Förvaltningsrätten i Umeå(FIU) sida 1 av 31

Transkript

1 Förvaltningsrätten i Umeå(FIU) sida 1 av 31 Box Umeå forvaltningsratteniumea@dom.se Denna skrivelse/inlaga skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e- post till christin.pahlberg@megaron.se bekräftelse på att FIU emottagit denna skrivelse. All kommunicering i målet skall fortsättningsvis ske via e-post på Anders Lundgrens begäran av denna dag, all kommunicering skall ske till christin.pahlberg@megaron.se, vänligen men bestämt respektera denna begäran. Bekräfta till christin.pahlberg@megaron.se att domstolen noterat denna begäran och därtill också beviljar denna form av kommunicering Kommunicering till FIU i mål , Anders Lundgren(AL) , utifrån dels muntlig förhandling och dels ytterligare komplettering via denna inlaga. Därtill dels nu begäran om uppskov till med muntlig förhandling i ärende mot Försäkringskassan(FK) i målet som i sak berör gränsöverskridande vård inom EU/EES. 1. Denna inlaga jämte bilagor tillställes FIU via e-post och sista sidan kommer att delges, påskriven av AL, till FIU via brev med ordinarie postgång. Vänligen men bestämt bekräfta att förvaltningsrätten emottagit sista sidan påskriven när FIU emottagit denna, bekräftelse sker då från FIU via e-post till christin.pahlberg@megaron.se. 2. Begär att FIU också noterar att målet i sak skall rubriceras, på begäran denna dag, utifrån målrubriceringskod Målgrupp 50 Socialförsäkringsersättning på EUrättslig grund. Bekräfta via e-post enligt vad som angetts sedan tidigare att denna begäran är noterad av FIU. 3. Begär härmed uppskov med muntlig förhandling till efter pga. att AL:s EU-juridiske rådgivare har extrem arbetsbelastning. 4. Begär att den muntliga förhandlingen skall ske och att den muntliga förhandlingen också skall innefatta av AL begärda sakkunniga som skall kallas via telefon av FIU utifrån att dessa sakkunniga besitter spetsspecialistkompetens 1

2 som då blir helt avgörande bevisning mot motparten Försäkringskassan. Muntlig förhandling är begärd utifrån att muntlig förhandling äger bevis mässigt större tyngd och också innebär att målet kan snabbare och lättare avgöras av FIU. Muntlig förhandling är åberopat utifrån bl.a. lika inför lagen principen. 5. Utifrån att sakkunniga med spetsspecialistkompetens har uttalat följande via tidningsartikel, är dessa uttalanden, att betraktas som bevis av sakkunniga med spetsspecialistkompetens på området som i sak berör gränsöverskridande vård inom EU/EES och skall avgöras i FIU. Begär således att FIU till målet, för dessa följande uttalanden som fullvärdigt bevis i målet, hela artikeln åberopas som bevis; 1 Försäkringskassan bryter mot EG-rätten Av: Christer Bark Publicerad: 7 juni, 2010 Försäkringskassan bryter återigen mot EG-rätten och har tolkat om den prejudicerande Jelinek-domen från 2004 i Regeringsrätten i sin myndighetspraxis. Det anser en rad tunga jurister och forskare, varav några menar att det behövs nya domar i Regeringsrätten. Lantbrukaren Ola Wretemark från Mjölby är ett exempel på den myndighetspraxis som nu kritiseras av tunga jurister och forskare. Han behandlades i Finland för sina bihåleproblem med en ballongutvidgningsmetod som inte användes i hans hemlandsting och nekades därför ersättning av Försäkringskassan för operationen trots att den var en vedertagen metod i Finland och i flera andra EU-länder.Foto: Kalle Rimling Med motiveringar att patienter behandlats med vårdmetoder som inte stämmer överens med de som används i Sverige eller att vårdmetoden inte skulle utförts i patientens hemlandsting nekas patienter ersättning för vård i andra EU-länder. Det finns inga krav på att vårdmetoden måste finnas i Sverige. Det avgjorde Jelinek-domen, säger Mats Melin, som var en av domarna i Jelinek-målet, numera chefs-jo. Han får stöd bland annat av Bodil Hulgaard, också domare i Jelinek-målet, samt Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt, Lotta Vahlne Westerhäll, professor i offentlig rätt, samt Eva Edwardsson, universitetslektor i offentlig rätt med EG-rätt som specialområde. Alla menar de att det inte går att neka patienter ersättning med motivet att vårdmetoden inte finns i Sverige eller att vården inte skulle givits i hemlandstinget. Det krav som ska uppfyllas för att patienten ska få ersättning för vård i andra länder enligt EGfördraget är att vården utomlands till sin typ är en sådan behandling som täcks av det allmänna sjukförsäkringssystemet i Sverige. Men det krävs inte att en sådan behandling också faktiskt utförs här hos oss

3 I Jelinek-domen fann vi att det var tillräckligt att behandlingsmetoden under flera års tid använts vid en universitetsklinik och publicerats i vetenskaplig medicinsk litteratur. Det får alltså inte, lite vårdslöst uttryckt, vara fråga om hokus pokus, säger Mats Melin. Eva Edwardsson håller med Mats Melin: Man kan inte neka patienter ersättning för vård grundat på att det är metoder som inte används i Sverige. Det är inte relevant. Det som är avgörande är om behandlingen utomlands skett enligt vetenskap och beprövad erfarenhet med internationell måttstock. Patienter nekas regelbundet ersättning Men en granskning som Sjukhusläkaren genomfört visar att Försäkringskassan, idag sex år efter Jelinek-domen, i praktiken, regelmässigt nekar patienter ersättning med motiveringen att vårdmetoden inte finns i Sverige och inte skulle givits patienten i hemlandstinget. (Se artikeln Så motiverar Försäkringskassan sina avslag). En som drabbats av Försäkringskassans nya myndighetspraxis är lantbrukaren Ola Ingemar Wretemark, som i årtionden lidit av bihåleinflammationer med ihållande pannvärk. I april 2009 genomgick han en lyckosam operation i Finland med Fess-teknik där det användes en ballongutvidgningsmetod som inte fanns i Ola Ingemar Wretemarks hemlandsting, Östergötland. Metoden var dock vid operationstidpunkten allmänt accepterad i Finland av den offentliga sjukvården. Den användes också flitigt i USA och i en lång rad EU-länder i olika omfattning. Operationen kostade drygt kronor. Ola Ingemar Wretemark begärde ersättning av Försäkringskassan i efterhand, men fick avslag enligt EG-fördragets artiklar 49,50, numera 56,57 i Lissabonfördraget som ger EU:s patienter rätt till medicinska behandlingar som en tjänst. (Se Sjukhusläkaren nr 1/2010). I motiveringen till avslaget skriver Försäkringskassan: Du kan inte få ersättning för dina vårdkostnader därför att du har behandlats med vårdmetod som inte stämmer överens med den som används i Sverige. Den vårdmetod som har använts i Finland skulle inte ha utförts i ditt landsting och ses därför inte som medicinskt motiverad för dig. Det här beslutet är grundat på EG-fördragets artiklar 49 och 50. Ola Ingemar Wretemark har inte överklagat Försäkringskassans avslag till länsrätten, eftersom han skulle tvingas ta stora personliga ekonomiska risker och inte kan den svåra juridiken. Men efter att ha läst Sjukhusläkaren nr 1/2010 överväger han nu att gå vidare och överklaga Försäkringskassans avslag till länsrätten. Det handlar inte om pengarna utan om rättvisa, inte bara för mig utan även för alla andra som nekas ersättning. I den situation jag befann mig hade jag betalat en miljon kronor för att slippa plågorna. De senaste åren har varit fruktansvärt jobbiga. Jag har långa tider tvingats sitta och sova och varit en plåga för omgivningen. Med facit i hand undrar jag hur jag orkat, men jag vande mig att ha plågor och hittade en livsstil där jag gjorde allt för att inte dra på mig infektioner. 3

4 Varenda gång Ola Ingemar Wretemark blev förkyld drabbades han av bihåleinflammation. Jag har säkert genomgått över 100 antibiotikakurer genom åren och även opererats på universitetssjukhuset i Linköping. Bland annat togs mellersta näsmusslan bort, men all behandling har bara åstadkommit tillfällig lättnad. att påstå att det operativa ingreppet som gjordes i Finland inte var medicinskt motiverat tycker Ola Ingemar Wretemark är helt barockt. Vid operationen i Finland vällde det ut rikligt med var när man öppande den tilltäppta gången till ena pannbihålan. Operationen har givit Ola ett nytt liv Två månader efter operationen blev Ola Ingemar Wretemark förkyld. För första gången på 20 år resulterade det inte i bihåleinflammation. Det har nu gått ett år sedan operationen och jag har fått ett nytt liv. Jag är frisk och lever som vilken annan människa som helst. Det är helt underbart. Jag kan ägna mig åt friluftsliv och idrott, som tidigare var mina stora livsintressen. Idag drabbas jag inte av ständigt återkommande huvudvärk, jag kan sova i liggande ställning och det känns obeskrivligt befriande att slippa oroa sig för att ständigt bli sjuk och ta bredspektrumantbiotika flera gånger per år, säger Ola Ingemar Wretemark. I läkarutlåtandet som låg till grund för Försäkringskassans avslag till ersättning skriver den behandlande läkaren att om inget nytt tillkommit i patientens symtomatologi eller vid utförda undersökningar så har han svårt att se att någon ytterligare kirurgi i form av endoskopisk sinuskirurgi skulle gagna patienten. Läkaren avslutar utlåtandet med att skriva att huruvida man i Finland har erfarenhet av att operera bihåleproblem med beskriven ballongteknik där man inte kunnat fånga någon röngenologisk sjukdomsbild i form av slemhinnesvullnad ger en bestående effekt har jag ingen erfarenhet av. Trots läkarens reservationer beslutar Försäkringskassan att avslå Ola Ingemar Wretemarks begäran om ersättning utan att kontakta den finska läkaren. Vi tar hjälp av behandlande läkare i Sverige och frågar om man skulle ha fått vården i Sverige och efter det är vår bedömning klar, säger Krister Levander, enhetschef för EU-vårdenheten på Gotland. Försäkringskassan vänder upp och ner på begreppen Försäkringskassan vänder upp och ner på begreppen och ägnar sig åt omvänd bevisföring, menar Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt. Hälso- och sjukvårdslagen är underordnad EG-fördraget och EG-rätten som ger svenska patienter rätt till sjukvård i andra länder som en medicinsk tjänst om inte landet infört krav på förhandstillstånd för sjukhusvård och det har inte Sverige. 4

5 Ulf f Bernitz menar att enligt EG-rätten är det Försäkringskassan som ska bevisa att den behandling patienten fått inte skett enligt vetenskap och beprövad erfarenhet med internationell måttstock. Uppfyller behandlingen de kraven har patienten rätt att få vården ersatt i efterhand, menar han. Det räcker inte att fråga landstingets läkare I en avgörande EU-dom kallad Smits och Peerbooms från 1999 sägs i punkt 98 att om ett land ställer krav på vetenskap och beprövade metoder för att ersätta patienter för sjukhusvård i andra EUländer ska de nationella myndigheter som ska avgöra frågan, alltså Försäkringskassan i Sverige, beakta alla relevanta föreliggande omständigheter. yndigheten ska väga in bland annat facklitteratur och vetenskapliga studier, auktoritativa uttalanden av specialister och huruvida den planerade behandlingen omfattas av sjukförsäkringssystemet i den medlemsstat där behandlingen har tillhandahållits eller ej. Det räcker alltså inte att grunda beslutet om ersättning på vad endast den behandlande läkaren eller försäkringsläkaren anser, säger Ulf Bernitz. 6. Hela Jelinek-domen åberopas som bevis och därtill de 2 övriga domar av samma datum som Jelinek-domen(2004 januari, 3 domar utifrån gränsöverskridande vård) som utgör svensk rättspraxis från dåvarande RR numera Högsta förvaltningsdomstolen. Dessa domar åtföljer EU-rättspraxis, då varande EGrättspraxis fullt ut och begär således att FIU dömer i målet emot motparten FK bl.a. utifrån dessa. 7. FIU skall mycket nogsamt genomläsa hela artikeln och särskilt synnerligen mycket uppmärksam på följande; Försäkringskassan bryter återigen mot EGrätten och har tolkat om den prejudicerande Jelinek-domen från 2004 i Regeringsrätten i sin myndighetspraxis. Det anser en rad tunga jurister och forskare, varav några menar att det behövs nya domar i Regeringsrätten. 8. Bevis bördan åvilar FK, som inskränkare av EU-rättigheten till fri rörlighet, omvänd bevisbörda gäller utifrån EU-rätten och EU-rättigheten till frirörlighet/ gränsöverskridande vård har bevisligen förhindrats av FK. Citat, ur artikeln; Det finns inga krav på att vårdmetoden måste finnas i Sverige. Det avgjorde Jelinek-domen, säger Mats Melin, som var en av domarna i Jelinek-målet, numera chefs-jo. Han får stöd bland annat av Bodil Hulgaard, också domare i Jelinek-målet, samt Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt, Lotta Vahlne Westerhäll, professor i offentlig rätt, samt Eva Edwardsson, universitetslektor i offentlig rätt med EG-rätt som specialområde. 9. FIU har att särskilt beakta att FK via försäkringsmedicinsk rådgivare påstått motsatsen via intygande av datum undertecknat av Åke Karlbom, 5

6 denne besitter icke EU-rättslig kompetens och således konstateras att FK icke besitter EU-rättslig kompetens, den nyttjas icke i handläggningen vid prövning och omprövning av AL:s begärda ersättning för vård/gränsöverskridande vård som målet i sak handlar om. Utifrån specialist spetskompetens som uttalar sig i denna artikel är att konstatera att FK bedrivit så kallad EU-olaglig handläggning som ytterligare kommer att bevisas i denna inlaga. 10. Till den muntliga förhandlingen begär AL, att följande kallas för att medverka via telefon som spetspecialist sakkunnighetskompetens för att lagligen bevisa att FK bedrivit EU-olaglig handläggning gentemot AL vid prövning och omprövning; Mats Melin, uttalat sig i artikeln som åberopas som bevis Bodil Hulgaard, samma som ovan Ulf Bernitz, samma som ovan Lotta Vahlne Westerhäll, samma som ovan Eva Edwardsson, samma som ovan Carl Michael von Quitzow, se sidan 28 i denna inlaga. 11. FIU skall särskilt beakta och genomläsa följande ur denna artikel; Alla(läs de som står kallade vid punkt 10) menar de att det inte går att neka patienter ersättning med motivet att vårdmetoden inte finns i Sverige eller att vården inte skulle givits i hemlandstinget. Det krav som ska uppfyllas för att patienten ska få ersättning för vård i andra länder enligt EG-fördraget är att vården utomlands till sin typ är en sådan behandling som täcks av det allmänna sjukförsäkringssystemet i Sverige. Men det krävs inte att en sådan behandling också faktiskt utförs här hos oss. 12. Hälso- och sjukvårds lag(hsl) (1982:763), 5, ger vid handen att Annan hälsooch sjukvård benämns öppen vård. Primärvården ska som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, Här skall FIU vara uppmärksam på att svensk lag ger vid handen att utan avgränsning vad gäller sjukdomar, således är alla sjukdomar enligt svensk lag godkända för att vårdas inom svensk lags utrymme. FK och deras försäkringsmedicinske rådgivare har uppenbart presterat och levererat ett falskt intygande/osant intygande, vilket FIU särskilt nogsamt skall kontrollera! 6

7 13. AL har emottagit vård i annat EU-land, som är bättre vård och som därtill bevisligen gjort bättring för AL, se tidigare ingiven skrivelse till Försäkringskassan daterad Ersmark , därmed uppfyller AL EU-kriteriet bättre vård(se AL:s berättelse i denna skrivelse av till FK) i annat EUland, precis som i Jelinek-domen bl.a. 14. Lina Stode 2 har också skrivit ett mycket bra examens arbete, åberopas som bevis i sin helhet, och här begäres att FIU mycket nogsamt genomläser det beviset och särskilt då speciellt på följande, sidan 58-59, citat; Enligt EG-domstolen hör det till medlemsländernas kompetenser att lagstifta om villkor för förmåner men sådana bestämmelser kan inte tillämpas på ett diskriminerande sätt som att endast ta hänsyn till de vetenskapliga uppfattningarna inom det egna landet. I svensk tillämpning har i motsats till EG-domstolens avgöranden endast de nationella experternas uppfattningar räknats.295 En sådan tillämpning strider mot objektivitetskraven och försvårar den fria rörligheten. Enligt EG-domstolen är däremot enbart en tolkning utifrån vad som är beprövad och erkänt av internationella medicinska vetenskapen giltig. Man kan konstatera att EG-domstolen ändå har tillfört en ny dimension vad avser behandlingar eller metoder som måste bedömas med utgångspunkt från internationella standarder. Numera skall även de innovativa och bästa metoderna kunna nyttjas av de europeiska patienterna oberoende var de uppstår i EU. 295 Se t.ex. Kammarrättens i Sundsvall dom , mål nr Slut citat. 15. Frågeställningar till Landstinget Västerbotten och svar på dessa frågeställningar Västerbottens läns landsting Ansvarig jurist landstinget@vll.se Denna skrivelse skall i laga ordning diarieföras av registrator, dnr. begäres med vändande e-post till voulf56@gmail.com som bekräftelse på att landstinget emottagit denna skrivelse 2 7

8 Ang frågor om fullmakt till Försäkringskassan. Begär härmed rättsligt bindandande svar på frågeställningar mycket skyndsamt. Bakgrund till frågorna Vi är en arbetsgrupp som hjälper patienter som nyttjat sin rätt enligt patientrörlighetsdirektivet och EU-fördraget att få gränsöverskridande vård. För närvarande engagerar vi oss i ca.10 ärenden där Försäkringskassan (FK) vägrar följa EUrätten. Regeringsrätten fastställde 30 januari 2004 svenska patienters rätt till nämnda EU-rätt vid gränsöverskridande vård. Strax efteråt följde FK EU-praxis, men efter en tid började FK avslå utifrån interna svenska administrativa regler. Med den eftersläpning som råder så är avslagen inne i domstolsprocessen, på olika nivåer. FK avslår ifrån 2 huvudlinjer. Den ena är "vetenskap och beprövad erfarenhet". Där har nu, efter flera uttalanden från Socialstyrelsen(t.ex. dnr 38945/2011) till sist FK erkänt, se dnr , att FK och deras konsulter saknar fullmakt och därvid befogenhet att avgöra bedömningar om vetenskap och beprövad erfarenhet! Eftersom domstolarna inte kontrollerar befogenheterna hos FK så har våra "klienter" drabbats av dessa intyg som skrivits av FK:s tjänstemän, som då saknat legal delegation. Den andra avslagslinjen är om behandlingen finns inom "allmänna sjukvårdssystemet". Socialstyrelsen kan inte finna att begreppet är definierat i lagstiftningen men antar att det är offentligt finansierad landstingsvård. Försäkringskassan anför: Citat "När Försäkringskassan gör bedömningen om vården finns inom det allmänna sjukvårdssystemet är det landstingets vårdutbud vid tiden för prövningen som gäller" slut citat. Utifrån andra avslagshandlingar framgår att FK avser boendelandstingets vårdmetoder "just nu" som gäller. Frågorna För att rättvist kunna avgöra ifall en behandlingsmetod ingår i boendelandstingets sjukvårdsutbud "just nu" behövs självklart samlade uppgifter eller någon förteckning att jämföra emot(vänligen men bestämt lämna ert svar under respektive fråga). Fråga 1 A: Ajourhåller ert landsting någon förteckning över "tillåtna behandlingsmetoder just nu"? 8

9 Fråga 1 B: Isåfall överlåtes denna förteckning till FK och deras konsulter? Av Hälso-och sjukvårdslagen 1987:763, 3 framgår citat: "Ett landsting får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt denna lag och skall därvid ange de särskilda villkor som gäller för överlämnandet". Slut citat Observera att kommande fråga gäller icke EU-förordning (förhandsbesked) utan EUfördragets artikel 56 (tidigare artikel 49 EG) dvs. ersättning i efterhand. Fråga 2: Att utföra rättsavgörande intyg över behandlingsmetoder inom landstinget "just nu" har där Ert Landsting via fullmakt överlåtit till FK och deras konsulter att på helt egen hand skriva dessa myndighetsuppgifter? Ifall delegation givits till FK och deras konsulter, begär jag med stöd av Offentlighetsprincipen få tillgång till samtliga fullmakter. OBS! All kommunicering skall ske via e-post till voulf56@gmail.com Tack för hjälpen Ulf Bittner, en av tre i arbetsgruppen AMBU voulf56@gmail.com Hej Här nedan är svaren, vilka är av största vikt att FIU mycket nogsamt genomläser Från: Linus.Johansson@vll.se [mailto:linus.johansson@vll.se] Skickat: den 1 december :40 Till: voulf56@gmail.com Kopia: Diariet@vll.se Ämne: Svar på dina frågor Här är svar på dina frågor: Fråga 1 A: Jourhåller ert landsting någon förteckning över "tillåtna behandlingsmetoder just nu"? Svar: Landstinget har ingen sådan lista. Utifrån en patients medicinska behov avgörs vilken behandling som är adekvat. Fråga 1B: Isåfall överlåtes denna förteckning till FK och deras konsulter? Svar: Se svaret ovan. Fråga 2: Att utföra rättsavgörande intyg över behandlingsmetoder inom landstinget "just nu" har där Ert Landsting via fullmakt överlåtit till FK och deras konsulter att på helt egen hand skriva dessa myndighetsuppgifter? 9

10 Svar: Som jag tolkar din fråga bygger den på föreställningen att det vore möjligt att upprätta en fullständig lista över behandlingar som landstinget erbjuder för tillfället. Det är inte möjligt. Patienters medicinska behov avgör vad som är en adekvat behandling. Linus Johansson Jurist Staben för planering och styrning. Västerbottens läns landsting Tfn: Mobil: E-post: Adress: Landstingshuset, Västerbottens läns landsting, Umeå 16. Frågeställningar till Försäkringskassans verksjurist Pål Ämting och dennes svar, citat; Ulf Bittner, Du har den 19 december 2011 per e-post begärt att få ta del av de förteckningar som Försäkringskassan tillhandahåller till sina försäkringsmedicinska rådgivare angående de vårdmetoder som ingår i svenska allmänna sjukvårdssystemet. Du skriver att dessa vårdmetoder aktualiseras vid Försäkringskassans bedömning av gränsöverskridande vård inom EU/EES. Ditt e-postmeddelande har diarieförts med dnr Några sådana förteckningar som du efterfrågar förekommer inte hos Försäkringskassan och myndigheten kan därför inte tillmötesgå din begäran. Jag vill upplysa om din rätt att om du så vill erhålla ett skriftligt avslagsbeslut enligt tryckfrihetsförordningen på din begäran att få ta del av allmän handling. Med vänliga hälsningar Pål Ämting Försäkringskassan Pål Ämting Verksjurist Rättsavdelningen Verksamhetsområde Verksjuridik pal.amting@forsakringskassan.se elefon: , Växel Mobil:

11 Postadress: Stockholm Tänk på miljön innan du skriver ut detta e-brev. Slut citat. 17. Försäkringskassan beslut, i prövning och omprövning, bestrider härmed helt lagligheten i dessa bägge beslut, utifrån bl.a. följande och vad som hela denna inlaga bevisar sammantaget och tidigare inlagor sammantaget; Hälso- och sjukvårdslagen 3 Ett landsting får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt denna lag och skall därvid ange de särskilda villkor som gäller för överlämnandet. En uppgift som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. FIU har här att särskilt beakta att FK och deras medicinska rådgivare icke har den befogenhet till myndighetsutövning, som de tager sig, utifrån att FK icke har via landstingets Västerbotten fått befogenheten att utöva myndighetsutövning för landstingets räkning! Bevisligen har FK överlämnat det ansvaret till Åke Karlbom och dennes privata bolag, tills motsatsen är bevisad kan detta icke ställas utom all rimlig tvivel. FIU skall här särskilt beakta att det strider emot svensk lag och är ett falskintygande/osant intyg som användes för att förhindra grovt uppsåtligen den fria rörligheten, EU-rättighet, för AL! Sverige har ingen lag för gränsöverskridande vård, tills motsatsen är bevisad och ställd utom all rimlig tvivel, således gäller EU-rätten full ut utifrån bl.a. följande 18. EU-rättspraxis står över fördraget, den högsta formen av lag. EUdomstolens tolkning av fördrag utgör EU-rättspraxis. Sverige är skyldig att fullt ut tillämpa EU-rättspraxis, Sverige har ingen laglig rätt att på egen hand tolka EU-rättspraxis utan endast för myndigheter och domstolar att åtfölja och tillämpa till 100 % denna EU-rättspraxis. Därtill har Sverige inga undantag från EU-rättspraxis till dess motsatsen är bevisad och ställd utom all rimlig tvivel. 11

12 19. Åberopar som bevis ur prop. 1993/94:114, sidan 32, 4:e stycket, citat; Av detta framgår i sin tur att svenska domstolar och myndigheter är skyldiga att tillämpa EG-rättsliga normer. De är sålunda skyldiga t.ex. att omedelbart utan mellankommande nationell rättsbildning tillämpa gemenskapsfördragen och av rådet utfärdade rättsakter i den mån dessa är direkt tillämpliga eller har direkt effekt samt att i fall av normkonflikt mellan en inhemsk rättsregel och en EG-rättslig regel tillämpa den EG-rättsliga före den inhemska. 20. EU-rättspraxis bevisar att FK och domstolen är skyldiga att skydda AL:s EU-rättighet till fri rörlighet dvs. gränsöverskridande vård. 21. EU-rättspraxis bevisar att FK icke bevisat sin rätt till att inskränka EUrättigheten till fri rörlighet för AL. Bevis EU-rättspraxis mål C-224/97, citat; 26 Det skall vidare erinras om att eftersom bestämmelserna i EG-fördraget är direkt tillämpliga inom rättsordningen i varje medlemsstat och gemenskapsrätten har företräde framför nationell rätt, ger dessa bestämmelser upphov till rättigheter för de berörda personerna som de nationella myndigheterna(läs FK och FIU) måste iaktta och skydda och att varje däremot stridande bestämmelse i nationell rätt saknar tillämplighet (se dom av den 4 april 1974 i mål 167/73, kommissionen mot Frankrike, REG 1974, s. 359, punkt 35; svensk specialutgåva, volym 2, s. 257). 27 Eftersom de tvingande bestämmelserna i artikel 59 i fördraget är direkt och villkorslöst tillämpliga från och med övergångsperiodens utgång (se dom av den 17 december 1981 i mål 279/80, Webb, REG 1981, s. 3305, punkt 13; svensk specialutgåva, volym 6, s. 265), innebär denna bestämmelse att ingen rättsakt i nationell rätt som strider mot nämnda artikel får tillämpas. Slut citat. FK har grundat sina beslut på vid prövning och omprövning, citat; 12

13 22. FIU har att särskilt beakta följande FIU har här att vara särskilt uppmärksam på att dessa beslut är EU-olagliga, tills motsatsen är bevisad och ställd utom all rimlig tvivel. Uppenbart och bevisligen har FK icke i något av besluten redovisat EUrättspraxis som är fullt motiverat och följbart(krav utifrån EU-rättspraxis till dess motsatsen är bevisad och ställd utom all rimlig tvivel) och därmed är besluten EU-olagliga och strider även via falskt intygande/osant intygande således även mot svensk lag och är därtill är att betraktas som begånget brott. FK bedriver således i sin handläggning av AL:s gränsöverskridande vård ansökan om ersättning i efter hand för vård inom EU brottslig verksamhet och EU-olaglig verksamhet som mynnar ut i konsekvensen blir att FK begår brott enligt svensk lag vid handläggning av ansökan om ersättning vid gränsöverskridande vård inom EU/EES! FK gör uppenbart egna tolkningar av fördraget som FK icke besitter laglig rätt till utifrån överstående EU-rätt/Rättighetsstadgan och EU-rättspraxis, tills motsatsen är bevisad och ställd utom all rimlig tvivel. Den enda part inom EU som lagligt kan rättsligt tolka fördragen är uppenbart EU-domstolen som via sina tolkningar skapar EU-rättspraxis som bevisligen Sverige, myndigheter och domstolar har att direkt åtfölja och därtill tillämpa fullt ut, till dess motsatsen är bevisad och ställd utom all rimlig tvivel! Rättighetsstadgan artikel 41 ger vid handen att FK(även FIU) är skyldig att fullt följbart motivera sina beslut, om inskränkning skall kunna bevisas, bevisa sina begränsningar/inskränkningarna via EU-rättspraxis. Rättighetsstadgan ger vid handen via artikel 54 följande, som gäller både för FK och domstolen FIU; Artikel 54 Förbud mot missbruk av rättigheter Ingen bestämmelse i denna stadga får tolkas som att den medför rätt att bedriva verksamhet eller utföra handlingar som syftar till att sätta ur spel någon av de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan eller att inskränka dem i större utsträckning än vad som medges i stadgan. FIU har att döma i målet, efter den muntliga förhandlingen, till AL:s fördel utifrån bevisen sammantaget. Här konstateras redan nu att FIU icke kan eller skall återförvisa ärendet i den del som berör ytterligare prövningar av rättigheterna till ersättning utifrån att FK har haft skyldigheten att fullt ut tillämpa EU-rättspraxis sedan Såldes kan och skall FIU, efter den muntliga förhandlingen, om inte FK kan bevisa motsatsen av sammantagna bevisningen 13

14 att FK har bevisat dels i sina beslut, prövning och omprövning, att dessa är EU-lagliga och bevisligen är motiverade utifrån fullt fölbara EUrättspraxis. FK har en hel stab av anställda jurister och det minsta krav FIU kan ställa på dessa anställda jurister inom FK är att dessa kan läsa innantill och ge vägledningar till anställda att utföra det uppdrag de är tillsatta för! 23. Följande åberopas som bevis, och FIU skall här mycket nogsamt genomläsa myndigheternas roll och om rättssäkerhet, citat; Myndigheternas roll Sverige är känt för att vara en förebild vad gäller demokrati och rättsäkerhet. Efter att under ett antal år ha studerat hur vårt samhälle fungerar, är jag inte beredd att helt och hållet ställa mig bakom detta påstående. Det pågår ett myndighetsförtryck av människor i vårt land som växer därför att vi politiker inte tar ansvar för att styra myndigheterna och rätta till deras felaktiga beteende. Myndigheterna är redskap inte maktapparater. De ska följa av riksdagen och regeringen fattade beslut och de ska också tolka våra beslut utifrån de värderingar som presenteras i betänkanden, propositioner m.m. Myndigheter är inte tillsatta för att skapa någon egen värdebas utan de ska utföra ett arbete de är tillsatta att göra och de ska ha den humanistiska människosyn som framkommer i riksdagens beslut. Enligt grundlagen opartiska och sakliga ska inte heller agera som part i vetenskapliga kontroverser. Myndigheter ska ha tydliga roller och inte vara både dömande instans och part i ärenden som avgörs av annan dömande myndighet. Myndigheterna ska framför allt möta människor med respekt inte förakt eller nedlåtenhet eller nonchalans. Ministerstyre Rättsäkerhet innebär att människor behandlas lika, har lika värde inför lagen och har samma rättigheter. Det jag har tagit del av och försökt att beskriva i denna motion överensstämmer inte med ett rättstryggt samhälle. Förtroendet för vårt demokratiska system undergrävs. Det krävs ett stort engagemang och en stark vilja från den politiska nivån för att rättstrygghet ska råda. Vi i riksdagen har ett ansvar via Riksdagens revisorer att följa upp beslut och se hur samhället efterlever dessa. Regeringen med de olika ministrarna har ett huvudansvar för genomförandet av besluten och måste utöva ministerstyre för att riksdagens intentioner ska genomsyra myndigheternas handlingssätt. Det finns inget i grundlagen som förhindrar ett ministerstyre. Det enda en minister inte får göra är att ingripa i enskilda förvaltningsärenden. Det är nödvändigt att regeringen mer aktivt påverkar myndigheternas sätt att handha verksamheten. Slut citat. En f.d. miljöminister skrev i en motion redan år 1996, Motion till riksdagen av Görel Thurdin, 1996/97:c545, Demokrati, rättsäkerhet och myndighetsutövning, som ovan har citerats. 14

15 24. Bevisligen har myndigheten FK på många sätt helt gått utöver sina befogenheter och domstolen FIU har att som ansvar skapa rättvisa utifrån att tillämpa EUrättspraxis fullt ut, inget annat. 25. Bevisligen begås brottslig verksamhet inom Försäkringskassan, utifrån denna inlaga och tidigare inlagor sammantaget, tills motsatsen är bevisad av FK vid muntlig förhandlig och kan ställas utom all rimlig tvivel! 26. Således är denna muntliga förhandling av största vikt för rättssäker rättstillämpning och därtill redan beviljad av FIU. Frågan i den delen är nu om tidpunkten för denna och här har begärts att denna sker efter 1:a september pga. angivna skäl. 27. FIU skall särskilt vara mycket uppmärksam på att FK i sitt beslut, omprövningsbeslutet, hänvisar till lagrum, som enligt Sveriges Regering i kommunicering till EU-kommissionen intygar icke finns! Bevis FK:s omprövningsbeslut Motbevis Sveriges Regering har till EU-kommissionen 21 juli 2010, S2010/3209 HS(Av Sveriges svar till EU-kommissionen på sidan 1 under rubriken 2) Ersättning för planerad vård utomlands, skrivs citat; Sverige har ingen nationell lagstiftning som reglerar den gränsöverskridande vården slut citat. Vilken trovärdighet har FK skall FIU nogsamt överväga utifrån sammantagen bevisning av alla inlagor fram tilldags dato. 28. Ytterligare bevis som är av största vikt DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 27 januari 2011 (*) Fördragsbrott Artikel 49 EG Frihet att tillhandahålla tjänster Kostnader för laboratorieanalyser och -undersökningar som utförts i andra medlemsstater än Storhertigdömet Luxemburg ersätts inte Nationell lagstiftning enligt vilken omhändertagande av kostnader inte kan ske genom ersättning för belopp som erlagts i form av förskottsbetalning avseende sådana analyser och undersökningar Nationella föreskrifter enligt vilka omhändertagande av kostnader för vårdtjänster underställs de villkor som föreskrivs i dessa föreskrifter I mål C-490/09, angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 30 november 2009, 15

16 29 Storhertigdömet Luxemburg har emellertid framfört att det inte avser att bestrida att de bestämmelser som ifrågasätts genom kommissionens talan ska ändras. Sådana förändringar ska genomföras inom ramen för en allmän reform inom det berörda området. I avvaktan på att denna reform genomförs har Inspection générale de la sécurité sociale avgivit klara, exakta och tvingande anvisningar som innebär att sjukförsäkringskassorna måste ersätta kostnader för laboratorieanalyser som har utförts i andra medlemsstater. Beslut varigenom dessa anvisningar åsidosätts saknar verkan och ska ogiltigförklaras. På så vis säkerställs att artikel 49 EG efterlevs. 47 Vad slutligen avser de anvisningar från Inspection générale de la sécurité sociale vilka Storhertigdömet Luxemburg har åberopat till stöd för att det inte föreligger något fördragsbrott, är det tillräckligt att erinra om att den administrativa praxis som består i att dessa anvisningar tillämpas, och som till sin art är sådan att den kan ändras av myndigheten efter eget gottfinnande och som inte offentliggörs i tillräcklig utsträckning, inte kan anses som ett korrekt fullgörande av de skyldigheter som följer av fördraget (se, bland annat, dom av den 13 december 2007 i mål C-465/05, kommissionen mot Italien, REG 2007, s. I-11091, punkt 65). 48 Domstolen bedömer således att Storhertigdömet Luxemburg har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 49 EG genom att i sin nationella lagstiftning om social trygghet inte ha föreskrivit någon möjlighet till omhändertagande av kostnader avseende laboratorieanalyser och -undersökningar, i den mening som avses i artikel 24 i socialförsäkringslagen, vilka har utförts i en annan medlemsstat, genom ersättning för de belopp som har erlagts i form av förskottsbetalning för dessa analyser och undersökningar, utan endast ha föreskrivit ett system med direkt betalning från sjukförsäkringskassorna. 29. Slutsats av denna EU-dom. När svensk unionsmedborgare överklagar beslut hos domstol(tvingats till domstol pga. av diskriminering/kränkande särbehandling, enligt Rättighetsstadgan, av Försäkringskassan), beslut som överklagas utifrån att prövning har skett hos Försäkringskassan i 2 instanser(prövning och omprövning), och EU-rätten till fri rörlighet har underlåtits/nekats, utifrån att Försäkringskassan icke fullt ut tillämpar EU-rättspraxis. Det innebär att domstolen FIU har att taga ställning till om det är kränkande/diskriminerande utifrån att svensk unionsmedborgare nekas rätten till sjukvård av Försäkringskassan som icke fullt ut tillämpat EU-rättspraxis med direkt verkan. EU-rättigheter med direkt verkan underlåts/förhindras av Försäkringskassan och därmed är bevisat att diskriminering/kränkning av EUrätten till sjukvård kränks! 16

17 Det här innebär att AL som svensk unionsmedborgare tvingas in i förvaltningsdomstols process av Försäkringskassan, som icke fullt ut tillämpar EU-rättspraxis. 30. Det här innebär i sin tur följande; Att efter ett negativt beslut i första instans, om så sker vilket ingendera part ännu vet något om, tvingas patienten AL bevisa i högre instans att första instans presterat grov försumlighet. Dvs. eftersom grovt icke är i svensk lag definierat kan myndigheten/domstolen ändra efter eget gottfinnande vilket inte är korrekt fullgörande av skyldigheter som följer av fördraget. Hänvisar FIU till ovanstående EU-dom, kommissionen mot Luxemburg i mål C- 490/09 och dessa punkter, 29, 47 och 48. OBS! Inskränkaren(Försäkringskassan/domstolarna, om domen går emot AL) är skyldiga att motivera inskränkningarna, dvs. har bevisbördan. Vid överklagan till andra instans(kammarrätt), dvs. domstolen i nästa instans, vänder bevisbördan, därför patienten måste bevisa grovt fel/försumligt. Konsekvensen av detta systematiska förfarande, vid gränsöverskridande vård handläggning/prövning(rättighetsstadgan/eu-rätten, Sverige har ingen lag för gränsöverskridande vård), innebär att rättigheten till sjukvård för svenska medborgare generellt diskrimineras gentemot andra unionsmedborgare, t.ex. unionsmedborgare i Luxembourg. FIU är skyldig att motverka sådan diskriminering vid detta måls handläggning och är nu delgivna denna skyldighet. 31. Ytterligare av vikt är följande i samma dom, punkten 46; 46 Vid genomförandet av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda och deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57), ska de medlemsstater som har infört system med naturaförmåner, till och med ett nationellt sjukvårdssystem, införa mekanismer för ersättning i efterhand för kostnader avseende vård som har tillhandahållits i en annan medlemsstat än den behöriga medlemsstaten (domen i det ovannämnda målet Müller-Fauré och van Riet, punkt 105). I detta avseende finns det inte något som hindrar att en behörig medlemsstat, i vilken det finns ett system med naturaförmåner, fastställer de ersättningsbelopp som patienter som erhållit vård i en annan medlemsstat kan kräva, såvitt dessa belopp grundas på objektiva, ickediskriminerande och öppna kriterier (domen i det ovannämnda målet Müller- Fauré och van Riet, punkt 107). 17

18 Det innebär att Försäkringskassan, i sitt nationella sjukvårdssystem underlåtit införa de mekanismer som andra unionsmedborgare erhåller, dvs. svensk unionsmedborgare diskrimineras generellt utifrån nationalitet svensk medborgare. Se Rättighetsstadgan artikel FIU skall här särskilt observera att domen som hänvisas till är Müller-Fauré och van Riet, denna dom är från 13 maj 2003, mål nr C-385/99. Skyldigheten att Försäkringskassan skall införa mekanismer för utbetalning i efterhand är nedfört på försäkringskasse nivå i dom C-372/04 Watts, punkten 122, domen är av datum 16 maj Samma dom, punkten 121, fastslår EU-domstolen medlemsländernas skyldigheter att oundvikligen göra förändringar i sina nationella system för att uppfylla fördraget. 33. Här skall domstolen FIU observera att Försäkringskassan är skyldig att medverka i denna process, men så har icke skett, och därav diskrimineras generellt svenska unionsmedborgare pga. svenskt medborgarskap/nationalitet, då utifrån sitt svenska unionsmedborgarskap i Rättighetsstadgan(se ingressen av Rättighetsstadgan). 33. FIU skall särskilt observera följande; Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1994:2053) om vissa ersättningar i internationella förhållanden till landsting och kommuner från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring; utfärdad den 2 december Regeringen föreskriver att rubriken till förordningen (1994:2053) om vissa ersättningar i internationella förhållanden till landsting och kommuner från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt 1 3 och 8 ska ha följande lydelse. 18

19 Förordning om vissa ersättningar i internationella förhållanden till landsting och kommuner från staten 1 1 Landsting får ersättning från Försäkringskassan enligt bestämmelserna i denna förordning för hälso- och sjukvård, sjukresor och andra sjuktransporter som omfattas av 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen 2, 2. en överenskommelse om social trygghet eller sjukvårdsförmåner mellan Sverige och annan stat. Detsamma gäller sådana inköp som omfattas av bestämmelserna i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. samt tandvård. Vad som i förordningen sägs om landsting gäller även kommuner som inte ingår i ett landsting. 2 Ersättning enligt 1 lämnas till det vårdgivande landstinget för i Sverige uppkomna vård- eller resekostnader avseende personer som inte är bosatta i Sverige. Ersättningen beräknas för varje enskilt vård- eller resetillfälle med avdrag för de avgifter som får tas ut av patienten. Sådan ersättning lämnas även för personer som avses i 5 kap. 7 första stycket socialförsäkringsbalken och som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. 1 Senaste lydelse 2008: EUT L 166, , s. 1 (Celex 32004R0883). SFS 2010:1648 Utkom från trycket den 14 december SFS 2010:1648 Thomson Reuters Professional AB, tel Edita Västra Aros, Västerås

20 3 Försäkringskassan svarar för kostnader för vårdförmåner i annat land som Sverige ska ersätta. Detta gäller även kostnader för vårdförmåner i annat land för personer bosatta i Sverige vilka efter tillstånd av Försäkringskassan får vårdförmån i annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Försäkringskassan ska i sådant fall samråda med landstinget inför beslutet. Om vården med beaktande av landstingets prioriteringar kan ges inom den tid som är normal för vården i fråga, svarar dock landstinget för vårdkostnaden om landstinget väljer att låta vården ske utomlands. 8 4 Ersättning enligt denna förordning lämnas under förutsättning att landstinget 1. av patienter som får vård i Sverige med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, inte tar ut högre avgifter än den avgift som tas ut av patienter som är bosatta inom landstingets område, 2. i varje ersättningsärende tillställer Försäkringskassan en specificerad faktura på vård- eller resekostnaden, 3. tillställer Försäkringskassan ett specificerat underlag för debitering utomlands då vårdkostnaden avser en person som är bosatt i Sverige men behörig institution i ett annat land inom EES ska svara för kostnaden. 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari Äldre bestämmelser i 1 första stycket 1 och 8 gäller fortfarande för den som omfattas av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen På regeringens vägnar GÖRAN HÄGGLUND Lars Hedengran (Socialdepartementet) 20

21 34. Kommentar Den utländske EU-medborgaren får ersättning för sjukvård, sjukresor och läkemedelsförmåner. Men däremot när FK nekar svenska medborgare vård, medicin och resor inom EU, s.k. gränsöverskridande vård inom EU/EES, så sker en diskriminering utifrån Rättighetsstadgan artikel 21, just pga. att unionsmedborgaren är av svensk nationalitet! Som exempel har FK gjort rättsligt ställningstagande 2010:3 angående reseersättning, dvs. ett administrativt myndighetsbeslut som EU-domstolen avfärdat i punkten 47, dom C-490/09, se ovan i denna skrivelse. Detta skall då ställas mot SFS 2010:1648, 1, som erbjuder sjukresor för utländska EU-medborgare. Artikel 35 Hälsoskydd Var och en har rätt till tillgång till förebyggande hälsovård och till medicinsk vård på de villkor som fastställs i nationell lagstiftning och praxis. En hög nivå av skydd för människors hälsa ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder. 35. Därmed så sker också diskriminering utifrån rätten till Hälsoskydd enligt artikel 35 i Rättighetsstadgan. 36. Försäkringskassan tillämpar icke svensk lag utifrån att man i grunden är skyldig att tillämpa följande; prop. 1993/94:114, sidan 32, 4:e stycket, citat; Av detta framgår i sin tur att svenska domstolar och myndigheter är skyldiga att tillämpa EG-rättsliga normer. De är sålunda skyldiga t.ex. att omedelbart utan mellankommande nationell rättsbildning tillämpa gemenskapsfördragen och av rådet utfärdade rättsakter i den mån dessa är direkt tillämpliga eller har direkt effekt samt att i fall av normkonflikt mellan en inhemsk rättsregel och en EG-rättslig regel tillämpa den EG-rättsliga före den inhemska. 21

22 37. FIU skall mycket nogsamt genomläsa nedanstående Det innebär att andra länders unionsmedborgare får ta del av rätten till EU-rätten till fri rörlighet dvs. rätten till vård per omgående men att svenska unionsmedborgare underlåts/förhindras och diskrimineras till denna rätt, det sker systematiskt och generellt mot svenska unionsmedborgare i Sverige övertid. 38. OBS! FIU skall särskilt beakta att SFS 2010:1648 är undertecknat av Sveriges Regering och FK:s rättsliga ställningstagande är ett så kallat eget påhitt från Försäkringskassan 39. EU-rättspraxis mål C-372/04 Watts, punkterna , citat; 121 Beträffande de förhållanden som omnämns i frågorna 1 a och 3 d skall det, till den bedömning som gjorts ovan i punkterna 59 77, läggas att även om gemenskapsrätten inte inkräktar på medlemsstaternas behörighet att utforma sina sociala trygghetssystem och bestämma hur mycket resurser som skall läggas på dess funktion, förpliktar genomförandet av de grundläggande friheter som säkerställs genom fördraget oundvikligen medlemsstaterna att göra vissa förändringar i sina nationella system för social trygghet, utan att det för den skull kan anses att deras suveräna behörighet på området träds förnär (se domen i det ovannämnda målet Müller-Fauré och van Riet, punkterna 100 och 102). 122 Såsom generaladvokaten har angett i punkt 88 i sitt förslag till avgörande, skall det således medges att nödvändigheten för medlemsstaterna att förena principerna för och det sätt på vilket deras hälso- och sjukvårdssystem är utformade å ena sidan och de skyldigheter som följer av de gemenskapsrättsliga friheterna å den andra innebär, på samma sätt som kraven i artikel 22 i förordning nr 1408/71, en skyldighet för de myndigheter som är ansvariga för ett sådant nationellt hälso- och sjukvårdssystem som NHS att införa mekanismer för finansieringen av sjukhusvård i en annan medlemsstat för patienter som av det nationella systemet inte kan erbjudas den behandling som krävs inom en tid som är medicinskt godtagbar i den mening som 22

23 avses ovan i punkt Domstolen FIU har här nu skyldighet att utifrån EU-rättspraxis mål C-372/04 Watts, av , som delgivits FIU i denna inlaga, att konstatera att Försäkringskassan har icke uppfyllt de skyldigheter som ålägges FK via EUrättspraxis och således bedrives EU-olaglig verksamhet av FK, bevisligen utifrån denna EU-rättspraxis sedan 2006 i maj, tills motsatsen kan bevisas av FK vid muntlig förhandling, kan detta icke ställas utom all rimlig tvivel!! 41. EU-rättspraxis dom i mål C-385/99 (Müller-Fauré och van Riet) av den 13 maj 2003, punkt 103, citat; 103 Domstolen har tidigare slagit fast att det inte kan uteslutas att risken för att den ekonomiska balansen i det sociala trygghetssystemet allvarligt rubbas kan utgöra ett tvingande hänsyn av allmänintresse som kan motivera en inskränkning i principen om frihet att tillhandahålla tjänster (domarna i de ovannämnda målen Kohll, punkt 41, Smits och Peerbooms, punkt 72, och Müller-Fauré och van Riet, punkt 73). 42. Rättighetsstadgan artikel 54 innan beslut fattas. Artikel 54 Förbud mot missbruk av rättigheter Ingen bestämmelse i denna stadga får tolkas som att den medför rätt att bedriva verksamhet eller utföra handlingar som syftar till att sätta ur spel någon av de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan eller att inskränka dem i större utsträckning än vad som medges i stadgan. 43. Omvänd bevis börda gäller utifrån EU-rätten vid gränsöverskridande vård mål FIU har att beakta, och är skyldig utifrån EU-rätten, utifrån följande EUrättspraxis/Rättighetsstadgan. Rättighetsstadgan och skyldighet för domstol respektera EU-praxis vid utövande av EU-rätt. I ingressen av Rättighetsstadgan framhålles att ett unionsmedborgarskap inrättats. Detta innebär att individen har en direkt rätt eller skyldighet till de sakfrågor som ingår i stadgan. (D.v.s. inte ett indirekt medlemskap via att staten Sverige är medlem i EU) Konsekvensen blir således att individen har en direkt rättighet till EU:s vårdmarknad. En vårdmarknad dit varje land kan leverera utifrån sin egen lagstiftning. Dock, ifrån denna huvudlinje kan länderna undanta rättigheter, men undantagen ska då motiveras utifrån en av EU-domstolen godkänd agenda. Därutöver ska framkomna motiv överprövas utifrån principen, nödvändighet och proportionalitet. 23

24 Rättighetsstadgan artikel 51 anger att institutionerna (domstol/myndigheter) skall följa EG-fördraget när de tillämpar Unionsrätten. Rättighetsstadgan artikel 52 slår fast att varje begränsning av individens rättigheter ska vara föreskriven i lag. (D.v.s. för domstol/myndighet, svensk lag) Eftersom individen har en grundläggande unionsrätt, så är det ostridigt att begränsaren, d.v.s. Försäkringskassan skall bära bevisbördan. Alltså även då domstolen FIU dvs. om FIU har för avsikt att förhindra den fria röligheten i beslut eller delbeslut för AL! Således, den enda EU-legala begränsningen, enligt rättighetsstadgan artikel 52 är medlemslandets lagstiftning. Rättighetsstadgan artikel 52.7 ålägger domstolar att bevaka den enskildes rätt och är även satt att bevaka så inte förvaltningsdomstol/domare inskränker rättigheterna i större utsträckning än vad som medges i stadgan (artikel 54) Eftersom stadgan bygger på tidigare EU-domar, så är det klargjort sedan länge, domstolars skyldighet att säkerställa unionsrätten för den enskilde och underlåta nationell lagstiftning som strider emot gemenskapsrätten. 44. Denna skyldighet framgår mycket tydligt redan i Mål C-224/97 Ciola punkt 26-33, åberopas som bevis. Hela denna EU-rättspraxis åberopas som bevis. 45. Försäkringskassan gör raka motsatsen i sina beslut. Se beslutsmotiveringarna sedan tidigare och motbevisen mot dessa, vilken trovärdighet har myndigheten Försäkringskassan? 46. Domstolen FIU skall vara särskilt uppmärksam på EU-rättspraxis C-157/99, punkten 90; måste det under alla förhållanden grundas på objektiva kriterier som inte är diskriminerande och som är kända på förhand för att begränsa myndigheternas(läs FK och FIU) utrymme för skönsmässig bedömning och förhindra att bedömningen blir godtycklig (domen i det ovannämnda målet Analir m.fl., punkt 38). 24