Vård, skola och omsorg -

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vård, skola och omsorg -"

Transkript

1 Vård, skola och omsorg - nedskärningar ett minne blott JOHAN FALL, ANDERS MORIN & FABIAN WALLEN 2001

2

3 Förord Denna rapport är en sammanställning av statistik och fakta kring utgifterna för vård, skola och omsorg. Debatten har hittills ofta varit lösryckt, eller anekdotisk, och mer sällan redovisat sakförhållanden ur ett övergripande perspektiv. De första åren under 1990-talet befann sig den svenska ekonomin i obalans på flera sätt. De offentliga utgifterna var ett bland flera problemområden. Efter den konsolideringsfas som följde, har det offentliga sparandet kommit i bättre ordning, och t.o.m. visat betydande överskott. Diskussionen har ofta kommit att handla om återställare. Presumtionen har då varit att de offentliga utgifterna inte minst till vård, skola och omsorg fortfarande är lägre än vid 1990-talets början. Arbetet med att ta fram rapporten har visat att det i många fall är svårt, eller till och med omöjligt, att reda ut begreppen och få en konsistent bild av hur stora resurser som satsas totalt och inom olika områden. Inte minst mot den bakgrunden känns det angeläget att redovisa vad vi hittills funnit. Åtskilligt finns kvar att analysera och fördjupa diskussionerna kring. Vården, skolan och omsorgen är viktiga områden för att vår välfärd ska kunna utvecklas. De på Svenskt Näringsliv som arbetat med rapporten är Johan Fall, Anders Morin och Fabian Wallen. Stefan Fölster Stockholm juli

4 1. Inledning och sammanfattning I den allmänna debatten kring storleken på offentlig sektor finns ett slags motsättning mellan å ena sidan krav på att återställa tidigare nedskärningar och å andra sidan en rad väl kända argument om svårigheterna med att upprätthålla höga skattefinansierade offentliga utgifter. Figuren nedan beskriver detta schematiskt. Föreliggande rapport går utanför denna traditionella motsättning och ställer frågan: Är det sant och relevant att ställa krav på återställare? Rapporten redovisar kostnadsutvecklingen för vård, skola och omsorg under 1990-talet. Redovisningen behandlar de olika områdena dels totalt, dels var för sig. På enstaka områden redovisas också mer ingående uppgifter, t.ex. kostnader per invånare. Kostnadsanalysen visar att de offentliga utgifterna till vård, skola och omsorg under slutet av 1990-talet nått högre nivåer än någonsin tidigare. Sett till enbart volymen ekonomiska resurser till dessa områden finns således inget fog för att kräva återställare. Detta utesluter inte att det finns betydande brister i kvalitet och omfattning på en rad områden inom vård, skola och omsorg. En förklaring kan vara förskjutna prioriteringar, t.ex. mellan lokal- resp. personalkostnader inom skolan eller läkemedels- resp. vårdplatskostnader inom sjukvården. Skillnaderna kan också vara stora mellan olika kommuner resp. län. Andra mer generella förklaringar kan vara brister i en rad avseenden vad Skatterna kan inte höjas, eftersom: Sverige har redan världens högsta skattetryck Den internationella skattekonkurrensen tilltar Tillväxten i ekonomin, och därmed basen för en god välfärd, försämras Är detta sant och relevant? Krav på återställare offentliga utgifter gäller effektivitet, resursfördelning och samordning. Denna rapport tar helhetsgrepp på frågan om resurser till vård, skola och omsorg. En strävan har varit att beskriva förhållandena kortfattat och övergripande. Åtskilliga områden, som inte berörs närmare i den här rapporten, lämpar sig väl för fördjupad analys. Bakomliggande orsaker till regionala skillnader, förskjutna prioriteringar inom och mellan delområden, samt utveckling och studier av kvalitetsmått är några exempel. Det är givetvis också angeläget att fördjupa arbetet med att stimulera till förbättringar. Svenskt Näringsliv fortsätter att jobba med dessa frågor. I denna rapport dras inte några längre slutsatser. Det kan emellertid konstateras att debatten inte har avtagit kring olika problem inom vård, skola och omsorg, trots högre utgifter än någonsin tidigare till dessa sektorer. Det är mot den bakgrunden inte troligt att förbättringar inom vård, skola och omsorg skapas mest effektivt genom fortsatt höjda generella statsbidrag till kommuner och landsting. Det är sannolikt viktigare att utveckla formerna för produktion, styrning och utvärdering bl.a. genom att ta fram och förbättra kvalitetsmått och kvalitetsredovisningar inom vård, skola och omsorg. Här har staten en viktig roll som pådrivare och som granskare. Det ska understrykas att Svenskt Näringsliv värderar en väl fungerande vård, skola och omsorg högt. Just därför är det angeläget, inte minst för oss, att forsätta identifiera problem, anvisa möjliga lösningar och utveckla möjligheterna för en (mer) företagsam välfärd. 4

5 2. Vård, skola och omsorg totalt De samlade kostnaderna för vård, skola och omsorg har analyserats och redovisats i rapporten Vård, skola och omsorg en gökunge i svensk ekonomi? (Industriförbundet, 2001). Statistikunderlaget 1 för åren före 1995 är ofullständigt, varför endast en referensobservation beräknats dessförinnan, avseende år Utgifterna för vård, skola och omsorg uppgick till ca 345 miljarder kr och hade då ökat med drygt 11 procent, eller 35 miljarder kr, sedan 1990, uttryckt i års priser. De totala utgifterna till vård, skola och omsorg kan relateras till även andra storheter än deras egen utveckling över tiden. I förhållande till BNP har andelen pendlat mellan 17 och 18 procent. Andelen var knappt en halv procentenhet lägre än I förhållande till totala offentliga utgifter har utvecklingen beskrivit en U-formad kurva, med botten år 1995 strax över 26 procent. Andelen var nästan 30 procent, vilket är knappt en halv procentenhet högre än Skattefinansierade kostnader för vård, skola och omsorg, löpande priser, miljoner kronor Skattefinansierade kostnader för vård, skola och omsorg, års priser, miljoner kronor Källa: SCB, Kommunförbundet, Socialstyrelsen, Skolverket, egna beräkningar. 5

6 3. Sjukvård Offentliga sjukvårdskostnader, löpande priser, miljoner kronor Offentliga sjukvårdskostnader, års priser, miljoner kronor Hälso- och sjukvården omfattar länsoch regionsjukvård, primärvård (t.ex. sjukhus och vårdcentraler) samt tandvård. På sjukvårdsområdet medger statistiken 2 redovisning tillbaka till 1980-talet, varför två referensobservationer tagits med från denna period. Kostnaderna utgjorde 133 miljarder kr 2000 och hade då ökat med 8 procent, eller cirka 10 miljarder kr, jämfört med 1990, uttryckt i års priser. Det är rimligt att kostnaderna för hälso- och sjukvård ökar i takt med befolkningstillväxten, bortsett från potentiella stordriftsfördelar samt den knappa förändringen i åldersstruktur. 3 Ett mer relevant mått på kostnadsutvecklingen är därför kostnad per invånare, som år 2000 beräknas vara ungefär kronor, vilket är 5 procent, eller lite drygt 700 kronor, högre än 1990, uttryckt i års priser Offentliga sjukvårdskostnader per invånare, års priser, kronor Källor: SCB och Socialstyrelsen. 6

7 4. Skola Skolan avser grundskola, gymnasieskola, komvux inklusive kunskapslyftet, samtliga i kommunal regi, samt särskola och övriga skolformer. 4 Tillgänglig statistik har inte medgivit analyser längre tillbaka än Kostnaderna för skolan var knappt 90 miljarder kr och hade då ökat med 18 procent, eller 16 miljarder kr, jämfört med 1991, uttryckt i års priser. Kostnaderna för skolan bör följa antalet elever, vilket det dock saknas relevant statistik för. En god approximation för kostnader per elev är att beräkna kostnader per invånare i 7-19 års ålder. Denna kostnad uppgick till lite drygt kr, vilket är en ökning med 12 procent, eller nästan kr, sedan 1991, uttryckt i års priser. Det kan noteras att antalet barn i åldersgrupperna 7-19 år var väsentligt fler (ca stycken) jämfört med 1991 (ca stycken). Skolkostnader, löpande priser, miljoner kronor Grundskola Gymnasium Skolkostnader, års priser, miljoner kronor Komvux Övrigt Grundskola Gymnasium Komvux Övrigt Skolkostnad per 7-19 åring, års priser, kronor Källa: Skolverket 7

8 5. Barnomsorg Skattefinansierade barnomsorgskostnader, löpande priser, miljoner kronor Skattefinansierade barnomsorgskostnader, års priser, miljoner kronor Barnomsorgen omfattar dagis och fritids (=skolbarnomsorg), verksamhet i kommunal resp. privat regi, föräldrakooperativ, dagmammor m.m. Förskoleklass (=sexårsverksamhet) ingår också (även om den i den officiella statistiken sedan överförts till skolverksamhet). Tillgänglig statistik har inte medgivit analyser längre tillbaka än 1990 och inte heller uppgifter för åren Kostnaderna för barnomsorgen var drygt 36 miljarder kr och hade då ökat med en knapp procent, eller 250 miljoner kr, jämfört med 1990, uttryckt i års priser. Kostnaderna för barnomsorg bör följa utvecklingen för antal barn i relevant ålder samt utnyttjandegraden av barnomsorgen. Sådan statistik saknas dock. En god approximation är kostnader per heltidsbarn och timme i kommunal barnomsorg. Kostnad per heltidsbarn och timme i kommunal förskola, fasta priser, index 1991= Källa: Skolverket 8

9 6. Övrig omsorg Äldreomsorgen omfattar i runda tal 60 miljarder kr. Omsorg för funktionshindrade kan beräknas till cirka 25 miljarder kr. Det har visat sig svårt att finna relevant statistik för att på djupet och över tiden göra närmare analyser av dessa områden. De viktigaste skälen till dessa svårigheter är att ansvarsfördelningen ändrats mellan landsting och kommuner, t.ex. vad avser Ädelreformen (se ovan) samt att kostnadsredovisningen växlat vad gäller gränsdragningar mellan äldreomsorg och omsorg för funktionshindrade. 9

10 Noter 1 Generellt är statistiken i rapporten justerad för att ge bästa möjliga jämförbarhet över tiden. Justeringarna omfattar bl.a. fastprisberäkning, konsolidering inom offentlig sektor (kommun/landsting/stat), avräkning för brukaravgifter, andra externa intäkter m.m. samt utfördelning av administrationskostnader. Huvud-principen har varit att inkludera all skattefinansierad konsumtion inom vård, skola och omsorg, medan privat finansiering (t.ex. dagis- eller andra avgifter) samt transfereringar (t.ex. pensioner eller socialbidrag) exkluderats. 2 Statistiken i detta avsnitt har justerats utöver vad som nämnts tidigare. Kostnaderna är nedjusterade med 1 procent av BNP för åren 1980, 1985, 1990 och 1991, med hänsyn till effekter fr.o.m av den s.k. Ädelreformen, vilken innebar att långvarig service och vård till äldre och handikappade överfördes från landstingen till kommunernas socialtjänst och därmed även från offentlig konsumtion till transfereringar till hushållen. Vidare är kostnaderna uppjusterade med 5 miljarder kr pga. att gemensamma kostnader inte fördelats ut dessa år. Uppgifterna för år och 2000 är preliminära och bygger på Socialstyrelsens beräkningar. 3 Under 1990-talet har den förändrade åldersstrukturen t.o.m. haft en reducerande effekt på ca 0,01 % avseende kostnaden per individ. Den ur vårdkostnadssynpunkt dyra ålderskategorin 75+ har förvisso vuxit under tidsperioden, men samtidigt har den ur vårdkostnadssynpunkt också relativt dyra kategorin år minskat och effekten av den senare utvecklingen överväger. 4 Kunskapslyftet infördes hösten. Övriga skolformer avser friskolor, landstingskommunala gymnasieskolor, landstingskommunal komvux, sameskolan, specialskolan, särskolan och särvux. Skolskjutskostnader har inkluderas. Förskoleklass (=sexårsverksamhet) ingår ej, utan redovisas i denna rapport tillsammans med barnomsorgen (även om den sedan i offentlig statistik överförts till skolverksamhet). 5 Huvudsaklig förklaring till skillnad mellan bruttokostnad och skattefinansierad dito på är brukaravgifterna, som under perioden uppgått till mellan 5 och 7 miljarder kr.

11 11

12 STORGATAN 19, STOCKHOLM, TELEFON

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014 1 (16) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2014. Uppgifter som redovisas är bland annat kostnader

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016 PM Förskole- och grundskolestatistik 1 (14) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2016. Uppgifter som

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år 1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 26 Procentuell volymförändring föregående år 5 EU OECD Prognos Procentuell volymförändring 4 3 2 1 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998

Läs mer

Dokumentdatum: Diarienummer: 2018:01477

Dokumentdatum: Diarienummer: 2018:01477 Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2017 Diarienummer: 2018:01477 Skolverket Rapport 1 (15) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Prisutvecklingen... 3 Totala kostnader för skolväsendet

Läs mer

Resursbehovsutveckling

Resursbehovsutveckling FS 213:6 213-1-17 FOKUS: STATISTIK Resursbehovsutveckling 212-222 Utvecklingen av resursbehoven redovisas för fyra verksamhetsområden: barnomsorg, grundskola, gymnasium samt äldreomsorg. Samtliga verksamheters

Läs mer

Välfärdstappet - Västernorrlands län

Välfärdstappet - Västernorrlands län Välfärdstappet - Västernorrlands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n

Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n Blekinge län Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Budgetförutsättningar Budgetdagen maj Annika Wallenskog, chefsekonom Niclas Johansson chef ekonomisk analys

Budgetförutsättningar Budgetdagen maj Annika Wallenskog, chefsekonom Niclas Johansson chef ekonomisk analys Budgetförutsättningar Budgetdagen maj 2019 Annika Wallenskog, chefsekonom Niclas Johansson chef ekonomisk analys Tillväxten bromsar in Procentuell ökning kalenderkorr värden Sverige 3 2,5 2,4 2,4 2 1,5

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n

Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n Västernorrlands län Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken

Läs mer

En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004

En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004 1 (19) En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2005 redovisa en bedömning

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n

Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n Uppsala län Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Kostnader för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning 2012

Kostnader för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning 2012 1 (16) Kostnader för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning 2012 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2012. Uppgifter som redovisas

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n

Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n Jämtländs län Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n

Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n Kronobergs län Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010 1 (19) Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2010. Uppgifter som redovisas är bland

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n

Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n Västmanland Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n

Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n Kalmar län Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Norrbottens län Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Friskolehistorik och friskolefakta

Friskolehistorik och friskolefakta Sida 1 (6) Friskolehistorik och friskolefakta Hur ser Friskolesverige egentligen ut? Den svenska friskolereformen beslutades för 25 år sedan. Trots att friskolor nu funnit i över 25 år så går debattens

Läs mer

Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL

Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL Det går bra nu! Kommunernas preliminära resultat före extraordinära poster Ekonomirapporten maj 2017 Faktisk och potentiell sysselsättning

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2009-02-20 Av: Viktor Andersson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Elever och personal i fritidshem hösten 2015

Elever och personal i fritidshem hösten 2015 1 (6) Elever och personal i fritidshem hösten 2015 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2015, dels

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n

Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Stockholms län Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006 Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2007 redovisa en bedömning

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n

Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n Värmlands län Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 1 (21) Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2009. Uppgifter som redovisas är bland

Läs mer

Elever och personal i fritidshem hösten 2014

Elever och personal i fritidshem hösten 2014 1 (7) Elever och personal i fritidshem hösten 2014 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2014, dels

Läs mer

9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg

9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg 9. Barnomsorg Tillgänglig statistik om barnomsorg När det gäller statistik om barnomsorg finns ett antal olika källor. SCB har från 1980 till 1986 genomfört enkätundersökningar på uppdrag av Socialdepartementet.

Läs mer

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr :721. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr :721. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret

Läs mer

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005 Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2006 redovisa en bedömning

Läs mer

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2 Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statistiken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av

Läs mer

Landstingens ekonomi och verksamhet

Landstingens ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2009 Landstingens ekonomi och verksamhet 9 Landstingens ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och de verksamheter som bedrivs i landstingen. I avsnittet

Läs mer

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg 1 (6) Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg barnomsorg, kostnad totalt för hemkommun Öppen förskola, kostnad totalt + öppen fritids, kostnad totalt + pedagogisk omsorg, kostnad

Läs mer

Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada

Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada RKA har under 2017 arbetat med en översyn av Koladas nyckeltal för hälso- och sjukvård med syfte att erbjuda en sammanhängande och genomtänkt uppsättning nyckeltal

Läs mer

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning Jämförelsetal för huvudmän. Del 2, 2002 Kostnader

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning Jämförelsetal för huvudmän. Del 2, 2002 Kostnader Barnomsorg, skola och vuxenutbildning Jämförelsetal för huvudmän Del 2, 2002 Kostnader 1 1. DET NATIONELLA UPPFÖLJNINGSSYSTEMET En förutsättning för utveckling av en verksamhet är att den följs upp och

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003

En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003 1 (17) En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2004 redovisa en bedömning

Läs mer

Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden

Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden TIMBRO Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden 11 mars 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden Nio av tio har under

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n

Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n Örebro län Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Barn och personal i fritidshem hösten 2010

Barn och personal i fritidshem hösten 2010 1 (6) Barn och personal i fritidshem hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av fritidshemmens utveckling när det gäller barn, personal och grupper 2010. Jämförelser görs framför allt med förhållandet

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Timrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012

Timrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012 Revisionsrapport KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Genomförande 2 5. Inledning 3 6. Jämförelsetal

Läs mer

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2014:119. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2014:119. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret

Läs mer

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 1 (10) Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal på fritidshemmen för läsåret 2016/17. Statistiken om fritidshem ingår i Sveriges

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Skåne län Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3 Sammanfattning Kommunerna ansvarar för en betydande del av samhällets välfärdstjänster genom att tillhandahålla olika typer av omsorg, socialtjänst, utbildning, kultur- och fritidsverksamheter med mera.

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Välfärdstappet Västra Götalands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken

Läs mer

Barn och personal i fritidshem hösten 2009

Barn och personal i fritidshem hösten 2009 1 (6) Barn och personal i fritidshem hösten 2009 I denna promemoria ges en översikt av fritidshemmens utveckling när det gäller barn, personal och grupper 2009. Jämförelser görs framför allt med förhållandet

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-12-14 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2016 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen

Läs mer

PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor

PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor 2017-09-21 PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor Sammanfattning I redovisningen nedan jämförs sjukfrånvaron inom hälso- och sjukvård, som drivs av landsting respektive privata aktörer samt utbildning

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Storstadsregionjämförelsen 2010 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18

Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18 Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (11) Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal i fritidshemmen för läsåret 2017/18.

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 2012-10-24 1. Inledning... 2 2. Resultat... 4 2.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 4 2.1.1 Barn och ungdomsvården... 4 2.1.2 Missbruks- och

Läs mer

Kommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2009 Kommunernas ekonomi och verksamhet 8 Kommunernas ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och verksamheten i de större verksamhetsområdena som bedrivs

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Sammanfattning. Utredningsuppdraget

Sammanfattning. Utredningsuppdraget Sammanfattning Utredningsuppdraget I verksamhet som är undantagen från mervärdesskatteplikt eller faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskattelagen (1994:200), ML, saknas som regel avdragsrätt

Läs mer

En bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002

En bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002 MISSIV 2003-07-04 Dnr: 2003:1168 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002 Skolverket skall enligt regleringsbrevet

Läs mer

Svenska folket om finansiering av välfärden

Svenska folket om finansiering av välfärden Svenska folket om finansiering av välfärden Rapport version 1 SKL: Per Sedigh Synovate: Arne Modig Marika Lindgren Åsbrink S-114952 2008-02-18 Synovate 2008 1 Om undersökningen Synovate har på uppdrag

Läs mer

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna) Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser I detta kapitel redogör Socialstyrelsen för kostnadsutvecklingen för hela den svenska vård- och omsorgssektorn under en tioårsperiod, 2003 2012, respektive en femårsperiod, 2008 2012.

Läs mer

Mariehamns kommun PM juni 2016

Mariehamns kommun PM juni 2016 www.pwc.se Mariehamns kommun PM juni 216 Sammanfattning Mariehamns kommuns verksamheter kännetecknas av: Nästan 4 procent lägre kostnad för grundskola per elev jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad.

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

Privat drift i kommunala verksamheter JANUARI 2011

Privat drift i kommunala verksamheter JANUARI 2011 Privat drift i kommunala verksamheter JANUARI 2011 Privat drift i kommunala verksamheter 1 Inledning Att olika företag och organisationer ges möjlighet att konkurrera med varandra är en förutsättning för

Läs mer

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Innehåll KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Vem ska man jämföra sig med?... 2 Egna resultat över tid... 2 Jämförelse med kommungrupp... 2 Jämförelse med standardkostnader... 4 Likhetsutsökta

Läs mer

Medborgarna och den offentliga sektorn

Medborgarna och den offentliga sektorn Medborgarna och den offentliga sektorn Lennart Nilsson Lennart.Nilsson@cefos.gu.se Svenska folkets åsikter om den offentliga sektorn i SOM-undersökningarna 1986 27 (procent) 7 6 5 4 37 39 Andel som motsätter

Läs mer

Totala kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2006

Totala kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2006 Utbildningsstatistik PM (Version 2) Korrigerade uppgifter i gymnasieskolan sidan 24, 27 och 28 samt diagram 13 2007-10-08 1 (36) Totala kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning

Läs mer

Utdrag: Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola

Utdrag: Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola Rapport 349 2010 Utdrag: Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 Beskrivande data Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Skolverkets rapport

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data

Läs mer

Cirkulärnr: 1997:214 Diarienr: 1997/3455 Handläggare: Sofia Larsson Ylva Winberg Sektion/Enhet: Skola och barnomsorg Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 1997:214 Diarienr: 1997/3455 Handläggare: Sofia Larsson Ylva Winberg Sektion/Enhet: Skola och barnomsorg Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 1997:214 Diarienr: 1997/3455 Handläggare: Sofia Larsson Ylva Winberg Sektion/Enhet: Skola och barnomsorg Datum: 1997-12-19 Mottagare: Barnomsorg Skolbarnsomsorg Grundskola Särskola Rubrik:

Läs mer

Övergångar till högskolestudier 2017

Övergångar till högskolestudier 2017 FS 18:4 18--18 FOKUS: STATISTIK Övergångar till högskolestudier 17 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker och olika årskullar

Läs mer

Ekonomisk uppföljning per den 30 oktober Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen

Ekonomisk uppföljning per den 30 oktober Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen Ekonomisk uppföljning per den 30 oktober Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen 2 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Det sammantagna resultatet till och med oktober i barn- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Framtidens högkostnadsskydd i vården (SOU 2012:2) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 21mars 2012

Framtidens högkostnadsskydd i vården (SOU 2012:2) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 21mars 2012 PM 2012:40 RV (Dnr 001-127/2012) Framtidens högkostnadsskydd i vården (SOU 2012:2) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 21mars 2012 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan

Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan Äldreminister Lena Hallengren 25 juni 2018 Socialdepartementet 1 Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan Regeringen redogör för sin syn på äldreomsorgen

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-09-21 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2015 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen

Läs mer

Hur möter vi välfärdens verkliga utmaningar nästa mandatperiod?

Hur möter vi välfärdens verkliga utmaningar nästa mandatperiod? Hur möter vi välfärdens verkliga utmaningar nästa mandatperiod? Välfärdens utmaningar: Ambitioner och prioriteringar Mikael Sandström Chefsekonom, TCO mikael.sandstrom@tco.se Trycket fortsätter! Demografisk

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 1 2 Sunne kommun Det här är en kortfattad information om hur kommunens ekonomi fungerar. zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zhar Sunne en bra ekonomi? zuppfyllde

Läs mer

Vi vill och vi behöver prioritera välfärden

Vi vill och vi behöver prioritera välfärden Vi vill och vi behöver prioritera välfärden Vård och omsorg av hög kvalitet kräver att välfärden prioriteras Finansieringsgapet uppgår till ca 90 miljarder kronor år 2026 Utmaningen större än bara pengarna

Läs mer

Sottunga kommun PM juni 2016

Sottunga kommun PM juni 2016 www.pwc.se Sottunga kommun PM juni 216 Sammanfattning Sottunga kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 7 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommunern. Sottunga

Läs mer

Sunds kommun PM juni 2016

Sunds kommun PM juni 2016 www.pwc.se Sunds kommun PM juni 216 Sammanfattning Sunds kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 2 procent högre kostnad per elev i grundskolan än genomsnittet för Ålands kommuner. Kostnaden för förskola

Läs mer

Barn och personal i förskolan hösten 2010

Barn och personal i förskolan hösten 2010 1 (7) Barn och personal i förskolan hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2010. Jämförelser görs framför allt med situationen

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-09-24 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2017 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Uppgifterna

Läs mer

Finströms kommun PM juni 2016

Finströms kommun PM juni 2016 www.pwc.se Finströms kommun PM juni 216 Sammanfattning Finströms kommuns verksamheter kännetecknas av: Låg kostnad hemtjänst per hushåll, men hög kostnad åldringshem per dygn. Lägre kostnad för förskola

Läs mer

Kassaflöde möjliga analyser. Presentation av Henrik Berggren Maj 2019

Kassaflöde möjliga analyser. Presentation av Henrik Berggren Maj 2019 Kassaflöde möjliga analyser Presentation av Henrik Berggren Maj 2019 Det finansiella sparandet har varit negativt i kommuner och regioner de senaste tio åren (förutom 2010), som en följd av de stora investeringarna.

Läs mer

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län November 2013 Innehåll Inledning... 2 Välfärdens verksamheter i kommuner och landsting... 3 Hur finansierar kommuner och landsting sin verksamhet?...

Läs mer

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010 Ekonomiska analyser Sammanfattande iakttagelser De totala utgifterna för hälso- och sjukvården uppgick 2009 till 313,7 miljarder kronor i 2010 års pris. Samma år uppgick socialtjänstens utgifter till 151,9

Läs mer

Sektionen för skola och barnomsorg. Skolstyrelsen/motsvarande Kommunens bidrag till fristående skolor

Sektionen för skola och barnomsorg. Skolstyrelsen/motsvarande Kommunens bidrag till fristående skolor Cirkulärnr: 1995:136 Diarienr: 1995/1955 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: friskolor Laina Kämpe Datum: 1995-06-30 Mottagare: Rubrik: Bilagor: SFS 1995:816 Sektionen för skola och barnomsorg Kommunstyrelsen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer