Inledning. Christine Kastner Johnson Utbildningsdirektör för IT- Gymnasiet

Transkript

1 Huvudmannarapport 2014/2015

2 Inledning IT- Gymnasierna har funnits i över 17 år. Intresset för våra utbildningar bland eleverna har varit stabil över åren och vi vet att de trivs och känner sig trygga på våra skolor. Arbetsmarknaden efterfrågar våra elevers kompetens. Idag utbildas det för få elever till IT- relaterade yrken, bara sett till behovet av programmerare så ökar detta från år till år världen över. I våra skolor lär man sig att använda IT oavsett vilket program man läser. IT- Gymnasiets samhällsuppdrag är att utbilda unga människor inom IT och vårt mål är att vara Sveriges bästa IT- relaterade skolor. Vårt uppdrag och vårt kommittment är att samtliga våra elever ska vara väl förberedda för framtida studier och arbeten. Att vara bäst innebär för oss att alla elever ska lyckas med sina studier. Alla elever ska få en gymnasieexamen och alla ska få hjälp att nå så långt som möjligt i sina studier. Ännu är vi inte i mål, men vi tar steg framåt. Vi är överens om att vi genom kollegialt lärande, klok resursfördelning, formativt arbetssätt och ett klokt ledarskap med tydligt fokus på det som sker i klassrummet ska ta oss mot målet. Vi behöver hela tiden systematiskt granska oss själva, mäta resultaten, analysera och diskutera dessa med elever och personal, samt gemensamt ta fram aktiviteter för att förbättra det som inte är tillräckligt bra. Den enda vägen för att blir bäst är kvalitetsvägen. Christine Kastner Johnson Utbildningsdirektör för IT- Gymnasiet 2

3 Innehållsförteckning i ii SIRIS värden Sammanfattning 1 Syfte s.7 2 Om IT-Gymnasiet s Program s Fördelning efter årskurs s Fakta om våra skolor s Verksamhetsidé s Vision s IT-Gymnasiets kompetenser s IT-Gymnasiets erbjudande s.10 3 Mål s Våra mål i förhållande till nationella mål s.11 4 Förutsättningar s Finansiella förutsättningar s Organisatoriska förutsättningar s Personella förutsättningar s.12 5 Kvalitet s AcadeMediamodellen s ITG har omfattande kvalitetssystem s Hur vi jobbar med kvalitet s Interna granskningar s Kvalitetsrapporten s Hur förändrar vi s.22 6 Huvudmannens åtgärder och strategier 14/15 s Huvudmannens åtgärder 2014/2015 s Utfall av åtgärder 2014/2015 s Strategier s.23 3

4 7 Resultat och kommentarer s Funktionell kvalitet s Andel elever som når gymnasieexamen s Genomsnittligt meritvärde s Nationella prov s Progression s Sammanfattning funktionell kvalitet s Ändamålsenlig kvalitet s NKI och upplevd kvalitet s.53 8 Huvudmannens åtgärder 2015/2016 s Målsättning 2015/16 (funk.kval, NKI, NMI) s Hinder för att nå målsättning 2015/2016 s Aktiviteter/åtgärder från huvudmannen 15/16 s Till sist s.62 4

5 i SIRIS Värde Då skolorna arbetar med sina kvalitetsrapporter och lokala arbetsplaner saknas officiella värden avseende funktionell kvalitet d.v.s. andel elever med gymnasieexamen samt genomsnittliga betygspoäng. AcadeMedia samlar in det underlag skolorna skickar till UHR och tar utifrån detta fram preliminära värden och det är dessa värden som denna huvudmannarapport baseras på. I december kommer de officiella resultaten och därför läggs dessa in först i huvudmannarapporterna. Skillnaderna är oftast små varför de preliminära resultaten får kvarstå samt att det skulle vara ett alltför omfattande och tidsödande arbete att göra om hela huvudmannarapporten. Analyser och slutsatser ändras inte p.g.a. dessa mindre förändringar avseende den funktionella kvaliteten. Då det gäller upplevd- samt ändamålsenlig kvalitet är dessa värden korrekta från första början. I tabellen nedan anges de officiella värdena samt differensen till de värden som anges i denna huvudmannarapports centrala del. Skola Gymnex Differens GBP (avgbet) Differens Genom- strömning ITG 86,7% + 1,1 13,1 +0,2 70,6% Göteborg 95,6% 0 14,4 0 90,9% Helsingborg 94,5% +1,5 14,1 +0,2 83,9% Karlstad 77,8% 0 12,5 0 63,2% Kristianstad 100% 0 12,3 0 72,7% Sundbyberg 74,4% +0,6 11,4 +0,2 67,1% Södertörn 88,1% +1,9 13,6-0,2 64,8% Uppsala 92,6% - 1,2 13,7 +0,1 61,3% Västerås 78,6% - 1,4 11,5 +0,7 67,2% Åkersberga 62,5% +2,5 12,3 +0,4 i.u. Örebro 71,8% +1,1 12,5 +0,5 51 % Skövde 89,7% +6,4 12,9 +0,4 61,7% I tabellen ovan så anges differensen avseende gymnasieexamen i procentenhet medan differensen rörande genomsnittlig betygspoäng (GBP) är numerisk enhetsskillnad. Anledningar till differensen kan vara flera, dels kan de bero på att årets insamling krävde handpåläggning från skolornas sida varför risken för fel beroende på den mänskliga faktorn ökar, dels kan skillnaderna bero på att vissa elever gjort prövningar efter det att de tagit studenten och på så sätt har resultaten förbättrats. Generellt innebär dock en ökad andel elever som nått gymnasieexamen att mörkertalet ökat, d.v.s. en större andel av eleverna har inte fått avgångsbetyg då andel elever med gymnasieexamen baseras på populationen som fått avgångsbetyg. Med andra ord så kan en skola få ökade officiella värden om fler elever får streck i någon kurs. Sett till enhetsnivå är differenserna relativt små avseende gymnasieexamen. ITG Skövde har störst skillnad och denna skillnad måste noggrant förklaras. I värsta fall skulle denna differens kunna bero på fel i studieplanerna för eleverna på ett program men sannolikt är så icke fallet då ökningen trots allt är relativt blygsam. 5

6 Ser vi till differensen avseende GBP är denna mindre då populationen påverkas något mindre än om vi hade jämfört GBP baserat på examensbevis. Största förändring återfinner vi på ITG Västerås med en ökning på 0,7. Västerås har minskat sin andel elever med gymnasieexamen med 1,4 procentenheter och sannolikt har de elever som fallit bort haft låg GBP vilket innebär den relativt stora ökning av GBP baserat på avgångsbetyg vi nu ser. Generellt föreligger dock det motsatta sambandet d.v.s. ökad andel elever med gymnasieexamen = ökad GBP både avseende examensbevis och de som fått slutbetyg. Genomströmning är ett mått som inte berörs i denna huvudmannarapport. Rikets snitt är 73,7% medan AcadeMedias snitt är 71,8%. ITG som varumärke ligger lägre, 70,6 %. Anledningarna till detta kan vara flera, dels kan det bero på skolornas storlek d.v.s. upplever en elev att denne är på fel program är möjligheterna att byta program på en ITG- skola mindre då det oftast inte finns så många program att välja mellan. Att elever byter program behöver i sig inte vara fel men det är viktigt att skolorna ser över sina budskap och att det tydligt framgår vad programmen innebär. Om elever däremot byter program och skola av andra anledningar ex dålig undervisning, svagt stöd eller stökig miljö är det förstås alarmerande. Samtliga IT- Gymnasier håller dock avslutningsintervjuer med de elever som avbryter och AcadeMedia centralt genomför i skrivande stund ytterligare intervjuer och uppföljning med dessa elever och det finns inget i nuläget som tyder på att byten från ITG sker av missnöje. ii Sammanfattning av huvudmannarapporten ITG har nöjda medarbetare där 76 % ger betyget 7 eller högre avseende nöjdhet och 78 % av medarbetarna ger sin arbetsgivare/rektor betyget 7 eller högre. Den upplevda kvaliteten bland eleverna visar att eleverna trivs och att de upplever sin studiemiljö som god. Nöjdheten är generellt god och ligger klart över AcadeMedias snitt med det föreligger såklart skillnader mellan skolorna. Sett till den funktionella kvaliteten har andelen elever som nådde gymnasieexamen ökat med 4 procentenheter jfr med föregående år, och andelen elever som inte fick avgångsbetyg (2500 poäng) ligger betydligt lägre än AcadeMedias snitt. Kvaliteten är fortfarande för ojämn mellan skolorna. ITG har dock flera skolor; Göteborg, Kristianstad, Helsingborg, Uppsala och Södertörn som visar på stabila och höga resultat år efter år och glädjande så ökade 9 av 11 skolor sina funktionella kvalitetsresultat detta år. ITG ligger i paritet med AcadeMedias snitt avseende korrelationen mellan nationella prov och kursbetyg sett till andelen elever. I övrigt är korrelationen, precis som för AcadeMedia som helhet, något i lägre än i riket i övrigt. ITG har en tydlig tendens att skolor med lägre resultat har större avvikelser avseende korrelationen mellan nationella prov och kursbetyg. På programnivå ligger ITG över rikssnittet avseende det naturvetenskapliga programmet medan övriga program ligger under rikssnittet även om teknikprogrammet ligger i paritet med riket i övrigt. Progressionsvärdet visar på en försämring för ITG som helhet. Utifrån en samlad bedömning bestående av progressionsvärde, mörkertal och funktionella kvalitetsresultat kan vi konstatera att ITG generellt är bra på att jobba fokuserat för att alla elever skall nå gymnasieexamen. 6

7 1. Syfte Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Ovanstående uttrycks i skollagens 4 kap. Enligt 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. Det här är huvudmannens huvudmannarapport för IT- Gymnasiet ht 2014 och vt Om IT-Gymnasiet IT- Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan grundades genom ett samarbete mellan Kistas stadsdelsnämnd, globala It- företag i området och skolans grundare Jan Friman. Idag finns ca 2300 elever och 215 anställda inom IT Gymnasiet Sverige AB fördelade på följande orter: Göteborg, Helsingborg, Kristianstad, Sundbyberg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Åkersberga, Örebro, Skövde och Karlstad. 7

8 2.1 Program IT- Gymnasiet erbjuder följande program på sina skolor: Programbeteckning EE ES SA TE NA Program El- och energiprogrammet inriktning dator- och kommunikationsteknik Estetiska programmet inriktning estetik och media, musik Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning medier, information och kommunikation Teknikprogrammet inriktning informations- och medieteknik Naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap. Fördelning antal elever per program Antal elever TE EE ES SA IB NA TE är det klart dominerande programmet på IT- Gymnasiet med 1107 elever följt av EE med 646 elever, ES med 385 st, SA har 70 elever, IB har 60 st samt NA med 22 elever. 8

9 2.2 Fördelning efter årskurs IT- Gymnasiet hade i augusti elever på sina skolor. Antal elever ÅK 1 ÅK 2 ÅK 3 ÅK 4 Som diagrammet visar är det en jämn fördelning mellan årskurs 1-3 och fördelningen i siffror är 774 elever i åk 1, 733 elever i åk 2, 728 elever i åk 3 samt 21 elever i åk fakta om våra skolor Enhet Startår Elever Programerbjudanden HT 2015 ITG Sundbyberg EE, TE, ES ITG Göteborg EE, TE, ES ITG Södertörn EE, TE, ES, SA ITG Uppsala EE, TE, ES, NA, SA ITG Västerås EE, TE, ES ITG Örebro EE, TE, ES ITG Åkersberga EE, TE, ES ITG Helsingborg EE, TE, ES ITG Skövde EE, TE, IB ITG Kristianstad EE, TE ITG Karlstad EE, TE 2.4 Verksamhetsidé IT- Gymnasiet erbjuder IT- profilerade gymnasieutbildningar som ger elever verktyg och förutsättningar för att vara med och påverka ett snabbt föränderligt samhälle. 9

10 2.5 Vision IT- Gymnasiet ska vara det självklara alternativet för elever som väljer IT- utbildningar på gymnasienivå. Vi ska ständigt överträffa våra elevers och deras föräldrars förväntningar på en utbildning som förbereder för ett framgångsrikt studie- och yrkesliv. 2.6 ITG-kompetenser Följande kompetenser ska våra elever efter avslutad utbildning besitta och våra medarbetare besitta och förmedla: Problemlösning Eleverna ska på ett effektivt sätt kunna lösa problem självständigt och tillsammans med andra. Kreativitet Eleverna ska självständigt och i samarbete med andra kunna ge förslag på idéer och hur man kan genomföra dessa. Ansvarstagande Eleverna ska på ett självständigt sätt kunna ta ansvar för sina studier, sin hälsa, sina beslut och sina handlingar. Social kompetens och kommunikativ förmåga Eleverna ska kunna samspela och kommunicera med andra personer enligt de demokratiska principer och värden vårt samhälle bygger på. Bred IT- kompetens Eleverna ska ha en hög digital kompetens och en för utbildningen relevant kunskap om informationsteknologins användnings- och utvecklingsområden. 2.7 IT-Gymnasiets erbjudanden IT- Gymnasiets erbjudanden är verksamhetens kärnvärden, det som gör våra utbildningar unika och som beskriver på vilket sätt vi ska uppnå de mål vi har satt för dem. IT- profilerade gymnasieutbildningar IT- Gymnasiet erbjuder nationella program med en tydlig IT- profilering där informations- och kommunikationsteknik är det självklara verktyget i utbildningen. Modern pedagogik IT- Gymnasiet ska vara en föregångare inom modern pedagogik med utgångspunkt i informations- och kommunikationsteknik. För att våra elever ska nå sin fulla potential ska vi ständigt granska, utvärdera och utveckla vår pedagogik och våra verktyg. Skolkultur 10

11 På våra skolor erbjuder vi en trygg studiemiljö genom närvarande personal och öppna lokaler. Elever och personal arbetar gemensamt för att skapa en välkomnande och tillåtande skolmiljö som präglas av öppenhet, tydlighet och lyhördhet. Näringslivs- och högskoleförankrat För att säkerhetsställa att utbildningen motsvarar samhällets förväntningar och behov så samverkar IT- Gymnasiet med högskola, andra eftergymnasiala utbildningar och näringsliv. God teknisk och laborativ miljö För att eleverna ska nå målen i sin utbildning är våra skolor utrustade med mobila och laborativa miljöer med god teknisk standard. 3. Mål Huvudmål Sveriges bästa IT- relaterade utbildningar Delmål Kvalitet och effektivitet Delmål 1: Samtliga IT- Gymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå gymnasieexamen. Delmål 2: IT- Gymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen (samt ha god överensstämmelse mellan resultat på nationella prov och satta betyg). Delmål 3: Andel studerande eller yrkesverksamma 3 år efter avslutat utbildning på IT- Gymnasiet ska ligga över 95 % Delmål 4: Samtliga utbildningar ska ha ett bibehållet eller positivt förädlingsvärde (och ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt att de når sin fulla potential) Attraktivitet Delmål 5: NKI ska ligga 5 enheter över AcadeMedias snitt Delmål 6: NMI ska ligga 5 enheter över AcadeMedias snitt Delmål 7: Fyllnadsgrad 100% och kö 3.1 Våra mål i förhållande till de nationella målen Ett av syftena med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Med de nationella målen för utbildning menas de mål som anges i skollagen, läroplanerna, ämnes- och kursplanerna och andra författningar som styr verksamheten. Ytterst handlar det om att alla barn och elever ska erbjudas en likvärdig utbildning av hög kvalitet oberoende av bostadsort, kön och social eller ekonomisk bakgrund. 11

12 IT- Gymnasiets mål 1-5 tar alla hänsyn och sikte direkt på de nationella målen. Delmål 6 faller egentligen utanför men är förstås viktigt för oss då lärarna och andra anställda är vår viktigaste resurs och de som skall förverkliga målen tillsammans med eleverna. Delmål 6 berörs mera övergripande i denna huvudmannarapport. Delmål 7 är ett ekonomiskt mål som förstås också har beröring med kvalitet då en finansiell stabil grund är en förutsättning för att kunna fullgöra kunskapsuppdraget. Delmål 7 kommer dock inte beröras i denna huvudmannarapport annat än under avsnittet Förutsättningar. 4. Förutsättningar 4.1 Finansiella förutsättningar För att kunna vara framgångsrik som huvudman avseende kvalitet och kvalitetsutveckling krävs en stabil och långsiktig strategi. Det kräver också en stabil och långsiktig finansiell planering samt effektivt utnyttjande av ekonomiska resurser. IT- Gymnasiet har stark ekonomi och finansieras uteslutande av den elevpeng varje elev bidrar med. Jämna elevintag gör att de finansiella förutsättningarna är utmärkta. En av de framgångsrika strategier IT- Gymnasiet använder sig av är resursfördelning. Resursfördelningen sker dels på enhetsnivå, dels på huvudmannanivå där svagare presterande enheter tilldelas ökade resurser. Materiellt är skolorna väl rustade och varje år avsätts betydande summor till investeringar och läromedel och samtliga skolor har idag tillgång till skolbibliotek. 4.2 Organisatoriska förutsättningar Under det gångna året har det skett ett par rektorsbyten. Avseende anställda lärare har det skett få förändringar sett till IT- Gymnasiet som helhet och generellt och historiskt har det varit låg rörlighet vilket är positivt då det underlättar byggandet av redan påbörjade kvalitativa insatser. På huvudmannanivå består organisationen av en utbildningsdirektör samt en verksamhetschef. Till sin hjälp har de en stab bestående av en businesscontroller, en kvalitetscontroller, en pedagogisk utvecklingsstrateg, en HR- ansvarig, en marknadsansvarig och en marknadskommunikatör, en medicinsk verksamhetschef samt en IT- ansvarig. Utbildningsdirektören är chef över staben och staben delas med NTI- gymnasiet. Stabens primära uppgift är att få ytterligare kraft i det systematiska kvalitetsarbetet, stötta skolorna samt nå ökad måluppfyllelse. 4.3 Personella förutsättningar - En arbetsplats vi är stolta över IT - Gymnasiet har en stark företagskultur vi står för kvalitet och professionalitet i det vi gör. Att arbeta systematisk enligt AcadeMedias modell för kvalitetsarbete och följa våra strategier för kollegialt lärande och formativbedömning är viktiga framgångsfaktorer för att kunna bli ledande inom vår bransch och för att kunna rekrytera och behålla enastående medarbetare. 12

13 Personal och organisation Antal motsvarande heltidsanställningar i juni 2014 uppgick till totalt 189 FTE (full time equivalent) i juni 2015 var siffran 179 FTE det kan bedömas inom en felmarginal men vi vet att vissa enheter valt att t ex ta in inhyrdpersonal istället för att anställa när det gäller tjänster med relativt små sysselsättningsgrad samt att vissa enheter gjort justerat av bemanningen sedan förra året. ITG har 11 skolor över hela landet var av tre i Stockholmsområdet. Storleken på våra 11 enheter skiljer sig mycket vad gäller personalstyrkan den minsta enheten har en bemanning på 5 FTE och den största på 30 FTE. Andelen pedagoger av samtliga FTE:r motsvarar 80 % och föregående år var siffran 81 %. En liten nedgång som beror på de justeringar vissa enheter har gjort med personalstyrkan som exempel kan nämnas att man har anställt biträdande rektorer på flera enheter samt stärkt EHT. jun- 14 jun- 15 Motsvarande heltidsanställda, FTE* Var av lärare** 81 % 80 % Antal förstelärare? 24 Andel legitimerade lärare av samtliga lärare *** andel lärare med lärarlegitimation Antal lärare som har ansökt men ej erhållit sin lärarlegitimation från skolverket Ämnesbehöriga fördelade/ undervisningstillfälle Ca 71 % Ca 11 % Ca 71 % * FTE, Full Time Equivalent, Källa Rapport HR nyckeltal från AcadeMedia ** Pedagoger 2014 Källa: Huvudmannarapport, Pedagoger 2015 Källa: HR nyckeltal från AcadeMedia *** Källa: KOLL Personalomsättningen har ökat från föregående från 17,9 % till 26,6 % en del kan förklaras med de justeringar man har gjort på enheter för att öka andelen lärare med lärarlegitimation samt behörighetskrav. 26,6 % är en hög personalomsättning som inte är hälsosam för organisationen därför bör vi titta närmare på de bakom liggande faktorer. Personalomsättning 2013/ / ,9 % 26,6 % Den totala sjukfrånvaron för verksamhetsåret 2013/2014 låg på 2,4 % och för 2014/2015 har siffran positivt sjunkit med 0,2 procent enheter till 2,4 % 13

14 Ledarförsörjning Inom IT- Gymnasiet finns många års samlad erfarenhet av skolutveckling. Både den pedagogiska och den affärsmässiga sidan av våra chefers och blivande chefers arbete utvecklas kontinuerligt bland annat via AcadeMedias Academy interna ledarutvecklingsprogram och kurser. Under föregående år har tre av våra medarbetare deltagit i Academys talangprogram som sträckte sig från nov 2014 till maj 2015 med examination september En av dem har tagit steget vidare till en rektorsroll. Personalomsättningen bland ITGs rektorer har minskat sedan läsåret 2013/2014 vilket bör ses som en positiv utveckling. Vi räknar med att en sund personalomsättning bör ligga någonstans mellan 5 10 %. De rektorer som har slutat har inte gått vidare inom AcadeMedias andra verksamheter detta kommer vi också att titta närmare på då vi gärna vill främja den interna rörligheten och bidra till AcadeMedias samlade kompetensutveckling och karriärmöjligheter. Personalomsättning bland rektorer 2013/ / % 13 % var av gått till andra AcadeMedia verksamheter 0 % 0 % En arbetsplats att trivas på På IT Gymnasiet ska medarbetarna kunna vara stolta över sitt arbete och sitt företag, ha förtroende för sin chef samt känna glädje och gemenskap med sina arbetskamrater. Genom medarbetarundersökningen, NMI, tar vi regelbundet pulsen på stämningarna inom koncernen. På frågan om hur nöjd man är på sin arbetsplats ger 76 procent av medarbetarna betyget 7 eller högre på en skala 1 till 10. På frågan om förtroende för sin chef ger 78 procent av medarbetarna sin arbetsgivare betyget 7 eller högre. Vi har valt att utifrån vår NMI undersökning arbeta med områdena organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter och engagemang eftersom vi tror att dessa områden är särskilt viktiga för att skapa ett klimat där kollegialt lärande och formativbedömning är en självklarhet i vår undervisning. Utifrån dessa områden har skolorna fritt valt vilka frågor de ska arbeta med under innevarande verksamhetsår. För att tydliggöra NTI- gymnasiet inställning i frågor som berör medarbetarna finns riktlinjer för bland annat lönesättning, jämställdhet och arbetsmiljö. 14

15 Strategisk Kompetensförsörjning Kompetens försörjning sker genom att rekrytera intern eller extern, genom att köpa eller hyra tillfällig arbetskraft t ex genom konsultverksamhet men också genom kompetensutveckling, som i sin tur kan ske på många olika sätt. För att fortsätta vara konkurrenskraftiga och samtidigt bidra till en social hållbarhet genom att alla våra elever når sina mål, behöver vi tillgodose hela vår organisation med rätt kompetens hela vägen från organisationsnivå till individnivå. Rätt kompetens handlar för oss först och främst om att alla våra medarbetare kan och arbetar enligt de lagar, regler och krav som gäller för oss som arbetar inom skolan samt att vi följer de strategier som vi tror leder till måluppfyllelse, att alla våra elever når sina mål. För oss är det lika viktigt att vi gör rätt saker men också att vi gör det på rätt sätt det säkerställer vi genom att vi gör en rad aktiviteter på olika nivåer i organisationen. Vi ser en ökad personalomsättning bland lärare vilket vi tror kommer att öka rekryteringsbehovet näst kommande år. Vi har idag färre sökanden än tidigare på flera orter endast 1-2 sökanden/tjänst och samtliga sökanden begär högre ingångslöner än tidigare år. Bemanningen för samtliga enheter är för närvarande tillfredställande men vi har på vissa enheter en lägre andel behöriga lärare än vi önskar. Rekrytering, Kandidater med rätt profil De områden vi har identifierat som särskilt svåra att rekrytera inom är: Teknik El och energi med branschvana och praktisk kompetens Särskilt svårt är det att hitta NO och mattelärare, handelslärare, media och nätverkslärare, programmeringslärare och specialpedagoger. Kompetensutveckling aktiviteter För att stärka kompetensen och den pedagogiska utvecklingen på våra skolor arbetar vi med kollegialt lärande. För det har vi avsatt två timmar i veckan så kallad lärteamstid. Genom att genomföra interninspektioner kan vi hitta kompetensgap som finns på de krav som skolverket ställer på oss. Årliguppföljning av arbetsmiljöarbetet för att säkerhetsställa att vi arbetar enligt arbetsmiljöverkets direktiv. Under föregående år har vi också genomfört flera aktiviteter särskilt riktade till olika målgrupper för att stärka kompetensen som exempel kan nämnas Matematiklyftet och kollektivavtalsutbildning. På individnivå ska varje medarbetare ha en individuell utvecklingsplan som ska hänga ihop med skolans behov. 15

16 5. Kvalitet Enligt skollagen ska kvalitetsarbetet bedrivas både på huvudmannanivå och på varje förskole- och skolenhet. Kravet på att följa upp och utvärdera utbildningens kvalitet är inte nytt. Sedan början av talet har ansvarsfördelningen inneburit att staten anger mål, krav och riktlinjer för utbildningen. Huvudmannen ansvarar för att organisera utbildningen samt för att följa upp och utvärdera måluppfyllelsen för att vid behov kunna förbättra verksamheten så att målen uppfylls. Förskolechefer, rektorer och personal ansvarar för att tillämpa skollag, läroplaner, ämnesplaner och kursplaner samt övriga bestämmelser. Huvudmannen är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Förskolechefen respektive rektorn är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete samt för att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna. Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje barn och elev att utvecklas så långt det är möjligt i förhållande till de nationella målen. 5.1 AcadeMediamodellen IT- Gymnasiet ingår i AcadeMedia som är norra Europas största privata utbildningsaktör. AcadeMedia har cirka elever och deras föräldrar har valt AcadeMedias förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Ytterligare vuxna går på någon av AcadeMedias vuxenutbildningar. AcadeMedia finns i Norge samt över hela Sverige, från Boden i norr till Malmö i söder och arbetar alltså inom hela utbildningskedjan, från förskola hela vägen till vuxenutbildning. AcadeMedia har drygt 500 enheter och skolor, samt ungefär medarbetare (september 2015). Inom koncernen finns dryga tjugotalet huvudmän som alla har enats om samma utgångspunkter för det gemensamma kvalitets- och utvecklingsarbetet, det som kallas AcadeMediamodellen. Modellen syftar till att säkerställa att alla gör det de skall, att alla gör det bra och att alla hela tiden blir bättre på att förverkliga det uppdrag vi har. Några av AcadeMediamodellens viktigaste uppgifter är att: ü Skapa samsyn och gemensamt målfokus ü Säkerställa enhetlig kvalitetsuppföljning och transparens ü Driva systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete ü Ge trygghet och stort friutrymme till verksamheterna 16

17 AcadeMediamodellen utifrån ett kvalitetshjul 17

18 Då koncernen är stor och för att på bästa sätt kunna ta del av olika verksamheters erfarenheter så bedrivs idag ett aktivt arbete på tre nivåer Inom AcadeMedia är vi alla helt överens om att det allra viktigaste uppdraget är att få våra barn, elever och vuxendeltagare att utveckla de kunskaper, förmågor och värden som utbildningarna skall förmedla och därigenom öka deras chanser till ett fullgott liv. Därmed så är också lärandet huvudprocessen. Inom Academedia har vi enats om en gemensam kvalitetsdefinition som innehåller gemensamma kvalitetsaspekter som alla verksamheter jobbar efter: Att nå så hög måluppfyllelse som möjligt utifrån de nationella målen för utbildningen (=funktionell kvalitet), att göra det på ett sätt som vinner våra kunders/elevers förtroende (=upplevd kvalitet) och att göra våra barn/elever väl rustade att gå vidare i utbildningssystemet eller yrkeslivet och samhällslivet (=ändamålsenlig kvalitet) Lite mera utförligt innebär detta på IT- Gymnasierna Funktionell kvalitet d.v.s. hur väl lyckas eleverna i våra utbildningar. Vi mäter bl.a. genomsnittlig betygspoäng, andel som når gymnasieexamen samt tittar på utvecklingsvärde vilket innebär att vi jämför elevens betyg från grundskolan med elevens slutbetyg i gymnasiet för att se om vi lyckats förbättra elevens utfall. Vi är också noggranna med att kontrollera överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg. Upplevd kvalitet d.v.s. hur upplever våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vår 18

19 verksamhet. Allt handlar inte bara om siffror och betyg utan det är också viktigt för oss att alla trivs och känner trygghet samt att skolan är en väl fungerande social arena. Ändamålsenlig kvalitet d.v.s. vart leder utbildningen på lång sikt? Här mäter vi vad våra elever gör tre år efter att de tagit studenten. Hur många läser eftergymnasiala utbildningar? Hur många har jobb? Vilken nytta har de haft av sin utbildning på NTI och hur kan vi utveckla den ytterligare för att bättre motsvara högskolans och näringslivets krav? 5.2 IT-Gymnasiet satsar på kvalitet och har därför ett omfattande kvalitetssystem Vi eftersträvar hög kvalitet inom alla våra utbildningar och för att säkerställa hög måluppfyllelse och fortsatt skolutveckling har IT- Gymnasiet bl.a. en stab där det finns en kvalitetscontroller med specifikt med ansvar för IT- Gymnasiet och NTI- gymnasiet. I kvalitetscontrollerns uppgifter ingår bl.a. att skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och för hur enheternas kvalitetsarbete skall tas tillvara se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå Se till att rektorerna och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen Övergripande ansvar för hela verksamheten har utbildningsdirektören och det operativa ansvaret åvilar verksamhetschefen. Rektorerna har förstås också ett stort ansvar att tillsammans med sina anställda, elever och andra intressenter öka måluppfyllelsen. Verksamheter behöver ständigt utvecklas och det är viktigt att det sker i samråd med elever, föräldrar och personal. Systematiskt kvalitetsarbete är omfattande och handlar om uppföljning och analys, om delaktighet och om förändring av människors förståelse och agerande. Det handlar om att sätta in adekvata åtgärder för att nå önskad effekt och det handlar om att ha sin utgångspunkt i forskningen om lärande och skolutveckling. 19

20 5.3 Hur vi jobbar med kvalitet på IT-Gymnasiet Systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete Genomföra Dokumentamon Följa upp Resultat & måluppfyllelse Planera Dokumentamon Analysera bedöma utvecklingsbehov Uppföljning & analys IT- Gymnasiet arbetar systematiskt med uppföljning av elevers kunskapsresultat men för att möjliggöra förändringar på organisationsnivå arbetar IT- Gymnasierna också systematiskt med att analysera och utvärdera resultaten. Eleverna fyller i lokala kursutvärderingar i vilka rektor och lärare mäter hur eleverna uppfattar att undervisningen bedrivs, hur väl eleverna känner till mål och syfte samt i vilken utsträckning de kan påverka undervisningens innehåll och examinationsformer m.m. Vidare arbetar IT- Gymnasiet med Markör Marknad & Kommunikation AB och dessa genomför varje år en undersökning om hur våra elever uppfattar sin skola avseende undervisning, arbetsmiljö, anställda, trygghet och attraktivitet. Eleverna kan också påverka via klassråd, elevråd samt via utvecklingssamtal. Lärarnas uppföljning sker genom olika individuella verksamhetsuppföljningar och kvalitetsrapporter men också genom årliga pedagogiska samtal samt övriga medarbetarsamtal med rektor och kvalitetsrapporter. Skolorna arbetar även med kursutvärderingar. Markör Marknad & Kommunikation AB gör undersökningar om hur våra anställda uppfattar sin arbetssituation. Rektor sammanställer resultaten av de olika undersökningarna och uppföljningarna vilka mynnar ut i samtal där arbetslagen arbetar med utfall utifrån kunskapsresultat, nöjd kundindex och andra för verksamheten viktiga kvalitativa aspekter. Rektor sammanställer därefter en kvalitetsrapport. 20

21 Rektor ansvarar också för att EWS (Early Warning System) sköts. EWS är ett digitaliserat system där varje undervisande lärare fyller i en summativ betygsprognos för varje enskild elev. Vid risk för att eleven inte når målen rödmarkeras aktuell kurs för eleven. Rektor skall se till att eleverna får extra anpassningar och beslutar därefter, förutsatt att de extra anpassningarna inte gett avsedd effekt, om pedagogisk utredning och åtgärdsprogram. EWS- systemet ger också en bild om det finns särskilda lärare eller särskilda kurser som har bekymmer med måluppfyllelsen och rektor kan då aktivt bestämma om lämpliga stödåtgärder. Det är ett exempel på en av våra valda strategier med effektivt resursfördelande för ökad måluppfyllelse. EWS används också som stöd för det kollegiala lärandet i skolornas olika lärteam. EWS fylls i på de flesta enheterna varje månad men huvudmannen har ställt krav på tre avstämningar per läsår. I samband med de tre EWS- avstämningarna med huvudmannen så gör rektor och anställda kontinuerliga analyser av resultat och identifierar behov för ökad måluppfyllelse samt genomför åtgärder baserat på dessa analyser. Arbetet med de olika verksamhetsuppföljningarna och de övriga undersökningarna och utvärderingarna leder till ett gediget underlag för bedömning av behovet av utvecklingsinsatser för skolan på både individ-, grupp- och enhetsnivå. Till rektors stöd har IT- Gymnasiet tagit fram en enkel och systematisk uppföljningsmall som fylls i av personal vid några tillfällen per år och som hjälper rektor att under pågående läsår snabbt omfördela resurser när det gäller enstaka elever, grupper eller kurser. Huvudmannen följer upp skolornas arbete via månadsrapport från rektor i vilket rektor beskriver arbetet med strategierna och målen i de lokala arbetsplanen. Vidare skickas resultaten från respektive enhets EWS in tre gånger per år. Huvudmannen gör utifrån dessa en bedömning om särskilda resurser måste tillsättas samt har tät uppföljning på de enheter med sämre resultat. Om en skola har mera omfattande utmaningar så hjälper också olika stabsfunktioner till ex genom att besöka skolan. 5.4 Interna granskningar IT- Gymnasiet genomför interna granskningar på alla sina skolor. De interna granskningarna utgår från Skolinspektionens tillsynsmodell och gör att huvudmannen har koll på huruvida skolorna lever upp till de grundläggande krav som ställs i skollagen och andra författningar, samt om skolornas processer fungerar väl och leder till ökad måluppfyllelse. Om det upptäcks brister i exempelvis undervisningen, skolans elevhälsoarbete eller i den pedagogiska ledningen och kvalitetsarbetet på en enhet så utarbetas särskilda handlingsplaner. Identifierade brister skall vara åtgärdade inom tre månader. IT- Gymnasiets interna granskningar utförs av kvalitetscontrollern tillsammans med verksamhetschefen. De interna granskningarna ger huvudmannen en god bild av både den enskilda skolans men också varumärkets 21

22 utvecklingsområden och ger på så sätt beslutsunderlag för olika utbildningsinsatser på både lokal och övergripande nivå. 5.5 Kvalitetsrapporten Senast 1 september skall varje enskild skola ha inkommit med sin kvalitetsrapport. Rapporten innehåller historik om skolan, fakta om antal anställda och elever, vilka program som bedrivs, mål, vision och verksamhetsidé bland mycket annat. I rapporten skall rektor i samråd med elever och personal sammanställa sitt utfall utifrån formella studieresultat t ex. genomsnittlig betygspoäng och andel elever som nått gymnasieexamen. Dessutom skall rektor redogöra för korrelationen mellan resultat på nationella prov och slutbetyg. Rektor skall vidare sammanställa utfallet utifrån upplevda kvalitetsmått (NKI dvs Nöjd Kund Index)och NMI dvs Nöjd Medarbetar Index). Därefter skall utfall och genomförda aktiviteter analyseras bl.a. utifrån de individuella verksamhetsuppföljningarna och elevernas utvärderingar. Vidare skall det göras en hinderanalys för ökad måluppfyllelse och som skall fungera som stöd för kommande aktiviteter. Slutligen skriver rektor tillsammans med personal och elever sin lokala arbetsplan för det kommande läsåret innehållande aktiviteter för att öka måluppfyllelsen. 5.6 Hur förändrar vi? Då vi har reflekterat, utvärderat och analyserat samt skapat nya aktiviteter gäller det att se till att det överenskomna verkligen sker. Genom att ha stor transparens i kvalitetsarbetet och låta alla komma till tals och vara delaktiga underlättas implementeringen. Huvudmannen och rektor måste skapa möjligheter till förändring av befintlig förståelse och nya kunskapsinsikter. Detta sker genom olika utbildningsinsatser på olika nivåer, läsecirklar och genom att skapa tid och arenor för erfarenhetsutbyte både inom den egna skolan och mellan skolor men även mellan andra huvudmän. Verksamhetschefen följer månatligen upp resultat och aktiviteter via månadsrapport och månadssamtal. Av våra pedagogiska ledare önskar vi att de skall auskultera hos sina anställda och hos varandra. Inom ramen för det kollegiala lärandet auskulterar de flesta av våra lärare hos varandra och flera skolor använder videofilmning för att vidareutveckla sina lärare. Rektorerna måste synliggöra den kontinuerliga kunskapsutvecklingen och ha uppföljningssystem så att de tidigt kan omfördela/tillsätta resurser i de klasser eller till den elev eller lärare som behöver detta. Systematiskt kvalitetsarbete fordrar kontinuitet, tålamod och långsiktighet varför vi har tidsatt viktiga händelser men också slagit fast särskilt viktiga aktiviteter enligt följande: Augusti: Samtal med samtliga anställda på skolan. Genomgång av individuella verksamhetsuppföljningar, arbete med skolans kvalitetsrapport och lokala arbetsplan. Färdigställande av kvalitetsrapporten 22

23 September: Samtal med elever om innehåll i kurser, examinationsformer och upplägg. Pedagogiska samtal vilket innebär enskilda samtal mellan undervisande lärare och rektor där läraren beskriver kursupplägg, hur de arbetar med nyckelkompetenser och värdegrundsfrågor m.m. Elevråd Huvudmannarapporten skrivs. Oktober- november: Klasskonferenser, utvecklingssamtal samt auskultationer rektor- lärare men även lärare- lärare. Elevråd. EWS December: Kursutvärdering. Medarbetarsamtal (bl.a. uppföljning av de pedagogiska samtalen). Elevråd Januari- februari: Medarbetarsamtal. Elevråd. Klasskonferens. Auskultation. EWS Mars: Undersökning av Markör marknad & kommunikation. Elevråd. Klasskonferens. Auskultation April- juni: EWS. kursutvärdering. Elevråd, arbete med resultat utifrån medarbetar- och elevundersökningar. Individuella verksamhetsuppföljningar. Börja arbeta med årets kvalitetsrapport Ovanstående lista är på intet sätt fullständig utan det finns ytterligare en mängd aktiviteter som sker kontinuerligt utifrån den enskilda skolans valda strategier och aktiviteter. Betygs- och bedömningskonferenser, identifiering av elever i behov av särskilt stöd och ett välfungerande EHT- arbete måste också till men bör betraktas som hygienfaktorer och ligger därför normalt utanför kvalitetshjulet. 6. Huvudmannens åtgärder och strategier 2014/ Huvudmannens åtgärder 2014/2015 Under året har huvudmannen fokuserat på att stärka det pedagogiska utvecklingsarbetet genom att säkerställa rutiner och organisation för uppföljning och utvärdering av elevernas resultat. Detta har bland annat gjorts genom att stärka förstelärarna i sitt uppdrag, genom kvalitetssäkring och kollegialt lärande med APL- arbetet samt via en tidsstudie som avser ligga till grund för ett bättre och mer kvalitativt nyttjande av medarbetare och rektorers resurser. Ett omfattande arbete har gjorts inom arbetsmiljöområdet med fokus på medarbetarnas fysiska och psykosociala arbetsmiljö med målet att vara en så attraktiv arbetsgivare som möjligt. Vidare har en omfattande satsning på elevhälsan beslutats, och säkerställts, både ekonomiskt och organisatoriskt vilket förväntas ge resultat kommande år Utfall av åtgärder 2014/2015 Huvudmannen ser att det pedagogiska utvecklingsarbetet bär frukt genom förbättrade resultat inom områden som fullföljd gymnasieexamina, minskad F- faktor och en högre grad av kollegialt lärande. 23

24 6.2 Strategier för ökad måluppfyllelse Att skolorganisationer, skolor och lärare följer upp och kanske också mer djupgående undersöker sin praktik är inte någon ny tanke: Lärare undersöker dagligen hur effektiva deras undervisningsmetoder är, genom att observera vilka delar av lektionerna eleverna verkar förstå och vad som fortsätter att orsaka dem svårigheter. Ledare ger sina lärare hjälp och stöd i dessa undersökningar de ger dem strukturerade möjligheter att reflektera genom att granska bedömnings- informationen och fundera över hur pass effektiva olika metoder är i praktiken. Dessa undersökningar äger emellertid vanligtvis rum inom den befintliga kunskapsramen. (Vår kursivering) Helen Timperley Det professionella lärandets inneboende kraft (2013, s.32) Utifrån en analys av aktuell skolforskning antogs i juni 2013 ett antal strategier som syftar till att utmana organisationen, dess befintliga kunskapsramar (inom ett antal strategiska områden) och dess olika nivåer (ledning, stab, skolledning och pedagoger). Var och en av de fyra strategierna villkoras av en utmaning där den vetenskapliga grunden och beprövade erfarenheten uttrycks. När vi arbetar med strategierna vill vi begripa och uttrycka kunskapsluckor inom de strategiska områdena genom att, då det finns, ta stöd i evidens, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 24

25 Pedagogiskt ledarskap I den effektforskning som finns på pedagogiskt ledarskap har man kunnat identifiera fem aktiviteter med extra hög effekt på elevernas måluppfyllelse: Målsättande och tydliga förväntningar (0.42) Strategisk resursfördelning (0.31) Utvärdering av undervisningens kvalitet (0.42) Främjande och deltagande i lärares lärande och utveckling (0.84) Säkerställande av en trygg och säker miljö (0.27) Viviane Robinson, Student- Centered Leadership (2011) För att lyckas i dessa aktiviteter krävs såväl relationell kompetens som förmåga att lösa komplexa problem, men också en aktuell forskningsbaserad kunskap om hur eleverna lär sig och om hur undervisningen gynnar lärande i olika klassrumskontexter. Exempelvis är det svårt för skolledare att observera, utvärdera och säkerställa undervisningens kvalitet utan förståelse för vilken kunskap lärare behöver för att undervisa på ett bra sätt (generell pedagogisk kunskap, ämnesdidaktik, kunskap om kursplaner, hur man skapar god social ordning i klassrum, effektiv feedback med mera). Utifrån behovet av att utveckla de fem ledningsaktiviteterna som visat sig ha högst effekt på elevernas måluppfyllelse är det rimligt att tänka sig att det krävs en ny mer distribuerad förståelse av ledarskap och ledning av våra skolor där delar i det som ibland kallas för ett heroiskt ledarskap utmanas. De aktiviteter och kompetenser som behövs för en effektiv ledning av våra skolor måste troligtvis oftare sökas i fler än en person. Med utgångspunkt i Skolverkets Forskning för klassrummet, som på utbildningsdirektörens uppdrag distribuerades ut till all personal under våren 2014, påbörjades ett arbete med att utveckla organisationens förståelse av pedagogiskt ledarskap. Det introduktionsmaterial som 25

26 skapades för nya rektorer hösten 2014 tar också utgångspunkt i Skolverkets diskussion: Vi ser pedagogiskt ledarskap som ett mönster av påverkan från flera aktörer, och inte endast från en enstaka person. Genom att öka utbytet mellan skolledare och lärare i pedagogiska och didaktiska frågor uppmuntras till ökat engagemang och lärarlärande, vilket i sin tur spiller över på eleverna. Främjandet och deltagandet i det professionella lärandet underlättas om man som rektor är tydlig med vilka som ingår i den klass man lärleder. Att identifiera lärandemål för sig själv som rektor är en viktig aspekt i ledarskapet. Rektorsintroduktion (hösten 2014) I Forskning för klassrummet som blivit en central text i det strategiska arbetet beskrivs också två särskilt viktiga och utmanande kunskapsområden rörande undervisningens kvalitet lärarledd undervisning och formativ bedömning. Formativ bedömning Bild från En schematisk modell av nyckelstrategier för formativ bedömning har spelat en avgörande roll i införandet av formativ bedömning. Modellen har fördelen att den är konkret och förhållandevis lättbegriplig och också ger lärare metoder för lärarledd undervisning. Den riktar dock större fokus på att bedömning används i syfte att forma eleven än mot analyser av den roll undervisningen och lärmiljön spelar för elevernas välbefinnande och skolresultat. Frågor som handlar om hur lärare använder information från bedömningar för att analysera sin undervisning, eller hur skolledare analyserar aggregerade resultat och använder dem som en del i skolans kontinuerliga systematiska kvalitetsarbete lyser med sin frånvaro i modellen. I strategin formativ bedömning, uttrycks utmaningen som finns i att, i undervisningen, dag för dag, timme för timme, minut för minut kunna flytta fokus från lärarens bedömningar av elevers förmågor (orange pil) till undervisningens kvalitet (röd pil). 26

27 I stället för att bara leverera undervisning som man hoppas leder till lärande har formativ bedömning fokus på kontroll om lärandet verkligen händer. Detta för att läraren med stöd i en växande repertoar av undervisningsalternativ och bedömningssituationer kan korrigera sitt sätt att undervisa efter det som sker eller inte sker. Digitalt stöd för undervisning och bedömning Ett pilotprojekt som syftade till att utveckla ett digitalt systemstöd för undervisning och bedömning pågick på tre skolor under perioden ht 2013 till vt Här gjordes analysen att formativ bedömning kan få en snäv eller vid betydelse. Medan den snäva uttolkningen av formativ bedömning framstår som instrumentell, så visar den vidare uttolkningen av begreppet att det är ett komplext fenomen som rör sig på flera olika nivåer, från styrning av klassrummet å den ena sidan till lokalt utvecklingsarbete å den andra. I huvudmannens utvärdering av ett antal olika digitala systemstöd för undervisning och bedömning uppmärksammades också en tendens att formativ bedömning ibland blir liktydigt med det som är möjligt att dokumentera i digitala system. Ett antal olika mönster eller modeller i bedömningspraktiken blev också tydliga: Den aritmetiska modellen - Läraren beräknar medelvärde på prov, läxförhör, inlämningar inför den slutgiltiga betygsättningen Den blandade modellen - Läraren blandar olika underlag och elevernas personlighet, närvaro och attityder inför betygsättning Den analytiska modellen - Läraren sammanväger kunskaperna i relation till styrdokument, gör en helhetsbedömning som är skev, bred, allsidig med en mängd olika underlag inför betygsättning En förflyttning av bedömning från elevers förmågor till undervisningens kvalitet och 27

28 effektiviten: I Forskning för klassrummet förs ett närliggande resonemang. Det är tydligt att den förflyttning av fokus i bedömning som där föreslås, från elevers förmågor till undervisningens kvalitet, är en av de större utmaningarna på de olika nivåerna i organisationen. Samtidigt ser vi också ett behov av att utveckla stödet för att synliggöra och utveckla den analytiska bedömningsmodellen. Digitalt stöd för undervisning och bedömning Ett pilotprojekt som syftade till att utveckla ett digitalt systemstöd för undervisning och bedömning pågick på tre skolor under perioden ht 2013 till vt Här gjordes analysen att formativ bedömning kan få en snäv eller vid betydelse. Medan den snäva uttolkningen av formativ bedömning framstår som instrumentell, så visar den vidare uttolkningen av begreppet att det är ett komplext fenomen som rör sig på flera olika nivåer, från styrning av klassrummet å den ena sidan till lokalt utvecklingsarbete å den andra. I huvudmannens utvärdering av ett antal olika digitala systemstöd för undervisning och bedömning uppmärksammades också en tendens att formativ bedömning ibland blir liktydigt med det som är möjligt att dokumentera i digitala system. Ett antal olika mönster eller modeller i bedömningspraktiken blev också tydliga: 28

29 Kollegialt lärande En utmaning i det kollegiala lärandet är vetskapen om att de flesta av oss motiveras av begripliga och överbryggbara kunskapsluckor, men avskräcks av kunskapsavgrunder. Ett välkänt faktum i aktuell skolforskning är också att de kunskaper och färdigheter som utgör fokus för det kollegiala lärandet ofta definieras av experter (ledare, pedagogiska utvecklingsstrateger, forskare och andra) samtidigt som detta fokus inte nödvändigtvis ger lärare specifika svar på de omedelbara krav som undervisning och lärande i klassrummet kräver. Erfarenheten av att skillnaden i undervisningskvalitet ofta är större inom våra skolor än mellan våra skolor ökar också komplexiteten i det kollegiala lärandet. En förutsättning för kollegialt lärande är att skolledare skapar gemensamt utrymme för kunskapsfördjupande möten för lärarna på våra skolor. Under läsåret 2014/15 fördjupades en ordning med två timmars lärteamstid per vecka genom att de allra flesta av våra matematiklärare (79) genomförde Matematiklyftets moduler Undervisa matematik utifrån förmågorna och Bedömning för lärande och undervisning i matematik. I de lärteam som inte fick innehållet från modulerna i Matematiklyftet blev det en utmaning för förstelärare och rektorer att hitta ett relevant innehåll i parallell- processer till Matematiklyftet. Ett antal skolor använde här Karlstad universitets och Skolverkets webbaserade kurs om bedömning och betygssättning. Läs mer här. Andra vanliga tematiseringar i lärteamsarbetet var gemensam läsning och diskussion av forskningstexter kring bedömning för lärande, feedback, mindset och motivation i syfte att utöka repertoaren av undervisnings- och bedömningsalternativ. Den undersökande och kunskapsbildande cykeln Den undersökande och kunskapsbildande cykel som introduceras hösten 2013 då förstelärare och rektorer fick möjlighet att läsa Helen Timperleys Det professionella lärandets inneboende kraft utgör organisationens allra viktigaste stödstruktur och utmaning. Bilden nedan är hämtad ur Skolverkets Forskning för klassrummet. 29