Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Transkript

1 Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården om bl.a. följande; Efter åratal av kritik, framförallt här i Sjukhusläkaren, ändrar Försäkringskassan sina riktlinjer när det gäller ersättning för vård i andra EU-länder. Det nya patientrörlighetsdirektivet, Elchinov-domen och indikationer från Socialdepartementet om vad regeringen kommer att föreslå, då patientrörlighetsdirektivet ska inarbetas i svensk lag, har fått Försäkringskassan att under galgen inse att riktlinjerna måste omvärderas. Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Sverige har att tillämpa fullt ut EU-rättspraxis sedan 1995(EU-inträdet) och har inga undantag. Elchinov domen är, en mer eller mindre, sammanfattning av tidigare EU-rättspraxis och således faller det argumentet för Försäkringskassan. Patientrörlighetsdirektivet är en sammanfattning, mer eller mindre, av EU-domstolens domar(eu-rättspraxis) och således har denna EU-rättspraxis existerat övertid. EU-rätten står över svensk lag och således har EU-domar/EU-rättspraxis generellt gällt i Sverige sedan 1995 och skyldigheten att tillämpa denna EU-rättspraxis har förelegat Försäkringskassan sedan 1995 och dessutom fullt ut. Vart tog den kritiskt granskande journalisten Christer Bark vägen i denna artikel i sjukhusläkaren? Kontrollerade journalisten Christer Bark upp vad som är gällandes och objektivt delgav läsarna fakta? 1. Bevis ur prop. 1993/94:114, sidan 32, 4:e stycket, citat; Av detta framgår i sin tur att svenska domstolar och myndigheter är skyldiga att tillämpa EG-rättsliga normer. De är sålunda skyldiga t.ex. att omedelbart utan mellankommande nationell rättsbildning tillämpa gemenskapsfördragen och av rådet utfärdade rättsakter i den mån dessa är direkt tillämpliga eller har direkt effekt samt att i fall av normkonflikt mellan en inhemsk rättsregel och en EGrättslig regel tillämpa den EG-rättsliga före den inhemska. 2. EU-kommissionens tolkningsmeddelande 2000/C 43/03, sidan 3, citat;

2 Genom artikel 49 och följande i fördraget inrättas principen om fri rörlighet för tjänster. Principen är efter övergångsperioden direkt och villkorslöst tillämplig. Principen ger de berörda parterna rättigheter som de nationella myndigheterna(läs Försäkringskassan och Landstingen) måste respektera och tillvarata, och nationella bestämmelser som strider mot principen får inte tillämpas vare sig det är frågan om bestämmelser i lag, administrativa bestämmelser eller konkreta enskilda förvaltningsbeslut.(kommissionens tolkningsmeddelande bygger på bl.a. EU-rättspraxis) Varför skriver Christer Bark om Försäkringskassan? Om Försäkringskassan och Landstingen Citat; När undertecknad läste denna artikel härom kvällen kunde detta icke få vara utan kritisk kommentar utifrån fakta som icke är vinklade men utifrån EU-rätten, bl.a. detta framgår av kommentaren; Således konstateras att inom Sverige dels inom Försäkringskassan och dels inom landsting har underlåtits EU-rätten till fri rörlighet i samband med gränsöverskridande vård. Är det dags att herr Bark skriver om hur det gått till inom landstingen när dessa underlåtit EU-rätten? Christer Bark är mycket välkommen att ta del av hur bl.a. Landstinget Västernorrland underlåtit EU-rätten till fri rörlighet/gränsöverskridande vård remiss till annat EU-land, vid flera tillfällen som går att föra i bevis! Landstingen lyder under samma förpliktelser som Försäkringskassan vilket framgår klart och mycket tydligt av EU-rättspraxis som delgivits denna dag! Slutligen kan delges läsarna att Patientrörlighetsdirektivet är mer eller mindre ett förtydligande utifrån tidigare EU-rättspraxis och således är att konstatera att de EU-rättigheter som förtydligas genom direktivet har gällt sedan Sverige blev medlemsland anno 1995, dvs. skyldigheten att tillämpa EU-rättspraxis fullt ut vid gränsöverskridande vård inom EU/EES, vare sig det är Försäkringskassan eller landsting som är betalare! Dessutom skall tilläggas, vilket är synnerligen av stor vikt, att om en patient som åberopar bättre vård eller snabbare vård(utifrån svensk lag, Hälso- och sjukvårds lag) inom EU/EES så är hela vårdmarknaden inom EU/EES öppen, patientmakt kallas det! Landstingen generellt remitterar till andra landsting, men de glömmer då bort upplysningsplikten om att upplysa om att hela vårdmarknaden då är öppen inom EU/EES för patienten Slut citat. Redan 1996 skrevs följande, citat; Myndigheternas roll Sverige är känt för att vara en förebild vad gäller demokrati och rättsäkerhet. Efter att under ett antal år ha studerat hur vårt samhälle fungerar, är jag inte beredd att helt och hållet ställa

3 mig bakom detta påstående. Det pågår ett myndighetsförtryck av människor i vårt land som växer därför att vi politiker inte tar ansvar för att styra myndigheterna och rätta till deras felaktiga beteende. Myndigheterna är redskap inte maktapparater. De ska följa av riksdagen och regeringen fattade beslut och de ska också tolka våra beslut utifrån de värderingar som presenteras i betänkanden, propositioner m.m. Myndigheter är inte tillsatta för att skapa någon egen värdebas utan de ska utföra ett arbete de är tillsatta att göra och de ska ha den humanistiska människosyn som framkommer i riksdagens beslut. Enligt grundlagen opartiska och sakliga ska inte heller agera som part i vetenskapliga kontroverser. Myndigheter ska ha tydliga roller och inte vara både dömande instans och part i ärenden som avgörs av annan dömande myndighet. Myndigheterna ska framför allt möta människor med respekt inte förakt eller nedlåtenhet eller nonchalans. Slut citat. En f.d. miljöminister skrev i en motion redan år 1996, Motion till riksdagen av Görel Thurdin, 1996/97:c545, Demokrati, rättsäkerhet och myndighetsutövning, som ovan har citerats. Var det därför som Christer Bark skrev en vinklad icke objektiv artikel? Granskade Christer Bark kritiskt och delges objektivt fakta? EU-rättspraxis ger vid handen, citat; KOMMISSIONEN MOT ITALIEN DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 13 december 2007 * I mål C-465/05, angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 23 december 2005, 18 Domstolen har även fastställt att nationella åtgärder som inskränker utövandet av de grundläggande friheter som garanteras av fördraget kan vara berättigade endast om de uppfyller fyra förutsättningar. De skall tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt, de skall motiveras av tvingande hänsyn av allmänintresse, de skall vara ägnade att säkerställa förverkligandet av det mål som eftersträvas genom dem och de skall inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål (se dom av den 4 juli 2000 i mål C-424/97, Haim, REG 2000, s. I-5123, punkt 57 och där angiven rättspraxis, samt domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Grekland, punkt 49). 65 Vad avser Republiken Italiens argument att det skulle finnas en förvaltningspraxis enligt vilken de behöriga myndigheterna, när de skall fatta beslut om tillståndsansökningar, beaktar de krav som ställs i ursprungsmedlemsstaten, skall det erinras om att inga bevis om förekomsten av en sådan praxis har frambringats. Det framgår under alla omständigheter av fast rättspraxis att enbart förvaltningspraxis, som kan ändras av myndigheten(läs HFD) efter eget gottfinnande och som inte

4 offentliggörs i tillräcklig utsträckning, inte kan anses utgöra ett giltigt genomförande av de skyldigheter som medlemsstaterna har enligt fördraget (se, bland annat, domen i det ovan nämnda målet kommissionen mot Nederländerna, punkt 19). 122 Det framgår av fast rättspraxis att artikel 49 EG utgör hinder för att tillämpa nationell lagstiftning som medför att det blir svårare att tillhandahålla tjänster medlemsstater emellan än att tillhandahålla tjänster enbart internt inom en medlemsstat(se dom av den 18 juli 2007 i det ovannämnda målet kommissionen mot Italien, punkt 70). KOMMISSIONEN MOT NEDERLÄNDERNA DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 7 oktober 2004 * I mål C-189/03, 19 Den nederländska regeringen har gjort gällande att de skyldigheter som uppställs i ursprungsmedlemsstaten beaktas i administrativ praxis inom ramen för artikel 2.2 i 1997 års lag. Domstolen finner dock att den nederländska regeringen inte på ett tillräckligt klart sätt lyckats styrka att en sådan praxis verkligen föreligger. Det är i vart fall fast rättspraxis att enbart administrativ praxis, som till sin art är sådan att den fritt kan ändras av myndigheten(läs Försäkringskassan och Landstingen, sjukhusläkarna är de som kan remittera för vård utomlands inom EU/EES) och som inte offentliggörs i tillräcklig utsträckning, inte kan anses utgöra ett giltigt genomförande av de skyldigheter som följer av EGfördraget (se bland annat dom av den 9 mars 2000 i mål C-358/98, kommissionen mot Italien, REG 2000, s. I-1255, punkt 17). Skriver sjukhusläkaren, Christer Bark, i artikeln utifrån kritisk granskning och objektivt? EU-rättspraxis mål C-224/97 Ciola, Domstolens dom (andra avdelningen) den 29 april Ciola, citat; 26 Det skall vidare erinras om att eftersom bestämmelserna i EG-fördraget är direkt tillämpliga inom rättsordningen i varje medlemsstat och gemenskapsrätten har företräde framför nationell rätt, ger dessa bestämmelser upphov till rättigheter för de berörda personerna som de nationella myndigheterna(läs Försäkringskassan och Landstingen, sjukhusläkarna bl.a.) måste iaktta och skydda och att varje däremot stridande bestämmelse i nationell rätt saknar tillämplighet (se dom av den 4 april 1974 i mål 167/73, kommissionen mot Frankrike, REG 1974, s. 359, punkt 35; svensk specialutgåva, volym 2, s. 257). 27 Eftersom de tvingande bestämmelserna i artikel 59 i fördraget är direkt och villkorslöst tillämpliga från och med övergångsperiodens utgång (se dom av den 17 december 1981 i mål 279/80, Webb, REG 1981, s. 3305, punkt 13; svensk specialutgåva, volym 6, s. 265), innebär denna bestämmelse att ingen rättsakt i nationell rätt som strider mot nämnda artikel får tillämpas. Slut citat. Är artikeln Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården, av Christer Bark, objektiv och kritiskt granskande och dessutom delger artikeln vad som är gällandes utifrån EU-rättspraxis?

5 Varför skriver Christer Bark som han gör, är detta journalistik av högre skolan? Christer Bark är journalist och chefredaktör för den tryckta utgåvan av Sjukhusläkaren, delger denne uppfattningar och godtycke som icke är kontrollerade mot fakta? Utifrån vad som delgivits i denna artikel torde det bli aktuellt med kritisk granskning av vad som publiceras inom sjukhusläkaren.se och av Christer Bark, det borde bli resultatet av vad som nu framkommit, dvs. av kvalificerade journalister som är objektiva och kontrollerar fakta! Uppenbart är att artikeln i Sjukhusläkaren.se icke är objektiv och dessutom undanhålls för läsarna objektiv kritisk fakta granskning och man kan uppleva att det är vinklat för att skydda myndigheten Försäkringskassan och Landstingen, det går icke att ställa utom all rimlig tvivel! Ulf Bittner, en av tre i arbetsgruppen AMBU