Malignt melanom. 14 Januari 2013 UTKAST NATIONELLT VÅRDPROGRAM Nationella arbetsgruppen för Malignt melanom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Malignt melanom. 14 Januari 2013 UTKAST NATIONELLT VÅRDPROGRAM 2013. Nationella arbetsgruppen för Malignt melanom"

Transkript

1 Malignt melanom NATIONELLT VÅRDPROGRAM Januari 2013 UTKAST Nationella arbetsgruppen för Malignt melanom

2 Versionshantering Datum År-Mån-Dag Beskrivning av förändring Rekommendationer utarbetade av nationell arbetsgrupp och fastställda av Regionala cancercentrum i samverkan 2013-MM-DD. Beslut om implementering tas i respektive region/landsting i enlighet med överenskomna rutiner. Ansvarigt centrum: Regionalt cancercentrum sydost kansli Beställningsadress:Regionalt cancercentrum sydost kansli, Universitetssjukhuset LINKÖPING Skriv text : Nationellt vårdprogram malignt melanom 2013 Skriv text : ISBN: Skriv text : Linköping xxx

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING Vårdprogramgruppens sammansättning Vårdprogramgruppen 7 2. MÅL MED VÅRDPROGRAMMET Förändringar jämfört med tidigare version Vårdprogrammets förankring Evidensgradering EPIDEMIOLOGI ETIOLOGI OCH PATOGENES PRIMÄR OCH SEKUNDÄR PREVENTION Prevention SYMTOM, KLINISKA FYND, DIAGNOSTIK Tidig diagnos av primära hudmelanom Excision av pigmenterade hudförändringar Ögonmelanom Melanommetastasering utan känd lokal för primärtumör Graviditet och melanom (inklusive hormonell substitution och p-piller) Melanom hos barn Mukosala melanom HISTOPATOLOGISK BEDÖMNING AV PRIMÄRT HUDMELANOM, SENTINEL NODE OCH DYSPLASTISKT NEVUS MULTIDISCIPLINÄR KONFERENS PRIMÄR BEHANDLING Kirurgisk behandling - Primärt melanom Kirurgisk behandling - Regionala lymfkörtlar Kirurgisk behandling - Terapeutisk lymfkörtelutrymning Adjuvant behandling Behandling av lentigo maligna melanom Melanom - patientinformation UPPFÖLJNING BEHANDLING AV ÅTERFALL Strålbehandling Systemisk behandling mot spridd sjukdom 69 3

4 11.3 Kirurgisk behandling vid lokoregionalt recidiverande sjukdom Kirurgi vid stadium IV sjukdom PSYKOSOCIALA ASPEKTER OCH REHABILITERING Psykosociala aspekter vid malignt melanom Melanom - Lymfödem PALLIATIV VÅRD KVALITETSINDIKATORER KVALITETSREGISTER REFERENSER BILAGA 1 PATIENTINFORMATION EX. FRÅN KIRURGKLINIKEN LUND 106 BILAGA 2 RÅD TILL PATIENT EX. FRÅN KIRURGKLINIKEN I LUND 112 BILAGA 3 ÖGONMELANOM - FÖRDJUPNING 113 Bilaga 4 MUCOSALA MELANOM 129 BILAGA 5 PATOLOGI - FÖRDJUPNING 145 4

5 SAMMANFATTNING Ett nytt uppdaterat vårdprogram för melanom behövs av flera skäl: Melanomincidensen ökar med mer än 4 % årligen diagnostiserades 2817 nya melanom och personer levde 2009 med diagnosen melanom. Nära 500 individer dog isjukdomen. Ett kortsiktigt mål är att kunna bota så många patienter som möjligt genom att hitta många tunna melanom ( 1.0 mm tjocka). God tillgänglighet tillsammans med användning av dermoskopi förbättrar den diagnostiska säkerheten och telemedicin och gott samarbete med hudläkare ger ytterligare förbättringar. Ett långsiktigt mål är att bryta incidensutvecklingen genom att skapa respekt för solens UV-strålning och att ändra solvanor hos kommande generationer (klädsel, solresor, solarier, skyddade utemiljöer). En ny melanomklassifikation har införts (AJCC 2009). Mer än hälften av alla diagnostiserade melanom är tunna ( 1.0 mm). I denna grupp har förekomst av mitos respektive ulceration en sämre prognos än för den majoritet av fallen som saknar dessa tecken. För de övriga tjockleksintervallen ger enbart ulceration ytterligare prognostisk information. Förbättrad stadieindelning och information om prognos kan fås om portvaktskörtlar undersöks efter sentinel node kirurgi. Ingreppet görs nu även vid huvud/halsmelanom och rekommenderas för melanom tjockare än 1 mm samt för en grupp av tunnare melanom med förhöjd 10-årsmortalitet. Det förutsätts att patienten har fått full information om meningen med ingreppet samt dess för respektive nackdelar. Vid eventuell mikroskopisk metastasering kan ytterligare lymfkörtelutrymning utföras och man får en förlängd recidivfri men inte total överlevnad. Multidisciplinära konferenser införs regionalt med syfte att säkerställa att varje patient skall få en optimal melanomspecifik behandling som t.ex. ytterligare kirurgi, immunologisk behandling, kemoterapi, nya riktade läkemedel samt deltagande i studier, men även för att stärka samarbetet med palliativ medicin och dess helhetssyn. Andra typer av melanom som ögonmelanom, slemhinnemelanom lokaliserade till munhåla, anus och genitalia tycks har en annan biologi än hudmelanomen och kräver andra ställningstagande och behandlingar. Vid avslut av behandling rekommenderas samarbete med palliativ medicin. Till vårdprogrammet har även en kortversion utarbetats samt en utförlig bildbilaga som stödjer tidig diagnostik av pigmenterade hudtumörer, se exempel sidan 31. hela vårdprogrammet, kortversion och bildbilaga återfinns på Det nationella kvalitetsregistret för melanom startade 2003 med prospektiv registering och innehåller nu mer än melanom med tidigare fall. Sedan mer än två år görs registreringar i elektronisk form och den enskilda enheten kan se sina egna data och jämföra dessa med sin egen region och landet i sin helhet. Registret stöds av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och är nu inkluderat i vårdprogrammet och nya kvalitetsindikatorer har skapats. De sistnämnda är t.ex. tid från provtagning till diagnosbesked, till terapeutisk åtgärd, andel tunna melanom, deltagande i multidisciplinär konferens och överlevnad. 5

6 1. INLEDNING Malignt hudmelanom var 2010 i Sverige den 6:e vanligaste tumörsjukdomen med totalt 2817 fall. Drygt personer levde med sjukdomen. Den relativa 5-årsöverlevnaden var 92.6 % hos kvinnor och 86.0 % hos män. Samma år avled 217 kvinnor och 282 män i sin sjukdom. Under 2000-talet har incidensen ökat med drygt 4 % per år, en ökning som förväntas bestå i ytterligare flera år. Dessa fakta motiverar till förbättring av såväl primär som sekundär prevention. Sjukdomen kan begränsas genom minskad exposition av UV-strålning genom förändrade solvanor, genom skyddande klädsel och skapande av skuggiga skyddande miljöer, och samtidigt bör bruket av solarier motarbetas, inte minst hos yngre personer. Ökad upplysning om hur man upptäcker melanom, bruk av dermoskopi tillsammans med tillgänglighet till behandling och korta vårdkedjor, möjliggör att fler patienter med förstadier till, samt de med tunna melanom upptäcks, vilka har en nästan 100 % överlevnad. Sedan det senaste vårdprogrammet skrevs 2007 har en ny melanomklassifikation införts (AJCC 2009=UICC 7). Bättre stadieindelning med undersökning av portvaktskörtel utförs allt oftare och ger en bättre prognostisk information. En viktig stor randomiserad studie pågår där kompletterande lymfkörtelutrymmning jämförs med enbart ultraljudskontroller. Studien har nu hunnit mer än halvvägs. Vissa data talar för att radioterapi kan minska risken för regionala recidiv efter lymfkörtelkirurgi. Radioterapi kan även användas vid icke operabla lentigo maligna. Randomiserade studier har visat att adjuvant behandling med interferon, ger en något förlängd recidivfri och marginell effekt på total överlevnad till priset av en sämre livskvalitet. Behandling bör därför noga diskuteras med patienten innan den ges. Nya biologiska läkemedel med påverkan på immunsvar (Ipilimumab) och på tyrosinkinaser (Verumafenib) har tillkommit. Verumafenib ger snabb symtomlindring och cirka 3 månaders förlängd medianöverlevnad. För Ipilimumab har en ökad total tvåårsöverlevnad påvisats trots att en objektiv respons endast ses hos 10 % av patienterna. Fall med längre överlevnad finns rapporterade. Man kan ej på förhand förutsäga behandlingssvar med ipilimumab. För Verumafenib görs BRAF mutationsanalys för att välja ut rätt patient. Resistensutveckling begränsar långtidsanvändning och är ett vanligt problem. Kostnaderna för de nya läkemedlen är höga. TLV har 2012 godkänt Ipilimumab för 2:a linjens behandling av metastaserande melanom. Kvalitetsregistret för melanom är unikt och innehåller sedan 1990 nästan registrerade fall. Nationella resultat för långtidsöverlevnad används i vårdprogrammet då populationsbaserade data ger en sannare bild, än vad man får från institutionsbaserade material som t.ex. från AJCC Rapportering av melanomdata görs via den webbaserade INCA-portalen. Återrapportering till användare kommer att bli snabbare och förbättras avsevärt under Man kan använda färdiga eller skapa egna rapportmallar. En longitudinell patientrapport gör det möjligt att följa vårdförloppet för de enskilda patienterna under t.ex. en behandling, och att skapa egna aggregerade data. Man kan i bägge fallen jämföra egna data med sin egen region och med riket. Det finns önskemål om att data skall kunna överföras direkt från elektroniska journaler till kvalitetsregistret. Det bör gå att lösa rent tekniskt men det kräver en enhetlig terminologi, samt bruk av en likformig och strukturerad journal. Utvecklingsarbete 6

7 pågår. Patientorienterade data som berör vårdkedjans ledtider, liksom hur information ges, och bruk av multidisciplinära konferenser är nyligen införda parametrar. Ögon- och mucosala melanom är nu inkluderade i vårdprogrammet. Det finns starka önskemål från SKL att patientrelaterade data ingår i registret liksom att patienter och patientföreningar bör ha inflytande på registren. Diskussion om hur detta skall formaliseras pågår. Slutligen följer det nya vårdprogrammet Regionala Cancercentrum i Samverkans riktlinjer. Vid arbetet med vårdprogrammet har vi inspirerats av dokument från Australien, New Zeeland, Storbritannien och USA. Arbetet med vårdprogrammet tagits fram av en nationellt förankrad grupp som är såväl multidisciplinärt som multiprofessionellt sammansatt. Medel till arbetet har erhållits från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Christer Lindholm Docent, överläkare, Regionalt Cancercentrum Sydösts kansli Linköping, ordförande i vårdprogramgruppen samt registerhållare för kvalitetsregistret för hudmelanom. 1.1 Vårdprogramgruppens sammansättning Vårdprogrammet utgår från SMSG (Svenska Melanomstudiegruppen) som har utsett en multidisciplinär och multiprofessionell arbetsgrupp med representanter för landets regioner. Medel har ställts till förfogande från SKL. 1.2 Vårdprogramgruppen Vårdprogramgruppen består av följande personer. Lindholm, Christer, docent, överläkare/ordförande för vårdprogramgruppen. Regionalt cancercentrum sydöst All Eriksson, Charlotta, med. dr., överläkare. Sektionsledare för onkologi. S:t Eriks Ögonsjukhus, Stockholm Bergenmar, Mia, docent, utvecklingssjuksköterska Onkologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Brandberg, Yvonne, professor, psykolog Institutionen för onkologi patologi, Karolinska institutet, Stockholm Hansson, Johan, docent, överläkare. Onkologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Ingvar, Christian, professor, överläkare. Kirurgiska kliniken SUS, Skånes Universitetssjukhus, Lund 7

8 Lapins, Jan, med. dr, överläkare. Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Lithner, Maria, doktorand, specialistsjuksköterska. Kirurgklinikens bröst- och melanommottagning, Skånes Universitetssjukhus, Lund Ljuslinder, Ingrid, med.dr., överläkare, Onkologiska kliniken, Cancercentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Lundgren, Lotta, med.dr., överläkare. Onkologiska Kliniken SOK, Skånes Universitetssjukhus, Lund Lundmark, Katarzyna, med.dr. universitetsöverläkare Klinisk patologi, Universitetssjukhuset Linköping Mattson, Jan, med.dr., överläkare. Kirurgkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Månsson Brahme, Eva, med.dr., överläkare. Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Naredi, Peter, professor, överläkare. Kirurgkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Ragnarsson Olding, Boel, med. dr. Karolinska institutet, Stockholm Stierner, Ulrika, med.dr., överläkare. Onkologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Ternesten Bratel, Annika, överläkare patologi Unilabs AB, Göteborg Terstappen, Karin, med.dr., överläkare, regional processägare för maligna hudtumörer. Hudkliniken, Skaraborgs sjukhus Skövde Ullenhag, Gustav, doc., överläkare. Onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Adjungerande Hedblad, Mari-Anne, överläkare Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Olofsson, Roger, specialistläkare. Kirurgkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg KVAST-gruppen för hudpatologi Mecislovas Simanaitis, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Ismini Vassilaki, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Britta Krynitz, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Lena Mölne, Unilabs och Annika Ternesten-Bratel, Unilabs. 8

9 Stödjande Regionalt cancercentrum Lindgren, Charlotte, sjuksköterska, vårdprogramhandläggare Regionalt cancercentrum sydöst Lyth, Johan, doktorand, statistiker Regionalt cancercentrum sydöst Hans, Starkhammar, docent, överläkare Regionalt cancercentrum sydöst 9

10 2. MÅL MED VÅRDPROGRAMMET Målsättningen med vårdprogrammet är att skapa riktlinjer för diagnostik och behandling av maligna melanom som följer intentionerna i det tidigare vårdprogrammet från Vårdprogrammet är i första hand tänkt att vara ett hjälpmedel för behandlande läkare, men kan samtidigt vara ett stöd för sjukvårdspersonal som ofta arbetar i vårdteam med melanompatienter. Materialet kan också vara ett stöd för patienter och anhöriga som önskar information och som vill förvissa sig om att behandling ges enligt bästa kunskap och evidens. Ytterst skall vårdprogrammet stödja god vård som skall: Vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig Vara säker Vara patientfokuserad Vara effektiv Vara jämlik Ges i rimlig tid Vårdprogrammets riktlinjer är att betrakta som rekommendationer och utgör inte föreskrifter. Ytterst får man förutsätta att behandlande läkare känner till riktlinjerna, men att beslut om behandling sker i samråd med den enskilda patienten. 2.1 Förändringar jämfört med tidigare version Jämfört med tidigare version från 2007 har det tillkommit fler kapitel/avsnitt som ex. multidisciplinär konferens, understödjande vård, psykosociala-, omvårdnads- och palliativa aspekter, men ersätter inte existerande vårdprogram för det sistnämnda område Vårdprogrammet omfattar numera ej enbart hudmelanom utan tar även upp andra melanomgrupper ex. mucosala melanom och ögonmelanom. En ny TNM-klassificering för melanom (AJCC 2009) har införts. Evidensbedömningar och rekommendationer görs. Kvalitetsregistret och kvalitetsindikatorer integreras i vårdprogrammet. 2.2 Vårdprogrammets förankring Vårdprogrammet har godkänts av SMSG, varit ute på remiss hos olika specialistföreningar, patientföreningen för melanom (Melanomföreningen 2012) och därefter Regionala cancercentrum och deras linjeorganisationer för synpunkter och kommentarer. Efter bearbetning av vårdprogramgruppen har slutligen vårdprogrammet godkänts av SMSG och Regionala cancercentrum i samverkan. I den nya RCC-organisationen förstärks förankringen genom tillkomst av regionala processledare/ägare. Processledarna/ägarna förankrar tillsammans med regionala företrädare programmet i sina regioner och lägger också till lokala remitteringsvägar och eventuella regionala tillägg. 10

11 2.3 Evidensgradering Evidensbedömning och rekommendationer. Vid arbetet med vårdprogrammet har Australiensiska och Nya Zeeländska (ANZ:s) riktlinjer använts som förebild. Vårdprogramgruppen har fått tillstånd att använda dessa och har även jämfört med andra system. Riktlinjer från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) riktlinjer har inte använts då dessa framför allt är anpassade till interventionsstudier. Evidensnivåer Evidensnivåerna beskrivs i detalj i ANZs riktlinjer och skiljer sig åt beroende på frågeställningarna om (intervention, diagnos, prognos, etiologi och screening). En förenklad nivågradering beskrivs nedan. Nivå I En systematisk genomgång av nivå II studier Nivå II Randomiserade kontrollerade studier eller prospektiva cohortstudier Nivå III Alltifrån pseudorandomiserade till fall-kontroll till historiska kontroller och retrospektiva cohortstudier. Nivå IV Serier av fall eller cohortstudier av patienter i olika sjukdomstadier Rekommendationerna har sedan graderats mellan grad A till D utifrån om evidensen är tillräcklig. Grad av rekommendationer: A Det finns pålitligt stöd för tillämpning av riktlinjer B Det finns pålitligt stöd för tillämpning av riktlinjer för de flesta fallen C Det finns ett visst stöd för rekommendationer men uppmärksamhet och medvetenhet om detta bör iakttas vid dess tillämpningar D Det finns svagt stöd och rekommendationer måste användas med försiktighet och omdöme (Cancerorganistation ; Garbe, Peris et al. 2010; Marsden 2010; Bichakjian, Halpern et al. 2011) 11

12 3. EPIDEMIOLOGI I Europa tillhör Sverige tillsammans med Norge, Danmark, Irland, Nederländerna, Schweiz och Slovenien de länder som har en hög melanomincidens. (Globocan 2011) OBS! Incidens enligt World Standard Population I Norden är incidensen högst i Danmark, Norge och Sverige medan den är betydligt lägre på Island och i Finland. Incidensökning är högst för danska och lägst för finska kvinnor. Hos män är incidens och dess ökning lika för svenska och danska män samt lägst hos finska män. Mortaliteten är högst för svenska och danska män. (NORDCAN 2011) Sverige Invasivt malignt hudmelanom utgjorde 2010 mer än 5 % av alla registrerade tumörer i Sverige och var den 6:e vanligaste tumören hos såväl män som kvinnor. Inalles fick 1466 män och 1351 kvinnor melanom. Samtidigt levde patienter som haft eller hade melanom. Den åldersjusterade incidensen var 31,9/ hos män samt 26,6 hos kvinnor. Utvecklingen är oroande då ökningen av melanom de senaste 10 åren varit drygt 4 % årligen att jämföra med icke signifikanta ändringar under 1990-talet (se diagram tabell nästa sida) Mortaliteten har likaså ökat från 4/ till 5.2/ i absoluta tal från 348 till 499 dödsfall inom samma tidsperiod. 12

13 Källa: Cancer Incidence in Sweden 2009 Årlig ändrig av melanomincidensen i procent (*=signifikanta trender) Tidsperiod Män Kvinnor %* 3.7%* % 0.4% %* 4:2%* Regionala skillnader Incidensen varierar med latitud och är nästan dubbelt så hög i Västra och Södra regionen jämfört med den Norra regionen. Melanomförekomsten ökar dessutom över tiden. Nedanstående Nordiska karta (Pukkala 2007) illustrerar detta hos kvinnor och män under två olika tidsperioder. Observera att incidenstalen refererar till en Nordisk standardpopulation. Den intresserade läsaren kan göra likartade cancer maps genom att använda länken: (Cancermaps) 13

14 Ålder Medianåldern vid melanomdiagnos är 60 år hos kvinnor och 64 år hos män Patienter med lentigo maligna melanom (LMM) har högre insjuknandeålder. Melanomincidensen varierar med ålder. Förekomst av melanom är ovanlig i barnaåren och sjukdomen börjar uppträda efter puberteten men är ovanlig även då och är vanligast i hög ålder. Mellan perioderna och observerades signifikanta incidensökningar för patienter 55 år och äldre 14

15 Åldersspecifik incidens för melanom and Män, Män, Kvinnor, Kvinnor, Åldersgrupp Increase in Swedish Melanoma Incidence of patients older than 55 years (Lindholm 2009) För de äldre åldersgrupperna sågs de största ökningarna för tjocka melanom men även för tunna melanom. Tumörtjocklek Årlig medelförändring i incidens för patienter med ålder 55+ Män Kvinnor Ökning (%) P -värde Ökning (%) P -värde <=1.0 mm 2,2 0,016 3,2 0, mm 2,1 0,136 1,2 0, mm 1,8 0,097 2,1 0,123 > 4.0 mm 6,0 0,001 7,1 <0,001 Increase in Swedish Melanoma Incidence of patients older than 55 years (Lindholm 2009) Lokalisation Lokalisationen av hudmelanom varierar mellan könen (Lindholm, Andersson et al. 2004). Den dominerande lokalisationen för kvinnor är nedre extremiteter medan bålen är den vanligaste lokalisationen hos män. Det finns även åldersrelaterad skillnad avseende lokalisation. Yngre kvinnor har oftare bålmelanom än äldre kvinnor och melanom i huvud-halsregionen är vanligare vid högre ålder för bägge könen. Skillnaderna antas vara beroende på olikheter i sol och klädvanor. 15

16 Melanomlokalisation, kön och ålder % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Män, <50 Män, 50+ Kvinnor, <50 Kvinnor, 50 Från kvalitetsregistret Huvud/hals Övre extremiteter Bål Hand/fot Nedre extremiteter Uppgift saknas Urval första invasiva melanomet. Det finns könsdifferenser vad gäller melanomöverlevnad. År 2009 var den relativa 5-årsöverlevnaden hos kvinnor 93.6 % jämfört med 84.0 % hos män. Den relativt sett goda överlevnaden vid maligna melanom beror på att andelen tunna tumörer ( 1.0 mm) är högre hos kvinnor. Det beror sannolikt på bättre uppmärksamhet på hudförändringar, vilket gör att de söker tidigt i förloppet med tunnare melanom med bättre diagnos. Överlevnad Överlevnaden för melanom beror på TNM-klassifiaktion och stadieindelning se figur (klassifikation enl AJCC 2002). T1 låg risk: Icke ulcererade, 0 0,75 mm och Clarknivå II III T1 intermediär risk: Icke ulcererade, >0,75 mm; eller icke ulcererade och Clarknivå IV V; eller ulcererade, 0 0,75 mm och Clarknivå II T1 hög risk: Ulcererade och Clarknivå III V; eller ulcererade, >0,75 mm och Clarknivå II 10 års melanomspecifik överlevnad för de olika stadierna T1 låg risk =98,5% ; T1 intermediär risk =93,9%; T1 hög risk =83,4%%; T2a =86,9% 16

17 Stadium II Stadium III Stadium IV 10 års melanomspecifik överlevnad för de olika stadierna T2b=74,9%; T3a=72,8%; T3b=58,7%; T4a=65,8%; T4b=45,2%, Stadium III=30,1%; Stadium IV=4,1% Källa: Nationellt kvalitetsregister för melanom april

18 4. ETIOLOGI OCH PATOGENES Externa riskfaktorer Det råder idag konsensus om att ultraviolett (UV) strålning är den viktigaste omgivningsfaktorn involverad i melanomuppkomst (Gandini, Sera et al. 2005). Strålningen är elektromagnetisk strålning som klassiskt indelas i UVA ( nm), UVB ( nm) och UVC ( nm). UVC absorberas i ozonlagret varför man kan bortse från denna strålning på jordytan. Det är fortfarande oklart vilka våglängder inom UV-området som är betydelsefulla. De cellulära och biologiska effekterna av UV-strålning som bidrar till canceruppkomst innefattar DNA-skada/mutationer, cellulär tillväxtstimulering, störning av immunsystemet och inflammation. Det är idag inte kartlagt hur stor den relativa betydelsen av dessa olika effekter av UV-strålningen är för den slutliga melanomuppkomsten, även om man ofta antar att den DNA-skadande förmågan är viktigast. UVA och UVB har i dessa sammanhang olika effekter både kvalitativt och kvantitativt. Svårigheter att framkalla malignt melanom på försöksdjur är en orsak till att stora oklarheter föreligger vad gäller etiologiska mekanismer. Tidigare har dels en fiskmodell och en del opossumråttor använts. Nu finns ett flertal genetiskt modifierade musmodeller för UV-framkallat melanom. Moderna försök i modellsystem talar för en större betydelse av UVA för melanom, än man tidigare antagit (Emeny, Hansson et al. 2008). UV-strålningen är involverat i uppkomsten av majoriteten av hudmelanom, medan orsaksambandet saknas när det gäller slemhinnemelanom och är oklart avseende uveala melanom. Olika expositionsmönster för UV-strålning under livet kan dock bidra för riskökning av olika biologiska typer av hudmelanom. Medan intermittent bestrålning med höga doser UV-strålning i samband mer rekreation ökar risken för den dominerande melanomtypen superficiellt spridande melanom (SSM), har sannolikt kronisk kumulerad UV-exposition (t ex yrkesmässig) signifikant betydelse för risken att utveckla melanom senare i livet på kroniskt solexponerade hudytor, t.e.x lentigo maligna melanom (LMM) i huvud-halsområdet, axlar eller underarmar. Solstrålning är den dominerande UV-källan. UV-strålning från både solen och solarier har klassats som ett omgivningscarcinogen av WHO och solarieanvändande före 18 års ålder har till följd av detta förbjudits i lag i flera länder, dock ej ännu i Sverige. Medicinsk användning av UVstrålning t.ex. i samband med behandling av hudsjukdomar som psoriasis beräknas ge ett minimalt bidrag till melanomuppkomst (Gandini, Sera et al. 2005). Förändrat solrelaterat beteende har haft stor betydelse för den snabba incidensökningen av melanom (se ovan). Expositionen samverkar dock med kända fenotypiska riskfaktorer som hudtyp, hårfärg, ögonfärg och antalet nevi (se nedan). På senare år har genetiska predisponerande förändringar identifierats (Tabell 1). 18

19 Sammanfattning av olika typer av melanomriskgener Högriskgener Intermediära riskgener Lågriskgener Exempel på gener CDKN2A, CDK4, BAP1 MITF MC1R, ASIP, TYR, TYRP1, IRF4 Frekvens av genvariant/mutation i den allmänna befolkningen Generell ökad cancerrisk Mycket ovanlig 0.1 % > 10 ggr, ofta mellan ggr Ovanlig 2 % Vanlig 10 % 2-10 ggr ~1,1-2 ggr Genomslagskraft penetrans av genvariant/mutation Hög Mellan Låg Typiska melanompatienten; familjär eller sporadisk. Stora familjer med många fall av melanom hos nära släktingar i flera generationer Mindre familjer, patienter med flera primärtumörer eller tidig insjuknandeålder Sporadiska patienter (majoriteten av patienter), fall/kontroll material Lämplig analysmetod för att detektera genvariant/mutation Familjebaserade studier kopplingsanalys, storskalig parallell sekvensering Storskalig parallell sekvensering, kandidatgenanalys Associationsstudier inklusive helgenomassociationsstudier ( GWAS ) Högriskgener Sällsynta nedärvda högriskgener orsakar familjärt melanom där flera biologiska släktingar i samma familj drabbas av hudmelanom: ofta multipla melanom och med tidigt insjuknande. Nedärvda mutationer i CDKN2A-genen på kromosom 9p21 är den vanligaste typen av högrisk- melanomgen (Hussussian, Struewing et al. 1994; Kamb, Shattuck-Eidens et al. 1994). Mutationer i CDKN2A kan påverka två viktiga proteiner p16 och p14arf involverade i cellcykelkontroll. Nedärvda CDKN2A mutationer orsakar hög risk att utveckla melanom, motsvarande ca 67 % i genomsnitt upp till 80 års ålder, men modifieras v UV-exposition i omgivningen: risken är högre i Australien än i Nordeuropa (Bishop, Demenais et al. 2002). I den svenska befolkningen finns en specifik så kallad founder-mutation (en duplikation av aminosyran arginin i position ) (Borg, Johannsson et al. 1996; Platz, Hansson et al. 1997). Förutom kraftigt ökad risk för hudmelanom orsakar denna mutation signifikant ökad risk för pancreascancer (Borg, Sandberg et al. 2000). Ytterligare studier för att klarlägga ev. överrisk för andra maligniteter pågår. Ytterligt sällsynta mutationer i CDK4 genen som påverkar bindningen av detta protein till p16 proteinet har beskrivits i enstaka populationer (Zuo, Weger et al. 1996) bland annat i Norge (Molven, Grimstvedt et al. 2005). 19

20 En helt färsk rapport påvisar en nedärvd högrisk mutation i BAP1-genen på kromosom 3 som en riksfaktor för uvealt melanom (Höiom 2012) liksom syndrom med andra tumörtyper (Njauw, Kim et al. 2012). Intermediärriskgener Nyligen har det påvisats att nedärvda varianter av MITF genen (en gen som kontrollerar viktiga egenskaper i melanocytära celler) är kopplad till måttlig överrisk för hudmelanom (Bertolotto, Lesueur et al. 2011; Yokoyama, Woods et al. 2011). Dessa anlagsbärare kan eventuellt identifieras bland individer med tidig melanomdiagnos eller multipla primärtumörer. Denna förändring är sannolikt vanligare i befolkningen än högriskmutationer i CDKN2A eller CDK4, men betydelsen av ärftliga MITF mutationer i befolkningen återstår att kartlägga. Lågriskgener Sedan flera år är det känt att vanligt förekommande varianter singel nukleotider polymorfismer (SNPs) i den pigmentsyntes-reglerande genen MC1R är kopplad till melanomrisk (Palmer, Duffy et al. 2000; Hoiom, Tuominen et al. 2009). Vissa varianter (RHC varianter) i genen MC1R (kodar för melanocortin 1-receptorn) associerade med röd hårfärg, fräknar och solkänslig hud, bidrar till att öka risken för melanom genom att modifiera effekten av UV och även genomslaget av andra genetiska förändringar (Box, Duffy et al. 2001). MC1R varianter benämns därför riskmodifierande genvarianter eller lågriskgener. Genome wide association studies (GWAS) har påvisat en rad andra riskmodifierande SNPs, bl.a. i pigmentrelaterade gener: TYP, TYRP1, ASIP, men även andra typer av gener som IRF4 (Tabell XX) (Gudbjartsson, Sulem et al. 2008; Bishop, Demenais et al. 2009; Duffy, Iles et al. 2010; Helsing, Nymoen et al. 2012). Ett internationellt samarbete pågår inom ett konsortium, GenoMEL, som syftar till att öka kunskaperna om genetiska faktorer som predisponerar för melanom. Ytterligare information om GenoMEL och dess aktiviteter erhålles på Sammanfattningsvis är UV-strålning huvudsakligen från solen den väsentligaste omgivnings-riskfaktorn. Väsentliga forskningsuppgifter är att kartlägga genom vilka mekanismer UV-strålning orsakar malign transformation av melanocyter samt betydelsen av olika våglängdsområden. Således bör de biologiska konsekvenserna av UV-strålningen fastställas med större tydlighet. Dessutom bör de snabbt ökande kunskaperna om genetiska varianters betydelse för melanomrisk vidareutvecklas i program för bättre riktade preventiva åtgärder mot riskindivider och grupper. Patogenes Hudmelanom utvecklas genom malign transformation av melanocyter i epidermis basala cellager. En etablerad modell beskriver en stegvis tumörprogression från benigna melanocyter via banala nevi dysplastiska nevi till in situ melanom och slutligen invasivt melanom som kan förvärva kapacitet till vertikal växtfas och metastasering (Miller and Mihm 2006). På senare år hr en alternativ modell föreslagits där melanocyt-stamceller kan transformeras till melanomstamceller som leder till utveckling av melanom utan förstadier (Grichnik 2008). Denna modell är kontroversiell men överensstämmer med den kliniska iakttagelsen att en andel av melanom utvecklas från till synes normal hud utan preexisterande nevus. Hudmelanom innehåller en stor mängd mutationen, framförallt i melanom som uppkommit i solbelyst hud, varav majoriteteten är av de typer som kan framkallas av UV, vilket sammantaget bekräftar den stora betydelsen av UV från solljuset för utvecklingen 20

Malignt melanom Nationellt vårdprogram

Malignt melanom Nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom Nationellt vårdprogram 1 November 2014 Versionshantering Datum 2013-05-07 2014-11-11 Beskrivning av förändring

Läs mer

Malignt melanom Nationellt vårdprogram

Malignt melanom Nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom Nationellt vårdprogram 1 November 2014 Versionshantering Datum 2013-05-07 2014-11-11 Beskrivning av förändring

Läs mer

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum

Läs mer

Malignt melanom. Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö

Malignt melanom. Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö Malignt melanom Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö Är melanom farligt? 1960-talet - ca 50 % överlevde idag överlever ca 80-90 % Är melanom farligt? avgörande är att

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Malignt hudmelanom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Malignt hudmelanom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt hudmelanom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-10-02

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen.

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen. Regionens landsting i samverkan Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012 Uppsala-Örebroregionen Aug 2014-08-18 Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för

Läs mer

Nationellt vårdprogram. Malignt hudmelanom

Nationellt vårdprogram. Malignt hudmelanom Nationellt vårdprogram Malignt hudmelanom Utarbetat av Svenska Melanomstudiegruppen 2007 och Vårdprogram för Hudmelanom och Dysplastiska Naevi i Sydöstra regionen Sydöstsvenska vårdprogramgruppen för malignt

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för hudmelanom Diagnosår 1990 2008

Nationellt kvalitetsregister för hudmelanom Diagnosår 1990 2008 Nationellt kvalitetsregister för hudmelanom Diagnosår 1990 2008 Melanomregistergruppen består av regionansvariga från Svenska Melanomstudiegruppen (SMSG) och representanter från landets onkologiska centra/

Läs mer

Symtom Nytillkommen avvikande hudtumör som oftast är pigmenterad eller förändringar i befintliga nevus i hud.

Symtom Nytillkommen avvikande hudtumör som oftast är pigmenterad eller förändringar i befintliga nevus i hud. Regional medicinsk riktlinje Malignt melanom Fastställas av Hälso- och sjukvårdsdirektören (RS 3723-2014) giltigt till 2016-12-31 Utarbetad av Regionala vårdprocessgruppen Hudtumörer Huvudbudskap I västra

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Hudmelanom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Hudmelanom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Hudmelanom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2016 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2016-03-08

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Hudmelanom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Hudmelanom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Hudmelanom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Mars 2016 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2016-03-08 Fastställd

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring

Läs mer

R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R 2 0 0 5. Maligna hudmelanom ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R 2 0 0 5. Maligna hudmelanom ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R 2 5 Maligna hudmelanom ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister

Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister, FAR14-161 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Malignt hudmelanom. Nationellt

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården December 2011 Versionshantering Datum 2011-12-07 Beskrivning

Läs mer

Malignt hudmelanom R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R R E V I D E R A D 2 0 1 0

Malignt hudmelanom R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R R E V I D E R A D 2 0 1 0 R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R Malignt hudmelanom R E V I D E R A D 2 0 1 0 ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR.

Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Vision och mål RCC Norr och landstingen/regionen i den norra sjukvårdsregionen har en gemensam vision: Likvärdig

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Huvud- och halscancer

Huvud- och halscancer Regionens landsting i samverkan Huvud- och halscancer Regional rapport för diagnosår 2008-20 från Nationella kvalitetsregistret för huvud- och halscancer Uppsala-Örebroregionen Feb 2015 Regionalt cancercentrum,

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Gallvägscancer inklusive gallblåsa Hjärntumörer Hudmelanom Levercancer inklusive intraheptisk gallgångscancer Myelom Äggstockscancer Pankreascancer

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

Stansbiopsi. en praktisk handledning

Stansbiopsi. en praktisk handledning Stansbiopsi en praktisk handledning 1 Inledning Provtagning av huden (hudbiopsi, stansbiopsi) är ett enkelt och säkert ingrepp som rutinmässigt används för diagnostik av hudförändringar, t.ex. oklara hudutslag,

Läs mer

Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus. Register för malignt hudmelanom

Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus. Register för malignt hudmelanom Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus Gäller 12 01 01 13 12 31 Register för malignt hudmelanom Nionde upplagan Malignt hudmelanom och dysplastiska nevus Vårdprogrammet finns på www.rccuppsalaorebro.se

Läs mer

Diagnostik och behandling av malignt melanom alltid spännande!

Diagnostik och behandling av malignt melanom alltid spännande! Page 1 of 7 Startsidan 2006-06-19 Diagnostik och behandling av malignt melanom alltid spännande! Malignt melanom tillhör de sjukdomar som ökar mest i vårt land. Trots detta diskuteras den kirurgiska behandlingen

Läs mer

Maligna melanom i huden

Maligna melanom i huden Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Maligna melanom i huden Regional registerrapport 1990 2012 Maj 2014 Beställningsadress: Regionalt cancercentrum väst Västra Sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Per Fessé Cancersamordnare Omkring 60 000 personer i Sverige

Läs mer

Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik

Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Upprättare: Susanne Vandell Uddströmer Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Fastställare: Fast Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Innehåll

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Cancer med okänd primärtumör CUP Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Cancer med okänd primärtumör CUP Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancer med okänd primärtumör CUP Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Månad år Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras

Läs mer

Bättre cancervård med patienten i fokus

Bättre cancervård med patienten i fokus Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och

Läs mer

Nationell nivåstrukturering av analcancerbehandling

Nationell nivåstrukturering av analcancerbehandling Nationell nivåstrukturering av analcancerbehandling Information till utredande och remitterande enheter Från och med 1 januari 2017 är de onkologiska klinikerna vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå,

Läs mer

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN INFORMATION... 3 KVALITETSREGISTRETS OMFATTNING... 3 INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER...

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer

STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer BAKGRUND Njurcancerregistret startade 2004 och är ett nationellt kvalitetsregister för patienter med njurcancer (ICD-10, C649).

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/3091812 Johan.cosmo@skane.se Datum 160129 Version 2 1 (5) Frågor och svar om Kortare väntetider

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

2014:37. Forskning. Rapport från SSM:s vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2013

2014:37. Forskning. Rapport från SSM:s vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2013 Forskning 2014:37 Rapport från SSM:s vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2013 Rapportnummer: 2014:37 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se SSM perspektiv Bakgrund Bakgrund

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång

Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning

Läs mer

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Nationell cancerportal Unika förutsättningar för att följa och utvärdera behandling med hjälp av biomarkörer och kliniska data

Nationell cancerportal Unika förutsättningar för att följa och utvärdera behandling med hjälp av biomarkörer och kliniska data Nationell cancerportal Unika förutsättningar för att följa och utvärdera behandling med hjälp av biomarkörer och kliniska data Bakgrund Under senare år har så kallade målinriktade terapier och individualiserad

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser

Centrala rekommendationer och konsekvenser Centrala rekommendationer och konsekvenser Bröstcancer Diagnostik & Kirurgi Lisa Rydén, doc öl Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet Inst f Klin Vet Områdesansvarig Kirurgi Nationella Riktlinjer

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ 2 (5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall utredas för misstänkt ärftlig cancer

Läs mer

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD 2013 Projektplan Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011 Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD Bakgrund En vanlig sökorsak på landets vårdcentraler

Läs mer

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Bröstcancer Lungcancer Lymfom Tjock- och ändtarmscancer Ledtider ur regionala kvalitetsregister 2015-11-16 Sju landsting i samverkan Regionalt cancercentrum

Läs mer

Gynekologisk Cancer : Corpus

Gynekologisk Cancer : Corpus Gynekologisk Cancer : Corpus Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Corpuscancer Endometriecancer (Sarkom)

Läs mer

Incidens av hudcancer i Västra Götalands län. Göteborg den 20 december 2007

Incidens av hudcancer i Västra Götalands län. Göteborg den 20 december 2007 Göteborg den 20 december 2007 Maria Wallin ST-läkare Gunilla Wastensson Specialistläkare Eva M Andersson Docent, statistiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 94 gunilla.wastensson@amm.gu.se

Läs mer

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer Familjeutredning Södra sjukvårdsregionen Ord Anlag Ordlista Förklaring Se under gen BRCA1 Bröstcancergen 1 BRCA2 Bröstcancergen 2 DNA Gen

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Rekommendationer rörande nationell och regional nivåstrukturering för sex åtgärder inom cancerområdet

Rekommendationer rörande nationell och regional nivåstrukturering för sex åtgärder inom cancerområdet Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-05-11 LS 2016-0272 Landstingsstyrelsen Rekommendationer rörande nationell och regional nivåstrukturering för sex åtgärder inom cancerområdet

Läs mer

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar

Läs mer

Ökande incidens av hudcancer. Dagens vårdprocess

Ökande incidens av hudcancer. Dagens vårdprocess Mobil teledermatoskopi för snabbare och bättre prioritering av patienter med misstänkta hudtumörer Projektledare: Docent John Paoli Medarbetare: Alexander Börve, Ane;e Aldenbra;, Johan Dahlén- Gyllencreutz,

Läs mer

RSV-rapport för vecka 12, 2014

RSV-rapport för vecka 12, 2014 RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna

Läs mer

Styrdokument Riktlinjer för arbetet med att ta fram nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Styrdokument Riktlinjer för arbetet med att ta fram nationella vårdprogram inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för arbetet med att ta fram nationella vårdprogram inom cancersjukvården JUNI 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2011-12-07 Styrdokumentet fastslaget av Regionala

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION

Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION Nevisense Hjälper till att avgöra nästa steg. Nevisense är ett instrument som ger dig och din läkare ett snabbt och smärtfritt sätt

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Frukostmöte med Socialutskottet

Frukostmöte med Socialutskottet Frukostmöte med Socialutskottet 2014-11-26 Narkolepsiföreningen Sverige NFS Agenda Att leva med narkolepsi Gustav 17, Evelina 21 och Edvin 19 berättar Vaccineringen Behov av bättre behandling Forskning

Läs mer

Remiss avseende nationell nivåstrukturering av sju åtgärder inom cancerområdet

Remiss avseende nationell nivåstrukturering av sju åtgärder inom cancerområdet REMISS Vårt dnr: 11/3031 2015-06-25 Vård och omsorg Gunilla Gunnarsson Till samtliga chefer för Regionala Cancercentrum För kännedom: Nätverket Landstingsdirektörer Nätverket Hälso-och sjukvårdsdirektörer

Läs mer

Program. Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of. Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi

Program. Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of. Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi Program Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of prostate cancer Monte-Carlo Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi Bone Scan Index med PET-CT

Läs mer