Minnesanteckningar från lantbruksgruppens möte i Åtvidaberg den 10 februari 2011

Transkript

1 Datum för mötet: Grupp: Lantbruk, Miljöskydd Sidan 1 av 2 Minnesanteckningar från lantbruksgruppens möte i Åtvidaberg den 10 februari 2011 Mötestid: kl Närvarande: Linnea Salbark, Åtvidaberg Jenny Gyllensvaan, Mjölby Kristina Lind, Kinda Viktoria Carlsson, Motala Charlotte Hallin Johansson, Ödeshög Michael Werthén, Linköping Carola Österberg, Linköping Ulrika Lundahl, Linköping Beatha Johansson, Mjölby Karin Thedéen, Länsstyrelsen Frida Halling, Vadstena Birgitta Wennerbo, Vadstena Ann-Sofie Vestin, Åtvidaberg Per Linnér, Åtvidaberg Marie Magnusson, Valdemarsvik Monica Welamsson, Norrköping Therése Karlsson, Norrköping Martina Gunnmo, Söderköping Jan Olofsson, Finspång Johannes Eskilsson, Jordbruksverket Helena Olsson, Jordbruksverket Sekreterare: Ann-Sofie Vestin, Åtvidaberg Projektet Tillsyn växtodlare med fokus på växtnäring Projektgruppen informerade om planering och utförande av tillsynsprojektet, se bilaga 1. Kristina tipsar om att Greppa Växtskyddet har bra broschyrer att beställa gratis eller ladda ner på sin hemsida (här). Jordbruksverkets tillsynsvägledning Johannes Eskilsson och Helena Olsson från jordbruksverket informerade om bestämmelser, tillsynsprojekt och tillsynsvägledning, se bilaga 2. Känsliga områden Vad gäller känsliga områden så gör jordbruksverket en översyn av utbredningen vart 4:e år i enlighet med vatten- och nitratdirektivet. Beslut om utbredning av de känsliga områdena är ännu inte fattat. En eventuell förändring av områdenas utbredning avgör om föreskrifterna kommer att skrivas om. Jordbruksverkets översyn år 2010 av känsliga områden enligt nitratdirektivet finns att ladda ner på jordbruksverkets hemsida (här). Flera nya bestämmelser Angående kvävemängd, högst 170 kg N via stallgödsel per ha och år. Johannes informerar om att fosformängden sannolikt begränsar den gödselmängd som kan spridas före kvävemängden. Störst risk är det med svingödsel. På enskilda fält kan man överstiga 170 kg N genom att anpassa spridningen på övriga fält så att 170 kg N per ha och år inte överstigs. För vägledning om normskördar finns statistik hos SCB (här). Frågor och svar Bilagt finns frågor med svar från jordbruksverket (Bilaga 3).

2 Datum för mötet: Grupp: Lantbruk, Miljöskydd Sidan 2 av 2 Jenny tipsar om att lokala LRF-ordföranden kan känna till och vara behjälpliga med information om eventuella tomma brunnar m.m. Övrigt - Michael informerade om pågående arbete om animaliska biprodukter, se bilaga 1. - Karin meddelade att Katharina Krusell är ny samordnare för MÖTA under Melicas föräldraledighet. - Per informerade om att den 25 maj kommer en handläggarträff med fokus på hälsoskydd hållas om hästgårdar och hästhållning. Nästa möte: 8 september 2011 i Mjölby kommun, preliminär tid 9-15 Bilagor 1. Växtnäringsprojekt och ABP presentation 2. Jordbruksverket presentation om bestämmelser, tillsynsprojekt och tillsynsvägledning 3. Frågor & svar jordbruksverkets svar på inspektörerna frågor

3 Tillsyn växtodlare med fokus på växtnäring Projektplan Tidsplan Utbildningsdag 9/3 Inspektioner Rapportering

4 Syfte Projektplan Att göra en insats genom tillsyn och information för att förbättra vattenkvaliteten. Miljömål Avgränsningar Ingen övergödning Växtodlare som ej haft tillsyn enligt MB och djurhållande gårdar med växtodling. Kan ev. köras parallellt med KEMIs projekt Projektplan Tidsplan Utbildningsdag Inspektioner Rapportering

5 Inrapportering 1/8 KEMI:s projekt Kommunernas inspektioner Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Kemi sammanställer och följer upp Sep Okt Nov Dec Projektgruppen sammanställer projektet Inrapportering 31/10 Projektplan Tidsplan Utbildningsdag Inspektioner Rapportering Upptaktsdagar Kommunernas inspektioner Upptaktsdag 10/2 MÖTAs projekt Tidsplan Utbildningsdag 9/3

6 Utbildningsdag 9/3 Markkartering Exempel på markkarta Rekommenderad gödsling utifrån P- och K-klass Stallgödsellagring Hur beräknas lagringsbehov enligt föreskrifterna? Räkneexempel Stukalagring Gödselspridning Exempel på växtodlingsplan (Data Växt, Stank) Exempel på växtnäringsbalans (Stank) Hur tolkar man dem? Spridning efter grödans behov Räkneexempel med hjälp av bilagor till föreskrifterna SJV:s riktlinjer Spridningsareal < 22 kg P/ha och år < 170 kg N/ha och år Räkneexempel Spridningstidpunkter Om Greppa Näringen Vilken rådgivning erbjuder vi? Anslutningen till Greppa Näringen Projektplan Tidsplan Utbildningsdag Brev + checklista Rapportering

7 Inspektioner Brev inför besök Ett förslag finns där även KEMI:s brev är inbakat Checklista + Underlag Administrativa uppgifter + information om verksamheten Lagring Spridning Övrigt Projektplan Tidsplan Utbildningsdag Inspektioner Rapportering

8 Rapportering Projektet rapporteras senast 31/10 Excel-fil Projektet rapporteras in genom att skicka in filen till: Projektgruppen sammanställer projektet. Projektplan Tidsplan Utbildningsdag Inspektioner Rapportering

9 Animaliska biprodukter Utredningsarbete sker i länet, Nkpg, Lkpg, Mjölby (inte på uppdrag av MÖTA) tillsyn, vägledning/instruktioner, abp

10 Vi har kontrollansvar för: nedgrävning av animaliska biprodukter utlämnade och transport av matavfall kompostering av matavfall när detta inte görs i en av Jordbruksverket godkänd komposteringsanläggning förvaring av animaliska biprodukter i primärproduktionen

11 förbränningsanläggningar som förbränner animaliska biprodukter i primärproduktionen användning av organiska gödslingsmedel, och befattning med naturgödsel i primärproduktionen.

12 Handläggarträff Åtvidaberg Vägledning från Jordbruksverket Bestämmelser inom växtnäringsområdet Tillsynsprojekt från 2009 Miljötillsyn av hästverksamheter Tillsyn av gödsling utifrån grödans behov Projekt om effektiv miljötillsyn Genomgång av frågor

13 Bestämmelser inom växtnäringsområdet Helena Olsson, Johannes Eskilsson, Växt- och miljöavdelningen

14 Vad regleras inom växtnäringsområdet? Bestämmelser om begränsning av mängden stallgödsel och andra organiska gödselmedel som får tillföras marken Spridningsbestämmelser när, var, hur? Bestämmelser om grön mark Bestämmelser om lagringskapacitet och utformning av lagringsutrymmet Bestämmelser om täckning av gödselbehållare Mats Pettersson

15 Känsliga områden

16 Flera nya bestämmelser -detta gäller 2011 Detta gäller inom nitratkänsliga områden Högst 170 kg kväve via stallgödsel per hektar och år Högst 60 kg lättillgängligt kväve till höstoljeväxter och högst 40 kg inför annan höstsådd gröda Beräkna och dokumentera gödslingsbehovet Längre period stängd för gödselspridning Nya spridningsbestämmelser för hösten Observera, inga undantag för små företag Bo Nordin

17 Forts. nya bestämmelser Gäller inom nitratkänsliga områden Krav på att lämna 2 meters skyddsavstånd till vatten vid gödselspridning Förbud att sprida gödsel på lutande mark som gränsar till vatten Beräkning och dokumentation av lagringsvolym Gäller i hela Sverige Inte längre krav på stallgödselavtal Bo Nordin

18 Spridningstidpunkter i E-län mineralgödselkväve mineralgödsel innehållande urea stallgödsel och andra organiska gödselmedel fasta gödselslag (undantag fjäderfägödsel) Övriga känsliga områden aug sep okt nov dec jan feb 1 okt-31 okt är det tillåtet att sprida fasta gödselslag både i växande gröda och på obevuxen mark. Fastgödsel från fjäderfä får dock inte spridas på obevuxen mark. mineralgödsel innehållande urea stallgödsel och andra organiska gödselmedel Spridningsförbud Vid spridning på obevuxen mark, nedbrukning inom fyra timmar Spridning till växande gröda (undantaget fånggröda) eller inför höstsådd. Vid spridning på obevuxen mark, nedbrukning inom 12 timmar Övriga landet (dvs. utanför de känsliga områdena) aug sep okt nov dec jan feb Vid spridning på obevuxen mark, nedbrukning inom fyra timmar Vid spridning, nedbrukning inom 12 timmar

19 Gödsel och miljö Jordbruksverkets vägledningsmaterial för lagring och spridning av gödsel

20 Tillsynsprojekt / arbetsgrupper 2009 Miljötillsyn av hästverksamheter Miljötillsyn om gödsling utifrån grödans behov

21 Tillsyn av hästverksamheter Anledning till arbetsgruppen Svårt att utöva miljötillsyn kommuner Föreskrifter reglerar bara jordbruk Resultat Riskvärderingsmall för näringsläckage från hästhållare Utgår från allmänna hänsynsreglerna för att kunna användas oavsett verksamhetens inriktning

22 Tillsyn av hästverksamheter Exempel från Risker vid lagring av gödsel: Nej Ja [1] Finns lagringsutrymme för gödsel? Om Nej: o [1.1] Antal hästar totalt hur stor gödselmängd lagras? o [1.2] Avstånd och läge i förhållande till sjö/vattendrag/dricksvattentäkt/bru nn? o [1.3] Hur ser lagret ut (gödsellagrets utformning)? o [1.4] Samlas gödseln upp i djupströbädd eller liknande? [1] Med ett lagringsutrymme menas här ett utrymme som kan lagra en volym och som är avsedd för gödselförvaring. Även ett lagringsutrymme kan ha brister och behöva inspekteras. En gödselhög på ett fält är inget lagringsutrymme utan på sin höjd en lagringsplats. [1.1] Ett generellt värde saknas [1.2] Ett generellt värde saknas [1.3] Oavsett om lagringsutrymme finns eller inte så måste gödseln hamna någonstans. Se fråga [3] om det är så att lagringen sker i fält - stukalagring. [1.4] En djupströbädd eller kompost med hästgödsel som håller en vattenhalt av högst 75% leder till mycket små mängder utlakat kväve. I dessa fall sker kväveförlusten huvudsakligen som ammoniak. Se JTI rapport 280, 2001 Miljöanpassad hantering av hästgödsel.

23 Tillsyn av hästverksamheter Färdig mall Behöver layout Tänkt att kompletteras m informationsblad för hästägare Uppdatering av mall framöver?

24 Tillsyn av kvävegödsling utifrån grödans behov Anledning till arbetsgrupp Svårt att utöva miljötillsyn kommuner Ett område där tillsyn verkade saknas Resultat Vägledningsblad Förtydliganden och hänvisning till lämpliga referenser

25 Tillsyn av kvävegödsling utifrån grödans behov Ett utkast färdigt Behov av layout Komplettering av en uppdaterad växtodlingsplan Framöver -

26 Effektiv miljötillsyn och egenkontroll - för att minska växtnäringsförlusterna Helena Olsson Johannes Eskilsson Mona Strandmark, Växt- och miljöavdelningen

27 Effektiv miljötillsyn och egenkontroll - ett verktyg för att minska växtnäringsförlusterna Analysera och genomföra särskilda insatser för att stärka och effektivisera tillsynen och jordbruksföretagens egenkontroll i syfte att minska växtnäringsförlusterna I samråd med berörda myndigheter, kommuner och organisationer I första hand i Götaland och Svealand Medel från havsmiljöanslaget Redovisning senast 30 september 2012

28 Preliminär plan 2011 Mars, Okt/nov, 2012 uppstartsträff utb. för lst och kommuner Träffar i projektgrupp, framtagande av infomaterial etc. Januari, informations kampanj 15 juni, redov. av genomförande till SJV Feb-maj, Tillsynskampanj 30 Sep 2012, redov. av uppdrag Uppstartsmöte 23 mars 2011 Projektgrupp och referensgrupp tar fram material och planerar kampanjen Utbildning för länsstyrelser och kommuner Tillsynskampanj feb-maj 2012

29 Kontakt: Helena Olsson Telefonnummer:

30 Lagstiftning runt lagring i stuka. Gödsellagring i stuka (tillfällig och kompostering) regleras inte i lagstiftningen, men omfattas av allmänna råd. Tillsynsmyndigheterna tolkar mycket olika. Varför har inte tydligare regler för stuka införts? Vilka råd vill SJV ge angående bedömning om en stuka är ok eller inte? Finns några råd för att främja en rättvis bedömning och effektiv tillsyn? Anledningen till brist på tydliga regler är att miljörisken/läckaget från stukor är väldigt osäker. Organiskt material i en hög läcker oftast inte några stora mängder via marken, snarare via luften (ammoniakavgång, kväveoxider, metan etc). Det finns inte bra fog för att sätta generella krav eller förbud för stukalagring. Vid lagring i stuka så är det verksamhetsutövarens ansvar att utläggningen inte orsakar näringsläckage som skadar människors hälsa eller miljö. Som hjälp att vidta åtgärder finns jordbruksverkets allmänna råd. Följer Vu dessa så ser jordbruksverket inte några problem med stukalagringen. Vad har SJV för syn på utläggning av stallgödsel i stuka (oftast djupströgödsel) under senvintern när marken bär, vilket många lantbrukare vill? Hur hanteras de verksamheter där erforderlig lagringskapacitet finns, men inte används fullt ut? Tex att djupströgödsel läggs ut på senvintern av praktiska skäl istället för att läggas på platta och senare flyttas till fält. Hur kan vi komma åt dessa och är det nödvändigt att göra det? Frågan är om det inte är bättre med utläggning under senvinter jämfört med sönderkörning av vägar under våren. Det är svårt att säga bestämt vad som är bäst, eftersom det troligtvis skiljer sig mycket åt från fall till fall. Jag tror det är svårt att komma åt dessa lantbrukare i den meningen att man förbjuder utläggning av stuka, med motiveringen att lagringsytorna måste användas. Det är troligtvis inte heller nödvändigt. Återigen så ser vi inte några större problem med stukalagringen så länge som man följer de allmänna råden. Är marken frusen så ställer det ju något större krav på val av plats, eftersom risken för eventuell ytavrinning är något större än vid upptinad mark. Kravet på lagringskapacitet finns men är inte så preciserat att man under alla omständigheter måste lagra gödseln där. Det är fortfarande tillåtet att lägga gödsel i stuka. Omfattningen av 19a, 19b och 20. I 19a preciseras att den avser stallgödsel, vilket betyder att tex slam och mineralgödsel inte omfattas. 19b och 20 omfattar alla typer av gödselmedel. Enligt tab 10 verkar det dock som att 19b omfattar enbart stallgödsel. Hur är det tänkt att slam, biogödsel mm samt även mineralgödsel ska hanteras vad gäller kvävetillförsel? Lättillgängligt kväve finns i alla gödselslag. Om det bara refereras till lättillgängligt kväve så ingår slam, biogödsel, mineralgödsel mm. Det lättillgängliga kvävet i mineralgödsel är lättare att räkna på än det lättillgängliga kvävet i organiska gödselmedel, därav tabell 10. Allt kväve i mineralgödsel är lättillgängligt. När det är preciserat stallgödsel, så ingår bara stallgödsel så därför gäller följande: 19 a gäller bara stallgödsel, 19b och 20 gäller alla gödselmedel. Hur anser SJV att tillsynsmyndigheten ska granska en växtodlingsplan? Det som är lagstiftat är att man i beräkningen av gödslingsbehovet har tagit hänsyn till stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, eventuell mulljord och tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel. Grundförutsättningen är ju att

31 lantbrukaren även har en förväntad skörd, dvs ett förväntat kvävebehov som sedan ska justeras utifrån ovanstående punkter. Det är lantbrukaren som ska motivera varför denne har angett ett visst kvävebehov. Tillsynsmyndighetens uppgift blir därför mer att se om planen finns eller inte (dvs om man uppfyller kravet på något annat sätt). Hur ser SJV på lagringen av stallgödsel om man har under 10 resp 2 de (icke känsligt resp känsligt område)? Det omfattas av de allmänna råden men i praktiken kan det vara svårt att ställa krav. Ofta läggs gödseln i en hög bakom stallet, med eller utan platta, och det är inte säkert att gödsel sprids/lämnas bort varje år. Hur kan VU visa att mark och vatten inte tar skada i praktiken? Här är det snarlikt stukalagring som gäller. Om det inte finns ett generellt förbud eller regel som beskriver hur lagringen ska se ut, så blir det verksamhetsutövaren som ska förklara vilka försiktighetsåtgärder som har vidtagits. Anledningen till att det inte finns generella regler är troligtvis att miljövinsten inte bedömts som tillräckligt stor i förhållande till kostnaden. Liksom alla generella regler så slår de brett och träffar inte alltid rätt. Detta får man ha med sig när det gäller bedömningen. För en verksamhet inom känsligt område (med <10 de) behövs ingen motivering för att kräva lagringskapacitet, men utanför känsligt område så blir det en mer individuell granskning. Hur ser SJV på MSA och åtal mfl påföljder? Finns det någon statistik på hur vanligt det är och vilken paragraf som är vanligast att den inte uppfylls? Anser SJV att de påföljder som finns är i lagom omfattning? Jordbruksverket har endast tillgång till statistik för tvärvillkorsbrott, men ingen koppling till hur många av dem som gått till åtal, respektive miljösanktionsavgifter. Det vore mycket intressant att se vilka brott som är vanligast, men det förutsätter också att alla uppgifter kontrolleras (är brottet vanligt eller är det inspektion av denna paragraf som är vanlig?). Som exempel så är bristande lagringskapacitet det vanligaste tvärvillkorsbrottet, men det kanske beror på att kontrollen är relativt enkel att genomföra. Vilken av metoderna för bestämning av N respektive P lämpar sig bäst i olika situationer (schabloner, beräkningar, analyser)? Ett vanligt villkor i tillstånd är att gödselanalys för N och P ska göras årligen. Kan dessa resultat för N-tot och P-tot ersätta schabloner eller balansberäkning? Enligt Gödsel och miljö verkar det tveksamt utom för lättillgängligt N. Generellt sett är schabloner att föredra i alla lägen, när det gäller fosfor så är balansberäkning även användbart och analyser en sista utväg i komplicerade djurhållningssystem (gödsel blandas från flera djurkategorier etc.). Kväveanalyser är endast användbart när det gäller lättillgängligt kväve. Det är inte godtagbart för 170 kgn/ha regeln. Svar (röd text) lämnat av Johannes Eskilsson, Jordbruksverket inför handläggarträff i MÖTA, Miljösamverkan Östergötland, Åtvidaberg den 10 februari johannes.eskilsson@jordbruksverket.se tel: