Malignt melanom. 14 Januari 2013 UTKAST NATIONELLT VÅRDPROGRAM Nationella arbetsgruppen för Malignt melanom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Malignt melanom. 14 Januari 2013 UTKAST NATIONELLT VÅRDPROGRAM 2013. Nationella arbetsgruppen för Malignt melanom"

Transkript

1 Malignt melanom NATIONELLT VÅRDPROGRAM Januari 2013 UTKAST Nationella arbetsgruppen för Malignt melanom

2 Versionshantering Datum År-Mån-Dag Beskrivning av förändring Rekommendationer utarbetade av nationell arbetsgrupp och fastställda av Regionala cancercentrum i samverkan 2013-MM-DD. Beslut om implementering tas i respektive region/landsting i enlighet med överenskomna rutiner. Ansvarigt centrum: Regionalt cancercentrum sydost kansli Beställningsadress:Regionalt cancercentrum sydost kansli, Universitetssjukhuset LINKÖPING Skriv text : Nationellt vårdprogram malignt melanom 2013 Skriv text : ISBN: Skriv text : Linköping xxx

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING Vårdprogramgruppens sammansättning Vårdprogramgruppen 7 2. MÅL MED VÅRDPROGRAMMET Förändringar jämfört med tidigare version Vårdprogrammets förankring Evidensgradering EPIDEMIOLOGI ETIOLOGI OCH PATOGENES PRIMÄR OCH SEKUNDÄR PREVENTION Prevention SYMTOM, KLINISKA FYND, DIAGNOSTIK Tidig diagnos av primära hudmelanom Excision av pigmenterade hudförändringar Ögonmelanom Melanommetastasering utan känd lokal för primärtumör Graviditet och melanom (inklusive hormonell substitution och p-piller) Melanom hos barn Mukosala melanom HISTOPATOLOGISK BEDÖMNING AV PRIMÄRT HUDMELANOM, SENTINEL NODE OCH DYSPLASTISKT NEVUS MULTIDISCIPLINÄR KONFERENS PRIMÄR BEHANDLING Kirurgisk behandling - Primärt melanom Kirurgisk behandling - Regionala lymfkörtlar Kirurgisk behandling - Terapeutisk lymfkörtelutrymning Adjuvant behandling Behandling av lentigo maligna melanom Melanom - patientinformation UPPFÖLJNING BEHANDLING AV ÅTERFALL Strålbehandling Systemisk behandling mot spridd sjukdom 69 3

4 11.3 Kirurgisk behandling vid lokoregionalt recidiverande sjukdom Kirurgi vid stadium IV sjukdom PSYKOSOCIALA ASPEKTER OCH REHABILITERING Psykosociala aspekter vid malignt melanom Melanom - Lymfödem PALLIATIV VÅRD KVALITETSINDIKATORER KVALITETSREGISTER REFERENSER BILAGA 1 PATIENTINFORMATION EX. FRÅN KIRURGKLINIKEN LUND 106 BILAGA 2 RÅD TILL PATIENT EX. FRÅN KIRURGKLINIKEN I LUND 112 BILAGA 3 ÖGONMELANOM - FÖRDJUPNING 113 Bilaga 4 MUCOSALA MELANOM 129 BILAGA 5 PATOLOGI - FÖRDJUPNING 145 4

5 SAMMANFATTNING Ett nytt uppdaterat vårdprogram för melanom behövs av flera skäl: Melanomincidensen ökar med mer än 4 % årligen diagnostiserades 2817 nya melanom och personer levde 2009 med diagnosen melanom. Nära 500 individer dog isjukdomen. Ett kortsiktigt mål är att kunna bota så många patienter som möjligt genom att hitta många tunna melanom ( 1.0 mm tjocka). God tillgänglighet tillsammans med användning av dermoskopi förbättrar den diagnostiska säkerheten och telemedicin och gott samarbete med hudläkare ger ytterligare förbättringar. Ett långsiktigt mål är att bryta incidensutvecklingen genom att skapa respekt för solens UV-strålning och att ändra solvanor hos kommande generationer (klädsel, solresor, solarier, skyddade utemiljöer). En ny melanomklassifikation har införts (AJCC 2009). Mer än hälften av alla diagnostiserade melanom är tunna ( 1.0 mm). I denna grupp har förekomst av mitos respektive ulceration en sämre prognos än för den majoritet av fallen som saknar dessa tecken. För de övriga tjockleksintervallen ger enbart ulceration ytterligare prognostisk information. Förbättrad stadieindelning och information om prognos kan fås om portvaktskörtlar undersöks efter sentinel node kirurgi. Ingreppet görs nu även vid huvud/halsmelanom och rekommenderas för melanom tjockare än 1 mm samt för en grupp av tunnare melanom med förhöjd 10-årsmortalitet. Det förutsätts att patienten har fått full information om meningen med ingreppet samt dess för respektive nackdelar. Vid eventuell mikroskopisk metastasering kan ytterligare lymfkörtelutrymning utföras och man får en förlängd recidivfri men inte total överlevnad. Multidisciplinära konferenser införs regionalt med syfte att säkerställa att varje patient skall få en optimal melanomspecifik behandling som t.ex. ytterligare kirurgi, immunologisk behandling, kemoterapi, nya riktade läkemedel samt deltagande i studier, men även för att stärka samarbetet med palliativ medicin och dess helhetssyn. Andra typer av melanom som ögonmelanom, slemhinnemelanom lokaliserade till munhåla, anus och genitalia tycks har en annan biologi än hudmelanomen och kräver andra ställningstagande och behandlingar. Vid avslut av behandling rekommenderas samarbete med palliativ medicin. Till vårdprogrammet har även en kortversion utarbetats samt en utförlig bildbilaga som stödjer tidig diagnostik av pigmenterade hudtumörer, se exempel sidan 31. hela vårdprogrammet, kortversion och bildbilaga återfinns på Det nationella kvalitetsregistret för melanom startade 2003 med prospektiv registering och innehåller nu mer än melanom med tidigare fall. Sedan mer än två år görs registreringar i elektronisk form och den enskilda enheten kan se sina egna data och jämföra dessa med sin egen region och landet i sin helhet. Registret stöds av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och är nu inkluderat i vårdprogrammet och nya kvalitetsindikatorer har skapats. De sistnämnda är t.ex. tid från provtagning till diagnosbesked, till terapeutisk åtgärd, andel tunna melanom, deltagande i multidisciplinär konferens och överlevnad. 5

6 1. INLEDNING Malignt hudmelanom var 2010 i Sverige den 6:e vanligaste tumörsjukdomen med totalt 2817 fall. Drygt personer levde med sjukdomen. Den relativa 5-årsöverlevnaden var 92.6 % hos kvinnor och 86.0 % hos män. Samma år avled 217 kvinnor och 282 män i sin sjukdom. Under 2000-talet har incidensen ökat med drygt 4 % per år, en ökning som förväntas bestå i ytterligare flera år. Dessa fakta motiverar till förbättring av såväl primär som sekundär prevention. Sjukdomen kan begränsas genom minskad exposition av UV-strålning genom förändrade solvanor, genom skyddande klädsel och skapande av skuggiga skyddande miljöer, och samtidigt bör bruket av solarier motarbetas, inte minst hos yngre personer. Ökad upplysning om hur man upptäcker melanom, bruk av dermoskopi tillsammans med tillgänglighet till behandling och korta vårdkedjor, möjliggör att fler patienter med förstadier till, samt de med tunna melanom upptäcks, vilka har en nästan 100 % överlevnad. Sedan det senaste vårdprogrammet skrevs 2007 har en ny melanomklassifikation införts (AJCC 2009=UICC 7). Bättre stadieindelning med undersökning av portvaktskörtel utförs allt oftare och ger en bättre prognostisk information. En viktig stor randomiserad studie pågår där kompletterande lymfkörtelutrymmning jämförs med enbart ultraljudskontroller. Studien har nu hunnit mer än halvvägs. Vissa data talar för att radioterapi kan minska risken för regionala recidiv efter lymfkörtelkirurgi. Radioterapi kan även användas vid icke operabla lentigo maligna. Randomiserade studier har visat att adjuvant behandling med interferon, ger en något förlängd recidivfri och marginell effekt på total överlevnad till priset av en sämre livskvalitet. Behandling bör därför noga diskuteras med patienten innan den ges. Nya biologiska läkemedel med påverkan på immunsvar (Ipilimumab) och på tyrosinkinaser (Verumafenib) har tillkommit. Verumafenib ger snabb symtomlindring och cirka 3 månaders förlängd medianöverlevnad. För Ipilimumab har en ökad total tvåårsöverlevnad påvisats trots att en objektiv respons endast ses hos 10 % av patienterna. Fall med längre överlevnad finns rapporterade. Man kan ej på förhand förutsäga behandlingssvar med ipilimumab. För Verumafenib görs BRAF mutationsanalys för att välja ut rätt patient. Resistensutveckling begränsar långtidsanvändning och är ett vanligt problem. Kostnaderna för de nya läkemedlen är höga. TLV har 2012 godkänt Ipilimumab för 2:a linjens behandling av metastaserande melanom. Kvalitetsregistret för melanom är unikt och innehåller sedan 1990 nästan registrerade fall. Nationella resultat för långtidsöverlevnad används i vårdprogrammet då populationsbaserade data ger en sannare bild, än vad man får från institutionsbaserade material som t.ex. från AJCC Rapportering av melanomdata görs via den webbaserade INCA-portalen. Återrapportering till användare kommer att bli snabbare och förbättras avsevärt under Man kan använda färdiga eller skapa egna rapportmallar. En longitudinell patientrapport gör det möjligt att följa vårdförloppet för de enskilda patienterna under t.ex. en behandling, och att skapa egna aggregerade data. Man kan i bägge fallen jämföra egna data med sin egen region och med riket. Det finns önskemål om att data skall kunna överföras direkt från elektroniska journaler till kvalitetsregistret. Det bör gå att lösa rent tekniskt men det kräver en enhetlig terminologi, samt bruk av en likformig och strukturerad journal. Utvecklingsarbete 6

7 pågår. Patientorienterade data som berör vårdkedjans ledtider, liksom hur information ges, och bruk av multidisciplinära konferenser är nyligen införda parametrar. Ögon- och mucosala melanom är nu inkluderade i vårdprogrammet. Det finns starka önskemål från SKL att patientrelaterade data ingår i registret liksom att patienter och patientföreningar bör ha inflytande på registren. Diskussion om hur detta skall formaliseras pågår. Slutligen följer det nya vårdprogrammet Regionala Cancercentrum i Samverkans riktlinjer. Vid arbetet med vårdprogrammet har vi inspirerats av dokument från Australien, New Zeeland, Storbritannien och USA. Arbetet med vårdprogrammet tagits fram av en nationellt förankrad grupp som är såväl multidisciplinärt som multiprofessionellt sammansatt. Medel till arbetet har erhållits från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Christer Lindholm Docent, överläkare, Regionalt Cancercentrum Sydösts kansli Linköping, ordförande i vårdprogramgruppen samt registerhållare för kvalitetsregistret för hudmelanom. 1.1 Vårdprogramgruppens sammansättning Vårdprogrammet utgår från SMSG (Svenska Melanomstudiegruppen) som har utsett en multidisciplinär och multiprofessionell arbetsgrupp med representanter för landets regioner. Medel har ställts till förfogande från SKL. 1.2 Vårdprogramgruppen Vårdprogramgruppen består av följande personer. Lindholm, Christer, docent, överläkare/ordförande för vårdprogramgruppen. Regionalt cancercentrum sydöst All Eriksson, Charlotta, med. dr., överläkare. Sektionsledare för onkologi. S:t Eriks Ögonsjukhus, Stockholm Bergenmar, Mia, docent, utvecklingssjuksköterska Onkologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Brandberg, Yvonne, professor, psykolog Institutionen för onkologi patologi, Karolinska institutet, Stockholm Hansson, Johan, docent, överläkare. Onkologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Ingvar, Christian, professor, överläkare. Kirurgiska kliniken SUS, Skånes Universitetssjukhus, Lund 7

8 Lapins, Jan, med. dr, överläkare. Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Lithner, Maria, doktorand, specialistsjuksköterska. Kirurgklinikens bröst- och melanommottagning, Skånes Universitetssjukhus, Lund Ljuslinder, Ingrid, med.dr., överläkare, Onkologiska kliniken, Cancercentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Lundgren, Lotta, med.dr., överläkare. Onkologiska Kliniken SOK, Skånes Universitetssjukhus, Lund Lundmark, Katarzyna, med.dr. universitetsöverläkare Klinisk patologi, Universitetssjukhuset Linköping Mattson, Jan, med.dr., överläkare. Kirurgkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Månsson Brahme, Eva, med.dr., överläkare. Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Naredi, Peter, professor, överläkare. Kirurgkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Ragnarsson Olding, Boel, med. dr. Karolinska institutet, Stockholm Stierner, Ulrika, med.dr., överläkare. Onkologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Ternesten Bratel, Annika, överläkare patologi Unilabs AB, Göteborg Terstappen, Karin, med.dr., överläkare, regional processägare för maligna hudtumörer. Hudkliniken, Skaraborgs sjukhus Skövde Ullenhag, Gustav, doc., överläkare. Onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Adjungerande Hedblad, Mari-Anne, överläkare Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Olofsson, Roger, specialistläkare. Kirurgkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg KVAST-gruppen för hudpatologi Mecislovas Simanaitis, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Ismini Vassilaki, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Britta Krynitz, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Lena Mölne, Unilabs och Annika Ternesten-Bratel, Unilabs. 8

9 Stödjande Regionalt cancercentrum Lindgren, Charlotte, sjuksköterska, vårdprogramhandläggare Regionalt cancercentrum sydöst Lyth, Johan, doktorand, statistiker Regionalt cancercentrum sydöst Hans, Starkhammar, docent, överläkare Regionalt cancercentrum sydöst 9

10 2. MÅL MED VÅRDPROGRAMMET Målsättningen med vårdprogrammet är att skapa riktlinjer för diagnostik och behandling av maligna melanom som följer intentionerna i det tidigare vårdprogrammet från Vårdprogrammet är i första hand tänkt att vara ett hjälpmedel för behandlande läkare, men kan samtidigt vara ett stöd för sjukvårdspersonal som ofta arbetar i vårdteam med melanompatienter. Materialet kan också vara ett stöd för patienter och anhöriga som önskar information och som vill förvissa sig om att behandling ges enligt bästa kunskap och evidens. Ytterst skall vårdprogrammet stödja god vård som skall: Vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig Vara säker Vara patientfokuserad Vara effektiv Vara jämlik Ges i rimlig tid Vårdprogrammets riktlinjer är att betrakta som rekommendationer och utgör inte föreskrifter. Ytterst får man förutsätta att behandlande läkare känner till riktlinjerna, men att beslut om behandling sker i samråd med den enskilda patienten. 2.1 Förändringar jämfört med tidigare version Jämfört med tidigare version från 2007 har det tillkommit fler kapitel/avsnitt som ex. multidisciplinär konferens, understödjande vård, psykosociala-, omvårdnads- och palliativa aspekter, men ersätter inte existerande vårdprogram för det sistnämnda område Vårdprogrammet omfattar numera ej enbart hudmelanom utan tar även upp andra melanomgrupper ex. mucosala melanom och ögonmelanom. En ny TNM-klassificering för melanom (AJCC 2009) har införts. Evidensbedömningar och rekommendationer görs. Kvalitetsregistret och kvalitetsindikatorer integreras i vårdprogrammet. 2.2 Vårdprogrammets förankring Vårdprogrammet har godkänts av SMSG, varit ute på remiss hos olika specialistföreningar, patientföreningen för melanom (Melanomföreningen 2012) och därefter Regionala cancercentrum och deras linjeorganisationer för synpunkter och kommentarer. Efter bearbetning av vårdprogramgruppen har slutligen vårdprogrammet godkänts av SMSG och Regionala cancercentrum i samverkan. I den nya RCC-organisationen förstärks förankringen genom tillkomst av regionala processledare/ägare. Processledarna/ägarna förankrar tillsammans med regionala företrädare programmet i sina regioner och lägger också till lokala remitteringsvägar och eventuella regionala tillägg. 10

11 2.3 Evidensgradering Evidensbedömning och rekommendationer. Vid arbetet med vårdprogrammet har Australiensiska och Nya Zeeländska (ANZ:s) riktlinjer använts som förebild. Vårdprogramgruppen har fått tillstånd att använda dessa och har även jämfört med andra system. Riktlinjer från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) riktlinjer har inte använts då dessa framför allt är anpassade till interventionsstudier. Evidensnivåer Evidensnivåerna beskrivs i detalj i ANZs riktlinjer och skiljer sig åt beroende på frågeställningarna om (intervention, diagnos, prognos, etiologi och screening). En förenklad nivågradering beskrivs nedan. Nivå I En systematisk genomgång av nivå II studier Nivå II Randomiserade kontrollerade studier eller prospektiva cohortstudier Nivå III Alltifrån pseudorandomiserade till fall-kontroll till historiska kontroller och retrospektiva cohortstudier. Nivå IV Serier av fall eller cohortstudier av patienter i olika sjukdomstadier Rekommendationerna har sedan graderats mellan grad A till D utifrån om evidensen är tillräcklig. Grad av rekommendationer: A Det finns pålitligt stöd för tillämpning av riktlinjer B Det finns pålitligt stöd för tillämpning av riktlinjer för de flesta fallen C Det finns ett visst stöd för rekommendationer men uppmärksamhet och medvetenhet om detta bör iakttas vid dess tillämpningar D Det finns svagt stöd och rekommendationer måste användas med försiktighet och omdöme (Cancerorganistation ; Garbe, Peris et al. 2010; Marsden 2010; Bichakjian, Halpern et al. 2011) 11

12 3. EPIDEMIOLOGI I Europa tillhör Sverige tillsammans med Norge, Danmark, Irland, Nederländerna, Schweiz och Slovenien de länder som har en hög melanomincidens. (Globocan 2011) OBS! Incidens enligt World Standard Population I Norden är incidensen högst i Danmark, Norge och Sverige medan den är betydligt lägre på Island och i Finland. Incidensökning är högst för danska och lägst för finska kvinnor. Hos män är incidens och dess ökning lika för svenska och danska män samt lägst hos finska män. Mortaliteten är högst för svenska och danska män. (NORDCAN 2011) Sverige Invasivt malignt hudmelanom utgjorde 2010 mer än 5 % av alla registrerade tumörer i Sverige och var den 6:e vanligaste tumören hos såväl män som kvinnor. Inalles fick 1466 män och 1351 kvinnor melanom. Samtidigt levde patienter som haft eller hade melanom. Den åldersjusterade incidensen var 31,9/ hos män samt 26,6 hos kvinnor. Utvecklingen är oroande då ökningen av melanom de senaste 10 åren varit drygt 4 % årligen att jämföra med icke signifikanta ändringar under 1990-talet (se diagram tabell nästa sida) Mortaliteten har likaså ökat från 4/ till 5.2/ i absoluta tal från 348 till 499 dödsfall inom samma tidsperiod. 12

13 Källa: Cancer Incidence in Sweden 2009 Årlig ändrig av melanomincidensen i procent (*=signifikanta trender) Tidsperiod Män Kvinnor %* 3.7%* % 0.4% %* 4:2%* Regionala skillnader Incidensen varierar med latitud och är nästan dubbelt så hög i Västra och Södra regionen jämfört med den Norra regionen. Melanomförekomsten ökar dessutom över tiden. Nedanstående Nordiska karta (Pukkala 2007) illustrerar detta hos kvinnor och män under två olika tidsperioder. Observera att incidenstalen refererar till en Nordisk standardpopulation. Den intresserade läsaren kan göra likartade cancer maps genom att använda länken: (Cancermaps) 13

14 Ålder Medianåldern vid melanomdiagnos är 60 år hos kvinnor och 64 år hos män Patienter med lentigo maligna melanom (LMM) har högre insjuknandeålder. Melanomincidensen varierar med ålder. Förekomst av melanom är ovanlig i barnaåren och sjukdomen börjar uppträda efter puberteten men är ovanlig även då och är vanligast i hög ålder. Mellan perioderna och observerades signifikanta incidensökningar för patienter 55 år och äldre 14

15 Åldersspecifik incidens för melanom and Män, Män, Kvinnor, Kvinnor, Åldersgrupp Increase in Swedish Melanoma Incidence of patients older than 55 years (Lindholm 2009) För de äldre åldersgrupperna sågs de största ökningarna för tjocka melanom men även för tunna melanom. Tumörtjocklek Årlig medelförändring i incidens för patienter med ålder 55+ Män Kvinnor Ökning (%) P -värde Ökning (%) P -värde <=1.0 mm 2,2 0,016 3,2 0, mm 2,1 0,136 1,2 0, mm 1,8 0,097 2,1 0,123 > 4.0 mm 6,0 0,001 7,1 <0,001 Increase in Swedish Melanoma Incidence of patients older than 55 years (Lindholm 2009) Lokalisation Lokalisationen av hudmelanom varierar mellan könen (Lindholm, Andersson et al. 2004). Den dominerande lokalisationen för kvinnor är nedre extremiteter medan bålen är den vanligaste lokalisationen hos män. Det finns även åldersrelaterad skillnad avseende lokalisation. Yngre kvinnor har oftare bålmelanom än äldre kvinnor och melanom i huvud-halsregionen är vanligare vid högre ålder för bägge könen. Skillnaderna antas vara beroende på olikheter i sol och klädvanor. 15

16 Melanomlokalisation, kön och ålder % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Män, <50 Män, 50+ Kvinnor, <50 Kvinnor, 50 Från kvalitetsregistret Huvud/hals Övre extremiteter Bål Hand/fot Nedre extremiteter Uppgift saknas Urval första invasiva melanomet. Det finns könsdifferenser vad gäller melanomöverlevnad. År 2009 var den relativa 5-årsöverlevnaden hos kvinnor 93.6 % jämfört med 84.0 % hos män. Den relativt sett goda överlevnaden vid maligna melanom beror på att andelen tunna tumörer ( 1.0 mm) är högre hos kvinnor. Det beror sannolikt på bättre uppmärksamhet på hudförändringar, vilket gör att de söker tidigt i förloppet med tunnare melanom med bättre diagnos. Överlevnad Överlevnaden för melanom beror på TNM-klassifiaktion och stadieindelning se figur (klassifikation enl AJCC 2002). T1 låg risk: Icke ulcererade, 0 0,75 mm och Clarknivå II III T1 intermediär risk: Icke ulcererade, >0,75 mm; eller icke ulcererade och Clarknivå IV V; eller ulcererade, 0 0,75 mm och Clarknivå II T1 hög risk: Ulcererade och Clarknivå III V; eller ulcererade, >0,75 mm och Clarknivå II 10 års melanomspecifik överlevnad för de olika stadierna T1 låg risk =98,5% ; T1 intermediär risk =93,9%; T1 hög risk =83,4%%; T2a =86,9% 16

17 Stadium II Stadium III Stadium IV 10 års melanomspecifik överlevnad för de olika stadierna T2b=74,9%; T3a=72,8%; T3b=58,7%; T4a=65,8%; T4b=45,2%, Stadium III=30,1%; Stadium IV=4,1% Källa: Nationellt kvalitetsregister för melanom april

18 4. ETIOLOGI OCH PATOGENES Externa riskfaktorer Det råder idag konsensus om att ultraviolett (UV) strålning är den viktigaste omgivningsfaktorn involverad i melanomuppkomst (Gandini, Sera et al. 2005). Strålningen är elektromagnetisk strålning som klassiskt indelas i UVA ( nm), UVB ( nm) och UVC ( nm). UVC absorberas i ozonlagret varför man kan bortse från denna strålning på jordytan. Det är fortfarande oklart vilka våglängder inom UV-området som är betydelsefulla. De cellulära och biologiska effekterna av UV-strålning som bidrar till canceruppkomst innefattar DNA-skada/mutationer, cellulär tillväxtstimulering, störning av immunsystemet och inflammation. Det är idag inte kartlagt hur stor den relativa betydelsen av dessa olika effekter av UV-strålningen är för den slutliga melanomuppkomsten, även om man ofta antar att den DNA-skadande förmågan är viktigast. UVA och UVB har i dessa sammanhang olika effekter både kvalitativt och kvantitativt. Svårigheter att framkalla malignt melanom på försöksdjur är en orsak till att stora oklarheter föreligger vad gäller etiologiska mekanismer. Tidigare har dels en fiskmodell och en del opossumråttor använts. Nu finns ett flertal genetiskt modifierade musmodeller för UV-framkallat melanom. Moderna försök i modellsystem talar för en större betydelse av UVA för melanom, än man tidigare antagit (Emeny, Hansson et al. 2008). UV-strålningen är involverat i uppkomsten av majoriteten av hudmelanom, medan orsaksambandet saknas när det gäller slemhinnemelanom och är oklart avseende uveala melanom. Olika expositionsmönster för UV-strålning under livet kan dock bidra för riskökning av olika biologiska typer av hudmelanom. Medan intermittent bestrålning med höga doser UV-strålning i samband mer rekreation ökar risken för den dominerande melanomtypen superficiellt spridande melanom (SSM), har sannolikt kronisk kumulerad UV-exposition (t ex yrkesmässig) signifikant betydelse för risken att utveckla melanom senare i livet på kroniskt solexponerade hudytor, t.e.x lentigo maligna melanom (LMM) i huvud-halsområdet, axlar eller underarmar. Solstrålning är den dominerande UV-källan. UV-strålning från både solen och solarier har klassats som ett omgivningscarcinogen av WHO och solarieanvändande före 18 års ålder har till följd av detta förbjudits i lag i flera länder, dock ej ännu i Sverige. Medicinsk användning av UVstrålning t.ex. i samband med behandling av hudsjukdomar som psoriasis beräknas ge ett minimalt bidrag till melanomuppkomst (Gandini, Sera et al. 2005). Förändrat solrelaterat beteende har haft stor betydelse för den snabba incidensökningen av melanom (se ovan). Expositionen samverkar dock med kända fenotypiska riskfaktorer som hudtyp, hårfärg, ögonfärg och antalet nevi (se nedan). På senare år har genetiska predisponerande förändringar identifierats (Tabell 1). 18

19 Sammanfattning av olika typer av melanomriskgener Högriskgener Intermediära riskgener Lågriskgener Exempel på gener CDKN2A, CDK4, BAP1 MITF MC1R, ASIP, TYR, TYRP1, IRF4 Frekvens av genvariant/mutation i den allmänna befolkningen Generell ökad cancerrisk Mycket ovanlig 0.1 % > 10 ggr, ofta mellan ggr Ovanlig 2 % Vanlig 10 % 2-10 ggr ~1,1-2 ggr Genomslagskraft penetrans av genvariant/mutation Hög Mellan Låg Typiska melanompatienten; familjär eller sporadisk. Stora familjer med många fall av melanom hos nära släktingar i flera generationer Mindre familjer, patienter med flera primärtumörer eller tidig insjuknandeålder Sporadiska patienter (majoriteten av patienter), fall/kontroll material Lämplig analysmetod för att detektera genvariant/mutation Familjebaserade studier kopplingsanalys, storskalig parallell sekvensering Storskalig parallell sekvensering, kandidatgenanalys Associationsstudier inklusive helgenomassociationsstudier ( GWAS ) Högriskgener Sällsynta nedärvda högriskgener orsakar familjärt melanom där flera biologiska släktingar i samma familj drabbas av hudmelanom: ofta multipla melanom och med tidigt insjuknande. Nedärvda mutationer i CDKN2A-genen på kromosom 9p21 är den vanligaste typen av högrisk- melanomgen (Hussussian, Struewing et al. 1994; Kamb, Shattuck-Eidens et al. 1994). Mutationer i CDKN2A kan påverka två viktiga proteiner p16 och p14arf involverade i cellcykelkontroll. Nedärvda CDKN2A mutationer orsakar hög risk att utveckla melanom, motsvarande ca 67 % i genomsnitt upp till 80 års ålder, men modifieras v UV-exposition i omgivningen: risken är högre i Australien än i Nordeuropa (Bishop, Demenais et al. 2002). I den svenska befolkningen finns en specifik så kallad founder-mutation (en duplikation av aminosyran arginin i position ) (Borg, Johannsson et al. 1996; Platz, Hansson et al. 1997). Förutom kraftigt ökad risk för hudmelanom orsakar denna mutation signifikant ökad risk för pancreascancer (Borg, Sandberg et al. 2000). Ytterligare studier för att klarlägga ev. överrisk för andra maligniteter pågår. Ytterligt sällsynta mutationer i CDK4 genen som påverkar bindningen av detta protein till p16 proteinet har beskrivits i enstaka populationer (Zuo, Weger et al. 1996) bland annat i Norge (Molven, Grimstvedt et al. 2005). 19

20 En helt färsk rapport påvisar en nedärvd högrisk mutation i BAP1-genen på kromosom 3 som en riksfaktor för uvealt melanom (Höiom 2012) liksom syndrom med andra tumörtyper (Njauw, Kim et al. 2012). Intermediärriskgener Nyligen har det påvisats att nedärvda varianter av MITF genen (en gen som kontrollerar viktiga egenskaper i melanocytära celler) är kopplad till måttlig överrisk för hudmelanom (Bertolotto, Lesueur et al. 2011; Yokoyama, Woods et al. 2011). Dessa anlagsbärare kan eventuellt identifieras bland individer med tidig melanomdiagnos eller multipla primärtumörer. Denna förändring är sannolikt vanligare i befolkningen än högriskmutationer i CDKN2A eller CDK4, men betydelsen av ärftliga MITF mutationer i befolkningen återstår att kartlägga. Lågriskgener Sedan flera år är det känt att vanligt förekommande varianter singel nukleotider polymorfismer (SNPs) i den pigmentsyntes-reglerande genen MC1R är kopplad till melanomrisk (Palmer, Duffy et al. 2000; Hoiom, Tuominen et al. 2009). Vissa varianter (RHC varianter) i genen MC1R (kodar för melanocortin 1-receptorn) associerade med röd hårfärg, fräknar och solkänslig hud, bidrar till att öka risken för melanom genom att modifiera effekten av UV och även genomslaget av andra genetiska förändringar (Box, Duffy et al. 2001). MC1R varianter benämns därför riskmodifierande genvarianter eller lågriskgener. Genome wide association studies (GWAS) har påvisat en rad andra riskmodifierande SNPs, bl.a. i pigmentrelaterade gener: TYP, TYRP1, ASIP, men även andra typer av gener som IRF4 (Tabell XX) (Gudbjartsson, Sulem et al. 2008; Bishop, Demenais et al. 2009; Duffy, Iles et al. 2010; Helsing, Nymoen et al. 2012). Ett internationellt samarbete pågår inom ett konsortium, GenoMEL, som syftar till att öka kunskaperna om genetiska faktorer som predisponerar för melanom. Ytterligare information om GenoMEL och dess aktiviteter erhålles på Sammanfattningsvis är UV-strålning huvudsakligen från solen den väsentligaste omgivnings-riskfaktorn. Väsentliga forskningsuppgifter är att kartlägga genom vilka mekanismer UV-strålning orsakar malign transformation av melanocyter samt betydelsen av olika våglängdsområden. Således bör de biologiska konsekvenserna av UV-strålningen fastställas med större tydlighet. Dessutom bör de snabbt ökande kunskaperna om genetiska varianters betydelse för melanomrisk vidareutvecklas i program för bättre riktade preventiva åtgärder mot riskindivider och grupper. Patogenes Hudmelanom utvecklas genom malign transformation av melanocyter i epidermis basala cellager. En etablerad modell beskriver en stegvis tumörprogression från benigna melanocyter via banala nevi dysplastiska nevi till in situ melanom och slutligen invasivt melanom som kan förvärva kapacitet till vertikal växtfas och metastasering (Miller and Mihm 2006). På senare år hr en alternativ modell föreslagits där melanocyt-stamceller kan transformeras till melanomstamceller som leder till utveckling av melanom utan förstadier (Grichnik 2008). Denna modell är kontroversiell men överensstämmer med den kliniska iakttagelsen att en andel av melanom utvecklas från till synes normal hud utan preexisterande nevus. Hudmelanom innehåller en stor mängd mutationen, framförallt i melanom som uppkommit i solbelyst hud, varav majoriteteten är av de typer som kan framkallas av UV, vilket sammantaget bekräftar den stora betydelsen av UV från solljuset för utvecklingen 20

Malignt melanom Nationellt vårdprogram

Malignt melanom Nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom Nationellt vårdprogram 1 November 2014 Versionshantering Datum 2013-05-07 2014-11-11 Beskrivning av förändring

Läs mer

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen.

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen. Regionens landsting i samverkan Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012 Uppsala-Örebroregionen Aug 2014-08-18 Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för

Läs mer

Symtom Nytillkommen avvikande hudtumör som oftast är pigmenterad eller förändringar i befintliga nevus i hud.

Symtom Nytillkommen avvikande hudtumör som oftast är pigmenterad eller förändringar i befintliga nevus i hud. Regional medicinsk riktlinje Malignt melanom Fastställas av Hälso- och sjukvårdsdirektören (RS 3723-2014) giltigt till 2016-12-31 Utarbetad av Regionala vårdprocessgruppen Hudtumörer Huvudbudskap I västra

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister

Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister, FAR14-161 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Malignt hudmelanom. Nationellt

Läs mer

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården December 2011 Versionshantering Datum 2011-12-07 Beskrivning

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN INFORMATION... 3 KVALITETSREGISTRETS OMFATTNING... 3 INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER...

Läs mer

Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus. Register för malignt hudmelanom

Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus. Register för malignt hudmelanom Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus Gäller 12 01 01 13 12 31 Register för malignt hudmelanom Nionde upplagan Malignt hudmelanom och dysplastiska nevus Vårdprogrammet finns på www.rccuppsalaorebro.se

Läs mer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition

Läs mer

STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer

STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer BAKGRUND Njurcancerregistret startade 2004 och är ett nationellt kvalitetsregister för patienter med njurcancer (ICD-10, C649).

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

2014:37. Forskning. Rapport från SSM:s vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2013

2014:37. Forskning. Rapport från SSM:s vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2013 Forskning 2014:37 Rapport från SSM:s vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2013 Rapportnummer: 2014:37 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se SSM perspektiv Bakgrund Bakgrund

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Incidens av hudcancer i Västra Götalands län. Göteborg den 20 december 2007

Incidens av hudcancer i Västra Götalands län. Göteborg den 20 december 2007 Göteborg den 20 december 2007 Maria Wallin ST-läkare Gunilla Wastensson Specialistläkare Eva M Andersson Docent, statistiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 94 gunilla.wastensson@amm.gu.se

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD 2013 Projektplan Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011 Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD Bakgrund En vanlig sökorsak på landets vårdcentraler

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Bröstcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Bröstcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Bröstcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Månad år Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring Slutlig

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention vilka utmaningar kan det innebära för våra system för att få det att fungera Marie Stenmark Askmalm Universitetsöverläkare Klinisk genetik

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Maligna lymfom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Maligna lymfom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Maligna lymfom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Månad år Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Cancer med okänd primärtumör

Cancer med okänd primärtumör Regional medicinsk riktlinje Cancer med okänd primärtumör Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören 48-2014 giltigt till 2016-06-30 Utarbetad av vårdprocessgruppen för cancer med okänd primärtumör Regionalt

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen. Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson

Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen. Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson RCC Norrs styrning och ledning Politisk nivå Tjänstemannanivå Linjeorganisation Professionen Förbundsdirektion

Läs mer

Vårdprogram för malignt melanom

Vårdprogram för malignt melanom Vårdprogram för malignt melanom 2004 Vårdprogrammets giltighetstid: 2004 01 01 2006 03 31 www.ocsyd.lu.se Vårdprogram för malignt melanom Diagnostik, behandling och uppföljning i södra sjukvårdsregionen

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

Nationella register och vårdprogram. www.cancercentrum.se

Nationella register och vårdprogram. www.cancercentrum.se Nationella register och vårdprogram www.cancercentrum.se Magnus Rizell Registerhållare, ordf. nat VP magnus.rizell@vgregion.se Patient - process Ett processorienterat synsätt Vårdteam Regional vårdprocessgrupp

Läs mer

BILAGA 1 PATIENTINFORMATION EX. FRÅN KIRURGKLINIKEN LUND TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR EN HUDTUMÖR VID KIRURGISKA KLINIKEN I LUND

BILAGA 1 PATIENTINFORMATION EX. FRÅN KIRURGKLINIKEN LUND TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR EN HUDTUMÖR VID KIRURGISKA KLINIKEN I LUND BILAGA 1 PATIENTINFORMATION EX. FRÅN KIRURGKLINIKEN LUND TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR EN HUDTUMÖR VID KIRURGISKA KLINIKEN I LUND Den här informationen vänder sig till dig som ska opereras på kirurgiska

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Förteckning över kvalitetsregister som drivs helt eller delvis på uppdrag av SFÖAK (uppdaterad, juni 2012)

Förteckning över kvalitetsregister som drivs helt eller delvis på uppdrag av SFÖAK (uppdaterad, juni 2012) Förteckning över kvalitetsregister som drivs helt eller delvis på uppdrag av SFÖAK (uppdaterad, juni 2012) GALLRIKS Huvudman: Jönköpings läns landsting Uppdragsgivare: SKF, SFÖAK och SIKT Regler för utseende

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Patientinformation 1(5)

Patientinformation 1(5) 1(5) Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie med läkemedlen Avastin (bevacizumab) Tarceva (erlotinib) och Xeloda (capecitabine) för patienter med spridd tjock- /ändtarmscancer.

Läs mer

Information om ett vuxet problem

Information om ett vuxet problem r o s a c e a Information om ett vuxet problem ROSACEA. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem Rosacea. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i ansiktet,

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22 Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

Bilaga 4 MUCOSALA MELANOM

Bilaga 4 MUCOSALA MELANOM Bilaga 4 MUCOSALA MELANOM Sammanställt av Boel Ragnarsson-Olding Mukosala melanom 1. Bakgrund Mukosala maligna melanom (MMM) är definitionsmässigt tumörer som utgår från slemhinnor, men oftast inkluderas

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-11-24 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Nationell utvärdering 2013 Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret drivs av Stiftelsen för forskning och utveckling inom hypofysområdet (Svenska Hypofysgruppen). Ordförande i gruppen och registerhållare

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Vårdprogram för malignt melanom

Vårdprogram för malignt melanom Vårdprogram för malignt melanom Diagnostik, behandling och uppföljning i södra sjukvådrsregionen 2009 Tillägg maj 2011 Nya studier. Se sid 8, 55 och 58 Vårdprogrammets giltighetstid: 2009 09 01 2011 09

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Månad år Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring Slutlig

Läs mer

2012:14. Forskning. Rapport från SSM:s vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2011

2012:14. Forskning. Rapport från SSM:s vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2011 Forskning 2012:14 Rapport från SSM:s vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2011 Rapportnummer: 2012:14 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se SSM perspektiv Bakgrund Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna onkologi och otorhinolaryngologi.

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna onkologi och otorhinolaryngologi. Styrdokument för Sv.kval.reg.HH-cancer 080303-2.doc Sidan 1 av 6 Reviderad version 080303 Styrdokument för Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Hereditär Nonpolyposis Colorektal Cancer HNPCC Tjocktarms- och livmodercancer 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar

Läs mer

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska

Läs mer