Strategiska Avdelningen Dp Peter Jacobsson Tfn

Transkript

1 1 (47) SAMRÅDSREDOGÖRELSE Strategiska Avdelningen Dp Peter Jacobsson Tfn Detaljplan för Område vid kv. Ombudet i stadsdelen Vällingby i Stockholm Dp INNEHÅLL 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Hur plansamrådet bedrivits 4. Sammanfattning (tematisk) av synpunkter och Stadsbyggnadskontorets ställningstagande 5. Länsstyrelsen 6. Lantmäterimyndigheten 7. Sakägare, boende, intresseföreningar m.fl. 8. Remissinstanser 9. Medverkande tjänstemän Bilaga: Dokumentation från samrådsmöte 1. SAMMANFATTNING Plansamråd för kv. Ombudet genomfördes under perioden 20 maj- 17 augusti Planen föreslår sex stycken punkthus om sex-sju våningar längs Skattegårdsvägen i höjd med korsningen mot Ångermannagatan. Under samrådet har många yttranden inkommit varav remissinstanserna är generellt positiva till bebyggelse på platsen. Fortum Distribution AB, Fortum Distrubition AB, Handikapprådet, Renhållningsförvaltningen, Stockholm Vatten AB, Telia Sonera AB samt Marknämnden har inga synpunkter på planförslaget. Hässelby- Vällingby Stadsdelsnämnd, Trafikkontoret, Storstockholms Lokaltrafik, Brandförsvaret samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker bebyggelse men har synpunkter på planförslaget.

2 2 (47) Stadsmuseinämnden och Skönhetsrådet avstyrker planförslaget då de anser att det inverkar negativt på Vällingbys kulturhistoriska värden. Boende i området är starkt kritiska till planförslaget och menar att planförslaget slår söder Vällingbys kulturhistoriska värden, gör åverkan på naturmiljö samt är ett intrång på fri grönyta som enligt de boende utgör en mycket positiv boendekvalité. Många boende i området har engagerat sig i Intresseföreningen Vällingbyhöjden vars syfte är att förhindra den planerade bebyggelsen. Intresseföreningen Vällingbyhöjden har varit mycket aktiv i sin kontakt med media, stadens tjänstemän, politiker och Länsstyrelsen. 2. BAKGRUND Gatu- och fastighetsnämnden beslutade den 2 mars 2004 att anvisa marken inom kv Ombudet till JM och Svenska Bostäder. Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 12 augusti 2004 att påbörja planarbete för aktuellt planområde. Det aktuella området är idag en obebyggd sydsluttning och är planlagt som allmän platsmark i form av natur och gata. Södra sidan av Skattegårdsvägen är bebyggd med punkthus och norr om planområdet ligger området Vällingbyhöjden med småhus och radhus. Planområdets läge i Vällingby

3 3 (47) 3. HUR PLANSAMRÅDET BEDRIVITS Plansamrådet löpte under perioden 15 maj till den 17 augusti. Under samrådstiden har det inkommit 71 yttranden varav 30 sakägare, 24 allmänhet och 17 remissinstanser. Av de sakägande hushållen (totalt 23 st) på Vällingbyhöjden har 16 hushåll yttrat sig, av dessa har 6 st hushåll skrivit två yttranden. Från sakägare på Skattegårdsvägen har 8 personer yttrat sig. Brev om plansamråd skickades ut till sakägare enligt fastighetsförteckning. Annons om samråd var publicerad i Mitt I Västerort tisdag 24 maj. Inbjudan till samråd i form av samrådsaffischer (A4-format) delades ut i brevlådor och hängdes upp i portar veckan innan samrådsmötet. Planförslaget har funnits utställt under plansamrådsperioden i Fyrkanten på Fleminggatan, Svenska Bostäders entréhall samt Hässelby-Vällingbys Medborgarkontor. Samrådsmöte hölls i Blackebergs gymnasiums aula tisdag 31 maj Mötet besöktes av ca 70 personer varav den största andelen var starkt kritiska till bebyggelse på platsen samt stadsbyggnadskontorets sätt att hantera planprocessen. Minnesanteckningar fördes vid samrådsmötet och denna dokumentation finns tillgänglig som bilaga till samrådsredogörelsen. De boende på Vällingbyhöjden har startat en intresseförening som sedan augusti 2004 har haft aktiv kontakt med stadsbyggnadskontoret, stadens politiker, Länsstyrelsen. 4. SAMMANFATTNING AV SYNPUNKTER SAMT STADSBYGGNADSKONTORET STÄLLNINGSTAGANDE 4.1 Trafik, buller och parkering Sammanfattning av synpunkter Länsstyrelsen påpekar att det av planhandlingarna framgår att planområdet är utsatt för bullerstörningar i första hand från trafiken på Skattegårdsvägen. Av planhandlingarnas bullerberäkningar framgår att vissa åtgärder erfordras för att avstegsmodellen ska klaras samt att lägenheterna behöver utformas genomgående för att klara kravet på att minst hälften av boningsrummen ska ha en ljudnivå utanför fasad som inte överstiger 55 db(a). Länsstyrelsen föreslår att lägenheternas utformning ska regleras i detaljplanen med hänsyn till buller från Skattegårdsvägen. Hässelby- Vällingby Stadsdelsnämnd anser att planens parkeringstal är för lågt och framför även att den trottoar som planeras ska dimensioneras efter det mått som stadens snöröjning kräver. Trafikkontoret tillstyrker planförslaget men påpekar att särskilt de västliga husen blir utsatta för ett avsevärt trafikbuller. Det måste noggrant tillses att tillämpade riktvärden innehålls. Trafiknämnden anser att antalet bilplatser per lägenhet bör ökas för att inte de boendes och besökandes parkering skall ta angränsande gator i anspråk. Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker bebyggelseförslaget under förutsättning att riktvärdena för buller inte överskrids. Kontoret anser att en förutsättning för byggnation

4 4 (47) är att det omfattande trafikbuller som finns i området går att hantera. Det innebär bland annat att lägenheternas utformning kan klara avstegsfall B och att detta kan visas. Storstockholms Lokaltrafik tillstyrker planförslaget under förutsättning att hänsyn tas till SL s åsikter vad gäller gatubredd. SL förväntar sig att staden kommer att samråda med SL framförallt vad gäller detaljutformning av gatan samt placering och utformning av busshållplatserna. Intresseföreningen Vällingbyhöjden, sakägare, boende och privatpersoner framför att det redan idag är ont om parkeringsplatser och att planerad bebyggelse kommer att ge upphov stora parkeringsproblem. Många boende uppger att många fler parkeringsplatser än de som anges i planbeskrivningen (8-10 parkeringsplatser) försvinner. Trafiklösningen med korsning mellan den nya angöringsgatan och Skattegårdsvägen upplever många som märklig och mycket trafikfarlig. Vidare ifrågasätter många hur avsmalning av gata kan bidra till ett lugnare trafiktempo. Många anför att det redan idag går mycket trafik på Skattegårdsvägen och att man med ny bebyggeslse skapar mer buller och störningar Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Buller Stadsbyggnadskontoret avser att bearbeta och revidera planen så att utformningen av lägenheterna regleras i detaljplanen. Den föreslagna nya bebyggelsen i kv Ombudet är belägen centralt i Stockholms-regionen med god samhällsservice, stort utbud av kommersiell service samt mycket god tillgång till kollektivtrafik, främst i form av tunnelbana och bussar. Detta utgör bakgrund till att stadsbyggnadskontoret anser att avstegsfallen är motiverade. De beräkningar som genomförts för Ombudet visar att ljudnivån uppfyller riksdagens beslut om Avstegsfall B, förutsatt att lägenheterna utformas med tyst sida. Enligt riksdagsbeslut som togs mars 1997 utgör riktvärdena den långsiktiga ambitionsnivån för åtgärder mot trafikbuller. I vissa fall kan avsteg från värden accepteras, framförallt i centrala lägen samt lägen med god kollektivtrafik. I riksdagsbeslutet ingick även att dessa riktvärden inte skulle vara rättsligt bindande utan vägledande för bedömningar. Om riktvärdena är svåra att uppfylla bör inomhusvärdena prioriteras. Därutöver bör också hänsyn tas till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. Beräkning av trafikbuller vid Ombudet har genomförts av Bernström Akustik med förutsättning att planerat bostadshus utsätts från buller från vägtrafik. Aktuell trafikflödesdata på Skattegårdsvägen är fordon/ dygn samt Ångermannagatan fordon/ dygn (2002 års trafikräkning). Stockholmsregionens hantering av bullerproblematiken För att underlätta tillämpningen och skapa en samsyn mellan plan- och miljöhandläggare i Stockholms stad utarbetade Länsstyrelsen, stadsbyggnadskontoret och Miljöförvaltningen år 2000 rapporten Trafikbuller och planering. I rapporten konstateras att det i regionen råder brist på byggbar mark i lägen som är centrala eller gynnsamma med tanke på infrastruktur och kommunikationer. Det finns därför starka önskemål om att utnyttja sådana tillgängliga markområden för nya bostäder. Den tolkning och användning av bullernormerna med framförallt tyst sida används i hela

5 5 (47) landet och är inte stockholmsspecifikt mer än att det är utarbetat av Stockholms Läns centrala myndigheter. Bullersituationen (pga vägtrafikbuller) för omgivande befintlig bebyggelse kommer inte att påverkas nämnvärt efter genomförande av planen. Parkeringsplatser Stadsbyggnadskontoret avser se över planförslagets parkeringslösning. Korsningspunkten mellan Skattegårdsvägen och den nya angöringsgatan. Stadsbyggnadskontoret anser att korsningspunkten är fullt rimlig för gångtrafikanter såväl som för bilfordon då den ligger i ett läge med tillräckligt god sikt för utfart mot Skattegårdsvägen. Skattegårdsvägen planeras att smalnas av öster om Ångermannagatan. Stadsbyggnadskontoret anser att avsmalning är ett lämpligt sätt att sänka hastigheterna på såväl genomfartsgator som lokalgator, vilket erfarenheterna från ett flertal genomförda avsmalningar visat. Smittrafik på Timrågatan Stadsbyggnadskontoret bedömer risken att Timrågatan skulle få omfattande smittrafik som liten. Skulle så bli fallet under eller efter genomförande av planförslaget ansvarar Trafikkontoret för bedömning om åtgärder behöver vidtas.

6 6 (47) 4.2 Kulturmiljö Sammanfattning av yttranden Länsstyrelsen anser att punkthusen ansluter relativt väl till den befintliga strukturen och befintliga byggnader. Länsstyrelsen anser det dock olyckligt att gå över vägen och på så sätt otydliggöra den strikta avgränsning av punkthusbebyggelsen som Skattegårdsvägen utgör idag. Länsstyrelsen finner att ett genomförande av planförslaget inte torde utgöra påtaglig skada på riksintresset. Hässelby- Vällingby Stadsdelsnämnd konstaterar att det sjätte huset i riktningen Nälsta kommer mycket nära befintliga radhus. Av det skälet anser Hässelby- Vällingby Stadsdelsnämnd att planen bör omarbetas så att detta hus stryks och att planen endast omfattar de övriga fem husen. Detta skulle även ge mindre tryck på parkeringsplatser. Stadsmuseinämnden avstyrker planförslaget och påpekar att de områden som klassats som riksintressen har bedömts äga ett särskilt stort kulturhistoriskt värde, av nationell betydelse. De skall fredas från ingrepp som orsakar påtaglig skada på det kulturhistoriska värdet. Det är en självklarhet att det är synnerligen viktigt att behålla riksintresseområdena i så ursprunglig utformning som möjligt. Stadsmuseinämnden bedömer att de sex föreslagna punkthusen vid Skattegårdsvägen, kv Ombudet mm, medför sådana konsekvenser för stadsdelens samlade kulturhistoriskt värdefulla miljö att planen ej kan tillstyrkas. Den täta gröna ridå, som idag är en positiv tillgång i stadsbilden vid Skattegårdsvägen, kommer att splittras och ändra karaktär. De punkthus som idag ligger utmed Skattegårdsvägen har en tydlig status i stadsdelen som en gränsmarkering av gränsen mellan flerbostadsbebyggelse och småhusbebyggelse. Genom att bygga en motsvarande rad byggnader på andra sidan Skattegårdsvägen förringas den nuvarande gränseffekten av de befintliga punkthusen. Skönhetsrådet avstyrker planförslaget. Rådet anser att de principiella grundproblem som rådet anförde i det tidigare yttrandet (nov 2004) kvarstår vilket innebär att inte heller den bebyggelse som redovisas i det nu föreliggande förslaget är möjlig att acceptera. Skönhetsrådet menar att frågeställningar angående färgsättning och gestaltning kvarstår. Intresseföreningen Vällingbyhöjden, sakägare, boende och privatpersoner anser att det är felaktigt och anmärkningsvärt att staden upprättar en ny detaljplan i ett område som ingår i ett riksintresse för kulturmiljövård. Många refererar till Vällingbys höga kulturhistoriska värde både vad gäller landskap och bebyggelse. De hävdar att grönskan vid kv. Ombudet är av stort värde som grönområde och som stadsbyggnadselement och refererar tex till Program för Vällingby 2003, Byggnadsordningen samt remissinstanser såsom Skönhetsrådet. Många fastighetsägare på Vällingbyhöjden är mycket upprörda över att staden driver nybyggnadsplaner när de inte tillåts bygga till och förändra sina hus. Detta är dock restriktioner som de flesta accepterar eftersom villaägarna är medvetna och stolta över det kulturarv de förvaltar. Ett par boende på Vällingbyhöjden vill ha tydligare redovisning av solstudierna.

7 7 (47) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Riksintresse för kulturmiljövård I Stockholms Län finns 131 riksintressen för kulturmiljövården. Ny bebyggelse i form av enskilda byggnader såväl som grupper av bebyggelse får komma till stånd i områden eller miljöer som är klassade som riksintressen under förutsättning att den kompletterande bebyggelsen samverkar med landskap och omgivande bebyggelse. Stadsbyggnadskontoret anser att planförslaget är förenligt med värdet av riksintresse då föreslagna punkthus ansluter till stadsbyggnadsmönstret på platsen. ABC-staden Riksintresseförklaringen i Vällingby pekar på visionen om områdets funktion. Till områdets karaktär hör att inhysa arbete, bostäder och centrum (service). Mot bakgrund av att Vällingbys befolkning sjunkit sedan 60-talet finns det från stadens sida, parallellt med stadsbyggnadsstrategin Bygg staden inåt, en ambition att öka andelen bostäder och därmed boende i Vällingby för att öka förutsättningarna för en hållbar centrumfunktion. Landskapsbilden Planeringsunderlag i form av Stockholms grönkarta och Stockholms byggnadsordning pekar på betydelsen av läsbarhet av det ursprungliga landskapet. Under framtagandet av samrådshandlingarna har stadsbyggnadskontoret studerat olika alternativ bl.a ur denna synvinkel och kommit fram till att det mest fördelaktiga sättet är att placera bebyggelsen vid kv Ombudet utmed Skattegårdsvägen så att fondmotivet från Ångermannagatan i form av den gröna väggen sparas. Stadsbyggnadskontoret anser att läsbarheten av landskapet på så sätt bibehålls på ett tillfredställande sätt. Restriktiva bygglov på befintliga hus Bygglov för befintliga hus är en enskild fråga som behandlas i bygglovsprocessen. Skuggförhållanden Solstudierna som redovisats i planhandlingarna gäller för vår och höstdagsjämning. Studierna visar att inget av husen norr om planområdet skuggas av föreslagen bebyggelse.

8 8 (47) 4.3 Naturmiljö Sammanfattning av synpunkter Hässelby-Vällingby Stadsdelsnämnd anser att det i samhällsplaneringen är viktigt att tillgodose att det finns större skogs- och grönyta för barnens aktiviteter. Hässelby- Vällingby är en stadsdel där det byggs många bostäder och stadsbilden förändras. Både vid förtätningar i mindre skala och större projekt är det viktigt att ta hänsyn till miljön som rör barnens vardag. Miljö- och hälsoskyddsnämnden vill framhålla betydelsen av att lekytor för barn kan ordnas på närbelägen plats eller med möjlighet för barnen att förflytta sig till lekplatser på ett säkert sätt. Intresseföreningen Vällingbyhöjden, sakägare, boende och privatpersoner anser att grönområdet är en viktig boendekvalité och att de uppskattar den känsla av fri luft och rymd som ett obebyggt område ger. Flera menar att området har stora ekologiska värden både vad gäller de ekar som finns samt de observationer av djur som de boende rapporterat in till ArtArken. Flera ifrågasätter varför ingen inventering av de eventuella rödlistade insekter genomförts. Många yttranden är kritiska mot att planförslaget kräver stora schaktningar och att naturmark, berg och att många träd kommer att försvinna. Flera personer anser att planhandlingar och miljökonsekvensbeskrivning beskriver de ekologiska värden, framförallt insekternas levnadsförhållanden, högre än människans behov av rekreation- och grönområden. En person undrar hur gångvägen (trapplöpet) mellan Vällingbyhöjden och Ångermannagatan kommer att förändras Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Om områdets naturväden och Stockholmsstilen Stadsbyggnadskontoret avser att komplettera planen med förslag till social kompensationen i form av upprustning av lekpark i planområdets närhet. Markkontoret kommer i samarbete med Hässelby-Vällingby Stadsdelsförvaltning att ta fram ett förslag till upprustning av lekpark i Vällingby. Vilken park och formerna för projektet fastslås av marknämnden. Stadsbyggnadskontoret har stor förståelse för att sydsluttningen längs med Skattegårdsvägen idag uppskattas av de närboende - för lek, för rekreation och för att den ger ljus, luft och karaktär åt området. Den yta som föreslås bebyggas bedöms dock inte ha unika kvaliteter. Det finns inom staden många goda exempel på 50-talsområden där parkgestaltningen på motsvarande sätt representerar den så kallade "Stockholmsstilen". De boende har genom närheten till Nälstastråket i norr tillgång till grönytor som bör kunna tillgodose deras behov. Staden är idag i stort behov av bostäder och platsen bedöms med sin närhet till service och kommunikationer vara lämplig för bostadsbebyggelse. Trädbeståndet i ekbacken är relativt ungt och om beståndet får växa utan gallring kommer befintliga unga ekar inte att växa till sig. Därför krävs viss gallring av

9 9 (47) befintliga träd för att de unga ekarna ska ha möjlighet att växa till sig. Planförslaget innehåller förslag till ekologiska kompensationen som innebär att en skötselplan för naturområdet kring planerad bebyggelse upprättas. Ekologiska värden och rödlistade arter Stockholms grönkarta anger att området är en värdefull naturmiljö. Detta innebär att området har inventerats vad gäller ekologiska värden, dvs både växter och djur. Miljöförvaltningen uppmärksammade stadsbyggnadskontoret i tidigt skede på att det eventuellt fanns en rödlistad art i form av en insekt då denna återfunnits i ekbeståndet i Nälsta. Planområdet är därför inventerat (etnomolog Gunnar Sjödén ) på insekter med utgångspunkt från de arter som finns i Nälsta. Utvecklingspotentialer för planområdet att utgöra spridningsväg för Nälstas insekter avser en tidsrymd på cirka 100 år framåt. Sannolikheten att de rödlistade insekterna från Nästa om 100 år kommer att sprida sig till planområdet är så pass liten att detta inte utgör ett tillräckligt starkt skäl för att planerad bebyggelse skulle anpassas eller uteslutas pga detta. Mänskliga värden Stadsbyggnadskontoret väger samman olika aspekter vid planering av ny bebyggelse. Där i ligger att vikta vad områden och platser betyder för människan både som enskild och i grupp. Detta brukar kallas för sociala värden. I kv. Ombudet är de sociala värdena viktiga men fokus i miljökonsekvensbeskrivningen har till stor del varit de ekologiska värdena då stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen varit överens om att detta var en central fråga att belysa i planförslaget. Trapplöp Trapplöpet mellan Skattegårdsvägen och Ulvögatan kommer att behöva flyttas ca 8-9 m norrut i slänten under en sträcka om ca 50 m för att inte komma alltför nära planerad bebyggelse.

10 10 (47) 4.4. Process och förfarande Sammanfattning av synpunkter Skönhetsrådet anser att det föreligger ett generellt problem inom Stockholms Stad vad gäller mindre fristående detaljplaneförslag. Vision 2030 slår fast stadsbyggnadsmålet att bygga staden inåt. I Stockholm pågår nu efter politiska direktiv ett stort antal förtätningsprojekt inom projekt 20K. Enligt rådets mening påverkas både de tillkommande områdena såväl som de omgivningar de blir del av menligt av den forcerade planprocessen. De små bostadskompletteringarna saknas i översiktliga program vilket gör att tillräckliga konsekvensanalyser av förtätningarna inte tas fram. En kompletteringsbebyggelse kan, under optimala förhållanden, innebära en förstärkning av ett område och genom en vid syn därför också innebära lösningen på lokala problem och brister. Många av projekten, varav det vid kv Ombudet är ett, kännetecknas istället av en rutinmässig behandling av kvartersmark med gestaltningsförslag som dåligt anpassats till omgivande bebyggelse, vare sig de bryter mot eller infogas i den befintliga bebyggelsegruppen. Intresseföreningen Vällingbyhöjden, sakägare, boende och privatpersoner är mycket kritiska till att stadsbyggnadskontoret valt att utesluta detaljplaneprocessens programskede. De flesta anser att planen inte överenstämmer med stadens gällande översiktsplan och att övriga stödjande dokument är motsägelsefulla. Vissa yttranden menar att stadsbyggnadskontoret vid samrådsmötet hävdat att man kommit överens med Länsstyrelsen om att utesluta program i detaljplaneprocessen för kv. Ombudet. Vidare är många yttranden är kritiska till MKB:n och hävdar att den är vinklad och tillrättalagd. Vissa för fram att de anser det olämpligt att en MKB upprättas på uppdrag av byggherrarna. Många tycker att nollalternativet är mycket dåligt beskrivet eftersom det antyder att en exploatering är förutsättning för ett gott underhåll av naturområdet. Flera mötesdeltagare anser att samrådsmötet var odemokratiskt genom att alla talare inte fick komma till tals, att mötet hölls inte hölls i Vällingby samt att moderatorerna uppträdde oproffesionellt. Ett fåtal personer anför att staden marknadsfört försäljning av lägenheterna på stadens hemsida Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Avsaknad av program Enligt PBL ska kommunen samråda med berörda fastighetsägare, boende och hyresgäster i området vid planering av ny bebyggelse. Plan- och bygglagens 5 kap 18 anger att: Detaljplanen skall grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen, om det inte är onödigt. Programmet upprättas vanligtvis då planförslaget inte finns förankrat i översiktsplanen. I kv. Ombudet finns stöd i översiktsplanen varför stadsbyggnadskontoret ansett att program är onödigt, även då området är klassat som riksintresse. I samband med att 20K-projekten initierades förde staden principella diskussioner med Länsstyrelsen om förutsättningarna för genomförandet av vallöftet. I dessa diskussioner fick staden bekräftat av Länsstyrelsen att programsamråd inte är nödvändigt i de

11 11 (47) detaljplaner inom tät respektive gles stadsbebyggelse som grundas på översiktplanens skrivelse Områden kompletteras genom byggande för främst lokala behov och i goda kollektivtrafiklägen. Styrande dokument med formell status: Stockholms Översiktsplan från 99 (ÖP 99)och dess bilagor. Stockholms översiktsplan från 99 har strategin att Bygga staden inåt. Till översiktsplanen hör ett flertal lösa kartblad (A2), bla Markanvändning och bebyggelseutveckling På kartan är stadens olika bebyggelseområden klassificerade efter olika bebyggelsetyper. På baksidan av kartbladet går att läsa om vilka riktlinjer som gäller för bevarande och utveckling av de olika områdena. Under rubriken planeringsinriktning på gles stadsbebyggelse såväl som tät stadsbebyggelse anges att: Markanvändningen bibehålles i stort. Områdena kompletteras genom byggande för lokala behov och i goda kollektivtrafikägen. Översiktsplanen anger inte en absoluta skiljelinjer mellan de olika typerna av bebyggelseområde. Enligt översiktsplanen ligger kv. Ombudet i gränsen mellan tät och gles stadsbebyggelse. Stadsbyggnadsstrategin Bygg staden inåt innebär att befintliga stadsdelar kompletteras utan att ta övergripande grönstruktur i anspråk. Dvs översiktsplanen inte bara medger utan förutsätter att stadens utveckling ska ske genom komplettering inom befintliga stadsdelar och bebyggelseområden. Översiktsplanen anger under gles respektive tät stadsbebyggelse att markanvändningen bibehålls i stort. Detta syftar på markanvändningen i stadsdelen/ området som helhet. Översiktplanen är rådgivande för kommunens planer och program med ej juridiskt bindande. Stockholms Byggnadsordning utgör en bilaga till översiktsplanen. Dokument som utgjort underlag för detaljplan: Programöversikt Vällingby 2003, Landskapsanalys av Sture Koinberg samt Stockholms Grönkarta.. Programmet för Vällingby (stadsbyggnadskontoret 2003) utgör inte en formell programhandling för kv. Ombudet. Däremot har stadsbyggnadskontoret använt programmet som underlag och referensmaterial i planarbetet Liksom programöversikten är Sture Koinbergs bedömning av landskapet ett underlag för detaljplan som stadsbyggnadskontoret använt som referens vid framtagande av planhandlingar för kv Ombudet. Många yttranden refererar till Sture Koinbergs landskapsutredning och menar att utredningen är en god analys av de värden som finns på platsen. Stadsbyggnadskontoret har använt Koinbergs landskapsanalys som planeringsunderlag men omstuderat husens placering. Koinbergs landskapsanalys pekar på att sydsluttningen utgör ett viktigt landskapselement i Vällingby och analysen föreslår att ett par flerbostadshus kan uppföras längs Skattegårdsvägen, huvudsakligen i fonden av Ångermannagatan. Stadsbyggnadskontoret finner det mer lämpligt att spara ut fondmotivet i form av den gröna vägg som möter den som rör sig från Vällingby centrum mot Vällingbyhöjden. De sex husen har därför placerats om grupper om tre hus på vardera sida om nämnt

12 12 (47) fondmotiv. Stadsbyggnadskontoret anser att läsbarheten av landskapet på så sätt bibehålls på ett tillfredställande sätt. Stockholms grönkarta godkändes i stadsbyggnadsnämnden som planeringsunderlag den 24 april 2003, dvs den utgör kunskapsunderlag för bland annat detaljplanering. Illustration/ jämförelse av Koinbergs landskapsanalys tillsammans med aktuellt planförslag. Svarta linjer respektive vit text utgör Koinbergs analys, övrig grafik utgör aktuellt planförslag. Obs! Bilden är en illustration och ej skalenlig. Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen är upprättad av White Projekt och Miljö som har arbetat på uppdrag av byggherrarna och inte på uppdrag av staden. MKB:n upprättas på uppdrag av byggherrarna vilket är brukligt i Stockholms Stad och detaljplanen för Ombudet utgör inget undantag. Vidare har MKB:n tagits fram parallellt med detaljplanen och har genom planprocessen varit föremål för samråd. Miljökonsekvensbeskrivningen följer den allmänt vedertagna dispositionen för MKB där rapporten redogör för bla nollalternativ och utbyggnadsalternativ. Stadsbyggnadskontoret står för de miljöbedömningar och avvägningar som görs i planbeskrivningen. MKB:n utgör då ett underlag för dessa stadsbyggnadskontorets bedömningar och avvägningar. Samrådsmötet 31 maj Stadens policy är att så långt som möjligt anordna samrådsmöten i aktuell eller angränsande stadsdel. I detta fall kunde Blakebergs gymnasium ordna med en lokal som stadsbyggnadskontoret ansåg lämplig. Enligt PBL behöver samrådsmöte inte hållas men detta brukligt inom Stockholms Stad.

13 13 (47) Vissa yttranden har varit kritiska till inbjudan till samrådsmötet, att den var knapphändig och inte inbjöd till dialog. Inbjudan som lämnats i de närmsta grannarnas brevlådor veckan innan samrådsmötet är en standardiserad mall för samrådsinbjudan som används vid alla samråd inom Stockholms Stad. Vissa yttranden menar att stadsbyggnadskontoret inte informerat, alternativt inte uppmuntrat de boende i området till delaktighet. I maj 2005 sändes samrådshandlingarna ut som blev föremål för en remisstid fram till 17 augusti. Samrådstiden löpte ca 13 veckor, brukligt i Stockholms Stad är 6 veckor. Samrådsprocessen är styrd enligt PBL och Stadsbyggnadskontoret anser att information har nått berörda grannar, fastighetsägare och remissinstanser i tid. Försäljning av lägenheter Staden noterar att ett par personer menar att staden salufört lägenheter i kv. Ombudet. Så är inte fallet då det inte är staden utan byggherrarna som svarar för försäljning.

14 14 (47) 4.5 Felaktigheter i besked och brister i planhandlingarna Sammanfattning av synpunkter Intresseföreningen Vällingbyhöjden, sakägare och boende menar att genomförandebeskrivningen inte tydliggör byggskedet och dess konsekvenser. I planbeskrivningen på s. 5 finns två sektioner vars syfte är att hur planerad bebyggelse förhåller sig till befintlig bebyggelse. Sektionerna är felaktiga och visar felaktiga mått. På den tredimensionella modell som visades på samrådsmötet den 31 maj saknades det sista huset på Ulvögatan (nr 17). På ett modellperspektiv på samrådsplanscherna saknas Ulvögatan helt. Många menar även att perspektivet som redovisas på s. 5 i planbeskrivningen ger intryck av att hus 4, 5 och 6 är lika höga som befintliga hus på Skattegårdsvägen (nr 41-43). Befintliga hus är fem våningar ovan gata och planerade bebyggelse är sex våningar ovan gata. Perspektivbild av planerad bebyggelse i Skattegårdsvägens förlängning österut från sidan 5 i planbeskrivningen

15 15 (47) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Genomförandebeskrivning Syftet med detaljplanens genomförandebeskrivning är i huvudsak att lista de åtgärder, regleringar och avtal som är nödvändiga för planens genomförande, det är inte en specificering av byggskedets genomförande. Byggskedet regleras i detalj i senare skede. Felaktiga sektioner, fysisk modell samt modellperspektiv Stadsbyggnadskontoret beklagar felaktigheterna i de sektioner som redovisats på s. 5 i planbeskrivningen samt den fysiska modell som visades på samrådsmötet. Detta kommer att korrigeras, omarbetas alternativt tydliggöras till nästa skede. Däremot anser stadsbyggandskontoret att perspektivet på s. 5 i planbeskrivningen är korrekt. Bilden kommer inte att revideras utifrån ovan nämnda synpunkter. Modellperspektivet (flygbild) på samrådsplanschen som visar Skattegårdsvägen österut har inte som syfte att redovisa Ulvögatan, därför syns inte Ulvögatan i bild. Stadsbyggnadskontoret kommer att se över bilden Åverkan på egendom Sammanfattning av synpunkter Intresseföreningen Vällingbyhöjden, sakägare och boende framför starka protester mot planförslaget vad gäller åverkan på hus och fastigheter i form av risk för sättningar och skador på hus i samband med sprängning och schaktning. Många för även fram att man är orolig för risk för åverkan på bergvärmesystem. Många anser att den föreslagna bebyggelsen har en alldeles för stor volym och skulle ge upphov till påträngande insyn i villornas boningsrum. Flera fastighetsägare känner sig kränkta och hävdar att en byggnation av kv. Ombudet skulle vara en ekonomisk och personlig katastrof Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Sprickor och sättningar i hus samt påverkan på bergvärmesystem Exploatören ansvarar för att byggnaderna besiktigas av opartisk besiktningsman före byggstart och vid behov även efter avslutade arbeten. Stadens policy är alltid att kompensera för förlorad grönyta på allmän plats eller naturmark i form av satsning på upprustning av park- eller grönområden inom eller i angränsande/ närliggande stadsdel. I vissa fall förekommer även att kompensationsåtgärder genomförs i en intilliggande stadsdel. Förlorad utsikt eller förlorad friyta är vanligtvis inte ett godtagbart skäl att överklaga en detaljplan.

16 16 (47) 5. LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelsen tillstyrker planförslaget. Länsstyrelsen anser att punkthusen ansluter relativt väl till den befintliga strukturen och befintliga byggnader. Länsstyrelsen anser det dock olyckligt att gå över vägen och på så sätt otydliggöra den strikta avgränsning av punkthusbebyggelsen som Skattegårdsvägen utgör idag. Länsstyrelsen finner att ett genomförande av planförslaget inte torde utgöra påtaglig skada på riksintresset. Planområdet är utsatt för bullerstörningar i första hand från trafiken på Skattegårdsvägen. Enligt planhandlingama har bullerberäkningar gjorts. Av dessa framgår att vissa åtgärder erfordras för att avstegsmodellen ska klaras samt att lägenheterna behöver utformas genomgående för att klara kravet på minst hälften av boningsrummen ska ha en ljudnivå utanför fasad som inte överstiger 55 db(a). Lägenheternas utformning föreslås regleras i detaljplanen. 6. LANTMÄTERIMYNDIGHETEN Lantmäterimyndigheten har inget att invända mot planförslaget. 7. SAKÄGARE, BOENDE, INTRESSEFÖRENINGAR MFL 7.1 Sakägare Erik Borglund, Ulvögatan 15 Erik Borglund ifrågasätter om det är rimligt och acceptabelt att Stockholmsstilens parkideal offras för 75 stora och dyra lägenheter? Borglund anser att området som grönområde utgör ett viktigt stadsbyggnadselement i Vällingby. Det aktuella området ligger på gränsen mellan flerbostadshus och småhus och utgör en del av ett starkt sluttande grönområde, ett parkstråk där naturens egna förutsättningar tas tillvara, förstärks och renodlas. Det aktuella området med den branta sluttningen har av 50-talets planerare utnyttjats till en tydlig separerande stadsbildsmässig effekt. Vällingby utgör riksintresse och den planerade bebyggelsen anser Erik Borglund inte vara förenlig med värdet av riksintresset. Vidare anser Erik Borglund att det är uppseendeväckande och förkastligt att bygga bostäder i ett bullerutsatt läge som negativt kommer att påverka grannfastigheter på Skattegårdsvägen. Borglund hänvisar till ett flertal paragrafer i Plan- och bygglagen i första, andra och tredje kapitlet såsom tex tredje kapitlets 15. Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Borglund menar att byggtiden kommer att innebära betydande olägenheter för de boende på Skattegårdsvägen och Vällingbyhöjden i form av byggtrafik, sprängningar, buller, risk för sprickor i husen och försvårad parkeringssituation. Borglund menar att planförslaget innebär drastiskt försämrad närmiljö efter byggtiden då han anser att planerade huskroppar kommer för nära befintlig bebyggelse.

17 17 (47) Erik Borglund refererar även till PBL s 8 kap som bla reglerar uppförandet av komplementbyggnaders storlek och placering på tomt (friggebodar o. dyl). Erik Borglund vänder sig också mot att planen redovisar felaktiga sektioner, detta är speciellt allvarligt då fasad på planerade hus ligger 9 meter från tomtgräns. Mari-Anne Hedblad, Ulvögatan 15 Mari-Anne Hedblad upplever vanmakt inför föreslagen bebyggelse. Planförslaget innebär enligt henne och familjen kvalitetsförändringar på en oacceptabel nivå. Vi har under dessa år njutit av det parkliknande grönområdet i direkt anslutning till tomtgränsen och som utgjort en grönskande ridå mot trafik och punktbebyggelse på motsatta sidan av Skattegårdsvägen. Mari-Ann Hedblad vänder sig framförallt emot att planerade hus hamnar ca 9 m från deras tomtgräns och ca 25 m från fasad, ett avstånd som familjen upplever som ett allvarligt intrång med följder som generande närhet, insyn och oskyddad tillvaro. Hedblad påpekar att detta förstärks av att hälften av boningsrummen ska vara lokaliserade norrut, dvs mot Ulvögatans fastigheter. Detta i kombination med att området kommer att bli mer kalt då många träd kommer att försvinna, området förlorar då sin karaktär av skyddande ridå mellan husen på Vällingbyhöjden och Skattegårdsvägen. Menar vidare att det faktum att Skattegårdsvägen måste smalnas av är ett tydligt tecken på att husen egentligen inte får plats på platsen. Trots detta blir resultatet en oacceptabel närhet till familjens bostad. Vidare framförs stark kritik till samrådsmötet då huset på Ulvögatan 17 på modellen saknas. Dessutom syns inte Ulvögatan på modellperspektiv på utställningen Fleminggatan. Vidare noterar Mari- Ann Hedblad att planbeskrivningen innehåller felaktiga sektioner. Ulvögatan 15 i relation till hus 6 är väl alltför groteskt för att kunna presenteras för att förslaget ska kunna accepteras. Mari-Ann Hedblad upplever att planförslaget tar större hänsyn till djur och naturvärden än till invånarna och människornas upplevelser och värden samt att staden förbisett Koinbergs landskapsanalys. Undrar om huset kommer kunna lösas in om planen genomförs. Förutsättningarna för socialt umgänge på uteplatsen/trädgården blir stark inskränkt. Förutsättningarna för enskild nedvarvning, avkoppling blir starkt reducerat. Då året runt betittad, inte bara på visst avstånd, utan nu även på nära håll och från ovan om detta hänsynslösa, groteska planförslag antages. Anna Ohlson, Arbrågatan 34 Anna Ohlson kritiserar samrådsmötet eftersom hon upplever att det genomfördes på ett oproffesionellt sätt. Ohlson ser processen som dåligt genomförd och förslaget som undermåligt i sin helhet. Mötet borde givetvis ha genomförts i Vällingby. Många äldre grannar hade inte möjlighet att delta då de har svårt att komma iväg från Vällingby på kvällstid. På podiet

18 18 (47) satt en kader människor, var och en ansvariga för olika delar av projektet. Då det ställdes frågor hände det titt som tätt att samtliga skruvade på sig och ingen egentligen hade lust att svara. Anna Ohlson ifrågasätter förslaget och anser det obegripligt hur staden kan planera att bygga bostäder vid en så hårt trafikerad gata. Anna Ohlson påpekar dessutom bristerna i presentationsmaterialet såsom felaktiga sektioner och det hus som hade fallit bort från modellen. Anne-Sofie Danneholt, Skattegårdsvägen 55, 3 tr Anne-Sofie Danneholt har bott på Skattegårdsvägen i 18 år och störs dagligen av den kraftiga trafiken utanför på gatan. Vid eventuell nybyggnation kommer gatan att breddas vilket kommer att medföra både fler trafikanter och att hastigheterna kommer att öka, hastigheterna är redan idag mycket höga. De boende på Skattegårdsvägen uppskattar att titta ut på ett grönområde och Danneholt påpekar att det är många äldre som bor i husen, för dessa är utblicken över grönområdet viktigt. Anne-Sofie Danneholt ifrågasätter om det är ekonomiskt lönsamt att spränga bort berg för att bygga de antal lägenheter som är tänkta. Hon anser att boendemiljön blir undermålig och inträngd mellan trafik och befintliga bostäder. Anne-Marie Eklund, Skattegårdsvägen 55 Eklund påpekar att Vällingby är ett riksintresse planlagt för en ny tid. Grönområdena, särskilt Vällingbyhöjden visar att naturen hela tiden lever. På många håll har det mesta byggts över. Enligt planer när Vällingby blev färdigt skulle området vara för människor att leva och bo ingenstans märks detta tydligare än här. Sprängningar kommer att skada mycket på hus och grunder. Ett sprängt berg är aldrig vackert. Jag hoppas på att planen läggs ner. Dagmar Doverdalen, Skattegårdsvägen 55 Dagmar Doverdalen framför att hon uppskattar grönskan utanför fönstret och att det var ett skäl till att hon flyttade till Skattegårdsvägen. Tycker att det vore tråkigt om denna utsikt försvinner samt att det vore olyckligt att ha insyn direkt in i lägenheten. Dagmar Doverdalen har också synpunkter angående trafiken under byggtiden, hon är orolig för ökad ljudnivå och buller. Framför också oro kring ökade hastigheter i allmänhet på Skattegårdsvägen. Karin Lago-Nidsjö, Arbrågatan 38 Karin Lago-Nidsjö kristisk till planförslaget och kritiserar framförallt att planförslaget innebär ett ingrepp i det som klassas som riksintresse. Vidare anser Lago-Nidsjö att den planerade bebyggelsen kommer att innebära stora olägenheter från de boende på Arbrågatan och Ulvögatan eftersom de upplever att insynen och närheten kommer att bli mycket påträngande. Dessutom innebär

19 19 (47) byggskedet stora risker för sättningar och sprickor i husen på Vällingbyhöjden samt att byggskedet innebär risker för områdets barn. Lago-Nidsjö är kritisk till processfrågorna och då framförallt att staden inte genomfört programskede. Det faktum att samrådsmötet hölls i Blackeberg anses vara mycket olämpligt med hänsyn till att samrådsmöten bör hållas i närhet av planområdet. Vidare anser hon att planförslaget inte har stöd i vare sig översiktsplanen eller Programöversikt I planförslaget hävdas att ca 8-10 allmänna parkeringar tas bort. Karin Lago-Nidsjö menar att det är närmare 30. Vidare kristiseras den lokala gångfartsgata som planeras vid det östra kvarteret som kommer att mynna ut i trevägskorsningen. Den trafiksituation som uppstår där i morgonrusningen kommer att vara helt oacceptabel med många olyckstillbud som trolig följd. För busstrafiken kommer det att bli helt ödesdigert. Karin Lago- Nidjö refererar till skrivning i PBL som anger att ett planförslag ska vara genomförbart. Hon menar att risken för vibrationer och skador på befintliga hus är stor och menar att det inte har framkommit några svar på vad som kommer att göras för att förhindra skador, vad som händer om det sker osv. Vidare anser Karin Lago-Nidsjö att MKB:n är spekulativ och vinklad. Den lyfter endast fram det som kan tala för en bebyggelse och underlåter att kommentera eller ens hantera de frågor som talar emot bebyggelsen. Karin Lago-Nidsjö anser att sektionerna i planbeskrivningen är direkt felaktiga och anger fel mått på avstånden mellan husen och att vissa hus inte ens finns med. Vällingbyhöjden är utformad för att fungera som ett sammanhängande bostadsområde. Den nu föreslagna planändringen rubbar i grunden denna funktion. Områdets karaktär förändras vad gäller själva ABC-stadens ideal. Anslutande naturmark och grönstråk skall vårdas liksom attraktiva gårdsmiljöer och gröna gaturum. Grönstråken strukturerar och delar in stadsdelen i mindre delar. Att bygga den föreslagna volymen av bostäder rubbar avvägningen mellan hus och landskap. Vegetationen bildar inte längre samma ridå mellan väg och högre bebyggelse. Förstör inte ett kulturarv uppskattat långt över Sveriges gränser för ett politiskt vallöfte om bostäder! Bo och Harriet Lind, Ulvögatan 11 Bo och Harriet Lind avstyrker planförslaget i sin helhet och yrkar på att stadsbyggnadsnämnden inte antar planen. De är kritiska till planbeskrivningen och framför följande kritik: Planens byggnader kompletterar inte på något sätt den nuvarande bebyggelsen eller tar hänsyn till den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Genom att, med sjuvåningshus, bebygga den smala gröna remsa som nu ger en mjuk och naturlig övergång mellan högre flerfamiljshus på södra sidan om Skattegårdsvägen och de låga enfamiljshusen på norra sidan, frångår man definitivt principen om Vällingbys stadsbyggnadsmönster i

20 20 (47) form av högre punkthus runt omkring detta och sedan gradvis lägre bebyggelse ut mot periferin, längst ut radhus och fristående villor. Lind hänvisar till skrivningen under Planförslag där det hävdas att det nya bostadsbeståndet förbättrar livsmiljöerna för vissa arter av eklevande insekter. De ifrågasätter om det finns någon vetenskaplig studie över på vilket sätt ny bebyggelse främjar livsmiljöer för eklevande insekter. Vidare hävdar de att slyinslaget är beroende av hur grönområdet sköts, inte till att bebyggelse finns. Med den angivna logiken borde inga skogspartier finnas i Stockholm, allt borde bebyggas för att undvika förekomst av sly. Lind ifrågasätter även användandet av planeringsunderlag (Stockholms gällande översiktsplan och Stockholms Grönkarta) och frågar på vilket sätt de olika underlagsdokumenten ska viktas och vari skillnaden dem emellan består i? Vidare upprörs Bo och Harriet Lind över meningen i planbeskrivningen som menar att föreslagna volymer ansluter väl till befintlig punkthusbebyggelse vad gäller skala och proportioner samt förhållande till gata. Lind anser att den ansluter uruselt till befintliga kedjehus vad gäller skala, proportioner och förhållande till utsikt, insyn och befintligt parkområde nämns inte. Bo och Harriet Lind vill veta vilken skuggverkan planförslaget innebär för tomten under vinterhalvåret mellan september och april. Vidare vänder sig Bo och Harriet Lind mot att parkering planeras i närheten av deras hus. Bo och Harriet Lind anser heller inte att en avsmalning av Skattegårdsvägen skulle leda till lugnare trafiktempo, de hävdar tvärtom att mer boende och fler som rör sig i området leder till en osäkrare trafiksituation, mer trafik leder också till ökat buller. Bilderna på sida 5 visar felaktiga sektioner. Lind menar att det blir uppenbart att syftet är att vilseleda okunniga beslutsfattare och berörda boende. Genom att välja just dessa sk sektioner och visa dem från väster undviker man att visa de närmast liggande husen och kan hoppa över Ulvögatan samt Arbrågatan. Väljer man vilken annan sektion som helst eller samma sektioner men sedd från öster hade bilden blivit en helt annan. Lind är kritiska mot att planhandlingarna inte redogör risken för sättningar och sprickbildning i befintliga hus. Lind skriver att planbeskrivningen är ett dåligt underlag för beslut då den utelämnar mycket information. De anser att värdet på de befintliga husen på Vällingbyhöjden sannolikt kommer att sjunka kraftigt. Pål Norén, Arbrågatan 34

21 21 (47) Hänvisar till Intresseföreningen Vällingbyhöjdens yttrande och menar att han stödjer dessa fullt ut. Pål Norén anser att projektörernas underlag, tjänstemännens förarbete i form av Start- PM och byggherrarnas slutgiltiga analys är en subjektiv och, utifrån ett objektivt perspektiv, en helt oacceptabel handling. Undantaget i sammanhanget är Koinbergs bedömning av landskapet. Vidare anser Pål Norén att förslagets undermåliga arkitektoniska kvaliteter är en direkt konsekvens av ett programarbete där subjektiva bedömningar utifrån särintressen har i alltför hög grad fått styra utformningen. Att arkitektskissen dessutom inte redovisar relevanta handlingar i sin presentation för allmänheten anser Norén chockerande och stötande. Förutom den världsliga, faktabaserade, aspekten måste även ett humanekologiskt perspektiv appliceras på ett projekt av denna komplexitet. ABC staden Vällingby har sedan dess tillblivelse på 50-talet bland annat varit synonymt med integration av familjer med olika social bakgrund. Jag kräver att stadsbyggnadsnämnden tar vederbörlig hänsyn till den humanekologiska effekt som föreslagen bebyggelse kommer att få, inte bara för naturmarken, utan för en medveten allmänhet som valt Vällingbyhöjden som vistelseort för sig och sin familj. Ritva Maibert, Skattegårdsvägen 41, 2 tr Ritva Maibert håller helt med Intresseföreningen Vällingbyhöjden om dess synpunkter och säger nej till bebyggelse på Vällingbyhöjden. Maibert ifrågasätter även vem som ska stå för de kostnader i form av skador som sprängning kan medföra. Hon framför att hon inte vill jag inte bo kvar om husen bebyggs då boendevärden i form av skog och vilda djur nära försvinner. Georgios Vasmatzis, Hasselagränd 17: Familjen flyttade till Hasselagränd från en betonghusområde för att bo i en lugn idyllisk miljö. Hans fru har blivit påkörd nära övergångstället p g a parkerade bilar som skymde sikten. Det finns andra lämpliga områden i Stockholm att bygga höghus på. Han undrar om behovet att skapa underlag för satsningarna i Vällingby centrum är en anledning till byggandet av höghus? Bertil och Maria Hallbäck, Hasselagränd 15 Bertil och Maria Hallbäck hänvisar till att de för tre år sedan fick avslag på bygglov från stadsbyggnadskontoret mot bakgrund av att området är upptaget som riksintresse. Hela planförslaget förlitar sig i hög grad på stöd i Översiktsplan 1999 och rapporten Vällingbyområdet- Programöversikt Bertil och Maria Hallbäck hittar ingen text som aktivt stödjer ny bebyggelse. Vidare menar de att Byggnadsordningen (bilaga till översiktsplan) anger att: Höjder, parker och öppna naturstråk skall aktas mot intrång, Hallbäck menar att det är tydligt att planförslaget inte följer riktlinjerna Byggnadsordningen.

22 22 (47) De menar också att det bör vara en målsättning att bevara grönstrukturen i stort; den lummiga grönskan mellan husen, de gröna kommunikationsstråken, buffertzonerna mellan bebyggelseområden mm. Hallbäck hävdar starkt att de vill ha kvar den ridå av vegetationen som finns mellan vägen och den högre bebyggelsen. Hallbäck tycker inte sektionerna visar en rättvisande bild då det inte framgår att Ulvögatan får en huskropp c:a 25 meter utanför sitt köksfönster som når 7-8 meter högre än de egna husen. De undrar också var de allmänna parkeringarna ska ersättas om föreslagen bebyggelse blir verklighet. De hävdar att det i dagsläget parkerar bilar varje kväll längs Skattegårdsvägen. De påpekar att byggskedet medför stora miljökonsekvenser och störningar under byggtiden som kan vara upp till två år. Hallbäck frågar om man kunde ha valt att komplettera med kedjehusbebyggelse liknande den på Vällingbyhöjden, då de anser att förslagen bebyggelse suddar ut gränsen mellan högt och lågt. De påpekar att högsta tillåten nocköjd är för samtliga 6 föreslagna punkthus är högre än högsta punkten (+43m) på Vällingbyhöjden. De menar vidare att bebyggelsen är olämplig med tanke på det utsatta bullerläget vid Skattegårdsvägen. Ny bebyggelse medför att situationen förvärras ytterligare med ökat buller och föroreningar. Hallbäck vänder sig mot den föreslagna lösningen med gångfartsgatan öster om Ångermannagatan. De hävdar att det är en lösning som kommer att skapa trafikkaos. Vällingbyhöjden uppfyller översiktsplanens stadsbyggnadsideal om Arbete, Bostad och Centrum. Höjdens utformning har genomförts mycket medvetet och även givits uttryck i en tidstypisk arkitektur av hög kvalitet. Planförslaget innebär att ABC-stadens ideal rubbas. Vällingbyhöjden blir inte längre ett av de finaste i Västerort som ni (Stadsbyggnadskontoret, reds anm) i alla fall tidigare själva ansett. Vi avstyrker förslaget i sin helhet och yrkar att stadsbyggnadsnämnden inte antar den föreslagna planändringen. Ann Tiderman, Arbrågatan 42 Ann Tiderman påpekar att Vällingby är en förort som är byggd med en konsekvent tanke, något som boende och besökare inser när man rör sig i området mellan bostäder, skolor och service. Man kan ta sig fram utan att behöva korsa ett stort antal vägar och det är lätt att hitta eftersom det är lätt att se var man är. Vidare ifrågasätter Ann Tiderman hur de som bor kring planområdet kommer att kompenseras för den värdeförsämring som hon anser kommer att drabba området vid ett eventuellt genomförande av planen som för familjens del innebär att ett höghus byggs 30 meter från huset. Vidare påpekas att ett hus värde beror till en mycket stor del av dess läge som idag är fritt från insyn och med naturen utanför fönstret. Hon undrar vem som ersätter eventuella skador som kan uppstå på befintliga hus under byggnationen hur eventuell ersättning går till.