Minskat spill och ökad kapacitet vid skördetröskning av höstoljeväxter. Lägesrapport
|
|
- Marie Gustafsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Minskat spill och ökad kapacitet vid skördetröskning av höstoljeväxter. Lägesrapport Gunnar Lundin, JTI Bakgrund I dag skördas i Sverige runt ton oljeväxter per år, medan det kommande behovet enligt Svensk Raps beräknas till ytterligare ton (Gunnarson, pers. medd., 2007). För att möta det ökande behovet av inhemskt producerat rapsfrö är det angeläget att förbättra det odlingsekonomiska utfallet samt att minska olika typer av förluster. I båda dessa avseenden är skördetröskningen av stor betydelse. På slätterna i Skåne strängläggs fortfarande en hel del raps för att minska risken för drösning orsakad av kraftig blåst. Nackdelar med strängläggning är förutom kostnaden för det extra arbetsmomentet även ett i regel något högre spill och en sämre matad gröda. Vidare tar det längre tid att komma igång med skördearbetet efter ett regn och det är svårare att utnyttja kapaciteten hos tröskor med breda skärbord. Tack vare nya, mindre drösningsbenägna sorter har övergången till direkttröskning underlättats. Med det nya sortmaterialet bildar oljeväxtgrödan i högre grad en tät matta, vilket medför att vinden inte kommer åt lika lätt. Denna rapstyp kan i gengäld bli svårare att forcera och förutsätter sidokniv på skördetröskan (Helleberg, 1997). Även vid direkttröskning kan spillet vara betydande. I schweiziska försök återgivna av Heir (1998) uppgick drösning före skörd till 3 % av den biologiska skörden och spillet från skärbordet till 8 %. Vid försök med direkttröskning av höstraps i England uppgick drösningen till 5 % och skärbordsförlusterna till 6 % (Neale m.fl., 1994). I vårraps var förlusterna väsentligt lägre. Vid skånska försök utförda av Bertil Helleberg, Alnarp, erhölls i genomsnitt 5 % skärbordsförluster då höstoljeväxter bärgades med standardutrustade skördetröskor. Då våroljeväxter skördades nådde spillet däremot inte samma omfattning (Helleberg, 1980; Helleberg 1981). Ovanstående förlustsiffror kan exempelvis jämföras med förhållandena vid skörd av spannmål. I en stående stråsädesgröda utan axbrott är i regel spillet vid skärbordet som mest någon enstaka procent (Lundin, 1991). Förutom omfattande spill hämmas bärgningsarbetet även av låga kapaciteter. De, jämfört med spannmålsskörden, begränsade körhastigheterna och mer frekventa driftstörningarna härrör till stor del från att de långa, spänstiga stjälkarna är svåra att i ett jämnt flöde mata in i maskinen, figur 1.
2 2 Figur 1. Höga rapsplantor kan lägga sig så att inmatningsskruven får svårt att transportera in dem i tröskan (Flarup). Teknisk utveckling Under de senaste tjugo åren har utvecklingen gått mot allt längre skärbord, det vill säga att längden mellan kniv och inmatningsskruv på skärborden har ökat. Claaströskorna har sedan länge haft avståndet 63 cm 1, övriga fabrikat har efter hand närmat sig detta. Det finns flera fördelar med långa skärbord: en stråsädesgröda faller så att axet kommer först in i inmatningsskruven, rotryckningen minskar, mindre spill orsakat av att inmatningsskruven kastar kärnor framåt, samt att stenar lättare upptäcks innan de hamnar i inmatningsskruven. I kortstråiga grödor kan dock problem uppkomma i form av anhopningar av tröskgods mellan kniv och inmatningsskruv. Dagens skärbordslängder är sålunda en kompromiss för att klara olika typer av grödor med ett och samma skärbord. Vid skördetröskning av oljeväxter är det gynnsamt med längre skärbord än vad som idag är gängse. Med stort avstånd mellan kniv och inmatningsskruv blir urslagna oljeväxtfrön i större utsträckning kvar på skärbordet. Haspeln kan därför köras hårdare. Detta är av särskild betydelse i höstoljeväxter som i regel är styva och skrymmande och därför kan behöva en förhållandevis aktiv inmatning i tröskan. I marknaden finns ett antal tekniska lösningar för att realisera långa skärbord. Fasta skärbordsförlängningar, rapsbord. Teleskopiska skärbord Dukförsedda skärbord 1 Skärbordets längd definieras som det horisontella avståndet mellan spetsen på knivbalkens fingrar och höljet på inmatningsskruven.
3 3 Fasta skärbordsförlängningar. De fasta skärbordsförlängningarna utgörs av plåtkonstruktioner som monteras direkt på skördetröskans ordinarie skärbord. Normalt tillverkas dessa ej av tröskfabrikanterna själva utan i stället av särskilda företag som anpassar utformningen till olika fabrikat i marknaden. Fasta skärbordsförlängningar har sedan länge funnits på kontinenten men de har hittills varit mycket sällsynta i Sverige. Teleskopiska skärbord. Claas Lexiontröskor, fot, kan fås med en integrerad skärbordsförlängning, kallad Vario, som tillval. Tekniken innebär att avståndet mellan kniven och inmatningsskruven på skärbordet kan ställas in steglöst inifrån hytten. Skärbordet kan på detta sätt skjutas 200 mm framför normalläget och 100 mm bakom normalläget. Vid körning i raps kan skärbordet skjutas fram 500 mm varvid fasta plåtar monteras. Merpriset för ett Varioskärbord jämfört med ett standardskärbord är cirka kronor. Kostnad för de fasta plåtarna och för sidoknivar tillkommer med cirka kronor (Blomgren, 2005). Även till de större skördetröskorna från New Holland finns fr.o.m teleskopiska skärbord med beteckningen Varifeed att tillgå (Söderberg & Haak, 2006). En ytterligare variant tillhandahålles av företaget BISO, figur 2. Figur 2. Exempel på en modell av ställbara skärbordsförlängningar är österrikiska BISO CX 100. Utrustningen som finns i bredder mellan 20 och 30 fot medför att avståndet mellan kniv och inmatningsskruv ökas med drygt 70 centimeter. Priset för den största modellen uppgår till drygt kronor (Blomgren, 2005). Dukförsedda skärbord. I mitten på 1980-talet började Massey-Fergusons tröskor att utrustas med Powerflow-skärbord. På dessa svarar en gummimatta för transporten mellan kniv och inmatningsskruv. Den aktiva inmatningen innebär att behovet av att använda haspeln reduceras. Avståndet mellan kniv och inmatningsskruv är cirka 50 cm längre jämfört med ett konventionellt skärbord. Som exempel på tillverkaruppgifter avseende prestanda för förlängda skärbord kan nämnas att BISO anger att spillreduktionen med deras utrustning uppgår till 200 kg/ha vid skörd av raps (Blomgren, 2005). Beträffande Power Flow-bordet anges 73 % högre avverkning i raps jämfört med då konventionella skärbord begagnas (Massey-Ferguson, 1978). Bordets höga avverkningsförmåga har även bekräftats av praktiker (Biärsjö, 2000).
4 4 Uppmätta prestanda har även redovisats i ett antal officiella undersökningar. Vid försök utförda i Skåne jämfördes bl.a. Claas standardskärbord med ett cirka 45 cm längre rapsbord (fast skärbordsförlängning). I genomsnitt blev skärbordsförlusterna vid skörd av höstoljeväxter cirka 100 kg/ha lägre med rapsbordet. Jämfört med den ordinarie skärbordstorpeden medförde sidokniven kapacitetsökningar upp till 50 % utan att spillet vid skärbordets sida ökade (Helleberg, 1980; Helleberg, 1981). Försök i Schweiz (refererade av Lars Sogn och Joar Arne Heir, 1984) visade spillreducering av samma storleksordning, 100 kg/ha, för Massey-Fergusons Power Flow-bord då det jämfördes med konventionella skärbord vid skörd av oljeväxter. Parallellt med den utveckling som skett för att på olika sätt framställa förlängda skärbord har det även tagits fram utrustning för att modifiera det konventionella skärbordet. Förutom olika typer av sidoknivar kan bl.a. nämnas en kompletterande inmatningsskruv som monteras i skärbordets bakkant ovanför den ordinarie inmatningsskruven. Utrustningen kan förväntas vara till nytta i synnerhet för hybridraps som ju kan vara mycket lång och spänstig och vilja "flyta över" skärbordet. Utveckling av grödor och tillväxtreglering Utvecklingen av höstoljeväxterna har gått mot allt kraftigare och frodigare bestånd. Beståndshöjden är betydande, dagens hybridsorter mäter ofta 180 cm på längden. Med en stubbhöjd om exempelvis 40 cm är det sålunda 140 cm långa och dessutom styva stjälkar som skall transporteras över skärbordet och vidare in i tröskverket. En alternativ väg för att underlätta skördetröskningen skulle kunna vara att förändra själva grödans egenskaper, exempelvis via tillväxtreglering. Prov har visat att stråförkortande medel kan minska plantornas längd med cirka cm, d.v.s. att längden på de stjälkar som tas in i skördetröskan reduceras till knappt 90 % av den ursprungliga. Exempel på ett tänkbart preparat för stråförkortning av oljeväxter är Juventus från BASF. Preparatet ifråga är egentligen avsett för svampbekämpning men det har även en tillväxtreglerande funktion. Stråförkortning av oljeväxter är inte tillåten i Sverige men tillverkaren har ansökt om registrering hos kemikalieinspektionen för användning även i oljeväxter. I fältförsök har emellertid BASF redan idag tillstånd för viss, begränsad utprovning (Gunnarson, pers medd., 2005). Då föreliggande undersökning planlades avsågs att den skulle innehålla försöksled med stråförkortad raps. Problem i samband med den tänkta bekämpningsinsatsen bl.a. med att pricka in rätt tidpunkt i förhållande till utvecklingsstadium och väderlek gjorde att detta moment fick strykas. I stället genomfördes ett av försöken i höstraps som bladdödats genom glyfosatbehandling före skörd. Frågeställning Det är angeläget att öka den svenska produktionen av oljeväxter. En sådan utveckling hämmas delvis av de problem som föreligger vid skördetröskningen. Risken för urslagning av frö samt att oljeväxtplantorna är skrymmande och styva medför
5 5 höga skärbordsförluster samtidigt som körhastigheterna blir låga och driftsstörningarna frekventa. Problemen är mer uttalade i höstoljeväxter än i våroljeväxter. I marknaden finns ett antal utrustningar för att underlätta skördetröskningen, i första hand olika typer av förlängda skärbord. Föreliggande uppgifter om spillreduceringar och kapacitetsökningar härrör i första hand från äldre undersökningar. För att ge relevanta underlag vid lönsamhetsbedömningar är det angeläget att modern utrustning utvärderas i kombination med det odlingsmaterial som idag är aktuellt. Mål Projektet syftade till att undersöka möjligheterna att förbättra arbetsresultatet vid skördetröskning av höstoljeväxter, dels genom särskilt anpassade skärbord, dels genom bladdödning av grödan. Den nytta för svensk oljeväxtodling som avsågs åstadkommas var: 1) Reducerat spill och högre kapacitet. 2) Förbättrad odlingsekonomi. 3) Ökad oljeväxtodling totalt i kombination med ökad andel höstoljeväxter. Genomförande Fältförsök genomfördes den 8 och 9 augusti 2006 på två gårdar ett par mil norr om Uppsala, Husby och Vansta. På båda gårdarna skördades höstraps av hybridsort med normala radavstånd, 12,5 cm. Vid Vansta föregicks skörden av bladdödning med Roundup Max, 1,5 kg/ha den 24 juli. Försöksytor med jämna bestånd valdes ut på respektive gård. Skördetröskningen utfördes med en skördetröska av modell Claas Lexion 580 försett med ett s.k. Varioskärbord med skärvidden 25 fot (7,60 m). Skärbordets övre del var i bakkant försett med ett stänkskydd. Framförandet skedde genomgående av den aktuella skördetröskans ägare. I försöket genomfördes prestandamätningar med tre olika skärbordslängder, tabell 1. Tabell 1. Försöksled. Försöksled, beteckning Skärbordets längd 1) cm Utrustning vid skärbordets gavlar Anm. Vänster Höger A Normalt, 63 cm Stråskiljare Stråskiljare Jämförelseled B Normalt + 20 cm Stråskiljare Stråskiljare C Normalt + 50 cm Stråskiljare Sidokniv 1) Det horisontella avståndet mellan spetsen på knivbalkens fingrar och höljet på inmatningsskruven
6 6 Figur 3. Skärbordslängder. Som framgår av tabell 1 framfördes skördetröskan i regel med stråskiljare monterade vid respektive skärbordsgavel. I försöksledet med maximal skärbordslängd användes på höger sida i stället en vertikal sidokniv. Sidokniven, vilken var hydrauliskt driven och medföljde det aktuella skärbordet, var däremot ej möjlig att kombinera med de båda kortare skärbordsinställningarna. På varje försöksfält karakteriserades förhållandena genom bestämning av mognadsstadium, beståndets höjd, eventuell liggande gröda, förekomst av ogräs samt markförhållanden. Väderparametrar inhämtades från närliggande meteorologiska stationer. Vidare registrerades faktorer som var av betydelse för skördetröskans prestanda, såsom bordets höjd över marken, haspelns läge, körriktning i förhållande till liggande gröda etc. Grödans avkastning på aktuella fältdelar uppskattades utifrån leveransbesked samt försöksvärdarnas egna bedömningar. Från skördad frövara och från halmen uttogs prov för vattenhaltsbestämning. Vattenhalten mättes genom torkning i torkskåp. Frövaran analyserades dessutom vid AnalyCen avseende renhet, oljehalt och klorofyllinnehåll. Mätningarna av prestanda i fält omfattade Skärbordsförluster Kapacitet
7 7 Skärbordsförluster Vid mätningarna av fröspillet från skärbordet skedde skördetröskningen som ett antal 25 meter långa parallella kördrag, vid alla tillfällen med oskuren gröda på skärbordets båda sidor. Varje skärbordskoncept provades med tre upprepningar. I varje kördrag sköts 24 spillrännor in mellan varannan sårad innan skördetröskningen påbörjades. Rännorna som var av aluminium med måtten 8*95 cm placerades någon meter in i grödan från den vändteg som skördetröskan kördes emot. De fördelades över hela arbetsbredden med undantag för hjulspåren och med ett vingelutrymme om 40 cm åt båda sidor. Såväl vid skärbordets vänstra och högra delar d.v.s. utanför hjulspåren placerades nio spillrännor varav tre utanför respektive skärbordsgavel. Vid skärbordets centrum d.v.s. mellan hjulspåren placerades sex spillrännor, figur 4. Figur 4. Spillrännor placerades över hela arbetsbredden med undantag för hjulspåren.
8 8 Figur 5. Spillrännorna fördes in i grödan någon meter från vändtegen. Husby 8 augusti Vid spillmätningarna framfördes skördetröskan med normal framdrivningshastighet. Efter det att inmatningen av grödan i kördraget fullbordats stannades skördetröskan innan dess bakre delar hade nått fram till spillrännorna. Detta för att förhindra att material från halmskakare och rensverk skulle hamna i spillrännorna. När skördetröskans verk helt avstannat kördes maskinen ur kördraget. Innehållet i respektive spillränna överfördes till plastpåsar för senare mängdbestämning. I laboratorium fördelades respektive plastpåses innehåll över en sikt med 2,5 mm maskvidd belägen över aluminiumplåt. Med handskakning av sikten och ibland med handtröskning separerades merparten av det avrens som fanns på sikten. På aluminiumplåten skiljdes frön ifrån genom lätt skakning, lutning och ibland blåsning samt bortplockning av övriga föroreningar med pincett. De framrensade rapsfröna hälldes över i en aluminiumform och vägdes på våg med upplösningen tusendels gram. För att erhålla spillet i kg per hektar multiplicerades den erhållna vikten (gram) med 131,6. Det uppmätta spillet indelades i tre grupper mot bakgrund av att spillet kunde antas variera över skärbordets arbetsområde. Indelningen gjordes utifrån vilka av skärbordets komponenter som grödan kom i kontakt med vid dess inmatning i skördetröskan enligt nedanstående. Enbart kniv Skärbordets mitt Stråskiljare/sidokniv
9 9 Enbart kniv. Beteckningen enbart kniv antyder att källan för detta spill enbart utgörs av den skakning av grödan som åstadkommes av skördetröskans skärapparat. Emellertid orsakar även andra maskindelar förluster såsom haspelns kontakt med fröskidorna och inmatningsskruven som drar isär den hoptrasslade grödan. Skärbordets mitt. Den sammanpressning som sker vid skärbordets mitt när tröskgods från dess båda sidor möts orsakar viss urslagning av frön av vilka en del förloras framför skärapparaten. Förutom av denna källa utgörs förlusterna vid skärbordets mitt även av det spill som anges under enbart kniv. Utbredningen i sidled av spillet vid skärbordets mitt har i detta arbete antagits sammanfalla med inmatningselevatorns bredd d.v.s. 1,7 meter. Stråskiljare/sidokniv. Genom att rapsgrödan i regel är kraftigt förgrenad och hoptrasslad försvåras den nödvändiga delningen av densamma vid skärbordets gavlar. I samband därvid uppkommer förluster. Den traditionella stråskiljaren kan orsaka förluster då den river i grödan. Vidare uppkommer förhöjt spill om tröskgods hänger sig stråskiljaren. Även alternativet med sidokniv orsakar spill genom dess nödvändigt intensiva avskärning. En del frö skakas ur. Vidare blir en del fröskidor eller delar därav avskurna och faller till marken. Utbredningen i sidled torde bero på vilken utrustning som begagnas liksom maskininställningar. Exempel på det senare är läget för stråskiljarens yttre avvisare. Beträffande sidokniv visade Price m.fl. (1996) att spillet kan anses bli jämnt fördelad över ett 30 cm brett band under sidokniven. I detta arbete har utbredningen i sidled bedömts utifrån försöksresultaten d.v.s. var på skärbordet spillet började stiga i förhållande till de förluster som anges under enbart kniv. Kapacitet För varje skärbordskoncept utfördes tidsstudier vid skördetröskning av vardera cirka en hektar på försöksfältet. Kapaciteten bestämdes genom att mäta tidsförbrukningen per avverkad sträcka. Vidare registrerades eventuella driftstörningar såsom anhopningar av tröskgods på stråskiljare, stoppar i inmatningsskruv och inmatningselevator etc. Vid tidsstudierna användes dels traditionella hjälpmedel såsom klocka och handskrivna protokoll, dels GPS-utrustning. Resultat Grödor Vid Husby var ogräsförekomsten var ringa. En inte oväsentlig andel av fröskidorna var tömda innan skördetröskningen påbörjades. Avkastningen uppgick till 3,7 ton/ha. Vid Vansta var ogräsförekomsten något mer omfattande, bl.a. noterades inslag av åkerfräken. Jämfört med rapsen på Husbyfältet hade den Roundupbehandlade grödan inte lika gröna stjälkar. Avkastningen var av samma storleksordning som på Husby.
10 10 Resultat från bestämningarna av respektive grödas egenskaper sammanfattas i tabell 2. Tabell 2. Uppmätta egenskaper hos försöksgrödorna. Parameter Gård Husby Vansta Bladdödning, preparat - Roundup Skördedatum 8 aug. 9 aug. Olja i ts, % 43,7 47,2 Olja vid 9 % vh, % 39,8 43,0 Klorofyll, ppm 16 7 Vattenhalt frö, % 8,0 5,4 Vattenhalt halm, % Avfall, % 3,8 1,3 Figur 6. Försöken genomfördes under gynnsamma väderförhållanden och i kraftiga bestånd. Husby 8 augusti. Skördetröskans inställningar Skördetröskan framfördes vid spillmätningarna på Husby med en genomsnittlig stubbhöjd omkring 25 cm. Vid Vansta blev stubben ett par cm lägre. Haspeln var vid spillmätningarna genomgående inställd för att arbeta skonsamt. Den var placerad så högt och så långt tillbakadragen som möjligt. Vidare var dess periferihastighet något lägre än skördetröskans framdrivningshastighet. Inmatningsskruven var inställd enligt standard. Dess varvtal uppgick till 204 rpm. Avståndet mellan spiral och skärbordsbotten var mm. Det horisontella avståndet mellan skärbordsgaveln och stråskiljarens yttre avvisares yttersta del uppgick till 60 cm. Det vertikala avståndet till kniven var 90 cm.
11 11 Skärbordsförluster Hur spillet från skärbordet fördelade sig över arbetsbredden illustreras i figur 8. Som framgår av figuren förelåg viss variation i skördetröskans placering i sidled i förhållande till spillrännorna. Detta genom att, som nämnts tidigare, ett visst vingelutrymme medgetts. Exempelvis innebar detta att de sex spillrännorna vid skördetröskans mitt inte alltid hamnade symetriskt kring skördetröskans centrumlinje. Av figur 8 antyds vidare att antalet spillrännor utanför skärbordsgavlarna varit otillräckligt. De uppmätta förlusterna i de yttersta rännorna har ju ofta varit betydande d.v.s. spill har troligen uppkommit även utanför rännornas upptagningsområde. I vilken omfattning detta var fallet vid respektive sida av skärbordet var dessutom beroende av åt vilket håll (höger/vänster) vingelutrymmet utnyttjats i det enskilda kördraget. För att trots detta söka uppnå jämförbarhet mellan försöksleden har vid de beräkningar som redogörs för i det följande det spill som ibland uppmätts i spillrännor mer än 4,3 meter utanför skördetröskans centumlinje, d.v.s. 0,5 meter utanför respektive skärbordsgavel, ej medtagits. Spillet vid stråskiljare/sidokniv kom sålunda att något underskattas. I tabell 3 anges mot bakgrund av ovanstående placeringen av de spillrännor som bedömdes härröra till respektive del av skärbordet. Tabellvärdena illustreras i figur 7. Tabell 3. Placering av spillrännor i förhållande till respektive skärbordssegment. Skörbordssegment Vänster stråskiljare Enbart kniv Skärbordets mitt Höger stråskiljare/sidokniv Motsvarande spillrännor, placering Inom området 3,3-4,3 meter till vänster om skördetröskans centrumlinje d.v.s. 0,5 meter på vardera sidan om skärbordsgaveln. Utanför skördetröskans hjul till 3,3 meter från skördetröskans centrumlinje. Mellan skördetröskans hjul (mitt för inmatningselevatorn). Inom området 3,3-4,3 meter till höger om skördetröskans centrumlinje d.v.s. 0,5 meter på vardera sidan om skärbordsgaveln.
12 12 Figur 7. Skärbordssegment. I tabell 4 har spillet vid de olika skärbordssegmenten beräknats. Detta har åstadkommits genom att bestämma medelvärdet för motsvarande spillrännor enligt fördelningen i tabell 3. Vad gäller Vänster stråskiljare respektive Höger stråskiljare/sidokniv har därvid förlusterna utanför skärbordsgavlarna belastat områdena mellan enbart kniv och resp. skärbordsgavel. Beräkningarna redovisas separat för respektive försök i tabell 4 och sammanfattas i tabell 5. Tabell 4. Uppmätt spill (oskuren gröda på båda sidor om skärbordet). Beräkningarna av medelvärden, de båda högra kolumnerna, har skett utifrån de olika skärbordssegmentens respektive utbredning i sidled (värdena inom parentes). Gård Skärbordskoncept Spill vid respektive skärbordssegment, kg/ha Vänster Kniv Mitten Hö stråsk/ stråskiljare (4,9 m) (1,7 m) sidokniv (0,5+0,5 m) (0,5+0,5 m) kg/ha (7,6 m) Spill, medel % av skörd Husby A ,6 B ,1 C ,7 Vansta A ,6 B ,5 C ,4
13 13 Tabell 5. Som tabell 4 men genomsnitt av de båda försöken. Skärbordskoncept Spill vid respektive skärbordssegment, kg/ha Vänster stråskiljare (0,5+0,5 m) Kniv (4,9 m) Mitten (1,7 m) Hö stråsk/ sidokniv (0,5+0,5 m) kg/ha (7,6 m) Spill, medel % av skörd A ,1 B ,3 C ,5 Som angetts tidigare genomfördes spillmätningarna med oskördad gröda på båda sidor om skärbordet. Vid praktiskt tröskningsarbete gäller emellertid detta endast i undantagsfall. De beräkningar som redovisats i tabell 6 har därför modifierats utifrån antagandet att skördetröskan vid praktisk drift framförs med höger skärbordsgavel inne i beståndet medan den vänstra skärbordsgaveln vetter mot det redan skördade. Segmentet vänster stråskiljare/sidokniv har härvid utgått medan enbart kniv sträckt sig ända ut till vänster skärbordsgavel. Beräkningarna redovisas separat för respektive försök i tabell 6 och sammanfattas i tabell 7. Tabell 6. Beräknat spill vid praktiskt tröskningsarbete (oskuren gröda enbart på höger sida om skärbordet). Beräkningarna av medelvärden, de båda högra kolumnerna, har skett utifrån de olika skärbordssegmentens respektive utbredning i sidled (värdena inom parentes). Gård Skärbordskoncept Spill vid respektive segment, kg/ha Mitten (1,7 m) Kniv (5,4 m) Hö stråsk/ sidokniv (0,5+0,5 m) kg/ha (7,6 m) Spill, medel % av skörd Husby A ,2 B ,6 C ,2 Vansta A ,9 B ,8 C ,6 Tabell 7. Som tabell 6 men genomsnitt av de båda försöken. Skärbordskoncept Spill vid respektive segment, kg/ha Mitten (1,7 m) Kniv (5,4 m) Hö stråsk/ sidokniv (0,5+0,5 m) kg/ha (7,6 m) Spill, medel % av skörd A ,6 B ,7 C ,9
14 14 Spill, kg/ha Alla A;medel Alla B;medel Alla C;medel Skärbordsspill Husby Spill, kg/ha ,6 4,4 4,1 3,9 3,6 3,4 3,1 2,9 2,6 2,4 2,1 1,9 1,6 1,4 1,1 0,9 0,6 0,4 0,1 0,1 0,4 0,6 0,9 1,1 1,4 1,6 1,9 2,1 2,4 2,6 2,9 3,1 3,4 3,6 3,9 4,1 4,4 4,6 Avstånd från tröskmitt, m Skärbordsspill Vansta , kg/ha Alla A;medel Alla B;medel Alla C;medel 4,6 4,4 4,1 3,9 3,6 3,4 3,1 2,9 2,6 2,4 2,1 1,9 1,6 1,4 1,1 0,9 0,6 0,4 0,1 0,1 0,4 0,6 0,9 1,1 1,4 1,6 1,9 2,1 2,4 2,6 2,9 3,1 3,4 3,6 3,9 4,1 4,4 4,6 Astånd från tröskmitt, m Figur 8. Skärbordsförlusternas fördelning över arbetsbredden. Varje kurva motsvarar genomsnitt av tre kördrag. De vertikala linjerna markerar dels skördetröskans centrumlinje, dels respektive skärbordsgavel. Genom att en viss vingelmån förelåg vid spillmätningarna var ej alltid spillrännorna symmetriskt fördelade kring skördetröskans centrumlinje. Av samma anledning varierade antalet spillrännor på respektive sida av skärbordsgavlarna mellan de olika kördragen.
15 Kapacitet Vid tidsstudierna framfördes skördetröskan i hastigheter mellan 4 och 6 km/h. Stoppar inträffade enbart vid skörden på Husby d.v.s. i den gröda som ej bladdödats. De orsakades genomgående av anhopningar av tröskgods vid stråskiljaren medan sidokniven aldrig visade motsvarande tendenser. Projektorganisation och finansiering Undersökningen handhas av JTI med forskare Gunnar Lundin som projektansvarig. Till projektet har kopplats en referensgrupp bestående av Albin Gunnarson och Johan Biärsjö, Svensk Raps AB, och Fredrik Andersson, VäxtRådgruppen, Svenska Lantmännen. Projektmedel till föreliggande undersökning har ställts till förfogande av Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning och Stiftelsen Lantbruksforskning. Därutöver har Lantmännens Maskinbolag upplåtit det aktuella skärbordet utan kostnad. Referenser Litteratur Blomgren C., Flexibla skärbord ger högre kapacitet. Jordbruksaktuellt nr 11. Biärsjö J., Direkttröskning av oljeväxter med Power Flow-bord. Svensk Frötidning nr 5. Alnarp. Flarup J.H. Rapshøst på roden. Effektivt Landbrug. Danmark. Heir J.A., Skurtreskere og skurtresking. Landbruksforlaget. ISBN Helleberg B., Rapport från spillundersökning i oljeväxter 1980 under ledning av lektor Bertil Helleberg, Alnarp. Stencil. Helleberg B., Rapport från spillundersökning i oljeväxter 1981 under ledning av lektor Bertil Helleberg, Alnarp. Stencil. Helleberg B., Direkttröska rapsen! Svensk Frötidning nr 6. Alnarp. Lundin G., Skördetröskning med reparbord. Jämförande försök år Rapport nr 133 från Jordbrukstekniska institutet. Uppsala. Massey-Ferguson Smithfield debut for MF Power-flow. Stencil. Neale M.A., Price J.S.& Hobson R.N., Measurement of Seed Loss during Harvesting of Oilseed Rape. Report N.94-D-143, Ag Eng Milano Sogn L. & Heir J.A., Dyrking av oljevekster. Landbruksforlaget, Otta, Norge. Webbsidor Söderberg & Haak, Nya skärbord för New Holland skördetröskor. Personliga meddelanden Gunnarson A., 2005 & Svensk Raps AB. JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik
Minskat spill och ökad kapacitet vid skördetröskning av höstoljeväxter. Fältförsök under Slutrapport till SLF
Minskat spill och ökad kapacitet vid skördetröskning av höstoljeväxter. Fältförsök under 2006. Slutrapport till SLF Gunnar Lundin, Bakgrund Det är angeläget att öka den svenska produktionen av oljeväxter.
Läs merFörlängt skärbord ger mindre spill
nr 120 Förlängt skärbord ger mindre spill vinster vid skördetröskning av höstraps Gunnar Lundin JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2008 Förlängt skärbord ger
Läs merMinskat spill och ökad kapacitet vid skördetröskning av höstoljeväxter. Fältförsök under 2006 och Slutrapport till SSO
1 Minskat spill och ökad kapacitet vid skördetröskning av höstoljeväxter. Fältförsök under 2006 och 2007. Slutrapport till SSO 2008-10-30 Gunnar Lundin, Sammanfattning Det är angeläget att öka den svenska
Läs merSkördetröskning av höstoljeväxter med förlängda skärbord
JTI-rapport Lantbruk & Industri 371 Skördetröskning av höstoljeväxter med förlängda skärbord Spill och kapacitet vid fältförsök under 2006 och 2007 Gunnar Lundin JTI-rapport Lantbruk & Industri 371 Skördetröskning
Läs merSkördeförsök år 2014 inom Vårraps 3000, preliminära resultat. Sveaförsökens Växtodlingskonferens, Brunnby Gård 14 januari 2015 Gunnar Lundin
Skördeförsök år 2014 inom Vårraps 3000, preliminära resultat Sveaförsökens Växtodlingskonferens, Brunnby Gård 14 januari 2015 Gunnar Lundin Fältförsök: Olika skördetidpunkter Bakgrund Tyska försök i höstraps
Läs merVägen till 5 ton. Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20
Vägen till 5 ton Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20 Innehåll 3 Projekt 20/20 är vägen till 5 ton 4 Tidig sådd ger högre skörd 6 Plogfritt i våroljeväxter fungerar med koll på växtresterna 8 Etablering
Läs merEtablering av oljeväxter genom hacksådd. Fältförsök 2002/2003. Rapport till SLF
2007-11-15 Etablering av oljeväxter genom hacksådd. Fältförsök 2002/2003. Rapport till SLF Gunnar Lundin Bakgrund En möjlighet att förbättra det ekonomiska utbytet i oljeväxtodlingen är att överföra odling
Läs merEtablering av höstoljeväxter genom trösksådd. Fältförsök Rapport till SLF.
2006-04-25 Etablering av höstoljeväxter genom trösksådd. Fältförsök 2003-2004. Rapport till SLF. Gunnar Lundin Bakgrund En möjlighet att förbättra det ekonomiska utbytet vid odling av oljeväxter är att
Läs mer20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton
20 upp och 20 ned 20-20 På jakt efter 450 ton Ett god etablering av oljeväxter innebär Rätt bearbetning Plöjning Plöjningsfritt Spara vatten Spara vatten Spara vatten Så när du vet att det kommer att gro
Läs merFramgångsrik precisionssådd
I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård
Läs merHARVEST STAR * VARIO STAR HARVEST STAR * VARIO
HARVEST STAR * VARIO STAR HARVEST STAR * VARIO The perfect way to harvest. Harvest Star* Vario, världens enda fällbara skärbord med hydrauliskt inställbar skärbordsbredd För ökad produktivitet: Geringhoffs
Läs merSkördetröskning av oljelin
JTI-rapport Lantbruk & Industri 380 Skördetröskning av oljelin Fältförsök under 1997 och 1999 Gunnar Lundin JTI-rapport Lantbruk & Industri 380 Skördetröskning av oljelin Fältförsök under 1997 och 1999
Läs merMINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ
MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ Spodnam försä SÅ FUNGERAR SPODNAM Spodnam är en vegetabilisk produkt som skapar en halvgenomtränglig yta som påverkar fuktvandringen i grödan, till exempel
Läs merHalmhackens effektbehov och sönderdelningsförmåga vid olika inställningar av motknivarna. Fältförsök under 2013 och 2014
Rapport till SLF 2015-03-30 Halmhackens effektbehov och sönderdelningsförmåga vid olika inställningar av motknivarna. Fältförsök under 2013 och 2014 Gunnar Lundin Innehåll Bakgrund... 1 Frågeställning...
Läs merBetydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö
Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö Bakgrund På grund av ostadigt väder vid tiden för tröskning blir fröodlingar i Norge vanligtvis direkttröskade. Strängläggning
Läs merMaskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare
Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare Projektredovisning 2011-01-11. Sammanställning: Gunnar Lundin & Hugo Westlin, JTI Under 2009-2010 genomfördes en tävling mellan
Läs merDelrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
21-1-26 Delrapport 21 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Odlingssystem med radhackning Fältförsök: Fältförsöket på Tegneby fortsatte med andra årets ängssvingel för fröproduktion.
Läs merFörsökshandboken. 6. Registreringar. 6.4 Ogräsinventering
Försökshandboken 6. Registreringar 6.4 Ogräsinventering Upprättat: 2019-01-25 Gäller från: 2019-01-25 Ersätter: 6.4 Ogräsinventering daterad 2014-05-09 Introduktion Ogräsinventering kan göras på två olika
Läs merDieselförbrukning och andra energiinsatser
Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning
Läs merInhemska proteingrödor med fokus på soja
Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin
Läs merSvenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Läs mer13 dagar gav 14 säckar
13 dagar gav 14 säckar Det stora fältet hitom den röda långtradaren såddes den 20 augusti med en Amazone Cirrus utan någon föregående bearbetning och efter vårkorn med halmen hackad. 13 dagar senare etablerades
Läs merKvävestrategier till höstraps
Växtnäring Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Johan Biärsjö, Svensk Raps AB För andra året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av en fast giva på 140 eller 180 kg N på våren.
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Läs merSkörd av oljelin Gunnar Lundin & Sven-Erik Larsson
83 Skörd av oljelin Gunnar Lundin & Sven-Erik Larsson Skörd av oljelin Oljelin är en uppskattad omväxlingsgröda i växtföljden med dokumenterad förfruktseffekt vid odling av höstvete. Under senare år har
Läs merSådd av raps i flytgödsel för ökad odlingssäkerhet
Sådd av raps i flytgödsel för ökad odlingssäkerhet Fredrik Fogelberg 2 Sammanfattning Två fältförsök genomfördes i Uppland 2006 med syfte att undersöka sådd av vårraps i flytgödsel som ett system för säkrare
Läs merVAD NÅGRA KUNDER TYCKER OM GERINGHOFF SKÄRBORD
VAD NÅGRA KUNDER TYCKER OM GERINGHOFF SKÄRBORD Vi söker återförsäljare över hela landet Geringhoff majsskärbordens Rolles Royce Majsborden finns i sex olika grundutförande för inmatning av majskolvarna
Läs merSammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
2018 blev spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
Läs merTranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län
Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Oktober 2006 Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Jönköpings län Rapport 22-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Sammanfattning
Läs merSPILL VID VÅRSKÖRD AV HAMPA
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet SPILL VID VÅRSKÖRD AV HAMPA LOSSES AT SPRING HARVESTING OF HEMP Roger Sjödahl Handledare: Sven-Erik Svensson Examinator: Jan-Eric Englund Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merFrö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merKväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen
Läs merLågt kväveupptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.
Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport
Läs merSamodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Läs merArbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Läs merEtablering av höstoljeväxter i växande höstvetegröda
Slutrapport: H1033255 Etablering av höstoljeväxter i växande höstvetegröda Mikael Gilbertsson Bakgrund Oljeväxter är en värdefull avbrottsgröda i växtföljden. T.ex. så kan höstvete avkasta 20-25 % mer
Läs merNy radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2
Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2 Slutkonferens 5-6 december 2018 Tomas Johansson Mikael Gilbertsson Per-Anders Algerbo Anders TS Nilsson Anneli Lundkvist Theo Verwijst Bakgrund
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merLåg mineralisering men fortsatt upptag i fält
Till hemsidan Prenumerera : Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Utvecklingen har gått relativt fort denna vecka och utvecklingsstadierna i fälten varierar mellan DC 43-59. Trots det varmare vädret
Läs merSkördeteknik i vallfrö
Skördeteknik i vallfrö Denna presentation innehåller sammanställningar av försök och demonstrationer om skörd och skördeteknik i ängsgröe, rödsvingel, rajsvingel, rörsvingel, timotej, engelskt rajgräs,
Läs merDriftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med
Läs merKOMBIPRESS MED VARIALBEL BALKAMMARE VARIO. www.mchale.net DET SJÄLVKLARA VALET
KOMBIPRESS MED VARIALBEL BALKAMMARE www.mchale.net DET SJÄLVKLARA VALET KOMBIPRESS MED VARIALBEL BALKAMMARE Förser dagens lantbrukare med lösningar för högre kapacitet McHale Fusion Vario är en kombipress,
Läs merSpecialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Läs merEffekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering
Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkroppsoch handarm vibrationer). För att förebygga och minska
Läs merProvning av radrensare 2001
Provning av radrensare 2001 SBU projektkod 2001-1-1-503 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2017 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Läs merDelrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering
Delrapport 4. Bioenergigårdar Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering Projektledare: Håkan Örberg Juni 2010 Bakgrund. Projektet Bioenergigårdar har tillsammans
Läs merSkörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala
Skörd, rostning och användning av proteingrödor AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala När skall man tröska? Åkerböna och soja är ofta mogna senare delen av september
Läs merUtsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:
Läs merLångsam plantutveckling och litet kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003
Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde Projektansvarig: Lars Ericson, NJV, SLU Lägesrapport 2003 Bakgrund Säsongen 2003 har vi genomfört två fältförsök i Värmland och ett i Västerbotten.
Läs merSlutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med
Läs merMarkens mineralisering högre än normalt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.
Läs merProvning av betupptagare 2002
Provning av betupptagare 2002 2002-1-1-603 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika delar
Läs merFortsatt varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt
Läs merTSG rekommendation : Bestämning av bränsletal för skotare
Torbjörn Brunberg 2005-01-25 Paul Granlund TSG rekommendation 2005-01: Bestämning av bränsletal för skotare Innehåll Inledning...2 Skotningsarbetets tidsfördelning...2 Kranarbete...2 Körning...3 Allmänt...4
Läs merLiten mineralisering denna vecka
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 22, 2015: Liten mineralisering denna vecka Kväveupptaget i nollrutorna är i stort sett oförändrat sedan förra mätningen, medan upptaget av gödselkväve
Läs merÖstra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet
Läs mer3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU
3.5 Skördar Thomas Wildt-Persson, SBU Metodik Parstudien pågick under åren 1997 till 2000. År 1997 ingick endast fyra par. 1998 utökades studien med tre nya par och således ingick sju par gårdar resterande
Läs merProjektet Utvärdering av tistelskärare, genomförs som projekt vid SLU, och är finansierat av SLU EkoForsk
Fältvandring - Tistelbekämpning i Sala Kan ny teknik underlätta kontrollen av tistlar i ekologisk odling? Hos Tomas Svensson finns två försök med tistelreglering m.h.a. ogrässkäraren. Det är en ny maskin
Läs merMaskindelar. Behållare. Plattform. Fläkt. Utmatning. Anslutning PTO Axel. Ställ. Kamera Drag. Markör. Bärrarm. Arbetsram. Monitor.
Maskindelar Fläkt Anslutning PTO Axel Plattform Behållare Utmatning Ställ Markör Kamera Drag Bärrarm Arbetsram Monitor Efterharv Hjulram Ställ Principskiss Behållare Såenhet Bärhjul Arbetsram Bärrarm Plattform
Läs merRent frö redan i tröskningen är lönsamt både för fröodlaren och fröfirman
Rent frö redan i tröskningen är lönsamt både för fröodlaren och fröfirman Tore Dahlquist och Bengt Johnson Svalöf Weibull AB S-268 81 Svalöv, Sverige SAMMANFATTNING Vallfröets råvarukvalitet har stor betydelse
Läs merKvävestrategier till höstraps
Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är
Läs merProvning av betupptagare, stenfrånskiljning 2000
Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Läs merFörsök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Läs merINSTRUKTIONSBOK AGNSPRIDARE REKORDVERKEN
10/97 INSTRUKTIONSBOK AGNSPRIDARE REKORDVERKEN Sweden AB Öttum SE-535 92 KVÄNUM Tel. +46(0)511-37 01 00 Fax. +46(0)511-37 00 07 9 T0569 1. FÖRORD REKORDVERKEN Sweden AB, Öttum S-535 92 KVÄNUM Tel. +46
Läs merSådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING
Läs merDU BALAR. VI BRYR OSS. BALPACKNINGSPRODUKTER
DU BALAR. VI BRYR OSS. BALPACKNINGSPRODUKTER VI BRYR OSS OM BALNINGSPRESTANDA. På New Holland, vill vi att du ska få ut det mesta av din press. Vi gör vårt jobb - tillhandahåller kvalitetsnät, -garn och
Läs merHur använder jag min CombCut? Tips & Råd
Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd Hur fungerar CombCut? CombCuts princip är att skära, skada och kväva ogräset Skär ogräset för att öka grödans konkurrenskraft Maskinen kammar genom grödan, skär
Läs merSpill vid timotejtröskning
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Spill vid timotejtröskning Hur mycket spills vid olika körhastigheter? Losses in timothy threshing How much is lost at different
Läs merDe skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Läs merSåteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Tre utsädesmängder i åkerbönor har provats i en skånsk försöksserie
Läs merOväntat högt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Region Mitt vecka 24, 2019 Oväntat högt kväveupptag Höstvetet är mitt i axgång, på vissa håll i slutet av axgång, det vill säga runt DC 55-57. Tidiga fält har redan nått begynnande
Läs merMarkens mineralisering medel jämfört med
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 21 2018 Markens mineralisering medel jämfört med 2014-2018 Vi har mätt kväveupptag från den 18 till den 21 maj. Vid
Läs merPlöjningsfritt till sockerbetor går det?
62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och
Läs merAktuella ogräsförsök 2015
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök 2015 Sammanfattning och slutord De viktigaste resultaten av sammanlagt 18 försök i spannmål,
Läs merPM Strategin för växtskyddsmedel
Strategin för växtskyddsmedel PM 214-2-1 Ekonomiska konsekvenser för odlingen på grund av angrepp av bladlöss Beräkningarna är gjorda av Marianne Bring, Hushållningssällskapet Skaraborg, på uppdrag av
Läs merVallmaskinsystem. Christer Johansson
Vallmaskinsystem Christer Johansson christer.johansson@jordbruksverket.se 013-155877 Teknik, förluster och lite energiperspektiv Slåtter Strängning Skördesystem Fasta körspår Stubbhöjd! Hur ser vallen
Läs merKomplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande fråg
Komplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande frågeställningar redovisas i detalj: Är systemet ekonomiskt
Läs merHöstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006
Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 26 Projektansvarig: Göran Bergkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU. Tfn 18-67291, 7-3443462, e-post: goran.bergkvist@vpe.slu.se Sammanfattning
Läs merUtsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661 Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB Högst skörd har utsädesmängden med 60 frö/m 2 gett. En mikning av utsädesmängden till 40 frö/m 2 har inte gett en säker skillnad
Läs merSveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Vad händer med skördarna? Höstvete + 0,2 % Råg + 1,0 % Korn + 0,7 % Havre + 0,3 % Höstraps + 1,7 % Vårraps - 0,2
Läs merProvning av betupptagare, stenfrånskiljning 2001
Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2001 Skriv in försökets rubrik här 2001-1-1-603 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU
Läs merTillväxtreglering i stråsäd
Tillväxtreglering i stråsäd Växtskyddsrådet 6 mars 2017 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara Agenda Tillväxtreglering kort bakgrund Rådgivning kring tillväxtreglering Vad säger marknaden?
Läs merSlutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden
Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet
Läs merVARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.
VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER I SYDSVENSK HÖSTVETEODLING 28 OCH 29? Börje Lindén Tidigare vid SLU, Skara Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Växjö 8-9 december 29 Proteinhalter i sortförsök
Läs merFortsatt ökning av kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 23, 2019 Fortsatt ökning av kväveupptaget Kväveupptaget fortsätter att öka i både nollrutor och gödslade fält på de flesta platser, men på vissa håll börjar kväveleveransen
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett
Läs merFungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se,
Läs merVALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande
VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,
Läs merBurna slåtterkrossar. GXS GXS P GXS Triple GXF
Burna slåtterkrossar GXS GXS P GXS Triple GXF Rotorbalk GXS GXS-slåtterkrossarna är utrustade med den unika JF-rotorbalken med slät undersida som utmärker sig genom: Top Service Helt slät undersida Låg
Läs merSPECIFIKATIONER. Transportbredd. n kg. 3 st 2-aktion ventiler
SVENSKA Universalarkmataren bogserade väghyvel för utjämning vägar, jordbruk fält, torv produktion och andra områden. Höghållfast stål används i tillverkningen av utrustning för att säkerställa en lång
Läs merGanska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Läs merFlexibilitet som flyttar gränserna
maskin mekano Flexibilitet som flyttar gränserna Produktionen av sand, grus och krossade produkter handlar i hög grad om ton/h. Lönsamhet förutsätter i många fall en omfattande produktion. Detta skapar
Läs merKombimaskin: Ecoridger, Speedridger, Weeder
Kombimaskin: Ecoridger, Speedridger, Weeder Ett köp, tre maskiner AVR Ecoridger kombinerar tre funktioner i en ram. Genom att byta ut några komponenter kan du välja vilken maskin du vill använda: Ecoridger:
Läs mer