JO sidan 1 av 10. Begär att all kommunicering i anmälan sker via e-post till voulf56@gmail.com

Transkript

1 1 JO sidan 1 av 10 Riksdagens ombudsmän JO Box Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post dnr till voulf56@gmail.com som bekräftelse på att tillskrivna emottagit denna skrivelse. Begär att all kommunicering i anmälan sker via e-post till voulf56@gmail.com I en demokratisk och rättssäker stat har myndighetsutövare och myndigheter att tillgodose medborgarna/allmänheten i första hand. Så är fallet inte i staten Sverige av år 2013! 1. Myndighet och/eller tjänsteman som anmälan riktar sig mot Kammarrätten i Göteborg(KIG) mål nr av datum och de som skrivit under beslutet/domen Förvaltningsrätten i Karlstad(FIK) mål nr av datum och de som skrivit under beslutet/domen Förvaltningsrätten i Härnösand(FIH) mål nr av datum och de som skrivit under domen 2. Beskrivning av ärendet Beskriv vad som hände och när det ägde rum Alla dessa ovanstående mål är återförvisade till Försäkringskassan för ny handläggning dvs. domstolen har icke i laga ordning dömt. I lagens mening då är detta förfarande fullständigt orättssäkert och ett lagbrott utifrån EU-rätten, Rättighetsstadgan och av Sveriges rikdag beslutat sedan tidigare. Således brottsmisstankar kan icke ställas utom all rimlig tvivel. Alla målen berör området gränsöverskridande vård inom EU/EES där Sverige icke har lag dvs. på gränsöverskridande vård området skall direkt verkande EU-rättspraxis tillämpas som då gäller som svensk lag utan undantag(sverige har inga undantag på detta område). När det hände framgår av punkten 1.

2 2 3. På vilket sätt anser Ni att myndigheten/tjänstemannen har agerat fel Sverige är ett EU-medlemsland sedan Sveriges riksdag har beslutat vad som gäller inom domstolarna via prop. 1993/94:114, sidan 32, 4:e stycket och förvaltningsdomstolarna underlåter och undanhåller EU-rätten, Rättighetsstadgan och vad av Sveriges riksdag sedan tidigare beslutat. Det är ett lagbrott. Dvs. brottsmisstankar kan icke ställas bortom all rimlig tvivel. Det sker generellt och systematiskt inom förvaltningsdomstolarna och därav blir det än mer kännbart för allmänheten som förväntar sig att åtnjuta rättssäkerhet inom förvaltningsdomstolarna. Allmänheten/skattebetalarna har betalat för EU-rättigheten till fri rörlighet sedan 1995, gränsöverskridande vård innefattas av fri rörlighet, men förvaltningsdomstolarna generellt och systematiskt underlåter att döma(dvs. med att återförvisa till FK för ny handläggning kan FK fortsätta som tidigare) och säkerställa/skydda svenska unionsmedborgares EUrättighet till fri rörlighet på området gränsöverskridande vård vilket strider emot av Sveriges riksdag beslutat sedan tidigare. När återförvisning sker, det sker då ett lagbrott utifrån EU-rätten, utifrån att i dom i förvaltningsdomstol icke är säkerställt rättsäkerhet dvs. domstolen låter i praktiken Försäkringskassan få chansen att åter avgöra, dvs. det som domstolen skulle avgjort utifrån att Försäkringskassans beslut vid prövning och omprövning är överklagat till förvaltningsdomstol! Förvaltningsdomstolarnas uppgift är att avgöra tvister mellan parterna och Försäkringskassan via dom. Här via det förfarande som sker med återförvisning dömer icke de anmälda förvaltningsdomstolarna i sakfrågorna som är överklagade till förvaltningsdomstolarna utan ger återigen spelrummet till Försäkringskassan. Hänvisar här till EU-rättspraxis via EU-domstolens dom i mål nr C-224/97 Ciola och däri särskilt punkterna Här skall särskilt JO var mycket uppmärksam på att även Försäkringskassan uppbär samma skyldigheter som förvaltningsdomstolarna då utifrån EU-domstolens dom i mål nr C-224/97 Ciola och däri särskilt punkterna När då förvaltningsdomstolarna utan i specificerade domar utifrån det som tvisten rör sig om i detalj styr upp via rättsäker dom sker ett lagbrott, ty medborgarna/allmänheten är i förvaltningsdomstolarna för att få tvisten avgjord via dom. JO har att beakta och taga särskilt stor uppmärksamhet på att Försäkringskassan reda har fått sin chans att via prövning och omprövning tillämpa EU-rätten fullt ut men har så icke gjort därav hamnar ärende via allmänhetens försorg i förvaltningsdomstolarna då allmänheten överklagar besluten i Försäkringskassan. Att då Förvaltningsdomstolarna i Sverige icke tillämpar fullt ut bl.a. EU-domstolens dom i mål nr C-224/97 Ciola och däri särskilt punkterna strider emot av Sveriges riksdag sedan tidigare och därmed undanhålls och underlåts generellt och systematiskt vad som Sveriges riksdag sedan tidigare beslutat. I en rättssäker dom utifrån EU-rätten och utifrån av Sveriges riksdag beslutat sedan tidigare skall vara specificerat vad som domstolen har dömt i utifrån det som överklagats och exakt utgång då med ersättningsbelopp för vad som har prövats i förvaltningsdomstolarna, det är domstolens skyldighet att fastställa rättssäker dom,

3 3 med fastställda ersättnings belopp och därefter har Försäkringskassan att utbetala vad domen ger vid handen, men så sker icke på området gränsöverskridande vård. Det skall således var klart och tydligt, via dom, vad som domstolen avgör i utifrån det överklagade och de ersättningar och anspråk på ersättningar som överklagats, dvs. som Försäkringskassan redan prövat 2 ggr. via prövning och omprövning, av allmänheten till förvaltningsdomstolarna. Nu återförvisar förvaltningsdomstolarna till FK, i dessa anmälda mål, för förnyad handläggning utan att i dom tydliggjort exakt vad som gäller utifrån de ersättningsbelopp som icke utbetalats av Försäkringskassan, via prövning och omprövning internt inom FK. I allmänhetens ögon är detta ett falsarium där Försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna går hand i hand för att underlåta och undanhålla rättssäkerhet på området gränsöverskridande vård. Dvs. först tvingar FK, via prövning och omprövning, medborgarna/skattebetlarna till förvaltningdomstol. I förvaltningsdomstol tvingar förvaltningsdomstolarna tillbaka medborgarna/skattebetalarna till Försäkringskassan, en utmattningskarusell gentemot skattebetalarana där av Sveriges riksdag beslutats sedan tidigare undanhålls och underlåts allmänheten/skattebetalarna och detta sker generellt och systematiskt vilket är en rättsskandal! Lagbrott på lagbrott och brottsmisstankar som icke går att ställa bortom all rimlig tvivel. Verkligheten utifrån de anmälda målen som alla är återförvisade till Försäkringskassan Konsekvensen av förvaltningsdomstolarna fullständigt rättsosäkra handläggning blev och blir(dvs. JO har att taga mycket stort ansvar och utifrån brottsmisstankar/lagbrotten stävja detta förfaringssätt och åtala dessa lagbrytare, det är av särskilt stor vikt utifrån att rättssäkerheten och demokratin är satt ur spel) att alla målen/ärendena återförvisades till FK och återigen fick överklagas till förvaltningsdomstolarna! Begär att JO följer upp särskilt nogsamt alla anmälda förvaltningsdomstolarna och målen och dess handläggning internt återigen inom FK. Alltså därför att JO skall se att alla dessa mål är återigen föremål för överklagan till förvaltningsdomstolarna, dvs. FK:s nya handläggning(återförvisningshandläggningen) är återigen tillbaka i förvaltningsdomstolarna! Med detta förfarande har ingen rättssäkerhet alls säkerställts i de anmälda förvaltningsdomstolarna KIG, FIK och FIH, som nu är föremål för JO anmälan. Detta strider emot Rättighetsstadgan, EU-rätten och av Sveriges riksdag beslutat sedan tidigare och konsekvenserna blir att enorma resurser slösa bort av skattebetalarnas medel och att rättsosäkerheten är total på området gränsöverskridande vård området tack vare att FK och förvaltningsdomstolarna samverkar emot allmänheten generellt och systematiskt, vilket är i strid emot EU-rätten, Rättighetsstadgan och av Sveriges riksdag beslutat sedan tidigare.

4 4 Konsekvensen är och blir att allmänheten helt tappat förtroendet för FK och förvaltningsdomstolarna, som uppenbart icke kan läsa innantill, dvs. uppenbart förhindrar den fria rörligheten på området gränsöverskridande vård generellt och systematiskt sammantaget i symbios emellan Försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna. Konsekvensen blir också att skattebetalarna får lida och plågas och diskrimineras och kränks av fullständig rättsosäkerhet. Diskriminering pga. att vara svensk skattebetalare dvs. svensk unionsmedborgare som icke får åtnjuta samma EU-rättigheter som andra EUmedlemsländers unionsmedborgare får. ICKE DISKRIMINERING artikel 21 i 1 Rättighetsstadgan ger vid handen att här begås återigen ett lagbrott dvs. brottsmisstankar kan icke ställas utom all rimlig tvivel, citat; Inom tillämpningsområdet för fördragen, och utan att det påverkar tillämpningen av någon särskild bestämmelse i dem, ska all diskriminering på grund av nationalitet vara förbjuden. Rätten till Hälso skydd artikel 35, citat; Var och en har rätt till tillgång till förebyggande hälsovård och till medicinsk vård på de villkor som fastställs i nationell lagstiftning och praxis. En hög nivå av skydd för människors hälsa ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder Lika inför lagen, grundlag regeringsformen 1 kap. 9 och 10 och Rättighetsstadgan artikel 20; 9 Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408). 10 Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar även inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete. Lag (2010:1408). Artikel 20 Likhet inför lagen Alla människor är lika inför lagen. JO har här ett särskilt mycket stort ansvar att utifrån av Sveriges riksdag sedan tidigare beslutat säkerställa att demokrati och rättssäkerhet återinföres inom förvaltningsdomstolarna ty dessa har uppenbart helt löpt amok och i symbios med myndigheten Försäkringskassan underlåter och undanhåller skattebetalarna vad som tidigare beslutats av Sveriges riksdag. Bevis om skyldigheter för förvaltningsdomstolarna som dessa icke tillämpar dvs. i strid emot av Sveriges riksdag beslutat sedan tidigare EU-domstolens dom i mål nr C-224/97 Ciola och däri särskilt punkterna Det skall vidare erinras om att eftersom bestämmelserna i EG-fördraget är direkt tillämpliga inom rättsordningen i varje medlemsstat och gemenskapsrätten har företräde framför nationell rätt, ger dessa bestämmelser upphov till rättigheter för de berörda personerna som de nationella myndigheterna måste iaktta och skydda och att varje däremot stridande bestämmelse i nationell rätt 1

5 5 saknar tillämplighet (se dom av den 4 april 1974 i mål 167/73, kommissionen mot Frankrike, REG 1974, s. 359, punkt 35; svensk specialutgåva, volym 2, s. 257). 27 Eftersom de tvingande bestämmelserna i artikel 59 i fördraget är direkt och villkorslöst tillämpliga från och med övergångsperiodens utgång (se dom av den 17 december 1981 i mål 279/80, Webb, REG 1981, s. 3305, punkt 13; svensk specialutgåva, volym 6, s. 265), innebär denna bestämmelse att ingen rättsakt i nationell rätt som strider mot nämnda artikel får tillämpas. 28 Vad avser Republiken Österrike framgår det av artikel 2 i anslutningsakten att EG-fördragets bestämmelser är tillämpliga från och med anslutningen, det vill säga från och med den 1 januari 1995, varför artikel 59 i fördraget från och med nämnda dag är en omedelbart tillämplig rättskälla. 29 Även om domstolen i sin rättspraxis först förklarade att det ankommer på varje nationell domstol att i förekommande fall underlåta att tillämpa varje bestämmelse i den nationella lagstiftningen som kan strida mot gemenskapsrätten (se domen i det ovannämnda målet Simmenthal, punkt 21), har den senare preciserat sin rättspraxis i två avseenden. 30 Av senare rättspraxis framgår för det första att alla förvaltningsorgan, inbegripet lokala myndigheter, är skyldiga att iaktta denna skyldighet att ge gemenskapsrätten företräde, varför enskilda har rätt att åberopa en gemenskapsbestämmelse av sådan art (dom av den 22 juni 1989 i mål 103/88, Fratelli Costanzo, REG 1989, s. 1839, punkt 32; svensk specialutgåva, volym 10). 31 Av senare rättspraxis framgår för det andra att bestämmelser i nationell rätt som strider mot en sådan gemenskapsbestämmelse kan förekomma både i lagar och förvaltningsföreskrifter (se i detta avseende dom av den 7 juli 1981 i mål 158/80, Rewe, REG 1981, s. 1805, punkt 43; svensk specialutgåva, volym 6, s. 153). 32 Av denna rättspraxis följer med nödvändighet att ovannämnda nationella förvaltningsföreskrifter inte endast inbegriper generella och abstrakta normer utan även enskilda konkreta förvaltningsbeslut. 33 Domstolen finner att det inte finns några skäl för att inte låta enskilda åtnjuta det rättsliga skydd som följer av att bestämmelser i gemenskapsrätten har direkt effekt och vilket det åligger de nationella domstolarna att säkerställa (se dom av den 19 juni 1990 i mål C-213/89, Factortame m. fl., REG 1990, s , punkt 19; svensk specialutgåva, volym 10) i fall då det är giltigheten av ett förvaltningsbeslut som är i fråga. Detta skydd får inte vara avhängigt av arten av den nationella bestämmelse som strider mot gemenskapsrätten. EU-dom mål C-173/09 Elchinov 5 oktober 2010 punkten 31, citat; 31 Det följer vidare av fast rättspraxis att en nationell domstol, som inom ramen för sin behörighet ska tillämpa de unionsrättsliga bestämmelserna, är skyldig att säkerställa att dessa regler ges full verkan, genom att med stöd av sin egen behörighet, om det behövs, underlåta att tillämpa varje motstridande bestämmelse i nationell lagstiftning, i förevarande fall den nationella processregel som nämns ovan i punkt 22, utan att den behöver begära eller avvakta ett föregående upphävande av denna genom lagstiftning eller något annat konstitutionellt förfarande (se, för ett liknande resonemang, dom av den 9 mars 1978 i mål 106/77, Simmenthal, REG 1978, s. 629, punkt 24,

6 6 svensk specialutgåva, volym 4, s. 75, och av den 19 november 2009 i mål C-314/08, Filipiak, REG 2009, s. I-11049, punkt 81). 4. Övriga upplysningar Bifogar som bifogad fil, som åberopas som bevis, Gränsöverskridande vård en gränslös myndighetsvurpa av Assar Fager Därtill begär att JO särskilt mycket nogsamt genomläser och beaktar följande; Av Sveriges riksdag beslutat prop. 1993/94:114, sidan 32, 4:e stycket, citat; Av detta framgår i sin tur att svenska domstolar och myndigheter är skyldiga att tillämpa EGrättsliga normer. De är sålunda skyldiga t.ex. att omedelbart utan mellankommande nationell rättsbildning tillämpa gemenskapsfördragen och av rådet utfärdade rättsakter i den mån dessa är direkt tillämpliga eller har direkt effekt samt att i fall av normkonflikt mellan en inhemsk rättsregel och en EG-rättslig regel tillämpa den EG-rättsliga före den inhemska. Direktverkande EU-rättspraxis som är av största vikt i anmälningarna EU-domstolens dom i mål nr C-385/99 Müller-Faure och van Riet punkterna EU-domstolens dom i mål nr C-145/03 Keller punkterna och C-444/05 Stamatelaki punkterna EU-domstolens dom i mål nr C Bressol punkt 41,47,48,71 EU-domstolens dom i mål nr C-224/97 Ciola punkterna C-158/96 Kohll, p där domstolen med hänvisning till direktiv 78/686/EG,78/687/EG samt 93/16/EG slår fast att läkare och tandläkare som är etablerade i andra medlemsstater skall anses vara lika kvalificerade som dem som är etablerade på det nationella territoriet. Detta framgår tydligare i den tyska språkversionen än den svenska. Detta betyder att vårdkvaliteten i det närmaste per definition är lika hög i varje medlemsstat. En konsekvens av detta är att den betalande försäkringskassan blir bunden av de bedömningar som de behandlande läkarna gör i det land där vården faktiskt utförs, utom om missbruk av den fria rörligheten skulle föreligga, se C-145/03 Keller, p. 50, 52. EU-dom mot Sverige C-274/08 i punkterna 34 och 37 fasställes även att tolkningsutrymme icke ges så att lagtexten avviker från EU:s ordalydelse. EU-dom är svensk lag omgående. EU-dom kräver lagstiftning och tillåter inte myndigheters skönsmässiga bedömningar. EU-domstolen litar nämligen inte alls på myndigheterna och har fällt Nederländerna, Italien, Frankrike, Portugal bl.a. för att överlåta rättsfrågan till myndigheter. T.ex. mål C-189/03( ) EU-kommissionen mot Nederländerna. Ur punkt 19, citat; Det är i vart fall fast rättspraxis att enbart administrativ praxis, som till sin art är sådan att den fritt kan ändras av myndigheten, och som inte offentliggjorts i tillräcklig utsträckning, inte kan anses utgöra ett giltigt genomförande av de skyldigheter som följer av EG-fördraget.

7 7 Därtill av största vikt Svenska institutet för europapolitiska studier(sieps) som är en myndighet under regeringen slog fast i en rapport Sieps 2007:5 sidan 38 att Försäkringskassan(myndigheter i Sverige)blir bunden av vårdlandets läkares behandlingar utifrån läkardirektivet och angivna EU-domar. Vid Sveriges Regerings framträdande i EU-domstolen åberopas flitigt den obligatoriska rättssäkerhetsprincipen bl.a. Bressol-domen(C Bressol punkt 41,47,48,71). Häri stadgas att det åligger begränsande myndighet att bevisa nödvändighet och proportionalitet i sin lagstiftning för inskränkningen. Precisa omständigheter med underbyggda analyser ska presenteras. Denna unionsrättsliga rättssäkerhetsprincip (gäller alla myndighetsutövare i Sverige) respekterar varken myndigheten Försäkringskassan eller förvaltningsdomstolar vid avslag av gränsöverskridande vård gentemot skattebetalarna. Inskränkaren har bevisbördan. Gjorde man det skulle de upptäcka att bevisbördan faktiskt ligger på inskränkaren. I domen Ciola(EU-domstolens dom i mål nr C-224/97 Ciola punkterna 26-33)stadgas att myndigheter är skyldiga att skydda den enskildas rätt. Nämnda två skyldigheter praktiseras inte i Sverige! Socialminister Göran Hägglund hälsar i brev 2010(Hägglunds brev S2010/7202/Sr) att Sverige inte har någon lagstiftning inom gränsöverskridande vård att EU-kommissionen 2008 presenterade patientrörlighetsdirektivet att under förhandlingarna har Sverige hittills varit en av de mest positiva och drivande medlemsstaterna Åberopar som bevis, hela rapporten; Skattetjänstemännens tjänstemanna ansvar Däri då särskilt följande; Citat ur 2 Skattetjänstemännens tjänstemanna ansvar. En rapport om skattetjänstemännens straff-, disciplin- och skadeståndsrättsliga ansvar för handlande i tjänsten mot bakgrund av JO:s och JK:s praxis. Citat; Ett nytt fall från HD ger dock viss vägledning för när en uppenbart oriktig rättstillämpning kan föreligga.20 För att uppenbart oriktig rättstillämpning ska anses vara för handen, ska fråga vara om:21 i) en klar avvikelse, ii) som fått direkt betydelse för utgången, vilken 2

8 8 iii) fått ingripande konsekvenser för den enskilde. Slut citat. Rapporten och dess innehåll kan vara till stor hjälp utifrån rättssäker handläggning hos JO utifrån alla anmälningarna berör myndighetsutövare och deras ansvar straff-, disciplin- och skadeståndsrättsliga ansvar för handlande i tjänsten mot bakgrund av JO:s och JK:s praxis 3 En utredning av begreppet myndighetsutövning: enligt förvaltningslagen, brottsbalken, skadeståndslagen och regeringsformen som åberopas som bevis för att oavsett ställning eller nivå inom myndighetsutövningen gäller lika inför lagen Här skall JO särskilt respektera följande, sidan 16 citat; 3.3 Tjänstefel, BrB 20:1 All myndighetsutövning är idag reglerad i lag eller annan författning, den som överskrider dessa regler gör sig skyldig till missbruk.50 Försök till missbruk är dock inte straffbart.51 De som utför myndighetsutövning är offentliga myndigheter, hit räknas de myndigheter som är grundade i lag eller annan författning och som skapar plikter och rättigheter för enskilda. Med uttrycket lag eller författning menas av riksdagen, regeringen, förvaltningsmyndigheter, kommun eller landstingskommun beslutad norm. Även förarbeten, prejudikat och uttalanden hör hit.52 Även interna föreskrifter hos myndigheter kan ha betydelse för vad som anses gälla. Den som utövat myndighet kan dock ställas till ansvar även om deras åsidosättande av sin uppgift inte finns reglerad på det vis som är nämnt ovan. Lagen kan inte täcka upp alla situationer, varför det ibland döms efter dess syfte.53 Även beslut som är fattade enligt reglerna kan utgöra missbruk. Detta främst när beslutet meddelats endast efter att oväsentliga villkor uppfyllts.54 Ett exempel är när någon får byggnadslov först efter att ha stöttat kommunal verksamhet ekonomiskt. Här vägdes alltså kriterier in som egentligen inte finns med i lagen.55 Tjänstemän har en stor makt att påverka enskildas liv, varför BrB 20:1 är behövlig. Dock skall det kanske undvikas att döma någon för hårt, eftersom det kan leda till att ingen vågar ta beslut som innefattar myndighetsutövning. För att myndighetsutövning skall vara felaktig behöver inte den som har myndighet ha överskridit regler, utan även underlåtenhet att vara verksam kan vara straffbart. 5. Begäran Anmälaren begär härmed att Justitieombudsmannen snabbt, med prioritet, utreder anmälda myndighetsutövarna inom förvaltningsdomstolarna i Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Härnösand och med avseende på det anmälda och helheten, systematiskt och generellt undanhåller och underlåter förvaltningsdomstolar i Sverige EU-rätten och underlåter och undanhåller av Sveriges riksdags tidigare beslutat, JO riktar skarp kritik mot de anmälda myndighetsutövarna inom förvaltningsdomstolarna i Sverige och för ärendet vidare till åklagare eller att Justitieombudsmannen åtalar ansvariga anmälda inom förvaltningsdomstolarna. 3

9 9 Anmälaren begär att omgående få veta vem eller vilka på Justitieombudsmannen som handlägger detta utredningsärende samt få kontaktuppgifter till dessa utredare. Anmälaren begär att fortlöpande få information om de beslut som Justitieombudsmannen fattar i ärendet. Anmälaren begär att besluten är fullständigt rättssäkra och motiverade fullt följbart(hänvisar till Rättighetsstadgan artikel 41 och Förvaltningslag 20) Begär att JO samordnar denna anmälan till JO av HFD med JO anmälning mot förvaltningsdomstolar med dnr , JO-anmälan mot Försäkringskassan med dnr , JO-anmälan mot Socialstyrelsen dnr och JO-anmälan mot Landstinget Västernorrland/Sundsvalls sjukhus dnr då utifrån att alla dessa JO anmälningar sammantaget härrör till området EU-rättigheten till fri rölighet vid gränsöverskridande vård/fri rörlighet och sammantaget drabbar allmänheten unisont utifrån att fullständig avsaknad av rättssäkerhet gentemot allmänheten/anmälarna/de berörda i målen och särskilt undergräver av Sveriges riksdag beslutat sedan tidigare. Begär att JO Särskilt genom läser hela 4 Rättighetsstadgan mycket nogsamt och beaktar vad som Rättighetsstadgan ger vid handen och kontrollerar särskilt utifrån anmälan till JO av förvaltningsdomstolarna vilka lagbrott som är aktuella utifrån de anmälda och det anmälda och vad som framkommer av JO:s mycket nogsamma utredning och granskning. Åberopar hela Rättighetsstadgan som bevis. Begär att JO särskilt beaktar att Sveriges Regering som ordförandeland i EU drev igenom Lissabonfördraget däri då gällande Rättighetsstadgan innefattas och att Sverige nu 2013 bevisligen icke åtföljer vad som drevs igenom inom EU av Sveriges Regering som ordförandeland år Begär särskilt att JO är uppmärksam på att människor har rätt till hälsoskydd/vård/rättssäkerhet(även i Sverige och särskilt då skattebetalarna och de nu drabbade som är berättigade till skadeståndsersättning) och att det som nu påvisats/bevisats i anmälan till JO strider emot många internationella avtal som Sverige förbundit sig till, dvs. att då förvaltningsdomstolarna och de där ansvariga för besluten skall gå ostraffade utifrån lagbrott och synnerligen allvarliga brottsmisstankar kan allmänheten aldrig acceptera utifrån av Sveriges riksdag beslutat sedan tidigare. 4

10 10 Begär att JO särskilt i rättighetsstadgan genomläser mycket nogsamt artiklarna då dessa är av mycket stor vikt ur rättssäkerhetssynpunkt för att JO skall kunna rättssäkert handlägga denna anmälan. Grunderna i anmälan är EU-rätten på området fri rörlighet och där området gränsöverskridandevård inom EU/EES och av Sveriges riksdag beslut via prop. 1993/94:114, sidan 32, 4:e stycket, sedan tidigare. Dessutom av Sveriges riksdag beslutat sedan tidigare för att demokrati och rättssäkerhet skall vara möjligt i Sverige men som nu är påvisat och bevisat underlåts och undanhålls av förvaltningsdomstolar allmänheten generellt och systematiskt. Synnerligen allvarliga lagbrott/brottsmisstankar och trolöshet mot huvudman kan icke på något sätt ställas utom all rimlig tvivel och därtill icke heller bedrägeri. Då med uppsåt att förhindra den fria rörligheten uppsåtligt för att skydda Sveriges inre vårdmarknad att utsättas för konkurrens av bättre/effektivare vårdgivare utanför Sverige men inom EU/EES. Begär att all kommunicering sker via e-post till voulf56@gmail.com Ulf Bittner voulf56@gmail.com