REM 2013/ Er beteckning A2012/4136ARM A2012/4269ADM (delvis)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2013-08-26 REM 2013/100778 Er beteckning A2012/4136ARM A2012/4269ADM (delvis)"

Transkript

1 Datum Vår beteckning REM 2013/ Er beteckning A2012/4136ARM A2012/4269ADM (delvis) Enheten för människa och omgivning Pia Schyberg, Rapport till Arbetsmarknadsdepartementet om myndighetens arbete för att främja en förbättrad säkerhet vad avser risken för hot och våld inom detaljhandeln

2 2 (15) Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Arbetsmiljöverkets insatser inom området hot och våld avseende detaljhandeln Inspektioner utifrån anmälningar... 4 Riktade tillsynsinsatser... 4 Informationsprojektet Möten med branschen... 5 Aktuella föreskrifter och kravställande... 6 Aktuell hot- och våldsstatistik inom detaljhandeln... 6 Kontanternas framtid... 9 Sedelbytet Nya risker i detaljhandeln när kontanterna minskar/försvinner? Teknikutvecklingen Kontanthanteringssystemen Betalning med mobiltelefonen Handelns arbetsgivar- och arbetstagarparter Detaljhandelns arbetsmiljöarbete Synpunkter från parterna Arbetsmiljöverkets kommentarer Pågående och kommande arbete som berör aktuellt område Kommande relevanta aktiviteter... 15

3 3 (15) Sammanfattning Föreliggande rapport genomförs på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet som uppdragit åt Arbetsmiljöverket att redovisa myndighetens arbete för att främja en förbättrad säkerhet vad avser risken för hot och våld inom detaljhandeln. Arbetsmiljöverket inspekterar regelbundet arbetsplatser inom detaljhandeln där 2- anmälningar om olyckor och tillbud avseende hot och våld inkommit. Vid den senaste riktade tillsynen mot detaljhandeln, konstaterades att det inte helt går att förebygga risker för hot och våld men att arbetsgivaren kan göra mycket för att öka säkerheten för personalen. I samband med denna inspektionsinsats genomförde Arbetsmiljöverket även en informationskampanj mot detaljhandeln som uppfattades som bra och mottogs väl. Arbetsmiljöverket träffar regelbundet företrädare för arbetsgivar- och arbetstagarparter inom detaljhandeln för ömsesidigt informationsytbyte. De föreskrifter som används vid inspektioner anses som användbara och fungerar bra i sin nuvarande form vid kravställande. Vid inspektion ställs krav på sluten kontanthantering utifrån behovet på varje arbetsplats. Andra krav som ställs rör bl a rutiner, lokalfrågor, och relevanta kunskaper hos personalen. Polisanmälda butiksrån har under några år minskat men preliminära siffror för 2013 visar nu på en ökning enligt Brå. Livsmedelsbranschen exkl varuhus och stormarknad anmäler flest olyckor och tillbud, s k 2-anmälningar, till Arbetsmiljöverket. Det framgår också att en stor del av anmälningarna kommer från butiker med färre anställda. En stor del av anmälda arbetsolyckor inom detaljhandelsbranschen kommer från anställda upp t o m 34 år gamla. I en rapport från ett forskningsprojekt framgår att kontanthanteringen minskar i Sverige och förväntas upphöra framöver men inte före Även om kontanterna minskar/försvinner i handeln kommer risken för rån, då av värdefulla varor, finnas kvar. Tekniken när det gäller kontanthantering beskrivs av leverantörer inte kunna utvecklas så mycket mer. Istället tror man att utveckling och användande av varuboxar för värdefulla varor kommer att öka. Detaljhandelns arbetsgivar- och arbetstagarparter anser framförallt att hot och våldsproblematiken är störst i mindre butiker som oftast inte har tillräckliga resurser och kunskaper för att optimera arbetsmiljön i detta hänseende. Regelbundna möten med arbetsmarknadens parter inom detaljhandeln bedöms som fortsatt viktiga att prioritera. Berörda enheter inom Arbetsmiljöverket föreslås att vid det kommande strategiska planeringsarbetet, beakta möjligheten att göra en vägledning till detaljhandeln som beskriver vilka faktorer som avgör när krav på sluten kontanthantering ställs. Skriftlig arbetsmiljöinformation till alla nystartade småföretagare och riktad inspektion mot mindre butiker är relevanta aktiviteter, möjliga att genomföra om extra resurser erhålls.

4 Uppdraget Arbetsmiljöverket har av Arbetsmarknadsdepartementet fått nedan beskrivet uppdrag. Sid 4 (15) Kontanthantering Arbetsmiljöverket ska senast den 2 september 2013 lämna en redovisning till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) angående utvecklingen av myndighetens arbete för att främja en förbättrad säkerhet vad avser risken för hot och våld inom detaljhandeln. I detta sammanhang ska myndigheten bedöma och ta hänsyn till den teknikutveckling som sker beträffande kontanthantering. Redovisningen ska avse åtgärder inom i första hand myndighetens föreskrifts- och inspektionsverksamhet. Föreliggande rapport ger en beskrivning av aktuell statistik på området, kontanternas förväntade förekomst i handeln framöver och aktuell teknikutveckling avseende kontanthanteringen inom detaljhandeln samt hur aktuella föreskrifter används i inspektionsarbetet. Därefter kommenteras dessa uppgifter ur arbetsmiljöperspektiv varefter förslag ges på kommande relevanta aktiviteter att beakta för Arbetsmiljöverket i kommande strategiska planeringsarbete. Arbetsmiljöverket har inte formulerat en entydig definition av begreppet kontanthanteringssystem, men vad som här avses är att systemet ska begränsa möjligheten för kassapersonal och andra att kunna ta ut pengar ur detta. Arbetsmiljöverkets insatser inom området hot och våld avseende detaljhandeln. Inspektioner utifrån anmälningar Enligt 2 Arbetsmiljöförordningen (AMF) är arbetsgivare skyldig att till Arbetsmiljöverket anmäla alla olyckor som föranlett dödsfall eller svårare personskada, samt tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa. De inkomna anmälningarna handläggs inom Arbetsmiljöverkets inspektionsenheter. I de fall anmälningarna avser rån, prioriteras dessa. Dock inspekteras inte alla butiker som anmält rån. Orsak till detta kan vara tidigare nyligen genomförd inspektion där det framkommit att åtgärder för att förbättra säkerheten är vidtagna eller att Arbetsmiljöverket redan har ett pågående ärende på aktuell arbetsplats. Vid inspektion undersöks om det finns brister i bl a kunskaper och rutiner kring hot och våld och kring lokalutformning. Där det finns anledning ställs krav på arbetsgivaren att vidta relevanta åtgärder. Riktade tillsynsinsatser Utöver ovan redovisade inspektioner, prioriteras och planeras riktade inspektionsinsatser utifrån de behov som framkommer. Arbetsmiljöverket genomför årligen branschanalyser som är en faktor som påverkar det kommande årets prioriteringar av tillsynsinsatser. Den senaste stora nationella tillsynsinsatsen riktad mot detaljhandeln, Hot och våld i detaljhandeln, genomfördes åren Under 2010 inspekterades butiker med en till fem anställda och 2011 inspekterades butiker med en till nio anställda. Arbetsmiljöinspektörerna mötte stor förståelse och insikt från arbetsplatserna om att alla kan råka ut för en situation med hot och våld. Det går inte att helt förebygga risker för hot och våld, men mycket kan göras för att öka säkerheten med åtgärder som t ex överblickbarhet i och utanför butiken, larm, möjlighet att kalla på snabb hjälp och kassahantering som försvårar rån. Det som framförallt behövde åtgärdas var kunskaper kring hot och våld som ett arbetsmiljöproblem och hur man kan förebygga risker, vad man ska göra i en våldssituation och hur man ska ta hand om anställda som utsatts för hot och våld arbetet.

5 5 (15) När det gäller hantering av pengar så kontrollerades låsbar kassa, hur man begränsade mängden pengar i kassan, hur uppräkning av pengar gick till och hur pengar transporterades. Krav på sluten kassahantering ställdes efter en sammanvägd bedömning av omsättningens storlek, sent öppethållande med ensamarbete, flyktvägar, tidigare rån o s v. Ju fler uppfyllda kriterier, desto större anledning att ställa kravet på sluten kassahantering. Informationsprojektet 2011 I månadsskiftet september/oktober 2011 genomförde Arbetsmiljöverket en informationskampanj till ägare av småbutiker med upp till nio anställda. Målet var att skapa en tryggare arbetsmiljö för alla som arbetar i butiker. Syftet med kampanjen var att få butiksinnehavarna att inse att man med små medel kan minska risker för att bli utsatt för hot och våld. Kampanjen kompletterade den nationella tillsynsinsatsen Hot och våld i detaljhandeln och bestod av utskick till drygt 2000 ägare av småbutiker i Malmö, Göteborg och Stockholm, samt sms, en facebooksida och fem olika filmer utlagda på youtube.com. Tre filmer handlar om enkla tips och råd för en säkrare butik. En före detta rånaren delade med sig av sin erfarenhet och gav goda råd till hur man kan skapa en säkrare butik. En film belyste lokalens utformning, en film tog upp kontanthantering och en film gav tips om enkla saker som ökar de anställdas trygghet vid öppning och stängning. Även offrets perspektiv belystes i en film där en person beskrev sin upplevelse av att ha blivit utsatt för ett butiksrån. Butiksägaren fick i samma film konkreta råd och tips om hur man bäst tar hand om sin personal efter ett rån. Inför kampanjen gjordes en nollmätning som efter avslutad kampanj följdes upp med en effektmätning där det bl a framkom att: - Sex av tio som uppmärksammade kampanjen tyckte att den var bra. - Nio av tio butiksinnehavare tyckte att checklistan med tips för en tryggare butik, var bra eller mycket bra. - Kunskapen om hot och våld var generellt högre än vid nollmätningen. Det gällde för kännedom om åtgärder för att minska risken för hot och våld i butiken, hur man skulle agera vid hotfulla situationer och hur personalen skulle göra om en hot- och våldssituation inträffade. - Attityden kring hot och våld var ungefär detsamma som vid nollmätningen. - Andelen som genomfört åtgärder avseende hot och våld var ungefär i nivå med nollmätningen. - Kampanjen hade ett högt uppmärksamhetsvärde, uppfattades som bra och andelen som uppmärksammade den var hög. Möten med branschen Företrädare för inspektionsavdelningarna och avdelningen för Regelarbete och expertstöd på Arbetsmiljöverket, har två gånger om året möten med arbetsgivarparter och arbetstagarparter inom detaljhandeln, samt företrädare för de stora affärskedjorna. Där utbyts information om viktiga frågor för branschen och Arbetsmiljöverket får en god inblick i eventuella problem som finns, inklusive de som rör hot och våld, samt även förslag till lösningar. Dessa kunskaper kan sedan användas vid tillsynsarbetet.

6 6 (15) Aktuella föreskrifter och kravställande Följande föreskrifter används i större eller mindre omfattning vid kravställande i detaljhandeln kring hot- och våldsrisker och dess konsekvenser. AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning AFS 1982:3 Ensamarbete AFS 2012:3 Minderåriga Arbetsmiljöverket har särskilt sett över våld- och hotföreskrifterna som är användbara och fungerar bra i sin nuvarande form. Kompletterat med övriga relevanta föreskrifter anser vi att vi kan ställa de krav som bedöms vara befogade för att ta bort de brister i arbetsmiljön vi upptäcker. Alla föreskrifter omprövas vanligen vart femte år för att vara anpassade till utvecklingen i samhället. Exempel på krav som ställs är: Tillräckliga kunskaper om de risker för hot och våld som finns i verksamheten Rutiner för att få hjälp och stöd vid en våldshändelse eller hot om sådan Möjlighet att snabbt kunna kalla på hjälp, överfallslarm Sedelbox eller motsvarande förvaringsutrymme, låsbar kassa Låsbart insynsskyddat uppräkningsutrymme Utformning av personalentrén Rutiner för transport av pengar från butiken Överblickbarhet från kassaarbetsplatsen Sluten kassahantering Nattlucka När det gäller krav på sluten kontanthantering, görs individuella ställningstaganden vid inspektioner, utifrån hur situationen ser ut på varje arbetsställe. Faktorer som bedöms är försäljningsställets placering, hur lokaler och omgivning ser ut, omsättning, sortiment, öppettider, ensamarbete och tidigare rån. I de fall det bedöms att sluten kontanthantering är relevant, finns möjlighet att ställa det kravet utifrån aktuell lagstiftning. Däremot beskriver arbetsmiljöinspektörer att det vid inspektioner i detaljhandeln framkommit att butiksägarna saknar möjligheten att på eget initiativ kunna läsa sig till vilka faktorer som Arbetsmiljöverket grundar sin bedömning på vid krav på sluten kontanthantering. Detta för att själva enklare kunna bedöma om det finns legala krav på kontanthanteringssystem i verksamheten och införskaffa sådana där det förväntas krävas för personalens trygghet och säkerhet. Aktuell hot- och våldsstatistik inom detaljhandeln Polisanmälda butiksrån De anmälda butiksrånen har efter 2009 minskat fram t o m Enligt Brottsförebyggande

7 7 (15) rådets (Brå:s) preliminära statistik för första halvåret 2013 har ett trendbrott nu inträffat och en ökning av butiksrånen med 9 % har skett under första halvåret 2013 (tabell 1). År Första halvåret 2013, preliminära siffror Med vapen Utan vapen Summa Förändring mot föregående år Tabell 1. Polisanmälda butiksrån. Källa: Brå - 15% -22% -14% -6% +9% Enligt Brå sker rånen främst i storstadsområdena. Personer som arbetar i jourlivsbutiker, videobutiker, kiosker, tobaksaffärer och guld- och juvelerarbutiker är särskilt utsatta. I Brå:s Rapport om butiksrån 2011:14, framkommer att riskerna för att utsättas för rån är högst i storstadsområdena. AMF 2-anmälningar avseende rån inom detaljhandeln uppdelad på butikstyp De 2-anmälningar enligt Arbetsmiljöförordningen (AMF) som inkommit till Arbetsmiljöverket avseende olyckor eller tillbud gällande rån i detaljhandeln, har fr o m 2009 följt ovan Brå-statistik fram till Då bröts den nedåtgående trenden och istället skedde en ökning från 136 till 164 anmälda tillbud eller olyckor. Av tabellen framgår att 2-anmälningar från anställda i livsmedelshandeln (varuhus och stormarknadshandel ej inräknade) avseende rån, är den verksamhet inom detaljhandeln som under de senaste fem åren anmält flest rån. Drivmedelsbranschen (bensinmackar) är den specialiserade butikstyp som anmält flest rån under samma period. Det konstateras en nära nog fördubbling av 2-anmälningar avseende rån från guldsmedsbutiker de senaste fem åren (tabell 2). Typ av försäljningsställe Livsmedelshandel med brett sortiment, ej varuhus eller stormarknad Apotekshandel Spec butikshandel, alkohol o andra drycker Spec butikshandel, guldsmedsvaror och smycken Spec butikshandel, tobak Spec butikshandel, konfektyrer Spec butikshandel, drivmedel Spec butikshandel, övrigt Varuhus och stormarknadshandel Övrigt Summa Tabell 2. AMF 2-anmälningar avseende rån inom detaljhandeln uppdelad på butikstyp. Källa: AV/ISA

8 Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro från detaljhandeln till Försäkringskassan orsakat av hot eller våld från personer utanför företaget. Även anmälda arbetsolyckor till Försäkringskassan orsakat av hot eller våld, minskade mellan 2009 till 2011, och ökade sedan 2012 från 62 till 100 gjorda anmälningar (tabell 3). Sid 8 (15) År Antal Tabell 3. Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro från detaljhandeln till Försäkringskassan orsakat av hot eller våld från personer utanför företaget. Källa: AV/ISA Det är känt att alla olyckor och tillbud som borde anmälas, inte blir anmälda till Arbetsmiljöverket eller till Försäkringskassan. Ökat fokus kring detta från Arbetsmiljöverket vid inspektioner och uppmärksamheten kring det nya tillvägagångssättet att göra dessa anmälningar på som startade i december 2011, kan ha bidragit till denna ökning trots att polisanmälningar av rån i detaljhandeln minskade Kontroll av preliminära siffror första halvåret 2013, visar ingen ökning av 2-anmälningar och anmälda arbetsplatsolyckor orsakade av hot eller våld mot anställda innevarande år. Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro från detaljhandeln till Försäkringskassan orsakat av hot eller våld från personer utanför företaget. Fördelat på åldersgrupp och kön, Det kan konstateras att 263 av 414 gjorda anmälningar, inkom från anställda i åldern upp t o m 34 år (Tabell 4). Ålder Kvinnor Män Total Samtliga Procent Tabell 4. Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro från detaljhandeln till Försäkringskassan orsakat av hot eller våld från personer utanför företaget. Fördelat på åldersgrupp och kön, Källa: AV/ISA Anställda i detaljhandeln 2011 Anmälningar av arbetsolyckor inom detaljhandeln är relativt låg. I genomsnitt görs 6 anmälningar per 1000 anställda/år i Sverige men inom detaljhandeln görs 4 anmälningar per 1000 anställda/år (AV/ISA 2012). Av tabellen framgår att kvinnor, som utgör 63 % av de totalt anställda, står för 69 % av anmälningarna av arbetsolyckor avseende hot och våld inom detaljhandeln mellan åren Motsvarande siffra för männen som utgör 37 % av totalt anställda, är 31 %. (Tabell 5).

9 9 (15) Kvinnor Män Total Antal Procent Tabell 5. Anställda i detaljhandeln2011. Källa: SCB/RAMS Med tabellerna 5 och 6 som underlag kan konstateras att av samtliga anställda kvinnor i detaljhandeln anmälde 0,17 % under åren arbetsolyckor med sjukfrånvaro orsakat av hot eller våld från personer utanför företaget. Motsvarande siffra för manliga anställda var 0,13 %. Det finns här anledning att framhålla att fler kvinnor än män inom detaljhandeln arbetar med kassaarbete. Andel arbetsställen uppdelat på antal anställda inom detaljhandeln som har anmält en eller flera tillbud, allvarlig arbetssolycka eller dödsfall (ej enbart rån) enligt 2 AMF. Företag inom detaljhandeln med upp till 9 anställda stod 2012 för 45 % av alla inom detaljhandeln inkomna AMF 2-anmälningar. I dessa siffor inkluderas alla typer av olycksfall och tillbud inom branschen (Tabell 6). Antal anställda S:a % Tabell 6. Andel arbetsställen uppdelat på antal anställda inom detaljhandeln som har anmält en eller flera tillbud, allvarlig arbetssolycka eller dödsfall (ej enbart rån) enligt 2 AMF. Källa AV/SARA Kontanternas framtid I Det kontantlösa samhället rapport från ett forskningsprojekt från 2013 av Niklas Arvidsson, docent och lektor i Industriell Dynamik vid KTH, sammanfattas kontanternas fortsatta existens i handeln enligt nedan: Sverige kan mycket väl komma att bli kontantlöst men sannolikt inte före år Det finns grupper i samhället som fortfarande använder kontanter även om de transaktioner som görs med kontanter är relativt få och inte omfattar stora belopp. Till viss del kommer frågan avgöras av den demografiska utvecklingen eftersom kontantanvändningen är högre bland äldre och de har också format sina vanor under lång tid så de har troligen svårare att ändra detta beteende. Det förtroende som vissa har för kontanter kommer andra betaltjänster som t.ex. mobila betalningar ha svårt att bygga upp. Dessutom är Riksbankens lansering av nya sedlar en indikation att kontanter kommer att finnas kvar en tid framöver. I rapporten framkommer vidare att det under de senaste decennierna har skett en kontinuerlig minskning av kontantanvändningen i Sverige och att dessa idag främst används vid betalningar av låga belopp. Kostnaderna för kortbetalningar antyds i rapporten också påverka kontantanvändandet, framförallt i mindre butiker där dessa kostnader upplevs som höga. Arvidsson hänvisar också till det kommande utbytet av sedlar och mynt som en indikation på att kontanterna kommer att finnas kvar ytterligare en period.

10 10 (15) Sedelbytet Det största utbytet av sedlar och mynt hittills i Sverige ska genomföras med början i dec 2013 och vara avslutad Detta innebär att omkring 78 miljarder kr i sedlar och mynt ska bytas ut enligt Riksbankens beräkningar. (www.riksbanken.se) Tidplan för sedelbytet (www.riksbank.se) Bankerna har generellt idag en minskad kontanthantering. De flesta banker har minskat möjligheterna att sätta in kontanter på konto genom att ha färre bankkontor som hanterar kontanter och krav på att redovisa var dessa kommer ifrån vid insättning av större summor på bankkonto. Enligt Riksbankens föreskrifter (RBFS 2009:1) om inlösen av sedlar och mynt, tar Riksbanken inte emot gamla sedlar och mynt förrän de upphört att vara lagliga betalmedel. Även detta indikerar att mycket kontanter kommer att vara i omlopp i detaljhandeln framöver. Nya risker i detaljhandeln när kontanterna minskar/försvinner? Rånen speglar ett samhällsproblem med personer som under hot om våld och/eller våld tilltvingar sig pengar eller annat av värde. Detta kommer inte att försvinna även om kontanthanteringen minskas och sluten kontanthantering genomförs. Om kontanter minskar/försvinner kommer brottsligheten ta sig nya uttryck. Niclas Andersson menar i sin rapport att bl a varustölder istället kan komma att öka. Ett tecken på detta är utsattheten för personal i guld- och juvelerarbutiker som Brå beskriver i kommentarer till rånstatistiken för Niclas Andersson konstaterar också i sin rapport att när kontanthanteringen minskar i

11 vissa delar av handeln kommer risken öka för att utsättas för rån i de verksamheter där kontanter fortfarande finns. Sid 11 (15) Teknikutvecklingen Kontanthanteringssystemen Vid möte med företrädare för två leverantörer av kontanthanteringsystem i branschen, Gunnebo Nordic AB och CashGuard AB, beskrevs de möjligheter som finns idag att installera slutna kontanthanteringssystem där den anställde endast hanterar kontanter vid mottagandet av dessa vid försäljningstillfället. Manuell återbetalning av växel görs inte utan detta sköts automatiskt. Systemet räknar också automatiskt dagskassan och återför vid behov växelpengar till denna. Dagskassan från varje kassaenhet läggs sedan i en tömningsenhet på arbetsplatsen utan åtkomst för personalen. Endast värdebolaget kan öppna denna och ta hand om pengarna. Ett dylikt kontanthanteringssystem eller med något färre funktioner kostar mellan kr per kassaenhet. En billigare möjlighet som är under utveckling och snart finns tillgänglig, är att hyra eller köpa en kontanthanteringsbox för en kostnad under kr. Denna variant tillhandahåller inte återföring av växel och alla funktioner som ett stort system gör, men kan vara en billigare möjlighet att minska rånrisken för mindre butiker. Leverantörerna av kontanthanteringssystem har uppfattningen att kunderna framöver själva kommer att mata in sedlar i kundenheterna så som man nu gör med mynt. Teknik för sådan hantering finns redan idag. Branschen anser att de slutna kontanthanteringssystemen inte kommer att kunna utvecklas så mycket mer i säkerhetsavseende då systemen nu i princip är slutna. Istället bedöms att utveckling och användande av olika typer av varuboxar för värdefulla och stöldbegärliga varor kommer att öka för att minska varustölderna. Leverantörerna av slutna kontanthanteringssystem uppskattar att det idag finns drygt sådana i handeln. Detta framgår av Sveriges riksbanks rapport Tidplan för introduktionen av den nya sedel- och myntserien. Sammanlagt finns idag arbetsställen inom detaljhandeln (SCB/RAMS 2011) vilket innebär att ca 20 % av dessa har någon form av slutna kontanthanteringssystem installerade. Betalning med mobiltelefoner Utvecklingen med att använda mobiltelefonen för betalning, pågår kontinuerligt och tekniken har det senaste året börjat användas vid betalning på bl a bussar, i parkeringsautomater och i en butikskedja. Det finns idag flera tekniker för mobilbetalning som etablerat sig och som är kopplade till olika butiker/butikskedjor. Det är ännu förhållandevis få butiker tar emot mobila betalningar men Marlène Sellebråten på Mobil.se menar att denna betalningsform kommer att öka framöver. (www.mobil.se/nyheter/storttest-mobila-betalningar html) Handelns arbetsgivar- och arbetstagarparter Vid ett särskilt anordnat möte i maj 2013 informerade Arbetsgivarföreningen KFO, Svensk Handel, Handelsanställdas förbund och Unionen, om sin syn på hot- och våldsproblematiken inom detaljhandeln.

12 12 (15) Detaljhandelns arbetsmiljöarbete Båda parter anser att arbetsmiljön avseende hot och våldsperspektivet generellt i de stora affärskedjorna relativt sett är bra. Här finns personalresurser avsatta att arbeta strategiskt och förebyggande med dessa frågor och slutna kontanthanteringssystem är vanligt förekommande. Dessa företag är också generellt medlem i arbetsgivarorgansationer där mycket arbete utförs för medlemmarna med syfte att rånriskerna ska minska på arbetsplatserna. Detta genom bl a informationskampanjer om hur rånrisken kan minskas och genom samverkan i frågan mellan olika inblandade intressenter såsom t ex fastighetsägare, för att skapa bättre förutsättningar för en trygg arbetsmiljö. Likaså de fackliga parterna arbetar aktivt med hot- och våldsfrågorna vilket kommer personalen till del. Mindre butiker är däremot i mindre utsträckning medlemmar i arbetsgivarorganisationer och personalen är inte fackligt ansluten i samma omfattning. Det finns oftast inte heller personal som arbetar avgränsat med hot- och våldsfrågor i förebyggande syfte i dessa företag. Det är också här som de flesta rånen sker enligt parterna. Parterna har gemensamt utarbetat ett 13-punktsprogram för butiker att följa för att minimera risk för hot och våld och säkerställa professionellt omhändertagande av anställda som utsätts för detta i arbetet. Om dessa punkter följs, uppfylls de krav som arbetsgivar- och arbetstagarparterna har på säkerhetsarbetet i butik. 13-punktsprogrammet 1. Varje butik ha en säkerhetsansvarig som kan ge råd om hur eventuella rån kan förebyggas. 2. Alla anställda ska ha en branschanpassad utbildning i säkerhetsfrågor. 3. Kassalådorna ska vara försedda med kod- eller nyckellås. 4. Sedelboxar eller liknande utrustning ska finnas i anslutning till varje kassaplats. 5. Butiker ska ha en skyddad plats för uppräkning av kontanter och värdehandlingar. 6. Kontanter ska förvaras i värdeskåp. 7. Efter ett rån ska polisen kontaktas så snabbt som möjligt. En extra telefon och överfallslarm bör finnas. 8. Dörrarna ska vara låsta med godkänt lås nattetid. På dagen ska de vara låsta med lås som kan styras av kod, kortläsare etc. De ska även ha ett tittöga. 9. En färgad tejpremsa för olika längder ska finnas i entréer med mera för längdmarkering signalement. 10. Personalingång och varuintag ska vara ordentligt upplysta. 11. Butiker ska ha rutiner och handlingsplan för säkerhet som följs upp årligen. 12. Värdetransporterna ska följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter Våld och hot i arbetsmiljön. 13. Beredskapen för hur rånoffer ska tas om hand ska vara ordentligt utvecklad i butiken. Synpunkter från parterna Ur Skydd mot rån i handeln Mot bakgrund av beskrivningen ovan konstaterar båda parter att Arbetsmiljöverket bör prioritera mindre butiker vid tillsyn, samt de arbetsställen som utsätts för upprepad brottslighet. Båda parter påtalar vikten av att butiker med slutna kontantsystem tydligt informerar om att sluten kontanthantering används och att inga kontanter finns att tillgå. Man erfar att detta inte alltid görs vilket istället för att minska rånrisken, då istället ökar risken för allvarliga konsekvenser för personalen när inga kontanter kan ges ut vid rånförsök.

13 Parterna efterlyser en ny informationskampanj, särskilt riktad mot mindre butiker och erbjuder sig att samverka med Arbetsmiljöverket i denna. Parterna noterade även nedan punkter som viktiga för Arbetsmiljöverket att uppmärksamma vid planering av kommande insatser: Arbetsgivarpartens synpunkter: Sid 13 (15) P g a sedelutbytet förväntar sig handeln att många kommer att byta ut sina pengar genom att använda dem till konsumtion i samband med sedelutbytesprocessen. Detta kommer innebära att mer kontanter än normalt kommer att finnas i cirkulation i detaljhandelns kassor med ökad rånrisk som följd. Då priset för värdetransporter nu höjs, är tendensen att butikerna nu minskar antalet transporter för att få pengar hämtade. Detta innebär mer kontanter i butiken och därmed större rånrisk. Kostnaderna för kortbetalningar är betydande för framförallt mindre försäljningsställen och gör att man där till viss del väljer bort möjligheten för kunder att betala med kort med ökad kontanthantering som följd. Att banktjänster inklusive transferering av pengar till utlandet nu erbjuds i butiksmiljö, är också en företeelse som är viktig att uppmärksamma utifrån hot och våldsperspektiv. Arbetstagarparternas synpunkter: AV besöker inte arbetsplatserna i tillräcklig omfattning när rån har skett. Personalen blir generellt dåligt omhändertagen efter att ha utsatts för rån eller andra hot- och våldshändelser. Arbetsmiljöverkets kommentarer Våld, eller hot om våld på arbetsplatsen inom detaljhandeln, är något som arbetsgivaren i möjligaste mån måste förhindra att personal utsätts för. Arbetsmiljöverket arbetar aktivt med att medvetandegöra ansvariga om detta vilket exemplifieras i den nationella tillsyns- och informationsinsats som nyligen genomfördes. I den redovisade statistiken framkommer att butiksrånen efter att några år har minskat, nu tenderar att öka igen. Rånrisk bedöms finnas så länge något av ekonomiskt värde, kontanter eller värdefulla varor, finns att tillgå i handeln. Då kontanthanteringen kommer att fortgå i ytterligare decennier, om än i minskad omfattning, kommer riskerna för hot och våld i samband med denna hantering att kvarstå. Det kommande sedelbytet förväntas öka förekomsten av kontanter i handeln de närmaste åren vilket Arbetsmiljöverket har anledning att uppmärksamma i kommande planering av tillsynsinsatser. Statistiken påvisar även mindre butikers utsatthet när det gäller rån. Dessa har generellt mindre resurser och kunskaper till sitt förfogande i arbetet att skapa en trygg arbetsplats för sin personal, vilket arbetsgivar- och arbetstagarparterna bekräftar. Ofta finns också varor av höga värden i denna typ av butiksmiljö. Många butiker med värdefulla varor, drivmedelsbranschen och butiker med banktjänster är exempel på mindre försäljningsställen där arbetsmiljön utifrån hot och våldsperspektiv kan förbättras. I samband med detta finns

14 14 (15) anledning att följa den tekniska utvecklingen avseende förvaring och hantering av värdefulla varor utifrån säkerhetsperspektiv för personalen. Att i större omfattning använda kortbetalning och mobilbetalning som är en teknik ännu i sin linda, minskar tillgången på kontanter i butikerna. Bankernas priser på kortbetalningar kan vara en anledning att framförallt många mindre butiker undviker denna betalningsform genom att bl a avgiftsbelägga denna typ av köp. Att begränsa dessa bankavgifter, kan vara en åtgärd från regeringens sida för att minska kontanterna i småbutiker och som därmed skulle bli mindre attraktiva för rånare. Parternas framtagna s k 13-punktsprogram ger en bra vägledning över viktiga faktorer som ska uppmärksammas för att optimera arbetsmiljön ur rånriskperspektiv. Arbetsmiljöverket uppmärksammar bl a dessa punkter vid inspektioner inom detaljhandeln. Information till arbetsgivare om hur man minskar risker för hot och våld på arbetsplatserna, är en stor uppgift för Arbetsmiljöverket. Många anställda upp till 35 år anmäler arbetsolyckor efter att ha blivit utsatta för hot och våld. Alla anställda behöver ha tillräckliga kunskaper om vad man kan göra för att minska rånrisken men ungdomar kan, p g a bristande erfarenhet, eventuellt behöva riktad information för att riskerna för olyckor med hot och våld ska minskas inom denna åldersgrupp. Butiksägare som ansvarar för att alla anställda har tillräckliga kunskaper i arbetet, bör informeras om detta. Att kvinnlig personal i något större omfattning än manlig blir utsatt för rån inom detaljhandeln är ur genusperspektiv viktigt att vara medveten om vid inspektion inom denna bransch för en allsidig bedömning av kvinnors arbetsmiljö. Den tekniska utvecklingen avseende slutna kontanthanteringssystem innebär att det idag är möjligt för butikspersonal att helt undvika fysisk kontakt med kontanter i sitt arbete. Detta garanterar inte att rånrisken försvinner, men kan vara en av de åtgärder som behöver vidtas för att optimera säkerheten. Det finns dock flera faktorer som påverkar om kravställande på sluten kontanthantering är relevant från Arbetsmiljöverkets sida, viket beskrivits tidigare i denna rapport. Brå:s uppgifter om att stölder i guldsmedsbutiker har ökat bekräftar att även andra åtgärder kan vara relevanta för att minska rånrisken utifrån konstaterade risker i varje enskild butik. Risker för hot och våld och genomförda rån, varierar stort mellan storstadsområden och övriga landet. Detta innebär att kommande tillsynsinsatser inom detaljhandeln bör genomföras lokalt där det konstateras att behoven finns, istället för i form av nationella projekt. Pågående och kommande arbete som berör aktuellt område Arbetsmiljöverket arbetar sedan en tid tillbaka med att fastställa hur prioriteringar och tillvägagångssätt vid uppföljning av inkomna 2-anmälningar, ska se ut. Detta för att formalisera och säkerställa att arbetet med detta görs enhetligt i hela landet. Rutinutveckling och implementering väntas vara klart vid utgången av Arbetsmiljöverkets generaldirektör lämnade i samband med inriktningsbeslutet 2013, uppdraget: Arbetsmiljöverket avser att göra en samlad bedömning av utvecklingen på hot och våldsområdet för att bättre klargöra trenderna, de bakomliggande orsakerna och därefter formulera en strategi för effektiva insatser i ett myndighetsperspektiv, i samverkan

15 15 (15) med intressenter och med andra myndigheter. Förhoppningen är att resultatet av detta arbete som ska vara färdigt vid utgången av 2013, kommer att bidra positivt även i arbetet med hot och våldsrisker inom detaljhandeln. Kommande relevanta aktiviteter Den regelbundna dialogen med arbetsmarknadens parter är en viktig aktivitet även fortsättningsvis. Därutöver rekommenderas berörda enheter på Arbetsmiljöverket vid kommande strategiska planeringsarbete att beakta möjligheten att i samverkan med parterna ta fram en vägledning till detaljhandeln som beskriver vilka faktorer som avgör när det är relevant att ställa krav på sluten kontanthantering. Småbutiker med värdefulla varor och butiker som tillhandahåller banktjänster finns det anledning att uppmärksamma vidare men då området nyligen haft en stor inspektionsinsats måste detta vägas mot behovet i andra branscher som under de närmaste åren i första hand prioriteras, om inte extra resurser tillförs för insatser mot detaljhandeln. Likaså att sända ut skriftlig information till alla nystartade småföretagare i butiksnäringen om arbetsmiljöansvaret och vad man som butiksägare själv kan göra för att minska risken för hot och våld, kan konstateras vara en relevant aktivitet när detaljhandeln åter kan prioriteras framför andra områden, eller extra resurser tillsätts för detta.

Sluten kontanthantering en vägledning från Arbetsmiljöverket

Sluten kontanthantering en vägledning från Arbetsmiljöverket Sluten kontanthantering en vägledning från Arbetsmiljöverket Inledning Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med arbetsmarknadens parter ta fram en vägledning för att tydliggöra

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

nytt omslag 3-05-20 10.27 Sida 2 Skydd mot rån i handeln Fjärde upplagan

nytt omslag 3-05-20 10.27 Sida 2 Skydd mot rån i handeln Fjärde upplagan nytt omslag 3-05-20 10.27 Sida 2 Skydd mot rån i handeln Fjärde upplagan Skydd mot rån i handeln 3-05-20 09.50 Sida 1 Innehållsförteckning Samarbete mot rån................................... 2 Säkerhetscertifiera

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Skydd mot rån i handeln

Skydd mot rån i handeln Skydd mot rån i handeln Femte upplagan, januari 2012 13-punktsprogrammet för säkerhetscertifiering Skydd mot rån i handeln 1 Innehållsförteckning sid Samarbete mot rån 3 Säkerhetscertifiera butiken 4 Programmets

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Tillsyn av skogsbranschen

Tillsyn av skogsbranschen 2014-04-22 INF 2011/101631 1 (8) Distriktet i Stockholm Patrik Hemmingsson, 010-730 9776 Kaj Nielsen Eva Blizzard Projektrapport Tillsyn av skogsbranschen Projektnamn: Projektägare: Projektledare: 55 Skogen

Läs mer

Arbete för tryggare arbetsplatser. En rapport från Handelns utredningsgrupp Josefine Boman November 2010

Arbete för tryggare arbetsplatser. En rapport från Handelns utredningsgrupp Josefine Boman November 2010 En rapport från Handelns utredningsgrupp Josefine Boman November 21 Arbete för tryggare arbetsplatser Innehåll Inledning... sid 2 Handels säkerhetsenkät... sid 4 Rånrisk och säkerhetsarbete... sid 1 Avslutning...

Läs mer

Våld och hot inom vården

Våld och hot inom vården Våld och hot inom vården Var finns riskerna för våld eller hot om våld? En förutsättning för att kunna minska riskerna i arbetet och känna sig trygg i sitt jobb är att det finns information om situationer

Läs mer

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6 Frisörer och nagelbyggare en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011 Rapport 2012:6 RAPPORT Datum 2011-11-18 ISM Vår beteckning Frisörer och nagelbyggare 2011 En regional

Läs mer

Butiksrån. Första halvåret 2015. svenskhandel.se

Butiksrån. Första halvåret 2015. svenskhandel.se Butiksrån Första halvåret 2015 svenskhandel.se Butiksrån första halvåret 2015 Svensk Handel publicerar årligen en rapport över butiksrån i Sverige. Varje halvår kompletteras årsrapporten med råndata för

Läs mer

Så använder du bedömningsmodellen för våld och hot i kollektivtrafiken

Så använder du bedömningsmodellen för våld och hot i kollektivtrafiken Så använder du bedömningsmodellen för våld och hot i kollektivtrafiken Den här bedömningsmodellen är framtagen utifrån de områden/företeelser i kollektivtrafikens arbetsmiljö som innebär risker för våld

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Resultat av inspektionen

Resultat av inspektionen ARBETSMILJÖ Datum 2015-03-30 Vår beteckning 2015/003299 Sid 1(5) Avdeiningen för inspektion JÖNKÖPINGS KOMMUN Pia Skoglund, 010-730 9817 arbetsmiljoverket@av.se 55189 lönköping Resultat av inspektionen

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Butiksrån första kvartalet 2013. svenskhandel.se

Butiksrån första kvartalet 2013. svenskhandel.se Butiksrån första kvartalet 2013 svenskhandel.se Butiksrån första kvartalet 2013 Svensk Handel publicerar årligen en rapport över butiksrån i Sverige. Varje kvartal kompletteras nämnda rapport med råndata

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören Innebörden av att fördela arbetsmiljöuppgifter Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar på arbetsgivaren. Det är arbetsgivarens

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Vilka skador ska anmälas?

Vilka skador ska anmälas? Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön. Konflikter på arbetsplatsen

Läs mer

Pengarna eller livet. En fjärdedel av Handels medlemmar har känt sig hotade på jobbet. Av dessa är 20 procent rädda för att bli utsatta för rån.

Pengarna eller livet. En fjärdedel av Handels medlemmar har känt sig hotade på jobbet. Av dessa är 20 procent rädda för att bli utsatta för rån. Pengarna eller livet En fjärdedel av Handels medlemmar har känt sig hotade på jobbet. Av dessa är 20 procent rädda för att bli utsatta för rån. Handels utredningsgrupp december 2011 Anton Strömbäck 1 Innehåll

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön 1 Inledning Arbetet mot våld och hot är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen

Läs mer

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö Sida 1 av 4 Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld Arbetsmiljölagstiftningen ställer krav på att det ska finnas rutiner för att förebygga hot och våld i arbetsmiljön. Den föreskrift som beskriver

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Butiksrån var, när, hur och vem?

Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån är ett allvarligt brott som har ökat under många år. År 2008 och 2009 nåddes de hittills högsta nivåerna med över 1 000 anmälda

Läs mer

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads

Läs mer

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete underrubrik Maria Morberg, 20161128 i bakgrunden Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS

Läs mer

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Systematiskt Arbetsmiljöarbete 2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas

Läs mer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Delegering av arbetsmiljö 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna

Läs mer

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola I samhället i stort och på arbetsplatser förekommer idag situationer där arbetstagare och elever utsätts för våld eller hot om våld. Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Butiksrån. Första halvåret 2014. svenskhandel.se

Butiksrån. Första halvåret 2014. svenskhandel.se Butiksrån Första halvåret 2014 svenskhandel.se Butiksrån första halvåret 2014 Svensk Handel publicerar årligen en rapport över butiksrån i Sverige. Varje kvartal kompletteras åsrapporten med råndata för

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun Inledning Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar enligt arbetsmiljölagen

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Om det händer. Handledning för taxiföretagets krisarbete vid hot och våldshändelser

Om det händer. Handledning för taxiföretagets krisarbete vid hot och våldshändelser Om det händer Handledning för taxiföretagets krisarbete vid hot och våldshändelser 1 Människor reagerar olika i en våldssituation En del reagerar direkt med stressreaktioner eller chocktillstånd, andra

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Rev 2012-11-29. Handlingsplan och säkerhetsrutiner vid hot och våld

Rev 2012-11-29. Handlingsplan och säkerhetsrutiner vid hot och våld Handlingsplan och säkerhetsrutiner vid hot och våld Handlingsplan mot hot och våld Almunge skola ska vara en trygg och säker arbetsplats utan hot- och våldssituationer för elever och personal. Almunge

Läs mer

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter 1 (5) Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Kommunstyrelsen i Trelleborgs kommun tilldelar nedanstående angivna arbetsmiljöuppgifter inom angivet ansvarsområde med rätt till vidarefördelning av arbetsmiljöuppgifter

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Våld och hot RIKTLINJER

Våld och hot RIKTLINJER Våld och hot RIKTLINJER RIKTLINJER 1 Syfte Syftet med riktlinjerna för våld och hot i arbetsmiljön är att skapa förutsättningar för en säker arbetsmiljö samt ett garanterat omhändertagande vid händelse.

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Butiksrån. Första tre kvartalen 2013. svenskhandel.se

Butiksrån. Första tre kvartalen 2013. svenskhandel.se Butiksrån Första tre kvartalen 2013 svenskhandel.se Butiksrån de första tre kvartalen 2013 Svensk Handel publicerar årligen en rapport över butiksrån i Sverige. Varje kvartal kompletteras nämnda rapport

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Med uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet menas att fördela arbetsmiljöuppgifter från arbetsgivarens högsta nivå och neråt i organisationen. Politikerna i Barn-

Läs mer

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Riktlinjer 2010-04-28 Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Antagna av Personal- och förhandlingsutskottet 2010-04-28, att gälla från och med 2010-05-17 2 Innehåll Bakgrund...3 Riktlinjer...3 Systematiskt

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187.

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 1(6) Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 2(6) Mot hot om våld eller våld I vår kommun skall alla

Läs mer

Handlingsplan. mot våld och hot om våld. för. barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde 1 (6) Dokumentnamn. Fastställd/upprättad/reviderad

Handlingsplan. mot våld och hot om våld. för. barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde 1 (6) Dokumentnamn. Fastställd/upprättad/reviderad 1 (6) Handlingsplan mot våld och hot om våld för barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde Dokumentnamn Handlingsplan mot våld och hot om våld för barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde Dokumentansvarig

Läs mer

Klicka här för att ändra format. arbetsmiljöarbete

Klicka här för att ändra format. arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Maria Morberg, Almega 20161116 08762 68 73 PROGRAM Arbetsmiljölagstiftningen Roller, Ansvar Anmälan, Tillsyn Systematiskt arbetsmiljöarbete Lagstiftningen AML AMF AFS underrubrik

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

CHECKLISTA FÖR APOTEKSBRANSCHEN

CHECKLISTA FÖR APOTEKSBRANSCHEN CHECKLISTA FÖR APOTEKSBRANSCHEN Så här använder du checklistan Chefen/arbetsledaren ska i samverkan med skyddsombudet använda checklistan som underlag och hjälpmedel under skyddsronden. Inom Checklista

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2013-03-20 IMS 2013/9936 1 (4) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 9037 Uppsala läns landsting Box 602 751 25 UPPSALA Resultatet av inspektionen Ert org. nr 232100-0024 Arbetsställe Akademiska

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum:

Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum: Checklista Datum: 2013-08-20 Skolan 2013-2016, skolhuvudmän Denna checklista fokuserar på skolhuvudmannens systematiska arbetsmiljöarbete och lyfter frågor kring arbetsbelastning samt våld och hot. Datum:

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön 1 Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 5 december 2006 Reviderad: Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön Inledning Denna policy med handlingsplan

Läs mer

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området.

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området. Verktygslådan SMART Titel Utgåva Uppgiftsfördelning 2011-12-15 1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området. 2. Förutsättningar

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att

Läs mer

Delegation avarbetsmiljöansvar

Delegation avarbetsmiljöansvar 111) 2010-11-26 SKOLFÖRVALTNINGEN Sören Gustafsson till Skol nämnden i Sala Delegation avarbetsmiljöansvar Kommunstyrelsen har i beslut 2006-11-13 160, antagit och fastställt Arbetsmiljöpolicy och delegations

Läs mer

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö.

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö. Verktygslådan SMART Titel Utgåva Uppgiftsfördelning 2015-01-23 1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö. 2. Förutsättningar

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

konsekvensutredning Datum Vår beteckning Sid 2014-05-27 RP 2014/106653 1 (8)

konsekvensutredning Datum Vår beteckning Sid 2014-05-27 RP 2014/106653 1 (8) 2014-05-27 RP 2014/106653 1 (8) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Peter Wikström, 010-730 9798 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Projektrapport. Bakgrund och problembeskrivning. PROJEKTRAPPORT Datum Vår beteckning Sid 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) In- och uthyrning av arbetskraft

Projektrapport. Bakgrund och problembeskrivning. PROJEKTRAPPORT Datum Vår beteckning Sid 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) In- och uthyrning av arbetskraft 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) Distriktet i Stockholm Fredrika Brickman, 010-730 9386 Projektrapport Projektnamn: Projektägare: Projektledare: In- och uthyrning av arbetskraft Ac Boel Callermo, IMA Sc Fredrika

Läs mer

Checklista. Skolans kemiundervisning

Checklista. Skolans kemiundervisning Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet 1(5) MAH/Rektor Datum: Dnr: 12- Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från till Namn. Namn I min egenskap av fördelar jag arbetsuppgifter som rör arbetsmiljön

Läs mer

Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011

Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011 ARBETSMILJÖVERKET www.av.se Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011 Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2011-05-20 1 Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2011-05-20

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Riktlinjer för åtgärder vid hot och våld Landstinget i Kalmar län

Riktlinjer för åtgärder vid hot och våld Landstinget i Kalmar län Riktlinjer för åtgärder vid hot och våld Landstinget i Kalmar län Säkerhets- och beredskapsenheten Fastställd av XXXXXXXXXXXXXX 200X-XX-XX Gäller från och med 200X-XX-XX Sid 2 Innehåll sid Inledning. 3

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun

Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.4) Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Säkerhet Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av KS 2006-05-03 74 Revisions datum

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Dnr: P 2016/41 Beslutad av Rektor 2016-12-19 Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Ansvar Huvudregeln är att högsta ledningen Högskolestyrelsen, har det yttersta arbetsmiljöansvaret.

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Arbetsmiljöverket. Vår vision Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och

Läs mer

Checklista. Förskolor

Checklista. Förskolor Checklista Förskolor Den här checklistan ger exempel på vanliga arbetsmiljöfrågor som kan förekomma på en förskola. Använd den gärna i samband med en arbetsmijöundersökning / skyddsrond. Mer information

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer