IT-GYMNASIET HUVUDMANNA- RAPPORT 2013

Transkript

1 IT-GYMNASIET HUVUDMANNA- RAPPORT 2013 IT - Gymnasiet ska vara det självklara alternativet för elever som väljer en IT- profilerad gymnasieutbildning. Vi ska ständigt överträffa våra elevers och deras föräldrars förväntningar på en utbildning som förbereder för ett framgångsrikt studie- och yrkesliv. 1

2 Inledning IT- Gymnasiet har funnits i över 15 år. Intresset för våra utbildningar bland eleverna har varit stabil över åren och vi vet att de trivs och att de känner sig trygga på våra skolor. Arbetsmarknaden efterfrågar våra elevers kompetens. Idag utbildas det för få till IT- relaterade yrken, bara behovet av programmerare ökar från år till år världen över. I våra skolor lär man sig att använda IT oavsett vilket program man läser. IT- Gymnasiets samhällsuppdrag är att utbilda unga människor inom IT och vårt mål är att vara Sveriges bästa IT- relaterade skolor. Vårt uppdrag och vårt kommittent är att samtliga våra elever ska vara väl förberedda för framtida studier och arbeten. Att vara bäst innebär för oss att alla elever ska lyckas med sina studier. Där är vi inte ännu, men jag vet att vi inom hela organisationen är överens om att det är vårt gemensamma ansvar att genom kollegialt lärande, klok resursfördelning, formativt arbetssätt och ett klokt ledarskap som har ett tydligt fokus på det som sker i klassrummet ska ta oss mot målet. Vi behöver hela tiden systematiskt granska oss själva, mäta resultaten, analysera och diskutera dessa med elever och personal, samt gemensamt ta fram aktiviteter för att förbättra det som inte är tillräckligt bra. Det ända vägen för att blir bäst är kvalitetsvägen. Christine Johnson Verksamhetschef för IT- Gymnasiet 2

3 Innehållsförteckning 1 Syfte s.4 2 Om IT-Gymnasiet s Program s Fördelning efter årskurs s Fakta om våra skolor s Verksamhetsidé s Vision s ITG kompetenser s IT-Gymnasiets erbjudande s.8 3 Mål s Våra mål i förhållande till nationella mål s.9 4 Förutsättningar s Finansiella förutsättningar s Organisatoriska förutsättningar s Personella förutsättningar s.11 5 Kvalitet s Omfattande kvalitetsarbete s Hur vi jobbar med kvalitet s Kvalitetsrapporten s Vad mäter vi s Hur förändrar vi s.14 6 Resultat s Funktionell kvalitet s.16 Delmål 1 meritvärde s Kurser med 20 % ig/f s Nationella prov s.22 Delmål 2 andel behöriga s Progressionsvärde/effektivitet s Ändamålsenlig kvalitet s NKI s NMI s.45 7 Huvudmannens insatser s.48 3

4 1. Syfte Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Ovanstående uttrycks i skollagens 4 kap. Enligt 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. Det här är huvudmannens huvudmanna- rapport för IT- Gymnasiet

5 2. Om IT-Gymnasiet IT- Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan grundades genom ett samarbete mellan Kistas stadsdelsnämnd, globala It- företag i området och skolans grundare Jan Friman. Idag finns ca 2150 elever och 215 anställda inom IT Gymnasiet Sverige AB fördelade på följande orter: Göteborg, Helsingborg, Kristianstad, Sundbyberg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Åkersberga, Örebro och Karlstad. Till gruppen IT- Gymnasier tillkommer dessutom IT- Gymnasiet Skövde (Fria Akademin i Skövde AB) med ca 250 elever och 30 anställda. IT- Gymnasiet Skövde tog 2011 över huvudmannaskapet för Ljud och Bildskolan i Skövde. Denna huvudmannarapport omfattar skolorna från båda bolagen. 2.1 Program Programbeteckning EE ES SA TE NA Program El- och energiprogrammet inriktning dator- och kommunikationsteknik Estetiska programmet inriktning estetik och media Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning medier, information och kommunikation Teknikprogrammet inriktning informations- och medieteknik Naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap. IT- Gymnasiet har tidigare haft en rad specialutformade program med lokala varianter. I och med införandet av Gy 11 har dessa specialutformade program försvunnit och idag har IT- Gymnasiet endast nationella program fördelat enligt följande: Program Elprogrammet Teknikprogrammet EsteGska programmet Samhällsprogrammet Naturprogrammet IB Preparand 5

6 Som diagrammet ovan visar finns det tre större program inom IT- gymnasiet. Störst är teknikprogrammet (TE), följt av elprogrammet (EE) och estetiska programmet (ES). Övriga program är betydligt mindre och ges också på få eller enstaka av skolenheterna. 2.2 Fördelning efter årskurs Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Intaget till årskurs 1 ( ) har varit gott. Vi ser dock en tendens av att IT- Gymnasiet tappar elever i årskurs 2 och årskurs 3 utav olika orsaker. Samtliga skolor har rutiner för att granska varje enskilt avhopp och strategier för att minska avhoppen. Vanligaste orsaken till avhopp är dock att eleverna upplever att de är på "fel" program och det är ovanligt att elever byter skola p.g.a. vantrivsel eller att de upplever låg kvalitet på undervisning m.m. 2.3 Fakta om våra skolor Enhet Startår Elever Programerbjudanden HT 2013 ITG Sundbyberg EE, TE, ES ITG Göteborg EE, TE, ES ITG Södertörn EE, TE, ES, SA ITG Uppsala EE, TE, ES, NA, SA 6

7 ITG Västerås EE, TE, ES ITG Örebro EE, TE, ES ITG Åkersberga EE, TE, ES ITG Helsingborg EE, TE, ES ITG Skövde EE, TE, IB ITG Kristianstad EE, TE ITG Karlstad EE, TE Totalt går det drygt 2300 elever på våra skolor. IT- Gymnasiet Sverige AB och Fria Academien Skövde AB ingår i AcadeMedia, som är Sveriges största privata utbildningsanordnare. Cirka elever och deras föräldrar har valt AcadeMedias förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Ytterligare vuxna går på någon av AcadeMedias vuxenutbildningar. AcadeMedia finns över hela Sverige, från Boden i norr till Malmö i söder och arbetar alltså inom hela utbildningskedjan, från förskola hela vägen till vuxenutbildning. AcadeMedia har drygt 300 enheter och skolor, samt ungefär medarbetare. 2.4 Verksamhetsidé IT- Gymnasiet erbjuder IT- profilerade gymnasieutbildningar som ger elever verktyg och förutsättningar för att vara med och påverka ett snabbt föränderligt samhälle. 2.5 Vision IT- Gymnasiet ska vara det självklara alternativet för elever som väljer en IT- profilerad gymnasieutbildning. Vi ska ständigt överträffa våra elevers och deras föräldrars förväntningar på en utbildning som förbereder för ett framgångsrikt studie- och yrkesliv. 2.6 ITG-kompetenser Följande kompetenser ska våra elever efter avslutad utbildning besitta och våra medarbetare besitta och förmedla: Problemlösning Eleverna ska på ett effektivt sätt kunna lösa problem självständigt och tillsammans med andra. 7

8 Kreativitet Eleverna ska självständigt och i samarbete med andra kunna ge förslag på idéer och hur man kan genomföra dessa. Ansvarstagande Eleverna ska på ett självständigt sätt kunna ta ansvar för sina studier, sin hälsa, sina beslut och sina handlingar. Social kompetens och kommunikativ förmåga Eleverna ska kunna samspela och kommunicera med andra personer enligt de demokratiska principer och värden vårt samhälle bygger på. Bred IT- kompetens Eleverna ska ha en hög digital kompetens och en för utbildningen relevant kunskap om informationsteknologins användnings- och utvecklingsområden. 2.7 IT-Gymnasiets erbjudanden IT- Gymnasiets erbjudanden är verksamhetens kärnvärden, det som gör våra utbildningar unika och som beskriver på vilket sätt vi ska uppnå de mål vi har satt för dem. IT- profilerade gymnasieutbildningar IT- Gymnasiet erbjuder nationella program med en tydlig IT- profilering där informations- och kommunikationsteknik är det självklara verktyget i utbildningen. Modern pedagogik IT- Gymnasiet ska vara en föregångare inom modern pedagogik med utgångspunkt i informations- och kommunikationsteknik. För att våra elever ska nå sin fulla potential ska vi ständigt granska, utvärdera och utveckla vår pedagogik och våra verktyg. Skolkultur På våra skolor erbjuder vi en trygg studiemiljö genom närvarande personal och öppna lokaler. Elever och personal arbetar gemensamt för att skapa en välkomnande och tillåtande skolmiljö som präglas av öppenhet, tydlighet och lyhördhet. Näringslivs- och högskoleförankrat För att säkerhetsställa att utbildningen motsvarar samhällets förväntningar och behov så samverkar IT- Gymnasiet med högskola, andra eftergymnasiala utbildningar och näringsliv. 8

9 God teknisk och laborativ miljö För att eleverna ska nå målen i sin utbildning är våra skolor utrustade med mobila och laborativa miljöer med god teknisk standard. 3. Mål Huvudmål Sveriges bästa IT- relaterade utbildningar Delmål Kvalitet och effektivitet Delmål 1: IT- Gymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen(samt ha god överensstämmelse mellan resultat på nationella prov och satta betyg). Delmål 2: Samtliga IT- Gymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå behörighet till universitet- och högskolestudier alternativt nå motsvarande yrkesexamen. Delmål 3: Andel studerande eller yrkesverksamma 3 år efter avslutat utbildning på IT- Gymnasiet ska ligga över 95% Delmål 4: Samtliga utbildningar ska ha ett bibehållet eller positivt förädlingsvärde (och ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt att de når sin fulla potential) Attraktivitet Delmål 5: NKI ska ligga 5 enheter över AcadeMedias snitt Delmål 6: NMI ska ligga 5 enheter över AcadeMedias snitt Delmål 7: Fyllnadsgrad 100% och kö 3.1 Våra mål i förhållande till de nationella målen Ett av syftena med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Med de nationella målen för utbildning menas de mål som anges i skollagen, läroplanerna, ämnes- och kursplanerna och andra författningar som styr verksamheten. Ytterst handlar det om att alla barn och elever ska erbjudas en likvärdig utbildning av hög kvalitet oberoende av bostadsort, kön och social eller ekonomisk bakgrund. IT- Gymnasiets mål 1-5 tar alla hänsyn och sikte direkt på de nationella målen. Delmål 6 faller egentligen utanför men är förstås viktigt för oss då lärarna och andra anställda är vår viktigaste resurs och de som skall förverkliga målen tillsammans med eleverna. Delmål 6 berörs mera övergripande i denna huvudmannarapport. Delmål 7 är ett ekonomiskt mål som förstås också har beröring med kvalitet då en finansiell stabil grund är en förutsättning för att kunna fullgöra kunskapsuppdraget. Delmål 7 kommer dock inte beröras i denna huvudmannarapport annat än under avsnittet Förutsättningar. 9

10 4. Förutsättningar 4.1 Finansiella förutsättningar För att kunna vara framgångsrik som huvudman avseende kvalitet och kvalitetsutveckling krävs en stabil och långsiktig strategi. Det kräver också en stabil och långsiktig finansiell planering samt effektivt utnyttjande av ekonomiska resurser. IT- Gymnasiet har stark ekonomi och finansieras uteslutande av den elevpeng varje elev bidrar med. Jämna elevintag gör att de finansiella förutsättningarna är utmärkta. En av de framgångsrika strategier IT- Gymnasiet använder sig av är resursfördelning. Resursfördelningen sker dels på enhetsnivå, dels på huvudmannanivå där svagare presterande enheter tilldelas ökade resurser. Materiellt är skolorna väl rustade och varje år avsätts betydande summor till investeringar och läromedel och samtliga skolor har idag tillgång till skolbibliotek. Kraven utifrån de nya kurserna i samband med införandet av GY 11 har också tillgodosetts. 4.2 Organisatoriska förutsättningar Under det gångna året har det skett ett par rektorsbyten. Avseende anställda lärare har det skett få förändringar sett till IT- Gymnasiet som helhet och generellt och historiskt har det varit låg rörlighet vilket är positivt då det underlättar byggandet av redan påbörjade kvalitativa insatser. På huvudmannanivå har dock organisationen ändrats en del. IT- Gymnasiet hade tidigare två regionchefer, en verksamhetschef samt en stab bestående av HR, controller, en pedagogisk utvecklingschef, en marknadssamordnare samt en verksamhetssamordnare (stabsfunktionerna delas med NTI- gymnasiet). Den nya organisationen som trädde i kraft i mars 2013 består av en verksamhetschef samt en biträdande verksamhetschef och stabsfunktioner som övrigt. Det som däremot tillkommit är en kvalitetschef som delar sitt uppdrag med NTI- gymnasiet. Anledningen till denna förändring är att få ytterligare kraft i det systematiska kvalitetsarbetet, stötta skolorna samt nå ökad måluppfyllelse. 10

11 4.3 Personella förutsättningar Verksamhet/Enhet Antalet lärare i tjänst Antal personer Heltids Personer syss.grad Andel behöriga lärare i tjänst Antal personer Heltids Personer syss.grad Genomgår behörighetsgivande utbildning ITG Varumärke ,2% 68,4% 28 Sundbyberg ,0% 71,2% 3 Göteborg ,1% 78,4% 2 Södertörn ,9% 64,4% 5 Uppsala ,7% 71,9% 5 Västerås ,9% 57,1% 4 Örebro ,2% 87,3% 0 Åkersberga ,7% 73,2% 2 Helsingborg ,0% 53,5% 0 Karlstad ,0% 100,0% 0 Skövde ,6% 33,5% 7 Skövde IB ,0% 100,0% 0 5. Kvalitet Enligt skollagen ska kvalitetsarbetet bedrivas både på huvudmannanivå och på varje förskole- och skolenhet. Kravet på att följa upp och utvärdera utbildningens kvalitet är inte nytt. Sedan början av talet har ansvarfördelningen inneburit att staten anger mål, krav och riktlinjer för utbildningen. Huvudmannen ansvarar för att organisera utbildningen samt för att följa upp och utvärdera måluppfyllelsen för att vid behov kunna förbättra verksamheten så att målen uppfylls. Förskolechefer, rektorer och personal ansvarar för att tillämpa skollag, läroplaner, ämnesplaner och kursplaner samt övriga bestämmelser. Huvudmannen är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Förskolechefen respektive rektorn är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete och för att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna. Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje barn och elev att utvecklas så långt det är möjligt i förhållande till de nationella målen. 5.1 IT-Gymnasiet satsar på kvalitet och har därför ett omfattande kvalitetssystem Vi eftersträvar hög kvalitet inom alla våra utbildningar. IT- Gymnasiet ingår i AcadeMedia som har en anställd kvalitetschef vars uppgift är att ständigt säkerställa en hög kvalitet och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet än mer. Det finns även en biträdande kvalitetschef på koncernnivå som har särskilt fokus på gymnasiesegmentet. Det operativa kvalitetsansvaret vilar dock på alla anställda inom organisationen. 11

12 Under läsåret 2012/13 har IT- Gymnasiet förstärkt sin ledningsorganisation med en kvalitetschef specifikt med ansvar för NTI- gymnasiet och IT- Gymnasiet. I kvalitetschefens uppgifter ingår bl.a. att skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och för hur enheternas kvalitetsarbete skall tas tillvara se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå Se till att rektorerna och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen Övergripande ansvar för hela verksamheten har verksamhetschefen. Verksamheter behöver ständigt utvecklas och det är viktigt att det sker i samråd med elever, föräldrar och personal. Systematiskt kvalitetsarbete är omfattande och handlar om uppföljning och analys, om delaktighet och om förändring av människors förståelse och agerande. Det handlar om att sätta in adekvata åtgärder för att nå önskad effekt och det handlar om att ha sin utgångspunkt i forskningen om lärande och skolutveckling. 5.2 Hur vi jobbar med kvalitet på IT-Gymnasiet Systema-skt och kon-nuerligt kvalitetsarbete Genomföra Dokumentation Följa upp Resultat & måluppfyllelse Planera Dokumentation Analysera bedöma utvecklingsbehov Uppföljning & analys IT- Gymnasiet arbetar systematiskt med uppföljning av elevers kunskapsresultat men för att möjliggöra förändringar på organisationsnivå arbetar IT- Gymnasiet också systematiskt med att analysera och utvärdera resultaten. Eleverna fyller i lokala kursutvärderingar i vilka rektor och lärare mäter hur eleverna uppfattar att undervisningen bedrivs, hur väl eleverna känner till mål och syfte samt i vilken utsträckning de kan påverka undervisningens innehåll och examinationsformer m.m. 12

13 Vidare arbetar IT- Gymnasiet med Markör Marknad & Kommunikation AB och dessa genomför varje år en undersökning om hur våra elever uppfattar sin skola avseende undervisning, arbetsmiljö, anställda, trygghet och attraktivitet. Eleverna kan också påverka via klassråd, elevråd samt via utvecklingssamtal. Lärarnas uppföljning sker genom årliga pedagogiska samtal samt övriga medarbetarsamtal med rektor och kvalitets- rapporter. Skolorna arbetar även med kursutvärderingar. Markör Marknad & Kommunikation AB gör undersökningar om hur våra anställda uppfattar sin arbetssituation. Rektor sammanställer resultaten av de olika undersökningarna och uppföljningarna vilka mynnar ut i samtal där arbetslagen arbetar med utfall utifrån kunskapsresultat, nöjd kundindex och andra för verksamheten viktiga kvalitativa aspekter. Rektor sammanställer därefter en kvalitetsrapport. Rektor ansvarar också för att EWS (Early Warning System) sköts. EWS är ett digitaliserat system där varje undervisande lärare fyller i en summativ betygsprognos för varje enskild elev. Vid risk för att eleven inte når målen rödmarkeras aktuell kurs för eleven. Rektor beslutar därefter om pedagogisk utredning och åtgärdsprogram. EWS- systemet ger också en bild om det finns särskilda lärare eller särskilda kurser som har bekymmer med måluppfyllelsen och rektor kan då aktivt bestämma om lämpliga stödåtgärder. Det är ett exempel på en av våra valda strategier med effektivt resursfördelande för ökad måluppfyllelse. EWS fylls i på de flesta enheterna varje månad men huvudmannen har ställt krav på tre avstämningar per läsår. Arbetet med de olika verksamhetsuppföljningarna och de övriga undersökningarna och utvärderingarna leder till ett gediget underlag för bedömning av behovet av utvecklingsinsatser för skolan på både individ-, grupp- och enhetsnivå. Till rektors stöd har IT- Gymnasiet centralt tagit fram en enkel och systematisk uppföljningsmall som fylls i av personal vid några tillfällen per år och som hjälper rektor att under pågående läsår snabbt omfördela resurser när det gäller enstaka elever, grupper eller kurser. Huvudmannen följer upp skolornas arbete via månadsbrev från rektor i vilket rektor beskriver arbetet med strategierna och målen i de lokala arbetsplanen. Vidare skickas resultaten från respektive enhets EWS in tre gånger per år. Huvudmannen gör utifrån dessa en bedömning om särskilda resurser måste tillsättas samt har tät uppföljning på de enheter med sämre resultat. 5.3 Kvalitetsrapporten Senast 1 september skall varje enskild skola ha inkommit med sin kvalitetsrapport. Rapporten innehåller historik om skolan, fakta om antal anställda och elever, vilka program som bedrivs, mål, vision och verksamhetsidé bland mycket annat. I rapporten skall rektor i samråd med elever och personal sammanställa sitt utfall utifrån formella studieresultat t ex. genomsnittlig betygspoäng och andelen högskolebehöriga. Dessutom skall rektor redogöra för korrelationen mellan resultat på nationella prov och 13

14 slutbetyg. Rektor skall vidare sammanställa utfallet utifrån upplevda kvalitetsmått (NKI och NMI). Därefter skall utfall och genomförda aktiviteter analyseras bl.a. utifrån de individuella verksamhetsuppföljningarna och elevernas utvärderingar. Vidare skall det göras en hinderanalys för ökad måluppfyllelse och som skall fungera som stöd för kommande aktiviteter. Slutligen skriver rektor tillsammans med personal och elever sin lokala arbetsplan för det kommande läsåret innehållande aktiviteter för att öka måluppfyllelsen. 5.4 Vad mäter vi? Kvalitet är ett omfattande begrepp men de viktigaste kvalitetsmåtten för oss är Funktionell kvalitet d.v.s. hur väl lyckas eleverna i våra utbildningar. Vi mäter bl.a. genomsnittlig betygspoäng, andel som blir behöriga att läsa vidare på högskola samt tittar på utvecklingsvärde vilket innebär att vi jämför elevens betyg från grundskolan med elevens slutbetyg i gymnasiet för att se om vi lyckats förbättra elevens utfall. Vi är också noggranna med att kontrollera överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg. Upplevd kvalitet d.v.s. hur upplever våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vår verksamhet. Allt handlar inte bara om siffror och betyg utan det är också viktigt för oss att alla trivs och känner trygghet samt att skolan är en väl fungerande social arena. Ändamålsenlig kvalitet d.v.s. vart leder utbildningen på lång sikt? Här mäter vi vad våra elever gör tre år efter att de tagit studenten. Hur många läser eftergymnasiala utbildningar? Hur många har jobb? Vilken nytta har de haft av sin utbildning på IT- gymnasiet och hur kan vi utveckla den ytterligare för att bättre motsvara högskolans och näringslivets krav? 5.5 Hur förändrar vi? Då vi har reflekterat, utvärderat och analyserat samt skapat nya aktiviteter gäller det att se till att det överenskomna verkligen sker. Genom att ha stor transparens i kvalitetsarbetet och låta alla komma till tals och vara delaktiga underlättas implementeringen. Huvudmannen och rektor måste skapa möjligheter till förändring av befintlig förståelse och nya kunskapsinsikter. Detta sker genom olika utbildningsinsatser på olika nivåer, läsecirklar och genom att skapa tid och arenor för erfarenhetsutbyte både inom den egna skolan och mellan skolor men även mellan andra huvudmän. Av våra pedagogiska ledare önskar vi att de skall auskultera hos sina anställda och hos varandra. Inom ramen för det kollegiala lärandet auskulterar de flesta av våra lärare hos varandra och flera skolor använder videofilmning för att vidareutveckla sina lärare. Rektorerna måste synliggöra den kontinuerliga kunskapsutvecklingen och ha uppföljningssystem så att de tidigt kan omfördela/tillsätta resurser i de klasser eller till den elev eller lärare som behöver detta. Systematiskt kvalitetsarbete fordrar kontinuitet, tålamod och långsiktighet varför vi har tidsatt viktiga händelser men också slagit fast särskilt viktiga aktiviteter enligt följande: Augusti: Samtal med samtliga anställda på skolan. Genomgång av individuella kurser och resultat, arbete med skolans kvalitetsrapport och lokala arbetsplan. Färdigställande av kvalitetsrapporten 14

15 September: Samtal med elever om innehåll i kurser, examinationsformer och upplägg. Pedagogiska samtal vilket innebär enskilda samtal mellan undervisande lärare och rektor där läraren beskriver kursupplägg, hur de arbetar med nyckelkompetenser och värdegrundsfrågor m.m. Elevråd Huvudmannarapporten skrivs. Oktober- november: Klasskonferenser, utvecklingssamtal samt auskultationer rektor- lärare men även lärare- lärare. Elevråd. EWS December: Kursutvärdering. Medarbetarsamtal (bl.a. uppföljning av de pedagogiska samtalen). Elevråd Januari- februari: Medarbetarsamtal. Elevråd. Klasskonferens. Auskultation. EWS Mars: Undersökning av Svenskt kvalitetsindex. Elevråd. Klasskonferens. Auskultation April- juni: EWS. kursutvärdering. Elevråd, arbete med resultat utifrån medarbetar och elevundersökningar. Individuella verksamhetsuppföljningar. Börja arbeta med årets kvalitetsrapport Ovanstående lista är på intet sätt fullständig utan det finns ytterligare en mängd aktiviteter som sker kontinuerligt utifrån den enskilda skolans valda strategier och aktiviteter. Betygs- och bedömningskonferenser, identifiering av elever i behov av särskilt stöd och ett välfungerande EHT- arbete måste också till men bör betraktas som hygienfaktorer och ligger därför normalt utanför kvalitetshjulet. 15

16 6. Resultat 6.1 Funktionell kvalitet/kunskapsresultat Definition Här mäter vi i vilken mån eleverna når målen för utbildningen. Kopplar vi detta till våra tidigare redovisade mål berör detta mål 1-3. Mätmetoder Nationella prov genomförs varje vår och sammanställs vid resp. skola och rapporteras till berörd regionchef. Samtlig betygsstatistik för avgångselever rapporteras årligen från varje skola till Skolverket och publiceras i SIRIS. Delmål 1: IT- Gymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen (samt ha god överensstämmelse mellan resultat på nationella prov och satta betyg). Utfall Delmål 1 Genomsnittligt slutbetyg (jämförande bakåt). Resultatet för 2013 är preliminära. Genomsnittligt meritvärde varumärkesnivå 14, , ,5 ITG Academedia Riket 12 11, / / / /2013 IT- Gymnasiet har sänkt sitt genomsnittliga meritvärde detta år med 0,4 vilket motsvarar en försämring med - 3,5%. Jämför vi med AcadeMedia indikerar koncernens preliminära resultat att gymnasiesegmentet står kvar oförändrat på 13,9 vilket sannolikt är aningen under rikssnittet. 16

17 Genomsnittligt meritvärde per skolenhet Riket Kristanstad Helsingborg Skövde Åkersberga Örebro Västerås Uppsala 2012/ / / /2010 Södertörn Göteborg Sundbyberg Det har varit en negativ trend detta läsår. Majoriteten av enheterna har försämrat sitt genomsnittliga meritvärde och endast ett fåtal har höjt detsamma. Topp 3 numeriskt meritvärde 1. Göteborg 13,4 2. Åkersberga 12,5 3. Skövde/Södertörn 12,3 Kommentar: Dessvärre är det ingen av skolorna som ligger på riksgenomsnittet. Göteborg har backat något men är ändå bäst i klassen. Södertörn har höjt sig detta år medan Skövde backat jämfört förra året. Kommentar: Örebro har försämrat sina resultat kraftigt detta år och det är främst Elprogrammet som backat. Västerås har höjt sitt resultat detta år men är fortfarande på en för låg nivå. Helsingborg var bäst förra året men har backat med - 17,9% De tre skolorna med lägst numeriskt värde 1. Örebro 9,5 2. Västerås 10,7 3. Helsingborg 11,6 17

18 Förändring meritvärde procentuellt % förändring Helsinborg Skövde Åkersberga Örebro Västerås Uppsala % förändring Södertörn Göteborg Sundbyberg Endast Södertörn och Västerås lyckades höja sina värden detta år. Göteborg och Sundbyberg behåller i stort sett sina resultat. Övriga skolor backar och Helsingborg och Örebro försämrar sina resultat anmärkningsvärt mycket. Så stora negativa svängningar skulle kunna tyda på att skolornas struktur och organisation inte förmår att kompensera elever utifrån elevers förutsättningar. Resultat programnivå IT- Gymnasiets delmål är baserat på programnivå snarare än på enhetsnivå års är preliminära för IT- Gymnasiets del och saknas helt då denna rapport skrivs för riket. Historiskt är dock skillnaderna över åren mycket små som visas nedan: Genomsnittligt meritvärde hela riket Program 2009/ / /2012 EC 12,3 12,4 12,4 TE 14 14,2 14,1 MP 13,4 13,4 13,3 HA 12,9 12,9 12,8 ES 14,9 14,8 14,9 SA 14,8 14,8 14,7 Utifrån de marginella skillnaderna är det inte så vågat att använda 2011/2012 siffror som referens då vi ser utfall för IT- Gymnasiet 2013 i tabellerna nedan. Skolorna har haft specialutformade program vilket kan generera vissa skillnader men för jämförbarhetens skull sorteras utbildningarna in under de nationella programmen. 18

19 Elprogrammet (EC) Riket Kristanstad Helsingborg Skövde Åkersberga Örebro Västerås 2012/ /2012 Uppsala Södertörn Göteborg Sundbyberg Detta ger att följande skolor har ett högre genomsnittligt meritvärde på programnivå Göteborg +1,2 Åkersberga +0,1 Resterande skolor ligger på samma eller lägre nivå jämfört med rikssnittet. Längst ifrån rikssnittet finner vi Örebro - 3,8 Västerås - 1,7 Helsingborg - 0,8 19

20 Mediaprogrammet (MP) och estetiska programmet (ES) Riket MP Skövde Riket ES 2012/ /2012 Göteborg Sundbyberg Som tidigare nämnt är kopplingen mellan nationella program och specialutformade dito möjligen aningens missvisande. Ingen av skolorna nådde rikssnittet oavsett ES eller MP. Göteborg och Sundbybergs specialutformade program sorterar in under ES. Samhällsprogrammet Riket SA Örebro (SA) Uppsala (SA) 2012/ /2012 Södertörn (SA) Sundbyberg (SA) Även avseende dessa program är det ingen skola som når till riksgenomsnittet för aktuellt program. 20

21 Sammanfattande kommentar avseende genomsnittliga meritvärden IT- Gymnasiet har generellt sänkt sig detta år och få skolor har förbättrat sig detta år. Södertörn är den skola som gått mest framåt men även Västerås har ökat något. Det finns dock ingen skola som gått kraftigt framåt som vi exempelvis finner hos NTI- gymnasiet. Skolor som tidigare haft bra resultat har i en del fall fortsatt vara framgångsrika (Göteborg) medan Helsingborg försämrat sina resultat kraftigt detta år. I Helsingborgs kvalitetsrapport framgår att elevgruppen detta år varit avsevärt mycket svagare jämfört med föregående års studenter. Skolan har organiserat studiestöd och resurser för att möta elevernas behov och kollegiet har arbetat med både formativa verktyg och kollegialt lärande. Örebro och Västerås har tidigare haft lägre resultat än genomsnittet. Västerås har höjt sig medan Örebro försämrat sina resultat markant. Det föreligger också mycket stora skillnader mellan programmen på skolan där genomsnittligt meritvärde är 11,7 på SA och endast 8,6 på EC. Det finns skillnader mellan gruppernas ingångsvärde men inte alls i närheten av skillnaderna som avspeglar sig i slutbetygen. En möjlig slutsats av detta kan vara att skolan som helhet inte har tillräckligt stödjande strukturer Kurser som har 20 % eller högre andel IG eller F I kvalitetsrapporten begär huvudmannen att få en förteckning över vilka kurser som har en hög andel ig eller f. Måttet är satt till 20 % eller högre. Anledningen till detta är att skolorna själva skall få kontroll av vilka deras kurser är där elever eller lärare behöver stöd. Stödet handlar om kompetensutveckling, kursupplägg, extra störlärare, mer tid i undervisning, annat schema/kursupplägg mm. Syftet är också för huvudmannens skull för att se om det finns särskilda ämnen eller områden där många lärare behöver kompetensutvecklas. Då det gäller IT- Gymnasiets skolor är spridningen stor. Kristianstad, Göteborg och Helsingborg har bara någon enstaka kurs medan Skövde har drygt 20 kurser och Örebro drygt 30 kurser. Övriga skolor ligger mellan ytterligheterna. Kursera som berörs skiljer sig förstås åt men de flesta skolor har någon matematikkurs och även här finns en del datakurser samt andra karaktärsämnen. Detta stora antal kurser på dessa skolor indikerar sannolikt strukturella bekymmer förutom enskilda lärares utmaningar. Andra saker att reda ut vidare framöver är hur EWS- systemet fungerar samt hur eller om rektorerna resursfördelar efter inkomna indikationer. 21

22 6.1.2 Nationella prov Som en del i säkerställandet av att meritvärdena baserar sig på en rättvis och likvärdig bedömning kan de nationella provens resultat jämföras med satt slutbetyg. För att få användbara siffror förutsätter detta att provresultat och slutresultat kalibreras på individnivå. Som underlag för detta arbete finns listor som SCB samlar in från varje skolenhet. Fördelning procentuellt hela IT-Gymnasiet ämnesvis Lägre Lika Högre MatemaGk Engelska Svenska Engelska är det ämne som har störst variation avseende resultat på de nationella proven och slutbetyg. Svenskämnet har näst störst variation och matematiken lägst skillnader. De stora skillnaderna består i att ett högre slutbetyg sätts än det som eleverna presterar på de nationella proven. Vad som framkommer som förklaringar i skolornas kvalitetsrapporter är att skolorna aktivt arbetat med stödundervisning under skoltid och även med sommarskolor i en del fall. Vidare anges att framför allt inom svenskan så täcks inte alla mål och moment in i de nationella proven och elever som presterar sämre i provsituationer och med att skriva missgynnas och detta kan skolornas undervisande lärare kompensera genom att skapa lugnare miljöer men också genom att låta eleverna visa sina kunskaper på andra sätt är i traditionella provsituationer (papper och penna). Intressant att notera att för NTI var engelskan det ämne som hade minst variation. Bryter vi ner resultaten på kursnivå samt gör en jämförelse med korrelationen i riket (både kommunala och fristående skolor) för vi följande resultat. Resultatet redovisas procentuellt som blått för lägre slutbetyg, rött för överensstämmelse mellan NP och slutbetyg och grönt för högre slutbetyg. HT 12 är resultat för riket höstterminen 2012 och VT 11 resultatet för riket vårterminen

23 Matematik Matematik Högre lika Lägre 20 0 ITG HT 12 VT11 Bas: ITG 202 elever Matematik 1b Högre Lika Lägre 20 0 ITG HT 12 VT 11 Bas: ITG 130 elever 23

24 Matematik 1c Högre Lika Lägre 20 0 ITG HT 12 VT 11 Bas: ITG 305 elever Matematik 2c Högre Lika Lägre 20 0 Bas: ITG 237 elever ITG HT 12 VT 12 24

25 Matematik c (LPF 94) Högre Lika Lägre 20 0 Bas: ITG 114 elever ITG HT 12 VT 11 Sammanfattning matematik IT- Gymnasiet har genomgående lika eller bättre korrelation än rikssnittet och detta gäller oavsett om det är kurser från Lpf 94 eller GY 11. Det finns ytterligare ett par matematikkurser med färre antal elever vilka inte redovisas i denna huvudmannarapport men även bland dessa icke redovisade kurser följer resultatet mönstret; IT- Gymnasiet har lika eller bättre korrelation än rikssnittet. Skillnaden mot riket är att IT- Gymnasiet sätter en procentuellt andel lägre högre slutbetyg. Givetvis är en god korrelation bra och tyder på att betygsättningen grundar sig på elevernas faktiska kunskaper och förmågor snarare än annat. Å andra sidan bör vi ställa oss frågan om IT- Gymnasiet erbjuder lika mycket stöd och extra undervisning som andra skolor då skolor som har en högre andel högre slutbetyg hävdar just detta; att de erbjuder mycket extra resurser vilket gör att eleverna når bättre slutbetyg? Det finns dock inget belägg i nuläget som pekar på att stödet skulle vara sämre eller mindre omfattande än hos ex NTI- gymnasiet. 25

26 Engelska Engelska Högre Lika Lägre 20 0 ITG HT 12 VT 11 Bas: ITG 651 elever Engelska Högre Lika Lägre 20 0 ITG HT 12 VT 11 Bas: ITG 490 elever 26

27 Sammanfattning engelska IT- Gymnasiet har en betydligt större avvikelse avseende engelskan än rikssnittet och skillnaden är att skolorna sätter betydligt lägre slutbetyg än vad eleverna visar på de nationella proven. I kvalitetsrapporter brukar framhållas att de nationella proven inte omfattar alla kunskapskrav och moment och att det är just dessa som eleverna sedan inte når. Å andra sidan är detta inte en helt hållbar förklaring då samma förutsättningar föreligger i riket i övrigt. Skillnaden mellan de nationella provens utformning varierar och möjligt är att IT- Gymnasiets resultat, då det jämförs med årets rikssnitt, är mer i paritet. Icke desto mindre finns det anledning att analysera dessa resultat vidare. Ser vi till de enskilda skolorna finns naturligtvis skillnader men en slutsats vi kan dra är att skolor med låga genomsnittliga meritvärden i betydligt större omfattning har större avvikelser genom att sätta lägre slutbetyg än provresultaten vilket är tydligt för skolorna i Örebro och Västerås. Det skulle kunna vara kulturfrågor på dessa enheter och rektor bör utreda orsakerna vidare. 27

28 Svenska Svenska Högre Lika Lägre 20 0 ITG HT 12 VT 11 Bas: ITG 434 elever Sammanfattning svenska IT- Gymnasiet ligger i paritet med rikssnittet då det gäller andel lägre slutbetyg men ligger något över avseende högre satta slutbetyg. Skillnaderna får dock anses vara inom normal variation. Svenskan har många likheter med engelskan och därför intressant att jämföra med de större skillnaderna i variation rörande den större andel lägre satta betyg i engelskan. I skolornas kvalitetsrapporter finns inga tydliga svar på varför denna skillnad föreligger utan detta måste utredas mera noggrant framöver. 28

29 Andel behöriga till universitet- och högskolestudier Delmål 2: Samtliga IT- Gymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå behörighet till universitet- och högskolestudier alternativt nå motsvarande yrkesexamen. Fördelning procentuellt varumärkesnivå / / / ITG Academedia Riket Fördelning skolenhet procentuellt Kristanstad Helsingborg Skövde Åkersberga Örebro Västerås Uppsala 2012/ /2012 Södertörn Göteborg Sundbyberg

30 Topp 3 andel behöriga elever 1. Kristianstad 100% 2. Göteborg 91% 3. Helsingborg 90% Kommentar: Kristianstad är en liten skola och de har arbetat målmedvetet med behörigheten genom riktat stöd. Göteborg levererar som alltid och Helsingborg har lyckats bättre avseende detta mått än genomsnittligt meritvärde. Skolor med lägst andel behöriga elever 1. Örebro 45% 2. Västerås 56% 3. Södertörn/Sundbyberg 72% Kommentar: Örebro har tappat än mer jämfört med föregående år och det är främst elprogrammet som släpar efter. Västerås har också tappat. Sundbyberg och Södertörn har bägge höjt måluppfyllelsen. Procentuell förändring 12/13 jfr 11/12 på skolenhetsnivå % förändring KrisGanstad Helsingborg Skövde Åkersberga Örebro Västerås Uppsala Södertörn Göteborg Sundbyberg % förändring Fyra skolor har ökat, en står i stort sett stilla (Göteborg) och fyra stycken har försämrat sina värden. Ser vi på tre års sikt är Örebro enda skolan som kontinuerligt försämrat sina värden. Uppsala har en positiv trend de tre senast åren och Göteborg har ökat eller legat kvar. Övriga skolors resultat varierar mellan åren och ett antagande är att dessa skolor inte har struktur för att kompensera elevernas olika förutsättningar. 30

31 Resultat programnivå IT- Gymnasiets delmål är baserat på programnivå snarare än på enhetsnivå års är preliminära för IT- Gymnasiets del och saknas helt då denna rapport skrivs för riket. Historiskt är dock skillnaderna över åren mycket små som visas nedan: Procentuell andel behöriga hela riket Program 2009/ / /2012 EC 84,6% 84,4% 85,1% TE 89% 89,9% 90% MP 84% 83,6% 82,9% HA 79,5% 80,2% 78,5% ES 90,6% 89,7% 86,8% SA 92,2% 92,9% 88,5% Utifrån de marginella skillnaderna är det inte så vågat att använda 2011/2012 siffror som referens då vi ser utfall för IT- Gymnasiet 2013 i tabellerna nedan. Andel högskolebehöriga procentuellt per program Elprogrammet (EC) Riket Uppsala KrisGanstad Helsingborg Skövde Åkersberg Örebro 2012/ /2012 Västerås Södertörn Göteborg Sundbyberg Följande skolor har bättre värde än rikssnittet: Kristianstad +14,9 Göteborg +6,9 Helsingborg +4,9 Resterande skolor ligger under rikssnittet är följande skolor är längst ifrån: Örebro - 46,1 Västerås - 29,1 Skövde - 21,1 31

32 Estetiska programmet (ES) och Mediaprogrammet (MP) Riket MP Skövde (MP) Riket ES 2012/ /2012 Göteborg (ES) Sundbyberg (ES) Ingen av skolorna når rikssnittet. Göteborg ligger - 3,8 och Skövde - 2,9. Sundbyberg ligger - 29,2. Samhällsprogrammet (SA) Riket SA Örebro (SA) Uppsala (SA) 2012/ /2012 Södertörn (SA) Sundbyberg (SA) Även här når ingen av skolorna rikssnittet även om Södertörn är relativt nära med 2,5 32

33 Sammanfattning funktionell kvalitet andel högskolebehöriga Precis som vi såg avseende meritvärden skiftar de enskilda skolornas resultat en hel del mellan åren. Någon skola har en negativ mer långsiktig trend som måste brytas genom fortsatta analyser och adekvata åtgärder. Det skiljer sig också mycket mellan programmen på en del skolor. Sundbyberg varierar mellan 57 % (ES) och 80 % (SA), Södertörn mellan 68 % (EC) och 86 % (SA), Örebro mellan 39 % (EC) och 60 % (SA) samt Skövde mellan 64 % (EC) och 80 % (MP). Som vi strax skall se nedan finns det ingenting som borde göra dessa skillnader och rektor bör utreda och tillsätta adekvata åtgärder för att minska dessa skillnader. Övriga skolor uppvisar variationer som anses vara normala. De skolor som utmärker sig med sämre resultat är Örebro, Västerås, Södertörn och Sundbyberg. Örebro har bytt rektor under läsåret och konstaterar att de behöver utveckla pedagogiken men också analysera sitt utfall djupare för att få syn på orsakerna bakom resultaten. Västerås har också bytt rektor och det pågår ett omfattande förändringsarbete på skolan idag. Avsaknad av strukturer och till viss del kultur anses ligga bakom deras resultat. Sundbyberg lyckades inte motivera sina elever tillräckligt och hade också bekymmer med närvaron och åtgärder har tagits fram för att möte dessa utmaningar. Södertörn anger att införandet av GY 11 tagit kraft och att man omedvetet tappat lite fokus på Lpf 94. Samtidigt har man arbetat med coaching av eleverna men ändå inte lyckats motivera dem i tillräckligt hög utsträckning Progressionsvärde Delmål 4 slår fast att: Samtliga utbildningar ska ha ett bibehållet eller positivt förädlingsvärde (och ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt att de når sin fulla potential) IT- Gymnasiet använder inte detta värde aktivt idag då det råder oklarhet hur åk 9 elevernas betyg skall omräknas för att bli jämförbara med gymnasiebetygen. Skolverket utreder frågan och huvudmannen avvaktar denna utredning. Icke desto mindre är förhållandet mellan in- och utgångsvärde intressant och ett sätt att få ytterligare underlag för vidare arbete på skolorna är helt enkelt att dela ingångsvärdet med utgångsvärdet ex 12,7 (meritvärde)/195 (betyg åk 9)=0,065. Detta blir även procenträkning men skall inte ses direkt som % utan endast som ett jämförande värde. Relaterat till program får vi fram en effektivitet utifrån grundförutsättningarna. Huvudmannen har flyttat två decimaler vilket ger 6,5 i exemplet ovan. Som referens kan anges: 7 och över = god effektivitet (grönmarkerat) 6-7= medelvärde Under 6= sämre (orange) Under 5= Dåligt (rött) En annan sak att vara uppmärksam på är att skolorna i Stockholm med omnejd anger medianvärde medan övriga skolor anges i medelvärde. Generellt är skillnaden marginell och slår med ett par enheter åt bägge håll i de flesta fall ex median 185 medelvärde

34 Tanken med att ange dessa värden, med den osäkerhet som nyss redovisades, är att rektor kan använda dessa mått i sitt utvecklingsarbete på skolorna och man kan inte utifrån de matematiska förutsättningarna hävda i ett arbetslag att det låga resultatet beror på att eleverna har för dåliga förkunskaper då eleverna på samma skola på ett annat program med betydligt bättre resultat har haft ungefär likadana förkunskaper. Avslutningsvis skall nämnas att jämförelsen förstås avser betyg men korrelation mellan betyg och andel högskolebehöriga är ofta stor. Sundbyberg Program Median/medelvärde Meritvärde Förhållande EC ,3 6,4 ES ,8 5,6 SA ,0 4,9 Göteborg Program Median/medelvärde Meritvärde Förhållande EC ,6 6,1 EC (multim) ,6 6,8 ES ,8 6,4 Södertörn Program Median/medelvärde Meritvärde Förhållande EC ,1 6,4 EC (multim) ,1 6,5 SA ,7 Uppsala Program Median/medelvärde Meritvärde Förhållande EC ,1 6,1 SA ,7 7,3 ES ,1 6,3 Västerås Program Median/medelvärde Meritvärde Förhållande EC ,7 5,4 Örebro Program Median/medelvärde Meritvärde Förhållande EC 181 8,6 4,8 ES ,7 6,9 Åkersberga Program Median/medelvärde Meritvärde Förhållande EC ,5 6,4 34

35 Skövde Program Median/medelvärde Meritvärde Förhållande EC (IT) ,4 6,6 ES ,2 5,8 Helsingborg Program Median/medelvärde Meritvärde Förhållande EC ,6 6,4 Kristianstad Program Median/medelvärde Meritvärde Förhållande EC ,1 7 Kommentarer till effektivitet Effektivitetsvärdet kan ses som hjälp för rektor i dialogen med sina anställda. Även här framkommer skillnader mellan olika program på skolorna vilket stärker antagandet om programkulturer snarare än skol/enhetskultur. Måttet är också tänkt att användas som utgångspunkt för analys ex borde Sundbyberg ställa sig frågan om vad det är de gjort/inte gjort för att få så låga resultat på ES utifrån ett medianvärde på denna grupp på 225. Hur ser och kommunicerar lärarna med denna grupp elever? Hur ser eleverna på sig själva? Vilken uppfattning har lärare och elever om intelligens och kunskap, är den fix eller kan alla utveckla denna o.s.v. Värdet blir än mer intressant att följa över tid men svårigheterna att få ut tre år gamla värden från antagningsenheterna är påtaglig men tecken finns att det kommer bli lättare framöver. 35

36 6.2 Ändamålsenlig kvalitet Delmål 3: Andel studerande eller yrkesverksamma 3 år efter avslutat utbildning på IT- Gymnasiet ska ligga över 95 %. Definition Här mäter vi vad som händer med eleverna efter att de har lämnat skolan och hur de upplever att skolan förberett dem för fortsatta studier eller yrkeslivet. Mätmetoder Årligen återkommande är att IT- Gymnasiet, i samarbete med Markör Marknad och Kommunikation AB, mäter hur stor andel f d elever som är i jobb resp. högre utbildning ett par år efter avslutat gymnasieprogram. Mätningen av ändamålsenlig kvalitet är dock behäftad med flera brister, dels så är det svårt att få tag på elever eller så är inte alla elever intresserade av att ställa upp vilket gör att underlaget/basen är för liten för att säkert kunna dra slutsatser med viss säkerhet. En annan faktor är att resultatet är avhängigt många andra faktorer som skolan inte kan styra över ex den allmänna konjunkturen, var man bor, vilket jobb man söker, vilken utbildning man söker osv vilket gör att ett sämre resultat än ex föregående år inte behöver ha något med skolans prestation eller kvalitet att göra. Ytterligare komplikationer avseende mätning och resultat kan vara att på frågan Hur väl tycker du att skolan förberett dig inför arbetslivet svara lägre om eleven idag arbetar som målare men skolan förberett för en datateknisk karriär, m.a.o. måste frågorna kopplas tydligare till yrken som har haft med utbildningens innehåll att göra. Icke desto mindre är det förstås intressant att få återkoppling från äldre elever med lite perspektiv på sin gymnasietid men i nuläget föreligger viss försiktighet från huvudmannen att dra säkra slutsatser utifrån underlaget. Eleverna som intervjuades tog studenten för tre år sedan då undersökningen gjordes och mycket har förändrats på skolorna sedan dess. Om årets undersökning Genomfördes 17/ / av Markör Marknad och Kommunikation AB Målgruppen var 484 studenter från IT- gymnasiet i Göteborg, Skövde, Sundbyberg, Södertörn, Uppsala, Örebro och Västerås 178 elever svarade vilket motsvarar en svarsfrekvens på 37 % Varje enskild skola har mellan 8-33 antal svarande 36

37 Resultat Resultat 2013 Sysselsättning Resultat % Studerar universitet/högskola 42 % 2 % Annan utbildning 6 % 49 % Arbetar 36 % 19 % Annat 12 % Resultaten har försämrats avseende procentuell andel som studerar men har höjts avseende procentuell andel elever som arbetar men som tidigare nämnts är det svårt att dra slutsatser utifrån. Högst procentuell andel elever som studerar på universitet eller högskola har IT- Gymnasiet i Sundbyberg medan IT- Gymnasiet i Södertörn har högst procentuell andel som arbetar. I undersökningen undersöks också elevernas uppfattning kring en del andra områden och nedan anges svaren i procent avseende de elever som svarat bra eller mycket bra. Resultat 2013 Område Resultat % Undervisningen var bra 69 % 78 % God relation till lärarna 90 % 69 % Lärarnas engagemang var bra i.u. 79 % Kamraterna/stämningen var god 90 % Göteborg hade de mest nöjda eleverna avseende undervisning. Örebros elever var de mest nöjda rörande lärarnas engagemang och relationen till sina lärare. Sundbyberg hade de mest nöjda eleverna då det gällde kamrater/stämning. De mest nöjda eleverna sett till skolan som helhet återfanns i Göteborg. Rekommendationsgraden för IT- gymnasiet som helhet låg på 64 % och högsta rekommendationsgraden fanns i Örebro medan Sundbybergs elever var de som minst skulle rekommendera sin skola. 37