En titt på hemmanet 1/4 mantal. ERIKSÅSEN (Ersåsen) i Finnerödja socken under adertonhundratalet. / Alf Gunnarson MMXIV

Transkript

1 En titt på hemmanet 1/4 mantal ERIKSÅSEN (Ersåsen) i Finnerödja scken under adertnhundratalet / Alf Gunnarsn MMXIV 1

2 V FÖRORD ar flket i Vallsjöbil med mnejd hemkära? Det vill säga: hade de svårt att lämna sin hembygd när de vuxit upp till nrmalt flyttfärdiga ungdmar? När man tänker på vilka sm bdde här ch där ch lite varstans på trakten under talet, slås man av att många var släkt ch släkt till släkten ch det tyder väl på att svaret på de ställda frågrna är ja. Om vi ser tillbaka på talet, var det nästan självklart att minst ett barn i familjen (ftast äldste snen, m det fanns någn) stannade kvar på gården, gifte sig med någn av det mtsatta könet ch fick barn. Så var det på många ställen. Ett tydligt exempel är Msseb, där en sn tg över hemmanet - ch faderns förnamn i sitt eget efternamn - i rak följd under mer än tre sekler. Vår far hade många kusiner, en del närbende, en del i Hva ch del sm bdde lite längre brt i Västergötland. Mrs kusiner fanns i Älgarås ch Hva scknar ch ett par ända långt uppe i Stckhlm ch många i Amerika. Vi barn hade inga kusiner alls, men vi hade ett (i alla för barnen) räkneligt antal sysslingar på den trakt vi bdde ch på många andra ställen i landet. Förr gick ng gränsen för att vara nära släkt på kusinnivån. Sysslingar (tremänningar) var "släkt på långt håll" ch det gällde i än högre grad fyrmänningar. Släktskapen i sig innebar inte med autmatik att man umgicks. Det var mera intressegemenskap sm styrde umgänget. När jag var väldigt ung trdde jag definitivt att Oskar i Vallsjöbl ch hans familj var våra släktingar, eftersm han var en flitig söndagsförmiddagsbesökare hs ss. Det var samma förhållande med Gunnar i Mtrp ch hans familj. Jag trdde abslut att vi var släkt, eftersm det utväxlades så trligt många telefnsamtal mellan Mtrp ch Vallsjöbl. Men vare sig Oskar i Vallsjöbl eller Gunnar i Mtrp ch deras närmaste var våra släktingar. Att vi hade släktingar i Msseb, Brgan ch Erikstrp (senare Backerud) det std tidigt klart. Men hur var det till exempel i Brgamssen ch i byn Vallsjöbl? Nej, jag visste inte att vi hade släktingar där förrän i vuxen ålder. Vad gällde Msseb så var vi barn fullt upptagna med att känna till farfars familj. Att de andra invånarna var släktingar (m än på långt håll) hade vi ingen kll på. Och så var det då det där med Eriksbacken (Ersbacken) ch Eriksåsen (Ersåsen). Ellen i Eriksbacken ch hennes närmaste var släkt, det förstd vi tidigt ch Allan Vörde var ju ckså släkt med Ellen, så då hade vi väl släkt i Rsendalen ckså. När det gällde Eriksåsen var det tydligt. Visserligen hörde vi då ch då att vår mrfars far var kmmen från Eriksåsen, men det var ju så länge sedan. Och de andra familjerna? Nja, det fanns ng avlägsen släktskap med Gustafs Hanna, men hur det hängde ihp fick vi aldrig veta ch det var säkert av det enkla skälet att ingen riktigt visste. Nu ska vi ta ss en titt på talets Eriksåsen, så får vi se m vi hittar någt intressant. / Alf 2

3 Ur Bertil Kjelldrffs Finsk invandring till Tiveden med mnejd: "...År 1628 redvisades en Erik Olssn på Lilla Åsen sm nyskriven knekt vid Jacb Lencks kmpani. Han återkm inte ch stupade antagligen på någt av Eurpas slagfält Vi kan dck i den uppgiften ha funnit namngivaren till Eriksåsen Detta hemman redvisades i jrdebken år 1685 ch då sm ett från Vallsjö säteri reducerat 1/4 krnhemman År 1715 begärde Anders Månssn att få lösa hemmanet till skatte. Det värderades med årligt utsäde 1 1/4 skäppa råg, 1/2 skäppa havre, 9 lass hö, humlegård 1/2 lispund samt mulbete på allmänningen till 35 daler silvermynt. Denne Anders var måg till nämndemannen Nils Anderssn ch hans hustru Annika Olfsdtter på Hansatrp. Annikas farfar var Anders Olfssn Finne på Kvarntrp i Finnerödja. Äktenskapet indikerar att även Anders Månssn var finnättling Med tanke på kncentratinen av finnhemman i mrådet, liksm uppgiften att det finska språket länge levde i bygden, känns det rätt att det var en finne sm på Eriksåsen först satte spaden i marken ch byggde sin efterlängtade bastu". Så här såg Eriksåsens centrum ut vid strskiftet 1811: Ägare vid strskiftet (kartan här uppe) B: Lars Anderssn 1/8. a: Anders Anderssn ch Carl Anderssn, vardera 1/16. Tillbaka till sekelskiftet 1700/ Då fanns dessa två familjer i Eriksåsen: a Anders Olfssn (f 1734) Stina Olfsdtter (f 1749) Greta (f 1774) Stina (f 1778) Anders (f 1782) Carl (f 1786) Jhannes (f 1789) Philip (f 1793) B Lars Anderssn (f 1751) Cathrina Magnusdtter (f 1751) Maria (f 1778) Anders (f 1780) Anmärkning: Anders Olfssn (f 1734) är MFFFF. Stina Olfsdtter (f 1749) är MFFFM. 3

4 Två systrar, Greta ch Lena Cajsa, från Brgan, gifte sig med två bröder i Eriksåsen: Anders Anderssn (f 1782) Greta Larsdtter (f 1784) Olf (f 1807) Maria Greta (f 1810) Carl (f d 1825) Andreas (f 1816) Jhanna (f 1824) Carl Anderssn (f 1786 d 1837) Lena Cajsa Larsdtter (f 1791) Maria Stina (f 1810) Jhanna (f 1813) Carl (f 1816 d 1819) Andreas (f 1820) Anna Greta (f 1823) Jhannes (f 1826) Carl Gustaf (f 1832) Lena Cajsa (f 1836) Anmärkning: Carl Anderssn (f 1786) är MFFF. Lena Cajsa Larsdtter (f 1791) är MFFM. Carl Gustaf Carlssn (f 1832) är MFF. De båda bröderna, Anders ch Carl Anderssn, ägde halva Eriksåsen. Den andra hälften (sm ägdes av Lars Anderssn vid strskiftet) bytte ägare flera gånger under första hälften av talet. Nils Carlssn (f 1773 i Undenäs) står sm ägare på ch 30- talet. Senare är det hans söner Jhannes ch Anders sm äger den andelen (se nästa sida). Vid mitten av talet såg det ut så här: A 1 (1/16 mantal) Olf Anderssn (f 1807) Maria Cathrina Gustafsdtter (f 1813 i Nrra Kulla) Anders Gustaf (f 1835) Olaus (f 1837) Per Jhan (f 1840) Maria Lvisa (f 1843) Carl Viktr (f 1845) Lars August (f 1848) Axel (f d 1857) Augusta (f 1857) Olfs far: Anders Anderssn (f 1782) Olfs mr: Greta Larsdtter (f 1784) Olfs syskn: Andreas Anderssn (f 1816) Jhanna Andersdtter (f 1824) A 2 Änkan: Lena Cajsa Larsdtter (f 1791) Hennes barn: Andreas (f 1820) Anna Greta (f 1823) Jhannes (f 1826) Carl Gustaf (f 1832) Lena Cajsa (f 1836) Inhysta (från 1853): Jan Petter Olssn (f 1822 i Lerbäck) Dennes maka: Clara Jsefina Andersdtter (f 1826 i Hammar) Deras dtter: Lvisa Jsefina (f 1853) A 1: Fadern Anders Anderssn (f 1782) avled Mdern Greta Larsdtter (f 1784) avled Brdern Andreas Anderssn (f 1816) avled

5 A 2: Andreas Carlssn (f 1820) flyttade till Eriksbacken 1854 ch blev ägare till 1/16 mantal. Där återsamlades familjen. Mdern Lena Cajsa flyttade ckså dit, liksm hennes sn Carl Gustaf (f 1832) ch döttrarna Anna Greta (f 1823) ch Lena Cajsa (f 1836). Carl Gustaf gifte sig 1862 med Gustava Jnsdtter (f 1836) ch flyttade till Slttsbl ch Barrud. Nils Carlssns söner ägde vardera 3/32 mantal: B 1 3/32 mantal Anders Nilssn (f 1803) Lvisa Carlsdtter (f 1815) Deras dtter: Stina Lvisa (f 1842) Hennes make: Anders Gustaf Olfssn (f 1835) Anmärkning: Jämför A 1 van. Deras sn: Gustaf Emil (f 1863) Anders ch Lvisas dtter: Jhanna Sfia (f 1845) 3/32 mantal B 2 Jhannes Nilssn (f 1800) Maja Stina Larsdtter (f 1807) Britta Stina (f 1832) Maria Magdalena (f 1836) Jhan Gustaf (f d 1856) August (f 1843) Jhanna Lvisa (f 1848) Jhannes syster: Maria Stina Nilsdtter (f 1809) Laga skiftes- karta Häradseknmisk karta från

6 Några namngivna åkrar, med mera (vid laga skiftet ): 01: Trädgårdsgärdet 2: Tmter 3: Ekegärdet 4: Badstugugärdet 5: Nrra Lillängsgärdet 6: Södra Lillängsgärdet 7: Danielsgärdet 8: Prästegärdet 9: Smedjelyckan 10: Msselyckan 11:Tmter 12: Sandlyckan 13: Östergärdet 14: Almåkern 15: Nrra gärdet 16: Ängen Fram emt sekelskiftet 1800/ 1900 var förhållandena de följande: A 1 1/16 mantal Carl Viktr Olfssn (f 1845) Anna Charltta Jhansdtter (f 1844 i Herrängen) Carl Gustaf (f 1871) Jhan Olf (f d 1871) Maria Elisabeth (f 1876) Jhan Fredrik (f 1887) Carl Gustaf (f 1871) utvandrade till Amerika Maria Elisabeth (f 1876) avled Jhan Fredrik (f 1887) gifte sig 1923 med Anna Maria Olfsdtter (f 1892) från Slttsbl. De fick dttern Anna Margareta Elise 1923 ch Bernt Jhan Erling Det var Jhan Fredriks farfars farfar, Anders Olfssn (f 1734) sm var jrdägare redan vid sekelskiftet 1700/ 1800 (sidan 3). B 1 3/32 mantal Kyrkvärden Anders Gustaf Olfssn (f 1835) Stina Lvisa Andersdtter (f 1842) Gustaf Emil (f 1863) Selma Maria (f 1866) Emma Sfia (f 1871) Anna Lvisa (f 1876) Gerda Kristina (f 1882) Anna Lvisa (f 1876) flyttade till Snavlunda ch gifte sig där De övriga sysknen stannade, såvitt bekant, i Eriksåsen. 6

7 B 2 3/32 mantal Karl Jhan Erikssn (f 1844 i Högelid) Jhanna Lvisa Jhansdtter (f 1848) Karl August (f 1873) Jhan Gustaf (f 1875) Maria Jhanna (f 1878) Julia Axelina (f 1881) Axel Edvin (f 1887) Jhan Gustaf (f 1875) gifte sig 1908 med Jhanna Maria Larsdtter (f 1886) från Vallsjöhlm. De fick en sn, Gustaf Henrik Alfns, 1909 ch en dtter, Karin Maria Ingebrg, Fastigheten A 1 var vid mitten av talet känd sm Jhan ch Annas Ersåsen. B 1 övertgs vid den tiden av familjen Oskarssn ch B 2 kallades Gustaf ch Hannas Ersåsen. Släktskap: Utöver MFF, Carl Gustaf Carlssn (f 1832) ch hans förfäder ch mödrar, finns följande släktskap (på långt håll). Mr Birgit (f 1913) hade följande fyrmänningar i Eriksåsen: (A 1) Carl Viktrs ch Anna Charlttas barn ch (B 1) Anders Gustafs ch Stina Lvisas barn. Vidare var (på B 2) Jhan Gustafs maka, Jhanna Maria, sn- sn- dtter till Maria Olfsdtter Mberg (f 1789), samtidigt sm Birgit var samma Marias dtter- sn- dtter. Hn sm hette Jhanna Maria (ch kallades Hanna) ch Birgit var tremänningar (sysslingar) helt enkelt. Vilka sm var kusiner ch sysslingar inbördes i Eriksåsen under talet lämnas utanför denna redgörelse. Till slut, eknmisk karta från 1958: / Alf 7