MÅNADSRAPPORT OKTOBER 2014

Transkript

1 SL Trafiknämnden , info punkt 17 Trafiknämnden OKTOBER

2 2 (21) SL Innehållsförteckning 1. Resultatuppföljning januari oktober och förväntad utveckling Sammanfattning Väsentlig avvikelse utfall mot periodiserad budget Väsentlig avvikelse årsprognos mot årsbudget Verksamhetens intäkter och kostnader Investeringar Produktion - Trafik Fördjupad analys resultatutveckling Ledningens åtgärder Bilaga 1 - SL-koncernen Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten Bilaga 3 - Waxholmsbolaget... 21

3 3 (21) SL Resultatuppföljning januari oktober och förväntad utveckling 1.1 Sammanfattning Trafiknämndens (TN) verksamhetsområden är trafikförvaltningen (TF) inklusive färdtjänsten, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) med dotterbolag och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB). Resultatet för perioden för trafiknämndens verksamhetsområden är 76 mkr (21 mkr föregående år) jämfört med budgeterat 0 mkr. Resultatprognosen för året uppgår fortsatt till 0 mkr (0 mkr). Investeringsutfallet uppgår till mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad om 76 procent gentemot årets prognos. Investeringsbudgeten för året uppgår till mkr. Investeringsprognosen för året uppgår till mkr och understiger därmed årets investeringsbudget med 618 mkr. Antalet resande är i nivå med föregående år. Diagram. Resultat jämfört med resultat 2013 och budget.

4 4 (21) SL Tabell. Resultat jämfört med resultat 2013 och budget. Verksamhetsinterna intäkter och kostnader ingår ej i resultaträkningen nedan. Resultaträkning Mkr Förändr % Period Utf-Perb Pr-Bu Bokslut 2013 Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag % Biljettintäkter/resenärsintäkter % Uthyrning fordon % Uthyrning lokaler % Reklam % Övriga intäkter % Verksamhetens intäkter % Personalkostnader % Köpt landtrafik (SL) % Köpt färdtjänsttrafik /Ftjv) % Köpt sjötrafik (WÅAB) % Drift och underhåll % Övriga kostnader % Verksamhetens kostnader % Avskrivningar % Finansnetto % Resultat

5 5 (21) SL Väsentlig avvikelse utfall mot periodiserad budget Resultatet för trafiknämnden uppgår till 76 mkr per oktober att jämföra med ett budgeterat nollresultat för perioden, en avvikelse med 76 mkr. Textkommentar till avvikelser (mkr) Intäkt Ack utf-ack budget Kostnad Ack utf-ack budget Resultat Ack utf-ack budget Biljettintäkter/resenärsintäkter SL: Lägre genomsnittlig intäkt per biljett (pris) och färre antal påstigande (volym) WÅAB: övergång till SL-taxa i hamntrafiken Övriga intäkter SL: Högre intäkter från försäljning, biogas och lager med mera samt lägre hyresintäkter pga senare inflytt i Ulvsundadepån än som planerats Köpt landtrafik Lägre kostnader för grundavtal E20 (busstrafik i Norrort och lokalbanor), index, trygghetsåtgärder med mera. Högre kostnader för vissa bussavtal, bl a E22 (Innerstaden och Lidingö), avgifter till Trafikverket, tvärbanans Solnagren samt slutavräkningar för Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor Högre kostnader för omfördelning av resande från taxi till rullstolstaxi. Lägre kostnader för närtrafiken Köpt sjötrafik Lägre kostnadsutveckling för managementavtal. 3 3 Övriga kostnader SL: Lägre kostnader för planerat-, akut- och felavhjälpande underhåll samt elenergi/media, personal med mera Kapitalkostnader SL: Lägre marknadsräntor påverkar leasing- och lånekostnader. Högre avskrivningskostnader Beslut av LF/LS/HSN (Belopp) Summa avvikelse

6 6 (21) SL Väsentlig avvikelse årsprognos mot årsbudget en för resultatet uppgår fortsatt till 0 mkr och ligger därmed på samma nivå som budget. Textkommentar till avvikelser (mkr) Intäkt budget Kostnad budget Resultat budget Biljettintäkter/resenärsintäkter SL: Lägre genomsnittlig intäkt per biljett (pris) och färre antal påstigande (volym) WÅAB: övergång till SL-taxa i hamntrafiken Övriga intäkter SL: Högre intäkter från försäljning, biogas och lager med mera samt lägre hyresintäkter pga senare inflytt i Ulvsundadepån än som planerats. Färdtj: Ökad ersättning från sjukvården för sjukresor Köpt landtrafik Lägre kostnader till följd av begränsad resandeökning, lägre index och ej budgeterade viten samt för ersättningstrafik som överförts från drift till investering. Högre kostnader för nytt trafikavtal (buss) och årets incitament Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor Högre kostnader till följd av omfördelning av resande från taxi till rullstolstaxi. En minskad totalvolym resor och ett överskott för närtrafiken reducerar kostnadsökningen något Köpt sjötrafik Ingen avvikelse. 0 0 Övriga kostnader SL: Lägre kostnader för planerat-, akut- och felavhjälpande underhåll samt elenergi/media, personal med mera Kapitalkostnader Ökade kostnader för avskrivningar SL. Lägre marknadsräntor påverkar leasing- och lånekostnader. 4 4 Beslut av LF/LS/HSN (Belopp) Summa avvikelse

7 7 (21) SL Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter Biljettintäkter Biljettintäkterna för hela trafiknämnden understiger periodens ackumulerade budget med 133 mkr. Biljettintäkterna för oktober månad är i SL-trafiken 12 mkr lägre än budget, vilket hittills för året, ger en ackumulerad avvikelse på -129 mkr. Ökningen jämfört med föregående år uppgår till 249 mkr där merparten, cirka 162 mkr, förklaras av förändrad redovisningsprincip vid övergång till reskassa. Justerad avvikelse mot 2013 är därmed cirka 87 mkr. Förklaringar till avvikelsen mot budget är framför allt hänförliga till en större andel biljetter till rabatterat pris (pris) och en resandedeökningen (volym) som har mattats av jämfört med åren , till viss del beroende på en mild vinter. Några längre avstängningar har också haft en viss inverkan på antalet resenärer. När det gäller biljettyper är det främst långa periodbiljetter, särskilt 30-dagars, som står för huvuddelen av avvikelsen men även reskassa uppvisar en större avvikelse. Färdtjänstens resenärsintäkter/biljettintäkter är 1 mkr lägre än budget och 2 mkr lägre än utfallet per oktober föregående år. Minskningen hänför sig till en minskad volym färdtjänstresor. Sjötrafikens biljettintäkter är 23 mkr lägre än budget. För hamntrafiken noteras en negativ avvikelse med 30 mkr och en positiv avvikelse för skärgårdstrafiken med 7 mkr. Från och med 16 juni gäller SL-taxa zon A i hamntrafiken och intäkterna tillfaller SL. elsen i skärgårdstrafiken beror på en ny avtalskonstruktion där biljettintäkterna numer tillfaller WÅAB jämfört med tidigare då intäkten ingick som del av ersättning för trafikarbetet hos vissa entreprenörer. Som en följd av detta har kostnad för köpt trafik ökat i motsvarande grad. Förändringen är föranledd av övergång till nytt betalsystem. Jämfört med samma period föregående år är intäkterna förändrade beroende på ny taxa i hamntrafiken och nya avtalsförhållanden i skärgårdstrafiken. en för de totala biljettintäkterna inom trafiknämnden ligger cirka 150 mkr lägre än budget vid årets slut. I SL-trafiken är helårsprognosen för biljettintäkter nedjusterad med 160 mkr till mkr jämfört med budgeterat mkr. Orsaken är framförallt de avvikelser som identifierats hittills under året. en för färdtjänstens resenärsintäkter utgår från en minskad färdtjänstresevolym, vilket medför att intäkterna beräknas understiga budget med 6 mkr vid årets slut. I beslutet att införa SL-taxa i hamntrafiken på Djurgårdsfärjorna föreslogs att finansiering av förändringen sker inom trafiknämnden. En negativ prognos om

8 8 (21) SL mkr har därför redovisats. Nettoeffekt per oktober mellan budgeterad biljettintäkt i hamntrafiken och ersättning från SL är 7 mkr. Övriga intäkter Övriga intäkter för trafiknämnden överstiger periodens ackumulerade budget med 33 mkr. För kollektivtrafiken på land är intäkterna högre än budget vad gäller försäljning av biogas och för lagerförsäljning. Motsvarande poster finns på kostnadssidan för inköpen. Lägre intäkter noteras för uthyrning av lokaler, 56 mkr, vilket huvudsakligen beror på en försenad inflyttning till depån i Ulvsunda. Vidare är näringsbidrag något lägre än budget. Näringsbidragen är svåra att uppskatta i tiden. Hälso- och sjukvården faktureras från och med oktober löpande för färdtjänstverksamhetens kostnader för sjukresor. Detta medför en ökning av färdtjänstens intäkter med 10 mkr i förhållande till budget. I förhållande till utfallet per oktober föregående år har intäkterna för sjukresor ökat med 16 mkr. För kollektivtrafiken på vatten är övriga intäkter 20 mkr högre än budget som en följd av ändrade taxebestämmelser för Djurgårdsfärjorna. Biljettintäkterna tillfaller SL och WÅAB fakturerar SL för resande med färjorna. Jämfört med samma period föregående år är trafiknämndens övriga intäkter på samma nivå. en för övriga intäkter för hela trafiknämnden överstiger årsbudgeten med 36 mkr. Inom SL-trafiken är högre intäkter prognostiserade för försäljning av biogas och för lagerförsäljning med mera. Motsvarande poster finns på kostnadssidan för inköp. Ett senare ianspråktagande av depån i Ulvsunda väntas däremot innebära drygt 50 mkr i lägre intäkter. Hälso- och sjukvårdens ersättning till färdtjänsten för sjukresor, beräknas ge intäkter för helåret på 12 mkr utöver budget som ersättning för ökade sjukresekostnader. Övriga färdtjänstintäkter beräknas överstiga budgeten med 1 mkr Verksamhetens kostnader Köpt landtrafik Kostnaderna för köpt landtrafik uppgår till mkr och är 33 mkr högre än budget. De största avvikelserna avser kostnader för grundavtalen -72 mkr och index 43 mkr. Enligt ett trafikavtal för busstrafik och lokalbanor (E20) ersätts entreprenören utifrån antal påstigande. Resandeutfallet hittills under året, med färre resenärer

9 9 (21) SL än beräknat, medför en lägre ersättning till entreprenören än budgeterat. Kostnadsminskningen på drygt 100 mkr motverkas av kostnadsökningar inom andra trafikavtalsområden, till exempel beträffande det nya avtalet om busstrafiken i innerstaden och på Lidingö samt för miljöbussar i södra delen av länet. Tvärbanans Solnagren har också blivit dyrare än budget till följd av ett tilläggsavtal om kilometerersättning som komplement till ersättningen per resenär. Ett nytt avtal med Trafikverket innebär höjda banavgifter och därmed ökade kostnader för pendeltågstrafiken. Även kostnaderna för Arlandatrafikens stationsavgifter har ökat. Indexkostnaderna understiger budget, då indexnivån, bland annat avseende bränsle, utvecklas långsammare än budgeterat i den rådande konjunkturen. Slutliga indexjusteringar för 2013 påverkar kostnaderna i samma riktning. Andra orsaker till minskade kostnader är influtna resterande viten avseende trafikstarten 2013 för buss- och lokalbanetrafiken i Norrort. Ersättningstrafik vid ombyggnad av Slussen har tillförts investeringsprogrammet Slussen med minskade driftkostnader som följd. Kostnaden för trygghetsåtgärder understiger budget. Behovet varierar över året. Kontrollinsatser/biljettkontroller har ej genomförts i budgeterad omfattning. Kostnaderna för årets incitament överstiger budgeten per oktober. Incitamenten varierar i storlek mellan månaderna. Slutavräkningar för 2013 avseende köpt landtrafik har blivit högre än beräknat. En budgeterad, men ännu ej genomförd besparing inom busstrafiken verkar också kostnadshöjande. Jämfört med samma period föregående år har kostnaderna för köpt landtrafik ökat med 352 mkr, 4 procent. Kostnadsökningen innefattar nya avtal, trafikförändringar och prisutveckling. Den budgeterade ökningen jämfört med bokslut 2013 är 4 procent på helårsbasis. Vid årets slut, beräknas kostnaderna för köpt landtrafik understiga budget med 38 mkr. Det minskade resandet jämfört med budget medför en minskad ersättning till entreprenörer som helt eller delvis ersätts per påstigande. Indexökningen förväntas bli lägre än budgeterade 1,2 procent. Kostnader för ersättningstrafik vid ombyggnad av Slussen har övergått till investeringsprogrammet Slussen, vilket innebär minskade driftkostnader. Högre vitesbelopp än budgeterat har utbetalats för kvalitetsbrister vid avtalsstarten i Norrort Kostnaden för trygghetsåtgärder beräknas minska utifrån avtal och kända kommande arrangemang. I motsatt riktning verkar det nya avtalet om innerstadstrafiken och busstrafiken på Lidingö (E22) som trädde i kraft i augusti och som beräknas medföra kostnader utöver vad som budgeterats. Nytt avtal med Trafikverket om banavgifter för pendeltågen ökar också kostnaderna liksom ett tilläggsavtal beträffande tvärbanans Solnagren. Incitamentskostnaderna beräknas bli högre än

10 10 (21) SL budget till följd av nya incitamentsavtal. Ökade kostnader beräknas i övrigt för ökat resande i vissa områden, miljöbussar, låggolvsbussar med mera. Köpt färdtjänsttrafik Kostnaderna för köpt färdtjänsttrafik inklusive sjukresor uppgår till mkr och överstiger budget med 23 mkr, huvudsakligen till följd av en omfördelning av volymen resande från taxi till rullstolstaxi. Resande med taxi minskar medan resande med den dyrare reseformen rullstolstaxi ökar. Resevolymen överensstämmer totalt sett med budget. Kostnaderna för färdtjänstresor överstiger budget. En lägre resevolym än budgeterat motverkas av en högre kostnad per resa. Närtrafiken kostar mindre än budgeterat. Utfallet för sjukresor överstiger budget såväl volym- som prismässigt. Sjukresekostnaderna faktureras hälso- och sjukvårdsnämnden löpande enligt nyligen avslutade förhandlingar om nytt avtal. Jämfört med motsvarande period föregående år ökar kostnaderna för köpt färdtjänsttrafik med 28 mkr avseende indexreglerade prisökningar samt den pågående omfördelningen av resevolym från resande med taxi till reseformen rullstolstaxi. Den totala resevolymen är densamma som föregående år, men med färre färdtjänst- och fler sjukresor. en för kostnaderna för köpt färdtjänsttrafik inklusive sjukresor överstiger budget med 12 mkr. Antalet sjukresor beräknas öka liksom kostnaden per resa. Samtidigt förväntas volymen färdtjänstresor minska. I prognosen ingår också omfördelningen av resor från taxi till rullstolstaxi. Köpt sjötrafik Kostnaderna för köpt sjötrafik uppgår till 211 mkr och är 3 mkr lägre än budget. elsen avser såväl personal- som teknikkostnader inom managementavtalen. Detta hänger bland annat samman med ett bra underhåll som ger hållbar drift med få tekniska incidenter. Jämfört med föregående år är kostnaden för köpt trafik 32 mkr högre, det vill säga 18 procent. erad kostnadsutveckling på helår är 16 procent, vilket är hänförligt till nytecknade kortfristiga avtal i avvaktan på nyupphandling av skärgårdstrafiken. I utfallet ingår resultatneutral kostnad för ny avtalskonstruktion med anledning av övergång till nytt betalsystem. Ersättning utgår till vissa entreprenörer som kompensation för uteblivna biljettintäkter - intäkter som tidigare ingick som del i ersättning för trafikuppdraget. Antalet utbudstimmar, det vill säga tidtabellssatt trafik är i huvudsak oförändrad (efter justering av jämförelsestörande förändringar) jämfört med föregående år och har inte påverkat kostnadsutvecklingen. en är oförändrad jämfört med budget.

11 11 (21) SL Övriga kostnader Periodens utfall för personalkostnader, drift och underhåll samt övriga kostnader för trafiknämnden uppgår till mkr att jämföra mot periodiserad budget på mkr, en positiv avvikelse på 180 mkr. För kollektivtrafiken på land understiger periodens kostnader för drift och underhåll budget. Den största avvikelsen hänför sig främst till ett lägre planerat underhåll än budgeterat. Till exempel kommer planerat underhåll för överbyggnad Saltsjöbanan att ingå i ett separat program, vilket planeras påbörjas under sommaren Under perioden har det genomförts omklassificering av driftskostnader till reinvestering, bland annat lågfrekvent underhåll för pendeltåg X60 och hantering av rostangrepp för Tvärbanan. Drift- och underhållskostnader avseende fastigheter har övertagits av trafikentreprenörerna i de nyare bussavtalen, vilket inte beaktats fullt ut i budget. Perioden uppvisar även lägre kostnader för akut och felavhjälpande underhåll, exempelvis för tunnelbanefordon C20 där metod och tidplan är under utarbetande. Den milda vintern har medfört lägre kostnader för snöröjning och förbrukning av fjärrvärme och el. Lägre nyttjande noteras för specialistkonsulter. Lägre drift- och underhållskostnader motverkas delvis av högre övriga kostnader. Kostnadsökningen innefattar årets utrangeringar av AGA bussdepå på Lidingö, delar av bussdepån i Hornsberg och utrangeringar av tunnelbanefordon. Perioden uppvisar högre kostnader för biogas och lagerhantering, där motsvarande poster återfinns under övriga intäkter. Övriga poster som överstiger periodens budget är bland annat företagsförsäkring och trafikanträkning. Trafikförvaltningens personalkostnader understiger budget som en följd av vakanta tjänster. Detta motverkas delvis av högre kostnader för inhyrd personal. För färdtjänsttrafiken når övriga kostnader, till exempel konsultkostnader och ITkostnader ej budgeterad nivå. Kostnaderna är 4 mkr lägre än budget. Sjötrafiken visar en lägre kostnad för drift och underhåll med 11 mkr jämfört med budget. Kostnader för underhåll avviker främst avseende skrovarbeten i det historiska tonnaget, vilka är under utförande. Bränslekostnaderna har ännu inte kommit upp i nivå med budget. Det pris WÅAB betalar för bränsle är drygt 2 procent lägre än i början av året. Den budgeterade kostnadsutvecklingen på helår för bränsle är 10 procent och utfallet hittills är således gynnsamt. Utfallet för drift och underhåll är lägre än föregående år, vilket beror på ett maskinhaveri på ett fartyg vintern 2013 som var kostsamt att reparera och som krävde ersättningstonnage under en längre tid. Ackumulerade bränslekostnader är lägre än 2013 på grund av lägre marknadspriser för olja. Övriga kostnader för trafiknämnden är drygt 4 procent högre än motsvarande period föregående år. elsen förklaras bland annat av årets högre kostnader för utrangeringar, lagerhantering och företagsförsäkring. Ytterligare en effekt är upplösningen av avsättning för planerat tungt underhåll för pendeltåg X60 som

12 12 (21) SL ingår i föregående års resultat. Kostnaderna motverkas av lägre kostnader för till exempel reklam och PR. en för övriga kostnader för trafiknämnden understiger helårsbudget med 85 mkr. Planerat underhåll, elenergi/media och akut och felavhjälpande underhåll prognostiseras att understiga budget. I prognosen är hänsyn tagen till att vissa underhållskostnader har överförts som reinvestering och att drift- och underhållskostnader avseende fastigheter ingår i de nya bussavtalen med trafikentreprenörerna samt att vissa underhållskostnader för Saltsjöbanan kommer att genomföras sommaren De lägre kostnaderna motverkas av högre kostnader för utrangeringar, lagerhantering, biogas och företagsförsäkring med mera. Färdtjänstens övriga kostnader, framför allt IT-kostnaderna, beräknas ligga 2 mkr under budgeterad nivå vid årets slut. Kapitalkostnader Avskrivningar Kostnader för avskrivningar per oktober uppgår till mkr och överstiger budget med 78 mkr. Kostnader för avskrivningar förväntas i prognosen uppgå till mkr och överstiger därmed budget med 160 mkr. Avskrivningsunderlaget baserar sig på beräknat utfall för befintliga anläggningstillgångar samt avskrivningar för pågående och tillkommande investeringar. Den tidigare ökningen av antalet aktiveringar bedöms bli högre. Under andra kvartalet har ett antal stora aktiveringar gjorts bland annat av fordon pendeltåg X60, överbyggnad Tvärbanan, signal kommunikation Tvärbanan och betalsystem SL Access. Redovisningsprinciper är ändrade med anledning av K3 (komponentavskrivning). En anläggningstillgång som har betydande delar med väsentligt skilda nyttjandeperioder ska delas upp på komponenter, och enskilda komponenter ska skrivas av var för sig över nyttjandeperioden. Större investeringar inom sjötrafiken har förskjutits, vilket får till följd att avskrivningarna är 9 mkr lägre än budget. Kostnaderna kommer att öka till årsskiftet när fartygs- och anläggningsinvesteringar tas i bruk samt komponentavskrivning införs. en är oförändrad. Finansnetto Finansnettot visar en positiv budgetavvikelse på 127 mkr. Detta förklaras av lägre marknadsräntor vilket påverkar räntekostnaderna positivt för såväl leasingkostnader som upptagna lån med rörlig ränta. Låneportföljen är dessutom

13 13 (21) SL lägre än budgeterat vilket också påverkar räntekostnaderna positivt. Ränteintäkter på banktillgodohavanden och swap-kostnader påverkas däremot negativt av den lägre räntenivån. 1.5 Investeringar Trafiknämndens investeringar sträcker sig över samtliga trafikslag och fördelas per investeringstyp samt på specificerade och ospecificerade investeringar i bilaga Trafikinvesteringar. Specificerade investeringar uppgår till 80 procent av den prognostiserade investeringsvolymen för året. Resterande 20 procent består av ospecificerade investeringar, främst reinvesteringar. Investeringar (mkr) 1410 LF Upparb UTF./PR PR-BU Upparb. PR/BU Specificerade investeringar % % Ospecificerade investeringar % % Justeringspost Trafiknämnden totalt % % Varav ersättningsinvesteringar % % Observera att årets budget inkluderar Tunnelbana Nacka och Hagastaden som ska föras över till annan förvaltning. Avtal om utbyggnad av tunnelbanan, där tunnelbana till Nacka och Hagastaden ingick, undertecknades av samtliga parter den 7 januari. En ny förvaltning, Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT), ska ansvara för genomförandet av objekten Utfall och prognos Investeringsutfallet per oktober uppgår till mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad i förhållande till årets prognos om 76 procent. en uppgår till mkr och ligger kvar på samma nivå som i september else prognos - budget Trafiknämndens prognos för innevarande år understiger den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten för året med mkr, varav mkr härrör från specificerade investeringar och 93 mkr från ospecificerade investeringar. Med hänsyn taget till justeringsposten i årets budget om -899 mkr uppgår den totala avvikelsen mellan årets budget och prognos till -618 mkr. Trafikförvaltningen utgick från uppdaterade prognoser och aktuella tidplaner då förslag till budget lämnades till trafiknämnden. Sedan budgeten arbetades fram har senareläggningar orsakade av överklaganden, planprocesser och förändringar i utbetalningsplaner påverkat projektens och programmens

14 14 (21) SL tidplaner och därmed behovet av investeringsmedel under och åren därefter. elsen kan främst hänföras till tidsförskjutning i upphandlingen av fordon för Roslagsbanans kapacitetsförstärkning, försening i planprocesser och projekteringshandlingar i Spårväg city och tidigarelagt förskott för att säkerställa leverans av fordon i Program Pendeltåg samt senarelagda kontraktsarbeten och signalresurser i Tvärbana Norr Solnagrenen. 1.6 Produktion - Trafik Produktionsredovisning för kollektivtrafik Ack utfall 1410 Ack utfall 1310 Föränd % Period % % Bokslut 2013 på land, tusental: Genomsnitt påstigande en vintervardag * % % Resenärer en vintervardag * % % 786 för resenärer med funktionsnedsättning: Antal resenärer/tillstånd 31 okt % % % Totalt antal resor, tusental ** % % % på vatten: Passagerare tusental % % % varav skärgårdstrafik % % % varav hamntrafik % % % * och budget avser vintervardagar dvs tertial 1 och 3. Redovisningen för kollektivtrafik på land sker med en månads fördröjning ** Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor Kollektivtrafik på land Produktionsredovisningen för resandeutveckling för kollektivtrafik på land avser vintervardagar, det vill säga för tertial 1 och 3. Utfallet i oktober månads rapportering gäller således januari till och med april samt september. Utfallet för genomsnittligt antal påstigande/resenärer en vintervardag är i nivå med samma period föregående år. Att det inte skett någon större ökning kan bero på förändringar i omvärldsförutsättningarna. Bensinpriset har sjunkit något samtidigt som hushållens disponibla inkomst ökat mer än normalt, vilket brukar ge ett minskat kollektivt resande till förmån för ökat bilresande. Flera månader har varit varmare och haft mindre snö jämfört med tidigare år. Utvecklingen av antal påstigande i tunnelbanan har varit nära nog lika jämfört med föregående år. Pendeltåg har ökat antal påstigande i september, förklarat av pendeltågstrafiken via Arlanda samt av en månad med få trafikstörningar. Antalet påstigande för lokalbanor har varit lägre under andra tertialet, medan det i september varit en ökning. Roslagsbanan har varit avstängd och trafikstarten

15 15 (21) SL blivit försenad. Även Lidingöbanan har varit avstängd under året. Busstrafiken har haft ökat antal påstigande under andra tertialet Färdtjänsttrafik Antalet färdtjänstresenärer uppgår till , vilket är färre än i slutet av oktober 2013 och 399 färre än budgeterat. Vid årets slut beräknas antalet resenärer uppgå till i enlighet med budget. Det totala antalet utförda resor till och med oktober månad överensstämmer väl med både budgeterad resevolym och med resevolymen vid samma tidpunkt föregående år. Antalet färdtjänstresor minskar dock och sjukresorna ökar jämfört med såväl budget som utfallet per oktober föregående år. För både färdtjänstresor och sjukresor minskar taxiresorna medan resorna med rullstolstaxi ökar. Antalet tjänsteresor minskar. en följer utfallet med färre färdtjänstresor och fler sjukresor samt en omfördelning av volymer från taxi till rullstolstaxi. Det totala antalet resor förväntas understiga budgeterad volym Kollektivtrafik på vatten Antalet resenärer i sjötrafiken är , det vill säga fler än Ökningen fördelas i stort sett lika mellan hamn- och skärgårdstrafik. Hittills under året är antalet resenärer 3 procent högre än budget, motsvarande fler passagerare, varav avser hamntrafik och skärgårdstrafik. Resandebudget baseras på genomsnittligt resande 3-5 år och stora variationer förekommer mellan åren. en är oförändrad jämfört med budget. Den 16 juni infördes SL-taxa zon A i hamntrafiken. Från juni-oktober har antalet passagerare ökat med , det vill säga 2 procent jämfört med samma period Den 1 april avslutades försöket med halverad taxa i skärgårdstrafiken för kontantbiljetter och biljetter köpta med båtkortet under perioden oktober 2013 mars. Prissänkningen ledde till en resandeökning om 2 procent motsvarande resenärer. Biljettintäkterna minskade samtidigt med 46 procent. Försäljning av periodkort minskade med 33 procent och slutsatsen blir att även vaneresenärerna valde att köpa kontantbiljetter då dessa erbjöds till ett förmånligare pris.

16 16 (21) SL Fördjupad analys resultatutveckling Utvecklingen för innevarande år följer trenden tidigare år med positivt resultat under våren och ökade kostnader under årets resterande månader. Under 2013 påverkades resultatet negativt av förändrade förutsättningar för redovisning av Reskassa samt för köp av SMS-biljetter, vilket medförde en sämre intäktsutveckling än budgeterat. För att uppnå ett resultat i balans vid årets slut genomfördes omfattande besparingar och omprioriteringar. År 2012 innehåller en engångspost i form av återbetalning av räntor på cirka 100 mkr från Svenska Handelsbanken, vilket bidrog till årets positiva resultat. Resultatutvecklingen under 2011 visade en negativ trend hela året. Flera faktorer bidrog till underskottet. Bland annat extraordinära kostnader för trygghetspaket i samband med översyn av SL:s organisation, en ovanligt kall och snörik vinter som medförde ökade driftskostnader samt högre räntekostnader än budgeterat. Höjda taxor i SL-trafiken dämpade den negativa resultatutvecklingen under årets sista fyra månader.

17 17 (21) SL Ledningens åtgärder Under året har ett antal förbättringsområden belysts med fokus på marknad och intäkter, investeringar, signalsystem samt budget och bokslut. Analyser av nuläge och förslag på åtgärder har redovisats och fastställts. I uppdragen ingick även att granska om trafikförvaltningen har några systematiska fel, arbetar utifrån rätt process samt om förvaltningen har rätt kompetens. Syftet har varit att återkomma med praktiskt genomförbara rekommendationer om hur trafikförvaltningen kan förbättra och förstärka arbetssätten. Åtgärder har börjat vidtas, vissa omedelbart andra påbörjats under hösten. En del åtgärder får effekt i det korta perspektivet, andra kräver längre tid. Utredningen med syfte att föreslå förändringar för att organisationen och kulturen skall kunna utvecklas för att få bättre förutsättningar att fokusera kring marknad och intäkter är klar (fas 1: situationsanalys och fas 2. analys av olika alternativ och förslag till verksamhetsutveckling). Åtgärder är bland annat att resursmässigt förstärka och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan trafikavdelningen, strategisk utveckling och kommunikation. Utredningarna med syfte att identifiera vilka brister som ligger till grund för utmaningen att leverera enligt den fastställda årliga investeringsbudgeten respektive förmågan att beställa, följa upp och leda signalsystemfrågor är klara. Granskningarna har resulterat i ett antal rekommendationer som syftar till att uppnå en effektivare styrning av investeringsportföljen, verksamhetens processer och organisationen. Förvaltningens åtgärder är presenterade i en handlingsplan, arbetsmöten över avdelningsgränserna har och kommer att genomföras, organisationen för ekonomistyrning och signalkompetens kommer att stärkas etc. Utredningen med syfte att utveckla boksluts-, budget- och redovisningsprocesser är klar. Åtgärder som har vidtagits är bland annat en förändrad controllerroll som arbetar både med drift och investeringar, månadsuppföljningar och analyser inom trafikavdelningen med fokus på sektionernas verksamhet och ekonomi. Långsiktigt utvecklas systemlösningar för bättre analys och konsolidering av samtliga verksamheter. Trafikförvaltningen genomför månadsvis en strukturerad analys rörande varför biljettintäkterna avviker från budget respektive föregående år. Analysen utgår från statistik och nyckeltal och genomförs stegvis utifrån omvärldsfaktorer, volymförändringar (antal påstigande), prisförändringar (biljettpris, sortiment och val av biljett), effektiviseringar (intäktssäkring) samt övrigt (exempelvis kalendereffekt). Analysen utgör grund för beslut om vilka eventuella åtgärder som kommer att vidtas. Trafikförvaltningen arbetar med en handlingsplan för att öka och säkra intäkter. Åtgärder, som inleddes under föregående år avseende biljettsortiment,

18 18 (21) SL biljettsäkring, utbildning av trafikentreprenörer har fortsatt under året. Exempel på åtgärder: fortsatt arbetet tillsammans med leverantören Klarna för att öka antalet SMS-biljetter, en förstudie för förbättrad intäktssäkring på lokalbanor, mer synliga kontrollanter i trafiken och ett arbete för en bättre tillförlitlighet hos bussarnas viseringsutrustning. Riskhanteringsarbetet med avseende på risker som har identifierats inom internkontrollplanen pågår för de flesta riskerna. Införandet av riskhantering sker inom hela trafikförvaltningen. En ytterligare frekvent riskrapportering från verksamheten och riskägarna kommer att tillämpas under innevarande verksamhetsår. Bilagor 1-3 Specifikationer per verksamhet/bolag Trafikinvesteringar

19 19 (21) SL Bilaga 1 - SL-koncernen 400 Resultat AB Storstockholms Lokaltrafik (Mkr) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2013 Periodiserad budget Månadens prognos Resultaträkning Mkr Föränd % Period Utf-Perb Anm. Personalkostnader redovisas huvudsakligen i trafikförvaltningen. SL-koncernen köper personella resurser från PR PR-BU trafikförvaltningen, vilket redovisas och prognostiseras under övriga kostnader i tabellen ovan. Utfall 2013 Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag % Biljettintäkter/resenärsintäkter % Uthyrning fordon % Uthyrning lokaler % Reklam % Övriga intäkter % Verksamhetens intäkter % Personalkostnader % Köpt landtrafik (SL) % Drift och underhåll % Övriga kostnader % Verksamhetens kostnader % Reavinst/reaförlust Avskrivningar % Finansnetto % Resultat % Produktionsredovisning för kollektivtrafik Föränd % Period % % Bokslut 2013 på land, tusental: Genomsnitt påstigande en vintervardag * % % Resenärer en vintervardag * % % 786 * och budget avser vintervardagar dvs tertial 1 och 3. Redovisningen sker med en månads fördröjning Investeringar AB SL 1410 LF Upparb UTF./PR PR-BU Upparb. PR/BU Specificerade investeringar % % Ospecificerade investeringar % % AB SL Justeringspost -899 AB SL Totalt % % Varav ersättningsinvesteringar % %

20 20 (21) SL Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten 40 Resultat Färdtjänstverksamheten (Mkr) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2013 Periodiserad ack budget Månadens prognos Resultaträkning Mkr Förändr % Periodbudget Utf- Perb Pr-Bu Landstingsbidrag % Resenärsavgifter % Från HSN för sjukresor % Övriga intäkter % Summa intäkter % Köpt färdtjänsttrafik % Sjukresor % Tjänsteresor % Övriga kostnader % Summa kostnader % Avskrivningar 0 0 0% Finansnetto 0 0 0% Resultat Utfall 2013 elsen mot den periodiserade budgeten är -11 mkr. Intäkterna överstiger budget. Betalningen från hälso- och sjukvården för sjukresor följer sjukresekostnaderna och är högre än budgeterat. Färdtjänstens resenärsintäkter för färdtjänstresor understiger budget liksom intäkterna för tjänsteresor. Färdtjänstresorna och tjänsteresorna når ej budgeterad volym medan sjukresorna är fler än budget. Omfördelningen från taxi till rullstolstaxi fortsätter. Kostnaderna för färdtjänstresorna överstiger av denna anledning budgeten totalt sett. En högre kostnad per resa än budgeterat motverkas av en totalt sett något lägre volym färdtjänstresor. Sjukresekostnaderna överstiger budget, såväl avseende volym som till följd av en ökad kostnad per resa. Övriga kostnader når ej budgeterat utfall. Sjukresornas kostnader ersätts fullt ut av hälso- och sjukvården. en visar ett resultat på -3 mkr, vilket är en försämring mot tidigare prognostiserat nollresultat. Både kostnader och intäkter beräknas komma att överstiga budget. Antalet resor beräknas däremot understiga budget vid årets slut. Produktionsredovisning för resenärer med funktionsnedsättning ** Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor Förändr % Periodbudget Utf- Perb Pr-Bu Antal resenärer/tillstånd 31 okt % Totalt antal resor, tusental** % Utfall 2013

21 21 (21) SL Bilaga 3 - Waxholmsbolaget Resultat Waxholmsbolaget (Mkr) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2013 Periodiserad ack budget Månadens prognos Föregående prognos Resultaträkning Mkr Förändr % Periodbudget Utf- Perb else mot den periodiserade budgeten är 20 mkr och förklaras av följande. Införande av SLtaxa i hamntrafiken i juni medför att intäkterna går till SL och WÅAB:s biljettintäkter blir lägre. Ersättning från SL för hamntrafikens resenärer går in bland övriga intäkter som därför är högre än budget. Lägre personalkostnad matchas av högre övriga kostnader (köpta tjänster) och beror på organisationsförändring med överföring av WÅAB:s personal till trafikförvaltningen. Lägre kostnad för köpt trafik avser manageravtalen. Förskjutet skrovunderhåll i historiska tonnaget och lägre bränslepriser ger sammantaget lägre driftkostnader. I genomsnitt är bränslepriset 2 procent lägre än i början av året. Avskrivningar är lägre men ökar i slutet av året då dels förskjutna investeringar tas i bruk och dels övergång sker till K3-redovisning. Resultatprognosen är -10 mkr med anledning av lägre intäkter från hamntrafiken. Pr-Bu Tillskott SLL/Landstingsbidrag % Biljettintäkter/Resenärsavgifter % Övriga intäkter % Verksamhetens intäkter % Personalkostnader % Köpt trafik % Reparation, underhåll % Driftskostnader % Övriga kostnader % Summa kostnader % Avskrivningar % Finansnetto % Resultat % Utfall 2013 Produktionsredovisning för kollektivtrafik på vatten Förändr % Periodbudget Utf- Perb Pr-Bu Passagerare tusental % % % varav skärgårdstrafik % % % varav hamntrafik % % % Investeringar WÅAB Mkr 1410 LF Upparb UTF/PR PR-BU Upparb PR/BU Strategiska investeringar % 1 100% Ersättningsinvesteringar % % WÅAB Totalt % % Utfall 2013

22 INVESTERINGSUTFALL. TRAFIKNÄMNDEN Period 10 Investeringsutgifter Kommentarer Ackumulerad förbrukning t.o.m Bokfört t.o.m. 10 PR-BU 1. Specificerade objekt 1.1Strategiska investeringar Tunnelbana Program Röda linjen Program Spårdepåer Program Mötesplats SL C20 uppgradering Tunnelbana Nacka Pendeltåg Program Pendeltåg Älvsjödepån Program Citybanan Lokalbanor och spårvägar Program Spårväg City, etapp Program Tvärbana Norr Solnagrenen Program Roslagsbanans Utbyggnad Spårväg syd Roslagsbanan till Arlanda Program Slussen (TvbSickla station, buller SB) Tvärbana Norr Kistagrenen Buss Program bussdepåer Fordonsdator (Buss-PC) Handen Bussterminal Trafikslagsgemensamt Program Slussen (Söderströmsbron) Program IT med säkerhetsaspekt Summa strategiska investeringar Ersättningsinvesteringar Tunnelbana

23 Investeringsutgifter Kommentarer Ackumulerad förbrukning t.o.m Bokfört t.o.m. 10 PR-BU Program Röda linjen Hässelbygrenen Pendeltåg Program Pendeltåg Lokalbanor och spårvägar Program Roslagsbanans Utbyggnad Program Slussen ( åtg Saltsjöbanan) Buss Miljöbussar Ersättningsbussdepå till Handen, Dalaökorset Ersättningsbussdepå i Åkersberga Ersättningsbussdepå flera depåer Nacka Ersättningsdepå Märsta Ersättningsdepå till Råstadepån Komplettering Innerstadsdepå Trafikslagsgemensamt Program IT med säkerhetsaspekt Realtidsinformation Biljett- och betalsystem FO Färdtjänst Färdtjänstsystem Summa Ersättningsinvesteringar Summa specificerade objekt Nedjustering pga planprocesser * Summa specificerade objekt Ospecificerade objekt (inkluderar WÅAB) Strategiska investeringar * Ersättningsinvesteringar * Erfarenhetsmässig justering prognos * * * Summa ospecificerade objekt *

24 Investeringsutgifter Kommentarer Ackumulerad förbrukning t.o.m Bokfört t.o.m. 10 PR-BU Erfarenhetsmässig justering * -899 * 899 Summa beslutade objekt * Varav ersättningsinvesteringar