6.2 Lasertyper. Color-center. Ruby. Solidstate. Nd-Glass Nd-YAG. Neodymium Ytterbium. Yb-Fibre. HeNe. Neutral. Ion Gas. Ar + Ion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "6.2 Lasertyper. Color-center. Ruby. Solidstate. Nd-Glass Nd-YAG. Neodymium Ytterbium. Yb-Fibre. HeNe. Neutral. Ion Gas. Ar + Ion"

Transkript

1 6.2 Lasertyper Det finns ungefär 600 olika lasertyper. Det lasrande mediet kan bestå av en fast kropp, en gas, en vätska eller en halvledare. I Figur 6-4 visas ett sätt att klassificera olika lasertyper beroende på dess lasermedium. Color-center Solidstate Ruby Neodymium Ytterbium Nd-Glass Nd-YAG Yb-Fibre Neutral HeNe Ion Gas Ar + Gas Ion Metal Vapou Lasertyper Liquid Chemical Free-electron Molecular Gas Vibra- Rota Vibronic Excimer CO 2 CO N 2 ArF KrF XeCl XeF Semiconductor Diod Figur 6-4. Olika lasertyper Av de totalt ca 600 olika lasertyperna är det endast ett fåtal som är användbara för materialbearbetning, nämligen; Diod, Nd:YAG, YB:YAG, Nd:Glas, Excimer och CO 2 -laser. Samtliga dessa lasrar, utom Excimer och Nd:Glas-lasrarna, kommer att beskrivas i detta kapitel. Excimer- och Nd:Glas-laser har en mycket begränsad användning som bearbetningslaser lamppumpad Nd:YAG-laser I en Nd-laser tillförs energin genom att ett fast material dopat med Nd-joner belyses av en lampa, se Figur 6-5. Kristallen omges av en elliptisk cylinderspegel, som invändigt är belagd med något högreflektivt material, vanligtvis guld eller keramik. I ellipsens ena fokus befinner sig kristallen och i den andra en avlång blixtlampa. Allt ljus som sänds ut av lampan reflekteras till laserstaven där det absorberas och åstadkommer populationsinversionen. Utanför stavändarna, finns en 100% reflektiv spegel och en delvis transparent spegel som släpper igenom de fotoner som bildar den utgående laserstrålen. Staven och blixtlamporna kyls noggrant (verkningsgraden är 3-5%) för att undvika termisk distorsion och termisk fokusering (staven fokuserar den utgående laserstrålen) av staven, vilket skulle försämra strålkvaliteten och samtidigt utsätta staven för sprickrisk. Kylningen

2 sker normalt genom att avjoniserat vatten cirkuleras i ett slutet system, som via en värmeväxlare är anslutet till ett externt kylsystem. Reflektor Nd-dopad stav av glas eller YAG Spegel Spegel Lampa Nd-dopad stav av Lampa Lampa Nd:YAG dual elliptic Figur 6-5 Olika resonatorkonstruktioner för Nd-lasern. I praktiken är det svårt att få en laser att fungera med endast två energinivåer. I Nd:YAGlasern används fyra energinivåer hos det aktiva ämnet neodym-jonen (Nd 3+ ). Genom tillförsel av energi i form av ljus, exciteras neodymjonerna till nivån E 4, som har mycket kort livslängd, dvs. jonerna förblir där bara en kort tid. Nivå E 4 deexciteras termiskt till nivå E 3, som har lång livslängd, så att många joner kan befinna sig i detta energitillstånd. Den underliggande nivån E 2, har återigen kort livslängd, därifrån återgår jonerna till grundnivån E 1, genom värmestrålning. På detta sätt åstadkommes en populationsinversion mellan nivå E 3 och E 2, varmed förutsättningarna för ljusförstärkning med motsvarande våglängd λ så att E 3 -E 2 = ΔE = hc/λ uppfylls. Resten av tillförd energi förloras som värme vilket förklarar varför en laser måste kylas kontinuerligt under drift. Laserns kvantverkningsgrad bestäms av kvoten η = (E 3 -E 2 ) / (E 4 -E 1 ), som kan bli så hög som 50%. Den elektriska verkningsgraden är dock endast några få procent, så det mesta av den tillförda energin måste kylas bort. E 3 E 4,1 E 3,2 E 2 E Grundtillstånd 1 1 Kvantverkningsgrad E 3,2 E 4,1 50% Figur 6-6 Optisk pumpad Nd-YAG laser. Kvantverkningsgraden är ca 50 %, men den totala elektriska verkningsgraden är endast 2 3 %.

3 Det material man använder för att dopa in jonerna i är vanligen glas eller YAG (Yttrium- Aluminium-Granat-kristall). Glasmaterialet kan göras i stora stycken och används då man vill ta ut stora energier i enstaka pulser. Då man vill ha ut stor medeleffekt eller hög strålkvalitet i stället väljer man den mer värmetåliga YAG-kristallen. En enkel Nd:YAG-laser består av en kristallstav av Yttrium-Aluminium Granat där en del av yttrium- eller aluminiumatomerna är utbytta mot (dopade med) grundämnet neodym, Nd. I kristallen är metallerna närvarande som joner, av formen Nd 3+ eller Al 3+ och Y 3+, men de aktiva jonerna i en Nd:YAG-laser är alltid Nd 3+ jonerna. Istället för enkristallina material har man utvecklat keramiska stavar, som består av hopsintrat, nanokristallint pulver av Nd:YAG. Sådana stavar presenterades först 2001 på LASER-mässan i München. Fördelen med sådana stavar istället för kristallina är att de är helt isotropa och uppvisar ingen dubbelbrytning. Lasersystemet kan användas i kontinuerlig mod om blixtlamporna är ständigt påslagna eller i pulsad mod om blixtlamporna pulseras ifrån strömkällan. I en blixtlamppumpad laser är pulstopp-effekten kring 5 kw och pulslängden mellan ms. Pulsfrekvensen är omkring 100 Hz och medeleffekten upp till 2 kw. Idag finns kontinuerliga lasrar med effekter på 6 kw. I vissa kontinuerligt pumpade lasrar med effekter upp till ca 200 W är det vanligt att man inför en Akusto-Optisk switch (AO-Q-switch) mellan speglarna som blockerar lasringen. När sedan switchen öppnas med en elektrisk signal, får man ut ljuset i en mycket kort högintensiv puls. Pulseffekten är av storleksordning kw men pulsens längd är endast ca 100 ns. Pulsrepetitionsfrekvensen, PRF kan röra sig upp till ca khz. Dessa lasrar används i huvudsak i märkningssystem. Vid höga medeleffekter används multipla stavar pga. att det blir dyrt att tillverka långa stavar med bra kvalitet (den övre gränsen för högkvalitativa stavar är idag 200 mm). Det finns tre olika konstruktionsprinciper med multipla stavar för högeffekts Nd:YAG laser enligt Figur 6-7. Bakre spegel a.) Främre spegel Laserstråle b.) c.) Laserstråle Figur 6-7 a) seriekopplad resonator, b) oscillator-förstärkare konstruktion, c) parallell fiberkoppling.

4 I det första alternativet a) kopplas stavarna i serie i en periodisk resonatoranordning. Strålkvaliteten kan hållas lika hög som från en ensam kavitet. Systemet producerar en hög medeleffekt men lägre toppeffekt än de andra systemen och används således för kontinuerligt arbetande högeffekts Nd:YAG lasrar (CW). För närvarande begränsas resonatorerna till 4-8 seriekopplade stavar pga. svårighet med linjering av resonatorerna (seriekoppling med önskvärd rakhet) och termisk fokusering vid längre resonatorer. I det andra alternativet b) finns en stav inne i resonatorn medan de andra fungerar som externa förstärkare. Laserstrålen sänds ett varv genom förstärkarna. Systemet är väl lämpat för applikationer som kräver pulsning med hög toppeffekt. I det tredje alternativet c) kopplas stavarna parallellt, vilket skapar ett mycket flexibelt system. Antingen kan höga toppeffekter erhållas om stavarna (kaviteterna) är aktiva samtidigt eller så kan en kontinuerlig uteffekt (CW) erhållas om stavarna är aktiva efter varandra. Tyvärr blir strålkvaliteten sämre än den individuella laserkällans. Effekten från Nd:YAG-lasern fokuseras in i en optisk fiber där laserns strålkvalitet avgör vilken minsta fiberdiameter som kan användas. I en modern Nd:YAG-laser kan flera fibrer vara tillgänglig för överföring av lasereffekten till olika arbetsstationer, se Figur 6-8 Figur 6-8 Nd:YAG-laser med 6 fiberutgångar (Trumpf Laser Division) Driftkostnaderna för lamppumpad Nd-YAG har tidigare dominerats av konsumtionen av blixtlampor. Blixtlamporna håller i genomsnitt ca 5 milj. blixtar Diod-pumpad Nd:YAG-laser I en modern typ av Nd:YAG-lasrar används inte längre lamp-pumpning, utan lamporna ersatts med laserdioder. Dioderna avger ljus med den våglängden, där Nd 3+ -jonerna har sin resonansabsorption. Genom detta kan man undvika att utsätta Nd:YAG-staven för höga termiska spänningar och samtidigt kan man höja den elektriska verkningsgraden med en tiopotens eller mera.

5 Relative Optical Density Nd:YAG Absorbtion R Relative Spectral Radience Flashlamp wasted energy Pump Spectral Emission Laser diode Wavelength ( µm ) Figur 6-9. Principen för diodpumpning. Energi tillförs endast i det smala spektralbandet R där Nd 3+ -jonerna har sin resonansabsorption. Sådana diodpumpade lasrar i mycket låga effektklasserna började dyka upp för ca 10 år sedan. Orsaken var att laserdioderna var mycket svåra att tillverka och därför extremt dyra. Utvecklingen av tillverkningsmetoderna för laserdioder och tekniken för att stapla dem i stackar som kan avge hundratals Watt kontinuerlig effekt per stack, se kapitel 6.2.5, har gjort att diodpumpning nu kan konkurrera med lamp-pumpning. Diodpumpning är fortfarande dyrare än lamp-pumpning, men diodernas långa livslängd (>10 x längre) och låga effektförbrukning (10% av lampornas effektförbrukning) gör dem mycket konkurrenskraftiga Laserstav, 2. Emitterad laserstråle, 3. Utgångsfönster, delvist genomsläppligt, 4. Diodarrayer, med integrerad vattenkylning, 5. Kollimeringsoptik för diodarrayens ljus, 6. Bakre spegel, 100% reflektiv, 7. Kylvattentillförsel, 8. Strömförsörjning, < 10 V, > 100 A, Figur 6-10 Den principiella uppbyggnaden för en diodpumpad Nd:YAG-laser. En modern diodpumpad Nd:YAG-laser har en elektrisk verkningsgrad på över 10%. En 4 kw diodpumpad Nd:YAG-laser har en strålkvalitet som tillåter att överföra strålen via en fiber med endast 0.4 mm i diameter.

6 För att erhålla ännu bättre verkningsgrad och strålkvalité. Man kan även integrera icke-linjära kristaller inuti resonatorn för att alstra synligt eller ultraviolett ljus med våglängderna 532 nm och 266 nm, se Figur Standard diode pumping Diode laser 0.80 µm High reflector 1.06 µm High transmission 0.80 µm Nd:YAG laser crystal Nonlinear crystal (optional) Output coupler 1.06 µm Laser Pump imaging lens High reflector 1.06 µm High transmission 0.80 µm Close coupled pumping Nd:YAG laser crystal Diode mode High reflector output coupler 1.06 µm Broad area diode laser 0.80 µm Laser mode Laser Figur Olika typer av diodpumpning Pumpningen med diodlaser som har en livslängd på > 10,000 tim och den kraftigt ökade elektriska verkningsgraden hos diodpumpade Nd-YAG har sammantaget lett till att priset och driftskostnaden för en 1 kw Nd-YAG är ungefär samma som för en 1,5 kw CO 2 -laser YB:YAG-disc laser Den s.k. skivlasern innehåller en tunn skiva, några tiondels mm tjock, av Yb:YAG. Den exciteras i den främre ytan av diodlasrar, se figur Figur Figur 6-12 Diod-pumpad Yb:YAG-disc laser (Trumpf Laser Division)

7 I disc-laserns kavitet absorberas ljuset från diodlasrarna nästan fullständigt och någon termisk distorsion förekommer inte, vilket medför en konstant strålkvalitet genom hela effektregistret. Flera disc-lasrar kan kopplas samman seriellt till större enheter, se Figur 6-13 där varje enhet ger ca 1 kw uteffekt. Figur 6-13 Två disc-lasrar seriekopplade Upp till 4 enheter på totalt 5 kw kan kopplas samman och den total elektriska verkningsgraden är över 10 % och med nära nog diffraktionsbegränsad strålkvalité som gör att den kan fokuseras i en fiber på endast 0,2 mm i diameter Ytterbium fiber-laser En fiber-laser är gjord av en ytterbium-dopad glasfiber med flerlagers ytbeläggning och avger en våglängd på 1,07 till 1,08 μm. Fiber-lasern pumpas av högeffekts multimode diodlasrar in till fibern genom dess bakre och främre ändar via Bragg gitter som också fungerar som speglar i en normal laserkavitet. se Figur 6-14 Figur 6-14 Principiell uppbyggnad av fiber-laser Konceptet medger en effektiv överföring av multimode-strålning från laserdioder in till en singelmode-strålande fiber-laser. Idag tillverkas fiber-lasrar i kilowatt-klass genom att

8 kombinera flera fibrer parallellt. På så sätt kan lasrar på upp till 20 kw med mycket hög strålkvalitet tillverkas. Figur 6-15 visar en 5 kw Yb-fiber-laser med dimensioner angivna i cm. Samma storlek gäller för modeller upp till 10 kw Figur 6-15 en 5 kw Yb-fiber-laser (IPG Photonics) Yb-fiber-lasern har många fördelar, bl a: Mycket hög diodlivslängd, beräknad till timmar eller mer än 11 års kontinuerlig drift Mycket hög verkningsgrad. Upp till 30 % elektrisk verkningsgrad medför lägre driftkostnader. Låga underhållskostnader eftersom den inte har några rörliga delar eller speglar som behöver linjeras och justeras. Kompakt utförande medför en mindre behov av utrymme Extremt hög strålkvalitet. En fiberdiameter på endast 0,3 mm kan användas vid en lasereffekt på 10 kw Hög effekts diodlasrar De första diodlasrarna konstruerades redan i början av 1960-talet. De var mycket enkla till sin uppbyggnad, då de består av p-n övergång, som vanliga dioder och transistorer är uppbyggda av. De första diodlasrarna krävde kylning ner till 77 K (flytande kväve) och kunde ge en uteffekt på några mw (milliwatt) i det infraröda. Först under 1980-talet utvecklades det diodlasrar som arbetade vid rumstemperatur och kunde emittera flera hundra mw. Dessa

9 lasrar arbetade ofta kring 1.5 µm våglängd, och användes mest för att snabbt utveckla telekommunikationen. Lasrar med kortare våglängd, µm utvecklades framför allt för datalagring och digital teknik. Principen för en heterojunction diodlaser visas i Figur n / n 5% Holes P Eg 0.3 ev d Reflector Г N or P Electrons N Index n Bandgap energy Figur Dubbel heterojunction diodlaser Den visar en propagerande ljusvåg inom ett skikt Γ av rekombinations-området, där elektroner och hål återförenas och avger energi som fotoner. Skiktets tjocklek är endast några mikrometer och dess bredd är några tiotals µm och dess längd är några hundratals µm. I Figur 6-17 visa uppbyggnaden av en AlGaAs/GaAs laserdiod, med ca 1 x 50 x 300 µm aktiv region som sänder ut nära infrarött ljus kring 1 µm våglängd. Effekten är några mw. Figur Uppbyggnaden av en AlGaAs/GaAs laserdiod Strålen från laserdioderna är mycket speciell: Den divergerar mycket kraftigt i ena riktningen, vinkelrätt mot det aktiva skiktets tjocklek, medan i breddled är divergensen mycket mindre. Detta gör att mycket speciella mikro-optik krävs för att kunna kollimera strålarna till mera hanterliga form och lägre divergens.

10 För att få ut hög effekt ur diodlasrar måste man lägga många små sådana i rad med varandra och stapla dem så att ett sk. stack kan byggas upp. Tekniken har utvecklats snabbt och under mitten av 1990-talet kunde man få ut mer än 100 W ur en stack. Men strålkvalitén var fortfarande mycket dålig, och fortsatt utveckling krävdes för att kunna integrera kollimeringsoptiken i ett sådant stack. Figur 6-18 visar principen för en diodlaser som emitterar ca 5 mw och det stegvisa uppbyggandet av en högeffekts diodlaser-array. p-doped + Ca. 10mm pn-transition 115 µm n-doped µm Figur a. Principen för en diodlaser som emitterar ca 5 mw. b. Högeffekts diodlasergrupp. Först tillverkas ett stort antal dioder i rad på ett enda chip. Här visas även strålens divergens. En sådan laserrad på 10 mm x 0.6 mm x 0.1 mm kan ha en uteffekt på ca 50 W. Nästa steg är att montera diodlasergruppen på ett kylblock av Cu., se Figur Solder Laser diode bar P npt(?) a.) Coolant P a b.) Figur a) Högeffekts diodlasergrupp med kylblock, effekt ca 50 W b). Kollimeringsoptik. Kylblocken med diodgrupper staplas ovanpå varandra till en stack Den färdiga stacken med kylkanaler kan emittera ca 500 W effekt., se Figur 6-20

11 Figur Stack med kylkanaler som kan emittera ca 500 W effekt. Höjd: ca 20 mm. Genom att optiskt kombinera ihop strålarna från flera stackar, kan man öka den totala effekten till flera kw. Man kan använda sig av både våglängd-sammankoppling och polarisationskoppling, se Figur a) b) Figur a) Våglängd-sammankoppling. b) Polarisationskoppling. En högeffekts diodlaser kan användas antingen med direktfokuserande optik eller via 1.5 mm fiberoptik, se Figur 6-22 Den innehåller tiotusentals enskilda dioder, alla riktade åt samma håll. Figur En 4 kw diodlaserhuvud, utan strömförsörjning och kylenhet.

12 6.2.6 CO 2 -laser I en CO 2 -laser driver man en urladdning genom en blandning av He, N 2 och CO 2. De olika energinivåerna som utnyttjas för laserverkan beror på vibrationer hos molekylerna. Tillförseln av energi sker genom kollisioner mellan elektroner och molekyler i gasblandningen. Koldioxid-molekylerna uppvisar ett mer komplicerat energinivådiagram än kvävemolekylerna, p g a att tre atomer är inblandade i molekylernas vibrationer, se Figur Den övre lasernivån i CO 2 blir därför ineffektivt besatt eftersom exciteringen kan ske till en mängd olika nivåer. I N 2 däremot sker en effektiv pumpning till en högre nivå som i stort sett är identisk med nivå E 4 hos CO 2 -molekylen. Genom kollision mellan N 2 och CO 2 kan energin föras över på ett effektivt sätt från kvävets nivå H till koldioxidens nivå E 4. Laserverkan fås mellan nivå E 3 och E 2. H Electronkollisioner Kollision N 2 -CO 2 E 4,1 E 3,2 Grund Tillstånd N 2 CO 2 Kvantverkningsgrad E h = 41% = 3,2 E 4,1 E 4 E 3 "Population inversion" 10.6 um E hf 2 Deexitation genom Heliumkollisioner E 1 Figur Energinivådiagram för urladdningspumpad CO 2 -laser. För att upprätthålla inversionen måste atomerna snabbt föras från nivå E 2 till grundtillståndet (relaxera). I medeleffekt CO 2 -lasrar ombesörjs detta genom kollisioner med heliumatomerna i gasblandningen. I högeffekts CO 2 -lasrar sker relaxationen ofta också genom en snabbt cirkulerande gas som för bort molekylerna från det aktiva området. Kvantverkningsgraden för en CO 2 -laser är 41 %. I kommersiella lasrar har man normalt ca 10 % totalverkningsgrad från elektrisk effekt till lasereffekt. Olika grundkonstruktioner för CO 2 -lasrar visas i Figur a Totalreflekterande spegel Elektrod Urladdningsfält Elektrod 50 W/m b) Gasflöde in 20 kv DC- generator Gasflöde ut Partiellt reflekterande spegel 500 W/m c) RF-generator MHz eller27 MHz 2 kv ~ 1 KW/m Figur Olika typer av CO 2 -lasrar. a) Långsamt axiellt gasflöde, axiell urladdning b) Snabbt axiellt gasflöde, axiell urladdnng. c) Snabbt axiellt gasflöde, RF-excitation

13 I en laserresonator kan man beräkna hur effekten fördelar sig i strålen. Dessa benämns Transversal Electromagnetic Modes, TEM mn där m och n är modens ordningstal. Ofta eftersträvar man den lägsta ordningens mod, TEM 00, eller grundmoden som den också kallas, vilken liknar en Gauss-kurva. För att undertrycka högre ordningens moder införs någon typ av radiell begränsning av strålen. Begränsningen kan t ex utgöras av en bländare. Man kan på så vis undvika att högre ordningens moder ger lasring. Dock ger aperturen en viss störning även på grundmoden. Moderna CO 2 -lasrar Utvecklingen i övrigt går mot allt större uteffekter med Fast-Axial-Flow principen. Idag finns RF-exciterade CO 2 -lasrar i 15 kw området, med TEM 01 (och TEM 00 vid reducerad effekt) och i 20 kw området med multimod kommersiellt tillgängliga. De största lasrarna är främst avsedda för svetsning och ytmodifiering. Även lasrar med Slow-Axial-Flow -principen utvecklas mot högre effekter och med bibehållen strålkvalitet. De modernaste CO 2 -lasrar med den lägsta förbrukningen av lasergas är de s.k. diffusionskylda och radiofrekvens- exciterade slab lasrarna. Principen visas i Figur Laserstråle, 2. Optik för strålformning, 3. Utgångsspegel, 4. Kylvatten ut, 5. Högfrekvent excitation, 6. Kylvatten in, 7. Bakre resonatorspegel, 8. Urladdning i lasergasen, 9. HF-Elektroder av koppar. Figur Principiella uppbyggnaden för den diffusionskylda CO 2 -lasern. Gasen befinner sig i spalten som är ca 10 mm mellan de vattenkylda kopparelektroderna, och kyls effektivt genom diffusion/värmeledning. Det behövs inga pumpar, gasen står stilla. Gasvolymen är på några liter. Lasern är utrustad med en gasreserv, innehållande färdigblandad lasergas som räcker för ett års drift (10 liter, 20 MPa). Gasen kan bytas ut med jämna mellanrum. Denna laser har den absolut lägsta gas- och effektförbrukningen och den bästa strålkvalitén. Den maximala uteffekten kan uppgå till 5 kw. I Figur 6-26 visas en principskiss för ytterligare en typ av CO 2 -laser nämligen tvärströmningslasern. Urladdningens riktning är x, gasen strömmar i riktning y och laserstrålen kommer ut i riktning z. Effekten är upp till 10 kw.

14 Laserstråle, 2. Tangential pump, 3. Gasflödets riktning, 4. Värmeväxlare, 5. Bakre spegel med integrerad effektmätare, 6. Vikningsspegel, 7. HF-elektroder, 8. Utkopplingsspegel, 9. Fönster som släpper ut strålen men behåller gasblandningen Figur Tvärströmnings CO 2 -laser med radiofrekvent excitering.

Figur 2. Emission av ljus i en p-n övergång i ett halvledar-material är grunden för diodlasertekniken.

Figur 2. Emission av ljus i en p-n övergång i ett halvledar-material är grunden för diodlasertekniken. Diodlasern- en laser i tiden av Hans Engström, Luleå tekniska universitet Diodlasrar används allmänt inom kommunikation, datorteknik (optisk lagring och läsning) och hemelektronik och bildar en av grundstenarna

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser Dan Flavin 2014-04-02 Föreläsning 6, Komponentfysik 2014 1 Komponentfysik

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Bild 1. Katharina Persson och Magnus Eriksson vid Duroc Engineering AB var värdar för Laserdagen som lockade 27 deltagare.

Bild 1. Katharina Persson och Magnus Eriksson vid Duroc Engineering AB var värdar för Laserdagen som lockade 27 deltagare. Laserdag hos Duroc i Luleå - Nya laserkällor och laserytbehandling i fokus av Hans Engström, Luleå tekniska universitet Det var Duroc Enginering AB i Luleå, som uteslutande arbetar med laserytbehandling,

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2012-08-27 Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat).

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). Apparaten består av en justerbar mekanisk fördelare med plats för en

Läs mer

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.]

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.] 530117 Materialfysik vt 2010 10. Materiens optiska egenskaper [Callister, etc.] 10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Ljus är en elektromagnetisk våg våglängd, våglängd, k vågtal, c hastighet, E

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning 1 BANDGAP 13--6 1. Inledning I denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

LEGO Energimätare. Att komma igång

LEGO Energimätare. Att komma igång LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29

Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29 Grunderna i SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29 Min resa genom Mpixel världen 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1 3 2MP Nanozoomer 4 Scanner 1,5GP Kamera20,5MP Kamera 3,6GP5 Iphone 8MP Serie1

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Fiberoptik. Redogörelsen. Förberedelser. Totalreflektion (Kap. 12, sid 206-207) Fiberoptik (Kap. 12, sid 208-210)

Fiberoptik. Redogörelsen. Förberedelser. Totalreflektion (Kap. 12, sid 206-207) Fiberoptik (Kap. 12, sid 208-210) Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Fiberoptik Optiska fibrer och komponenter för fiberoptisk kommunikation Fiberoptisk överföring av information har under de senaste årtiondena

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

Applikationer Hårborttagning, hudföryngring, rynkreducering, pigment terapi, vaskulär terapi, bröstlyft

Applikationer Hårborttagning, hudföryngring, rynkreducering, pigment terapi, vaskulär terapi, bröstlyft Teori SHR är en ny teknik för permanent hårborttagning som har en svepande framgång. Arbetsteorin är att värma dermis och att komma upp till en måltemperatur gradvis, vid den måltemperatur, skadar den

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Kvantfysik Delmoment i kursen Experimentell fysik TIF090 Marica Ericson marica.ericson@physics.gu.se Tel: 031 786 90 30 Innehåll Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Genomförande Utrustning Assistenter

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Tentamen Freagen en 1:e juni 2012, kl 08:00 12:00 Fysik el B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Tentamen

Läs mer

Föredrag av Tor Paulin för kursen seminarier på svenska 2009 LYSDIODER: TEKNOLOGI OCH FRAMTIDSUTSIKTER

Föredrag av Tor Paulin för kursen seminarier på svenska 2009 LYSDIODER: TEKNOLOGI OCH FRAMTIDSUTSIKTER Föredrag av Tor Paulin för kursen seminarier på svenska 2009 LYSDIODER: TEKNOLOGI OCH FRAMTIDSUTSIKTER Lysdiod eller kort LED (Light Emitting Diode) är en halvledarkomponent. Halvledare Ett material med

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2014:4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Skydd mot laser - en introduktion

Skydd mot laser - en introduktion November 2001 ISSN 1650-1942 Användarrapport Skydd mot laser - en introduktion Hans Kariis och Sören Svensson Sensorteknik 581 11 Linköping TOTALFÖRSVARETS FORSKNINGSINSTITUT Sensorteknik Box 1165 581

Läs mer

Arbete A1 Atomens spektrum

Arbete A1 Atomens spektrum Arbete A1 Atomens spektrum 1. INLEDNING I arbetet presenteras de elektroniska energitillstånden och spektret för den enklaste atomen, väteatomen. Väteatomens emissionsspektrum mäts med en gitterspektrometer

Läs mer

Polarisation en introduktion (för gymnasiet)

Polarisation en introduktion (för gymnasiet) Polarisation en introduktion 1 Polarisation en introduktion (för gymnasiet) 1 Ljusets polarisationsformer Låt oss för enkelhets skull studera en stråle med monokromatiskt ljus, dvs. ljus som bara innehåller

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

E. Göran Salerud Department Biomedical Engineering. Strålskyddslagen. Strålskyddslag SFS 1988:220 med ändringar t.o.m.

E. Göran Salerud Department Biomedical Engineering. Strålskyddslagen. Strålskyddslag SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. Lasersäkerhet E. Göran Salerud Department Biomedical Engineering Strålskyddslagen Strålskyddslag SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2000:1287 1 Syftet med denna lag är att människor, djur och miljö

Läs mer

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058. ningsskriften publicerad nummer TUö UvU

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058. ningsskriften publicerad nummer TUö UvU SVERIGE [B] (11)UTLÄGGNINGSSKRIFT 7711902-2 (19) S E (51) Internationell klass 2 G 0 1 T 1 / 0 2 / / G 0 1 T 7 / 1 2 (44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058 ningsskriften publicerad

Läs mer

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Moseleys Lag Pauliprincipen Det periodiska systemet Kemi på sidor Vad har vi lärt hittills? En elektron hör till ett skal med ett kvanttal n Varje skal har en specifik

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Lärare: Hans Starnberg Assistenter: Mikael Svedendahl Martin Wersäll Kurshemsida: Spektroskopi Studier av växelverkan

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

En ungersk forskargrupp såg möjligheterna att använda det polariserade laserljuset för en komplett biostimulerande behandling.

En ungersk forskargrupp såg möjligheterna att använda det polariserade laserljuset för en komplett biostimulerande behandling. Bioptrons forskning Den fascinerande forskningen har lett till att två olika grupper medicinska lasrar utvecklats. Högenergilasrarna omvandlar energin till värme och används inom kirurgin for att förånga

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Induktionsutrustning för värmebehandling och lödning

Induktionsutrustning för värmebehandling och lödning Induktionsutrustning för värmebehandling och lödning - 1 - Induktionsutrustning för medelfrekvens SEIT TSSS 25 kw, 40 kw, 50 kw Induktions generator med induktorhuvud på 2m slangpaket Ett eller två induktionshuvud.

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2014-08-20 Sal (1) Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in vilken sal som

Läs mer

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk fysik för F3

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk fysik för F3 Chalmers Institutionen för Teknisk Fysik Göran Wahnström Tentamen i FTF4 Termodynamik och statistisk fysik för F3 Tid och plats: Tisdag aug, kl 8.3-.3 i Väg och vatten -salar. Hjälpmedel: Physics Handbook,

Läs mer

AUTOMATISK LASERNIVÅ. Modell: ALL-100 www.nomenta.com

AUTOMATISK LASERNIVÅ. Modell: ALL-100 www.nomenta.com AUTOMATISK LASERNIVÅ Modell: ALL-100 www.nomenta.com SV Säkerhetsföreskrifter Underlåtenhet att följa instruktionerna nedan kan orsaka produkt- eller personskada. Läs och förstå alla instruktioner innan

Läs mer

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Information Innehåll: fasta tillståndets fysik med fokus på halvledarfysik. Dioder, solceller, transistorer... Lärare: Martin Leijnse (föreläsare,

Läs mer

Projektnr 40 30 120. Solcellsanläggning. Uppsala 2008-07-04. Kungsängsvägen 21 753 23 UPPSALA Tel: 018-13 97 00 Fax: 018-13 97 01

Projektnr 40 30 120. Solcellsanläggning. Uppsala 2008-07-04. Kungsängsvägen 21 753 23 UPPSALA Tel: 018-13 97 00 Fax: 018-13 97 01 1(5) Projektnr 40 30 120 Mark-Vatten-Miljöcentrum, MVM SYSTEMVALSUTREDNING Solcellsanläggning Uppsala 2008-07-04 Kungsängsvägen 21 753 23 UPPSALA Tel: 018-13 97 00 Fax: 018-13 97 01 Upprättad av: Leif

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 2 i Fysik A för Basåret Tisdagen den 10 april 2012 kl. 9.00-13.00 (Denna tentamen avser andra halvan av Fysik A, kap 2 och 7-9 i Heureka. Fysik A)

Läs mer

E-Light (Intense Pulse Light / IPL) och RF. Svensk gränssnitt Svensk kvalitet Svensk specifikation

E-Light (Intense Pulse Light / IPL) och RF. Svensk gränssnitt Svensk kvalitet Svensk specifikation E-Light (Intense Pulse Light / IPL) och RF Svensk gränssnitt Svensk kvalitet Svensk specifikation E-Light teknologin (IPL+RF) använder två energier istället för en - som betyder mer effektiva resultat

Läs mer

FysikaktuelltNR 4 NOV 2014

FysikaktuelltNR 4 NOV 2014 FysikaktuelltNR 4 NOV 2014 ISSN 0283-9148 Särtryck: Nobelpriset 2014 Kungliga Vetenskapsakademin beslutade den 7 oktober att tilldela 2014-års Nobelpris i Fysik till Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji

Läs mer

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd? Problem. Betrakta en elgitarr. Strängarna är 660 mm långa. Stämningen är E-A-d-g-b-e, det vill säga att strängen som ger tonen e-prim (330 Hz) ligger två oktav högre i frekvens än E-strängen. Alla strängar

Läs mer

Analysis of Structure, Composition and Growth of Semiconductor Nanowires by Transmission Electron Microscopy

Analysis of Structure, Composition and Growth of Semiconductor Nanowires by Transmission Electron Microscopy Analysis of Structure, Composition and Growth of Semiconductor Nanowires by Transmission Electron Microscopy Martin Ek POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING 2013 Polymer & Materials Chemistry Centre for Analysis

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Window+ Solskydd. Produktbeskrivning. Inledning. Window + Produktvarianter. Prestanda

Window+ Solskydd. Produktbeskrivning. Inledning. Window + Produktvarianter. Prestanda Inledning Window+ är en invändig solskyddslösning som erbjuder: minskar energiförbrukningen för värme och kyla; minskar toppeffektbehovet för kyla med minst 20% och minskar värmebehovet genom bättre U-värde

Läs mer

Mats Areskoug. Solceller. Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult.

Mats Areskoug. Solceller. Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult. Elevhandledning Experiment i miljöfysik Mats Areskoug Solceller Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult. Inledning Solceller ger elektrisk ström när solen lyser på dem. De består av specialbehandlade

Läs mer

bland annat på grund av den höga totalverkningsgrad

bland annat på grund av den höga totalverkningsgrad Powerformer till svenskt kraftvärmeverk Powerformer, en helt ny typ av generator som utvecklats av ABB, har valts för Eskilstunas nya kraftvärmeverk. Detta är den första kommersiella beställningen av en

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

AdHoc. Fiber Projj. Ljusgivare för fiberoptik. Detta dokument refererar till: Hårdvaru revision rev 1.0 2005-02-11 LjusDesign AB 2008-01-18

AdHoc. Fiber Projj. Ljusgivare för fiberoptik. Detta dokument refererar till: Hårdvaru revision rev 1.0 2005-02-11 LjusDesign AB 2008-01-18 AdHoc Fiber Projj Ljusgivare för fiberoptik Detta dokument refererar till: Hårdvaru revision rev 1.0 2005-02-11 LjusDesign AB 2008-01-18 Index Om manualen till AdHoc - Projj... 3 Vad är AdHoc... 4 Vad

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

Svetsdjup (mm) Fokuserad. laserstråle. Focuserad. Metallånga. laserstråle. Nyckelhål. Smältbad. Nyckelhål. Svetsdjup. Smält metall.

Svetsdjup (mm) Fokuserad. laserstråle. Focuserad. Metallånga. laserstråle. Nyckelhål. Smältbad. Nyckelhål. Svetsdjup. Smält metall. 4.4 Lasersvetsning 4.4.1 Principer Svetsning med högeffektlaser blir en allt vanligare svetsmetod framför allt inom bilindustrin och bland dess underleverantörer där ett flertal applikationer förekommer.

Läs mer

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039 Mälardalens Högskola Elektriska Kretsar En fördjupning gjord av Philip Åhagen Philip Åhagen 2009-12-03 Table of Contents Inledning... 3 Grundläggande ellära... 4 Spänning... 4 Ström... 4 Resistans... 4

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Partiell Skuggning i solpaneler

Partiell Skuggning i solpaneler Partiell Skuggning i solpaneler Amir Baranzahi Solar Lab Sweden 60222 Norrköping Introduktion Spänningen över en solcell av kristallint kisel är cirka 0,5V (vid belastning) och cirka 0,6V i tomgång. För

Läs mer

PROLAS-projektet Nr: 304-58-11

PROLAS-projektet Nr: 304-58-11 PROLAS-projektet Nr: 304-58-11 INTRODUKTION TILL LASERSVETSNING Sida 1 1. Inledning... 2 2. Utrustning... 3 2.1. Lasertyper... 3 2.2. Manipulator / robot... 4 3. Parametrar som påverkar svetsprocessen...

Läs mer

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω) FUKTIG LUFT Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft Normalt är ω 1 (ω 0.02) ω = m v /m a m = m a (1 + ω) Luftkonditionering, luftbehandling:

Läs mer

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor édric ano Uppsala 51199 010050693 Mätsystem F4Sys Pulsmätare med Isensor Sammanfattning Jag har valt att konstruera en pulsmätare som arbetar genom att utnyttja Iteknik. Då ett finger placeras på Isensorn

Läs mer

SOL TILL ELEKTRICITET

SOL TILL ELEKTRICITET SOL TILL ELEKTRICITET Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 26.1.2010 SAMMANFATTNING Det finns två olika sätt att omvandla solenergi till elektrisk energi, med photovoltaics

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar

Läs mer

Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar

Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar Dokumentrevision 1.0, januari 2011 Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar Installationsanvisning Börja här 1. Kontrollera att alla delar finns med i förpackningen. (1 sensor, 1 panel, 1 kontrollenhet

Läs mer

Fastighetsnätets uppbyggnad

Fastighetsnätets uppbyggnad Fastighetsnätets uppbyggnad Vi skall försöka förklara hur fibernätet ansluts till huset och ge exempel på hur man kan bygga sitt eget nät inomhus. OBSERVERA ATT BILDERNA GER EXEMPEL HUR DE OLIKA KOMPONENTERNA

Läs mer

Solcellspaneler för leksaksdrift

Solcellspaneler för leksaksdrift ***** Mera om Solcellspaneler för leksaksdrift Att finna lämpliga solceller eller solcellspaneler för leksaksdrift är inte lätt. Det är en rad egenskaper man måste beakta, t.ex. solcellens typ, spänning,

Läs mer

EXCEL 300 PLUS EXCEL 600 PLUS

EXCEL 300 PLUS EXCEL 600 PLUS EXCEL 300 PLUS EXCEL 600 PLUS 2007 PHOTAX AB (www.photax.se) Visico Excel är en serie fläktkylda, microprocessorstyrda studioblixtar, med hög kvalitét och mycket bra prestanda (Laddningstid under 1 s.

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:8 Utkom från trycket den 29 juli 1994 LASER

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:8 Utkom från trycket den 29 juli 1994 LASER ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1994:8 Utkom från trycket den 9 juli 1994 LASER Beslutad den 10 maj 1994 AFS 1994:8 LASER Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om laser samt

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Experiment 1: Strömning

Experiment 1: Strömning Wallenberg fysikpris 2014 Experimentell finaltävling Experiment 1: Strömning Bakgrund: En vätska som strömmar genom ett rör bromsas av rörets väggar. Vi förväntar oss att volymflödet genom röret skall

Läs mer

3.8. Halvledare. [Understanding Physics: 20.8-20.11] Den moderna fysikens grunder, Tom Sundius 2009 1

3.8. Halvledare. [Understanding Physics: 20.8-20.11] Den moderna fysikens grunder, Tom Sundius 2009 1 3.8. Halvledare [Understanding Physics: 20.8-20.11] Som framgår av fig. 20.27, kan energigapet i en halvledare uttryckas E g = E c E v, där E c är den lägsta energin i ledningsbandet och E v den högsta

Läs mer

LÖDDA PLATTAVÄRMEVÄXLAR

LÖDDA PLATTAVÄRMEVÄXLAR LÖDDA PLATTAVÄRMEVÄXLAR Modell BL14 BL20 BL26 Bredd [mm] 78 76 111 Höjd [mm] 206 310 310 Längd [mm] 9+2,3n 9+2,3n 10+2,36n Horisontell hamn avstånd [mm] 42 42 50 Vertikal hamn avstånd [mm] 172 282 250

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

Statisk elektricitet och elektrisk ström

Statisk elektricitet och elektrisk ström Statisk elektricitet och elektrisk ström 1 Elektricitet...2 Statisk elektricitet...2 Elektrisk ström...4 Seriekoppling...4 Parallellkoppling...5 Repetera kopplingar...6 Elektricitet Det finns två sorters

Läs mer

Fiberoptikkraftmätare Fiberoptikljuskälla

Fiberoptikkraftmätare Fiberoptikljuskälla FOM, FOS-850, FOS-1300, FOS-850/1300 Fiberoptikkraftmätare Fiberoptikljuskälla Anvisningar Inledning Denna Fiberoptikkraftmätare (FOM) mäter den optiska kraften i fiberoptikkablar. FOM anger eventuell

Läs mer

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3 Chalmers Institutionen för Teknisk Fysik Göran Wahnström Tentamen i FTF14 Termodynamik och statistisk mekanik för F3 Tid och plats: Tisdag 25 aug 215, kl 8.3-13.3 i V -salar. Hjälpmedel: Physics Handbook,

Läs mer

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 ISY/Fordonssystem Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 OBS: Endast vissa lösningar är kompletta Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics

Läs mer

PROJEKT PARKERINGSPLATS. www.visionxeurope.com

PROJEKT PARKERINGSPLATS. www.visionxeurope.com PROJEKT PARKERINGSPLATS Innehåll 1. Om Vision X 2. Vad kan Vision X 3. Vision X teknik 4. Vision X produkter 5. Uppdrag parkeringsplats 6. Projekt analys / ritningar 7. Beräkningar parkeringsplats 8. Lösning

Läs mer

OFP metoder. Inspecta Academy

OFP metoder. Inspecta Academy OFP metoder Inspecta Academy 1 Presentation av olika OFP-metoder Inspecta Sweden AB 2 Presentation av olika OFP-metoder 3 Vad är OFP? OFP - OFörstörande Provning Allmänt vedertagen förkortning Olika provningsmetoder

Läs mer

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring 1 Dataöverföring Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget. Ha en känsla för sambandet mellan bandbredd (Hz)

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Mätningar med avancerade metoder

Mätningar med avancerade metoder Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare

Läs mer

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA Översikt DEN MEST EKONOMISKA LÖSNINGEN FÖR BÅDE ON- OCH OFF-GRID Den perfekta lösningen för sommarhusägaren som vill ha varmvatten och/eller el året runt:

Läs mer