Rapport 2016:6 Arbetsmiljöverkets slutrapport om funktionshinderspolitiken

Transkript

1 Rapport 2016:6 Arbetsmiljöverkets slutrapport om funktionshinderspolitiken

2

3 Rapport 2016:6 Arbetsmiljöverkets slutrapport om funktionshinderspolitiken

4 ISSN: Omlagsfoto: Arbetsmiljöverket Tryck: Elanders Sverige AB 2016

5 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 4 2. Uppdraget 7 3. Syfte och mål 8 4. Metod Resultat Föreskriftsarbete Standardiseringsarbete Kompetensutveckling Inspektion Kommunikation Arbetsmiljöverket som föredöme Arbetsmiljöverkets kompletterande mål för integrering Samverkan med andra myndigheter och aktörer Samråd med funktionshindersorganisationer Arbetsmiljöverkets resa Så organiserade vi arbetet Vi började med oss själva Integrering i vår verksamhet Den fortsatta resan Reflektion och analys 36 Bilagor 39 Bilaga 1. Föreskriftsarbete 39 Bilaga 2. Standardiseringsarbete 42 Bilaga 3. Kompetensutveckling 44 Bilaga 4. Inspektion 45 Bilaga 5. Kommunikation 48 Bilaga 6. Strategi för Arbetsmiljöverkets arbete med tillgänglighet

6 1. Sammanfattning Hösten 2011 gav regeringen 22 strategiska myndigheter i uppdrag att genomföra regeringens funktionshinderspolitik. Arbetsmiljöverket har haft ett särskilt ansvar för arbetsmiljöområdet och arbetat mot sex mål. Dessa har handlat om att öka kompetensen inom tillgänglighet, integrera perspektiven funktionshinder och tillgänglighet i våra regler, kommunikation och inspektion. Det har även handlat om att öka myndighetens egen tillgänglighet. Vår bedömning är att vi har god måluppfyllelse i regeringsuppdraget, men vi insåg tidigt att vi behövde komplettera våra insatser. Detta för att uppnå det övergripande målet att perspektiven funktionshinder och tillgänglighet ska vara en integrerad del av vår verksamhet från och med Resultat All personal har fått grundkunskap, gemensamma begrepp och ett gemensamt förhållningssätt att tillgänglighet rör oss alla och finns integrerat i vårt uppdrag. Det innebär att vi nu kan bottna i frågorna och på ett mer naturligt sätt än tidigare använda vår kunskap i de externa uppdragen. Vi har stärkt våra möjligheter att skapa regler som fler kan ta till sig. I instruktionerna som styr hur vi skriver en föreskrift står hur vi ska beakta tillgänglighet och jämställdhet. Vi har en ökad medvetenhet om att människor tar till sig information på olika sätt, att skriven text behöver kompletteras med till exempel bilder och filmer. I arbetet med standardisering har Arbetsmiljöverkets handläggare lyft frågor kring tillgänglighet inom de områden vi har inflytande över. Det finns faktorer vi inte kan påverka och det krävs europeiskt samarbete för att nå längre. Inspektörerna har successivt uppmärksammat fler områden inom tillgänglighet. I dag ingår såväl fysiska, psykiska, kognitiva som sociala aspekter i tillsynen. Många arbetsgivare har beskrivit att de har fått en ökad insikt om att tillgänglighet är bra för alla och att de kan förebygga hinder i arbetsmiljön. Vi har tagit fram verktyg som ökar arbetsgivarnas möjligheter att förebygga funktionshinder och skapa en tillgänglig arbetsmiljö. I ar- 4

7 betet med vår webbplats har tillgänglighet varit en styrande princip. Vi har tagit fram information om tillgänglighet och funktionshinder i arbetsmiljön och skrivit om flera broschyrer till lättläst för att nå fler arbetsgivare. Vi har ökat myndighetens egen tillgänglighet till exempel genom att arbeta mer aktivt med IT-tillgänglighet. Vi ställer också krav på tillgänglighet vid upphandling av lokaler och anskaffning av varor och tjänster. Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökning 2015 som kommer presenteras våren 2016 innehåller frågor om funktionsnedsättningar och hinder i arbetsmiljön. Detta innebär att tillgänglighet och funktionshinder i arbetsmiljön kommer att synliggöras i den officiella statistiken. Reflektioner Våra reflektioner från arbetet med tillgänglighet är att frågorna griper igenom hela vår verksamhet, självklara på många sätt men också svåra att greppa. Det tar tid och måste få ta tid att hitta angreppssätten. Att vara uthållig i arbetet har varit viktigt. Det innebär att avdelningarna har gått i lite olika takt och hämtat inspiration av varandra. Detta har varit viktigt för att få engagemang i arbetet konkretiserade vi målen genom att bryta ner dem i delmål och göra nollmätningar vilket har gjort målen mer hanterbara. Detta gav oss en skjuts i arbetet och fick till följd att Myndigheten för delaktighet (då Handisam) utsåg Arbetsmiljöverket till årets bubblare Framgångsfaktorer Många faktorer har bidragit till att arbetet har gått framåt. Dialog och delaktighet både internt och externt har varit betydelsefullt. Många medarbetare har bidragit med kunskap och egna erfarenheter. Det har samtidigt varit viktigt att vi kunnat komplettera vårt eget kunnande med kunskap från forskare och externa tillgänglighetsexperter. Samverkan med andra myndigheter, samråd med funktionshinderorganisationerna och stödet från Myndigheten för delaktighet har också varit mycket värdefullt. En viktig framgångsfaktor har varit att vi haft en styrgrupp som styrt och stöttat arbetet och att cheferna generellt har varit engagerade. En milstolpe var när tillgänglighet och jämställdhet blev integre- 5

8 rat i vår planering- och uppföljningsprocess Som styrning och vägledning i vårt fortsatta arbete har vår generaldirektör beslutat om en strategi för Arbetsmiljöverkets arbete med tillgänglighet Utmaningar Vi har utmaningar framför oss. En är myndighetens arbete med regelförnyelse Kunskaper och erfarenheter från arbetet med tillgänglighet kan vara värdefullt i detta arbete. Arbetsmiljöverket bevakar att tillgänglighetsperspektivet beaktas i reformeringsarbetet av EU:s arbetsmiljödirektiv. Likaså följer vi de förhandlingar som har påbörjats angående förslaget till europeisk tillgänglighetslag. Vi ser en utmaning i arbetslivets förändring till mer abstrakt, kognitivt, emotionellt och socialt krävande. Vi bedömer att arbetet med att öka kognitiv tillgänglighet är av mycket stor vikt i det framtida arbetsmiljöarbetet. Möjligheterna inom den digitala utvecklingen är väsentliga att ta vara på. Genom vår resa har vi blivit bättre rustade att möta nya utmaningar när det gäller tillgänglighet i arbetsmiljön. 6

9 2. Uppdraget Hösten 2011 gav regeringen, enligt regeringsbeslut S2011/8810/FST, 22 strategiska myndigheter i uppdrag att genomföra regeringens funktionshinderspolitik. Arbetsmiljöverket har ett samlat ansvar för frågor inom arbetsmiljöområdet, regeringsbeslut II:23, Regeringen har slagit fast sex mål för Arbetsmiljöverket. 7

10 3. Syfte och mål Arbetsmiljöverket har haft följande syfte och mål i sitt arbete med funktionshinder och tillgänglighet i arbetsmiljö. Syfte Alla, kvinnor och män, flickor och pojkar, har rätt till sunda, säkra och utvecklande arbetsförhållanden, ett hållbart arbetsliv. Målen i regeringsuppdraget Att uppfylla målen i regeringsuppdraget senast år 2015 (Mål 1-6): Mål 1: I föreskriftsarbetet ska konsekvenser för tillgänglighetsfrågor analyseras, uppmärksammas och beaktas. Mål 2: Arbetsmiljöverket ska aktivt bevaka standardiseringsarbeten avseende tillgänglighet och användbarhet. Mål 3: Kompetensutveckling på temat En bra arbetsmiljö för alla som inkluderar tillgänglighet ska genomföras för samtlig personal inom Arbetsmiljöverket anpassad utifrån verksamhetens behov under tidsperioden Mål 4: Minst en årlig nationell eller regional tillsynsaktivitet där tillgänglighetsperspektivet ingår ska genomföras från verksamhetsåret Mål 5: Arbetsmiljöverket ska ta fram en kommunikationsplan med förslag på informationsaktiviteter gällande tillgänglighet och årligen revidera dessa fram till Mål 6: Arbetsmiljöverket ska i Handisams myndighetsenkät poäng mässigt befinna sig i den övre kvartilen senast Arbetsmiljöverkets kompletterande mål för integrering Under uppdraget formulerade Arbetsmiljöverket kompletterande mål för att bättre kunna integrera tillgänglighet i alla delar av vår verksamhet (Mål 7 8): Mål 7: Att funktionshindersperspektivet är en naturlig del i vår verksamhet senast Tillgänglighet finns integrerad i vår planering och uppföljning. 8

11 Mål 8: Att arbeta fram strategier och arbetssätt som säkerställer att arbetet med funktionshinder och tillgänglighet lever och utvecklas i organisationen. 9

12 4. Metod Mätmetoder 2012 gjorde vi nollmätningar för mål 1-6. Vi bröt ner målen i delmål för att identifiera utvecklingsområden och för att konkretisera målen inför de följande årens aktiviteter. Arbetet mot målen och att följa upp dem har skett med hjälp av enkäter och intervjuer (mål 1, 2, 4). Vidare har vi genomfört och följt upp utbildningsinsatser (mål 3, 4). Informationsaktiviteter (mål 5) har följts upp i genomförda aktiviteter, antalet nedladdningar på webbplatsen och antalet beställda broschyrer och utveckling av webben genom uppföljning av tillgänglighetsindex (mål 6). För nollmätning av myndighetens tillgänglighet (mål 6) anlitade vi tillgänglighetskonsulter som gjorde stickprov på vår tillgänglighet på lokaler, kommunikation och verksamhet. De sammanställde resultaten i en rapport tillsammans med rekommendationer på åtgärder. 10

13 5. Resultat Här redovisar vi måluppfyllelse, hur vi arbetat, resultat samt reflektioner och analys. Åtgärder vi gjort utöver målen i regeringsuppdraget finns redovisat inom respektive område. Vi avslutar varje område med de mål vår generaldirektör fastställt som strategi för Arbetsmiljöverkets arbete med tillgänglighet Föreskriftsarbete Arbetsmiljöverket ska i föreskriftsarbetet ta hänsyn till de konsekvenser som en föreskrift kan få för kvinnor respektive män, samt för personer som har en funktionsnedsättning. Det är därför viktigt att överväga om regler kan utformas så att de underlättar för personer med funktionsnedsättning. Måluppfyllelse Mål 1: I föreskriftsarbetet ska konsekvenser för tillgänglighetsfrågor analyseras, uppmärksammas och beaktas. Vi har uppnått målet (Bilaga 1). Hur har vi arbetat? I den process vi använder för att ta fram föreskrifter har vi infört tillgänglighet och jämställdhet som två aspekter som ska beaktas. Detta för att kunna bidra till att göra arbetsplatser tillgängliga för kvinnor och män med funktionsnedsättning. En aspekt är användarvänligheten, det vill säga att reglerna ska kunna förstås av personer med funktionsnedsättning, till exempel när det handlar om läs- och skrivsvårigheter. En annan möjlig aspekt är att synliggöra funktionshinder i arbetsmiljön som till exempel hörselnedsättning eller överkänslighet för dofter och damm. I processen för föreskrifter har vi skrivit en instruktion om att alla som arbetar med föreskrifter ska kontakta handläggare som har särskilt ansvar för tillgänglighet och jämställdhet. Hittills har arbetssättet varit att tillsammans resonera sig fram för att finna väsentliga 11

14 aspekter av funktionshinder och tillgänglighet i föreskriften. Detta har varit en del av det interna lärandet och en början till att kvalitetssäkra formuleringar inom området. Vi har också arbetat med tillgänglighet i vårt stödmaterial till arbetsgivarna. Vi har till exempel utarbetat en vägledning för föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, Så förbättras verksamhetens arbetsmiljö (H455). Vägledningen ersätter ett flertal olika handböcker och broschyrer. För att öka tillgängligheten har vi bearbetat innehåll, layout och utformning av texten. Ett annat exempel är den broschyr vi tagit fram i samband med de nya reglerna om sanktionsavgifter för fallrisker som införts i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete. Broschyren heter Skydda dig mot fallrisker (ADI 698). Stödet baseras till stor del på bilder för att göra materialet mer tillgängligt för de externa målgrupperna, då dessa kan ha olika språkkunskaper. Resultat Vi har förbättrat våra möjligheter att skapa regler som fler kan ta till sig. Handläggarna använder enhetligare begrepp än tidigare inom funktionshindersområdet. Det blir lättare att göra rätt då föreskrifterna granskas för att bli mer tillgängliga för fler arbetsgivare. Sedan januari 2013 har vi beaktat tillgänglighet i nya föreskrifter vi tagit fram och reviderat Det har handlat om regelverk inom bland annat de kemiska, tekniska och de organisatoriska och sociala områdena. Det har också handlat om att beakta tillgänglighet i konsekvensutredningen för Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd vid införande av sanktionsavgifter i föreskrifter. I arbetet med att formulera det nya regelförslagen har vi strävat efter att få en text vars innebörd ska vara tydlig, lätt att förstå och sanktionsavgiften ska vara lätt att beräkna. Detta är ett led i arbetet att alltid tänka på tillgänglighetsperspektivet. Reflektioner och analys Tillgänglighet och jämställdhet ingår som två aspekter i föreskriftsprocessen för nya och reviderade föreskrifter. Vi har även skapat rutiner för samarbete med sakkunniga kring tillgänglighet och jämställdhet i föreskriftsarbetet. Vi behöver utveckla arbetssättet ytterligare. Till exempel genom att ta fram checklistor över vanliga tillgänglighetsaspekter. Det kan handla om att komplettera text med meningsbärande bilder. Fram- 12

15 över är det viktigt att se över vilka digitala verktyg vi kan använda för att göra föreskrifterna mer lättillgängliga och användarvänliga. Det kan till exempel vara filmer och appar. Regelförnyelse är ett av myndighetens prioriterade utvecklingsområden för För att kunna göra regelverket mer tillgängligt, tydligt och relevant för våra intressenter behöver samtliga regler ses över och revideras mer samlat. Kunskaper och erfarenheter från vårt arbete med tillgänglighet kan bidra till klarare och tydligare regler. Vidare rör de flesta av våra föreskrifter mansdominerade verksamheter. I dag finns en stor andel av ohälsa inom kvinnodominerade områden. Om arbete inom dessa områden sammanfaller med funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan ökar risken för ohälsa ytterligare. Det är därför extra viktigt att säkerställa att jämställdhet integreras i föreskriftsarbetet. Strategi för Arbetsmiljöverkets arbete med tillgänglighet Strategin innehåller mål för vårt fortsatta regelarbete: Arbetsmiljöverkets regler är tillgängliga. Föreskrifter och vägledningar är skrivna i klarspråk och har menings bärande bilder som stödjer texterna. I vårt föreskriftsarbete beaktar vi de konsekvenser föreskriften kan få för kvinnor respektive män, samt för tillgänglighet ur ett funktionshindersperspektiv Standardiseringsarbete Standarder är gemensamt överenskomna allmänna råd och regler som standardiseringsgrupper arbetar fram på nationell, europeisk eller internationell nivå. Arbetsmiljöverket deltar i standardiseringsarbete inom bland annat produktområdena maskiner, personlig skyddsutrustning och produkter för explosionsfarlig miljö. Måluppfyllelse Mål 2: Arbetsmiljöverket ska aktivt bevaka standardiseringsarbeten avseende tillgänglighet och användbarhet. Målet är delvis uppnått. Som en del i arbetet mot våra mål har vi följt hur många handläggare som beaktat tillgänglighet i arbetet med standardisering. Antalet handläggare som har tagit upp perspektivet 13

16 till diskussion och deltagit aktivt i resonemang kring tillgänglighet har ökat, men inte till den grad som förväntades för att uppnå målet (Bilaga 2). Hur har vi arbetat? Vi har deltagit i standardiseringsgrupper där tillgänglighetsperspektivet särskilt är i fokus. Bland annat grupperna tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö, tillgänglighet till vägfordon och den svenska samordningsgruppen för tillgänglighet. I standardiseringsarbetet med bland annat personlig skyddsutrustning, buller, vibrationer, ergonomi, inomhusmiljö samt omvårdnad och rehabilitering har tillgänglighet diskuterats och fått mer uppmärksamhet. Frågor som tagits upp har handlat om att tydliggöra målgrupper och visa på särskilda behov inom fysisk, social och kognitiv tillgänglighet. Diskussionerna har också fokuserat på standardens struktur och språk för att öka dess begriplighet och användbarhet. Vi har börjat ett utvecklingsarbete inom området och under 2014 tagit fram nya kriterier för vårt deltagande i standardiseringsarbete, där tillgänglighet ingår som ett av kriterierna. Vi arbetar för att de rutiner som är förknippade med standardiseringsprocessen ska innehålla tillgänglighet. Resultat Vårt utvecklingsarbete inom området har resulterat i att vi blivit mer strategiska och därmed tydligare med hur vi ska arbeta med tillgänglighet i standardiseringsarbetet. Utöver att lyft frågorna och initierat diskussioner har vi bidragit till bearbetning av en internationell guide om tillgänglighet, ISO/IEC Guide 71 Guide for addressing accessibility in standards. Den är avsedd för alla som arbetar med standarder. Reflektioner och analys Återkommande reflektioner vid de årliga mätningarna har framförallt lyft komplexiteten och svårigheterna med att bevaka tillgänglighetsperspektivet när standarder är kopplade till EU-direktiv. Vi kan i praktiken inte ställa vare sig högre eller lägre krav än vad som följer av de harmoniserade standarderna under produktdirektiven. Ett exempel på utmaningarna är att vi har arbetat för att det ska 14

17 bli lättare att anpassa skyddsutrustning för personer med funktionsnedsättning. Vi har lyft frågan till EU-nivå, men inte fått gehör för våra synpunkter. Det är viktigt att vi fortsätter att driva frågorna. Vår bedömning är dock att för att komma längre räcker det inte med Arbetsmiljöverkets ansträngningar utan det krävs resonemang och samarbete på EU-nivå. Strategi för Arbetsmiljöverkets arbete med tillgänglighet innehåller mål för vårt fortsatta regelarbete: Vi bevakar aktivt standardiseringsarbetet när det gäller tillgänglighet och användbarhet Kompetensutveckling Måluppfyllelse Mål 3: Kompetensutveckling på temat En bra arbetsmiljö för alla som inkluderar tillgänglighet ska genomföras för samtlig personal inom Arbetsmiljöverket anpassad utifrån verksamhetens behov under tidsperioden Vi har uppnått målet. All personal på Arbetsmiljöverket har under haft en halvdags seminarium kring funktionshinder och tillgänglighet. Vi har genomfört seminarierna på avdelnings- och enhetsmöten. Mer detaljerad beskrivning av måluppfyllelse finns i bilaga 3. Hur har vi arbetat? Syftet med seminarierna var att utveckla ett gemensamt förhållningssätt till hur vi arbetar med funktionshinder och tillgänglighet i arbetsmiljön. Vårt budskap har varit att vi i första hand ska arbeta för universella lösningar. Det som är bra för alla är nödvändigt för vissa och tvärtom. Det handlar inte om vi och dem utan om Vi och vi. Vi utgår ifrån att de flesta av oss har någon form av funktionsnedsättning, övergående eller bestående, under vårt arbetsliv. Arbetet med funktionshinderspolitiken utgår från mänskliga rättigheter, den statliga värdegrunden och vår egen verksamhetsidé 15

18 att vi arbetar för allas rätt till sunda, säkra och utvecklande arbetsförhållanden. Funktionshinder går att förebygga genom att förändra i arbetsmiljö och omgivning. Vi vet vad orden funktionsnedsättning, funktionshinder och tillgänglighet betyder. I våra interna utbildningar har vi kombinerat faktakunskap om olika funktionsnedsättningar med personliga berättelser. Ambassadörer från Hjärnkoll och medarbetare med egen erfarenhet av funktionsnedsättningar har beskrivit vilka hinder de upplever i arbetsmiljön. Deras personliga berättelser gör det lätt att känna igen sig eftersom de handlar om livet och därmed berör oss alla. Vi har resonerat kring begreppen funktionsnedsättning, tillgänglighet och funktionshinder i arbetsmiljön. Vi har särskilt tagit upp bristande kognitiv tillgänglighet som vi ser är ett växande arbetsmiljöproblem. Det kan till exempel handla om vilka förutsättningar i arbetsmiljön som underlättar för koncentration, för minne och för organisering och planering av arbetet. Vidare att säkerhetsinstruktioner är utformade så att de passar för olika inlärningsstilar. Checklista för arbetsmiljörond Vi har inom ramen för detta mål också arbetat med att integrera tillgänglighetsperspektiv i vår checklista för fysiska arbetsmiljöronder. Kompletterande kompetensutvecklingsinsatser Klarspråk Att skriva i klarspråk ingår alltid i tillsynsutbildningen som är en utbildning för nyanställd tillsynspersonal. Vi har också genomfört särskilda utbildningar för olika målgrupper: de som skriver föreskrifter (2011) de som arbetar med inspektioner ( ) de som arbetar med svarstjänsten (2011 och 2013) de som skriver styrdokument och interna anvisningar (2014) de som skriver tillståndsbeslut (2015). 16

19 Därutöver har alla informationsägare och informatörer gått en heldagskurs i att skriva för webben, innan de har redigerat texterna som sedan publicerats på vår nya webbplats. Vi har anlitat externa språkkonsulter för utbildningarna. Särskilt riktad kompetensutveckling för inspektörer Vi genomförde en arbetskonferens 2014 för inspektörer som var kontaktpersoner för 2014 års tillsynsinsats kring tillgänglighet. Syftet var att höja kunskapen kring funktionsnedsättningar och tillgänglighet och vad som kan utgöra funktionshinder i arbetsmiljön. Syftet var också att ha erfarenhetsutbyte kring inspektioner med tillgänglighetsperspektiv och dialog kring hur vi kan utveckla inspektionsstödet inom området. Inför 2015 års tillsynsinsats inom tillgänglighet har vi genomfört fortbildning och information för alla inspektörer. Utbildning för nyanställda Alla nyanställda går en introduktionskurs där tillgänglighet och jämställdhet finns med som en naturlig del i vårt uppdrag, kopplat till vår verksamhetsidé och den statliga värdegrunden. Vi belyser att det finns ett behov av att synliggöra frågorna om funktionshinder i arbetsmiljön, tillgänglighet och jämställdhet både för oss själva och våra intressenter. Arbetsmiljöverket har en tillsynsutbildning för all nyanställd tillsynspersonal. Sedan 2015 har vi tagit upp tillgänglighet och jämställdhet under rubriken Hållbart arbetsliv i utbildningen. Frågorna har sedan gått som en röd tråd genom utbildningen med syfte att uppmärksamma och medvetandegöra utbildningsdeltagarna på frågorna. Kompetensutveckling för nyckelpersoner Ansvariga handläggare för anskaffning har gått olika kurser om tillgänglighet. De ställer nu kontrollfrågor om krav på kompetens på tillgänglighet när de bistår de som ska upphandla konsulttjänster och IT-system. Handläggare med ansvar för webbplatsen har gått utbildning och deltar i nätverk med andra myndigheter kring IT-tillgänglighet och IT-verktyg. 17

20 Utbildning inom kognitiv arbetsmiljö Vi har lyft kognitiv tillgänglighet i arbetsmiljön i samband med alla interna utbildningar om tillgänglighet och fokuserat främst på språk, uppmärksamhet och arbetsminne. Vi har också genomfört tre webbseminarier för all personal om kognitiva aspekter i arbetsmiljön. Den hjärnvänliga arbetsplatsen Seminariet var en presentation av kunskapssammanställningen Den hjärnvänliga arbetsplatsen (RAP 2014:2). Den översvämmade hjärnan Vi genomförde ett internt webbseminarium för att uppmärksamma den internationella funktionshinders- och tillgänglighetsdagen 3/ Professor Torkel Klingberg höll seminariet som hade fokus på uppmärksamhet och arbetsminne. Kontoret i huvudet Professor Bo Melin tog oss med på en resa som handlade om arbets livets förändring under senaste decennierna från konkret och fysiskt till mer kognitivt och emotionellt krävande. Resultat Det har skett en attitydförändring som innebär att det nu är mer natur ligt att prata om tillgänglighet, funktionshinder och jämställdhet i verksamheten. Vi har ett gemensamt förhållningssätt som innebär att funktionshinder, tillgänglighet och jämställdhet ingår som en naturlig del i vårt uppdrag. Att vi har börjat med oss själva, att vi haft fokus på våra egna kunskaper och värderingar, gör att vi bottnar bättre i vårt externa uppdrag. Vi har en gemensam bredare bild av vad tillgänglighet omfattar. I det ingår psykiska, kognitiva, sociala aspekter och sådant som är relaterat till rörelseförmåga, överkänslighet och smärta. Reflektioner och analys Vår utmaning är att behålla ljuset på tillgänglighet. I takt med att vi har många perspektiv att synliggöra ökar behovet av att även se vad som är gemensamt och vad som skiljer dem åt och hur de påverkar varandra. Det behövs mer utbildning med olika inriktningar och med olika fördjupning. Arbetsmiljöverket har skapat ett kompetensområde kring systematiskt arbetsmiljöarbete. Det inkluderar tillgänglighet och jämställdhet och därför finns det goda förutsättningar att vidareutveckla områdena inom ramen för systematiskt arbetsmiljöarbete. 18

21 Personliga berättelser från ambassadörer från Hjärnkoll och medarbetare med egen erfarenhet av funktionsnedsättningar i arbetsmiljön har varit betydelsefullt. Likaså samarbetet och stödet från Myndigheten för delaktighet. Strategi för Arbetsmiljöverkets arbete med tillgänglighet innehåller mål för vår fortsatta kompetensutveckling: Arbetsmiljöverkets medarbetare har kompetens om tillgänglighet och funktionshinder. Grundläggande kompetens om tillgänglighet och hur funktionshinder i arbetsmiljön kan undanröjas ingår i introduktionskurser och tillsynsutbildningens basutbildning och påbyggnadskurser. Kompetens om tillgänglighet inom det egna ansvarsområdet, till exempel inspektera med tillgänglighetsperspektiv, ställa tillgänglighetskrav vid upphandling, tillgänglighet i lokaler, skriva klarspråk, tillgängliga och användbara IT-system och webbplats Inspektion En av Arbetsmiljöverkets kärnverksamheter är att främja en god arbetsmiljö genom att inspektera arbetsställen. Detta syftar till att förebygga riskerna för att arbetstagare drabbas av ohälsa eller olycksfall. Måluppfyllelse Mål 4: Minst en årlig nationell eller regional tillsynsinsats där tillgänglighetsperspektivet ingår ska genomföras från verksamhetsåret Vi har uppnått målet. Sedan 2013 har vi varje år genomfört tillsynsaktiviteter med funktionshinder och tillgänglighet i arbetsmiljön inkluderad. Delmålen finns i bilaga 4. Hur har vi arbetat? Syftet har varit att öka kunskap och kompetens om tillgänglighetsfrågor bland inspektörerna och på arbetsställen vi inspekterar. Tillgänglighet har tagits upp i samband med inspektioner, uppföljningar och informationsinsatser. Vi började med ett regionalt pilotprojekt 2013 i återvinnings- 19

22 branschen. En begränsad grupp inspektörer fick utbildning och medverkade i att ta fram inspektionsstöd. Vi utvärderade sedan insatserna och utvecklade inspektionsstödet vidgade vi detta regionala pilotprojekt till en nationell tillsynsaktivitet. Nästa steg var den nationella tillsynen mot skolan (grundskolor och gymnasier) som startade 2013 och pågår till och med Vid samtliga inspektioner på skolor tog vi upp frågan om tillgänglighet. Här tog vi med tillgänglighet i frågorna om systematiskt arbetsmiljöarbete. År 2015 genomförde samtliga inspektörer två informationstillfällen i valfri bransch, där de integrerade tillgänglighet i ordinarie inspektioner. Resultat Utbildningen och tillsynsinsatserna har gett många inspektörer en bredare syn på tillgänglighet. Att tillgänglighet utöver de fysiska aspekterna även innefattar sociala, psykiska och kognitiva aspekter. Det har också blivit en insikt för många arbetsgivare. I början av 2012 tog inspektörerna sällan eller aldrig upp frågor om funktionshinder i samband med inspektioner. Idag kan de synliggöra och samtala om funktionshinder och tillgänglighet i arbetsmiljön och vid behov ställa krav. För många inspektörer är det självklart att ta upp frågor som kopplar till genus och tillgänglighet. Vi har under åren besökt 3634 arbetsgivare med tillsyns insatser där vi tagit upp funktionshinder och tillgänglighet. Mer än hälften av tillsynsinsatserna är i skolsektorn. Exempel på andra besökta branscher är återvinning, handel, tillverkning, offentlig förvaltning och försvar. De krav som har ställts inom återvinning har huvudsakligen varit organisatoriska och ett exempel som ofta återkommit är tillgänglig introduktion och instruktion. Inom skolan har vi ställt krav inom alla arbetsmiljöområden. Beskrivningar från inspektion Vi har sett att arbetsgivare generellt är måna om sin personal och vana att hitta bra lösningar när det upptäckt att ett behov har uppstått. Däremot är det vanligt att de inte tänker på att förebygga hinder. Vi har mött många arbetsgivare som efter tillsynen har fått en ökad insikt om att de kan förebygga hinder i arbetsmiljö. Vi har uppmärksammat att luftvägsallergier är ett utbrett arbetsmiljöproblem inom många branscher. I skolor på grund av bristande 20

23 städning, och inom tillverkningsindustri på grund av bristfällig ventilation och luftföroreningar. Även inom handel i form av kemikalier i kläderna, rivningsdamm inom bygg och kemikalier inom frisöryrket och skönhetsbranschen. Fler inspektörer inkluderar i dag osynliga funktionshinder i samtal med arbetsgivare. Det kan handla om vikten av att komplettera skrivna arbetsinstruktioner med bilder, piktogram eller film. Inspektörerna har också tagit upp den digitala arbetsmiljön och betydelsen av att ha användarvänliga och tillgängliga system och program. Goda exempel Vi har mött goda exempel bland annat inom processindustrin. Där arbetar människor från olika länder och därför har det blivit allt vanligare med instruktionsfilmer. De har filmgenomgångar med personal och appar med filmsnuttar till smartphones. Vidare har vi mött företagsledning som formulerar IT- och telefon policy för att minska belastning. Policy som handlar om hur fort man måste svara på mejlen eller i telefon och vad som gäller vid helger och semestrar. Reflektioner och analys Det har varit olika lätt att ta upp tillgänglighet beroende på bransch och aktuell frågeställning. Det har visat sig naturligt på många arbets platser att uppmärksamma fysisk tillgänglighet såsom framkomlighet. Även frångänglighet är ett exempel på detta, det vill säga att alla kan uppfatta utrymningsvägarna vid nödsituationer. Det kan vara svårt att se helheten kring arbetstagarnas arbets miljö. Vi har sett att en del arbetsgivare gör anpassningar när det gäller arbetstider, arbetsmängd och arbetsuppgifter för personer med psykisk ohälsa. Men kan missa de ergonomiska riskerna till exempel att man inte använder lyfthjälpmedel. Flera inspektörer har påtalat att det är otydligt var ansvaret för en god arbetsmiljö ligger för personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program. En viktig slutsats är att arbetsgivarna behöver synliggöra tillgänglighetsfrågor i det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbeta förebyggande. Det kan handla om att arbetsgivarna behöver ta fram rutiner för hur de ska arbeta med tillgänglighet eller att de behöver undersöka vilka risker som finns i arbetsmiljön. De behöver också tänka på att riskerna kan finnas inom alla arbetsmiljöområden. Nya lokaler och utrustning ska vara tillgängliga och teknik ska inte betyda onödiga hinder. 21

24 Strategi för Arbetsmiljöverkets arbete med tillgänglighet innehåller mål för vårt fortsatta tillsynsarbete: I Arbetsmiljöverkets inspektioner är tillgänglighetsperspektivet integrerat. Vi uppmärksammar tillgänglighet och funktionshinder vid utvalda inspektionsinsatser samt vid behov. Det finns ett bra och uppdaterat inspektionsstöd för att uppmärksamma tillgänglighet och funktionshinder. 22

25

26

27 5.5. Kommunikation Vår externa kommunikation utgör tillsammans med analys, regler och inspektion Arbetsmiljöverkets kärnverksamhet. Måluppfyllelse Mål 5: Arbetsmiljöverket ska ta fram en kommunikationsplan med förslag på kommunikationsaktiviteter gällande tillgänglighet och årligen revidera dessa fram till Myndigheten har tagit fram en kommunikationsplan, reviderat den årligen och följt upp aktiviteterna om tillgänglighet. Vi har uppnått målet (Bilaga 5). Hur har vi arbetat? Vi har arbetat aktivt med att uppfylla språklagen (2009:600) som säger att språket i all offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Våra nya riktlinjer beskriver hur vi ska skriva föreskrifter, inspektionsdokument och texter på vår webbplats. Vi har klarspråksgranskat de viktigaste mallarna som ska används vid inspektioner för att de ska bli lättare för arbetsgivare att ta till sig. I möten har vi delat erfarenheter och idéer med andra klarspråksansvariga på myndigheter i gruppen Samspråk. Vi har tagit fram guider för att klarspråk ska vara en naturlig del i olika informationsprodukter. Likaväl som guider för alternativa format. Under de senaste åren har vi arbetat med att förbättra vår webbplats av.se. För att säkra en så hög tillgänglighet som möjligt har Arbets miljöverket haft ledande tillgänglighetsexperter under samtliga steg i processen. Användartester har genomförts såväl på koncept, design som på struktur för att säkerställa att så många användare som möjligt ska kunna ta del av resultatet. Experterna har också vid flera tillfällen gått igenom de delar som utvecklats för att kontrollera att tekniken inte utestänger användare från webbplatsen (Bilaga 5). När det gäller innehåll har vi tagit hjälp av språkkonsulter för att göra innehållet så begripligt som möjligt. Vi har lättlästa webbsidor om hur arbetsgivare kan bedriva arbetsmiljöarbete och hur man anmäler arbetsskador. Ny grafisk profil och bildmanér Vi har utvecklat vår grafiska profil med hjälp av en tillgänglighetskonsult så att kommunikationen är målgruppsanpassad. Den ska 25

28 säkerställa att Arbetsmiljöverket lätt känns igen och att våra budskap är tydliga och enhetliga. Våra bilder ska förmedla känslor och värderingar som fördjupar och förklarar innehåll i till exempel texter. Resultat Vi har skapat redskap som arbetsgivarna kan använda för att få en tillgänglig arbetsmiljö. Vi har bland annat arbetat fram en temasida om tillgänglighet under 2014, i dag kallad ämnessida, och en broschyr om tillgänglig arbetsmiljö. Vi har också skrivit om temasidan om systematiskt arbetsmiljöarbete och ett antal broschyrer till lättläst. Vi har fortlöpande publicerat information om tillgänglighet på intranätet. Vi har också tagit fram en kartläggning om digital arbetsmiljö som finns på vår webb av.se (RAP 2015:17). Vi kan se ett ökat intresse kring information om funktionshinder och tillgänglighet i arbetsmiljön. Antalet beställningar av tryckt material om tillgänglighet och antalet nedladdningar har ökat under Detta gäller främst för ämnessidan om tillgänglighet. Det har också varit en stor efterfrågan på broschyren om tillgänglig arbetsmiljö (ADI 691). Reflektioner och analys Vår ambition är att vi i framtiden inte kommer att behöva använda begrepp som klarspråk och lättlästa texter. De ska vara naturliga delar i att ta fram en text. Kognitiv tillgänglighet underlättar för alla och vi arbetar för att göra den information vi producerar tillgänglig. Vi behöver fortsätta ta fram information i form av förklarande bilder, filmer och lättläst. I våra framtida publikationer behöver det stå att det går att få informationen i ett alternativt format. Under 2015 har Arbetsmiljöverket börjat utveckla en kanalstrategi. Syftet är att slå fast vilka kanaler myndigheten ska utveckla och prioritera till exempel vid kontakt och service. Det är viktigt att kanalerna blir tillgängliga. Strategi för Arbetsmiljöverkets arbete med tillgänglighet innehåller mål för vår fortsatta arbete med kommunikation: Arbetsmiljöverkets kommunikation är tillgänglig. Vi skriver klarspråk och använder meningsskapande bilder som stödjer texterna. 26

29 I projektet nya av.se är det säkerställt att webbplatsen är tekniskt tillgänglig och har ett tillgängligt innehåll. Detta följs upp i den löpande förvaltningen. Kommande e-tjänster och interaktiva moduler har hög tillgänglighet. Befintliga e tjänster och interaktiva moduler har hög tillgänglighet och i vissa fall kan det behövas specifika lösningar. Viss andel av vår information finns i alternativa format Arbetsmiljöverket som föredöme Det ska vara möjligt för alla oavsett funktionsförmåga att såväl arbeta på myndigheten som att besöka den. Måluppfyllelse Mål 6: Arbetsmiljöverket ska i Myndigheten för delaktighets myndighetsenkät poängmässigt befinna sig i den övre kvartilen senast År Poäng Maxpoäng för de grundläggande kriterierna är 13 poäng hade Arbetsmiljöverket 11 poäng vilket innebär att vi har uppnått målet. Hur har vi arbetat? Myndighetsenkäten är Myndigheten för delaktighets årliga enkät för att följa upp statliga myndigheternas tillgänglighet. För att få en gemensam och opartisk bild av hur tillgängliga vi är tog vi under 2013 hjälp av tillgänglighetskonsulter. De inventerade genom stickprov vår kommunikation, verksamhet och lokaler på huvudkontoret i Stockholm. Inventeringen beskrev vår tillgänglighet och gav förslag på åtgärder. Vi har arbetat med åtgärdsförslagen för att förbättra vår tillgänglighet. Resultat Nu är vi bättre på att systematiskt ställa krav på tillgänglighet eller kompetens på tillgänglighet vid anskaffning av varor och tjänster. Vid upphandling av nya lokaler har vi ställt höga krav på tillgänglighet. Vi arbetar nu ännu mer aktivt med IT-tillgänglighet och till- 27

30 gängliga IT-verktyg. Tillgänglighet och jämställdhet är integrerad i planerings- och uppföljningsprocessen och delvis i vårt systematiska arbetsmiljöarbete. Några konkreta exempel från vardagen är att vi har förbättrat ljudmiljön genom att systematiskt använda mikrofon på större möten. Fler har också börjat spela in möten istället för att skriva minnesanteckningar. Vidare vid upphandling ställer vi krav på att städartiklarna är allergifria. Reflektioner och analys Det har skett en stor utveckling från att både chefer och medarbetare ställt sig lite trevande inför arbetet med tillgänglighet till att det idag uppmärksammas på alla avdelningar. Vi har dock en hel del kvar att göra. Till exempel att fortsätta integrera tillgänglighet i vårt interna systematiska arbetsmiljöarbete. Strategi för Arbetsmiljöverkets arbete med tillgänglighet innehåller mål för vårt fortsatta arbete med att öka den interna tillgängligheten: Arbetsmiljöverket är ett föredöme när det gäller tillgänglighet. Tillgänglighetsperspektivet är integrerat i det interna systematiska arbetsmiljöarbetet. Frågor om funktionshinder och tillgänglighet finns i de checklistor och underlag vi har för arbetsmiljöronder, arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och i medarbetarenkäten. Funktionshinder och tillgänglighetsperspektiv finns med i checklistor och underlag för säkerhet, brandrisk och skyddsutrustning i lokalerna. Nyutvecklade system och verktyg är tillgänglighetsgranskade. Vårt intranät är så tillgängligt som plattformen medger och följs upp i den löpande förvaltningen. Vi ställer krav på tillgänglighet i upphandlingar med stöd av checklistor. I checklistorna ingår exempel på tillgänglighetskrav som kompetenskrav. Frågor om funktionshinder och tillgänglighet ingår i mallar för projektdirektiv och projektplaner. 28

31 5.7. Arbetsmiljöverkets kompletterande mål för integrering Under uppdraget formulerade Arbetsmiljöverket kompletterande mål för att bättre kunna integrera tillgänglighet i alla delar av vår verksamhet (Mål 7-8): Måluppfyllelse Mål 7: Att funktionshindersperspektivet är en naturlig del i vår verksamhet senast från Mål 8: Att arbeta fram strategier och arbetssätt som säkerställer att funktionshinders- och tillgänglighetsperspektiven lever och utvecklas i organisationen. Vi bedömer att vi har uppnått målen. Tillgänglighet finns integrerad i vår planering och uppföljning. Arbetsmiljöverket har tagit fram en strategi för arbetet med tillgänglighet Samverkan med andra myndigheter och aktörer Samverkan med andra myndigheter och organisationer har varit en förutsättning för att kunna förverkliga regeringens funktionshinderspolitik. Hur har vi arbetat? Vi har deltagit i följande nätverk, tematräffar, utbildningar och konferenser. Myndigheten för delaktighet (MFD) Under hela regeringsuppdraget har Arbetsmiljöverket haft regelbunden kontakt med MFD. Förutom deltagande i olika forum som myndigheten MFD arrangerat har vi haft flera enskilda möten och samarbeten. Ett område har varit hur vi kan inkludera tillgänglighet i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Nätverket Öppet arbetsliv Sedan 2012 har Arbetsmiljöverket deltagit i nätverket som syftar till att samla och dela kreativa lösningar för alla, oavsett funktionsförmå- 29

32 ga. I nätverket finns representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket, Skolverket, Socialstyrelsen, Svenska ESF-rådet, MFD och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Rådet för arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetsförmedlingen är samordnare för rådet som är ett forum för samarbete mellan myndigheter, organisationer, kommuner och parterna på arbetsmarknaden. Arbetsmiljöverket har sedan 2012 medverkat i rådets möten, där särskilt viktiga frågor för samverkan behandlas, som kompetensförsörjning, integration och rehabilitering. Bristande tillgänglighet i diskrimineringslagen I samband med att bristande tillgänglighet infördes som diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen (2008:567) deltog Arbetsmiljöverket i myndighetssamverkan. Den initierades av Diskrimineringsombudsmannen. Syftet med samverkan var att samordna kommunikationen kring lagändringen så att berörda myndigheter kan ge korrekt och konsekvent information. Arbetsmiljö inom sociala företag Under 2014 uppmärksammade Arbetsmiljöverket frågan om arbetsmiljö inom sociala företag och startade ett samarbete med några myndigheter och aktuella organisationer (Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket, Arbetsgivarföreningen, Coompanion och Skoopi). Samarbetet har medfört informationsinsatser för att öka kunskapen om och skapa rutiner för att hantera arbetsmiljöfrågor inom sociala företag. Myndighetssamverkan IT-tillgänglighet Sedan 2015 deltar Arbetsmiljöverket i samverkan kring IT-tillgänglighet tillsammans med andra myndigheter. Nätverket som leds av Arbetsförmedlingen har regelbundna möten om tillgänglig informations- och kommunikationsteknik med fokus på bland annat tillgänglig webb och tillgängliga IT-verktyg. 30

33 Endagskonferens på temat Hållbart Arbetsliv i Sverige 2020 Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan ordnade 2014 en endagskonferens på temat Hållbart Arbetsliv i Sverige På konferensen deltog forskare, arbetsmarknadens parter, beslutsfattare och andra intressenter från Sverige och andra länder för att diskutera hur man kan uppnå ett hållbart arbetsliv i framtiden. Bland parallella seminarier som hölls i dialogform fanns funktionshinder som ett av fokusområdena. Med utgångspunkt i Försäkringskassans projekt En enklare vardag fördes samtal kring hur arbetsplatser kan öppnas för människor med funktionsnedsättning. Nordisk konferens på temat hållbart arbetsliv Arbetsmiljöverket var värd för den arbetsmiljökonferens som genom fördes för de nordiska arbetsmiljömyndigheterna den 2 4 juni 2014 på temat Hållbart arbetsliv. Ett av de teman som behandlades var funktionshinder och tillgänglighet i arbetsmiljön. Vi uppfattade att de nordiska länderna kommit längre med den fysiska tillgängligheten än att hantera osynliga funktionshinder. Reflektioner Inom nätverket Öppet arbetsliv har vi bland annat arbetat med vilka termer vi använder. Det kvarstår skillnader mellan myndigheterna kring hur vi definierar termer vilket kan göra kommunikationen otydlig. Vidare har vi sett att gränsen mellan generell tillgänglighet och särlösningar är något flytande, till exempel när det gäller arbetshjälpmedel. Ett gemensamt arbete för att klargöra praxis skulle vara av stort värde. Arbetsmiljöverket anser att samverkan både i form av gemensamma konferenser och nätverk är värdefulla för utveckling och genomförande av funktionshinderspolitiken. Ökade möjligheter bör utvecklas för gemensamt lärande mellan myndigheter. Vi har tidigare lyft frågan om gemensam fördjupningsutbildning inom funktionshinder för strategiska myndigheter Samråd med funktionshindersorganisationer Arbetsmiljöverket har sedan 2013 regelbundna samråd med funktionshindersorganisationer. 31

34 Hur har vi arbetat? Vi har genomfört tre till fyra samrådsmöten per år. Vi har efterlyst synpunkter och kunskap kring aktuella frågor vi arbetar med, till exempel när vi tagit fram våra temasidor (i dag ämnessidor) om tillgänglig arbetsmiljö. Samrådet har bland annat bidragit med konkreta förslag på verktyg och checklistor kring dyslexi och allergironder. Exempel på andra frågor som har diskuterats är arbetsanpassning, systematiskt arbetsmiljöarbete samt kognitiva funktionsnedsättningar i arbetslivet. Deltagande organisationer har genomgående haft ett stort intresse och engagemang kring Arbetsmiljöverkets tillsynsinsatser i skolan. Under 2015 har vi bjudit in deltagare från samrådet att medverka i Arbetsmiljöverkets arbete med att ta fram en kanalstrategi. Den går ut på vilka kanaler myndigheten ska använda och prioritera för att leverera tjänster, service, information och kunskap. Reflektioner Organisationerna har en viktig roll då de bidrar med erfarenhet och kunskap kring levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning. Vi upplever att samrådet har tillfört vårt arbete värdefulla reflektioner och inblickar. Via dialog och ett ömsesidigt informationsutbyte har vi kunnat lära av varandra. Utbytet har därmed gynnat arbetet för ökad delaktighet och medfört kunskap. Arbetsmiljöverket har under de senaste åren efterlyst en ökad representation från förbunden och välkomnar fler att delta i samrådet. Vi ser betydelsen av att komplettera samrådsgruppen för att inhämta erfarenheter kring arbetsförhållanden som rör förutsättningar i både fysiskt, psykiskt, socialt och kognitivt avseende. 32

35 6. Arbetsmiljöverkets resa 6.1. Så organiserade vi arbetet Arbetet med att öka tillgängligheten har bedrivits i bred samverkan av en arbetsgrupp med representation från flera avdelningar. En styrgrupp tillsattes 2013 med chefer från avdelning för regler och avdelningen för administration och analys. Den vidgades efterhand till att omfatta chefer från avdelningarna för inspektion och kommunikation. Styrgruppen har gett vägledning och säkerställt att tillgänglighetsperspektivet har kommit med i respektive avdelnings planering. Den årliga återrapporteringen till regeringen har presenterats och diskuterats i styrgruppen och avdelningarnas ledningsgrupper. Inledningsvis presenterades den bara i ledningsgruppen för avdelningen för regler och avdelningen för administration och analys men sedan 2015 behandlades den i alla avdelningarnas ledningsgrupper. Engagemanget har successivt utvecklats och ökat. Vi gjorde nollmätningar och konkretiserade målen. Genom att formulera delmål synliggjorde vi frågorna och gjorde dem mer hanterbara. Det gav en skjuts i arbetet och fick till följd att Arbetsmiljöverket gjorde ett språng framåt mellan 2012 och 2013 och utsågs till årets bubblare 2013 av Handisam (Myndigheten för delaktighet) Vi började med oss själva Det har varit viktigt att vi började arbetet med att ta fram ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma begrepp för att kunna bottna i frågorna. Genom personliga berättelser om funktionshinder i arbetsmiljön blev det tydligt att frågorna rör oss alla. De grundläggande seminarierna gav ny kunskap, igenkännande och reflektion som också berörde många emotionellt. Den upplevelsen gör arbetet med tillgänglighet både begriplig och meningsfull. Vi utgick från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, den statliga värdegrunden och vår egen verksamhetsidé. Det gjorde alla medvetna om att arbetet med tillgänglighet ligger naturligt i vårt uppdrag. Tillgänglighetsperspektivet har uppmärksammats inom projekt- 33

36 arbeten, i inspektionsprotokoll och integrerats i utbildningar, processer och verksamhet Integrering i vår verksamhet Vi har genomfört kompetensutveckling inom tillgänglighet i forum som avdelnings- och enhetsmöten. Vi har även fört strategiska diskussioner kring hur vi får med tillgänglighetsperspektivet i verksamheten på chefsmöten. Att vi använt befintliga forum har stärkt att detta inte är separata frågor i vår verksamhet. Att få tillgänglighet integrerat i verksamheten har krävt att funktionshinders- och tillgänglighetsperspektivet är synligt och integrerat i vår planering och uppföljning. Det har också behövt bli synligt i till exempel våra rutiner för hur vi tar fram regler och i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Planering och uppföljning Ett stort framsteg i integreringen var när verksamhetsmål Vi blir bättre på att integrera jämställdhet, tillgänglighet och miljö fastställdes inför 2015 års planering. Det blev ett tydligt krav på alla avdelningar att integrera tillgänglighet och jämställdhet. I planeringsanvisningarna för 2016 framgår det tydligt att alla avdelningar ska integrera tillgänglighet och jämställdhet inom sina ansvarsområden vilket också kommer att följas upp. Som stöd i verksamhetsplaneringen inför 2016 finns en strategi för Arbetsmiljöverkets arbete med tillgänglighet med mål och förslag på insatser (Bilaga 6). Vi har också tagit fram ett gemensamt planeringsstöd för tillgänglighets- och jämställdhetsarbete. Flera avdelningar och enheter har bjudit in kontaktpersonerna för integrering av jämställdhet och tillgänglighet till sina planeringsmöten med medarbetarna för att få stöd att planera med dessa perspektiv integrerat i sin verksamhet. Systematiskt arbetsmiljöarbete Handlingsprogram Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som vi arbetat med under fyra år, har som syfte att synliggöra reglerna om det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ett mål har varit att alla ska kunna ta till sig reglerna. Det finns planer på att ta fram fler exempel på checklistor som synliggör funktionshinder och tillgänglighet i arbetsmiljön. 34