Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad.

Transkript

1 S l o t t e t f r å n n o r d ö s t, t r o l i g t v i s p å e l l e r t a l e t. L a n t e r n i n e n s ä g s h a t i l l k o m m i t u n d e r J o h n s s o n s t i d p å S l o t t e t ( ), o c h p å i n i t i a t i v a v h a n s s o n, E r i k G u s t a f, s o m s e n a r e b l e v l ä k a r e o c h k a l l - l a d e s M a g - J o h n s s o n. N o t e r a f ä r g s ä t t n i n g, m e d m ö r k a r e b o t t e n v å n i n g, v å n i n g a r n a s o l i k a f ö n s t e r t y p e r, s a m t t r ä d g å r d e n m e d r o n d e l l f r a m f ö r e n t r é n o c h s t a k e t m o t l a n d s v ä g e n. O k ä n d f o t o g r a f. N e g a t i v S v e n - E r i k N i l s s o n. S u n n e h e m b y g d f ö r e n i n g. Slottet i Sunne Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad. Med den nya tiden stärktes borgerskapet och de ickeadliga gods- och bruksägare, som fick en allt större del av ägande och kapital i sin hand. Ingenjörer, inte minst lantmätare, var efterfrågade i dessa tider när Laga skifte pågick som bäst och ny teknik inom sjöfart och landtransporter revolutionerade kommunikationerna. Kommissionslantmätare Johan Gustaf Loberg hade bott på flera orter i Värmland och senast i Stöpafors, där han varit delägare i bruket, när han etablerade sig med sin familj i Sunne Andelen i hemmanet Skäggberg inköptes av storbonden och nämndemannen Nils Jansson. Som det framgår av skifteshandlingar från tiden 1 0

2 S l o t t e t f r å n s y d v ä s t t a l. N o t e r a a t t t r a p p h u s e t ä n n u i n t e t i l l k o m m i t. F o t o g r a f o k ä n d. B i l d k o p i e r a d f r å n F r y k s d a l e n s S p a r b a n k var det Lobergs hustru Kristina Maria och deras gemensamma omyndiga barn som var ägare till marken men detta var sannolikt en fråga om formalia. Loberg var enligt vissa uppgifter hotad av konkurs, även om det inte verkade saknas kapital i det följande. I det framväxande samhället var egendomen, som Lobergs gav namnet Sundsvik, exceptionellt väl belägen. Inte bara genomkorsades den av landsvägen till bron, slåttängarna gränsade dessutom till Fryken. Loberg var uppenbarligen en driven entreprenör. Det är knappast en slump att han valde Sunne samma år som Frykstad - Klarelfens Jernveg öppnade och avsevärt förbättrade transporterna från Fryken ut i världen, eller att det första ångfartyget började trafikera sjön året därpå. Ett par år tidigare hade skråväsendet avskaffats och införande av näringsfrihet var på väg. Med dessa framtidsutsikter lät Loberg längs landsvägen uppföra en manbyggnad som var något alldeles utöver det vanliga. Slottet kom den att kallas i folkmun. Mot söder anlades en park, och mellan landsvägen och entrén fanns en gårdsplan med rondell. I norr överblickade Slottet strandlinjen, där det byggdes brygga med ortens hållplats för ångbåten. Med bästa läge i förhållande till bryggan lät hyresgästerna inte vänta på sig. I Den Första Wermlandstidningen beskrevs utvecklingen i följande ordalag 1850: Kring vår kyrka uppreser sig årligen nya bostäder och i framtiden blir det väl stad. Kommissionslantmätare Lobergs vackra anläggning vid hans egendom Sundsvik, där både apotek och handelsbod finnes, ger många andra att förtiga verkligen relief åt trakten kring Sundsbron. Under denna sommar uppföres på denna välbelägna egendom flera hus, och den resande som ej på ett par befarit trakten skall nu med förvåning finna en välbärgad herrgård snart sagt framtrollad på den plats där 1847 icke en stuga fanns. Till Sundsvik hörde naturligtvis även jordbruk. Ladugårdsbacken låg ett stycke väster om Slottet. Lobergs var en stor arbetsgivare och höll en 1 1

3 V y m e d S l o t t e t f r å n ö s t e r, t r o l i g e n t a l. F o t o g r a f o k ä n d. B i l d k o p i e r a d f r å n F r y k s d a l e n s S p a r b a n k stab av både tjänstefolk och lantarbetare, som var bosatta på egendomen. Under kommande åren utökades familjen med ytterligare barn, men 1859 avled Kristina Maria, och Johan Gustaf och de yngre barnen flyttade till Karlstad. Dottern Johanna bodde dock kvar i både Sunne och som hyresgäst i Slottet, i och med sitt gifte postmästaren Karl Ludvig Lundström. I 1880 års folkräkning återfinns Johan Gustaf och den yngsta dottern Svea Kristina på en adress på Regeringsgatan i Stockholm. Svea Kristina var för övrigt den första kunden i Sparbanken som huserade hos postexpeditionen i Slottet Under 1850-talet bodde och verkade också provisorena/ apotekarna Heller och hans efterträdare Lang i Slottet Löjtnant Hjalmar August Nisbeth och hans hustru Ebba Andrietta Lovisa Oterdal och tre barn köpte Sundsvik och flyttade in efter Lobergs Nisbeth rankades så småningom kapten och bodde kvar på Sundsvik till 1867 eller 1869 då familjen flyttade till Långserud. En Osterdahl ska ha ägt Slottet åren , men sedan gått i konkurs. Till hyresgästerna under talet hörde bland annat postmästare Lundström, apotekare Abelin - som avlöstes av apotekare Sundbladh - provinsialläkare Öhrman, kakelugnsmakare Åkesson och handlare Norling, de flesta med familjer. Dessutom fanns ett stort antal personer med beteckningar som tjänstefolk, pigor, drängar, statare, inhyses och även lösdrivare, som väl de flesta hade husrum i andra byggnader på egendomen än själva Slottet tog så handlanden och patron på Ulfsberg, Olof Johnsson, med hustru Kajsa Jansdotter över Sundsvik. Johnsson, som dessutom var bankkassör, hade börjat sin bana som tobaksförsäljare vid kyrkan om söndagarna, men hade vid denna tid nått en ansedd ställning i samhället. Sonen Erik Gustaf sägs vara den som genom initiativ eller handling försåg Slottet med den karaktäristiska lanterninen, källan till uppgiften är okänd. 1 2

4 S l o t t e t f r å n n o r d ö s t m e d S p a r b a n k s h u s e t i f ö r g r u n d e n v i d e n m a r k n a d o m k r i n g F o t o g r a f o k ä n d. B i l d k o p i e r a d f r å n F r y k s d a l e n s S p a r - b a n k Med sig från Ulfsberg hade Johnsson inte bara tjänstefolk och anställda utan även bokhållare Samuel Henrik Thudén och Gustaf Teodor Nilsson. Nilsson kom för övrigt att omgående göra avtryck som företagare i Sunne genom både Sundsviksboden och Hotell Nilsson som öppnade på talet. I slutet av 1870-talet var länsmankontoret under Länsman P. Adolf Persson, placerat i Slottet. Sparbanken återvände till Slottet mellan åren 1883 och 1892, varefter den flyttade till tomten intill där Johnsson låtit uppföra ett nytt hus, som banken först hyrde och sedan köpte Johnsons hustru dog 1898, och Johnsson flyttade till Stockholm där sonen Erik Gustaf, som blivit läkare, var bosatt. Egendomen såldes till en P.J. Carlsson, som i någon skala fotsatte att sälja av mark. S l o t t e t f r å n n o r r r u n t s e k e l s k i f t e t N o t e r a d e n m ö r k a r e f ä r g - s ä t t n i n g e n, s k y l t f ö n s t e r o c h d ö r r a r. F o t o g r a f o k ä n d. T i l l h ö g e r i b i l d e n f l y g e l s o m t r o l i g t v i s u p p f ö r d e s v i d d e n n a t i d. B i l d k o p i e r a d f r å n F r y k s d a l e n s S p a r b a n k

5 1 4 T v å n e d s l a g s o m v i s a r m e d v y e r m o t S l o t t e t f r å n k y r k a n. I b ö r j a n a v t a l e t s k e d d e e n s n a b b e x p l o a t e r i n g a v S u n d s v i k s f o r n a m a r k e r. D e n ö v r e b i l d e n ä r f r å n t i d e n r u n t s e k e l s k i f t e t e l l e r n å g o t t i d i g a r e. S p a r b a n k s h u s e t s o m b y g g d e s f i n n s m e d. V y k o r t e t n e d a n s k i c k a - d e s F o t o g r a f e r o k ä n d a.

6 Södra sidan. P o s t m ä s t a r e H a g l u n d b o d d e i S l o t t e t m e d s i n f a m i l j i b ö r j a n a v t a l e t, f a s t ä n e x p e d i t i o n e n l å g p å a n n a t h å l l. S a l o n g e n p å a n d r a v å n i n g e n, f ö r m o d l i g e n d e n s a m m a d ä r S u n n e b a l e n s o m S e l m a L a g e r l ö f b e s k r i v e r i E t t e t t b a r n s m e m o a r e r, g i c k a v s t a p e l n. F o t o g r a f o k ä n d. S u n n e h e m b y g d s f ö r e n i n g köpte markspekulanterna Peterson & Fahlén Sundsvik, vars historia som sammanhängande egendom med detta namn därmed var all. Ägorna styckades upp i tomter för försäljning. Själva Slottet och trädgårdsparken köptes av G. A. Samuelsson samma år blev Eric Larsson ägare till Slottet och därefter till H. A. Huss. Efter Huss konkurs år 1908 var Ernst Chöler ägare fram till 1911 då Axel Landström tog över slog sig flera personer ihop och köpte Slottet för att 1920 sälja det till AB Svenska Lantmännens Bank. Ägandet övergick dock omgående till AB Jordbrukarbanken köpte Wermlandsbanken kontoret av Jordbrukarbanken, och sålde snart byggnaden vidare till Sunne köping, sedermera Sunne kommun, i vars ägo byggnaden fortfarande är Under åren har ägor och tomt radikalt förändrats från lantegendom till stadsplanerat samhälle. Ekonomibyggnader, uthus och bebyggelse i parken och på tomten utreds inte här. Nämnas kan dock att det funnits ett par 1 5

7 1 6 T v å n e d s l a g s o m v i s a r m e d v y e r l ä n g s S t o r g a t a n m o t ö s t e r. S l o t t e t s l a n t e r n i n s k y m t a r s t r a x h ö g e r o m k y r k a n. D e n ö v e r s t a b i l d e n ä r t a g e n i n n a n V ä r m l a n d s b a n k e n s h u s m i t t e m o t S l o t t e t b y g g d e s , d e n u n - d e r s t a e f t e r. F o t o g r a f e r o k ä n d a.

8 S t o r g a t a n m o t v ä s t e r t a l. H u s e t i f ö r g r u n d e n r e v s p å t a l e t d å g a t a n d r o g s o m ö v e r d e ö s t r a t o m t e r n a i k v a r t e r e t S u n d s v i k. F o t o - g r a f o k ä n d. små kubiska flyglar i trädgården på sydsidan. Dessa skymtar på en av de äldre bilderna. De gick under namnet Burarna, och flyttades till södra delen av kvarntomten, troligen runt sekelskiftet 1900, där de syns på kartan från På denna karta har slottet dock andra flyglar, placerade brevid manbyggnaden. På den östra flygeln har inga foton återfunnits, men den västra med karaktäristiskt högt valmat tak finns med på bilder från tiden. V ä g b r o o c h j ä r n v ä g s b r o, m e d s l o t t e t i b a k g r u n d e n. O m k r i n g F o - t o g r a f o k ä n d. 1 7

9 1 8

10 M o n t a g e m e d p a n o r a m a ö v e r S u n n e f r å n k y r k a n o m k r i n g M o t s t å e n d e s i d a n e d a n : U t s n i t t ö v e r k a r t a ö v e r S u n n e f r å n o c h r e v i d e r a d , m e d f a s t i g h e t s ä g a r e a n g i v n a. N o t e r a S l o t t e t s g a m l a f l y g l a r s o m f l y t t a t s t i l l s ö d r a d e l e n a v å n g k v a r n e n s t o m t, s a m t d e n y a a v l å n g a f l y g l a r n a p å ö m s e s i d o r p m S l o t t e t, s o m ä g d e s a v L a n d s t r ö m. 1 9

11 2 0 T v å b i l d e r t a g n a a v B i r g e r G ö r a n s s o n o m k r i n g V ä r m l a n d s b i l d.

12 O v a n : F l y g f o t o f r å n n o r d ö s t o m k r i n g F o t o g r a f : O s c a r B l a d h. N e d a n : F l y g f o t o, f ö r m o d l i g e n s e n t t a l. F o t o g r a f o k ä n d. 2 1

13 2 2 V y e r s o m v i s a r S t o r g a t a n f r å n v ä s t e r m e d S l o t t e t u n d e r p e r i o d e n

14 2 3