Arbetsmiljöverkets rapportering om utvecklingen av funktionshinderspolitiken år 2015

Transkript

1 Datum 13 mars 2015 Vår beteckning 2011/ Er beteckning S2011/8810/PST Arbetsmiljöverkets rapportering om utvecklingen av funktionshinderspolitiken år 2015 En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken

2 Innehåll Inledning... 2 Uppdraget... 2 Mål Mål Mål Mål Mål Mål Samverkan med myndigheter Samråd med funktionshindersorganisationer Integrering av funktionshinders- och tillgänglighetsperspektiv i arbetsmiljöarbetet Slutord

3 Inledning Under året 2014 har vi fortsatt arbeta med att uppnå uppsatta mål inom detta regeringsuppdrag. Året har också präglats av att finna formerna för hur funktionshinders- och tillgänglighetsperspektivet kan bli en naturlig del i vår verksamhet. En viktig förutsättning är att vi nu har ett strategiskt mål om tillgänglighet i vår verksamhetsplan. Detta innebär att avdelningar och enheter planerar sin verksamhet kopplat till målet under Vi fortsätter att arbeta in tillgänglighets- och jämställdhetsperspektiv i våra styrdokument och processer. Det är en förutsättning för att tillgänglighet och jämställdhet ska kunna bli en del av vår verksamhet. Uppdraget Regeringen presenterade i juni 2011 en strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken i Sverige Syftet med den är att visa politikens inriktning och vilka insatser vi ska göra i samhället för att nå regeringens mål med funktionshinderspolitiken. Den grundläggande principen för funktionshinderspolitiken är att alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter. Statliga myndigheter har ett särskilt ansvar att förverkliga regeringens funktionshinderspolitik. Arbetsmiljöverket har ett samlat ansvar för frågor inom arbetsmiljöområdet. 22 strategiska myndigheter har fått i uppdrag att sätta upp mål inom sina respektive verksamhetsområden. Målen ska följas upp varje år och effekten av insatserna ska vara mätbara. Det här är den fjärde rapporten från Arbetsmiljöverket inom regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken

4 Mål 1 I föreskriftsarbetet ska konsekvenser för tillgänglighetsfrågor analyseras, uppmärksammas och beaktas Arbetsmiljölagen (AML) ger Arbetsmiljöverket rätt att utfärda föreskrifter. Föreskrifterna ska skapa sunda, säkra och utvecklande arbetsmiljöer. Mätmetod Under 2014 genomförde vi en enkätundersökning ställd till de handläggare som har arbetat, arbetar eller kommer att arbeta med föreskrifter. Vidare sammanställde vi hur många av nya och reviderade föreskrifter under 2014 som uppmärksammat tillgänglighet. Handläggarna fick också svara på vad insatserna kring tillgänglighet resulterat i. Nolläge Vid nollägesbeskrivningen 2012 visade undersökningen att vi hade med funktionshindersperspektivet i ungefär var femte föreskrift (16 av 78). Många av dessa föreskrifter skrevs för länge sedan, en del på eller 1990-talen. Under 2012 beslutades fem nya eller omarbetade föreskrifter. Vi hade tillgänglighet med i två av dessa. Vi noterade att en av förskrifterna där tillgänglighet inte inkluderats bygger på ett direktöversatt EU-direktiv. Konkretisering av mål 1 Delmål 1a: Att se över möjligheten att få in tillgänglighetsperspektivet Delmål 1b: i vägledning för den som ska skriva föreskrifter i vägledning för den som ska skriva konsekvensutredningar 100 procent av nya och reviderade föreskrifter ska ha beaktat perspektivet på tillgänglighet från januari 2013 Delmål 1c: Delmål 1d: 90 procent av de tillfrågade handläggarna har formulerat en definition på funktionsnedsättning och funktionshinder vid utvärdering procent av de tillfrågade handläggarna har beskrivit skillnaden mellan funktionsnedsättning och funktionshinder i definitionen i delmål 1c vid utvärdering

5 Resultat 2014 Delmål 1a: Uppnått 2012, reviderat 2014 Delmål 1b: Uppnått 2013 och 2014 Delmål 1c: Uppnått 2013 Delmål 1d: Uppnått 2013 Beskrivning av måluppfyllelse av delmålen Tillgänglighet i vägledningen av föreskrifter och konsekvensutredningar (delmål 1a) Tillgänglighetsperspektivet ingår i vägledningen för den som ska skriva föreskrifter samt i vägledningen för konsekvensutredningar. I vägledningen står det att vi i möjligaste mån ska bidra till att göra arbetsplatserna tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Exempel på funktionsnedsättningar som tas upp är psykiska, kognitiva, sociala svårigheter eller sådana som är relaterade till rörelseförmåga, överkänslighet eller smärta. Vägledningen lyfter vikten av att överväga om regler kan utformas så att de underlättar för personer med funktionsnedsättning. Just detta perspektiv kan också motivera att överväga att använda bilder i föreskrifterna. I konsekvensutredningar ska vi utreda eventuella konsekvenser ur ett funktionshindersperspektiv. Tillgänglighet i nya och reviderade föreskrifter (delmål 1b) Alla nya och reviderade föreskrifter har beaktat perspektivet tillgänglighet under Under året har straffsanktion ersatts med sanktionsavgift. I arbetet med att formulera de nya bestämmelserna har vi strävat efter att den sakliga innebörden i texten ska vara tydlig och lätt att förstå. 4

6 Förslag till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö I konsekvensutredningen för förslaget till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö ingår funktionshindersperspektivet. Föreskriften avser att bidra till att minimera hinder i arbetsmiljön så att alla kan arbeta på bästa sätt. Ändrade föreskrifter som berör kemiska arbetsmiljörisker Alla arbetstagare inom till exempel industri, verkstäder, skolor och sjukhus kan komma i beröring med farliga kemiska produkter. Därför är det viktigt att märkningssystemet är så enkelt och tillgängligt som möjligt med samma symboler på bland annat behållare och skyltar. Även de som normalt inte hanterar dem ska förstå farorna. EU har infört ett nytt system för hur kemiska produkter ska klassificeras och märkas. Det ska bland annat finnas regler för märkning samt var informationen ska placeras för att den ska vara lätt att förstå. Flera föreskrifter berörs av det nya märkningssystemet. Bild: Exempel på märkning med de nya symbolerna, så kallade faropiktogram 5

7 Effekter av tillgänglighetsarbete (delmål 1a, 1b, 1c och 1d) I enkäten utgår några handläggare från sitt arbete med förenklade regler och mer lättillgänglig information och gör en bedömning att detta kan bidra till en bättre och säkrare arbetsmiljö. De som beaktat tillgänglighetsperspektivet har dock svårt att göra en bedömning av vad eventuella insatser resulterat i och anser att det är för tidigt att avgöra. Ingen av de 31 handläggare som arbetar med föreskrifter rapporterar något säkert resultat av sitt tillgänglighetsarbete. När det handlar om nedläggning av ett icke tvingande råd eller då arbetet endast har utgjort en redaktionell ändring anger handläggare att effekterna troligtvis uteblir. En effekt är att handläggarna använder enhetligare begrepp än tidigare inom funktionshindersområdet. Det finns med i den mätning vi gjorde I enskilda samtal kring arbete med föreskrifter, vägledningar och konsekvensutredning har betydelsen av begrepp fördjupats. Genusperspektiv i föreskrifter När det gäller införandet av sanktionsavgifter togs genusperspektivet upp i konsekvensutredningen. I ett fåtal svar anger handläggare att de tagit med genusperspektivet och att de har fört samtal om det i samband med föreskriftsarbetet. Bland annat när det gäller ökade kontroller av farlig belastning inom arbeten som domineras av kvinnor. I övrigt görs bedömningen att föreskriftsarbetet inte påverkar, gynnar eller missgynnar, vare sig kvinnor eller män. Reflektioner Perspektiven tillgänglighet och jämställdhet ingår i vägledningarna kopplade till föreskriftsarbete. Detta gör det lättare för de som reviderar befintliga eller skriver nya föreskrifter att överblicka arbetet och se till att tillgänglighet och jämställdhet utgör en naturlig del i föreskriftsprocessen. 6

8 Mål 2 Arbetsmiljöverket ska aktivt bevaka standardiseringsarbeten avseende tillgänglighet och användbarhet Standarder är gemensamt överenskomna allmänna råd och regler som standardiseringsgrupper arbetar fram på nationell, europeisk eller internationell nivå. Arbetsmiljöverket deltar i standardiseringsarbete inom bland annat produktområdena maskiner, tryckbärande anordningar, personlig skyddsutrustning och produkter för explosionsfarlig miljö. Exempel på andra områden är buller, vibrationer, ergonomi, luftföroreningar, kvalitet i hemtjänsten och arbetsmiljöindikatorer. Under 2014 har vi deltagit i 104 möten både nationellt och internationellt. Standardiseringsgrupper där vi arbetar i och där tillgänglighetsperspektivet är i fokus är: tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö tillgänglighet till vägfordon den svenska samordningsgruppen för tillgänglighet Mätmetod Vi har sedan våren 2012 undersökt hur många av de handläggare som arbetar med standardisering bevakar att tillgänglighetsperspektivet är med. Med att bevaka menar vi att handläggaren antingen tar upp tillgänglighetsperspektivet till diskussion eller är med och resonerar om tillgänglighet. Genom att skicka en enkät till alla handläggare på avdelningen regler har vi fått svar från de som arbetar med standardisering. Nolläge Undersökningen 2012 visade att 20 procent av de som då deltog i standardiseringsarbete såg till att tillgänglighet är med. Konkretisering av mål 2 90 procent av de som deltar i standardiseringsgrupper bevakar tillgänglighetsperspektivet vid utvärdering

9 Resultat 2014 Vi har delvis uppnått resultatet för Beskrivning av måluppfyllelse Från nollmätningen till utvärderingen i december 2012 ökade andelen handläggare som bevakat tillgänglighet i standardiseringsarbetet från 20 procent till 40 procent (12 av 30). I december 2013 hade denna grupp ökat till 44 procent (12 av 27). Vid årets utvärdering blev resultatet 41 procent av handläggarna (12 av 29) maj-12 dec-12 dec-13 dec-14 Figur: Handläggare (i procent) som bevakar tillgänglighet inom standardisering De sammanhang där handläggare bevakat tillgänglighet har bland annat handlat om vibrationer, akustik och buller, hörselskydd, ergonomi samt svensk äldreomsorg och äldrevård. Diskussionerna om tillgänglighet har då handlat om att tydliggöra målgruppen och visa på behov och möjligheter kopplade till fysisk, social och kognitiv tillgänglighet. Flera handläggare tar också upp vikten av att dokumenten vi författar ska vara lätta att ta till sig. Handläggarna visar överlag på svårigheter när det gäller att lyfta frågan kring funktionsnedsättningar och tillgänglighet. Vissa betonar att det finns en förståelse för tillgänglighet i standardiseringsgruppen, men att det inte är självklart att man tar upp frågorna. Under 2014 har vi tagit fram nya kriterier för vårt deltagande i standardiseringsarbete och ett av kriterierna är tillgänglighet. ISO/IEC Guide 71 Guide for addressing accessibility in standards Arbetsmiljöverket har medverkat i omarbetningen av guiden som ger vägledning kring tillgänglighet i standarder. Guiden publicerades i december

10 Genusperspektiv i standardiseringsarbete Vid de två senaste utvärderingarna av tillgängligheten har vi uppmärksammat genusperspektivet i de frågor vi ställt. Handläggarna har fått svara på frågan om de arbetat med tillgänglighet med ett genusperspektiv, det vill säga arbetat för att både kvinnor och män får en lika tillgänglig arbetsmiljö. Några handläggare tar upp olikheter mellan kvinnliga respektive manliga arbetstagare genom att lyfta förslag till förbättringar i specifika branscher, bland annat genom att berätta om resultaten från Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning med genusperspektiv: Belastning, genus och hälsa i arbetslivet (2013:9). Svaren från utvärderingarna både i år och förra året visar att det är svårt att få gehör för alla synpunkter i standardiseringsarbetet. Genusperspektivet är därför inte något som alla handläggare prioriterar. En annan anledning till att perspektivet inte är med kan vara att arbetet i den pågående standarden främst riktar in sig på generella punkter. Reflektioner Under arbetet med att få in tillgänglighetsperspektivet i standardiseringsarbete har vi sett att det är många faktorer att ta hänsyn till. Bland annat har komplexiteten och svårigheterna med att beakta tillgänglighet när standarder är kopplade till EU-direktiv varit ett återkommande fokus vid de årliga utvärderingarna. I år har vi börjat ett utvecklingsarbete inom det här området och arbetar för att tillgänglighetsperspektivet ska ingå i de rutiner som är kopplade till standardiseringsarbete. 9

11 Mål 3 Kompetensutveckling på temat En bra arbetsmiljö för alla som inkluderar tillgänglighet ska genomföras för samtlig personal inom Arbetsmiljöverket anpassad utifrån verksamhetens behov under tidsperioden Vi vill driva tillgänglighetsfrågor integrerat och som en naturlig del i vårt arbetsmiljöarbete och vårt tillsynsuppdrag. Kompetensutvecklingsinsatserna handlar såväl om kunskapshöjning som attitydpåverkan. En insikt om att frågorna rör oss alla. Mätmetod Vi mäter måluppfyllelse med antal anställda som genomgått kompetensutvecklingen, antal avdelningar som följt upp utbildningsinsatserna och tagit upp tillgänglighetsfrågorna under skyddsronder. Nolläge I tillsynsutbildningar för inspektörer och handläggare har inga speciella avsnitt om funktionshinder tagits upp under Konkretisering av mål 3 Delmål 3a: Alla anställda ska genomgå en kompetensutveckling på temat En bra arbetsmiljö för alla Delmål 3b: Delmål 3c: 100 procent av de avdelningar eller enheter som genomfört kompetensutveckling kring tillgänglighet ska inom 8 månader ha följt upp insatsen med diskussioner på enhetsnivå under 2013 Under 2013 ska skyddsronder som tar upp tillgänglighetsfrågor genomföras på minst två avdelningar Resultat 2014 Delmål 3a: Uppnått 2014 Delmål 3b: Uppnått 2013 och 2014 Delmål 3c: Uppnått

12 Beskrivning av måluppfyllelse av delmålen Under året har vi haft fem utbildningar för inspektörer och därmed har all personal tagit del av kompetensutveckling på temat En bra arbetsmiljö för alla. Kompetensutveckling kopplat till tillgänglighet Förutom de kompetensutvecklingsinsatser vi genomfört kopplat till målet har vi gjort en rad andra insatser om tillgänglighet, som till exempel: Vi har haft en arbetskonferens för inspektörer på temat funktionshinder och tillgänglighet. Syftet var att höja kompetensen inom dessa områden och att vidareutveckla inspektionsstödet. Vi uppmärksammade FN:s internationella funktionshinders- och tillgänglighetsdag den 3 december genom att arrangera ett internt seminarium om Den översvämmade hjärnan. Seminariet var ett led i arbetet med att höja kompetens kring kognitiv arbetsmiljö. Fokus var att öka kunskaper om några av våra viktigaste kognitiva funktioner, uppmärksamhet och arbetsminne i arbetsmiljön. Vi har fortsatt med klarspråksutbildning för handläggare som arbetar med föreskrifter, informatörer och handläggare som skriver interna styrdokument. De som arbetar med vår externa webbplats har även fått utbildning inom sitt fackområde. Vi har haft ett inspirationsseminarium om klarspråk för kommunikationsavdelningen där även klarspråksansvariga från Socialstyrelsen deltog. På introduktionskursen för nyanställda 2014 har tillgänglighet och funktionshinder i arbetsmiljön varit ett inslag. Vi har också börjat planera för hur tillgänglighets- och genusperspektiven ska integreras i våra introduktionskurser för nyanställda och tillsynsutbildningar. Vi planerar att på kommande introduktionskurser och tillsynsutbildningar koppla tillgänglighet och jämställdhet till den gemensamma värdegrunden för de statsanställda, framför allt grundprincipen respekt för lika värde, frihet och värdighet. Vi kommer också uppmärksamma perspektiven i samband med vårt arbete för ett hållbart arbetsliv. 11

13 Vi har också tagit fram en kunskapssammanställning: Kunskapssammanställning om Den hjärnvänliga arbetsplatsen kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö (2014:02) Vi har med hjälp av tre forskare, neuropsykologer, tagit fram en kunskapssammanställning om den hjärnvänliga arbetsplatsen. Den ger en överblick över nio olika kognitiva områden och sammanfattar kunskap om hur vanliga kognitiva nedsättningar är i arbetslivet. Den beskriver också vilka konsekvenser dessa kan leda till och föreslår praktiska lösningar. Ett viktigt budskap är att kognition inte bara är kognition utan består av många olika funktioner som till exempel uppmärksamhet, inlärning, minne, förmågan att planera och organisera tankar och handlingar. Kunskapssammanställningen visar att cirka människor i arbetsför ålder har en permanent kognitiv funktionsnedsättning i Sverige. Och att drygt 50 % av alla i arbetsför ålder någon gång i arbetslivet har en temporär nedsättning. Detta ställer nya krav på arbetsmiljöarbetet. Reflektioner Nu har all personal genomgått en basutbildning inom området funktionshinder och tillgänglighet. Vi har erfarit att det största behovet av fortsatt kompetensutveckling finns om osynliga funktionsnedsättningar och vilka hinder dessa kan leda till i arbetsmiljön. Att arbeta med klarspråk är en viktig del i tillgänglighetsarbetet som vi behöver utveckla vidare. 12

14 Mål 4 Arbetsmiljöverket ska genomföra minst en årlig regional eller nationell tillsynsaktivitet där tillgänglighetsperspektivet ingår från verksamhetsåret 2013 Ett av Arbetsmiljöverkets kärnuppdrag är att verka för bättre arbetsmiljö genom att inspektera arbetsställen. Detta syftar till att minska riskerna i arbetet för att drabbas av olyckor och sjukdomar besökte vi arbetsställen. I detta ingår inspektioner, uppföljningar och informationer. För att integrera tillgänglighetsperspektivet behöver våra inspektörer uppmärksamma hinder i arbetsmiljön för alla, även för personer med funktionsnedsättning, genom information och samtal med arbetsgivarna. Vid behov också genom att ställa krav. Mätmetod Mätning av måluppfyllelse gör vi genom frågor till distrikten, utveckling av inspektionsmetoder och genom uppföljning av statistik (mäts via anteckning på förrättningsprotokollet). Nolläge Inför nollägesbeskrivningen 2012 skickade vi frågor till alla 10 distrikt om hur ofta man tar upp perspektivet funktionshinder och tillgänglighet i samband med inspektion. Nolläget visar att detta sker i mycket begränsad omfattning i tillsyn under

15 Konkretisering av mål 4 Delmål 4a: Funktionshindersperspektivet informeras om i samband med inspektion där frågan är relevant Delmål 4b: Under 2013 genomför avdelningen för inspektion syd en tillsynsaktivitet med fokus på tillgänglighet inom återvinningsbranschen Delmål 4c: Erfarenheterna från inspektionerna under 2013 utvärderas och används i planering av 2014 års verksamhet (information, kommunikation, inspektion, regelstöd) Delmål 4d: En informations- eller utbildningsinsats genomförs under 2013 och 2014 för inspektörerna Delmål 4e: Tillgänglighet är en integrerad del i kommande inspektion inom skolan 2014 och 2015 Delmål 4f: Vid utvärdering år 2015 svarar 8 av 10 distrikt att tillgänglighet är en naturlig del i inspektionen Resultat 2014 Delmål 4a: Påbörjat 2013, pågående 2014 Delmål 4b: Uppnått 2013 Delmål 4c: Uppnått 2013 Delmål 4d: Uppnått 2013 och 2014 Delmål 4e: Påbörjat 2013, pågående 2014 Delmål 4f: Aktuellt först 2015 Beskrivning av måluppfyllelse Funktionshindersperspektivet vid inspektion (delmål 4a) Från första januari 2013 har vi en ruta i förrättningsprotokollet om funktionshinder. Efter varje besök ska inspektören kryssa i rutan om han eller hon ställt frågor om tillgänglighet. Tillsammans med Myndigheten för delaktighet har vi tagit fram ett underlag för att kunna föra ett samtal kring begreppet tillgänglighet i samband med inspektionerna. Arbetet att följa upp hur ofta tillgänglighet inkluderas vid inspektioner har fortsatt under Vid besök på arbetsplatser har funktionshindersperspektivet ingått. Dessa är genomförda i samband med skolinspektioner, inspektioner inom återvinningsbransch eller i samband med andra inspektioner. 14

16 Pilotprojekt tillgänglighet inom återvinning (4b) Projektet redovisades i förra årets projekt. De erfarenheter vi fick då har vi använt i årets tillsynsaktivitet. Syftet med projektet var bland annat att öka arbetsgivarnas kunskaper om att arbetet ska anpassas till varje individs fysiska och psykiska förutsättningar. Viktigt har också varit att öka medvetenheten och kunskaperna kring tillgänglighet inom inspektionsverksamheten. Erfarenheterna från 2013 utvärderas och används i planering av 2014 (delmål 4c) Regionala projektet inom återvinningsbranschen under 2013 har tagit fram tillsynsstöd. Dessa tillsynsstöd och erfarenheterna från projektet har vi använt vid planering av en nationell tillsynsinsats ur funktionshindersperspektivet inom återvinning under Inom ramen för detta projekt har inspektörerna genomfört 175 besök. Majoriteten av kraven har varit av organisatorisk karaktär och ett krav som ofta återkommer är introduktion. Vid inspektioner har vi betonat vikten av att informera redan anställd personal och att se till att de är medvetna om riskerna på arbetsplatsen. Andra organisatoriska krav har handlat om bristen på rutiner för fördelning av ansvaret för frågorna inom det systematiska arbetsmiljöarbetet och om arbetsanpassning och rehabilitering. Den tillsyn som gjorts på återvinningscentraler har ofta inte lett till krav. Inspektioner inom demontering av produkter eller sortering av kläder har lett till fler inspektioner där vi ställt krav. Flera inspektörer som deltar i tillsynen tar upp vikten av att uppmärksamma arbetsmiljöaspekterna för personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program, eller i daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det behöver bli tydligt var ansvaret för en god arbetsmiljö ligger. 15

17 Utbildning för inspektörerna (delmål 4d) Under året har inspektörerna medverkat i en arbetskonferens. Konferensen syftade till att ge fördjupade kunskaper om tillgänglighet, utbyta erfarenheter kring inspektioner med tillgänglighetsperspektiv och diskutera hur vi kan utveckla arbetet. En tillgänglighetskonsult bidrog med kunskapshöjning och vi började arbetet med att ta fram en verktygslåda med konkreta råd och tips. Tillgänglighet vid inspektion av skolor (delmål 4e) Vid skolinspektionerna tar vi upp tillgänglighet även där det för tillfället inte finns möjlighet att ställa krav. De övriga områden som tas upp är förutom det systematiska arbetsmiljöarbetet vissa psykosociala frågor som hot och våld samt arbetsbelastning för personalen. Dessutom ska vi säkerställa att man i sitt systematiska arbetsmiljöarbete hanterar buller, inomhusklimat, städning och utrymning. Under året har vi gjort 800 nybesök. I siffran ingår grundskolor och gymnasier med såväl kommunal som fristående huvudman. Vi har tagit upp frågan om den aktuella skolans tillgänglighet för elever och arbetstagare vid samtliga inspektioner i diskussion med arbetsgivare (skolledning), skyddsombud och elevskyddsombud. Som stöd i diskussionerna har våra inspektörer haft texten om tillgänglighet som finns i den checklista som använts vid samtliga inspektioner. Vi har ställt krav på 18 skolor att åtgärda brister i tillgänglighet. Dessa har fått krav inom något eller några av områdena arbetsanpassning och rehabilitering, arbetsorganisation, belastningsergonomi eller medicinska och sociala risker. Indirekt har våra ställda krav på skolans arbetsgivare främjat skolornas tillgänglighet inom samtliga 13 delområden av arbetsmiljön som vi inspekterar. särskilt inom områdena arbetsbelastning, buller, luftkvalitet, städning och utrymning av lokaler i händelse av fara. Överenskommelse Skolinspektion och Arbetsmiljöverket Tillsammans med Skolinspektionen har Arbetsmiljöverket tagit fram en överenskommelse för att klargöra hur vi hanterar våra angränsande lagstiftningar; skollagen och arbetsmiljölagen. 16

18 I den klargörs att Skolinspektionen har tillsyn över den kognitiva tillgängligheten i undervisningen. Arbetsmiljöverkets tillsyn omfattar grundförutsättningar för den kognitiva tillgängligheten som gott inomhusklimat och låga bullernivåer. Arbetsmiljöverket har dessutom tillsyn över till- och frångänglighet av skolans lokaler. Med frångänglighet menar vi utrymning för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet en naturlig del i tillsynen (delmål 4f) Vi följde upp delmålet 2013 och kommer att göra det igen 2015 som framgår av målbeskrivningen. Reflektioner Inspektörerna rapporterar att inspektionerna inom återvinning har stora likheter med andra pågående tillsynsprojekt som stress, kvinnors arbetsmiljö och annat som ger hållbart arbetsliv. Sambandet mellan psykiska och kognitiva funktionsnedsättningar och stress belyser organisatoriska frågor. Då flera personer fått stressrelaterade besvär är det organisationen som brister. Arbetsplatser där de flesta arbetstagare har fysiska funktionsnedsättningar har anpassat arbetsmiljön på ett bra sätt. Däremot är kunskaperna om dolda funktionsnedsättningar bristande och övergående svårigheter ses ofta inte som funktionsnedsättningar. En ytterligare reflektion är att medvetenheten om frågornas betydelse för både arbetstagarna och arbetsplatsen ökar hos arbetsgivarna under samtalen vid inspektionerna. Reflektioner från skolinspektioner är att skolan som bransch, generellt sett är, mogen i frågor om funktionsnedsättning. De allra flesta skolledare har jobbat aktivt och mycket med dessa frågor. Många gånger med stöd från specialpedagoger, resurspersoner, lärare, och annan personal. På i princip varje svensk skola finns elever (och ibland även personal) som har någon form av funktionsnedsättning. Intrycket är också att skolsektorn är långt framme vad gäller tillgänglighet för människor med begränsad rörlighet och för de med hörsel- och synnedsättningar. Man har dock inte kommit lika långt när det gäller kognitiva funktionsnedsättningar. 17

19 Mål 5 Arbetsmiljöverket ska ta fram en kommunikationsplan med förslag på informationsaktiviteter gällande tillgänglighet och årligen revidera dessa fram till 2016 På Arbetsmiljöverket är kommunikation en av kärnverksamheterna. Målgruppsanpassade budskap och aktiviteter är en viktig faktor för att nå målet att alla ska ha en bra arbetsmiljö. Mätmetod Mätning av måluppfyllelse gör vi genom att följa upp varje aktivitet och genom att räkna antalet besök på temasidan. Vi förväntar oss att antalet besök ökar när temasidan blivit känd och att antalet besök speglar intresset för tillgänglighetsfrågorna. Vi kommer att mäta antal nedladdningar på de lättlästa broschyrerna och lättlästa sidan om systematiskt arbetsmiljöarbete till 2014 och 2015 års rapport. Nolläge Vi saknar gemensamma begrepp inom funktionshindersområdet Vi har inte inventerat kommunikation angående tillgänglighet Temasida saknas Genom inspektioner har vi fått kunskap om att arbetsgivarna efterfrågar vägledning kring anpassningsbehov hos arbetstagare med funktionsnedsättning Antal besök på gamla externa temasidan var 942 besökare från första januari 2012 till åttonde maj, genomsnittlig tid på sidan = 1,34 min 18

20 Konkretisering av mål 5 Delmål 5a: Arbetsmiljöverkets temasida om tillgänglighet blir klar I den ingår information till arbetsgivare, skyddsombud och arbetstagare. Det kommer även att finnas information som vänder sig till projektörer Delmål 5b: Temasidan om arbetsanpassning och rehabilitering revideras 2014 Delmål 5c: Fortlöpande information om tillgänglighetsarbetet på intranätet Delmål 5d: Följande broschyrer och temasidor skrivs om till lättläst under 2013: Broschyrer Skyddsombud, lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön Anmäl din arbetsskada Temasidor Systematiskt arbetsmiljöarbete Delmål 5a: Uppnått 2014 Delmål 5b: Uppnått 2014 Delmål 5c: Uppnått 2013, 2014 Delmål 5d: Uppnått 2013 Resultat En kommunikationsstrategi och en kommunikationsplan är utarbetad. Arbetsmiljöverkets skriftliga information är inventerad översiktligt Beskrivning av måluppfyllelse 2014 Vi har reviderat kommunikationsplanen med förslag på aktiviteter om tillgänglighet. Temasida (delmål 5a) Temasida om tillgänglighet har publicerats under Information till projektörer finns på temasidan om arbetsplatsens utformning. Intern information om tillgänglighet (delmål 5c) Vi har på vårt intranät löpande publicerat artiklar om vårt tillgänglighetsarbete. På vårt intranät finns en sida med information kring vårt regeringsuppdrag kopplat till funktionshinderpolitiken. Till denna sida har vi också länkat artiklarna. 19

21 Broschyrer och temasidor (delmål 5d) Temasidan om tillgänglighet har 188 visningar. Vi tog fram fyra stycken broschyrer skrivna till lättläst under Dessa beställdes enligt nedanstående siffror under 2014: Broschyr Tryckt version Arbetsmiljöarbete Laddats ner från av.se Arbetsmiljöarbete, lättläst Du har ansvar för arbetsmiljön Du har ansvar för arbetsmiljön, lättläst 803 Anmäl arbetsskador 750 Skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö 512 Aktiviteter utöver de som ingår i delmålen Arbetsmiljöverkets webbplats av.se Arbetsmiljöverket håller på att ta fram en ny webbplats med beräknad lansering hösten Ett av de fyra ledorden för den är tillgänglighet. När det gäller den tekniska utvecklingen tar vi hjälp av specialister på tillgänglighet på webbplatser. Vi började redigering och uppdatering av innehållet på av.se redan Under 2014 har vi förenklat och förbättrat webbplatsen, bland annat för att höja tillgängligheten. Vi har förändrat utseendet på startsidan för att tydliggöra ingångarna till de viktigaste sidorna. Vi har också försett samtliga sidor med tydlig information om Arbetsmiljöverkets uppdrag och kontaktinformation till oss. Tillsammans med en rad andra åtgärder ledde det här till att webbplatsens Webb-Service-index för användarvänlighet steg från 75 till 78, samtidigt som index för informationen steg från 74 till 81. Vi har även uppdaterat webbplatsens funktion för uppläsning av text, Read speaker, och gjort så att det går att ta del av innehållet från mobila enheter. Ungefär vart tredje besök görs med mobil eller surfplatta. 20

22 Grafiska profilen Vi har också utvecklat vår grafiska profil med hjälp av en tillgänglighetskonsult. Broschyr om tillgänglig arbetsmiljö Under året har vi börjat arbetet med att ta fram en broschyr om tillgänglig arbetsmiljö. Kunskapssammanställning Kunskapssammanställningen om Den hjärnvänliga arbetsplatsen (2014:02) som Arbetsmiljöverket beställt presenterades av forskarna i maj Vid presentationen deltog både interna och externa intressenter. Presentationen av kunskapssammanställningen spelades också in och finns tillgänglig på vår externa webbplats. Den används även för intern kompetensutveckling inom kognitiv arbetsmiljö. Kunskapssammanställningen uppmärksammades i media och vi har tryckt fler på grund av stor efterfrågan. Endagskonferens på temat Hållbart Arbetsliv i Sverige 2020 Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan ordnade en endagskonferens på temat Hållbart Arbetsliv i Sverige På konferensen deltog forskare, arbetsmarknadens parter, beslutsfattare och andra intressenter från Sverige och andra länder för att diskutera hur man kan uppnå ett hållbart arbetsliv i framtiden. Bland parallella seminarier som hölls i dialogform fanns funktionshindersperspektivet som ett av fokusområdena. Med utgångspunkt i Försäkringskassans projekt En enklare vardag fördes samtal kring hur arbetsplatser kan öppnas för människor med funktionsnedsättning. Reflektioner Ett viktigt område att arbeta vidare med är att ta fram rutiner för alternativa format. När informationen finns i olika former så når den alla som är intresserade. Det kan till exempel gälla en person med nedsatt syn som behöver större stil för att kunna läsa. En person med läs- och skrivsvårigheter kan föredra att få texten inläst. Finns texten översatt till lättläst svenska utestänger man inte någon läsare som har svårt med språkliga trösklar. 21

23 Mål 6 Arbetsmiljöverket ska i Myndigheten för delaktighets myndighetsenkät poängmässigt befinna sig i den övre kvartilen senast 2016 Har vi kunskap att själva bedöma hur tillgängliga vi är? För att få en gemensam bild tog vi under 2013 hjälp av tillgänglighetskonsulter. De inventerade genom stickprov vår kommunikation, verksamhet och lokaler på Lindhagensgatan 133. I rapporten som inventeringen ledde fram till fick vi också förslag på åtgärder för att förbättra vår tillgänglighet. Rapporten och åtgärdsförslagen har sedan legat som ett av underlagen för vår verksamhetsplanering. Mätmetod Poäng i Myndigheten för delaktighets myndighetsenkät Nolläge 2011 hade Arbetsmiljöverket sex poäng, år 2012 hade vi fem poäng, 2013 hade vi sju poäng och 2014 hade vi åtta poäng av 13 möjliga när det gäller grundläggande kriterier i Myndigheten för delaktighets myndighetsenkät. Resultat 2014 Resultatet av enkäten får vi först i slutet av våren. Vi upplever att tillgänglighetsfrågorna fått större uppmärksamhet under året. Reflektioner Vi behöver externt stöd från tillgänglighetsexperter för att identifiera och åtgärda brister i tillgängligheten. Vi har börjat en upphandling av experter. Avtal förväntas bli klart under våren

24 Samverkan med myndigheter Arbetsmiljöverket har under 2014 deltagit i nätverk, tematräffar och konferenser som Myndigheten för delaktigheten och Arbetsförmedlingen har arrangerat inom arbetet för genomförande av funktionshinderspolitiken. Arbetsmiljöverket har också fortsatt samarbetet med Myndigheten för delaktighet kring hur vi kan inkludera tillgänglighet i systematiskt arbetsmiljöarbete och deltagit i praktikantprogrammet. I januari 2015 träder det nya förbudet om bristande tillgänglighet i diskrimineringslagen i kraft. Arbetsmiljöverket har deltagit i myndighetssamverkan initierad av Diskrimineringsombudsmannen (DO). Syftet har varit att samordna kommunikationen kring lagändringen så att berörda myndigheter kan ge korrekt och konsekvent information. Arbetsmiljöverket har under året uppmärksammat frågan om arbetsmiljö inom sociala företag och initierat ett samarbete med några myndigheter och aktuella organisationer (Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket, Arbetsgivarföreningen, Coompanion och Skoopi). På möten har det kommit fram att det inte finns tillräcklig kunskap eller rutiner för att hantera arbetsmiljöfrågor på ett bra sätt i många av de sociala företagen. Flera åtgärder för att öka information och kunskaper görs och ska följas upp av gruppen. Reflektioner Gemensamt lärande mellan myndigheter är viktigt. Inom nätverket har vi arbetat med bland annat vilka termer vi använder och hur vi använder dem och har funnit en del skillnader som kan göra kommunikationen oprecis. Vidare har vi sett att gränsen mellan generell tillgänglighet och särlösningar (specifik tillgänglighet) är något flytande. Detta blir tydligt till exempel när det gäller arbetshjälpmedel. Därför skulle ett gemensamt arbete för att klargöra praxis vara av stort värde. Arbetsmiljöverket anser att samverkan både i form av gemensamma konferenser och nätverk är värdefulla för utveckling av genomförandet av funktionshinderspolitiken. Dessa är forum för omvärldsbevakning, tips, möjligheter att lyfta frågor och få fördjupad kunskap. 23

25 Samråd med funktionshindersorganisationer Funktionshindersorganisationer har enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning rätt att aktivt kunna påverka beslut som rör dem. Enligt förordning (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket framgår enligt 5 att Arbetsmiljöverket ska samråda med arbetsmarknadens parter samt med andra organisationer och myndigheter i den utsträckning som behövs för verksamheten. I Arbetsmiljöverkets arbete med att genomföra regeringsuppdraget om funktionshinderspolitiken är samrådet med funktionshindersorganisationer en förutsättning för att uppnå målen. Under året har vi genomfört tre samrådsmöten. Via diskussioner och ett ömsesidigt informationsutbyte kring frågor vi arbetar med har vi lärt av varandra. Deltagande förbund har bland annat haft ett fortsatt intresse och engagemang kring Arbetsmiljöverkets tillsynsinsatser i skolan. Reflektioner Organisationerna inom funktionshindersrörelsen har en viktig roll i arbetet för delaktighet. Sedan tillsättandet av samrådet har de deltagande representanterna tillfört värdefulla reflektioner och bidragit med erfarenhet och kunskap kring levnadsförhållanden för människor med funktionsnedsättningar. Arbetsmiljöverket har under året efterlyst en ökad representation från förbunden och välkomnar fler att delta i samrådet. Vi ser betydelsen av att komplettera samrådsgruppen för att inhämta erfarenheter kring arbetsförhållanden som rör förutsättningar i både fysiskt, psykiskt, socialt och kognitivt avseende. 24

26 Integrering av funktionshinders- och tillgänglighetsperspektiv i arbetsmiljöarbetet Introduktion Detta är den fjärde rapporten om vårt regeringsuppdrag för att förverkliga regeringens funktionshinderspolitik I början tog det tid att hitta formerna för hur vi skulle arbeta, men vi har sedan arbetat systematiskt mot de mål vi satt upp. Utmaningen nu är att se till att arbetet med funktionshinders- och tillgänglighetsperspektiv i arbetsmiljön utvecklas och fortlever efter regeringsuppdragets slut. Utökad styrgrupp för tillgänglighet För att kunna ta krafttag med arbetet att dessa perspektiv är en naturlig del i vår verksamhet från 2016, har vi under året tagit in fler chefer i styrgruppen som fattar de strategiska besluten inom uppdraget. Vi har representation från nästan alla avdelningar i gruppen. Medlemmar i styrgruppen är avdelningschefen för regler samt chefen för enheten människa och omgivning på samma avdelning, chefen för enheten för administration och analys, och enhetschefen för staben på avdelningen inspektion. Berör oss alla Det har varit centralt att alla på Arbetsmiljöverket tar till sig ett synsätt som innebär att frågorna rör oss alla. Det har också varit centralt att alla fått samma baskunskaper om olika funktionsnedsättningar och vad som utgör hinder i arbetsmiljön. Nästa steg är att medarbetare får djupare kunskap inom sina fackområden. Som stöd i det arbetet har vi under hösten 2014 börjat arbetet med att upphandla tillgänglighetsexperter. Avtal förväntas bli klart under våren Integrerat i planering och uppföljning Vi har under 2014 fått med tillgänglighetsperspektivet i planerings- och uppföljningsprocessen. När vi har reviderat Arbetsmiljöverkets verksamhetsplattform inför har vi införlivat ett nytt strategiskt mål Vi blir bättre på att integrera jämställdhet, tillgänglighet och miljö i vårt arbete. Det innebär att alla avdelningar och enheter planerar mot detta mål inför 2015 och att vi följer upp mål och aktiviteter som kopplar mot målen i vår ordinarie uppföljningsprocess. Cheferna på Arbetsmiljöverket har visat ett stort engagemang i framtagandet av den strategiska plattformen för

27 I mallarna kopplat till Arbetsmiljöverkets projektarbete har vi lagt till stödtext som uppmärksammar tillgänglighetsfrågorna. Till exempel vilka effekter vi vill uppnå för personer med funktionsnedsättningar. Strategi för funktionshinders- och tillgänglighetsperspektiv Under 2015 kommer vi att ta fram en strategi med mål för funktionshindersoch tillgänglighetsperspektiv i arbetsmiljön vilken kommer att finnas som planeringsunderlag för 2016 och framåt. Erfarenhetsutbyte nationellt och internationellt Andra händelser och aktiviteter som genomförts under året är bland annat att funktionshinder och tillgänglighet ingick som tema på den nordiska arbetsmiljökonferensen som genomfördes i juni. Vartannat år träffas de nordiska arbetsmiljömyndigheterna för kompetenshöjning och erfarenhetsutbyte inom aktuella områden. Sverige var värd för 2014 års konferens som genomfördes 2-4 juni och hade temat Hållbart arbetsliv. Ett av de teman som togs upp var funktionshinder och tillgänglighet i arbetsmiljön. Workshopen innehöll erfarenhetsutbyte kring hur länderna såg på behovet att arbeta med funktionshinder och tillgänglighet i arbetsmiljön. Vad som behöver göras och vilka de viktiga framgångsfaktorerna är. Att uppmärksamma frågorna över huvud taget sågs som den viktigaste faktorn. Vi uppfattade att i alla länder har man kommit längst med den fysiska tillgängligheten och att man har mycket kvar att göra för att uppmärksamma de osynliga funktionshindren i arbetsmiljön. Chefsmöten 2014 Under året har tillgänglighet och funktionshinder i arbetsmiljön tagits upp på Arbetsmiljöverkets chefsmöten. Dels under våren när vi tog fram vår strategiska verksamhetsplattform. Dels i början av hösten då vi tog hjälp av en improvisationsteater för att belysa och reflektera kring tillgängligheten i vår egen verksamhet. 26

28 Slutord Arbetet mot ett hållbart arbetsliv, där tillgänglighet är en självklar del, är en omfattande process. Vi har insett att alla insatser mot våra mål inom uppdraget funktionshinderspolitik för processen framåt, men räcker inte till för att frågorna ska bli en naturlig del i vår verksamhet. Därför har vi kompletterat insatserna med ett omfattande integreringsarbete i hela organisationen. Vi kan nu se att frågorna är med på ett helt annat sätt än tidigare och att de kommer upp i fler sammanhang och lyfts av allt fler personer. 27