NORDENS TEKNIKERINSTITUT AB HUVUDMANNA- RAPPORT 2014

Transkript

1 NORDENS TEKNIKERINSTITUT AB HUVUDMANNA- RAPPORT 2014 Kunskapsutveckling, entreprenörskap och trygghet skapar den bästa och mest inspirerande skolan för oss som vill äga framtiden 1

2 Inledning NTI- gymnasierna har funnits i över 13 år. Intresset för våra utbildningar bland eleverna har varit stabil över åren och vi vet att de trivs och att de känner sig trygga på våra skolor. Arbetsmarknaden efterfrågar våra elevers kompetens. Idag utbildas det för få elever till IT- relaterade yrken, bara behovet av programmerare ökar från år till år världen över. I våra skolor lär man sig att använda IT oavsett vilket program man läser. NTI- gymnasiets samhällsuppdrag är att utbilda unga människor inom IT och vårt mål är att vara Sveriges bästa IT- relaterade skolor. Vårt uppdrag och vårt kommittment är att samtliga våra elever ska vara väl förberedda för framtida studier och arbeten. Att vara bäst innebär för oss att alla elever ska lyckas med sina studier. Där är vi inte ännu, men jag vet att vi inom hela organisationen är överens om att det är vårt gemensamma ansvar att genom kollegialt lärande, klok resursfördelning, formativt arbetssätt och ett klokt ledarskap som har ett tydligt fokus på det som sker i klassrummet ska ta oss mot målet. Vi behöver hela tiden systematiskt granska oss själva, mäta resultaten, analysera och diskutera dessa med elever och personal, samt gemensamt ta fram aktiviteter för att förbättra det som inte är tillräckligt bra. Den enda vägen för att blir bäst är kvalitetsvägen. Christine Johnson Verksamhetschef för NTI- Gymnasiet 2

3 Innehållsförteckning 1 Syfte s.4 2 Om NTI-gymnasiet s Program s Fördelning efter årskurs s Fakta om våra skolor s Verksamhetsidé s Vision s Budskap s NTI-gymnasiets erbjudande s NTI kompetenser s.8 3 Mål s Våra mål i förhållande till nationella mål s.10 4 Förutsättningar s Finansiella förutsättningar s Organisatoriska förutsättningar s Personella förutsättningar s Materiella förutsättningar s.11 5 Kvalitet s Omfattande kvalitetsarbete s Hur vi jobbar med kvalitet s Kvalitetsrapporten s Vad mäter vi s Hur förändrar vi s.15 6 Resultat, förutsättningar och åtgärder s Gy 11 s Nationella prov s Funktionell kvalitet s Andel elever som når gymnasieexamen s Genomsnittligt meritvärde s Progression s Huvudmannens kommentarer till resultat s Huvudmannens tidigare åtgärder s Utfall 2013/2015 och målsättning 2014/15 s Hinder för att nå målsättning 2014/2015 s Aktiviteter/åtgärder från huvudmannen 14/15 s Ändamålsenlig kvalitet s Nöjd kundindex (NKI) s Nöjd medarbetarindex (NMI) s.62 3

4 1. Syfte Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Ovanstående uttrycks i skollagens 4 kap. Enligt 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. Det här är huvudmannen för NTI- gymnasiets huvudmannarapport avseende läsåret ht 2013 och vt

5 2. Om NTI-gymnasiet NTI- skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan NTI har sedan starten bedrivit distansutbildningar inom elektronik och teknik samt IT och data på uppdrag av kommuner, näringsliv och privatpersoner. Förutom att NTI är en av Sveriges största utbildningsanordnare inom vuxenutbildning har även företaget sedan början av talet bedrivit gymnasieutbildning. Huvudinriktningen har varit inom media och data men har under senare år även kommit att omfatta teoretiska utbildningar och då primärt teknikprogrammet. NTI- gymnasiet har idag knappt 3000 elever fördelade på 13 gymnasieskolor på följande orter: Malmö, Lund, Göteborg, Eskilstuna, Södertälje, Stockholm, Sollentuna, Falun, Sundsvall, Umeå och Luleå. 2.1 Program NTI- gymnasiet erbjuder följande program: Programbeteckning EE ES SA TE HA EK Program El- och energiprogrammet inriktning dator- och kommunikationsteknik Estetiska programmet inriktning estetik och media Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning medier, information och kommunikation Teknikprogrammet inriktning informations- och medieteknik Handels- och administrationsprogrammet med inriktning handel och service Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi 5

6 Fördelning mellan programmen: Program Teknikprogrammet Elprogrammet Handelsprogrammet Este3ska programmet Samhällsvetsk.pr Ekonomiska pr Naturvetenskapliga pr Individuella pr 2.2 Fördelning efter årskurs 1200 Antal elever Antal elever Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 6

7 2.3 Fakta om våra skolor Enhet Startår Elever Programerbjudanden HT 2014 NTI Göteborg EE, TE, HA Kronhusgatan NTI Malmö EE, TE NTI Eskilstuna EE, TE NTI Mediegymnasiet ES, SA NTI Stockholm ES, EE, TE NTI Sundsvall ES, EE, TE NTI Luleå ES, EE, TE NTI Falun ES, EE, TE NTI Lund ES, EE, TE NTI Umeå ES, EE, TE NTI Sollentuna EE, TE, HA NTI Södertälje EE, TE NTI Handels HA, EK Totalt gick det 2993 elever på våra skolor augusti Nordens Teknikerinstitut AB ingår AcadeMedia, som är Sveriges största privata utbildningsanordnare. Cirka elever och deras föräldrar har valt AcadeMedias förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Ytterligare vuxna går på någon av AcadeMedias vuxenutbildningar. AcadeMedia finns i Norge samt över hela Sverige, från Boden i norr till Malmö i söder och arbetar alltså inom hela utbildningskedjan, från förskola hela vägen till vuxenutbildning. AcadeMedia har drygt 475 enheter och skolor, samt ungefär medarbetare. 2.4 Verksamhetsidé NTI- gymnasierna erbjuder utbildningar för elever med intresse för IT, media och handel. 2.5 Vision Kunskapsutveckling, entreprenörskap och trygghet skapar den bästa och mest inspirerande skolan för oss som vill äga framtiden. 2.6 Budskap Var den du är. Bli vad du vill. 7

8 2.7 NTI-gymnasiets erbjudanden NTI- gymnasiets erbjudanden är verksamhetens kärnvärden, det som gör vår utbildning unik och som beskriver på vilket sätt vi ska uppnå de mål vi har satt för vår utbildning. En skola för alla På NTI- gymnasiet ska alla elever, både i och utanför klassrummet, bli sedda och respekterade för den de är. Våra skolor utmärker sig genom att ha en trygg och trivsam skolmiljö. Varje elev ska utmanas och inspireras att nå sin fulla potential. Detta gör vi genom att möta eleven där han/hon befinner sig och anpassa undervisningen därefter. En digital skola På NTI- gymnasiet ska vi ligga i framkant vad gäller det innovativa användandet av IKT (Informations- och kommunikationsteknik) som pedagogiskt verktyg. Detta innebär att vi ständigt måste granska, utvärdera och utveckla vår IKT- pedagogik. Genom att lära sig hantera framtidens digitala verktyg skapar vi förutsättningar för eleverna att lyckas med vidare studier och i arbetslivet. En högskole- och yrkesförberedande skola För att säkerställa att utbildningen motsvarar de behov som efterfrågas har NTI- gymnasiet en dialog med högskola och näringsliv om relevanta kunskaper och kompetenser. Våra utbildningar ska både ge god teoretiskt grund för vidare högskolestudier och förutsättningar för ett framgångsrikt yrkesliv. Kopplingen mellan samhälle och skola är och ska vara tydlig i verksamheten. Beroende på program kan detta bland annat ske genom programråd, kvalitativa APL- platser, verklighetsförankrade projekt och högskolesamverkan. En skola som utvecklar elevens initiativ- och genomförandeförmåga Ett ledord för NTI- gymnasierna är entreprenörskap. Skolan ska ge eleven verktyg, möjligheter och mod att utveckla sin kreativitet och testa nya idéer. En skola med systematiskt och aktivt kvalitetsarbete Kvalitet och elevfokus är hörnstenar för NTI- gymnasiet. Verktyg i detta arbete är bland annat verksamhetsuppföljningar, kursutvärderingar, regelbundna kvalitativa mätningar och formativ bedömning. 2.8 NTI-kompetens NTI- kompetens beskriver den specifika kompetens våra elever ska ha efter avslutad utbildning på NTI- gymnasiet. Problemlösningsförmåga Eleverna ska kunna använda olika tankeprocesser och metoder för att på ett effektivt sätt kunna lösa problem självständigt och tillsammans med andra. 8

9 Kreativitet Eleverna ska självständigt och i samarbete med andra kunna ge förslag på idéer och hur man kan genomföra dessa. Ansvarstagande Eleverna ska på ett självständigt sätt kunna ta ansvar för sina studier, sina beslut och sina handlingar. Kommunikativ förmåga och social kompetens Eleverna ska kunna samspela och kommunicera med andra personer enligt de demokratiska principer och värden vårt samhälle bygger på. IT- kompetens Eleverna ska ha för programmet relevant kunskap om informations- och kommunikationsteknikens användnings- och framtida utvecklingsområden. 3. Mål Huvudmål Sveriges bästa IT- relaterade utbildningar Delmål Kvalitet och effektivitet Delmål 1: NTI- gymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen(samt ha god överensstämmelse mellan resultat på nationella prov och satta betyg). Delmål 2: Samtliga NTI- gymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå gymnasieexamen. Delmål 3: Andel studerande eller yrkesverksamma 3 år efter avslutat utbildning på NTI- gymnasiet ska ligga över 95% Delmål 4: Samtliga utbildningar ska ha ett bibehållet eller positivt förädlingsvärde (och ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt att de når sin fulla potential) Attraktivitet Delmål 5: NKI ska ligga 5 enheter över AcadeMedias snitt Delmål 6: NMI ska ligga 5 enheter över AcadeMedias snitt Delmål 7: Fyllnadsgrad 100% och kö 9

10 3.1 Våra mål i förhållande till de nationella målen Ett av syftena med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Med de nationella målen för utbildning menas de mål som anges i skollagen, läroplanerna, ämnes- och kursplanerna och andra författningar som styr verksamheten. Ytterst handlar det om att alla barn och elever ska erbjudas en likvärdig utbildning av hög kvalitet oberoende av bostadsort, kön och social eller ekonomisk bakgrund. NTI- gymnasiets mål 1-5 tar alla hänsyn och sikte direkt på de nationella målen. Delmål 6 faller egentligen utanför men är förstås viktigt för oss då lärarna och andra anställda är vår viktigaste resurs och de som skall förverkliga målen tillsammans med eleverna. Delmål 6 berörs inte i denna huvudmannarapport. Delmål 7 är ett ekonomiskt mål som förstås också har beröring med kvalitet då en finansiell stabil grund är en förutsättning för att kunna fullgöra kunskapsuppdraget. Delmål 7 kommer dock inte beröras i denna huvudmannarapport annat än under avsnittet Förutsättningar. 4. Förutsättningar 4.1 Finansiella förutsättningar För att kunna vara framgångsrik som huvudman avseende kvalitet och kvalitetsutveckling krävs en stabil och långsiktig strategi. Det kräver också en stabil och långsiktig finansiell planering samt effektivt utnyttjande av ekonomiska resurser. NTI- gymnasierna har stark ekonomi och finansieras uteslutande av den elevpeng varje elev bidrar med. Jämna elevintag gör att de finansiella förutsättningarna är utmärkta. En av de framgångsrika strategier NTI använder sig av är resursfördelning. Resursfördelningen sker dels på enhetsnivå, dels på huvudmannanivå där svagare presterande enheter tilldelas ökade resurser. Materiellt är skolorna väl rustade och varje år avsätts betydande summor till investeringar och läromedel och samtliga skolor har idag tillgång till skolbibliotek. Kraven utifrån de nya kurserna i samband med införandet av GY 11 har också tillgodosetts. 4.2 Organisatoriska förutsättningar Under det gångna året har det skett ett par rektorsbyten. Avseende anställda lärare har det skett få förändringar sett till NTI som helhet och generellt och historiskt har det varit låg rörlighet vilket är positivt då det underlättar byggandet av redan påbörjade kvalitativa insatser. På huvudmannanivå består organisationen av en utbildningsdirektör samt en verksamhetschef. Till sin hjälp har de en stab bestående av en businesscontroller, en kvalitetscontroller, en pedagogisk utvecklingsstrateg, en HR- ansvarig, en marknadsansvarig, en medicinsk verksamhetschef samt en IT- ansvarig. Utbildningsdirektören är chef över staben och staben delas med IT- Gymnasiet. Stabens primära uppgift är att få ytterligare kraft i det systematiska kvalitetsarbetet, stötta skolorna samt nå ökad måluppfyllelse. 10

11 4.3 Personella förutsättningar Antal - utfall - ack augusti Budget - ack augusti NTI Lärare Övriga Totalt Avvikelse Totalt Lärare Övriga Malmö 20,9 6,4 27,3 2,4 24,9 20,5 4, GBG Kronhus 20,4 4,9 25,3-2,5 27,8 23,8 4, GBG Media 18,9 4,3 23,2-3,5 26,7 22,4 4, Stockholm 36,8 6,4 43,1 1,2 42,0 37,1 4, Sundsvall 14,9 2,9 17,9 0,2 17,7 14,7 3, Eskilstuna 8,2 2,6 10,8 0,8 10,0 8,0 2, Luleå 14,1 4,0 18,0 2,7 15,4 12,2 3, Falun 10,6 2,8 13,3-3,1 16,4 13,0 3, Lund 9,6 2,6 12,2-1,7 13,9 11,5 2, Umeå 12,4 2,0 14,4 1,1 13,3 11,5 1, Sollentuna 12,8 2,8 15,6-0,5 16,1 13,0 3, Södertälje 6,5 1,1 7,6-1,6 9,2 7,7 1, HP Sthlm 8,9 1,5 10,4-1,9 12,3 10,4 1,9 Totalt 194,9 44,1 239,1-6,5 245,5 205,7 39,9 5. Kvalitet Enligt skollagen ska kvalitetsarbetet bedrivas både på huvudmannanivå och på varje förskole- och skolenhet. Kravet på att följa upp och utvärdera utbildningens kvalitet är inte nytt. Sedan början av talet har ansvarsfördelningen inneburit att staten anger mål, krav och riktlinjer för utbildningen. Huvudmannen ansvarar för att organisera utbildningen samt för att följa upp och utvärdera måluppfyllelsen för att vid behov kunna förbättra verksamheten så att målen uppfylls. Förskolechefer, rektorer och personal ansvarar för att tillämpa skollag, läroplaner, ämnesplaner och kursplaner samt övriga bestämmelser. Huvudmannen är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Förskolechefen respektive rektorn är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete och för att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna. Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje barn och elev att utvecklas så långt det är möjligt i förhållande till de nationella målen. 11

12 5.1 NTI satsar på kvalitet och har därför ett omfattande kvalitetssystem Vi eftersträvar hög kvalitet inom alla våra utbildningar. NTI ingår i AcadeMedia som har en anställd kvalitetschef med tillhörande kvalitetsstab vars uppgift är att ständigt säkerställa en hög kvalitet och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet än mer. Det operativa kvalitetsansvaret vilar dock på alla anställda inom organisationen. NTI- gymnasiet har en kvalitetscontroller specifikt med ansvar för NTI- gymnasiet och IT- Gymnasiet. I kvalitetscontrollerns uppgifter ingår bl.a. att skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och för hur enheternas kvalitetsarbete skall tas tillvara se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå Se till att rektorerna och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen Övergripande ansvar för hela verksamheten har utbildningsdirektören och det operativa ansvaret åvilar verksamhetschefen. Verksamheter behöver ständigt utvecklas och det är viktigt att det sker i samråd med elever, föräldrar och personal. Systematiskt kvalitetsarbete är omfattande och handlar om uppföljning och analys, om delaktighet och om förändring av människors förståelse och agerande. Det handlar om att sätta in adekvata åtgärder för att nå önskad effekt och det handlar om att ha sin utgångspunkt i forskningen om lärande och skolutveckling. 12

13 5.2 Hur vi jobbar med kvalitet på NTI-gymnasiet Systema1skt och kon1nuerligt kvalitetsarbete Genomföra Dokumentation Följa upp Resultat & måluppfyllelse Planera Dokumentation Analysera bedöma utvecklingsbehov Uppföljning & analys NTI- gymnasierna arbetar systematiskt med uppföljning av elevers kunskapsresultat men för att möjliggöra förändringar på organisationsnivå arbetar NTI- gymnasierna också systematiskt med att analysera och utvärdera resultaten. Eleverna fyller i lokala kursutvärderingar i vilka rektor och lärare mäter hur eleverna uppfattar att undervisningen bedrivs, hur väl eleverna känner till mål och syfte samt i vilken utsträckning de kan påverka undervisningens innehåll och examinationsformer m.m. Vidare arbetar NTI- gymnasierna med Markör Marknad & Kommunikation AB och dessa genomför varje år en undersökning om hur våra elever uppfattar sin skola avseende undervisning, arbetsmiljö, anställda, trygghet och attraktivitet. Eleverna kan också påverka via klassråd, elevråd samt via utvecklingssamtal. Lärarnas uppföljning sker genom individuella verksamhetsuppföljningar och kvalitetsrapporter. Den individuella verksamhetsuppföljningen sker då betygen satts och varje lärare beskriver i skrift på kursnivå hur undervisningen bedrivits, analyserar utfall och lyfter fram med- och motgångsfaktorer. Vidare föreslår läraren förbättringsåtgärder på individ-, grupp- och organisatorisk nivå för ökad måluppfyllelse. Dessa uppföljningar kan se annorlunda ut på vissa skolor. De individuella verksamhetsuppföljningarna följs upp i pedagogiska samtal och medarbetarsamtal med rektor. Markör Marknad & Kommunikation AB gör även undersökningar om hur våra anställda uppfattar sin arbetssituation. Rektor sammanställer resultaten av de individuella verksamhetsuppföljningarna och detta mynnar ut i samtal där arbetslagen arbetar med utfall utifrån kunskapsresultat, nöjd kundindex och andra för verksamheten viktiga kvalitativa aspekter. Rektor sammanställer 13

14 därefter en kvalitetsrapport. Rektor ansvarar också för att EWS (Early Warning System) sköts. EWS är ett digitaliserat system där varje undervisande lärare fyller i en summativ betygsprognos för varje enskild elev. Vid risk för att eleven inte når målen rödmarkeras aktuell kurs för eleven. Rektor beslutar därefter om pedagogisk utredning och åtgärdsprogram. EWS- systemet ger också en bild om det finns särskilda lärare eller särskilda kurser som har bekymmer med måluppfyllelsen och rektor kan då aktivt bestämma om lämpliga stödåtgärder. Det är ett exempel på en av våra valda strategier med effektivt resursfördelande för ökad måluppfyllelse. EWS används också som stöd för det kollegiala lärandet i skolornas olika lärteam. EWS fylls i på de flesta enheterna varje månad men huvudmannen har ställt krav på tre avstämningar per läsår. Arbetet med de individuella verksamhetsuppföljningarna och de övriga undersökningarna och utvärderingarna leder till ett gediget underlag för bedömning av behovet av utvecklingsinsatser för skolan på både individ-, grupp- och enhetsnivå. Till rektors stöd har NTI tagit fram en enkel och systematisk uppföljningsmall som fylls i av personal vid några tillfällen per år och som hjälper rektor att under pågående läsår snabbt omfördela resurser när det gäller enstaka elever, grupper eller kurser. Huvudmannen följer upp skolornas arbete via månadsrapport från rektor i vilket rektor beskriver arbetet med strategierna och målen i de lokala arbetsplanen. Vidare skickas resultaten från respektive enhets EWS in tre gånger per år. Huvudmannen gör utifrån dessa en bedömning om särskilda resurser måste tillsättas samt har tät uppföljning på de enheter med sämre resultat. 5.3 Kvalitetsrapporten Senast 1 september skall varje enskild skola ha inkommit med sin kvalitetsrapport. Rapporten innehåller historik om skolan, fakta om antal anställda och elever, vilka program som bedrivs, mål, vision och verksamhetsidé bland mycket annat. I rapporten skall rektor i samråd med elever och personal sammanställa sitt utfall utifrån formella studieresultat t ex. genomsnittlig betygspoäng och andel elever som nått gymnasieexamen. Dessutom skall rektor redogöra för korrelationen mellan resultat på nationella prov och slutbetyg. Rektor skall vidare sammanställa utfallet utifrån upplevda kvalitetsmått (NKI och NMI). Därefter skall utfall och genomförda aktiviteter analyseras bl.a. utifrån de individuella verksamhetsuppföljningarna och elevernas utvärderingar. Vidare skall det göras en hinderanalys för ökad måluppfyllelse och som skall fungera som stöd för kommande aktiviteter. Slutligen skriver rektor tillsammans med personal och elever sin lokala arbetsplan för det kommande läsåret innehållande aktiviteter för att öka måluppfyllelsen. 14

15 5.4 Vad mäter vi? Kvalitet är ett omfattande begrepp men de viktigaste kvalitetsmåtten för oss är Funktionell kvalitet d.v.s. hur väl lyckas eleverna i våra utbildningar. Vi mäter bl.a. genomsnittlig betygspoäng, andel som når gymnasieexamen samt tittar på utvecklingsvärde vilket innebär att vi jämför elevens betyg från grundskolan med elevens slutbetyg i gymnasiet för att se om vi lyckats förbättra elevens utfall. Vi är också noggranna med att kontrollera överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg. Upplevd kvalitet d.v.s. hur upplever våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vår verksamhet. Allt handlar inte bara om siffror och betyg utan det är också viktigt för oss att alla trivs och känner trygghet samt att skolan är en väl fungerande social arena. Ändamålsenlig kvalitet d.v.s. vart leder utbildningen på lång sikt? Här mäter vi vad våra elever gör tre år efter att de tagit studenten. Hur många läser eftergymnasiala utbildningar? Hur många har jobb? Vilken nytta har de haft av sin utbildning på NTI och hur kan vi utveckla den ytterligare för att bättre motsvara högskolans och näringslivets krav? 5.5 Hur förändrar vi? Då vi har reflekterat, utvärderat och analyserat samt skapat nya aktiviteter gäller det att se till att det överenskomna verkligen sker. Genom att ha stor transparens i kvalitetsarbetet och låta alla komma till tals och vara delaktiga underlättas implementeringen. Huvudmannen och rektor måste skapa möjligheter till förändring av befintlig förståelse och nya kunskapsinsikter. Detta sker genom olika utbildningsinsatser på olika nivåer, läsecirklar och genom att skapa tid och arenor för erfarenhetsutbyte både inom den egna skolan och mellan skolor men även mellan andra huvudmän. Av våra pedagogiska ledare önskar vi att de skall auskultera hos sina anställda och hos varandra. Inom ramen för det kollegiala lärandet auskulterar de flesta av våra lärare hos varandra och flera skolor använder videofilmning för att vidareutveckla sina lärare. Rektorerna måste synliggöra den kontinuerliga kunskapsutvecklingen och ha uppföljningssystem så att de tidigt kan omfördela/tillsätta resurser i de klasser eller till den elev eller lärare som behöver detta. Systematiskt kvalitetsarbete fordrar kontinuitet, tålamod och långsiktighet varför vi har tidsatt viktiga händelser men också slagit fast särskilt viktiga aktiviteter enligt följande: Augusti: Samtal med samtliga anställda på skolan. Genomgång av individuella verksamhetsuppföljningar, arbete med skolans kvalitetsrapport och lokala arbetsplan. Färdigställande av kvalitetsrapporten September: Samtal med elever om innehåll i kurser, examinationsformer och upplägg. Pedagogiska samtal vilket innebär enskilda samtal mellan undervisande lärare och rektor där läraren beskriver kursupplägg, hur de arbetar med nyckelkompetenser och värdegrundsfrågor m.m. Elevråd Huvudmannarapporten skrivs. 15

16 Oktober- november: Klasskonferenser, utvecklingssamtal samt auskultationer rektor- lärare men även lärare- lärare. Elevråd. EWS December: Kursutvärdering. Medarbetarsamtal (bl.a. uppföljning av de pedagogiska samtalen). Elevråd Januari- februari: Medarbetarsamtal. Elevråd. Klasskonferens. Auskultation. EWS Mars: Undersökning av Markör marknad & kommunikation. Elevråd. Klasskonferens. Auskultation April- juni: EWS. kursutvärdering. Elevråd, arbete med resultat utifrån medarbetar- och elevundersökningar. Individuella verksamhetsuppföljningar. Börja arbeta med årets kvalitetsrapport Ovanstående lista är på intet sätt fullständig utan det finns ytterligare en mängd aktiviteter som sker kontinuerligt utifrån den enskilda skolans valda strategier och aktiviteter. Betygs- och bedömningskonferenser, identifiering av elever i behov av särskilt stöd och ett välfungerande EHT- arbete måste också till men bör betraktas som hygienfaktorer och ligger därför normalt utanför kvalitetshjulet. 16

17 6. Resultat, förutsättningar och åtgärder Upplägg av kapitel 6 Detta kapitel består av redovisning av utfall avseende funktionell-, ändamålsenlig- samt upplevd kvalitet. Då mycket förändrats i samband med den nya gymnasiereformen inleds kapitlet med förutsättningar samt en genomgång av utfallet mellan resultat på de nationella proven och satta slutbetyg. Varje specifik kvalitetsdefinition kommenteras av huvudmannen samt att huvudmannen tar fram åtgärder för att öka måluppfyllelsen. 6.1 Gy 11 Införandet av en ny gymnasieskola 2011 har inneburit stora förändringar för anställda och elever. Programstruktur och innehåll har stramats upp och minskat möjligheten för skolor och elever att fördjupa sig inom specifika områden. Vidare så har ämnes- och kursplaner ändrats och en ny betygsättning med ny skala har införts. Möjligheten att få en gymnasieexamen har tillkommit jämfört med det tidigare måttet andel som blir behöriga till universitet och högskola. Dessa markanta förändringar gör att jämförelser bakåt avseende meritvärden och andel som nått gymnasieexamen kommer vara ytterst haltande. Även beräkningsgrunderna för meritvärde och andel som når gymnasieexamen har ändrats (se närmare under respektive avsnitt) och även om vi använder samma matematiska beräkningsgrund kommer jämförelsen lida brist på trovärdighet då vi de facto jämför äpplen med päron. Skolverket har inte angett hur beräkningsgrunderna kommer se ut nationellt och ytterst få resultat finns att tillgå från de kommunala skolorna än så länge. Detta gör att jämförelsen kommer ske inom AcadeMedias gymnasiesegment för att kunna erhålla relevanta jämförelser. I många avseende är detta år, det första året med elever som tagit studenten i den nya gymnasieskolan, att betrakta som år noll Nationella prov Som en del i säkerställandet av att bl.a. meritvärden baserar sig på en rättvis och likvärdig bedömning kan de nationella provens resultat jämföras med satta slutbetyg. För att få användbara siffror förutsätter detta att provresultat och slutresultat kalibreras på individnivå. Som underlag för detta arbete finns listor som SCB samlar in från varje skolenhet. Huvudmannen sammanställer sedan samma underlag som SCB samlat in. Då flera av de nationella proven genomförs för första gången saknas jämförelsematerial i större omfattning ännu. Samtliga jämförande resultat i denna huvudmannarapport hämtas således från AcadeMedias gymnasieskolor. 17

18 Fördelning Nationella prov och slutbetyg samtliga ämnen NTI Lägre Lika Högre 10 0 Svenska Engelska Matema3k Sett till ämnena som helhet, det vill säga samtliga kurser och samtliga skolor inkluderat, kan vi konstatera att matematik har högst andel slutbetyg som är lika med resultaten på de nationella proven. Matematiken har mycket låg andel elever som erhåller lägre slutbetyg men däremot en ganska hög andel elever som får högre slutbetyg än resultaten på de nationella proven. Engelskan är det ämne där vi finner flest elever med ett lägre slutbetyg än uppvisade resultat på de nationella proven. Som generell förklaring brukar skolorna ange att det finns flera moment som inte omfattas på de nationella proven och dessa moment utgör betydande svårigheter för många elever. Vi kommer snart dock se att det finns stora skillnader mellan skolorna. Svenskan är sammantaget det ämne som har lägst korrelation mellan nationella prov och slutbetyg. Inget annat ämne har en högre andel elever som erhållit ett högre slutbetyg samtidigt som andelen elever som erhållit ett lägre slutbetyg ligger mellan engelskan och matematiken. Vad som framkommer som förklaringar i skolornas kvalitetsrapporter är att skolorna aktivt arbetat med stödundervisning under skoltid och även med sommarskolor i en del fall. Vidare anges att framför allt inom svenskan så täcks inte alla mål och moment in i de nationella proven och elever som presterar sämre i provsituationer och med att skriva missgynnas och detta kan skolornas undervisande lärare kompensera genom att skapa lugnare miljöer men också genom att låta eleverna visa sina kunskaper på andra sätt är i traditionella provsituationer (papper och penna). 18

19 Bryter vi ner resultaten på kursnivå samt gör en jämförelse med NTI:s systervarumärke IT- Gymnasiet samt övriga gymnasieskolor inom AcadeMedia får vi följande resultat. Resultatet redovisas procentuellt som blått för lägre slutbetyg, rött för överensstämmelse mellan NP och slutbetyg och grönt för högre slutbetyg. Under varje redovisad kurs visas också de skolor som har störst respektive minst avvikelse. Engelska Engelska Högre Lika Lägre 20 0 NTI ITG Academedia Bas NTI: 819 st Vi konstaterar att NTI ligger högre än ITG och AcAcadeMedia då det gäller antal elever med lägre slutbetyg än visat resultat på de nationella proven. Det föreligger dock stora skillnader mellan de olika NTI gymnasierna. Minsta skillnader (andel med lägre slutbetyg): NTI Malmö 1,3 % NTI Södertälje 7,7 % NTI Luleå 7,9% Största skillnader (andel med lägre slutbetyg): NTI Lund 44,8% NTI Falun 39,6% NTI Handel Sthlm 34 % 19

20 Engelska Högre Lika Lägre 20 0 NTI ITG Academedia Bas NTI: 703 st Även i engelska 6 har NTI en större andel elever som får ett lägre slutbetyg än provresultatet på de nationella proven. I jämförelse med ITG och AcadeMedia i övrigt framkommer även att NTI har en lägre andel elever som fått ett högre slutbetyg. Minsta skillnader (andel med lägre slutbetyg): NTI Sollentuna 3,1 % NTI Malmö 8,5 % NTI Handel Sthlm 14,8 % Största skillnader (andel med lägre slutbetyg): NTI Sundsvall 45,1% NTI Lund 38,2% NTI Umeå 31,3 % 20

21 Engelska sammanfattning Anledningarna till avvikelserna kan vara flera och det vanligaste skälet skolorna anger är att alla kursmoment inte prövas på de nationella proven och att bl.a. litteraturanalys är ett område som många elever misslyckas med. Å andra sidan ger NTI eleverna generellt lägre slutbetyg än vad de visat på nationella prov jämfört med ITG och AcadeMedia. På enhetsnivå blir detta än tydligare, några enheter har god överensstämmelse mellan NP och slutbetyg medan andra har kraftiga avvikelser. Förutsättningarna är lika för samtliga skolor så svaret torde stå att finna någon annanstans. Tänkbara orsaker till kraftiga avvikelser kan vara: Bedömning sker av annat än kunskaper och färdigheter. Ex uppträdande och beteende, förmåga att lämna i uppgifter i tid m.m. Examinationsformer/bedömning i övrigt sker på för många elever ett icke fördelaktigt sätt. Hur examineras eleverna? Vilka variationsformer och möjligheter till individanpassning finns? Kalibrering av bedömning och stoff saknas. I vilken mån har skolans lärare samarbete och utbyte med andra lärare/skolor avseende bedömning och innehåll? Möjligheter till stöd ex. extra lektioner mm Huvudmannens bedömning av engelska samt åtgärder Att viss variation förekommer mellan nationella provens resultat och slutbetyg är förståeligt och önskvärt. Att vissa elever ges högre betyg känns självklart och förklaras ofta med mer undervisning, stöd och andra examinationsformer. Att andra elever å andra sidan får lägre slutbetyg kan även det ha sina förklaringar. Det som gör det bekymmersamt är att NTI som varumärke alltid har en större andel elever med lägre slutbetyg samt att vissa skolor avviker så markant från snittvärdena. Engelskan är ett viktigt ämne även sett till gymnasieexamen då ett F per automatik innebär att gymnasieexamen inte uppnås. För att öka måluppfyllelsen behövs följande: Samtliga skolor måste säkerställa att bedömning och betygsättning sker likvärdigt. Detta innebär kalibrering inom skolan och mellan skolor. Identifierade avvikelser av större art måste analyseras på respektive skola och handlingsplan samt uppföljning bör ske. Huvudmannen kommer anordna ämneskonferens för att stärka språklärarna inom stoff, ämnesdidaktik och bedömning. 21

22 Svenska Svenska Högre Lika Lägre 20 0 NTI ITG Academedia Bas NTI: 711 st NTI som helhet ligger i paritet med IT- Gymnasiet och AcadeMedias övriga gymnasieskolor. Ser vi till utfallet avseende svenska som andraspråk (SVASVA01) så är andelen elever som når ett högre slutbetyg än resultaten på de nationella proven högre (38,9%). Samma tendens syns dock även på AcadeMedias segmentsnivå där 41,3% av eleverna som läser SVASVA01 når ett högre slutbetyg. Minsta skillnader (andel med lägre slutbetyg): NTI Sundsvall och NTI Södertälje 0 % NTI Malmö 1,6 % Största skillnader (andel med lägre slutbetyg): NTI Lund 32,6 % NTI Falun 30,2% Största skillnader (andel med högre slutbetyg) NTI Sollentuna 67,4% NTI Eskilstuna och NTI Sundsvall 45,5% 22

23 Svenska Högre Lika Lägre 20 0 NTI ITG Academedia Bas: NTI 480 st NTI som varumärke ligger i paritet med AcadeMedias samtliga gymnasieskolor. Skolor med minsta skillnader (andel med lägre slutbetyg) NTI Kronhusgatan 4,2% NTI Handel STHLM 4,3% Skolor med största skillnaden (andel med lägre slutbetyg) NTI Södertälje 33% (få elever dock) NTI Mediegymnasiet 17,4% Skolor med största skillnaden (andel med högre slutbetyg) NTI Handels STHLM 69,6% NTI Luleå 59,6% NTI Södertälje 55,6% 23

24 Svenska sammanfattning Svenskan som ämne betraktat avseende korrelation mellan slutbetyg och nationella prov ligger mycket mer i linje med övriga varumärken och skolor inom AcadeMedia. Anledningarna till detta kan vara flera, dels de nationella provens utformning samt att det är fler moment som prövas under de nationella proven, en större samsyn bland undervisande lärare men också i vilken utsträckning och på vilket sätt extra undervisning och stöd ges. Jämför vi AcadeMedias totala resultat ser vi att eleverna i betydligt högre utsträckning får högre slutbetyg i svenska än i engelska och detta bör huvudmännen gemensamt fundera vidare över. Huvudmannens bedömning av Svenska samt åtgärder Att viss variation förekommer mellan slutbetyg och resultat på de nationella proven är förståeligt och naturligt. Generellt är överensstämmelsen/avvikelserna goda och inom ramarna. Skolor med högre avvikelser som nämns specifikt i anslutning till de enstaka kurserna bör förstås analysera sina utfall och orsaker till detta extra noga. Svenska är ett viktigt ämne då det gäller gymnasieexamen då ett F per automatik innebär att gymnasieexamen inte uppnås. För att öka måluppfyllelsen behövs följande: Samtliga skolor måste säkerställa att bedömning och betygsättning sker likvärdigt. Detta innebär kalibrering inom skolan och mellan skolor. Identifierade avvikelser av större art måste analyseras på respektive skola och handlingsplan samt uppföljning bör ske. Huvudmannen kommer anordna ämneskonferens för att stärka språklärarna inom stoff, ämnesdidaktik och bedömning. Denna kommer samläsas med de lärare som undervisar i engelska. Matematik Matematik är, som redan konstaterats, det ämne där störst korrelation föreligger mellan slutbetyg och nationella proven och hela 74 % överensstämmer. Då det finns flera olika nationella prov och många av dessa har relativt få elever som skrivit dem koncentrerar sig huvudmannarapporten på de tre största kurserna sett till antalet elever. Dessa kurser är matematik 1a, matematik 2c samt matematik 3c. Utfall för respektive kurs följer: 24

25 Matematik 1a Högre Lika Lägre 20 0 Bas: NTI 272 elever NTI som varumärke ligger i paritet med AcadeMedias övriga skolor då det gäller andel elever med lägre slutbetyg än resultat på det nationella provet. Däremot ligger NTI betydligt lägre också avseende elever som får ett högre slutbetyg då NTI har 15,4 % och AcadeMedia har 37,1%. På enhetsnivå sticker NTI Falun ut med 26,7% av eleverna som fick ett lägre slutbetyg. Dock är urvalet litet. Många skolor har 100 % överensstämmelse mellan resultat på nationella prov och slutbetyg. Matematik 2c 120 NTI ITG Academedia Högre Lika Lägre 20 0 NTI ITG Academedia 25

26 Bas: NTI 210 elever Överensstämmelsen är god för NTI som helhet och sett till de enskilda skolorna är det endast NTI Falun som utmärker sig med 87,5% av eleverna som fått högre slutbetyg än vad de visat på det nationella provet. Dock skall påpekas att populationen för NTI Falun är endast 16 elever vilket gör att procentuella värden fort kan bli stora. Matematik 3c Högre Lika Lägre 20 0 NTI ITG Academedia Bas: NTI 222 elever Återigen mycket god överensstämmelse mellan slutbetyg och nationella provresultat. NTI ligger närmare provresultaten både avseende lägre slutbetyg och högre dito. Matematik sammanfattning Generellt finns lite att säga om utfall på de nationella proven och slutbetyg. Överensstämmelsen är god och ytterst få elever får lägre slutbetyg än provresultaten visar. Detsamma gäller även de elever som får ett högre slutbetyg än provresultaten; de är färre på NTI än ex IT- Gymnasiet eller AcadeMedias övriga gymnasieskolor. Huvudmannens bedömning och åtgärder Att andelen elever som får ett högre slutbetyg är större än de som får ett lägre är inte förvånande. Matematiken är ett ämne som ofta erbjuder betydande utmaningar för många elever och därför har det funnits ett fokus på matematiken sedan länge. Ämnet är också en förutsättning för många av de karaktärsämneskurser NTI:s elever läser. Generellt rörande resultaten i ämnena som är föremål för nationella prov föreligger skillnader i korrelation mellan provresultat och slutbetyg mellan de enskilda skolorna. Några skolor har större 26

27 variation än andra och inte sällan kan dessa skillnader förklaras i hur extra stöd och resurser fördelas på skolan. Skolor som har ett välutvecklat system för identifiering, utredning, åtgärder och avsätter resurser tydligt och tidigt kan med detta öka elevernas måluppfyllelse och därmed i större utsträckning ha högre andel slutbetyg som är högre än provresultaten. Satsning på matematiklyftet. Samtliga skolor har med lärare som undervisar i matematik i denna satsning och en förutsättning för ett lyckat genomförande är att det finns gemensam tid för planering, kollegialt lärande och utveckling. Samtliga skolor och lärare får tid varje vecka för detta arbete vilket kommer lyfta matematiken men även andra ämnen och kurser. Fortsatt uppmuntran och uppföljning av extra matematikstöd såsom sommarskola, matematikstugor, extralärare m.m. Ökad samverkan/integration mellan matematik och andra kurser/ämnen. 6.2 Funktionell kvalitet/kunskapsresultat Definition Här mäter vi i vilken mån eleverna når målen för utbildningen. Kopplar vi detta till våra tidigare redovisade mål berör detta mål 1-3. Respektive delmål in fine markerad med gul färg. Mätmetoder Nationella prov genomförs varje vår och sammanställs vid resp. skola och rapporteras till kvalitetscontrollern. Samtlig betygsstatistik för avgångselever rapporteras årligen från varje skola till Skolverket och publiceras i SIRIS. GY 11 och förutsättning och beräkningar Som tidigare nämnts ändrar GY 11 förutsättningarna totalt. Det finns ingen jämförbar historik eller statistik. Vi vet inte i nuläget hur resultaten ser ut på programnivå nationellt eller ens internt inom AcadeMedia. Benchmarkingen sker främst internt mellan varumärkena (oavsett program) eller internt inom NTI och IT- Gymnasiet där vi kan jämföra på programnivå. Att jämföra historiskt är bekymmersamt då beräkningsgrunderna ändrats. Även om vi justerar detta och använder de nya beräkningsgrunderna mot de gamla resultaten (vilket vi kommer göra längre fram) så kvarstår det faktum att innehållet är ändrat. Betygssystemet är ändrat och skolornas programfördelning är ändrat till fler elever som läser högskole- förberedande program än yrkesförberedande. Detta kommer också synas genom att betydligt färre jämförelsetabeller kommer finnas i denna huvudmannarapport. Då det gäller beräkningsgrunderna för våra funktionella kvalitetsresultat kan följande framföras: 27

28 Delmål 1 och andel som når gymnasieexamen motsvarar det tidigare begreppet andel elever som når högskolebehörighet. Även här har beräkningsgrunden ändrats jämfört med tidigare beräkningar. I den nya gymnasiereformen finns endast två alternativ, dels de som når en gymnasieexamen (kan vara både högskoleförberedande examen eller yrkesexamen), dels de som inte gör detta utan istället erhåller studiebevis. Detta gör att populationen alltid kommer bestå av samtliga elever och detta är en stor skillnad jämfört med tidigare. Tidigare fick eleverna behörigt slutbetyg, obehörigt slutbetyg eller samlat betygsdokument. Beräkningen skedde då endast utifrån elever som erhållit slutbetyg i någon form och elever som fick samlat betygsdokument exkluderades från beräkningen. Ett exempel; i skola X tog elever studenten. Av dessa 100 elever fick 60 slutbetyg och 40 fick samlat betygsdokument. Av de 60 som fick slutbetyg var 55 av dessa behöriga slutbetyg. I skolans officiella resultat bl.a. SIRIS framgick då att 91,6 % av eleverna nådde behörighet till högskola (baserat på 55/60=0.916). Skolans egentliga resultat (det som i denna huvudmannarapport kallas omräknade betyg) och det sätt Gy 11 numera räknar på skulle varit 55 % (55/100) Delmål 2 och genomsnittligt meritvärde baseras på de elever som nått en gymnasieexamen. Jämfört med tidigare värde är populationen generellt mindre vilket gör att meritvärdena ökar om vi jämför historiskt. På en skola går 40 elever på teknikprogrammet. 30 av eleverna når en gymnasieexamen och genomsnittligt meritvärde beräknas då enbart utifrån dessa 30 elever. De andra 10 eleverna räknas inte in meritvärdesmässigt. Det finns en problematik i detta då skolor med färre elever som når gymnasieexamen matematiskt gynnas då det kommer till den genomsnittliga meritvärdesberäkningen. 28

29 6.2.1 Andel elever som når gymnasieexamen Delmål 1: Samtliga NTI- gymnasiets elever som fullföljer sin utbildning skall nå gymnasieexamen. Andel elever som når gymnasieexamen totalt per varumärke Andel gymnasieexamen Sjölins Procivitas LBS MEG Rytmus Klara ITG Plusg DBGY Nya Design FTG NTI Design & constr. Didaktus Andel gymnasieexamen Att varumärken som Sjölins och Procivitas ligger högt är knappast förvånande, inte minst med tanke på de höga meritvärden elever på dessa skolor har med sig in. Mer förvånande och anmärkningsvärt är att NTI generellt har så låg måluppfyllelse jämfört med de andra varumärkena. IT- Gymnasiet som har en mycket snarlik struktur på utbildning och innehåll lyckas att få 78,6 % av eleverna att nå gymnasieexamen jämfört med NTI:s 69,8 %. Det enda jämförelsematerialet vi har då denna huvudmannarapport skrivs är utfallet från Göteborgs kommunala gymnasieskolor. Deras resultat gällande antal elever som fått gymnasieexamen (alla program) är 69,7% dvs nästan exakt som NTI:s snittresultat. Skulle vi använda omräknade värden (samma matematiska beräkningsgrund som i Gy 11) för de elever som tog studenten 2013 framkommer att skillnaden mellan NTI och ITG är ganska lika. NTI hade 61 % behöriga med omräknade betyg 2013 vilket innebär att ökningen bestått av knappt 8 procentenheter medan IT- Gymnasiet hade 68,2 % tvättade och 78,6 % 2013/2014 d.v.s. en ökning på drygt 10 procentenheter. 29

30 Fördelning enhetsnivå andel elever med gymnasieexamen % gymnasieexamen Umeå Sthlm E- tuna Handels Falun Kronhusg NTI Sollentuna Malmö Mediegy Södertälje Luleå Sundsvall Lund % gymnasieexamen Tabellen visar fördelning på respektive skolas totalnivå d.v.s. samtliga program. NTI i tabellen är varumärkets genomsnittsvärde vilket innebär att de skolor som ligger ovanför detta streck har ett bättre utfall än snittskolan medan de som ligger under följaktligen har ett lägre snitt än det genomsnittliga NTI- gymnasiet. Bland de skolor som har bättre resultat återfinner vi fyra små/mindre skolor samt två större (Kronhusgatan och Stockholm). Om vi tittar på enhetsnivå historiskt och jämför dåtidens värden men också anpassar dessa värden till dagens beräkningssystem ser vi följande: Enhet Behöriga % gamla systemet 2012/2013 Behöriga % omräknade 2012/2013 Examensbevis 2013/2014 Förändring Malmö 67 % 36 % 68,5 % 32,5 % Kronhusg 68 % 54 % 71,6 % 17,6 % Mediegy 77 % 69 % 68,3 % - 0,7 % Sthlm 86 % 42 % 80,3 % 38,3 % Sundsvall 74 % 68 % 53,7 % - 14,3 % E- tuna 100 % 59 % 80 % 21 % Luleå 81 % 70 % 55 % - 15 % Falun 91 % 85 % 74 % - 11 % Lund 82 % 74 % 48 % - 26 % Umeå 83 % 69 % 83,3 % 14,3 % Sollentuna 78 % 77 % 69,1 % - 7,8 % Södertälje 100 % 73 % 61,1 % - 11,9 % Handels 94 % 80 % 78,6 % - 1,4 % 30

31 Samtliga skolor som ligger över snittvärdet för NTI är skolor som haft en positiv utveckling från tidigare år. Orsakerna till denna positiva utveckling skiljer sig åt på skolorna men litenhetens för ett par av dem gynnar sannolikt identifiering och stödinsatser tillsammans med nära relationer mellan elever och alla anställda. De större skolorna har arbetat strukturerat och även tillfört resurser som sannolikt har påverkat resultaten positivt ex flera resurslärare för eleverna i Stockholm. Skolor som har försämrat sina resultat anger även de olika orsaker till detta i sina kvalitetsrapporter. För några skolor har det handlat om äldre strukturer som inte varit gynnsamma för elevernas måluppfyllelse eller för personalens möjligheter till ex. extra stöd. Någon av skolorna anger att de haft elever i någon klass som inte alls har varit studiemotiverade och trots mycket omfattande insatser av olika slag har skolan inte lyckats att motivera eleverna eller få dem att ta den hjälp skolan erbjudit. Fördelning av gymnasieexamen per program för NTI, ITG och Göteborgs stad HA ES SA EE Göteborg stad ITG NTI TE Tendensen från tidigare år, oaktat de nya förutsättningarna, känns igen för NTI. Handels- och administrationsprogrammet (HA) är det program som NTI lyckas bäst med, både i relation till ITG och Göteborgs stad men även rent numeriskt. Programmet finns på tre skolor och har tydligt fokus och profil vilket uppenbarligen ger goda resultat. Teknikprogrammet (TE) är det elevmässigt största programmet för NTI och här lyckas man inte lika väl som IT- Gymnasiet eller Göteborgs stad. El- och energiprogrammet (EE) har ännu lägre resultat i förhållande till TE men om vi jämför med IT- Gymnasiet har de faktiskt bättre utfall på EE än TE. 31

32 Samhällsvetenskapliga programmet (SA) finns endast på NTI Mediegymnasiet och har högre värde än snittet för Göteborgs stad men lägre än IT- Gymnasiets snitt. Avslutningsvis estetiska programmet (ES) som för NTI:s del klart ligger över Göteborgs stad men efter IT- Gymnasiet. Fördelning gymnasieexamen teknikprogrammet (TE) % gyex TE Umeå Stockholm Sollentuna NTI Falun Kronhusg Malmö Luleå Södertälje Eskilstuna Sundsvall Lund % gyex TE Det är endast tre av skolorna som ligger över NTI:s snitt (benämnt NTI i tabellen ovan) och tack vare att den överlägset största skolan, NTI Stockholm, har så goda resultat drar detta upp snittet för NTI som helhet. 32

33 Fördelning gymnasieexamen el- och energiprogrammet (EE) % gyex EE Falun Eskilstuna Kronhusg Sollentuna Malmö Stockholm Södertälje NTI Umeå Lund Sundsvall Luleå % gyex EE Det föreligger stora skillnader mellan enheterna avseende gymnasieexamen på EE. Lund och Sundsvall har låga resultat även på detta program. Luleå har lyckats dåligt med EE men bättre med TE och samma gäller för NTI Stockholm. Eskilstuna och Falun å andra sidan har lyckats betydligt bättre med EE än med TE och detta är något för skolorna att fundera och analysera. Varför är skillnaderna stora på samma skola mellan olika program? Fördelning gymnasieexamen estetiska programmet (ES) % gyex ES Umeå Eskilstuna Stockholm NTI Falun % gyex ES Mediegymn Luleå Sundsvall

34 Fördelning gymnasieexamen handels- och administrationsprogrammet (HA) % gyex HA Handels Kronhusg NTI % gyex HA Sollentuna Avslutningsvis finns samhällsvetenskapliga programmet (SA) på endast en skola, Mediegymnasiet i Göteborg, och resultatet där är 71,9 % Spridningstabell gymnasieexamen enhetsnivå Aktuell skolforskning visar på att skillnaderna är större inom en skola än mellan skolor. Det är intressant att jämföra hur det ser ut på respektive skolenhet och fundera över vilka slutsatser vi kan dra av detta. För NTI- gymnasiets del ser det ut som följer: Enhet Lägst Mellan Högst Skillnad Malmö 67,4 (TE) - 69,4 (EE) 2 Sollentuna 66,7 (HA) 70,7 (EE) 70,8 (TE) 3,1 Lund 46,2 (TE) - 50 (EE) 3,8 Södertälje 61,6 (TE) - 66,7 (EE) 5,1 Mediegymn. 66 (ES) - 71,9 (ES) 5,9 Kronhusgatan 69,3 (TE) 72 (EE) 78,6 (HA) 9,3 Stockholm 68,9 (EE) 81,5 (ES) 84,4 (TE) 15,5 Falun 68,8 (ES) 69,2 (TE) 87,5 (EE) 18,7 Sundsvall 42,1 (EE) 56,3 (TE) 63,2 (ES) 21,1 Luleå 33,3 (EE) 63,2 (ES) 63,3 (TE) 30 Eskilstuna 51,7 (TE) 85,7 (ES) 100 (EE) 48,3 Umeå 50 (EE) 85,7 (TE) 100 (ES) 50 Sammanlagt 5 st TE, 4 st EE, 2 st ES, 1 HA 5 st EE, 3 st TE, 3 st ES, 1 HA 34