REM 2013/ Er beteckning A2012/4136ARM A2012/4269ADM (delvis)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2013-08-26 REM 2013/100778 Er beteckning A2012/4136ARM A2012/4269ADM (delvis)"

Transkript

1 Datum Vår beteckning REM 2013/ Er beteckning A2012/4136ARM A2012/4269ADM (delvis) Enheten för människa och omgivning Pia Schyberg, Rapport till Arbetsmarknadsdepartementet om myndighetens arbete för att främja en förbättrad säkerhet vad avser risken för hot och våld inom detaljhandeln

2 2 (15) Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Arbetsmiljöverkets insatser inom området hot och våld avseende detaljhandeln Inspektioner utifrån anmälningar... 4 Riktade tillsynsinsatser... 4 Informationsprojektet Möten med branschen... 5 Aktuella föreskrifter och kravställande... 6 Aktuell hot- och våldsstatistik inom detaljhandeln... 6 Kontanternas framtid... 9 Sedelbytet Nya risker i detaljhandeln när kontanterna minskar/försvinner? Teknikutvecklingen Kontanthanteringssystemen Betalning med mobiltelefonen Handelns arbetsgivar- och arbetstagarparter Detaljhandelns arbetsmiljöarbete Synpunkter från parterna Arbetsmiljöverkets kommentarer Pågående och kommande arbete som berör aktuellt område Kommande relevanta aktiviteter... 15

3 3 (15) Sammanfattning Föreliggande rapport genomförs på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet som uppdragit åt Arbetsmiljöverket att redovisa myndighetens arbete för att främja en förbättrad säkerhet vad avser risken för hot och våld inom detaljhandeln. Arbetsmiljöverket inspekterar regelbundet arbetsplatser inom detaljhandeln där 2- anmälningar om olyckor och tillbud avseende hot och våld inkommit. Vid den senaste riktade tillsynen mot detaljhandeln, konstaterades att det inte helt går att förebygga risker för hot och våld men att arbetsgivaren kan göra mycket för att öka säkerheten för personalen. I samband med denna inspektionsinsats genomförde Arbetsmiljöverket även en informationskampanj mot detaljhandeln som uppfattades som bra och mottogs väl. Arbetsmiljöverket träffar regelbundet företrädare för arbetsgivar- och arbetstagarparter inom detaljhandeln för ömsesidigt informationsytbyte. De föreskrifter som används vid inspektioner anses som användbara och fungerar bra i sin nuvarande form vid kravställande. Vid inspektion ställs krav på sluten kontanthantering utifrån behovet på varje arbetsplats. Andra krav som ställs rör bl a rutiner, lokalfrågor, och relevanta kunskaper hos personalen. Polisanmälda butiksrån har under några år minskat men preliminära siffror för 2013 visar nu på en ökning enligt Brå. Livsmedelsbranschen exkl varuhus och stormarknad anmäler flest olyckor och tillbud, s k 2-anmälningar, till Arbetsmiljöverket. Det framgår också att en stor del av anmälningarna kommer från butiker med färre anställda. En stor del av anmälda arbetsolyckor inom detaljhandelsbranschen kommer från anställda upp t o m 34 år gamla. I en rapport från ett forskningsprojekt framgår att kontanthanteringen minskar i Sverige och förväntas upphöra framöver men inte före Även om kontanterna minskar/försvinner i handeln kommer risken för rån, då av värdefulla varor, finnas kvar. Tekniken när det gäller kontanthantering beskrivs av leverantörer inte kunna utvecklas så mycket mer. Istället tror man att utveckling och användande av varuboxar för värdefulla varor kommer att öka. Detaljhandelns arbetsgivar- och arbetstagarparter anser framförallt att hot och våldsproblematiken är störst i mindre butiker som oftast inte har tillräckliga resurser och kunskaper för att optimera arbetsmiljön i detta hänseende. Regelbundna möten med arbetsmarknadens parter inom detaljhandeln bedöms som fortsatt viktiga att prioritera. Berörda enheter inom Arbetsmiljöverket föreslås att vid det kommande strategiska planeringsarbetet, beakta möjligheten att göra en vägledning till detaljhandeln som beskriver vilka faktorer som avgör när krav på sluten kontanthantering ställs. Skriftlig arbetsmiljöinformation till alla nystartade småföretagare och riktad inspektion mot mindre butiker är relevanta aktiviteter, möjliga att genomföra om extra resurser erhålls.

4 Uppdraget Arbetsmiljöverket har av Arbetsmarknadsdepartementet fått nedan beskrivet uppdrag. Sid 4 (15) Kontanthantering Arbetsmiljöverket ska senast den 2 september 2013 lämna en redovisning till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) angående utvecklingen av myndighetens arbete för att främja en förbättrad säkerhet vad avser risken för hot och våld inom detaljhandeln. I detta sammanhang ska myndigheten bedöma och ta hänsyn till den teknikutveckling som sker beträffande kontanthantering. Redovisningen ska avse åtgärder inom i första hand myndighetens föreskrifts- och inspektionsverksamhet. Föreliggande rapport ger en beskrivning av aktuell statistik på området, kontanternas förväntade förekomst i handeln framöver och aktuell teknikutveckling avseende kontanthanteringen inom detaljhandeln samt hur aktuella föreskrifter används i inspektionsarbetet. Därefter kommenteras dessa uppgifter ur arbetsmiljöperspektiv varefter förslag ges på kommande relevanta aktiviteter att beakta för Arbetsmiljöverket i kommande strategiska planeringsarbete. Arbetsmiljöverket har inte formulerat en entydig definition av begreppet kontanthanteringssystem, men vad som här avses är att systemet ska begränsa möjligheten för kassapersonal och andra att kunna ta ut pengar ur detta. Arbetsmiljöverkets insatser inom området hot och våld avseende detaljhandeln. Inspektioner utifrån anmälningar Enligt 2 Arbetsmiljöförordningen (AMF) är arbetsgivare skyldig att till Arbetsmiljöverket anmäla alla olyckor som föranlett dödsfall eller svårare personskada, samt tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa. De inkomna anmälningarna handläggs inom Arbetsmiljöverkets inspektionsenheter. I de fall anmälningarna avser rån, prioriteras dessa. Dock inspekteras inte alla butiker som anmält rån. Orsak till detta kan vara tidigare nyligen genomförd inspektion där det framkommit att åtgärder för att förbättra säkerheten är vidtagna eller att Arbetsmiljöverket redan har ett pågående ärende på aktuell arbetsplats. Vid inspektion undersöks om det finns brister i bl a kunskaper och rutiner kring hot och våld och kring lokalutformning. Där det finns anledning ställs krav på arbetsgivaren att vidta relevanta åtgärder. Riktade tillsynsinsatser Utöver ovan redovisade inspektioner, prioriteras och planeras riktade inspektionsinsatser utifrån de behov som framkommer. Arbetsmiljöverket genomför årligen branschanalyser som är en faktor som påverkar det kommande årets prioriteringar av tillsynsinsatser. Den senaste stora nationella tillsynsinsatsen riktad mot detaljhandeln, Hot och våld i detaljhandeln, genomfördes åren Under 2010 inspekterades butiker med en till fem anställda och 2011 inspekterades butiker med en till nio anställda. Arbetsmiljöinspektörerna mötte stor förståelse och insikt från arbetsplatserna om att alla kan råka ut för en situation med hot och våld. Det går inte att helt förebygga risker för hot och våld, men mycket kan göras för att öka säkerheten med åtgärder som t ex överblickbarhet i och utanför butiken, larm, möjlighet att kalla på snabb hjälp och kassahantering som försvårar rån. Det som framförallt behövde åtgärdas var kunskaper kring hot och våld som ett arbetsmiljöproblem och hur man kan förebygga risker, vad man ska göra i en våldssituation och hur man ska ta hand om anställda som utsatts för hot och våld arbetet.

5 5 (15) När det gäller hantering av pengar så kontrollerades låsbar kassa, hur man begränsade mängden pengar i kassan, hur uppräkning av pengar gick till och hur pengar transporterades. Krav på sluten kassahantering ställdes efter en sammanvägd bedömning av omsättningens storlek, sent öppethållande med ensamarbete, flyktvägar, tidigare rån o s v. Ju fler uppfyllda kriterier, desto större anledning att ställa kravet på sluten kassahantering. Informationsprojektet 2011 I månadsskiftet september/oktober 2011 genomförde Arbetsmiljöverket en informationskampanj till ägare av småbutiker med upp till nio anställda. Målet var att skapa en tryggare arbetsmiljö för alla som arbetar i butiker. Syftet med kampanjen var att få butiksinnehavarna att inse att man med små medel kan minska risker för att bli utsatt för hot och våld. Kampanjen kompletterade den nationella tillsynsinsatsen Hot och våld i detaljhandeln och bestod av utskick till drygt 2000 ägare av småbutiker i Malmö, Göteborg och Stockholm, samt sms, en facebooksida och fem olika filmer utlagda på youtube.com. Tre filmer handlar om enkla tips och råd för en säkrare butik. En före detta rånaren delade med sig av sin erfarenhet och gav goda råd till hur man kan skapa en säkrare butik. En film belyste lokalens utformning, en film tog upp kontanthantering och en film gav tips om enkla saker som ökar de anställdas trygghet vid öppning och stängning. Även offrets perspektiv belystes i en film där en person beskrev sin upplevelse av att ha blivit utsatt för ett butiksrån. Butiksägaren fick i samma film konkreta råd och tips om hur man bäst tar hand om sin personal efter ett rån. Inför kampanjen gjordes en nollmätning som efter avslutad kampanj följdes upp med en effektmätning där det bl a framkom att: - Sex av tio som uppmärksammade kampanjen tyckte att den var bra. - Nio av tio butiksinnehavare tyckte att checklistan med tips för en tryggare butik, var bra eller mycket bra. - Kunskapen om hot och våld var generellt högre än vid nollmätningen. Det gällde för kännedom om åtgärder för att minska risken för hot och våld i butiken, hur man skulle agera vid hotfulla situationer och hur personalen skulle göra om en hot- och våldssituation inträffade. - Attityden kring hot och våld var ungefär detsamma som vid nollmätningen. - Andelen som genomfört åtgärder avseende hot och våld var ungefär i nivå med nollmätningen. - Kampanjen hade ett högt uppmärksamhetsvärde, uppfattades som bra och andelen som uppmärksammade den var hög. Möten med branschen Företrädare för inspektionsavdelningarna och avdelningen för Regelarbete och expertstöd på Arbetsmiljöverket, har två gånger om året möten med arbetsgivarparter och arbetstagarparter inom detaljhandeln, samt företrädare för de stora affärskedjorna. Där utbyts information om viktiga frågor för branschen och Arbetsmiljöverket får en god inblick i eventuella problem som finns, inklusive de som rör hot och våld, samt även förslag till lösningar. Dessa kunskaper kan sedan användas vid tillsynsarbetet.

6 6 (15) Aktuella föreskrifter och kravställande Följande föreskrifter används i större eller mindre omfattning vid kravställande i detaljhandeln kring hot- och våldsrisker och dess konsekvenser. AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning AFS 1982:3 Ensamarbete AFS 2012:3 Minderåriga Arbetsmiljöverket har särskilt sett över våld- och hotföreskrifterna som är användbara och fungerar bra i sin nuvarande form. Kompletterat med övriga relevanta föreskrifter anser vi att vi kan ställa de krav som bedöms vara befogade för att ta bort de brister i arbetsmiljön vi upptäcker. Alla föreskrifter omprövas vanligen vart femte år för att vara anpassade till utvecklingen i samhället. Exempel på krav som ställs är: Tillräckliga kunskaper om de risker för hot och våld som finns i verksamheten Rutiner för att få hjälp och stöd vid en våldshändelse eller hot om sådan Möjlighet att snabbt kunna kalla på hjälp, överfallslarm Sedelbox eller motsvarande förvaringsutrymme, låsbar kassa Låsbart insynsskyddat uppräkningsutrymme Utformning av personalentrén Rutiner för transport av pengar från butiken Överblickbarhet från kassaarbetsplatsen Sluten kassahantering Nattlucka När det gäller krav på sluten kontanthantering, görs individuella ställningstaganden vid inspektioner, utifrån hur situationen ser ut på varje arbetsställe. Faktorer som bedöms är försäljningsställets placering, hur lokaler och omgivning ser ut, omsättning, sortiment, öppettider, ensamarbete och tidigare rån. I de fall det bedöms att sluten kontanthantering är relevant, finns möjlighet att ställa det kravet utifrån aktuell lagstiftning. Däremot beskriver arbetsmiljöinspektörer att det vid inspektioner i detaljhandeln framkommit att butiksägarna saknar möjligheten att på eget initiativ kunna läsa sig till vilka faktorer som Arbetsmiljöverket grundar sin bedömning på vid krav på sluten kontanthantering. Detta för att själva enklare kunna bedöma om det finns legala krav på kontanthanteringssystem i verksamheten och införskaffa sådana där det förväntas krävas för personalens trygghet och säkerhet. Aktuell hot- och våldsstatistik inom detaljhandeln Polisanmälda butiksrån De anmälda butiksrånen har efter 2009 minskat fram t o m Enligt Brottsförebyggande

7 7 (15) rådets (Brå:s) preliminära statistik för första halvåret 2013 har ett trendbrott nu inträffat och en ökning av butiksrånen med 9 % har skett under första halvåret 2013 (tabell 1). År Första halvåret 2013, preliminära siffror Med vapen Utan vapen Summa Förändring mot föregående år Tabell 1. Polisanmälda butiksrån. Källa: Brå - 15% -22% -14% -6% +9% Enligt Brå sker rånen främst i storstadsområdena. Personer som arbetar i jourlivsbutiker, videobutiker, kiosker, tobaksaffärer och guld- och juvelerarbutiker är särskilt utsatta. I Brå:s Rapport om butiksrån 2011:14, framkommer att riskerna för att utsättas för rån är högst i storstadsområdena. AMF 2-anmälningar avseende rån inom detaljhandeln uppdelad på butikstyp De 2-anmälningar enligt Arbetsmiljöförordningen (AMF) som inkommit till Arbetsmiljöverket avseende olyckor eller tillbud gällande rån i detaljhandeln, har fr o m 2009 följt ovan Brå-statistik fram till Då bröts den nedåtgående trenden och istället skedde en ökning från 136 till 164 anmälda tillbud eller olyckor. Av tabellen framgår att 2-anmälningar från anställda i livsmedelshandeln (varuhus och stormarknadshandel ej inräknade) avseende rån, är den verksamhet inom detaljhandeln som under de senaste fem åren anmält flest rån. Drivmedelsbranschen (bensinmackar) är den specialiserade butikstyp som anmält flest rån under samma period. Det konstateras en nära nog fördubbling av 2-anmälningar avseende rån från guldsmedsbutiker de senaste fem åren (tabell 2). Typ av försäljningsställe Livsmedelshandel med brett sortiment, ej varuhus eller stormarknad Apotekshandel Spec butikshandel, alkohol o andra drycker Spec butikshandel, guldsmedsvaror och smycken Spec butikshandel, tobak Spec butikshandel, konfektyrer Spec butikshandel, drivmedel Spec butikshandel, övrigt Varuhus och stormarknadshandel Övrigt Summa Tabell 2. AMF 2-anmälningar avseende rån inom detaljhandeln uppdelad på butikstyp. Källa: AV/ISA

8 Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro från detaljhandeln till Försäkringskassan orsakat av hot eller våld från personer utanför företaget. Även anmälda arbetsolyckor till Försäkringskassan orsakat av hot eller våld, minskade mellan 2009 till 2011, och ökade sedan 2012 från 62 till 100 gjorda anmälningar (tabell 3). Sid 8 (15) År Antal Tabell 3. Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro från detaljhandeln till Försäkringskassan orsakat av hot eller våld från personer utanför företaget. Källa: AV/ISA Det är känt att alla olyckor och tillbud som borde anmälas, inte blir anmälda till Arbetsmiljöverket eller till Försäkringskassan. Ökat fokus kring detta från Arbetsmiljöverket vid inspektioner och uppmärksamheten kring det nya tillvägagångssättet att göra dessa anmälningar på som startade i december 2011, kan ha bidragit till denna ökning trots att polisanmälningar av rån i detaljhandeln minskade Kontroll av preliminära siffror första halvåret 2013, visar ingen ökning av 2-anmälningar och anmälda arbetsplatsolyckor orsakade av hot eller våld mot anställda innevarande år. Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro från detaljhandeln till Försäkringskassan orsakat av hot eller våld från personer utanför företaget. Fördelat på åldersgrupp och kön, Det kan konstateras att 263 av 414 gjorda anmälningar, inkom från anställda i åldern upp t o m 34 år (Tabell 4). Ålder Kvinnor Män Total Samtliga Procent Tabell 4. Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro från detaljhandeln till Försäkringskassan orsakat av hot eller våld från personer utanför företaget. Fördelat på åldersgrupp och kön, Källa: AV/ISA Anställda i detaljhandeln 2011 Anmälningar av arbetsolyckor inom detaljhandeln är relativt låg. I genomsnitt görs 6 anmälningar per 1000 anställda/år i Sverige men inom detaljhandeln görs 4 anmälningar per 1000 anställda/år (AV/ISA 2012). Av tabellen framgår att kvinnor, som utgör 63 % av de totalt anställda, står för 69 % av anmälningarna av arbetsolyckor avseende hot och våld inom detaljhandeln mellan åren Motsvarande siffra för männen som utgör 37 % av totalt anställda, är 31 %. (Tabell 5).

9 9 (15) Kvinnor Män Total Antal Procent Tabell 5. Anställda i detaljhandeln2011. Källa: SCB/RAMS Med tabellerna 5 och 6 som underlag kan konstateras att av samtliga anställda kvinnor i detaljhandeln anmälde 0,17 % under åren arbetsolyckor med sjukfrånvaro orsakat av hot eller våld från personer utanför företaget. Motsvarande siffra för manliga anställda var 0,13 %. Det finns här anledning att framhålla att fler kvinnor än män inom detaljhandeln arbetar med kassaarbete. Andel arbetsställen uppdelat på antal anställda inom detaljhandeln som har anmält en eller flera tillbud, allvarlig arbetssolycka eller dödsfall (ej enbart rån) enligt 2 AMF. Företag inom detaljhandeln med upp till 9 anställda stod 2012 för 45 % av alla inom detaljhandeln inkomna AMF 2-anmälningar. I dessa siffor inkluderas alla typer av olycksfall och tillbud inom branschen (Tabell 6). Antal anställda S:a % Tabell 6. Andel arbetsställen uppdelat på antal anställda inom detaljhandeln som har anmält en eller flera tillbud, allvarlig arbetssolycka eller dödsfall (ej enbart rån) enligt 2 AMF. Källa AV/SARA Kontanternas framtid I Det kontantlösa samhället rapport från ett forskningsprojekt från 2013 av Niklas Arvidsson, docent och lektor i Industriell Dynamik vid KTH, sammanfattas kontanternas fortsatta existens i handeln enligt nedan: Sverige kan mycket väl komma att bli kontantlöst men sannolikt inte före år Det finns grupper i samhället som fortfarande använder kontanter även om de transaktioner som görs med kontanter är relativt få och inte omfattar stora belopp. Till viss del kommer frågan avgöras av den demografiska utvecklingen eftersom kontantanvändningen är högre bland äldre och de har också format sina vanor under lång tid så de har troligen svårare att ändra detta beteende. Det förtroende som vissa har för kontanter kommer andra betaltjänster som t.ex. mobila betalningar ha svårt att bygga upp. Dessutom är Riksbankens lansering av nya sedlar en indikation att kontanter kommer att finnas kvar en tid framöver. I rapporten framkommer vidare att det under de senaste decennierna har skett en kontinuerlig minskning av kontantanvändningen i Sverige och att dessa idag främst används vid betalningar av låga belopp. Kostnaderna för kortbetalningar antyds i rapporten också påverka kontantanvändandet, framförallt i mindre butiker där dessa kostnader upplevs som höga. Arvidsson hänvisar också till det kommande utbytet av sedlar och mynt som en indikation på att kontanterna kommer att finnas kvar ytterligare en period.

10 10 (15) Sedelbytet Det största utbytet av sedlar och mynt hittills i Sverige ska genomföras med början i dec 2013 och vara avslutad Detta innebär att omkring 78 miljarder kr i sedlar och mynt ska bytas ut enligt Riksbankens beräkningar. (www.riksbanken.se) Tidplan för sedelbytet (www.riksbank.se) Bankerna har generellt idag en minskad kontanthantering. De flesta banker har minskat möjligheterna att sätta in kontanter på konto genom att ha färre bankkontor som hanterar kontanter och krav på att redovisa var dessa kommer ifrån vid insättning av större summor på bankkonto. Enligt Riksbankens föreskrifter (RBFS 2009:1) om inlösen av sedlar och mynt, tar Riksbanken inte emot gamla sedlar och mynt förrän de upphört att vara lagliga betalmedel. Även detta indikerar att mycket kontanter kommer att vara i omlopp i detaljhandeln framöver. Nya risker i detaljhandeln när kontanterna minskar/försvinner? Rånen speglar ett samhällsproblem med personer som under hot om våld och/eller våld tilltvingar sig pengar eller annat av värde. Detta kommer inte att försvinna även om kontanthanteringen minskas och sluten kontanthantering genomförs. Om kontanter minskar/försvinner kommer brottsligheten ta sig nya uttryck. Niclas Andersson menar i sin rapport att bl a varustölder istället kan komma att öka. Ett tecken på detta är utsattheten för personal i guld- och juvelerarbutiker som Brå beskriver i kommentarer till rånstatistiken för Niclas Andersson konstaterar också i sin rapport att när kontanthanteringen minskar i

11 vissa delar av handeln kommer risken öka för att utsättas för rån i de verksamheter där kontanter fortfarande finns. Sid 11 (15) Teknikutvecklingen Kontanthanteringssystemen Vid möte med företrädare för två leverantörer av kontanthanteringsystem i branschen, Gunnebo Nordic AB och CashGuard AB, beskrevs de möjligheter som finns idag att installera slutna kontanthanteringssystem där den anställde endast hanterar kontanter vid mottagandet av dessa vid försäljningstillfället. Manuell återbetalning av växel görs inte utan detta sköts automatiskt. Systemet räknar också automatiskt dagskassan och återför vid behov växelpengar till denna. Dagskassan från varje kassaenhet läggs sedan i en tömningsenhet på arbetsplatsen utan åtkomst för personalen. Endast värdebolaget kan öppna denna och ta hand om pengarna. Ett dylikt kontanthanteringssystem eller med något färre funktioner kostar mellan kr per kassaenhet. En billigare möjlighet som är under utveckling och snart finns tillgänglig, är att hyra eller köpa en kontanthanteringsbox för en kostnad under kr. Denna variant tillhandahåller inte återföring av växel och alla funktioner som ett stort system gör, men kan vara en billigare möjlighet att minska rånrisken för mindre butiker. Leverantörerna av kontanthanteringssystem har uppfattningen att kunderna framöver själva kommer att mata in sedlar i kundenheterna så som man nu gör med mynt. Teknik för sådan hantering finns redan idag. Branschen anser att de slutna kontanthanteringssystemen inte kommer att kunna utvecklas så mycket mer i säkerhetsavseende då systemen nu i princip är slutna. Istället bedöms att utveckling och användande av olika typer av varuboxar för värdefulla och stöldbegärliga varor kommer att öka för att minska varustölderna. Leverantörerna av slutna kontanthanteringssystem uppskattar att det idag finns drygt sådana i handeln. Detta framgår av Sveriges riksbanks rapport Tidplan för introduktionen av den nya sedel- och myntserien. Sammanlagt finns idag arbetsställen inom detaljhandeln (SCB/RAMS 2011) vilket innebär att ca 20 % av dessa har någon form av slutna kontanthanteringssystem installerade. Betalning med mobiltelefoner Utvecklingen med att använda mobiltelefonen för betalning, pågår kontinuerligt och tekniken har det senaste året börjat användas vid betalning på bl a bussar, i parkeringsautomater och i en butikskedja. Det finns idag flera tekniker för mobilbetalning som etablerat sig och som är kopplade till olika butiker/butikskedjor. Det är ännu förhållandevis få butiker tar emot mobila betalningar men Marlène Sellebråten på Mobil.se menar att denna betalningsform kommer att öka framöver. (www.mobil.se/nyheter/storttest-mobila-betalningar html) Handelns arbetsgivar- och arbetstagarparter Vid ett särskilt anordnat möte i maj 2013 informerade Arbetsgivarföreningen KFO, Svensk Handel, Handelsanställdas förbund och Unionen, om sin syn på hot- och våldsproblematiken inom detaljhandeln.

12 12 (15) Detaljhandelns arbetsmiljöarbete Båda parter anser att arbetsmiljön avseende hot och våldsperspektivet generellt i de stora affärskedjorna relativt sett är bra. Här finns personalresurser avsatta att arbeta strategiskt och förebyggande med dessa frågor och slutna kontanthanteringssystem är vanligt förekommande. Dessa företag är också generellt medlem i arbetsgivarorgansationer där mycket arbete utförs för medlemmarna med syfte att rånriskerna ska minska på arbetsplatserna. Detta genom bl a informationskampanjer om hur rånrisken kan minskas och genom samverkan i frågan mellan olika inblandade intressenter såsom t ex fastighetsägare, för att skapa bättre förutsättningar för en trygg arbetsmiljö. Likaså de fackliga parterna arbetar aktivt med hot- och våldsfrågorna vilket kommer personalen till del. Mindre butiker är däremot i mindre utsträckning medlemmar i arbetsgivarorganisationer och personalen är inte fackligt ansluten i samma omfattning. Det finns oftast inte heller personal som arbetar avgränsat med hot- och våldsfrågor i förebyggande syfte i dessa företag. Det är också här som de flesta rånen sker enligt parterna. Parterna har gemensamt utarbetat ett 13-punktsprogram för butiker att följa för att minimera risk för hot och våld och säkerställa professionellt omhändertagande av anställda som utsätts för detta i arbetet. Om dessa punkter följs, uppfylls de krav som arbetsgivar- och arbetstagarparterna har på säkerhetsarbetet i butik. 13-punktsprogrammet 1. Varje butik ha en säkerhetsansvarig som kan ge råd om hur eventuella rån kan förebyggas. 2. Alla anställda ska ha en branschanpassad utbildning i säkerhetsfrågor. 3. Kassalådorna ska vara försedda med kod- eller nyckellås. 4. Sedelboxar eller liknande utrustning ska finnas i anslutning till varje kassaplats. 5. Butiker ska ha en skyddad plats för uppräkning av kontanter och värdehandlingar. 6. Kontanter ska förvaras i värdeskåp. 7. Efter ett rån ska polisen kontaktas så snabbt som möjligt. En extra telefon och överfallslarm bör finnas. 8. Dörrarna ska vara låsta med godkänt lås nattetid. På dagen ska de vara låsta med lås som kan styras av kod, kortläsare etc. De ska även ha ett tittöga. 9. En färgad tejpremsa för olika längder ska finnas i entréer med mera för längdmarkering signalement. 10. Personalingång och varuintag ska vara ordentligt upplysta. 11. Butiker ska ha rutiner och handlingsplan för säkerhet som följs upp årligen. 12. Värdetransporterna ska följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter Våld och hot i arbetsmiljön. 13. Beredskapen för hur rånoffer ska tas om hand ska vara ordentligt utvecklad i butiken. Synpunkter från parterna Ur Skydd mot rån i handeln Mot bakgrund av beskrivningen ovan konstaterar båda parter att Arbetsmiljöverket bör prioritera mindre butiker vid tillsyn, samt de arbetsställen som utsätts för upprepad brottslighet. Båda parter påtalar vikten av att butiker med slutna kontantsystem tydligt informerar om att sluten kontanthantering används och att inga kontanter finns att tillgå. Man erfar att detta inte alltid görs vilket istället för att minska rånrisken, då istället ökar risken för allvarliga konsekvenser för personalen när inga kontanter kan ges ut vid rånförsök.

13 Parterna efterlyser en ny informationskampanj, särskilt riktad mot mindre butiker och erbjuder sig att samverka med Arbetsmiljöverket i denna. Parterna noterade även nedan punkter som viktiga för Arbetsmiljöverket att uppmärksamma vid planering av kommande insatser: Arbetsgivarpartens synpunkter: Sid 13 (15) P g a sedelutbytet förväntar sig handeln att många kommer att byta ut sina pengar genom att använda dem till konsumtion i samband med sedelutbytesprocessen. Detta kommer innebära att mer kontanter än normalt kommer att finnas i cirkulation i detaljhandelns kassor med ökad rånrisk som följd. Då priset för värdetransporter nu höjs, är tendensen att butikerna nu minskar antalet transporter för att få pengar hämtade. Detta innebär mer kontanter i butiken och därmed större rånrisk. Kostnaderna för kortbetalningar är betydande för framförallt mindre försäljningsställen och gör att man där till viss del väljer bort möjligheten för kunder att betala med kort med ökad kontanthantering som följd. Att banktjänster inklusive transferering av pengar till utlandet nu erbjuds i butiksmiljö, är också en företeelse som är viktig att uppmärksamma utifrån hot och våldsperspektiv. Arbetstagarparternas synpunkter: AV besöker inte arbetsplatserna i tillräcklig omfattning när rån har skett. Personalen blir generellt dåligt omhändertagen efter att ha utsatts för rån eller andra hot- och våldshändelser. Arbetsmiljöverkets kommentarer Våld, eller hot om våld på arbetsplatsen inom detaljhandeln, är något som arbetsgivaren i möjligaste mån måste förhindra att personal utsätts för. Arbetsmiljöverket arbetar aktivt med att medvetandegöra ansvariga om detta vilket exemplifieras i den nationella tillsyns- och informationsinsats som nyligen genomfördes. I den redovisade statistiken framkommer att butiksrånen efter att några år har minskat, nu tenderar att öka igen. Rånrisk bedöms finnas så länge något av ekonomiskt värde, kontanter eller värdefulla varor, finns att tillgå i handeln. Då kontanthanteringen kommer att fortgå i ytterligare decennier, om än i minskad omfattning, kommer riskerna för hot och våld i samband med denna hantering att kvarstå. Det kommande sedelbytet förväntas öka förekomsten av kontanter i handeln de närmaste åren vilket Arbetsmiljöverket har anledning att uppmärksamma i kommande planering av tillsynsinsatser. Statistiken påvisar även mindre butikers utsatthet när det gäller rån. Dessa har generellt mindre resurser och kunskaper till sitt förfogande i arbetet att skapa en trygg arbetsplats för sin personal, vilket arbetsgivar- och arbetstagarparterna bekräftar. Ofta finns också varor av höga värden i denna typ av butiksmiljö. Många butiker med värdefulla varor, drivmedelsbranschen och butiker med banktjänster är exempel på mindre försäljningsställen där arbetsmiljön utifrån hot och våldsperspektiv kan förbättras. I samband med detta finns

14 14 (15) anledning att följa den tekniska utvecklingen avseende förvaring och hantering av värdefulla varor utifrån säkerhetsperspektiv för personalen. Att i större omfattning använda kortbetalning och mobilbetalning som är en teknik ännu i sin linda, minskar tillgången på kontanter i butikerna. Bankernas priser på kortbetalningar kan vara en anledning att framförallt många mindre butiker undviker denna betalningsform genom att bl a avgiftsbelägga denna typ av köp. Att begränsa dessa bankavgifter, kan vara en åtgärd från regeringens sida för att minska kontanterna i småbutiker och som därmed skulle bli mindre attraktiva för rånare. Parternas framtagna s k 13-punktsprogram ger en bra vägledning över viktiga faktorer som ska uppmärksammas för att optimera arbetsmiljön ur rånriskperspektiv. Arbetsmiljöverket uppmärksammar bl a dessa punkter vid inspektioner inom detaljhandeln. Information till arbetsgivare om hur man minskar risker för hot och våld på arbetsplatserna, är en stor uppgift för Arbetsmiljöverket. Många anställda upp till 35 år anmäler arbetsolyckor efter att ha blivit utsatta för hot och våld. Alla anställda behöver ha tillräckliga kunskaper om vad man kan göra för att minska rånrisken men ungdomar kan, p g a bristande erfarenhet, eventuellt behöva riktad information för att riskerna för olyckor med hot och våld ska minskas inom denna åldersgrupp. Butiksägare som ansvarar för att alla anställda har tillräckliga kunskaper i arbetet, bör informeras om detta. Att kvinnlig personal i något större omfattning än manlig blir utsatt för rån inom detaljhandeln är ur genusperspektiv viktigt att vara medveten om vid inspektion inom denna bransch för en allsidig bedömning av kvinnors arbetsmiljö. Den tekniska utvecklingen avseende slutna kontanthanteringssystem innebär att det idag är möjligt för butikspersonal att helt undvika fysisk kontakt med kontanter i sitt arbete. Detta garanterar inte att rånrisken försvinner, men kan vara en av de åtgärder som behöver vidtas för att optimera säkerheten. Det finns dock flera faktorer som påverkar om kravställande på sluten kontanthantering är relevant från Arbetsmiljöverkets sida, viket beskrivits tidigare i denna rapport. Brå:s uppgifter om att stölder i guldsmedsbutiker har ökat bekräftar att även andra åtgärder kan vara relevanta för att minska rånrisken utifrån konstaterade risker i varje enskild butik. Risker för hot och våld och genomförda rån, varierar stort mellan storstadsområden och övriga landet. Detta innebär att kommande tillsynsinsatser inom detaljhandeln bör genomföras lokalt där det konstateras att behoven finns, istället för i form av nationella projekt. Pågående och kommande arbete som berör aktuellt område Arbetsmiljöverket arbetar sedan en tid tillbaka med att fastställa hur prioriteringar och tillvägagångssätt vid uppföljning av inkomna 2-anmälningar, ska se ut. Detta för att formalisera och säkerställa att arbetet med detta görs enhetligt i hela landet. Rutinutveckling och implementering väntas vara klart vid utgången av Arbetsmiljöverkets generaldirektör lämnade i samband med inriktningsbeslutet 2013, uppdraget: Arbetsmiljöverket avser att göra en samlad bedömning av utvecklingen på hot och våldsområdet för att bättre klargöra trenderna, de bakomliggande orsakerna och därefter formulera en strategi för effektiva insatser i ett myndighetsperspektiv, i samverkan

15 15 (15) med intressenter och med andra myndigheter. Förhoppningen är att resultatet av detta arbete som ska vara färdigt vid utgången av 2013, kommer att bidra positivt även i arbetet med hot och våldsrisker inom detaljhandeln. Kommande relevanta aktiviteter Den regelbundna dialogen med arbetsmarknadens parter är en viktig aktivitet även fortsättningsvis. Därutöver rekommenderas berörda enheter på Arbetsmiljöverket vid kommande strategiska planeringsarbete att beakta möjligheten att i samverkan med parterna ta fram en vägledning till detaljhandeln som beskriver vilka faktorer som avgör när det är relevant att ställa krav på sluten kontanthantering. Småbutiker med värdefulla varor och butiker som tillhandahåller banktjänster finns det anledning att uppmärksamma vidare men då området nyligen haft en stor inspektionsinsats måste detta vägas mot behovet i andra branscher som under de närmaste åren i första hand prioriteras, om inte extra resurser tillförs för insatser mot detaljhandeln. Likaså att sända ut skriftlig information till alla nystartade småföretagare i butiksnäringen om arbetsmiljöansvaret och vad man som butiksägare själv kan göra för att minska risken för hot och våld, kan konstateras vara en relevant aktivitet när detaljhandeln åter kan prioriteras framför andra områden, eller extra resurser tillsätts för detta.

Sluten kontanthantering en vägledning från Arbetsmiljöverket

Sluten kontanthantering en vägledning från Arbetsmiljöverket Sluten kontanthantering en vägledning från Arbetsmiljöverket Inledning Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med arbetsmarknadens parter ta fram en vägledning för att tydliggöra

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

nytt omslag 3-05-20 10.27 Sida 2 Skydd mot rån i handeln Fjärde upplagan

nytt omslag 3-05-20 10.27 Sida 2 Skydd mot rån i handeln Fjärde upplagan nytt omslag 3-05-20 10.27 Sida 2 Skydd mot rån i handeln Fjärde upplagan Skydd mot rån i handeln 3-05-20 09.50 Sida 1 Innehållsförteckning Samarbete mot rån................................... 2 Säkerhetscertifiera

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Skydd mot rån i handeln

Skydd mot rån i handeln Skydd mot rån i handeln Femte upplagan, januari 2012 13-punktsprogrammet för säkerhetscertifiering Skydd mot rån i handeln 1 Innehållsförteckning sid Samarbete mot rån 3 Säkerhetscertifiera butiken 4 Programmets

Läs mer

Arbete för tryggare arbetsplatser. En rapport från Handelns utredningsgrupp Josefine Boman November 2010

Arbete för tryggare arbetsplatser. En rapport från Handelns utredningsgrupp Josefine Boman November 2010 En rapport från Handelns utredningsgrupp Josefine Boman November 21 Arbete för tryggare arbetsplatser Innehåll Inledning... sid 2 Handels säkerhetsenkät... sid 4 Rånrisk och säkerhetsarbete... sid 1 Avslutning...

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Våld och hot inom vården

Våld och hot inom vården Våld och hot inom vården Var finns riskerna för våld eller hot om våld? En förutsättning för att kunna minska riskerna i arbetet och känna sig trygg i sitt jobb är att det finns information om situationer

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Pengarna eller livet. En fjärdedel av Handels medlemmar har känt sig hotade på jobbet. Av dessa är 20 procent rädda för att bli utsatta för rån.

Pengarna eller livet. En fjärdedel av Handels medlemmar har känt sig hotade på jobbet. Av dessa är 20 procent rädda för att bli utsatta för rån. Pengarna eller livet En fjärdedel av Handels medlemmar har känt sig hotade på jobbet. Av dessa är 20 procent rädda för att bli utsatta för rån. Handels utredningsgrupp december 2011 Anton Strömbäck 1 Innehåll

Läs mer

Butiksrån var, när, hur och vem?

Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån är ett allvarligt brott som har ökat under många år. År 2008 och 2009 nåddes de hittills högsta nivåerna med över 1 000 anmälda

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Resultat av inspektionen

Resultat av inspektionen ARBETSMILJÖ Datum 2015-03-30 Vår beteckning 2015/003299 Sid 1(5) Avdeiningen för inspektion JÖNKÖPINGS KOMMUN Pia Skoglund, 010-730 9817 arbetsmiljoverket@av.se 55189 lönköping Resultat av inspektionen

Läs mer

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen

Läs mer

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö Sida 1 av 4 Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld Arbetsmiljölagstiftningen ställer krav på att det ska finnas rutiner för att förebygga hot och våld i arbetsmiljön. Den föreskrift som beskriver

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 2008-09-22 74 Reviderad: Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Inledning Den här planen är en del av arbetet med att se till att arbetsmiljön

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Projektrapport. Bakgrund och problembeskrivning. PROJEKTRAPPORT Datum Vår beteckning Sid 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) In- och uthyrning av arbetskraft

Projektrapport. Bakgrund och problembeskrivning. PROJEKTRAPPORT Datum Vår beteckning Sid 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) In- och uthyrning av arbetskraft 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) Distriktet i Stockholm Fredrika Brickman, 010-730 9386 Projektrapport Projektnamn: Projektägare: Projektledare: In- och uthyrning av arbetskraft Ac Boel Callermo, IMA Sc Fredrika

Läs mer

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola I samhället i stort och på arbetsplatser förekommer idag situationer där arbetstagare och elever utsätts för våld eller hot om våld. Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Dnr 2011-817-ADM. Rapport om kontanthanteringen 2011

Dnr 2011-817-ADM. Rapport om kontanthanteringen 2011 Dnr 2011-817-ADM Rapport om kontanthanteringen 2011 DECEMBER 2011 Rapport om kontanthanteringen 2011 DECEMBER 2011 1 2 Innehållsförteckning 1 Ett behov av att sammanställa information... 5 1.1 Riksbanken

Läs mer

Rev 2012-11-29. Handlingsplan och säkerhetsrutiner vid hot och våld

Rev 2012-11-29. Handlingsplan och säkerhetsrutiner vid hot och våld Handlingsplan och säkerhetsrutiner vid hot och våld Handlingsplan mot hot och våld Almunge skola ska vara en trygg och säker arbetsplats utan hot- och våldssituationer för elever och personal. Almunge

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

CHECKLISTA FÖR APOTEKSBRANSCHEN

CHECKLISTA FÖR APOTEKSBRANSCHEN CHECKLISTA FÖR APOTEKSBRANSCHEN Så här använder du checklistan Chefen/arbetsledaren ska i samverkan med skyddsombudet använda checklistan som underlag och hjälpmedel under skyddsronden. Inom Checklista

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Checklista. Skolans kemiundervisning

Checklista. Skolans kemiundervisning Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011 ARBETSMILJÖAVTAL Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen Gäller från 1 juni 2011 1 2 1 Lokal arbetsmiljösamverkan... 4 2 Företagshälsovård... 5 3 Arbetsmiljöutbildning... 6 4 Förhandlingsordning...

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID HOT- ELLER VÅLDSITUATIONER. Vård och omsorg Handikappomsorg SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN

HANDLINGSPLAN VID HOT- ELLER VÅLDSITUATIONER. Vård och omsorg Handikappomsorg SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN FÖRFATTNINGSSAMLING (8.4.1) HANDLINGSPLAN VID HOT- ELLER VÅLDSITUATIONER Vård och omsorg Handikappomsorg SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN BESLUT 2007-02-20 23 Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Framtidens betalningslösningar

Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Docent INDEK / KTH Forskar om innovation och förnyelse i industriella system med fokus på banker och betalsystem MBT MBT Mobila betalningar

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2013-03-20 IMS 2013/9936 1 (4) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 9037 Uppsala läns landsting Box 602 751 25 UPPSALA Resultatet av inspektionen Ert org. nr 232100-0024 Arbetsställe Akademiska

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Antagen KS 2008-11-11 135 1 (5) Våld och hot - rutin

Antagen KS 2008-11-11 135 1 (5) Våld och hot - rutin Antagen KS 2008-11-11 135 1 (5) Våld och hot - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2008-11-11 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen Granskad av Centrala arbetsmiljökommittén

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Bra arbetsmiljö på väg

Bra arbetsmiljö på väg Bra arbetsmiljö på väg Trafiksä en arb Många anställda har vägar och gator som sin arbetsplats. Förutom yrkesförarna rör det sig bland annat om hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal, väktare, hantverkare

Läs mer

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE Ansvaret för elevernas arbetsmiljö 2 Informationen i den här broschyren gäller arbetsplatsförlagt lärande (apl) för elever inom lärlingsutbildning och skolförlagd yrkesutbildning

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Arbetsmiljö. Arbetsmiljöhandbok

Arbetsmiljö. Arbetsmiljöhandbok Arbetsmiljöhandbok 2008-10-16 Arbetsmiljöhandbok Förvaras hos medlemmen tillgänglig för medlem, servicegarant och assistenter Innehåll Kontaktuppgifter Brukarkooperativet JAG och skyddskommittén, sid 3

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö Skapa en bra arbetsmiljö vid omvårdnadsarbete i boendemiljö Den här broschyren riktar sig till dig som leder verksamheter där arbete med människor utförs i boendemiljö. Det kan vara till exempel hemtjänst,

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information Första hjälpen och krisstöd Planering Utbildning Information Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Första hjälpen Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genom föras

Läs mer

Skolan som arbetsmiljö!! Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2011-10-28 1

Skolan som arbetsmiljö!! Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2011-10-28 1 Skolan som arbetsmiljö!! Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2011-10-28 1 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot

Läs mer

Smartare betalningar. En rapport om kontanter och hur teknik kan ge oss säkrare, effektivare och billigare betalningar. ensmartareplanet.

Smartare betalningar. En rapport om kontanter och hur teknik kan ge oss säkrare, effektivare och billigare betalningar. ensmartareplanet. Smartare betalningar En rapport om kontanter och hur teknik kan ge oss säkrare, effektivare och billigare betalningar. ensmartareplanet.se En digital plånbok är ingen utopi. Med ny teknik, mobiltelefoner

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Butiksrån. Första halvåret 2013. svenskhandel.se

Butiksrån. Första halvåret 2013. svenskhandel.se Butiksrån Första halvåret 2013 svenskhandel.se Butiksrån första halvåret 2013 Svensk Handel publicerar årligen en rapport över butiksrån i Sverige. Varje kvartal kompletteras nämnda rapport med råndata

Läs mer

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Bergsprängardagarna 24 25 jan 2013 Åke Hansson Personal- och arbetsmiljöpolicy Alla har vi ett ansvar att påverka vårt eget, Trafikverkets och branschens resultat i en

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya sanktionsavgifter den 1 juli 2014 2014-03-16 1 Innehåll Bakgrund Straffsanktion/sanktionsavgift Kriterier Exempel på föreskrifter med sanktionsavgift Differentierad

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga 1 Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. 2 Arbetsmiljöverkets avdelning för

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Fokus på arbetsmiljö & säkerhet för GY2011. Lärarhandledning

Fokus på arbetsmiljö & säkerhet för GY2011. Lärarhandledning 1 (5) Diskutera Gruppdiskussionsuppgifter för hela klassen eller mindre grupper. Viss faktaundersökning kan vara nödvändig för att ta reda på mer. Resultatet Fokus på arbetsmiljö & säkerhet presenteras

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO)

Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO) Bilaga 142 Socialförvaltningen 140930 1 Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO) Innehåll Inledning... 1 Syfte... 1 Ansvar och roller... 1 Huvudregel... 2 Skriftlig överenskommelse...

Läs mer

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme 2014-03-18 REP 2013/100374 1 (6) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2012/487 Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Hot och våld Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Mål 3 4 Personsäkerhet 4 4.1 Hot och våld i arbetsmiljön 4 4.2 Arbetsgivaransvaret

Läs mer

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn till arbetsgivare inom välfärdssektorn Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket Sveriges Kommuner och Landsting har sammanställt följande råd vid kontakt med Arbetsmiljöverket. Råden är till för dig som

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

HANDLINGSPLAN. VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04

HANDLINGSPLAN. VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04 HANDLINGSPLAN VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04 1 Innehåll MÅL... 3 AKUT OMHÄNDERTAGANDE... 3 OMHÄNDERTAGANDE

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

Grunden för säker utrymning

Grunden för säker utrymning Utrymning Grunden för säker utrymning Utformning och storlek på utrymningsvägar Tidig upptäckt av fara t.ex. genom larm som varnar Kunskaper om risker och hur man beter sig Brand och gas kan orsaka svåra

Läs mer