Maligna melanom i huden

Transkript

1 Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Maligna melanom i huden Regional registerrapport Maj 2014

2 Beställningsadress: Regionalt cancercentrum väst Västra Sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset GÖTEBORG Tfn: Fax: E-post: Rapporten kan laddas ner från Regionalt cancercentrum västs hemsida: Regionalt cancercentrum väst, Västra sjukvårdsregionen Göteborg

3 Innehåll Innehåll 3 Figurer 4 Tabeller 5 1 Förord Regionala melanomgruppen Geografisk indelning Anmälande sjukvårdsenheter 9 3 Data ur cancerregistret Incidens Täckningsgrad Åldersfördelning Antal fall fördelat på år och kön Data ur kvalitetsregistret Kliniskt stadium vid diagnos Tumörlokalisation Tumörtjocklek enligt Breslow Ulceration Sentinel Node Biopsi (SNB) Histogenetisk typ Ledtider (väntetider) Relativ överlevnad 42 A Begreppsförklaring 46 3

4 Figurer 3.1 Incidens Antal fall i cancerregistret respektive kvalitetsregistret Åldersfördelning för män och kvinnor Medianålder för män och kvinnor Antal fall per år och kön Huvud/hals: antal fall per kön och åldersgrupp Övre extremitet: antal fall per kön och åldersgrupp Nedre extremitet: antal fall per kön och åldersgrupp Bål: antal fall per kön och åldersgrupp Handflata/Fotsula/Subungualt: antal fall per kön och åldersgrupp Tumörtjocklek uppdelat på ålder och kön Ulcererad primärtumör Positiva SNB på Sahlgrenska Histogenetisk typ uppdelat på män respektive kvinnor Andel invasiva melanom per kön som är av histogenetisk typ SSM Tid från första läkarbesök till primärkirurgi Tid från primärkirurgi till patientinformation Tid från primärkirurgi till utvidgad kirurgi Tid från primärkirurgi till SNB Reletiv överlevnad per kön Reletiv överlevnad per Breslowklass Reletiv överlevnad beroende på ulceration

5 Tabeller 1.1 Representanter i regionala melanomgruppen Befolkningsunderlag per geografiskt område Antal anmälda invasiva melanom till cancerregistret per vårdinstans Antal invasiva melanom registrerade via Sahlgrenska Antal invasiva melanom registrerade via Södra Älvsborgs Sjukhus Antal invasiva melanom registrerade via NU-sjukvården Antal invasiva melanom registrerade via Skaraborgs Sjukhus Antal invasiva melanom registrerade vid Hallands Sjukhus Varberg och Hallands Sjukhus Kungsbacka Antal invasiva melanom registrerade per patologenhet Antal in-situmelanom registrerade per patologenhet Täckningsgrad kvalitetsregistret mot cancerregistret Täckningsgrad per geografiskt område Patienter med sateliter eller in-transit-metastaser Patienter med kliniskt palpabla regionala lymfkörtelmetastaser Patienter med fjärrmetastaser Patienter med enbart primärtumör Patienter med enbart primärtumör forts Tumör i huvud/hals fördelat på ålder och kön Tumör i övre extremitet fördelat på ålder och kön Tumör i nedre extremitet fördelat på ålder och kön Tumör i bålen fördelat på ålder och kön Tumör i handflata/fotsula/subungualt fördelat på ålder och kön Tumörtjocklek enligt Breslow uppdelat på ålder och kön Tumörtjocklek enligt Breslow per kön diagnosåret Median tumörtjocklek enligt Breslow (mm) per anmälningsperiod och kön Andel tunna melanom per område Antal mitoser för patienter med tumörtjocklek enligt Breslow 0-1 mm ( ) Andel och antal tumörer med ulceration Positiva SNB per patologenhet och år Antal positiva SNB vid Sahlgrenska Antal invasiva melanom per histogenetisk typ per år och kön

6 Förord Kapitel 1 Denna rapport är en redovisning av kvalitetsregistret för maligna hudmelanom i Västra sjukvårdsregionen. Sammanställningen bygger på data från 1990 till och med år 2012 (data från kvalitetsregistret, cancerregistret samt befolkningsregistret). Sedan 2006 registreras även melanom in situ till kvalitetsregistret. 1 Nationella rapporter kan hämtas via hemsidan för Regionala Cancercentrum i Samverkan Den som vill använda registerdata för att studera en viss frågeställning är välkommen att vända sig till styrgruppen för det nationella registret med en förfrågan och projektbeskrivning via respektive Regionalt Cancercentrum. Erik Bülow Leyla Núñez Carin Sandberg Statistiker Statistiker Hudläkare 1 Från och med år 2011 var det enbart Sjukvårdsregionerna Väst och Stockholm Gotland som rapporterar melanom in situ. Från och med år 2013 är det enbart Västra Sjukvårdsregionen. 6

7 1.1. Regionala melanomgruppen 1.1 Regionala melanomgruppen Tabell 1.1: Representanter i regionala melanomgruppen NAMN ENHET BEFATTNING Carin Sandberg Hudkliniken SU/Sahlgrenska Hudläkare/processägare Karin Andersson Hudkliniken Hallands sjukhus/varberg Hudläkare Carl Axenborg Kirurgkliniken Hallands sjukhus/varberg Kirurg Lina Baldenäs Patientrepresentant Patient Justin Dobrescu Hudkliniken SU/Sahlgrenska Hudläkare Thord Ekström ÖNH-kliniken NU-sjukvården/NÄL ÖNH-läkare Gunilla Hedbäck Kirurgkliniken SÄS/Borås Kirurg Camilla Hörfelt Plastikkirurgen SU/Sahlgrenska Plastikkirurg Eva Karnå Hagakliniken Göteborg Hudläkare Kirsten Küssner Hudkliniken NU-sjukvården/Uddevalla Hudläkare Lena Lindberg Hudläkarmottagningen Telegrafen Hudläkare Lena Malmberg Medecinkliniken SÄS/Borås Onkolog Victoria Marmgren Hudmottagningen SÄS/Borås Hudläkare Jan Mattsson Kirurgkliniken SU/Sahlgrenska Kirurg Anna Månesköld Hudmottagningen i Kungsbacka Hudläkare Lena Mölne Patologen SU/Sahlgrenska Patolog Peter Naredi Kirurgkliniken SU/Sahlgrenska Kirurg Sara Oldberg-Wagner Hudkliniken SÄS/Borås Hudläkare Roger Olofsson Kirurgkliniken SU/Sahlgrenska Kirurg Annika Orrenius Hudmottagningen Skaraborgs sjukhus/skövde Sjuksköterska John Paoli Hudkliniken SU/Sahlgrenska Hudläkare Dolores Santos Martin Primärvården Vara Hudläkare Åse Silverdal Patologen SU/Sahlgrenska Patolog Ulrika Stierner JK SU/Sahlgrenska Onkolog Judit Sundström Kirurgkliniken SÄS/Borås Kirurg Annika Ternesten-Bratel Patologen SU/Sahlgrenska Patolog Karin Terstappen Hudkliniken Skaraborgs sjukhus/skövde Hudläkare Mårten Walhammar Läkarhuset Göteborg Hudläkare Peter Wroblewski Plastikkirurgen SU/Sahlgrenska Plastikkirurg Carin Wångblad Kirurgkliniken Uddevalla sjukhus Kirurg RCC Stödteam Marie Boëthius Regionalt cancercentrum väst Utvecklingsledare/vård Erik Bülow Regionalt cancercentrum väst Statistiker Kerstin Dreymertz Regionalt cancercentrum väst Administrativ koordinator Leyla Núñez Regionalt cancercentrum väst Statistiker 7

8 Kapitel 1. Förord 1.2 Geografisk indelning I denna rapport används för vissa uppgifter en geografisk uppdelning baserad på patientens folkbokföringsadress vid diagnostillfället. De fem områdena definieras genom följande kommunuppdelning: Storgöteborg Härryda, Partille, Öckerö, Göteborg och Mölndal. Fyrbodal Stenungsund, Tjörn, Orust, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Dals-Ed, Färgelanda, Ale, Bengtsfors, Mellerud, Lilla Edet, Kungälv, Lysekil, Uddevalla, Strömstad, Vänersborg, Trollhättan och Åmål. (Namnet Fyrbodal kommer av Fyrstad, Bohuslän och Dalsland. Områdets omfattning kan definieras annorlunda i andra sammanhang. Ibland exkluderas Södra delen av Bohuslän.) Södra Älvsborg Lerum, Vårgårda, Bollebygd, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Alingsås, Borås och Ulricehamn. Skaraborg Grästorp, Essunga, Karlsborg, Gullspång, Vara, Götene, Tibro, Töreboda, Mariestad, Lidköping, Skara, Skövde, Hjo, Tidaholm och Falköping. Norra Halland Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Tabell 1.2: Befolkningsunderlag per geografiskt område (avrundat till hela tusental). Antal fokbokförda den 31 december (Totalt i Halland: kvinnor män = totalt.) Område Kvinnor Män Totalt Fyrbodal Storgöteborg Södra Älvsborg Skaraborg N:a Halland Totalt:

9 Kapitel 2 Anmälande sjukvårdsenheter Följande data är statistik över antal anmälda invasiva melanom till cancerregistret från Västra Götalandsregionen och Norra Halland. Detta är inte identiskt med fall rapporterade till kvalitetsregistret då de sistnämnda är färre till antalet (se avsnitt 3.2 för jämförelse, så kallad täckningsgrad ). De instanser som räknas är alla vårdcentraler, privata enheter, sjukhus i Fyrbodal, Norra Halland, Södra Älvsborg, Skaraborg samt StorGöteborg. Antalet invasiva melanom fortsätter att öka och även ökningstakten. Västkusten ligger fortfarande i topp i landet över antal nytillkomna maligna melanom. 9

10 Kapitel 2. Anmälande sjukvårdsenheter Tabell 2.1: Antal anmälda invasiva melanom till cancerregistret per vårdinstans. Ej detsamma som primär diagnostik. Ej detsamma som antalet anmälningar till kvalitetsregistren. Nytillkomna vårdcentraler efter 1992 har av Socialstyrelsen ej tilldelats individuell inrättningskod. Således kan enbart äldre vårdcentraler särskiljas genom namngivning medan nyare inkluderas i samlingsgrupperna privat respektive icke privat läkarmottagning inom respektive område. Vårdinstanser med färre än totalt 25 anmälda fall inkluderas i gruppen Övriga. Vårdinstans Total Fyrbodal Dalslands sjh Bäckefors Fyrbodal Icke priv läk mott Bohuslän Fyrbodal Kungälvs sjukhus Fyrbodal NU-sjukv. Lysekils sjukhus Fyrbodal NU-sjukv. Strömstads sjukhus Fyrbodal NU-sjukv. Uddevalla sjukhus Fyrbodal NU-sjukvården, NÄL Fyrbodal Privat läk mott Bohuslän Fyrbodal Stavre VC Fyrbodal Stenungsunds VC Fyrbodal Strömstads VC Fyrbodal Tanumshede VC Fyrbodal Tjörns VC Fyrbodal Torpa VC Norra Halland Falkenberg Norra Halland Gruebäck/Hjortsbergs VC Norra Halland Hallands sjukhus Halmstad Norra Halland Hallands sjukhus Kungsbacka Norra Halland Hallands sjukhus Varberg Norra Halland Icke priv läk mott Hallands län Norra Halland Privat läk mott Hallands län Norra Halland Varberg VC S:a Alvsb. Alingsås lasarett S:a Alvsb. Icke priv läk mott Älvsborgs län S:a Alvsb. Lerum VC S:a Alvsb. Privat läk mott Älvsborgs län S:a Alvsb. Skene VC S:a Alvsb. SÄS Borås S:a Alvsb. SÄS Skene S:a Alvsb. Ulricehamn VC Skaraborg Guldvingen VC, Lidköping Skaraborg Icke priv läk mott Skaraborgs län Skaraborg Privat läk mott Skaraborgs län Skaraborg Skara VC Skaraborg SkaS/Falköping Skaraborg SkaS/Lidköping Skaraborg SkaS/Mariestad Skaraborg SkaS/Skövde Skaraborg Vara VC Skaraborg Ågårdsskogen VC, Lidköping Storgöteborg Capio Lundby Närsjukhus Storgöteborg Carlanderska Storgöteborg Frölunda specialistsjukhus Storgöteborg Icke priv läk mott Gbg kommun Storgöteborg Läkarhuset S Vägen 27 GBG Storgöteborg Privat läk mott Gbg kommun Storgöteborg Sahlg. Univers.sjh. - Mölndals sjukhus Storgöteborg Sahlg. Univers.sjh. - Sahlgrenska Sjh Storgöteborg Sahlg. Univers.sjh. - Östra sjukhuset Övrigt Övriga Total

11 Tabell 2.2: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. För historiska data inkluderas även Östra Sjukhuset och Mölndals Sjukhus. Klinik Total Akutmott Barnkirurgisk klin Handkirurgisk klin Hud klin Infektionsklin Kir klin Klinik saknas Kvinnoklin Lung med klin Med klin Neurokirurgisk klin Onk allm Onk gyn Ortoped kirurgisk klin Plastikkirurgisk klin Psykiatrisk klinik Thoraxkirurgisk klin Urologisk klin Ögon klin Öron-näs-halssjd Total Tabell 2.3: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker vid Södra Älvsborgs Sjukhus. För historiska data inkluderas även tidigare data för Borås sjukhus och Skene lasarett. (Historiska data för Alingsås lasarett har inte inkluderats.) Klinik Total Hud klin Kir klin Klinik saknas Långvård/Geriatrik klin Ortoped kirurgisk klin Reumatologisk klin Ögon klin Öron-näs-halssjd Total

12 Kapitel 2. Anmälande sjukvårdsenheter Tabell 2.4: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker inom NU-sjukvården. För historiska data inkluderas även tidigare registrerade fall vid Dalslands sjukhus (Bäckefors respektive DLM), Lysekils sjukhus, NÄL, Strömstads sjukhus samt Uddevalla sjukhus. Klinik Total Hud klin Kir klin Klinik saknas Kvinnoklin Med klin Ortoped kirurgisk klin Ögon klin Öron-näs-halssjd Total Tabell 2.5: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker vid Skaraborgs Sjukhus. För historiska data inkluderas även tidigare registrerade fall vid sjukhusen i Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad. Klinik Total Hud klin Kir klin Klinik saknas Kvinnoklin Lung med klin Med klin Ortoped kirurgisk klin Urologisk klin Öron-näs-halssjd Total Tabell 2.6: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker vid Hallands Sjukhus Varberg och Hallands Sjukhus Kungsbacka. För historiska data inkluderas även tidigare registrerade fall vid Kungsbacka Vårdcentral och Varbergs sjukhus. Fall från Hallands Sjukhus Halmstad (tidigare Halmstads lasarett) rapporteras till Södra sjukvårdsregionen och omfattas inte av denna registerrapport. Klinik Total Hud klin Kir klin Klinik saknas Kvinnoklin Med klin Ortoped kirurgisk klin Urologisk klin Öron-näs-halssjd Total

13 Tabell 2.7: Fördelning av antalet invasiva melanom anmälda per patologenhet. Enheter med färre än totalt 25 anmälda fall inkluderas i kategorin Övriga. Patologenhet Total Borås pat Carlanderska pat Halmstad pat Medialab, Malmö pat Medilab Täby SU/Sahlgrenska pat Su/Östra pat Trollhättan pat Unilab Skövde pat Övriga Total Tabell 2.8: Fördelning av antalet in-situmelanom anmälda per patologenhet. Enheter med färre än totalt 25 anmälda fall inkluderas i kategorin Övriga. Patologenhet Total Borås pat Carlanderska pat Halmstad pat Medialab, Malmö pat Medilab Täby SU/Sahlgrenska pat Su/Östra pat Trollhättan pat Unilab Skövde pat Övriga Total

14 Data ur cancerregistret Kapitel Incidens Den åldersstandardiserade incidensen i regionen ligger och har legat över den i riket sedan 1970-talet, se figur 3.1. Orsakerna till detta är okänt. Kust- och båtliv som ger hög solexponering kan vara bidragande liksom genetiska faktorer. Det finns en nationell patologgrupp (KVAST; Kvalitets- och standardiseringskommittén) för att säkerställa att de diagnostiska kriterierna är lika över landet varför överdiagnostik knappast kan förklara en konstant högre incidens. Andra faktorer är tillgängligheten till sjukvård och kunskapen om melanom bland vårdgivarna och inte minst allmänhetens kunskap. Dessa faktorer torde dock ha störst betydelse för tumörtjockleken enligt Breslow och prognos men mindre för incidensen. 3.2 Täckningsgrad Täckningsgraden (tabell 3.1) är ett mått på hur stor andel canceranmälda melanom som anmäls till kvalitetsregistret. Målsättningen är från och med 2006 att alla invasiva och in situmelanom skall anmälas till kvalitetsregistret. En hög täckningsgrad i kvalitetsregistret är av största betydelse för att registret ska kunna användas för utvärdering och kvalitetssäkring av vården. Kvalitetsregistren gör det möjligt att se hur vårdprogrammens riktlinjer följs och för att utvärdera behandlingsresultaten. 14

15 3.2. Täckningsgrad Antal fall per individer Regionen Kvinna Regionen Man Riket Kvinna Riket Man Figur 3.1: Åldersstandardiserad incidens (mot Sveriges medelbefolkningn år 2000) av invasivt malignt hudmelanom i Västra Sjukvårdsregionen och i hela Sverige, för män respektive kvinnor. Y-axeln visar antal fall per individer. 15

16 Kapitel 3. Data ur cancerregistret Tabell 3.1: Olika versioner av täckningsgrader, (avrundade till hela procent). Första raden (Tck) anger andelen fall från lagstadgade cancerregistret som också fått en klinisk anmälan i kvalitetsregistret (fr o m 2006 inklusive melanom in situ). Andra raden (Reg) anger andel fall i cancerregistret som på något sätt även registrerats i kvalitetsregistret men där detta inte nödvändigtvis omfattar just en klinisk anmälan. Första raden (Tck) är vad som normalt definierar täckningsgraden för ett register. Under senare del av förra decenniet räknades dock inkommen B-blankett som fullgod kvalitetsregisteranmälan för melanom in situ (därav minskning i andelarna på första raden). Tredje raden (Invasiv) anger andelen invasiva fall i cancerregistret som också fått en klinisk anmälan i kvalitetsregistret. (Denna rad sammanfaller per definition med första raden till och med 2005.) Fjärde raden (In situ) anger andelen in situ-melanom i cancerregistret som också fått en klinisk anmälan i kvalitetsregistret. In situ-melanom ingår från och med 2006 i kvalitetsregistret. Uppgifter för tidigare år inkluderas enbart som information och ska inte värderas i termer av låg täckning Tck Reg Invasiv In situ

17 3.2. Täckningsgrad Tabell 3.2: Täckningsgrad i procent per upptagningsområde och år från och med år Med täckningsgrad menas att canceranmälan följts upp av klinisk anmälan till kvalitetsregistret (detta oberoende av om patologanmälan gjorts eller inte). År Storgoteborg S:a.Alvsb. Fyrbodal Skaraborg N:a.Halland

18 Kapitel 3. Data ur cancerregistret kvalitetsregistret cancerregistret Antal registrerade fall Artal Figur 3.2: Figuren visar antalet fall i cancerregistret som borde ha anmälts till kvalitetsregistret samt det antal fall där så skett. Den stora ökningen av fall i cancerregistret från 2005 till 2006 avspeglar alltså inte det faktiska antalt fall i cancerregistret utan bara att melanom in situ från och med 2006 även skall anmälas till kvalitetsregistret. För uppgifter om samtliga fall, se figur 3.5. Antalet fall som visas för kvalitetsregistret är enbart de fall som fått en klinisk anmälan (vilket definierar täckningsgraden). Kvalitetsregisteranmälan kan ha inkommit från patolog men inkluderas då inte i denna graf. 18

19 3.3. Åldersfördelning 3.3 Åldersfördelning Hudmelanom förekommer i alla åldrar från puberteten och uppåt. Åldersfördelningen för diagnos av malignt melanom skiljer sig något mellan kvinnor och män. Det kan bero på att kvinnor i större utsträckning undersöker sin hud och kontrollerar sina födelsemärken men också att kvinnor av någon anledning insjuknar tidigare i livet. Manliga patienter Manliga patienter Antal registrerade fall Aldersgrupp Kvinnliga patienter Antal registrerade fall Antal registrerade fall Aldersgrupp Kvinnliga patienter Antal registrerade fall Aldersgrupp Aldersgrupp Figur 3.3: Åldersfördelning för manliga respektive kvinnliga patienter för hela perioden ( ) samt för de senaste fem åren ( ). 19

20 Kapitel 3. Data ur cancerregistret Medianålder Kvinna Man Figur 3.4: Medianålder för manliga respektive kvinnliga patienter per år ( ). 20

21 3.4. Antal fall fördelat på år och kön 3.4 Antal fall fördelat på år och kön Invasiva melanom 500 Antal registrerade fall Man Kvinna Artal Melanom in situ 400 Man Kvinna Antal registrerade fall Artal Figur 3.5: Antal fall fördelat på diagnosår och kön. Övre grafen avser invasiva melanom. Nedre grafen avser melanom in situ (förstadium till invasivt melanom kan per definition inte ge dottersvulster). Ökningen av in-situ-fall 2006 beror på nya registreringsrutiner (enligt tidigare i rapporten). Ökningen från och med 2011 är delvis resultat av en extra kvalitetsgranskning denna period. 21

22 Data ur kvalitetsregistret Kapitel Kliniskt stadium vid diagnos Tabell 4.1: Antal och andel (i procent) patienter som anges ha antingen satelliter eller intransitmetastas per anmälningsperiod. Avser enbart invasiva melanom. Satelliter Ja Nej Andel 1.74 % 1.1 % 1.11 % 0.38 % 0.44 % Tabell 4.2: Antal och andel (i procent) patienter som anges ha kliniskt palpabla regionala lymfkörtelmetastaser per anmälningsperiod. Avser enbart invasiva malanom. Metastaser Ja Nej Andel 1.61 % 0.89 % 1.57 % 0.65 % 0.53 % 22

23 4.1. Kliniskt stadium vid diagnos Tabell 4.3: Antal och andel (i procent) patienter som anges ha fjärrmetastaser per anmälningsperiod. Avser enbart invasiva melanom. Fjarrmetastaser Ja Nej Andel 0.6 % 0.42 % 0.23 % 0.61 % 0.4 % Tabell 4.4: Antal patienter med enbart primärtumör (Ja). Andel anger andelen ja av andelen ja och nej. AndelTot inkluderar även patienter med okänd status i nämnaren. Uppgifterna avser både invasiva melanom och melanom in-situ. En extra ökning av antalet okända fall från och med år 2009 beror på att uppgift saknas tillfördes som formellt svarsalternativ på inrapporteringsblanketten vid övergången til INCA. Primärtumör Ja Nej Okänt Andel 95 % 96 % 96 % 97 % 97 % 98 % 97 % 98 % 98 % 97 % 97 % AndelTot 94 % 95 % 95 % 96 % 96 % 97 % 96 % 97 % 96 % 97 % 97 % Tabell 4.5: Forts. från föregående tabell Primärtumör Ja Nej Okänt Andel 98 % 96 % 97 % 99 % 98 % 99 % 99 % 98 % 99 % 100 % 99 % 99 % AndelTot 98 % 96 % 97 % 99 % 97 % 98 % 99 % 98 % 95 % 93 % 91 % 90 % 23

24 Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 4.2 Tumörlokalisation Figurerna illustrerar förändringar av tumörlokalisation för invasiva melanom i 5 tidsperioder. Varje figur är uppdelad per åldersgrupp, 0-49 år eller 50 år och äldre, samt kön. Observera att den sista tidsperioden innehåller färre år än övriga men att denna period fylls på kommande år. Huvud/hals 200 Antal registrerade fall Man < 50 Kvinna < 50 Man 50+ Kvinna Figur 4.1: Huvud/hals: antal fall per kön och åldersgrupp 24

25 4.2. Tumörlokalisation <50 Man Kvinna Man Kvinna Tabell 4.6: Huvud/hals: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod. 25

26 Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret Övre extremitet Antal registrerade fall Man < 50 Kvinna < 50 Man 50+ Kvinna Figur 4.2: Övre extremitet: antal fall per kön och åldersgrupp Tabell 4.7: Övre extremitet: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod <50 Man Kvinna Man Kvinna

27 4.2. Tumörlokalisation Nedre extremitet Man < 50 Kvinna < 50 Man 50+ Kvinna 50+ Antal registrerade fall Figur 4.3: Nedre extremitet: antal fall per kön och åldersgrupp Tabell 4.8: Nedre extrimitet: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod <50 Man Kvinna Man Kvinna

28 Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret Bål 600 Man < 50 Kvinna < 50 Man 50+ Kvinna Antal registrerade fall Figur 4.4: Bål: antal fall per kön och åldersgrupp Tabell 4.9: Bål: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod <50 Man Kvinna Man Kvinna

29 4.2. Tumörlokalisation Handflata/fotsula/subungualt Man < 50 Kvinna < 50 Man 50+ Kvinna Antal registrerade fall Figur 4.5: Handflata/Fotsula/Subungualt: antal fall per kön och åldersgrupp Tabell 4.10: Handflata/Fotsula/Subungualt: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod <50 Man Kvinna Man Kvinna

30 Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 4.3 Tumörtjocklek enligt Breslow Tjockleken på en tumör vid diagnostillfället beror på hur tidigt tumören upptäcks. Figur 4.6 illustrerar andel tumörer per Breslow- och åldersklass (tabell 4.11 ger det exakta antalet). För både män och kvinnor ser vi att andelen tunna melanom minskar med ålder men men har generellt tjockare melanom vid upptäckt. Man Kvinna 100% 75% Kummulativ andel 50% 25% 0% Åldersgrupp (år) mm 1,01 2 mm 2,01 4 mm 4,01 mm Figur 4.6: Ålders- och könsspecifik tumörtjockleksfördelning enligt Breslow, diagnosåren , det vill säga de senaste fem åren. 30

31 4.3. Tumörtjocklek enligt Breslow Tabell 4.11: Antal registrerade fall uppdelat på tumörtjocklek enligt Breslow (mm) samt ålder och kön för diagnosåren , det vill säga de senaste fem åren mm Man Kvinna ,01-2 mm Man Kvinna ,01-4 mm Man Kvinna ,01- mm Man Kvinna Tabell 4.12: Tumörtjocklek enligt Breslow per kön diagnosåret Breslowklass 0-1 mm 1,01-2 mm 2,01-4 mm 4,01- mm Total Man Kvinna Total Tabell 4.13: Median tumörtjocklek enligt Breslow (mm) per anmälningsperiod och kön. Tidsperiod Total Man Kvinna Total Tabell 4.14: Andel tunna melanom (i procent) per område där tunnt melanom är melanom med tumörtjocklek max 1 mm enligt Breslow. Avser enbart invasiva fall. Område Fyrbodal N:a.Halland S:a.Alvsb Skaraborg Storgoteborg Tabell 4.15: Antal mitoser för patienter med tumörtjocklek enligt Breslow 0-1 mm ( ; registrering påbörjad i samband med INCA). Mitoser Total Ja Nej Uppgift saknas Total

32 Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 4.4 Ulceration Ulceration innebär destruktion av vävnad, en egenskap som torde underlätta metastasering. Andelen ulcererade tumörer ökar med tumörtjocklek enligt Breslow. I det följande redovisas fördelning mellan de rapporterade fall där fråga om ulceration besvarats med Ja eller Nej. Notera dock att av 5010 registerade B-blanketter i INCA kan frågan om ulceration enbart besvaras för de 2836 fall där typ av melanom är invasivt. Av dessa 2836 fall saknas fortfarande 16 angivna svar och för dem återstående 2820 har 72 besvarats med Ej bedömbar. Nedan redovisad data fokuserar således på enbart de = 2748 svar där frågan besvarats med Ja eller Nej. Kvinna Man 800 Nej Ja 800 Nej Ja Antal registrerade fall 400 Antal registrerade fall mm 1,01 2 mm 2,01 4 mm 4,01 mm 0 1 mm 1,01 2 mm 2,01 4 mm 4,01 mm 0 Figur 4.7: Ulcererad primärtumör (ja/nej) i respektive Breslowklass, diagnostiserade (tiden efter INCA:s införande). Uppdelat på kön. 32

33 4.4. Ulceration Tabell 4.16: Andel och antal tumörer med ulceration per Breslowklass och kön samt boendeområden. Underlag för denna tabell är samma information som visas grafiskt i figur ovan. 0-1 mm 1,01-2 mm 2,01-4 mm 4,01- mm Kvinna 5 % (37/798) 14 % (39/274) 43 % (72/169) 69 % (79/114) Man 3 % (23/762) 19 % (54/285) 44 % (80/182) 65 % (90/139) Storgoteborg 2 % (11/492) 13 % (20/157) 39 % (46/118) 63 % (58/92) Fyrbodal 4 % (14/397) 19 % (27/141) 43 % (34/79) 71 % (35/49) S:a.Alvsb. 5 % (12/223) 23 % (19/82) 51 % (26/51) 73 % (33/45) Skaraborg 3 % (6/206) 14 % (12/87) 39 % (22/56) 64 % (18/28) N:a.Halland 6 % (9/151) 14 % (10/70) 49 % (17/35) 59 % (16/27) 33

34 Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 4.5 Sentinel Node Biopsi (SNB) Lymfkörtelmetastaser är en av de viktigaste prognostiska faktorerna när det gäller malignt melanom. Med hjälp av radioaktiva isotoper och/eller färg kan man identifiera den/de lymfkörtlar som dränerar det aktuella tumörområdet, (sentinel node). Sentinel node biopsi är numer en etablerad metod för stadieindelning av malignt melanom enligt AJCC. För att utföra SNB säger riktlinjerna att något av följande skall vara uppfyllt: Tumörtjockleken enligt Breslow är 1 mm eller mer, eller Clarknivå IV eller V, eller Ulcererad tumör Melanom i huvud- och halsregionen var undantagna under den period rapporten avser. Detta undantag gäller emellertid inte längre efter ratificering av nytt vårdprogram från och med 2013 (vilket kommer avspeglas i den registerrapport som planeras inför 2015). Enligt ovanstående kriterier skulle 1208 patienter ha blivit föremål för SNB Vi vet att mycket gamla patienter, de som är multisjuka eller har spridning vid eller kort tid efter diagnos inte kommer ifråga för SNB. 678 (56 %) SNB har registrerats i kvalitetsregistret. Det är emellertid bara en liten del av dessa som följs upp med registrering av blankett C Histopatologi lymfkörtelkirurgi i INCA; 105 registreringar (15 % av de 678). Detta medför att data presenterade i tabell 4.17 avseende andel positiva SNB kanske inte är en korrekt spegling av verkligheten. För att exemplifiera detta presenteras i tabell 4.18 data från kirurgkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som sedan år 2004 har fört ett eget register över sina SNB. Samma uppgifter presenteras också grafiskt i figur 4.8. Tabell 4.17: Antal positiva SNB (minst en körtel med metastas) av antalet utförda SNB per patologenhet och år samt andel positiva totalt för respektive år och patologenhet. Det finns mycket stark anledning att ifrågasätta dessa uppgifter utifrån faktiskt utförd verksamhet. Dock är dessa uppgifter de som rapporterats in till kvalitetsregistret. Patologenhet Andel pos. Borås pat 0/0 0/2 1/2 2/20 3/16 3/18 1/15 1/9 2/17 13 % Halmstad pat 1/1 0/0 0/1 1/8 1/4 2/5 1/11 0/5 1/3 18 % SU/Sahlgrenska pat 1/3 1/2 1/7 2/16 7/35 8/32 4/39 8/57 6/44 16 % Trollhättan pat 0/0 0/0 0/3 1/22 6/42 4/17 3/29 2/46 2/31 9 % Unilab Skövde pat 0/0 0/0 0/3 0/11 3/20 1/4 3/20 5/16 1/9 16 % Andel pos. 50 % 25 % 12 % 8 % 17 % 24 % 11 % 12 % 12 % 14 % 34

35 4.5. Sentinel Node Biopsi (SNB) Tabell 4.18: Antal positiva SNB, totalt antal utförda SNB samt andel positiva SNB vid Sahlgrenska universitetssjukhusets kirurgklinik. Det ser ut som en ökad andel positiva fall mellan 2011 och 2012 men uppgifter för 2013 visar åter en lägre andel på 12,5 %. (Källa: Jan Mattsson) År ant. pos. ant. SNB andel pos % % % % % % % % % Figur 4.8: Andel (i procent) sentinelnode-positiva fall per operationsår. Uppgifterna avser anbart Sahlgrenska universitetet (källa: Jan Mattsson) och hämtas från ett lokalt register (inte det nationella Kvalitetsregistret). Förväntad andel är cirka 20 %. 35

36 Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 4.6 Histogenetisk typ När man tar hänsyn till tumörtjocklek enligt Breslow har den histogenetiska typen ingen betydelse för prognos. Ur etiologiskt perspektiv är den dock intressant då man allmänt anser att den UV-inducerade ökningen av melanom är av SSM-typ. Antal registrerade fall Man Kvinna SSM LMM NM ALM Annan Histogenetisk typ Figur 4.9: Histogenetisk typ uppdelat på män respektive kvinnor diagnosåret 2012 (invasiva melanom). 36

37 4.6. Histogenetisk typ Tabell 4.19: Antal invasiva melanom per histogenetisk typ per år och kön Man SSM LMM NM ALM Annan Kvinna SSM LMM NM ALM Annan

38 Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 80 Andel tumörer av typ SSM (%) Man Kvinna Figur 4.10: Andel invasiva melanom per kön som är av histogenetisk typ SSM. 38

39 4.7. Ledtider (väntetider) 4.7 Ledtider (väntetider) Följande ledtider är av intresse att följa för att illustrera patientens väg genom sjukvårdssystemet: 1. Från första läkarbesök till primärkirurgi (figur 4.11) 2. Från primärkirurgi till diagnosbesked till patienten utifrån PAD-svar (figur 4.12) 3. Från primärkirurgi till utvidgad kirurgi (figur 4.13) 4. Från primärkirurgi till SNB (figur 4.14) 5. Från positiv SNB till lymfkörtelutrymning 1 Ledtiderna illustreras nedan med så kallade Kaplan-Meier-kurvor. X-axeln avser tid i dagar från ledtidens start. Y-axeln avspeglar den andel patienter som vid given tidpunkt uppnått ledtidens slut. Exempelvis mediantiden (det antal dagar som krävs för att hälften av patienterna ska ha gått från ledtidens början till dess slut) avläses som X-axelns värde då Y-axeln visar 0,5. Vi kan se det som att vi så snabbt som möjligt vill gå från 0 till 1 (0 till 100 %) på Y-axeln och när vi når målet har ledtiden avslutats för samtliga patienter. Samtidigt som vi strävar uppåt har dock även tiden sin gång varför vi samtidigt också tvingas färdas i X-led. Ju kortare X-axel, desto snabbare ledtid. Ledtiderna presenteras per geografiskt område och den översta kurvan i varje graf representerar området med kortast ledtid (en större andel patienter har vid given tidpunkt uppnått ledtidens slut). Följande grafer baseras på uppgifter från INCA, det vill säga för patienter diagnostiserade De fall som inkluderas är de fall där datum registrerats för både ledtidens början och slut. 1 Dessa datum finns definierade i kvalitetsregistret men inmatat underlag är i dagsläget för litet för att presentera. 39

40 Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret Andel som uppnått ledtidens slut Första läkarbesök till primärkirurgi Ledtid i antal dagar per område Antal dagar omrade = Storgoteborg omrade = Fyrbodal omrade = N:a.Halland omrade = S:a.Alvsb. omrade = Skaraborg Figur 4.11: Tid i antal dagar från första läkarbesök, då patienten sökte för sin hudförändring, till primärkirurgi för patienter diagnostiserade Andel som uppnått ledtidens slut Primärkirurgi till diagnosbesked till patienten utifrån PAD Ledtid i antal dagar per område Antal dagar omrade = Storgoteborg omrade = Fyrbodal omrade = N:a.Halland omrade = S:a.Alvsb. omrade = Skaraborg Figur 4.12: Tid i antal dagar från primärkirurgi, till diagnosbesked till patienten utifrån PAD-svar efter första diagnostiska ingrepp för patienter diagnostiserade

41 4.7. Ledtider (väntetider) Andel som uppnått ledtidens slut Primärkirurgi till utvidgad kirurgi Ledtid i antal dagar per område Antal dagar omrade = Storgoteborg omrade = Fyrbodal omrade = N:a.Halland omrade = S:a.Alvsb. omrade = Skaraborg Figur 4.13: Tid i antal dagar från primärkirurgi till utvidgad kirurgi för patienter diagnostiserade Andel som uppnått ledtidens slut Primärkirurgi till SNB Ledtid i antal dagar Antal dagar omrade = Storgoteborg omrade = Fyrbodal omrade = N:a.Halland omrade = S:a.Alvsb. omrade = Skaraborg Figur 4.14: Tid i antal dagar från primärkirurgi till SNB för patienter diagnostiserade De flesta SNB görs vid utvidgad kirurgi. Denna och föregående graf borde därmed vara ganska lika. En möjlig förklaring till skillnaden är att SNB underrapporteras. 41

42 Relativ överlevnad Kapitel 5 42

43 Kumulerad sannolikhet Relativ överlevnad för invasiva fall Uppdelat per kön År efter diagnos Män Kvinnor Figur 5.1: Relativ överlevnad uppdelad per kön för patienter med invasiva maligna melanom diagnostiserade i Västra Sjukvårdsregionen. Relativ överlevnad korrigerar för annan dödlighet än sådan som förorsakats av malignt melanom. De heldragna linjerna omsluts av streckade konfidensintervall med punktvis konfidensgrad på 95 procent. Då intervallen inte överlappar (viket här är fallet) innebär det att vi har en statistiskt signifikant skillnad i överlevnad mellan könen. 43

44 Kapitel 5. Relativ överlevnad Kumulerad sannolikhet Relativ överlevnad för invasiva fall Uppdelat per tumörtjocklek enligt Breslow År efter diagnos 0-1 mm 1,01-2 mm 2,01-4 mm 4,01- mm Figur 5.2: Relativ överlevnad uppdelad per tumörtjocklek enligt Breslow för patienter med invasiva maligna melanom diagnostiserade i Västra Sjukvårdsregionen. För tunna melanom ser vi att den relativa överlevnaden ligger runt 100 procent. Det betyder att patienter med tunna melanom inte dör i högre utsträckning än normalbefolkningen efter diagnos. Med andra ord, tidig diagnostistik är mycket viktigt! För patienter med fler än en invasiv malignitet avser tumörtjockleken den först registrerade tumören. 44

45 Kumulerad sannolikhet Relativ överlevnad för invasiva fall Uppdelat på ulcererad respektive inte ulcererad tumör År efter diagnos Ulcererad Inte ulcererad Figur 5.3: Relativ överlevnad uppdelad på patienter med ulcererad respektive inte ulcererad tumör för patienter med invasiva maligna melanom diagnostiserade i Västra Sjukvårdsregionen. För patienter med fler än en invasiv malignitet avser ulcerationen den först registrerade tumören. 45

46 Begreppsförklaring Kapitel A Histogenetisk typ för invasiva melanom SSM Superficiellt Spridande Melanom LMM Lentigo Maligna Melanom NM Nodulärt Melanom ALM Acralt Lentiginöst Melanom INCA INCA är ett informationsnätverk för cancervården en nationell IT-plattform för hantering av register kring cancerpatienter avseende vård och forskning. Besök: Relativ överlevnad Relativ överlevnad ger ett mått på hur den undersökta populationen överlever en viss tid efter diagnos relativt normalbefolkningen till skillnad från observerad överlevnad som är ett mått på hur stor andel av den undersökta populationen som överlevt en viss tid efter diagnos. SNB Sentinel Node Biopsi Ulceration Med ulceration menas en epiteldefekt som omfattar hela epidermis tjocklek. Åldersstandardiserad incidens För att möjliggöra jämförelse med uppgifter för hela riket, eller över tiden, har incidensen åldersstandardiserats med Sveriges befolkning 2000 som standard. 46

47 Rapporten är utgiven av Regionalt cancercentrum väst