SL Trafiknämnden

Transkript

1 Trafiknämnden OKTOBER

2 2 (26) Innehållsförteckning 1. Resultatuppföljning januari-oktober och förväntad utveckling Sammanfattning Väsentlig avvikelse utfall mot periodiserad budget (mkr) Väsentlig avvikelse årsprognos mot årsbudget (mkr) Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken Investeringar Prognos Budget Produktionsredovisning Kollektivtrafik på land Färdtjänsttrafik Kollektivtrafik på vatten Fördjupad analys resultatutveckling Ledningens åtgärder Bilaga 1 - SL-koncernen Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten Bilaga 3 - Waxholmsbolaget... 26

3 3 (26) 1. Resultatuppföljning januari-oktober och förväntad utveckling 1.1 Sammanfattning Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 2012 Utfall Budget Nuvarande PR Fg mån PR Det samlade resultatet för trafiknämndens verksamhetsområde uppgår till 21 mkr per oktober jämfört med budgeterat 99 mkr, en avvikelse på 78 mkr. Verksamhetens intäkter uppgår till mkr jämfört med budgeterat mkr, en avvikelse med 375 mkr. Verksamhetens kostnader uppgår till mkr jämfört med budgeterat mkr, en avvikelse med 233 mkr. Kapitalkostnaderna uppgår sammantaget till mkr jämfört med budgeterat mkr, en avvikelse med 63 mkr. Årsprognosen visar ett nollresultat i överensstämmelse med budget och med tidigare avgivna prognoser för året. För att nå det prognostiserade resultatet krävs att pågående och planerade åtgärder för att öka intäkter och minska kostnader fortsätter och ger avsedd effekt under året. Se vidare avsnitt 3 Ledningens åtgärder.

4 4 (26) 1310 Periodens budget 1210 Resultaträkning (Mkr) Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag Biljettintäkter/resenärsintäkter Uthyrning fordon Uthyrning lokaler Reklam Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Köpt landtrafik (SL) Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor (Ftjv) Köpt sjötrafik (WÅAB) Drift och underhåll Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Reavinst/reaförlust/ Avskrivningar Finansnetto Ägartillskott till följd av extraord poster 75 Resultat Förändr Prognos Budget Bokslut 2012

5 5 (26) 1.2 Väsentlig avvikelse utfall mot periodiserad budget (mkr) Textkommentar till avvikelser (mkr) Intäkt else Ack utfallperiodbudget Kostnad else Ack utfallperiodbudget Resultat else Ack utfallperiodbudget Beslut av LF/LS (Belopp) Biljettintäkter/resenärsintäkter: För SL huvudsakligen förändrad redovisningsprincip för Reskassa ca -162 mkr, för högt antagande om resande ca -143 mkr, sms-biljetter/förköp inkl överströmningseffekter samt övrigt, -60 mkr Uthyrning fordon: Ökad uthyrning, etanolbussar till Keolis Uthyrning lokaler: vidaredebitering drivström till MTR -94 mkr, bokförd under Övriga intäkter (budget under Uthyrning lokaler) Reklam: -2-2 Övriga intäkter: SL, högre intäkter från försäljn av biogas till bl a trafikentrepr +44 mkr, lägre näringsbidrag -27 mkr, lägre försäljn avseende lager och produktionsstöd -46 mkr med mera. Tillkommer intäkt från MTR +94 mkr, se ovan Uthyrning lokaler Personalkostnader: Lägre kostn inom TF pga underhållspersonal/produktionsstöd som övergått till entreprenörer samt vakanser, högre kostnader för Inhyrd personal pga vakansläget Köpt landtrafik: Lägre kostnader för index, incitament, ny avtalskonstruktion, trygghetsåtgärder, Contact Center, biljettkontroll m.m. Högre kostnader för miljöbussar, utökad busstrafik, Uppsalapendeln, pendelbåt m.m Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor: Större resevolym och något högre kostnad per resa. Fler sjukresor och något färre färdtjänstresor. Omfördelning av färdtjänstresande från taxi till rullstolstaxi Köpt sjötrafik: Lägre kostn för managertrafik 7 7 Drift- och underhåll: Lägre kostnader än budget huvudsakligen avseende planerat underhåll samt upplösning av avsättning för underhåll av pendeltågsvagnar Övriga kostnader: Ökade kostnader bland annat för biogas till busstrafiken -37 mkr och trängselbussar -13 mkr (motsvaras av intäkter för biogas respektive för "trängselförsöket"). Differens avseende deb tid i investeringsprojekt uppgår till -28 mkr Avskrivningar: Ökade kostnader avskrivningar för SL och ngt minskade för WÅAB Finansnetto: Lägre marknadsräntor påverkar leasingoch lånekostnader Summa avvikelse

6 6 (26) Verksamhetens intäkter Biljettintäkterna understiger periodens ackumulerade budget med 366 mkr. Detta förklaras av att försäljningen av periodbiljetter, sms-biljetter inklusive överströmningseffekter, reskassa och flera andra biljettyper är lägre än budgeterat. En orsak till avvikelsen är att budgeten baserades på ett för högt antagande om resandeökning. Flera större förändringar har också skett under året, bland annat förändrat förfarande vid sms-köp och införandet av reskassa, där effekterna var svåra att förutse och i vissa fall inte beaktats i års budget. Oktober som enskild månad visar lägre biljettintäkter med cirka 46 mkr jämfört med budget vilket är ett något större bortfall än tidigare månader. Den för höga resandeprognosen påverkar med cirka 11 mkr medan ungefär 10 mkr beror på icke budgeterad förändrad redovisningsprincip för Reskassa. För en utökad analys vad gäller biljettintäkter från SL-trafiken, se vidare avsnitt 1.4 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken. Färdtjänstens resenärsintäkter/biljettintäkter överensstämmer med budget. Ökade intäkter till följd av en ökad volym sjukresor balanseras av minskade intäkter för en minskad volym färdtjänstresor. Sjötrafikens biljettintäkter är 1 mkr högre än budgeterat. elsen gäller hamntrafiken och beror på ett högre resande än planerat. Kontant betalande resenärer står för 53 procent och resenärer med SL-kort 47 procent av intäkterna. I skärgårdstrafiken pågår sedan 1 oktober ett försök med halverad taxa. En jämförelse av ackumulerat intäktsutfall mellan oktober och september mot budget och föregående år visar en försämring med 0,3 mkr i båda fallen. För perioden oktober-december antogs försöket medföra en intäktsminskning med 2 mkr. Intäkter från uthyrning av lokaler understiger budget vilket huvudsakligen beror på ändrat redovisningssätt vad gäller fakturerad drivström till MTR. Intäkten på 94 mkr är bokförd under övriga intäkter. Övriga intäkter inom kollektivtrafiken på land överstiger budget till stor del beroende på ökad försäljning av biogas till trafikentreprenörer med 44 mkr per oktober. Motsvarande högre kostnad för inköp av biogas finns under övriga kostnader. Obudgeterade stationsavgifter från Upplands Lokaltrafik ökar intäkterna med 31 mkr. Vidare tillkommer intäkter med 94 mkr avseende försäljning av drivström till MTR vilka är budgeterade under uthyrning av lokaler.

7 7 (26) Enligt beslut i skiljedom har en engångssumma på 36 mkr utbetalats till MTR för hjälpkraft och värme för tiden fram till april Intäkter avseende näringsbidrag är lägre än budget, 27 mkr. Dessa är svåra att uppskatta i tiden. Intäkter från debiterad tid i investeringsprojekt redovisas under övriga kostnader. Då personal inom trafikförvaltningen övergått till entreprenör i samband med nytt underhållsavtal uteblir budgeterad intäkt från försålda tjänster inom området produktionsstöd vilket innebär en negativ budgetavvikelse med cirka 46 mkr. Färdtjänstens intäkter för sålda tjänsteresor understiger budget på grund av vikande efterfrågan. Kostnaderna för tjänsteresor minskar motsvarande. Försäljning av övriga tjänster inom sjötrafiken är 2 mkr högre än budget och avser restaurangverksamhet ombord på egna fartyg. Verksamhetens kostnader Verksamhetens personalkostnader understiger budget. Lönekostnaderna ligger under budget, vilket huvudsakligen förklaras av att underhållspersonal inom trafikförvaltningen övergått till entreprenörer i samband med nytt underhållsavtal, UH2012, men också till följd av vakanser. Även övriga personalkostnader såsom utbildning, konferenser samt pensionskostnader understiger budget. Kostnader för inhyrd personal är högre än budget till följd av vakansläget under året. Kostnaderna för köpt landtrafik uppgår till mkr och är 42 mkr lägre än budgeterat. elsen avser främst kostnader för index, incitament samt kostnader reglerade av grundavtalen. Indexkostnaderna understiger budget. Indexkorgens olika delar har inte utvecklats på det sätt som antogs i budgeten, framför allt beträffande kostnader för drivmedel och el, men också konsumentprisindex och arbetskraftskostnader, som ökat mindre än beräknat. Indexkostnaderna understiger budget med totalt 96 mkr. Incitamenten är 56 mkr lägre än budgeterat eftersom entreprenörerna ej nått den kvalitetsnivå som budgeten för incitament förutsätter. Diskussion pågår om viten i anslutning till avtalsstarten i januari för busstrafiken i Norrort. Trygghetsåtgärder har inte genomförts i budgeterad omfattning. Avsatt ekonomiskt utrymme för förväntade konsekvenser av förhandlingar med Stockholmståg har ej använts, då förhandlingarna kunde avslutas redan Även kostnaderna för Contact center och biljettkontrollen är lägre än

8 8 (26) budget bland annat på grund av ett nytt fördelaktigt avtal avseende biljettkontroll samt senarelagd ny kontaktväg via Facebook. Några av trafikavtalen för buss och lokalbanor är nya för året och tillämpar en ersättningsmodell, där ersättning till entreprenören utgår från antal verifierat betalande påstigande (VBP). Den nya modellens konsekvenser har varit svåra att bedöma i förväg. Dessutom har en alternativ modell för beräkning av antal resenärer fått användas i avvaktan på att metoden för visering av biljetter säkras. Den sammantagna kostnaden för de nya avtalen (E20) understiger budget. I avvikelsen mot budget finns också ett antal budgetöverskridanden. Kostnaderna för miljöbussar ökar genom ökad ersättning till entreprenörerna via befintliga avtal eller tilläggsavtal för ökade kostnader för biogas och etanol. Vissa trafikavtal premierar trafik med miljöbussar ekonomiskt. Annat som medför kostnader utöver budget är stationsavgifter för Uppsalapendeln som ej budgeterats liksom kostnader för tillgänglighetsarbeten på Arlanda och utökad pendelbåtstrafik. Därtill kommer utökad busstrafik i Södertälje och ökat antal resande i Norrtäljetrafiken. Budgeterad avstängning av tvärbanan genomförs inte. Slutavräkningar för trafiken 2012 har därutöver blivit högre än beräknat. Kostnaderna för köpt färdtjänsttrafik inklusive sjukresor uppgår till 989 mkr och överstiger budget med 18 mkr eller 2 procent, huvudsakligen till följd av en ökad volym sjukresor. Volymen färdtjänstresor är mindre än budgeterat. En omfördelning av färdtjänstresandet sker dock från taxi till den dyrare resformen rullstolstaxi. Antalet resenärer med färdtjänsttillstånd är färre än budgeterat, medan resandet per resenär ligger i nivå med budget. Sjukresekostnaderna faktureras hälso- och sjukvårdsnämnden löpande, med slutavräkning vid årsskiftet. Sjukvårdens avtalade à-contobetalningar understiger kostnadsutvecklingen under året, vilket medför en tillfällig negativ resultatpåverkan. Kostnaderna för tjänsteresor understiger budget beroende på vikande efterfrågan. Kostnaderna för köpt sjötrafik uppgår till 179 mkr och är 7 mkr lägre än budget vilket avser främst managementavtalen. elsen beror delvis på färre gångtimmar på grund av att starten för vårtidtabellen flyttades fram en vecka. I utfallet ingår högre kostnad än budget för inhyrt tonnage till följd av kapacitetsbrist och trafikstörningar under sommaren samt obudgeterad kostnad för trafiknära tjänster avseende trafikupplysning. Tjänsten har tidigare utförts av egen säsongsanställd personal och budgeterats som lönekostnad men på försök har extern leverantör anlitats. Matchning mellan kostnadsslagen sker dock ej med full täckning.

9 9 (26) Kostnaderna för drift och underhåll inom kollektivtrafiken på land understiger den periodiserade budgeten med 216 mkr huvudsakligen på grund av förskjutningar av planerat underhåll samt upplösning av avsättning för planerat tungt underhåll avseende pendeltåg X60 med 55 mkr. Lägre kostnader redovisas också för akut och felavhjälpande underhåll liksom för elenergi till följd av lägre elpriser. Sjötrafiken visar en lägre kostnad för drift och underhåll med 4 mkr främst på grund av förskjutet underhåll av bryggor och övriga anläggningar samt inredning ombord på fartygen. Underhåll genomförs under vår och höst med tonvikt på hösten, varför avvikelsen kommer att plana ut under resten av året. Drivmedelskostnaderna är lägre än budget. Priset är i medeltal 2 procent lägre än vid årsskiftet. Avseende landtrafik överstiger övriga kostnader budget. Kostnaderna för biogas till busstrafiken har ökat under året jämfört med budget, på grund av ökade volymer och pris. Kostnaderna för busstrafiken har i och med trängselförsöket ökat övriga kostnader men kompenseras av lika stora intäkter som bokförts under övriga intäkter. Intäkterna hänförs från ett näringsbidrag som erhållits för finansieringen av en utökning av busstrafiken då trängselskatten infördes. För färdtjänsttrafiken överskrids budgeten med 2 mkr till följd av obudgeterade kundförluster. För sjötrafiken är övriga kostnader likaledes 2 mkr högre än budget. Kapitalkostnader Beträffande kapitalkostnader visar finansnettot en positiv budgetavvikelse. Detta förklaras av lägre marknadsräntor vilket påverkar räntekostnaderna positivt för såväl leasingkostnader som upptagna lån med rörlig ränta. Låneportföljen är dessutom lägre än budgeterat vilket påverkar räntekostnaderna positivt. Den lägre räntenivån påverkar ränteintäkterna på banktillgodohavanden och swapkostnaderna negativt. Avskrivningarna inom SL ligger över budget till följd av investeringar som aktiverades efter tidpunkten för budget. Det råder viss förskjutning av investeringar inom sjötrafiken, främst för det nya betalsystemet, som tas i drift under våren 2014 och inte som planerats i slutet av. Detta får till följd att avskrivningarna för Wåab är lägre än budget.

10 10 (26) 1.3 Väsentlig avvikelse årsprognos mot årsbudget (mkr) Textkommentar (avvikelser i mkr) Intäkt else prognosbudget Kostnad else prognos- budget Resultat else prognosbudget Beslut av LF/LS/ (Belopp) Biljettintäkter: Nedjustering av intäkter avseende SLtrafik, från periodkort och flertalet andra biljettyper Uthyrning fordon: Ökad uthyrning, etanolbussar till Keolis Uthyrning lokaler: Budgeterad intäkt 112 mkr för drivström till MTR finns prognosticerad under Övriga intäkter, mm Reklam: -3-3 Övriga intäkter: SL: högre intäkter från försäljn av biogas till bl a trafikentrepr +51 mkr. Tillkommer intäkt från MTR, se ovan Uthyrning lokaler med mera. Färdtjänst: Högre intäkter från sjukvården för sjukresor mm, +15 mkr Personalkostnader: Lägre kostn inom TF pga underhållspersonal/produktionsstöd som övergått till entreprenörer samt vakanser, högre kostnader för Inhyrd personal pga vakansläget Köpt landtrafik: Lägre kostnader för index, incitament, biljettkontroll mm. Högre kostnader för grundavtal Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor: Större volym resor och något högre kostnad per resa. Antalet sjukresor ökar medan färdtjänstresorna totalt och med taxi minskar. Rullstolstaxi ökar Köpt sjötrafik: Lägre kostnad för managementavtal 2 2 Drift- och underhåll: Lägre kostnader än budget huvudsakligen avseende planerat underhåll samt upplösning av avsättning för underhåll av pendeltågsvagnar Övriga kostnader: Ökade kostnader för biogas i busstrafiken -42 mkr, trängselbussar -18 mkr, företagsförsäkringar - 11 mkr, reaförluster, netto -20 mkr, med mera Avskrivningar: Högre investeringsvolym/aktiveringsunderlag Finansnetto: Lägre marknadsräntor påverkar leasingoch lånekostnader Summa avvikelse

11 11 (26) Årets prognos per oktober uppgår till 0 mkr och ligger därmed på samma nivå som det budgeterade resultatet och tidigare prognoser. För att nå det prognostiserade resultatet krävs att pågående och planerade åtgärder för att öka intäkter och minska kostnader ger avsedd effekt. Se vidare avsnitt 3 Ledningens åtgärder. Verksamhetens intäkter Biljettintäkterna väntas understiga budget med 414 mkr. Årets budgeterade intäkter bygger på ett för högt antagande om resandeutvecklingen i SL-trafiken. Andra förklaringar till den negativa avvikelsen mot budget är förändrad redovisningsprincip vid införandet av reskassa samt överströmningseffekter kopplade till nytt system för köp av sms-biljetter. För en utökad analys, se vidare avsnitt 1.4 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken. Färdtjänstens resenärsintäkter/biljettintäkter prognostiseras understiga budget med 3 mkr huvudsakligen till följd av att volymen färdtjänstresor minskar jämfört med budget, vilket i sin tur är en följd av att antalet tillståndshavare är färre än beräknat. Sjötrafikens biljettintäkter beräknas bli 2 mkr högre än budget till följd av ökat resande utöver budget i hamntrafiken. I prognosen har beaktats försök med halverad taxa i skärgårdstrafiken oktober-december. Uthyrning av fordon bedöms överstiga årets budget med 18 mkr till följd av ökad uthyrning av etanolbussar till Keolis medan reklamintäkterna förväntas understiga budget med 3 mkr på grund av lägre intäkter från väderskyddsavtalet. Intäkter från uthyrning av lokaler beräknas blir lägre än budgeterat. Detta förklaras främst av att vidaredebitering av drivström till MTR bokförs under övriga intäkter. Prognosen för övriga intäkter överstiger budget vilket till stor del förklaras av att vidaredebitering av drivström till MTR budgeterats under uthyrning lokaler. Färdtjänstens intäkter för att tillhandahålla sjukresor beräknas överstiga budgeten med 15 mkr vid årets slut. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ersätter enligt avtal färdtjänsten för hela kostnaden för sjukresor. Förhandlingar om kostnadsfördelningen år 2014 och framåt pågår.

12 12 (26) Verksamhetens kostnader Personalkostnader inom trafikförvaltningen bedöms understiga budget. Lönekostnaderna beräknas bli lägre än budget vilket huvudsakligen förklaras av att personal övergått till entreprenörer i samband med nytt underhållsavtal, UH2012 och därutöver vissa vakanser. Personalkostnader inom sjötrafiken prognostiseras understiga budget med 2 mkr avseende lägre kostnader för dubbelbemanning i samband med generationsskifte samt förändring av bemanning av turupplysningen under sommaren. Tjänsten har utförts av extern leverantör och kostnaden har belastat trafiknära kostnader. Vid årets slut beräknas kostnaderna för köpt landtrafik understiga budget med 117 mkr, motsvarande en procent. Index understiger budget då priserna bedöms utvecklas långsammare än budgeterat i den rådande konjunkturen. Incitamentskostnaderna beräknas understiga budget till följd av lägre levererad kvalitet än budgeterat. Pågående förhandlingar beträffande bland annat trafikstarten för busstrafiken i Norrort beräknas resultera i vite för entreprenören. Därtill kommer ett aktivt besparingsarbete inom trafikförvaltningen och SL, lägre kostnader för biljettkontroll enligt nytt avtal från årsskiftet och en avslutad förhandling med Stockholmståg, där budgeterade ekonomiska konsekvenser ej uppstår. Ökade kostnader prognostiseras främst för miljöbussar, utökad busstrafik, utökad pendelbåtstrafik, ökat resande i busstrafiken, tillgänglighetsåtgärder vid Arlanda, utebliven avstängning av tvärbanan med mera. Även kostnader för slutavräkningar gällande föregående år beräknas överstiga budget. Prognosen för färdtjänsttrafiken överstiger årsbudgeten med totalt 12 mkr. Kostnaden för färdtjänstresor och tjänsteresor är lägre än budget, medan kostnaden för sjukresor följer volymen sjukresor och överstiger budget. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska, enligt avtal, ersätta trafikförvaltningen för sjukresekostnaderna vid årets slut. Antalet färdtjänstresor förväntas bli något färre än budgeterat. De dyrare rullstolstaxiresorna ökar i antal medan antalet taxiresor minskar. Antalet färdtjänstresenärer beräknas ej nå budgeterad nivå. Den genomsnittliga kostnaden för alla typer av resor ökar jämfört med budget förutom för färdtjänstresor med taxi, vars kostnad är lägre än budget. Prognosen för sjötrafiken understiger budget med 2 mkr och avser främst lägre kostnader för managementavtalen. De nya underhållsavtalen (UH2012) som tecknats för SL, ger leverantörerna ett större helhetsansvar och nya incitament för att sköta underhållet av driften. Konsekvenserna av avtalen är svårbedömda då de

13 13 (26) innebär en förändring av kostnadsstrukturen. De förväntas dock ge kostnadssänkningar inom drift och underhåll då leverantörens helhetssyn premieras och en större framsynthet styr underhållet. Prognosen för kostnaderna för drift och underhåll inom kollektivtrafiken på land understiger budgeten med 255 mkr huvudsakligen på grund av förskjutningar av planerat underhåll samt upplösning av avsättning för planerat tungt underhåll avseende pendeltåg X60 med 55 mkr. Lägre kostnader redovisas också för akut och felavhjälpande underhåll. Även kostnadsutfallet avseende elenergi/media förväntas bli lägre än budget till följd av lägre elpriser och genom arbete med prissäkringar. Prognosen avseende sjötrafikens kostnader för drift och underhåll avviker med 1 mkr mot budget. En tidigare ej planerad kostnad för justering av angöringsområdet vid Gruvbryggan på Utö kompenseras av lägre bränslekostnader än budget. Beredskap för en snörik vinter med kyla och isläggning i skärgården ingår i budgeten. I prognosen för övriga kostnader för kollektivtrafiken på land beräknas kostnaderna bli högre än budget för biogas, trängselbussar och företagsförsäkringar. Tillkommer reaförluster vid utrangering av anläggningstillgångar, till största delen i samband med upprustning av tunnelbanans Hagsätragren. Prognosen för övriga kostnader påverkar också av ändrad redovisning av debiterad tid för arbete i investeringsprojekt. Inom sjötrafiken prognostiseras övriga kostnader till 4 mkr högre än budget främst för ökad lokalkostnad för ny terminal på Strömkajen, flyttkostnader samt slutförande av program för grafisk profil. Kapitalkostnader Lägre kapitalkostnader prognostiseras beroende på ett lägre ränteläge än budgeterat samt att låneportföljen är mindre än budgeterat. Årets helårsprognos för avskrivningarna visar en ökning med knappt 7 procent jämfört med budget. Avskrivningsunderlaget baserar sig på beräknat utfall för befintliga anläggningstillgångar samt avskrivningar för pågående och tillkommande investeringar. Prognostiserade siffror inkluderar avskrivningar på investeringar som aktiverades efter tidpunkten för budget samt förskjutning av investeringar inom sjötrafiken.

14 14 (26) 1.4 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken Biljettintäkterna i SL-trafiken visar en negativ avvikelse mot budget på 390 mkr per oktober. Två huvudsakliga förklaringar finns. Dels baserades budgeten på en för hög prognos avseende resandeutvecklingen, dels är inte redovisningen av intäkterna för reskassan desamma som för förköpsremsan vilket skapar en engångseffekt i intäkterna. Införandet av reskassan samt registreringskrav vid köp av sms-biljetter har dessutom skapat en överströmning till biljetter med lägre pris vilket medfört ett intäktsbortfall. Dessa förändringar, tillsammans med övriga avvikelser, gör att prognosen för biljettintäkterna bedöms uppgå till mkr. Det är 444 mkr lägre än budget, och något lägre än 2012 års intäkter, knappt en procent. Budgeterad resandeökning Budgeten för är baserad på en resandeökning på 3,9 procent medan senaste prognos visar på en resandeökning på 1,9 procent. Förändringen beror framförallt på att den förväntade ökningen i trafikutbudet inte har genomförts i antagen takt. Effekten av detta, tillsammans med effekten av ett lägre utfall 2012 än vad som var känt vid beräkningen, ger en budget som är cirka 167 mkr för hög. Förändrad princip vid bokföring av intäkt från reskassa Under 2012 introducerades reskassa i liten skala. Volymerna ökade långsamt och tog inte fart förrän vid årsskiftet 2012/ och framför allt inför försäljningsstoppet av förköpsremsan den 31 mars. I och med införandet av reskassan har redovisningen av intäkter förändrats. Med förköpsremsan bokfördes intäkten vid köpet medan intäkten för reskassa bokförs först när resan genomförs, vilket ger en förskjutning av intäkten. Denna intäktsminskning beror inte på minskad försäljning utan är endast en redovisningseffekt. Utan denna förändrade princip, det vill säga om intäkterna bokförts vid laddningstillfället, hade de redovisade intäkterna för varit högre. Effekten för helåret skattas till -175 mkr. Bedömningen är dock osäker då ett förändrat resandemönster samtidigt leder till en överflyttning mellan biljettyper. Överströmningseffekter Från och med februari krävs registrering av kunden vid köp av sms-biljett vilket lett till kraftigt minskade intäkter från sms-biljetter. Detta har medfört en överflyttning till andra biljetter, där ett intäktsbortfall uppkommer i de fall överströmningen sker till biljetter med lägre pris. En överströmning märks också till 30-dagarsbiljetter från resenärer som tidigare använde förköpsremsa. Totala överströmningseffekter är i prognosen för helåret skattade till ca -60 mkr.

15 15 (26) Biljettintäkter ack oktober jämfört med föregående år Mkr 2012 Diff mkr Diff Biljettintäkter Periodkort Förköpsremsor/reskassa Zonbiljetter och kuponger Övriga biljettintäkter Biljettintäkterna per oktober visar ett utfall som understiger motsvarande period föregående år med 83 mkr. Den enskilt största förklaringsposten är den förändrade redovisningsprincipen i samband med införandet av reskassa. Förändringen har medfört en förskjutning av intäkterna under, vilken inte är kopplad till minskad försäljning utan endast förändrad bokföring. Hade dessa biljetter istället bokförts på samma sätt som förköpsremsan hade de redovisade intäkterna överstigit intäkterna 2012 med ca 80 mkr. Införandet av det nya systemet för köp av sms-biljetter i februari har lett till en kraftig minskning av sms-intäkterna. Förändringen har medfört en överflyttning till andra korta biljetter där ett intäktsbortfall uppstår för biljetter med lägre pris. En överströmning märks också från förköpsremsa till 30-dagarsbiljett.

16 16 (26) 1.5 Investeringar Trafiknämndens investeringar sträcker sig över samtliga trafikslag och fördelas per investeringstyp samt specificerade respektive ospecificerade investeringar i bilaga Trafikinvesteringar. Specificerade investeringar uppgår till 74 procent av den prognostiserade investeringsvolymen för året, resterande 26 procent består av ospecificerade investeringar, främst reinvesteringar och Waxholmsbolagets investeringar. Investeringar trafiknämnd 1310 Budget Prognos per sept Prognos per okt Förändring prognos sept- okt Upparbetningsgrad prognos * else budget Specificerade investeringar Kollektivtrafiken på land Specificerade totalt Ospecificerade investeringar Kollektivtrafiken på land ospecifcer Kollektivtrafiken på vatten Ospecificerade totalt Trafikförvaltningen nedjustering Trafiknämnden totalt Varav ersättningsinvesteringar * else mellan budget och prognos innevarande år Prognos Investeringsutfallet för årets första tio månader uppgår till mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad i förhållande till årets prognos om 86 procent. Årsprognosen per oktober uppgår till mkr och ligger kvar på samma nivå som i september. Sedan prognosen i september har ytterligare senareläggningar orsakade av överklaganden och förändringar i utbetalningsplaner gjorts som påverkar projekten och programmens tidplaner. Dessa bedöms dock ligga inom ramen för nedjusteringen för året som togs fram i samband med arbetet med förslag till investeringsplan för budgetår 2014 och planår Justeringen för kvarvarande osäkerheter som kan innebära att ytterligare investeringar senareläggs under året uppgår per oktober till 850 mkr Budget Sedan budget beslutades av landstingsfullmäktige i juni 2012 har senareläggningar på grund av av överklaganden och förändrade betalningsplaner gjorts vilket påverkar projekten och programmens tidplaner och därmed erforderligt behov av investeringsmedel.

17 17 (26) Trafiknämndens prognos för innevarande år understiger den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten med mkr. elsen kan förklaras av att landstingsfullmäktige den 18 september beslutade om justerad investeringsbudget för Beslutet innebar att trafikförvaltningens budget justerades ned med mkr utifrån en bedömning av medelsbehovet för 2012 och att budget för ökade med motsvarande belopp. elsen kan även förklaras av att förvaltningen under framtagandet av förslag till investeringsplan för budgetår 2014 och planår genomförde en bedömning av medelsförbrukningen för. Därutöver baserades den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten på de förutsättningar som gällde Sedan dess har senareläggningar orsakade av planprocesser och förändringar i utbetalningsplaner gjorts som påverkar och åren därefter. Förändringarna i årsprognosen kan främst förklaras av förändringar i Program Röda linjens uppgradering. Norsborgsdepån överklagades och innebar en försenad byggstart om minst sex månader, upphandlingen av fordonen C30 färdigställdes och vann laga kraft. Betalningsplanen i avtalet med leverantören innebar att mindre än prognostiserat förskotteras under. Nedjusteringen kan även förklaras av förseningar i leveransen av Röda linjens signalsäkerhetssystem. Flytt av budgetmedel Trafikförvaltningen lämnade under oktober in ett förslag till beslut om omfördelning av trafiknämndens budget från till kommande år inom planperioden. På trafiknämndens sammanträde den 1 oktober godkände trafiknämnden förslaget till omfördelning av budget i enlighet med trafikförvaltningens förslag, TN Beslutet innebär att investeringsmedel om totalt mkr föreslås flyttas från innevarande års budget till kommande år fördelat på planåren

18 18 (26) 1.6 Produktionsredovisning Produktionsredovisning för kollektivtrafik 1310 Periodens budget 1210 på land, tusental: Genomsnitt påstigande en vintervardag * Resenärer en vintervardag * för resenärer med funktionsnedsättn: Antal resenärer/tillstånd 31 oktober Totalt antal resor, tusental ** på vatten: Passagerare tusental varav skärgårdstrafik varav hamntrafik * Prognos och budget avser vintervardagar d v s tertial 1 och 3. Redovisningen för kollektivtrafiken på land sker med en månads fördröjning. ** Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor Förändr Prognos Budget Bokslut Kollektivtrafik på land Prognos och budget gällande resandeutveckling avser vintervardagar, det vill säga för tertial 1 och 3. Mot denna bakgrund redovisas utfallet mellan januari till och med april samt september. Oktober månads resultat är inte kvalitetssäkrat vid rapportens färdigställande. Utfallet för genomsnittligt antal påstigande en vinterdag är 4 procent högre än föregående år. Pendeltågstrafiken visar den största ökningen i antalet påstigande, vilket är en trend under året som fortsatt i september. Delvis på grund av befolkningsökning men även för den utökade pendeltågstrafiken till Uppsala. Tunnelbanan gjorde en ökning av genomsnittligt antal påstigande i september men ackumulerat ligger antalet fortfarande under föregående år. Lokalbanor, som ökat antal påstigande varje månad under första kvartalet, hade lägre antal påstigande i september jämfört med föregående år. Busstrafikens ökade antal påstigande under första tertialet har planat ut i september där antalet påstigande var ungefär lika som föregående år. Prognosen för antal påstigande ligger över budget. Detta beror bland annat på befolkningsökning och därmed en förväntad resande- och påstigandeökning Färdtjänsttrafik Antalet färdtjänstresenärer uppgår till , vilket är 615 fler än i slutet av oktober 2012 och 533 färre än budgeterat. Vid årets slut beräknas antalet resenärer till mot budgeterade , en skillnad motsvarande en procent. Det totala antalet utförda resor till och med oktober månad överstiger budgeterad resevolym med 2 procent och resevolymen vid samma tidpunkt

19 19 (26) föregående år med 3 procent. Budgeterad reseökning uppgår till 2 procent på helår. Volymen sjukresor överstiger budget medan antalet färdtjänstresor är något lägre än budgeterat. Bland färdtjänstresorna minskar taxiresorna medan resorna med rullstolstaxi ökar. Antalet tjänsteresor är något lägre än budgeterat. Jämfört med utfallet per oktober föregående år ökar såväl färdtjänst- som sjukresor. Färdtjänstresor med taxi minskar dock något. Prognosen för resevolymen innebär en ökning av den totala resevolymen med en procent gentemot budget. Antalet sjukresor beräknas öka med medan antalet färdtjänstresor minskar med Kollektivtrafik på vatten Antalet resenärer i sjötrafiken är 3 procent högre än budget, det vill säga passagerare. Ökningen får tillskrivas den varma och soliga sommaren som dröjde sig kvar en bra bit in i september. Ett försök med halverad taxa under oktober-december förväntas öka antalet passagerare. Jämfört med föregående år är antalet resenärer 8 procent högre vilket motsvarar passagerare I skärgårdstrafiken budgeteras en resandeökning under med 6 procent jämfört med utfallet Budgeten beräknas utifrån ett genomsnittligt resande de senaste fem åren. Att ökningen är förhållandevis hög beror på att resandet under 2012 var lägre än normalt. Utfallet hittills är 1 procent högre än periodens budget, dvs passagerare. Vid jämförelse mellan oktober månad och 2012 noteras en ökning med 15 procent vilket motsvarar passagerare. Ökningen har sannolikt samband med försöket med halverad taxa. Jämfört med föregående år är antalet resenärer 7 procent högre dvs passagerare. Budget för resande i hamntrafiken beräknas på ett genomsnittligt resande de senaste tre åren. Denna metod ger en budgeterad ökning för med 3 procent. Utfallet hittills är 5 procent högre än periodens budget eller passagerare. Jämfört med föregående år noteras en ökning med 8 procent motsvarande passagerare. Kontant betalande resenärer har ökat med 10 procent och resande med SL-kort med 7 procent jämfört med samma period föregående år.

20 20 (26) 2. Fördjupad analys resultatutveckling 400 Resultat i utfall och prognos År 2010 Ackumulerat resultat (utfall) Resultat återstående månader Årsresultat alternativt årets prognos År År År Per oktober månad gjordes ett mer omfattande månadsbokslut, i ett proaktivt syfte inför arbetet med årsbokslutet. Detta tillsammans med besparingsåtgärder, beskrivna i avsnitt 3 Ledningens åtgärder, ger förutsättningar för att uppnå det prognostiserade årsresultatet. Att jämföra med tidigare års resultat för återstående månader blir därmed inte fullständigt relevant.

21 21 (26) 3. Ledningens åtgärder Prognostiserade biljettintäkter för SL-trafiken understiger budget och beräknas ligga något under 2012 års intäkter. Budgetavvikelsen beror på att budgeten för utgår från en beräknad resandeökning på 3,9 procent, vilket baserats på ett förväntat ökat trafikutbud som inte genomförts i antagen takt. Därtill kommer att intäkterna för reskassan redovisas i resultaträkningen först när resan sker och inte vid försäljningstillfället. Alternativet att i stället redovisa försäljningen av reskassa som intäkt vid försäljningstillfället har utretts, men resultatet av utredningen är att nuvarande redovisningsprincip kvarstår. Åtgärder genomförs successivt för att uppnå ett resultat i balans. Ett särskilt åtgärdsprogram har inletts för att bland annat se över nuvarande biljettsortiment med syfte att öka försäljningen. Exempel på åtgärder är införandet av nya produkter som engångskort. I detta program ingår också åtgärder för att öka försäljningen till företag och nya kunder. Åtgärderna sträcker sig över innevarande år och Särskild uppmärksamhet riktas mot funktionalitet beträffande biljettsäkring av såväl accessmaskiner som handburna viseringsenheter, vilka visat alltför stora felfunktioner med minskade intäkter som följd för lokalbanor och busstrafik. Åtgärderna omfattar förbättrad programmering, förbättrade rutiner samt nyanskaffning av utrustning. Dessa åtgärder sker i samråd med trafikentreprenörerna. Införande av nya handburna viseringsenheter sker under hösten. Återkommande utbildning i dialog med trafikentreprenörerna sker för att utbilda om reskassan och vikten av intäktssäkring och kundinformation. Ett omfattande informationsprogram för olika resenärsgrupper är också under införande. En utökning av biljettkontroller genomförs under hösten för att ytterligare säkra våra intäkter. Beslutade åtgärder enligt ovan följs löpande upp inom trafikförvaltningen och i affärsrelationen med trafikentreprenörerna. Ett omfattande arbete sker också för att reducera kostnader med fokus på kostnader som har begränsad påverkan på trafiken och våra resenärer. Visst planerat underhåll skjuts framåt i tiden och användningen av specialistkonsulter ses över och begränsas. Inom trafikförvaltningen sker en åtstramning vad gäller konsulter och inhyrd personal, begränsningar i resande samt allmän återhållsamhet.

22 22 (26) Ett särskilt arbete genomförs för att fastställa rutiner för att säkerställa att rättvisande prognoser för resandeutveckling läggs till grund för såväl budgetarbetet som förslag till åtgärder för att öka kollektivtrafikens andel av den totala trafiken. Särskild kontroll är genomförd för att korrekta siffror är införda i 2014 års budget. I syfte att minska risker avseende redovisning av projekteringar sker dialog med revisorerna. Lekmannarevisorerna bedömde i sin årsrapport för 2012 att den interna styrningen och kontrollen var inte helt tillräcklig. Det var dock en förbättring jämfört med året innan då bedömningen var otillräcklig. Ett omfattande arbete pågår inom trafikförvaltningen för att genomföra de rekommendationer som revisorerna lämnat. Förvaltningschefen har beslutat att låta genomföra en så kallad hard-close granskning, i syfte att identifiera eventuella revisionsfrågor i god tid före årsbokslutet så att dessa kan hanteras. Den auktoriserade revisorn har fått i uppdrag att utöver den ordinarie granskningen av årsbokslut, granska utvalda balans-och resultatposter i trafikförvaltningen och koncernens större bolag per 31 oktober. Särskild uppmärksamhet kommer också att ägnas åt hantering av formalia mellan framförallt trafikförvaltningen och AB SL. Resultatet av denna särskilda granskning kommer att rapporteras till förvaltningschefen med främsta syfte att verifiera väl fungerande rutiner eller där det behövs, lämna förslag till förbättringar. Eventuella åtgärder från förvaltningschefens sida kommer att vidtas innan årsbokslutet. I december 2012 fattade trafiknämnden beslut om internkontrollplanen för i syfte att förebygga och hantera identifierade risker i verksamheten. Uppföljning och rapportering till styrelse/trafiknämnd görs i samband med årsbokslut. Den 1 juni tillträdde en Risk och kontrollansvarig (CRO), en nyinrättad tjänst inom trafikförvaltningen. CRO har sedan starten arbetat med att sätta sig in i de befintliga processerna för riskanalys, riskhantering och framtagande av internkontrollplan. För att kunna åstadkomma ett användbart resultat av riskarbetet, har CRO arbetat tillsammans med avdelningarna för att formulera verksamhetsmål som representerar nedbrytningar av de övergripande mål som trafiknämnden respektive trafikförvaltningen har formulerat. Dessa nedbrutna mål har sedan tillämpats i arbetet med att göra riskanalyser avseende verksamhetsåret 2014.

23 23 (26) För att lägga grunden till en väl fungerande riskhanteringsprocess, har intervjuer hållits med ett flertal nämndledamöter samt landstingsrevisorerna. Syftet med intervjuerna har varit att dels få information om hur riskfrågor hanteras inom trafiknämnden och dels att förmedla vissa viktiga koncept och tankar till nämndens ledamöter. Den långsiktiga planen är att riskhaneringen inom trafikförvaltningen ska vara förankrad både hos nämnden och dess ledamöter samt hos trafikförvaltningens medarbetare på alla nivåer. Förvaltningen etablerar en rutin för återrapportering av trafiknämndens förvaltningsuppdrag avseende AB SL samt arbetar med att tydliggöra gränssnitt mellan ansvar för AB SL:s styrelse respektive trafiknämnden. Vidare pågår arbete med framtagande av reviderad delegations- och beslutsordning bland annat i syfte att tydliggöra uppdelningen mellan beslut i kommunallagens mening och verkställighet En översyn pågår angående hur trafikförvaltningen ska styras av trafiknämnden. Överenskomna, mätbara och tidsatta mål ska utformas som trafikförvaltningens internt formulerade uppdrag. Bilagor 1-3 Specifikationer per verksamhet/bolag Trafikinvesteringar

24 24 (26) Bilaga 1 - SL-koncernen Resultat AB Storstockholms Lokaltrafik (Mkr) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2012 Periodiserad budget Månadens prognos Resultaträkning (Mkr) 1310 Periodens budget 1210 Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag Biljettintäkter Uthyrning fordon Uthyrning lokaler Reklam Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Köpt trafik Drift och underhåll Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Reavinst/reaförlust Avskrivningar Finansnetto Ägartillskott till följd av extraord poster 74 Resultat Anm. Personalkostnader redovisas huvudsakligen i trafikförvaltningen. SL-koncernen köper personella resurser från trafikförvaltningen, vilket redovisas och prognostiseras under övriga kostnader i tabellen ovan. Investeringar AB SL Specificerade investeringar 1310 Budget Prognos per sept Förändr Prognos per okt Prognos Budget Förändring prognos septokt Upparbetningsgrad prognos Bokslut 2012 * else budget Kollektivtrafiken på land Specificerade totalt Ospecificerade investeringar Kollektivtrafiken på land ospecifcerade Ospecificerade totalt Trafikförvaltningen nedjustering Trafiknämnden totalt Varav ersättningsinvesteringar * else mellan budget och prognos innevarande år Produktionsredovisning för kollektivtrafik Ack utfall 1310* Periodens budget Ack utfall 1210 Förändr Prognos Budget Resenärer en vintervardag Bokslut 2012 på land (tusental): Genomsnitt påstigande en vintervardag

25 25 (26) Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten Resultat Färdtjänstverksamheten (Mkr) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2012 Periodiserad ack budget Månadens prognos Resultaträkning (Mkr) 1310 Periodens budget 1210 Landstingsbidrag Resenärsavgifter Från HSN för sjukresor Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Köpt färdtjänsttrafik Sjukresor Tjänsteresor Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Reavinst/reaförlust Avskrivningar Finansnetto -1-1 Resultat Förändr Prognos Budget Bokslut 2012 elsen mot den periodiserade budgeten är -22 mkr. Intäkterna följer resevolymerna och överensstämmer i stort med budget. Färdtjänstresorna är färre och sjukresorna fler än budgeterat. Kostnaderna överstiger budget, främst till följd av en ökad volym sjukresor men också på grund av den omfördelning av färdtjänstresande som sker från taxi till rullstolstaxi. Övriga kostnader överstiger budget till följd av obudgeterade kundförluster. Sjukresor kommer att ersättas av hälso- och sjukvården vid årets slut, men à-contobetalningarna ligger ej i fas med kostnadsutvecklingen. Prognosen har skrivits ned sedan föregående månadsrapport och visar ett nollresultat. Antalet resor beräknas överstiga budgeterad volym och budgeterad prisnivå. Ack utfall 1310 Produktionsredovisning för kollektivtrafik Periodens budget Förändr Prognos Budget Bokslut 2012 För resenärer med funktionsnedsättning: Antal resenärer/tillstånd 31 oktober Totalt antal resor ** ** Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor Ack utfall 1210

26 26 (26) Bilaga 3 - Waxholmsbolaget 30 Resultat Waxholmsbolaget (Mkr) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2012 Periodiserad ack budget Månadens prognos Resultaträkning (Mkr) 1310 Periodens budget 1210 Förändr Prognos Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag Biljettintäkter/Resenärsavgifter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Köpt trafik Reparation, underhåll Driftkostnader fartyg Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Avskrivningar Finansnetto Resultat else mot den periodiserade budgeten är 16 mkr. Totala intäkter är högre än budget dels från biljettintäkter i hamntrafiken pga högre resande än planerat och dels intäkt från restauration ombord på egna fartyg. Lägre kostnad än budget noteras för köpt trafik avseende managertrafik medan anbuds- o samarbetstrafik är högre än budget. Lägre kostnad för underhåll kommer att plana ut under hösten. Drivmedelspriset är i genomsnitt 2 lägre än vid årsskiftet, vilket ger en positiv avvikelse jmf budget. Ett strategiskt arbete med företagets grafiska profil i början av året tynger utfallet för övriga kostnader. Kapitalkostnader är lägre pga ej genomförda investeringar samt lägre räntenivåer. Prognosen är 8 mkr lägre än budget och består främst av lägre drift- och kapitalkostnader. Investeringar (Mkr) 1310 Budget Prognos Bokslut 2012 Budget Sjötrafik Summa investeringar Produktionsredovisning för kollektivtrafik 1310 Periodens budget 1210 på vatten: Passagerare tusental varav skärgårdstrafik varav hamntrafik Förändr Prognos Budget Bokslut 2012

27 INVESTERINGSUTFALL PER -10. TRAFIKINVESTERINGAR INVESTERINGSOBJEKT Total utgift Investeringsutgifter Kommentarer 1. Specificerade objekt 1.1Strategiska investeringar Tunnelbana Budgeterad total utgift Ackumulerad förbrukning t.o.m Budget Bokfört t.o.m. 10 Prognos Program Röda linjen Program Spårdepåer Program Mötesplats SL Förstudie Tunnelbana till nacka Förstudie Hagastaden C20 uppgradering Pendeltåg Program Pendeltåg Program Citybanan Lokalbanor och spårvägar Program Spårväg City, etapp Program Tvärbana Norr Solnagrenen Program Roslagsbanans Utbyggnad Förstudie Spårväg syd Förstudie Roslagsbanan och Arlanda Program Slussen (TvbSickla station, buller SB) Tvärbana Norr Kistagrenen Buss Program bussdepåer Fordonsdator (Buss_PC) Handen Bussterminal Trafikslagsgemensamt Projekt SL Access Program Slussen (Söderströmsbron) Program IT med säkerhetsaspekt Summa strategiska investeringar Ersättningsinvesteringar Tunnelbana Program Röda linjen Förstudie/genomförande Hässelbygrenen Pendeltåg Program Pendeltåg Lokalbanor och spårvägar Program Roslagsbanans Utbyggnad Program Slussen ( åtg Saltsjöbanan) Buss