar, dels av ämbetsmän från Loger och andra brödraföreningar, samt vid några tillfällen av högre ämbetsmän i Stora Landslagen. 10-års jubileum 1954 Grad II Nr Datum Namn Datum Namn Torsten Hjersing Mats Andersson Jörgen Bergmark Patricio Cifuentes Rivera Hauke Hellwig Alf Larsson Martii Siipo Peter Bergström Eklöf Bengt Schön Tommy Rassmir Tomas Mathiesen Ola Berger Rickard Ericsson Lennart Magnusson Hans Larsson Örjan Karlsson Krister Davidsson David Wolke Mats Andersson Patricio Cifuentes Alf Larsson Bengt Schön Tomas Mathiesen Maciej Grosz Hans Larsson Krister Davidsson Mikael Römmelman Rickard Ericsson Olof Frisk Ingemar Eriksson Stefan Gustafsson Christer Lasson Ingemar Rörqvist Lars-Erik Larsson Vid Högtidsdagen den 30 september 1954 firades 10-års jubileum. Inbjudna var OSK, Kabinettskammarherre Rolf von Heidenstam samt 21 högre frimurare. OSK var dock på grund av utlandsresa förhindrad komma. Bland de inbjudna som kom var Provinsialmästaren Reinhold Geijer samt deputerade Provinsialmästaren Gustaf Malmros samt ett flertal bröder från Karlstad, Örebro, Lindesberg och Uddeholm. En nyskriven frimurarkantat framfördes. Den var författad av Ernst Arneman och Hilding Magnusson. Lyckönskningstelegram från Gustaf Adolf Logerna i Örebro skänkte en frimurarflagga. Den pengagåva som Ordförande Thure Götharsson fick motta vid sin 60-årsdag under sommaren skänkte han till föreningen, med önskan om att nya ljusstakar skulle inköpas.

21 Kapitel Notiser från installationer Installation av Olle Holmén 1980 Civilingenjör Olle Holmén installerades som Ordförande den 27 februari Installation av Ingemar Vistéus 1984 Direktör Ingemar Vistéus installerades som Ordförande den 28 mars Från vänster: Nisser, Sigurd Bergström, Olle Holmén, Sven Nygren och Bertil Myrin Installation av Kurt Walter 1991 Direktör Kurt Walter installerades som Ordförande den 25 september Från vänster: Ingemar Vistéus, PM Bo Åkerrén, Kurt Walter och Sven Nygren. Till h.: Vår serveringshjälp Rut Kiefernagel.

22 Kapitel Installation av Erik Olson 1999 Adjunkt Erik Olson installerades som Ordförande den 17 mars1999. Från vänster: Ingemar Vistéus, Kurt Walter, Erik Frisell, Åke Andersson, Gunnar Kempe, Arnold Eriksson och Erik Olson Installation av Nils Eklund 2005 Rektor Nils Eklund installerades som Ordförande den 26 september Från vänster: Gunnar Jakobsson, Nils Eklund, Bertil Ragne och Erik Olson.

23 Kapitel Installation av Jan Krey 2008 Civilingenjör Jan Krey installerades som Ordförande den 24 september Föreningsbandets ämbetsmän, från vänster: Bertil Svensson, Bengt Sjölander, Mats Lindquist, Jan Krey, Carl Johansson, Paul Henriksson och Göran Magnusson. Från vänster: Stig Dahllöf, Bengt Holmgren, PM Åke Lindell, Erik Olson, fpm Bertil Ragne, Ingemar Vistéus, Jan Krey, Hilding Karnéus, Nils Eklund, Per-Uno Unosson, Gunnar Jakobsson, Per Zetterberg och Lars Mansfeld.

24 Kapitel 5 5. S:t Johanneslogen HAMMAREN I samband med att fastigheten Boforsmässen inköptes fanns det egna lokaler för att kunna bilda en Johannesloge. Föreningsbandets dåvarande ordförande Nils Eklund förde diskussioner med dåvarande Provinsialmästaren Bertil Ragne, som var mycket positiv till detta. Under Bertils tid hade det dessutom tillskapats två nya loger i Karlstad. En ansökan med 85 grundläggande bröder skickades till Ordens Stormästare hösten I februari 2008 beslutade Stormästaren att instifta St Johanneslogen Hammaren. Den nya logen invigdes den 26 mars 2008 mars av dåvarande Stormästaren Anders Fahlman och den nytillträdde Provinsialmästaren Åke Lindell. Detta var exakt ett halvår efter att de nya ordenslokalerna invigdes. Som logens förste OM utsågs och installerades rektor Nils Eklund. Jan Lindman, fpm Bertil Ragne, Stormästaren Anders Fahlman, OM Nils Eklund, PM Åke Lindell och Lars Miliander. Logens namn syftar på den stångjärnshammare som anlades 1646 i älven bredvid logehuset. Stångjärnshammaren lade grunden till företaget Bofors och den starka utvecklingen av orten Karlskoga. I vapenskölden återfinns symboler för denna verksamhet, en hammare ett vattenhjul. Som logens valspråk antogs: Manu ett mente (Med hand och sinne). Hammarens första ämbetsmannakedja: Från vänster: Carl Johansson IB, Tomas Söderqvist FABB, Olavi Hevlér CM, Göran Magnusson FFBB, Nils Eklund OM, Jan Krey A, Per Aspeli ADM, Johnny Jansson FSkM, Jonas Bergman Wallin FT och Torsten Hjersing FS.

25 Kapitel 6 6. FRIMURARLOKALER Januari 1910, Brukskontoret och disponentbostaden i Öfalla Före detta disponentbostaden i Öfalla i nutid. Heroults Elektriska Stål i Öfalla. Brukskontoret är byggnaden bakom de dubbla björkarna i mitten. Foto taget ca Sammankomsterna de första 20 åren skedde i Wermlandsbankens resp. Sparbankens lokaler, då många av de mer framstående och aktiva bröderna arbetade där. Wermlandsbanken Wermlandsbanken, foto från 1910-tal. Här skedde sammankomsterna Nya Sparbankshuset, Sparbankshuset, här skedde sammankomsterna

26 Kapitel 6 Karlskoga Praktiska Läroverk, 1937 Karlskoga praktiska läroverk, här skedde sammankomsten , Stadshotellet Sammankomsterna hölls i det nybyggda Stadshotellets festsal. När Föreningsbandet bildades skickades det in ritningar över lokalerna som sedan godkändes i Stockholm. Det nybyggda Stadshotellet, ca Här skedde sammankomsterna , Sparbankshuset, Centralplan Lokaler hyrdes av Odd Fellow från den 1 juli Hyran var kr per år var hyran kr och 1979 var hyran uppe i kr. Vi fick då disponera lokalen upp till 16 gånger per år. Sparbankshuset / Blå huset vid Centralplan år 2001

27 Kapitel 6 Logerummet i Centralplan Sökande efter nya lokaler I flera år under början av 1980-talet fördes sonderingar att hitta nya lokaler. Logelokalerna i Sparbankshuset hyrdes av Odd Fellow, men utnyttjades även av Frimurarna och Bifrost. Bland de många idéer som fanns var att 1984 förvärva den före detta Saga-biografen som nyss lagts ner. I fastigheten fanns även några bostadslägenheter och en affärslokal. Avsikten var att bygga om biosalongen till en föreningslokal och skaffa intäkter genom förhyrningar. Från Frimurarnas sida sköttes diskussionerna av Ordföranden Ingemar Vistéus. Tillsammans hade de tre logerna vid denna tid tillsammans cirka 410 medlemmar: Bifrost 180 medlemmar Odd Fellow 150 medlemmar Frimurana 80 medlemmar Tanken var att bilda ett aktiebolag som skulle sköta hela verksamheten inklusive uthyrningar. Varje loge skulle äga 1/3-del av aktierna vardera. Finaseringen var tänkt att ske genom att ta medel ur respektive loges byggnadsfond och att medlemmarna skulle kunna satsa kapital genom att köpa aktier. Den totala kostnaden beräknades till 1,5 miljoner kr. Av detta belopp var inköpspriset kr. Ombyggnadskostnaderna beräknades till 1 miljon. Det planerades för en logelokal för personer, matsal, kök och cafeteria. Lånemöjligheter för logernas medlemmar hade preliminärt träffats med Handelsbanken och dåvarande Wermlandsbanken. Intresseanmälan skulle skickas in senast Ritningarna godkändes av logedirektoriet. Det blev en god uppslutning bland frimurarna och Odd Fellow. Bland bröderna hos Bifrost blev uppslutningen dålig, men de kunde tänka sig att hyra lokalerna. Den ekonomiska basen blev därför dålig, så projektet fick läggas ner. Dessutom var det inte realistiskt att räkna med en stor mängd frivilligt arbete från bröderna för att sänka kostnaderna. Det var kanske tur att projektet inte blev av, då fastigheten och ett intilliggande hus brann ner i september år 2003.

28 Kapitel , Kanalvägen 9 Odd Fellow blev uppsagda från lokalen i Sparbankshuset och alla logerna blev därmed hemlösa. Kanalvägen 9, år 2002 Diskussionerna fortsatte med de övriga logerna. Bofors hade vid denna tid ett stort antal tjänstebostäder som successivt såldes ut. Tillsammans med Odd Fellow, Bifrost och Hantverksföreningen inköptes en före detta direktörsvilla på Kanalvägen 9 av Bofors. Dåvarande ordföranden Ingemar Vistéus hade mycket goda kontakter inom bolagets ledning som möjliggjorde detta köp. I detta hus hade det tidigare bott många legendariska högre tjänstemän vid Bofors. I huset fanns i bottenplanet en hall, ett logerum, en stor matsal och kök. En trappa upp fanns sällskapsrum och ett kontorsrum till varje loge. I källaren fanns förvaringsutrymmen. Några interiörbilder från högtidsdagen 2003.

29 Kapitel 6 Från 2007, Hyttåsvägen 17, fd Boforsmässen Med tillträde den 1 juli 2007 inköptes en egen fastighet, den före detta bruks/tjänstemannamässen vid Bofors. Vår andel av logehuset på Kanalvägen såldes till Rebecca-logen för att finansiera fastighetsköpet. Under sommaren bedrevs en intensiv upprustningsverksamhet för att kunna iordningställa lokaler för logeverksamhet mm. Den 26 september 2007 kunde lokalerna invigas vid Föreningsbandets högtidsdag. I huset finns även en restaurangverksamhet med lunch, catering och beställningsverksamhet. Övriga hyresgäster är Rädda Barnen, fackförbundet Ledarna, uppfinnarföreningen i Karlskoga och Wikers AB Huset byggdes år 1906 som hotell för bolaget Bofors gäster och kunder. Huset ritades av Folke Zettervall ( ). Han ritade även Bofors nya stationshus som byggdes samtidigt. Vykort, postat 1906 Vykort, postat 1940-tal Huset ersatte det tidigare hotellet som låg vid Bofors station. Det uppfördes på 1870-talet och hade tidigare tjänat som rådhus i Nora. Den då nybyggda järnvägen till Nora gjorde det möjligt att frakta ner huset. När Bofors nya hotell invigdes 1930 blev huset restaurang för tjänstemännen vid Bofors. Det kallades i folkmun "Boforsmässen", och hotellrummen på övervåningarna blev ungkarlsbostäder och sedermera kontor. Huset byggdes till flera gånger. Första gången var 1928 med en länga mot Timsälven, eftersom det behövdes en större matsal. Den matsalen är idag vårt stora logerum. Åt söder tillkom en veranda, åt norr byggdes sedan ytterligare en matsal. År 1984 gjordes en stor tillbyggnad mot E18, som nu är den stora matsalen för restaurang Mässen. Arkitekten var Bertil Jansson. Vid ombyggnaderna har den ursprungliga stilen bibehållits.

30 Kapitel 6 Några interiörbilder Stora logesalen, för grad I, II och IV/V Frimurarmatsalen Lilla matsalen i resturangen Stora matsalen i resturangen Kansliet OM/O ämbetsrum Studierum Avlidna bröders sköldar Baren Salongen

31 Kapitel 7 7. VÄNFÖRENINGEN FÖRENINGEN FRIMURARNAS I KARLSKOGA VÄNNER Bildande Ett konstituerande sammanträde höll den 2 februari 1959 där man beslöt att föreningen skulle bildas. Samma dag hölls ett konstituerande möte. Den första styrelsen bestod av: Ordförande Vixce ordförande Sekreterare Kassaförvaltare Ordinarie ledamot Suppleanter Bankkassör Sven Peterson Tillsynslärare Paul Rammer Kontorsföreståndare Lars Sennerfeldt Kamrerarassistent Hilding Karnéus Tandläkare Sven Nygren Ingenjör Sven Englund Jägmästare Herbert Blomqvist Redan några dagar senare hölls nästa sammanträde. Då beslöts att beställa tryckning av hyllningsadresser och kondoleansbrev, i 300 resp. 200 exemplar. En skrivelse ingavs till VSM den 16 februari med anhållan att få bilda vänföreningen. Den var undertecknad av Föreningsbandets ordförande Thure Götharsson och dess vice ordförande Sven Englund samt av Vänföreningens ordförande i interimsstyrelsen, Sven Peterson. Den första medlemsavgiften bestämdes till 5 kronor per kvartal. Under det första verksamhetsåret 1959 anslöt sig ett fyrtiotal frimurare. Vid det första verksamhetsårets slut kunde Vänföreningen överlämna aktier i Skandinaviska Banken till ett värde av kronor till Föreningsbandets byggnadsfond. Stadgar Stadgarna fastställdes av VSM den 1 december Ändamålet i de första stadgarna var att stärka Föreningsbandets kassa för lokalhyra och inventarier samt att samla medel till Föreningsbandets byggnadsfond. Vänföreningens första stadgar

32 Kapitel 7 Vid årsmötet i februari 1960 avsade sig Sven Peterson uppdraget som ordförande och Paul Rammer valdes om ny ordförande. Det beslöts vidare att årsavgiften skulle vara 20 kronor och att antaga de av VSM godkända stadgarna. Under 1960 var antalet betalande medlemmar 33. Medlemsavgifter och gåvor uppgick till 745 kr och försäljning av hyllningskort och kondoleanser uppgick 368 kr. Årets resultat blev kr som kunde överlämnas till Föreningsbandet i form av fyra aktier i Skandinaviska Banken samt en check. Under 1961 inköptes 10 psalmböcker som överlämnades till Föreningsbandet. Det började upprättas födelsedagslistor som distribuerades till bröderna, med uppmaning till bröderna att köpa hyllningar. Medlemsavgifter och gåvor uppgick till 743 kr och försålda hyllningar och kondoleanser till kr. Årets resultat blev kr. De kommande årens verksamhet präglades av insamling av medel för hyllningar och kondoleanser till bröder. Även inköp och försäljning av utensilier som handskar och psalmböcker var en viktig del. Överskottet överfördes till Brödraföreningen. I årsberättelsen 1967 konstaterades det att under åren hade överlämnats totalt ca kr. Nya stadgar 1996 År 1996 ändrades stadgarna, bl.a. ändamålet och vem som kan bli medlem: 2 Vänföreningen skall ha till ändamål att: - vara brödraföreningen Föreningsbandets organ för caritasverksamhet. Caritasverksamheten kan bestå av uppvaktning av jubilarer inom Vänföreningen, uppmuntran och stöd av enskild medlem, ekonomiskt stöd till nödlidande eller till utomstående organisation med detta syfte. - ekonomiskt stödja brödraföreningen Föreningsbandets frimureriska arbete. 3 Medlemskap Medlemskap i Vänföreningen kan vinnas av envar som sympatiserar med föreningens ändamål. Nya stadgar 2008 I juni 2008 beslöts om nya stadgar med en ny inriktning på ändamålet, då man från centralt håll ville att Caritasverksamheten ska skötas av logerna/brödraföreningarna: 2 Ändamål Vänföreningen skall ha till ändamål att: - Samla in medel till frimurarverksamheten i Karlskoga. - Vara en social resurs för frimurarsamhället i Karlskoga. Tonvikten har därmed de senaste åren varit på den sociala biten. Föreningen ordnar bl.a julgransplundring, musikaftnar, lunchföredrag mm. I maj månad ordnas regelbundet en Vårutfärd med damer tillsammans med frimurare från brödraföreningarna i Filipstad, Kristinehamn, Lindesberg och Sunne. Föreningarna turas om att arrangera dessa utflykter. Vårutflykten till Gelleråsens motorstadion i Karlskoga 2013

33 Bilaga 1 A Bilaga 1 A - ORDFÖRANDE I FÖRENINGEN KARLSKOGA FMB Ytterligare information kan finnas i Bilaga 4 B, Biografier över avlidna bröder i FMB. Theofil Ekelund Ordförande Yrke: Prost Övr. namn: Carl Theofil Född: Död: Rec.: 1909 S:t C Högsta grad: X 1920 Övrigt:: OM i två omgångar i Carl August ( samt ), talman i VPL. Initiativtagare till och förste ordförande i FMB, Föreningen Karlskoga FriMurarBröder. Theofil föddes i Karlstad som son till kronofogden Lars Johan Ekelund. I Stockholm studerade han i Katarina Allmänna Läroverk och avlade sedan studentexamen vid Högre Latinläroverket Därefter studerade Theofil i Uppsala och avlade teologisk filosofisk examen 1885, teoretisk teologie examen 1888, praktisk teologie examen 1889 och folkskollärarexamen Theofil prästvigdes 1890 och hans första tjänst var som pastorsadjunkt i Sillerud. Efter olika tjänster i Värmland tillträdde Theofil som kyrkoherde i Karlskoga år Denna tjänst innehade han till 1923, då han blev kyrkoherde i Fryksände. Han kvarstod dock som ordförande till Theofil hade en enastående arbetsförmåga. Samtidigt som han var kyrkoherde i Karlskoga avlade han en licentiatexamen och skrev en prästmötesavhandling. Theofil promoverades till teol. dr 1917 och blev fil. lic. i konsthistoria Förutom sina akademiska studier författade han och deltog i ett stort antal skrifter och böcker. Theofil hade många kommunala uppdrag i Karlskoga; han var bl.a. inspektor för Karlskoga kommuns mellanskola Theofil var mycket intresserad av arbetet för folkbildning och nykterhet. Hans arbete i nykterhetsrörelsen var landsomfattande, dels genom nykterhetsmöten runt om i landet och dels genom folkskriften Nytt Korståg. Theofil var mångårig medlem i Allmänna svenska prästföreningens styrelse, där han var ordförande Som eremitus 1939 flyttade han till Uppsala. Theofil blev mycket gripen av de nya vindar som vid seklets början gav upphov till en förnyelse av kyrkolivet. Han blev bl.a. initiativtagare till inrättandet av ett stiftsråd och ett stiftsmöte. Han var även intresserad av den gamla allmogekulturen och hembygdsverksamheten samt av arbete inom Röda Korset.

34 Bilaga 1 A Hilding Lenander Ordförande Yrke: Rektor Född: Död: Rec.: 1915 S:t C Högsta grad: X 1955 VPL Hilding tog studenten i Strängnäs 1897, avlade folkskollärarexamen i Linköping 1898, en fil. kand 1902 och en fil. lic vid Uppsala universitet. Hilding kom till Karlskoga 1909 som föreståndare för den nystartade privata realskolan, en tjänst som han innehade till sin pensionering Då skolan 1910 blev kommunal mellanskola erhöll han rektorstjänsten. Skolan blev sedermera en statlig samrealskola. Elevantalet steg under hans tid från 40 till ca. 200, vilket gjorde att den ursprungliga skolan blev för trång invigdes den nya skolbyggnaden (sedermera Praktiska realskolan, Katrinedalsskolan, riven 2011). Hilding var medlem av municipalfullmäktige samt ledamot av kyrko- och skolråd. Han var förste kurator i Södermanland-Närkes nation , ordförande i Östra brödsädesregleringsnämnden och landstormsområdesbefälhavare för Svartå Hilding var bl.a. medlem i sångsällskapet Orphei Drängar sedan 1902, ledamot i Karlskoga idrottsförening, sekreterare i Värmlands Idrottsförbund , hedersledamot i Bofors Gymnastikförening (instruktör där ), vice ordförande i Karlskoga Simsällskap Hilding var även hedersledamot i Karlskoga landstormsförening (var ordförande där ) och hedersledamot i Karlskoga Schackklubb (som ordförande ). Pehr Aspelin Ordförande Yrke: Kamrer Född: Död: Rec.: 1915 S:t C Högsta grad: VIII 1926 VPL Övrigt: f. Andersson Pehr var född i Gårdstånga. Han tog värvning vid Vendes artilleriregemente och avlade där 1897 underofficersexamen. Pehr fick sedan anställning vid AB Bofors-Gullspång, där han avancerade till förste man på försäljningskontoret. Pehr hade under många år flera förtroendeuppdrag i Karlskoga municipalsamhälle, blev invald i det nybildade fullmäktige 1919 och tillhörde det till 1939, de sista åren som dess vice ordförande. Pehr var under flera år ledamot av kommunal-nämnden, kyrkorådet och kyrkofullmäktige. År 1919 tillträdde han den nyinrättade tjänsten som municipalkamrer, vilken plats han innehade tills municipalsamhället upphörde i samband med att Karlskoga blev stad år 1940 År var Pehr ordförande för Karlskoga Samrealskola, från 1924 inspektor vid Karlskoga Praktiska Läroverk samt ordförande i lokalstyrelsen för Wermlands Enskilda bank. Han tillhörde redaktionskommittén för bokverket Karlskoga Historia , där Lars Dalgren var utgivare. Pehr var en av dem som stödde rektor Lindholm när han 1922 tog initiativet till bildandet av Karlskoga Bergslags Hembygdsförening.