Konsekvensutredning. Dnr / (17)
|
|
- Niklas Lundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(17) Dnr /12 Växt- och miljöavdelningen Mona Strandmark Tfn: E-post: Konsekvensutredning Sammanfattning Vart fjärde år ska en översyn av känsliga områden göras enligt nitratdirektivet 1. Sverige har gjort en sådan översyn och regeringen har lämnat en rapport till Europeiska kommissionen över vilka områden i Sverige som ska tillhöra känsliga områden. För de känsliga områdena ska det finnas åtgärdsprogram med försiktighetsåtgärder för att minimera risken för växtnäringsförluster från jordbruket. De känsliga områdenas utbredning blir i stora delar desamma jämfört med de som tidigare gällt men med vissa tillägg och borttag av områden (se karta, bilaga 1). Förslaget innebär i stort att de bestämmelser som idag gäller i de känsliga områdena även ska gälla tillkommande känsliga områden. Eftersom de tillkommande områdena i stor utsträckning ligger i geografisk anslutning till de nuvarande har det av flera skäl varit ändamålsenligt att hantera på detta sätt. Föreskrifterna planeras att träda ikraft den 1 januari För att jordbrukarna i de nya känsliga områdena ska få tid till att anpassa sin verksamhet till de nya bestämmelserna föreslås övergångsbestämmelser. Ändringarna i föreskrifterna innebär en ökad kostnad för jordbruksföretagen i de områden som tillkommer som känsliga områden. Den ökade kostnaden beror framförallt på ett mer detaljerat regelverk samt ökade administrativa kostnader. Kostnaderna för jordbruket i och med ändrade förutsättningar för spridning har beräknats till ca kr per år. De administrativa kostnaderna har beräknats öka med ca 1 miljon kr per år. I samband med denna översyn av föreskrifterna görs även några andra ändringar. Det gäller framförallt att ta bort vissa bestämmelser som gällt under en övergångsperiod och som upphör att gälla från och med 1 januari Vi gör även justeringar för att öka tydligheten i bestämmelserna. 1 Rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se
2 Jordbruksverket Dnr /12 2(17) 1. Problemet Åtgärdsprogram för nya känsliga områden Sverige har genom sitt medlemskap i EU ett åtagande att införliva nitratdirektivet på ett korrekt sätt i svensk lagstiftning. Denna föreskriftsändring är en följd av att Sverige sett över de områden i Sverige som ska vara s.k. känsliga områden. Dessa områden finns angivna i förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket. I Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring preciseras vilka bestämmelser som gäller vid hantering av gödselmedel, såsom lagring och spridning. Om inte dessa ändringar görs uppfyller inte Sverige åtagandena som följer av EUmedlemsskapet. Djurtäthetsbestämmelser Sedan 2004 har i huvudsak gällt att högst 22 kg totalfosfor/ha får tillföras marken. Denna bestämmelse ersatte de tidigare bestämmelserna om att ha en balans mellan antalet djur och tillgänglig spridningsareal, de så kallade djurtäthetsbestämmelserna. Vid införandet beslutades vissa regler, som gäller till och med den 31 december 2012, som ger förutsättningar för jordbrukare att fortsätta att räkna enligt de tidigare djurtäthetsbestämmelserna. Djurtäthetsbestämmelserna har därför gällt parallellt med bestämmelsen om högst 22 kg totalfosfor/ha. Från och med den 1 januari 2013 blir bestämmelserna inaktuella. Fosforutsöndring från djurslag För grisar har det genom ändrad utfodring med bl.a. användning av foder med tillsats av fytas tagits fram nya schablonvärden som bättre representerar ett medelvärde för den fosforutsöndring som grisarna står för. Föreskrifterna föreslår vi därför ändras på denna punkt. Förtydliganden I samband med denna översyn av föreskriften gör vi även några mindre justeringar för att öka tydligheten i bestämmelserna. Detta görs i 18 och Alternativa lösningar Åtgärdsprogram för nya känsliga områden Den lagstiftning som ligger till grund för Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring är bl.a. det så kallade nitratdirektivet 2. Direktivet verkar för att minska eller förhindra ytterligare vattenförorening som orsakas av nitrater som kommer från jordbruket. 2 Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket.
3 Jordbruksverket Dnr /12 3(17) Den ändring som görs nu är en följd av medlemskapet i EU. Enligt nitratdirektivet framgår det att vissa åtgärder ska vara obligatoriska i de områden om medlemsländerna pekat ut som känsliga områden. Att inte göra någon ändring i föreskrifterna, s.k. nollalternativ, skulle innebära att Sverige gör sig skyldig till fördragsbrott. Enligt nitratdirektivet kan medlemsländerna ha olika åtgärdsprogram för de känsliga områdena. Det har vi i Sverige. I Skåne, Hallands län och Blekinge län samt i kustområdena har vi t.ex. ett mer omfattande åtgärdsprogram (föreskrifter) än i övriga känsliga områden. Ett alternativ skulle därför kunna vara att utforma ytterligare en variant av åtgärdsprogram för de områden som nu tillkommer det känsliga området. Vi har dock valt bort detta alternativ, främst av två skäl. Dels för att de tillkommande områdena i stor utsträckning geografiskt ligger i anslutning till det nuvarande känsliga området. Det kan därför vara svårt att motivera varför andra bestämmelser ska gälla för dessa områden gentemot de som gäller för nuvarande känsligt område i grannförsamlingen. Dels utgör ett alltför uppdelat regelverk ytterligare gränser och datum att hålla reda på, vilket ökar risken för att göra fel både hos jordbrukare som hos myndigheter. Jordbruksverket föreslår därför att bestämmelserna i de tillkommande känsliga områdena ska vara desamma som de bestämmelser som idag tillämpas i de känsliga områdena i Västra Götaland och Östergötlands inland samt i känsliga områden kring Mälaren och Hjälmaren. Andra ändringar som görs i samband med denna översyn av föreskrifterna Djurtäthetsbestämmelser I förslaget till ändrad föreskrift redovisas vilka ändringar i 10, 11, 12 och 17 samt bilaga 5 som vi föreslår ska göras med anledning av att djurtäthetsbestämmelserna upphör. Jordbruksverket ser ingen anledning till att förlänga övergångsperioden för djurtäthetsbestämmelserna. Om bestämmelserna inte ändras så blir bestämmelserna inaktuella från och med den 1 januari Det leder till otydligheter i föreskriften vilket vi anser är ett sämre alternativ än det förslag som förordas. Fosforutsöndring från djurslag I och med att det tagits fram nya schablonvärden som bättre representerar utsöndringen av fosfor från olika inriktningar inom gris bör schablonvärdena i föreskriftens bilaga 8 revideras. Nollalternativet till detta är att inte göra en revidering vilket vi ser som ett sämre alternativ då schablonvärden i och med det stämmer sämre överens med det fosforinnehåll som gödsel inom svinuppfödning i dagsläget har.
4 Jordbruksverket Dnr /12 4(17) Förtydliganden Dessa ändringar görs för att öka tydligheten i föreskrifterna. Bestämmelsernas innebörd avser vi inte att ändra i. Konsekvensen av ändringarna bedöms bli att bestämmelserna blir lättare att förstå. Nollalternativet är att inte göra dessa ändringar, vilket vi anser är ett sämre alternativ. 18 Mark som får räknas in i spridningsareal Vi har fått indikationer på att nuvarande lydelse för hur betesmark får räknas in i spridningsarealen kan leda till olika tolkningar. Jordbruksverket föreslår därför en ändring, se föreskriftsförslag för 18. Ändringen av texten förtydligar att betesmark kan vara en andel av spridningsarealen. Hur stor denna andel är beror på hur mycket av djurens totala foderbehov (foderstat) som utgörs av betet på betesmarken. Till exempel, om betets andel av djurens årliga foderstat motsvarar 20 %, så får 20 % av spridningsarealen utgöras av bete. Detta är inte ett nytt sätt att se på betesmarken och spridningsarealen, utan är detsamma som funnits med i föreskriften förut och som även beskrivs i Jordbruksverkets vägledningsmaterial Gödsel och miljö Vilken stubb som får räknas som höst eller vinterbevuxen Den nuvarande lydelsen av 31 är: Även åkermark som är obearbetad efter spannmåls och oljeväxtodling får räknas som höst eller vinterbevuxen, men bara om marken är obearbetad från axgång i spannmålsodling respektive från blomning i oljeväxtodling. Vi har bedömt att bisatsen är övertydlig och att den inte bidrar till något tydliggörande om vad som gäller för att kunna räkna stubb som vinter- eller höstbevuxen mark. Vi föreslår därför att denna bisats tas bort. 3. Berörda Jordbrukare i de nya känsliga områdena Jordbrukare verksamma i de områden som utpekats som nya känsliga områden kommer att bli berörda på så sätt att det blir fler preciserade bestämmelser att förhålla sig till. I de tillkommande områdena är det ca djurföretag som berörs, av dem har ca hälften 2-10 djurenheter. Ca 185 st har en djurhållning som 3 Gödsel och Miljö 2011, sid 77-78
5 Jordbruksverket Dnr /12 5(17) omfattar fler än 100 djurenheter. Totalt antal företag som tillkommer genom de nya känsliga områdena är ca st 4. Arealen spannmål som påverkas av den nya indelningen av känsliga områden, uppdelat på respektive produktionsområden visas i tabell 1 nedan. Tabell 1. Fördelning av spannmål respektive betesmark i de områden som tillkommer till känsliga områden Område Spannmål (ha) Betesmark (ha) Götalands norra slättbygder, GNS Svealands slättbygder, SS Götalands skogsbygder, GSK Mellersta Sveriges skogsbygder, SSK Summa Vissa av bestämmelserna innebär även en ökad administrativ börda i form av att det i bestämmelserna ställs dokumentationskrav. Dessa konsekvenser behandlas närmare i avsnitt 4 och 8. Jordbrukare i de områden som utgår som känsliga områden Jordbrukare inom de områden som i och med översynen inte längre ingår i känsligt område kommer att få vissa lättnader i lagstiftningen. De områden som berörs är ett mindre område i Örebro län, ett mindre område i Östergötlands län, ett område i norra delen av Skåne län, ett område i norra delen av Blekinge län samt ett område i östra Hallands län (se karta, bilaga 1). Detta kommer även att innefatta att den administrativa bördan för dessa företag minskar. Antalet företag med mer än 2 djurenheter och som finns i de områden som utgår som känsliga områden är totalt ca 640 st. De är fördelade enligt följande företagsstorlek (tabell 2): Tabell 2. Företag fördelade på företagsstorlek i områden som inte längre tillhör känsliga områden Företagsstorlek Antal företag 2-10 djurenheter 370 > djurenheter 240 >100 djurenheter 30 Summa Statistiken grundas på uppgifter från lantbruksregistret från 2009 för beräkning av antalet djurföretag och djurenheter samt företagsuppgifter från 2007, Jordbruksverkets rapport 2011:01.
6 Jordbruksverket Dnr /12 6(17) Myndigheter I de områden där översynen av känsliga områden innebär att delar av länet eller kommunen ingår i eller utgår från känsliga områden kommer länsstyrelser och kommuner att beröras av förändringar. Andra ändringar som görs i samband med denna översyn av föreskrifterna Övriga förändringar som vi föreslår bedömer vi beröra både jordbruksföretag och myndigheter, men generellt sett bedöms effekterna av ändringarna som små. Det är främst förtydliganden som görs vilket sannolikt inte leder till några större effekter i någon riktning. Ändring av schablonvärdena för fosforutsöndring kan innebära positiva effekter för en del företagare med svininriktning genom att de då kan räkna med ett annat fosforinnehåll i sin stallgödsel än tidigare. 4. Kostnader och andra konsekvenser De beräknade kostnaderna som blir av ändrade föreskrifter är framförallt kopplat till utökade spridningsrestriktioner på hösten för jordbrukare i tillkommande känsliga områden. Restriktionerna leder till ändrade spridningstidpunkter av stallgödseln och eventuell utbyggnad av lagringskapacitet för att klara att sprida gödseln vid de tidpunkter som är tillåtna enligt de nya bestämmelserna. Kostnaderna för lantbruket i och med ändrade förutsättningar för spridning har beräknats till ca kr per år eller ca kr per kg N minskad utlakning. Se närmare nedan om kostnader och andra konsekvenser. Jordbrukare i de nya känsliga områdena Beräkning av lagringsvolym I de tillkommande känsliga området kommer företagen att behöva beräkna sitt behov av lagringsutrymme för stallgödsel, och dokumentera den beräkningen, såvida man inte redan har en sådan beräkning. Kostnaden för lantbrukarna blir i form av ökad administrativ börda. Den ökade administrativa bördan för lantbrukarna är en följd av att föreskriftsändringarna innebär att det totalt sett blir fler jordbrukare som omfattas av nitratkänsligt område än tidigare. Denna kostnad redovisas närmare i avsnitt 8. Begränsning av mängden gödsel som får spridas Gränsen för tillförsel av stallgödsel inom det känsliga området är idag satt till den mängd som motsvarar 170 kg totalkväve per hektar, enligt bestämmelser i nitratdirektivet. I hela landet gäller dessutom att jordbrukaren inte får sprida stallgödsel eller andra organiska gödselmedel i större mängd än vad som under
7 Jordbruksverket Dnr /12 7(17) en femårsperiod motsvarar 22 kg totalfosfor per hektar. Gränsen för fosfor gör att även mängden kväve begränsas automatiskt genom det förhållande mellan kväve och fosfor som finns i stallgödseln. Att en gräns på 170 kg för kväve införs i ett nytt känsligt område bedöms därför få små konsekvenser vad gäller den mängd stallgödsel som jordbrukaren får sprida. För jordbrukare de nya känsliga områdena kommer även en begränsning för kvävegödsling på hösten att införas. Den innebär att högst 60 kg lättillgängligt kväve per hektar får tillföras vid höstsådd av oljeväxter samt att högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras inför höstsådd av övriga grödor. Jordbruksverkets hittillsvarande rekommendationer när det gäller kvävegödsling på hösten till oljeväxter är att det kan finnas ett behov av kg lättillgängligt kväve om förfrukten varit stråsäd. Vid goda förfrukter kan dock kvävebehovet helt eller delvis tillgodoses av förfrukten. Kvävebehovet för stråsäd på hösten är än mindre. Jordbruksverket ser därför generellt sett inte att det blir några större konsekvenser i praktiken för lantbrukarna av denna bestämmelse. Beräkning av kvävegödslingsbehov I det känsliga området finns idag en bestämmelse som innebär att lantbrukarna ska beräkna behovet at kvävegödsling på sina fält och dokumentera denna beräkning. De jordbrukare som kommer att beröras av dessa regler är de som sprider gödselmedel, oberoende av om det är stallgödsel, andra organiska gödselmedel eller mineralgödselmedel som sprids. Föreskrifterna kommer att omfatta både djurhållande och icke djurhållande företag i ett utökat känsligt område. Bestämmelsen innebär att jordbrukare ska kunna redovisa hur gödslingsbehovet av kväve har beräknats för exempelvis tillsynsmyndigheten eller vid kontroll. Detta kan exempelvis göras genom att jordbrukaren visar upp sin växtodlingsplan. Jordbrukaren ska alltid på något sätt kunna redovisa hur gödslingsbehovet beräknats för den areal som gödselmedel spridits på. I och med det nya känsliga området tillkommer ca jordbruksföretag. Dessa brukare kommer att omfattas av bestämmelser om att beräkna gödslingsbehovet. Den administrativa bördan för denna bestämmelse redovisas närmare i avsnitt 8. Spridningsrestriktioner I Sverige finns olika restriktioner under året vad gäller spridning av stallgödsel och mineralgödsel. Bestämmelserna för spridning av gödsel kommer att utökas i det nya känsliga området och föreslås ha samma utformning som gäller för övriga känsliga områden i inlandet i enlighet med tabell 3. Det finns perioder under året då det inte är tillåtet att sprida gödsel alls, så kallade stängda. Dessa perioder är mer långtgående i de känsliga områdena än för övriga landet. I det känsliga området är det t.ex. helt förbjudet att sprida
8 Jordbruksverket Dnr /12 8(17) gödsel från november till och med februari. Utanför det känsliga området finns inte motsvarande perioder under året då det är helt förbjudet att sprida gödsel. Däremot finns krav på att gödsel ska brukas ned inom 4 eller 12 timmar beroende på när under året gödseln sprids. Tabell 3. Restriktioner under året för spridning av olika gödselslag, vilka föreslås gälla i det tillkommanade känsliga området. Övriga känsliga områden Mineralgödselkväve Mineralgödsel innehållande urea Stallgödsel och andra organiska gödselmedel Fasta gödselslag (undantag fjäderfägödsel)* aug sep okt nov dec jan feb Spridningsförbud Vid spridning på obevuxen mark, myllning eller nedbrukning inom 4 tim Spridning till växande gröda (ej fånggröda) eller inför höstsådd Vid spridning på obevuxen mark, nedbrukning inom 12 tim *1 okt-31 okt är det tillåtet att sprida fasta gödselslag både i växande gröda och på obevuxen mark. Fastgödsel från fjäderfä får dock inte spridas på obevuxen mark. Införande av spridningsförbudet under vintermånaderna bedöms ha liten betydelse generellt för spridningen av stallgödsel. Enligt SCB:s statistik sprids i princip ingen gödsel under januari-februari. Den mest påtagliga inskränkningen som sker för jordbruket när ett område pekas ut som känsligt område är förbudet mot spridning av stallgödsel under hösten på mark som ska vårsås. Omfattningen av denna spridning kan skattas utifrån uppgifter i gödselmedelsundersökningen om sen höstspridning till spannmål baserat på olika produktionsområden. De nya känsliga områdena finns inom produktionsområdena Götalands norra slättbygder, (GNS), Götalands skogsbygder, (GSK), Svealands slättbygder (SS) och Mellersta Sveriges skogsbygder (MSK). Spannmålsarealen är i det tillkommande känsliga området ca ha fördelat på olika produktionsområden. Om man antar att sen höstspridning till spannmål sker i samma omfattning i hela produktionsområdet, kan areal där ändrad spridningstidpunkt blir aktuell skattas. När berörda arealer skattats får man göra ett nytt antagande om när spridningen kommer att ske i stället för sen höstspridning till spannmål. I tabellen nedan anges den areal spannmål i de olika alternativen som berörs av sen höstspridning.
9 Jordbruksverket Dnr /12 9(17) Tabell 4. Spridning av stallgödsel till spannmål och andel areal (%) som gödslas med stallgödsel under sen höst. Skattad areal (hektar) där spridningstidpunkten för stallgödsel måste ändras. Produktions- område Stallgödslad areal (%) Spridning sen höst (%) Areal som berörs (ha) Götalands norra slättbygder, GNS Götalands skogsbygder, GSK Svealands slättbygder, SS Mellersta Sveriges skogsbygder, SSK Gödsel som sprids under sen höst bedöms i ganska stor utsträckning vara fastgödsel. Man kan anta att hälften utgörs av fastgödsel 5. Denna gödsel kan fortsättningsvis spridas under oktober månad och bedöms därför inte kräva utökad lagringskapacitet. Inom kategorin 2-10 djurenheter antas gödseln i huvudsak behandlas som fastgödsel, därför bedöms att dessa företag inte kommer att beröras av förändrade spridningsrestriktioner. Beräkningen gäller således företag med fler än 10 djurenheter. Resterande gödselspridning, som i huvudsak avser spridning av flytgödsel, antas bli överförd till spridning före sådd av höstsäd och före vårsådd till lika delar. Två tredjedelar av den gödsel som överförs till vårspridning, bedöms av praktiska skäl kräva utökade lagringsutrymmen 6. Merkostnader som uppkommer till följd av ändrad spridningsstrategi för stallgödsel utgörs bl.a. av kapitalkostnad för utbyggd lagringskapacitet. Vidare bedöms det vara rimligt att beakta läglighetskostnaden för att vårspridning tränger undan andra angelägna arbetsoperationer eller att man måste leja in ökad maskinkapacitet. Vårspridning kan också leda till kostnader i forma av att markpackningen ökar. Två investeringsnivåer för utökad lagringskapacitet presenteras i tabell 5. Den låga (200 kr/m 3 ) avser anläggning av en stor behållare >1000 m 3, medan den högre kostnaden (500 kr/m 3 ) avser en komplettering av befintlig lagring (< 200 m 3 ). Investeringskostnaderna varierar från 3,3 till 8,4 miljoner. Kapitalkostnaden uppgår till kr per år och den totala årskostnaden 7 blir ca 5 Möjligen är denna siffra något överskattad i jämförelse med statistik från SCB över hanteringssätt för stallgödsel. 6 Detta innebär att ca 16 % av flytgödseln skulle behöva utökade lagringsutrymmen. Siffran kan jämföras med statistik över lagringskapacitet från SCB som visar att mellan % av mjölkkor och övriga nötkreatur har mindre än 8 månaders lagring. Statistik visar också att ca 30 % av stallgödslad areal för vårkorn gödslas på hösten vilket skulle behöva överföras till vårspridning. 7 Kostnaden efter avskrivning beräknat på 15 år.
10 Jordbruksverket Dnr /12 10(17) kr högre. Den schablonmässigt beräknade kostnaden per kg minskad kväveutlakning varierar från kr. Tabell 5. Kostnader för överföring av stallgödselspridning från höst till vår vid olika investeringskostnad, kr per m 3 kr/m 3 Kostnadspost, kr Investering Avskrivning Ränta Årskostnad, kapital Läglighetskostnad Ökad maskinkapacitet Packningskostnad Summa årskostnad Utlakningsminskning, kg N Kostnad/kg N Vattendrag och lutande mark Förutom de ovan beskrivna restriktionerna för gödselspridning finns särskilda bestämmelser som avser spridning invid vattendrag och spridning på lutande mark i det känsliga området. Dessa bestämmelser kommer även att gälla för ett utökat känsligt område. Jordbruksverkets föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket anger att det inte är tillåtet att sprida gödselmedel närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Detta kommer främst få konsekvenser för grödans avkastning på grund av minskad gödselspridning. Denna regel gäller dock som ett så kallat skötselkrav inom tvärvillkoren från och med år 2012 för alla företag som har gårdsstöd. Det är inte heller tillåtet att inom det känsliga området sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö och där markens lutning mot vattnet överskrider 10 %. Detta krav bedöms komma att beröra en mycket liten areal. I det nuvarande känsliga området har större delen av åkermarken en lutning som är mindre än gränsen 10 % som gäller för spridningsförbudet. Totalt 75 % av marken närmast vattendrag har en lutning som är mindre än 3,5 %. Eftersom det troligtvis är en mycket liten areal som kommer att beröras, bedöms kostnaderna för jordbruket i ett utökat känsligt område inte öka på grund av att denna regel införs.
11 Jordbruksverket Dnr /12 11(17) Natur- och kulturvärden Betesmarkernas natur- och kulturvärden är beroende av att markerna hävdas, vilket innebär att det måste finnas betande djur på markerna. Förslaget om en utökning av det nitratkänsliga området ger ökade krav även på mindre djurföretag. Kostnaderna som uppkommer i och med nya lagkrav kan för vissa mindre företag komma att upplevas som alltför stora i förhållande till intäkterna. Det är svårt att förutsäga vilka djurföretag som lägger ner verksamheten då lagkraven ändras, var i landet risken för nedläggning är störst och när förändringen kommer att ske. Små företag som redan nu har för avsikt att avsluta verksamheten inom de närmaste åren kommer troligen att välja att lägga ner tidigare. Små företag som planerar att utöka verksamheten måste ändå bygga nytt eller bygga ut och påverkas inte direkt av kostnader som uppstår i och med nya lagkrav, investeringen måste göras ändå. För företag som planerar utökning eller minskning av antalet djur kommer ändrade lagkrav således snarare innebära att planerna tidigareläggs. Djurhållare som har mellan 2 och 10 djurenheter (DE) kan antas komma att sluta med djurhållningen i något större omfattning än övriga och analysen tar bara med dessa företag. För att undersöka hur betesmarkerna påverkas är det bara intressant att studera företagare som har mellan 2 och 10 DE av djurslagen nöt, får, get och häst (betande djur). Jordbruksverket har dock endast kunskap om vilka företag som har nöt och får, det finns inget centralt hästregister. Därför är endast företag med nöt eller får med i beräkningarna (tabell 6). Det är svårt att veta exakt vilka faktorer det är som påverkar att jordbruksföretag att sluta med djurhållning. Vi kan anta att en viss andel av djurhållande företag kommer att sluta med verksamheten på grund av nya bestämmelser, men det är svårt att avgöra om det är kostnaden för att uppfylla nya lagkrav eller om det är andra faktorer. Ur betesmarkssynpunkt kan något av följande hända om företag slutar med djurhållning: Betesmarkerna arrenderas av annan djurhållare och hävden fortsätter som vanligt, Betesmarkerna betas mer extensivt av annan djurhållare Betesmarkerna lämnas för igenväxning Konsekvenserna för skötseln av värdefulla betesmarker beror som tidigare sagts på hur många betesmarker som överges till följd av nya lagkrav. Som framgår av tabell 6 så är det ca hektar värdefull betesmark som sköts av företag som har mellan 2-10 djurenheter i det tillkommande känsliga området. Ungefär 65 procent av dessa har nöt, och resten får, och 35 procent av nötdjuren har ströbädd (uppgifter från SCB:s gödselmedelsundersökning, beställd av Jordbruksverket). Fårbesättningar har i princip alltid ströbädd. Dessa företag kan räkna in tiden i djupströbädd som en del av lagringskapaciteten vilket kan medföra att de inte har så svårt att anpassa sig till nya lagringsbestämmelser. När det gäller benägenhet
12 Jordbruksverket Dnr /12 12(17) att lägga ner sin verksamhet så visas i en undersökning som Jordbruksverket har beställt av SCB att 14 procent av di- och amkoföretagen säger att de ska lägga ner verksamheten inom två år (SCB:s undersökning till företag med dikor/amkor). Inkluderas dessa faktorer betyder det att ungefär hektar betesmark som ingår i ängs- och betesmarksinventeringen är i riskzonen i det tillkommande nitratkänsliga området. Tabell 6. Antal företag med 2-10 djurenheter (DE) och arealer betesmark (hektar) som kan beröras av utökningen av nitratkänsligt område Företag Antal företag med får och nöt, 2-10 djurenheter 8 Betesmark Areal betesmark i TUVA st hektar Areal betesmark totalt för företag med hektar 2-10 djurenheter 10 Areal betesmark i TUVA som antas skötas av företag med 2-10 DE 11 Areal betesmark i TUVA som är i riskzonen hektar hektar Om vi antar att 1-5 procent 13 av djurföretag med 2 till 10 DE (nöt, ströbädd) slutar helt med sin verksamhet som en följd av ändrade lagkrav och ökade kostnader innebär det att hektar värdefull betesmark kan komma att lämnas för igenväxning. Slutsatsen är att utökningen av de nitratkänsliga områdena kommer ha marginell påverkan på betesmarkernas natur- och kulturvärden nationellt, men att det kan i enskilda fall ha stor lokal påverkan. På längre sikt har de nya lagkraven än 8 Antalet företag är något högre. I församlingar där det finns färre än tre företag har dessa censurerats bort i statistiken. 9 Avser fullständigt inventerade marker klassificerade som bete, skogsbete och bete, möjlig äng. 10 Uppgifter från Jordbruksverkets statistikenhet. 11 Antaget att TUVA-marker är jämnt utspridda i församlingarna, liksom företagen med 2-10 DE (får och nöt) samt att aktuella djurföretag i tillkomna församlingar har lika mycket betesmark som det nationella genomsnittet. I snitt har företag med 2-10 DE 18,5 procent av betesmarksarealen procent (de som har nöt) * 65 procent (de som har flyt- eller fastgödsel) * 93 procent (de som inte lägger ner * hektar TUVA-mark = hektar TUVA-mark 13 Kostnaden för att bygga en gödselplatta har jämförts med inkomstkalkyl för diko. Detta ger en inkomstminskning på 1,5 procent. I en modellstudie visade man att en nedgång på 9 procent i mjölkpriset innebär 7-28 procent färre mjölkdjur. Om minskningen i inkomst (1,5%) jämförs med siffrorna från modellstudien innebär det 1,3-5,2 procent färre dikor. Modellen är inte tillämpbar fullt ut, det kan bli en starkare eller svagare reaktion på kostnaden som de nya lagkraven innebär.
13 Jordbruksverket Dnr /12 13(17) mindre betydelse då man kan anta att jordbrukets rationalisering ändå inneburit att vissa betesmarker lämnas för igenväxning. Jordbrukare i de områden som utgår som känsliga områden Det är ca 640 jordbruksföretag i de områden som utgår som känsliga områden som kommer att få vissa lättnader i regelbörda. Det är framförallt ett mindre detaljerat regelverk som de nu kommer att omfattas av i jämförelse med det regelverk som gäller inom känsliga områden. Den största skillnaden är lättnader i regleringen kring spridning av gödselmedel under hösten samt kravet på nedbrukning. Dessa skillnader kommer troligen att upplevas som den största förändringen för de berörda företagen. Tvärvillkor Vissa bestämmelser enligt nitratdirektivet är tvärvillkor. Tvärvillkoren är regler som jordbrukaren måste följa för att erhålla full utbetalning av gårdsstödet eller miljöersättningar och en avvikelse kan påverka stödutbetalningen. Utökade tvärvillkor kommer att bli följden för de jordbrukare som omfattas av utökningen av känsligt område. Kontrollen av dessa bedöms dock inte orsaka en utökad kostnad för jordbrukaren. För de områden som utgår från det känsliga området blir följden den motsatta, dvs. lantbrukarna omfattas inte av bestämmelserna som följer av nitratdirektivet, och även antalet tvärvillkor för dessa företag minskar. Andra ändringar som görs i samband med denna översyn av föreskrifterna Djurtäthetsbestämmelser Inga kostnader uppstår i och med att det inte blir ändringar i sak. Fosforutsöndring från djurslag Inga kostnader uppstår i och med att de nya schablonvärdena räknar med ett lägre fosforinnehåll i stallgödseln från grisar i jämförelse med tidigare schablonvärden. Förtydliganden Inga kostnader uppstår i och med att de inte innebär ändringar i sak.
14 Jordbruksverket Dnr /12 14(17) 5. Överensstämmelse med Sveriges medlemskap i EU Som nämnts tidigare är det nitratdirektivet 14 som ligger till grund för Jordbruksverkets föreskrifter om spridning av gödselmedel. Känsliga områden enligt nitratdirektivet är utpekade av regeringen i förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket. De delar av föreskrifterna som ändras på grund av tillkommande känsliga områden anser vi ligger i linje med åtaganden vi har i enlighet med vårt medlemskap i EU. 6. Ikraftträdande och informationsinsatser Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Ändringen i föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 januari Det är mycket angeläget med ett snabbt ikraftträdande av ändringen för att Sveriges åtaganden enligt nitratdirektivet ska anses vara uppfyllda. För jordbrukare som är verksamma i de känsliga områden som tillkommer från och med den 1 januari 2013 kan förändringen bli påtaglig. Jordbruksverket konstaterar att det behövs en tid för anpassning till bestämmelserna. Därför föreslås ett års övergångsbestämmelser för verksamheterna i de nya känsliga områdena. Informationsinsatser Det är viktigt att särskilda informationssatsningar görs för att ändringen i föreskrifterna ska bli kända för jordbruksföretagare, myndigheter och organisationer. Jordbruksverket kommer efter beslut om föreskrifterna att informera om förändringarna via webb och riktade mailutskick till bl.a. berörda kommuner, länsstyrelser och organisationer. 7. Företag som berörs Företagen som berörs genom införande av nya känsliga områden är ca st. Av dessa är ca djurhållande företag. Ca hälften av de djurhållande företagen är företag med 2-10 djurenheter. 8. Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag Ändringarna leder till att fler verksamheter omfattas av bestämmelserna för känsliga områden. Inga ändringar har dock gjorts i åtgärdsbestämmelserna. Den administrativa bördan är större för jordbrukare inom känsliga områden än utanför känsliga områden. Ändringarna kommer sammantaget därför att leda till vissa ökningar i administrativ börda. 14 Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket.
15 Jordbruksverket Dnr /12 15(17) Jordbrukare i de nya känsliga områdena Beräkning av lagringsvolym I de tillkommande känsliga områdena kommer företagen att behöva beräkna sitt behov av lagringsutrymme för stallgödsel, och dokumentera den beräkningen. Den administrativa bördan kommer till följd av förslaget att öka något för dessa jordbrukare. Dokumentationen kommer i de allra flesta fall att gälla för ett flertal år. Det är endast i de fall då man förändrar verksamheten på något sätt, exempelvis utökar sitt djurantal eller gör en förändring i sin inriktning, som det blir aktuellt att räkna om vilken lagringsvolym som krävs utifrån den nya situationen. Den administrativa bördan utslagen över en längre tidsperiod borde därför blir mycket liten. Man kan anta att vissa företag redan beräknat sin lagringsvolym och därför inte kommer att påverkas av de nya reglerna. Hur många som redan gjort detta påverkas troligtvis av hur stort företaget är. Eftersom det är i klassen 2-10 DE som nya regler om lagringstid kommer att införas kan man anta att samtliga djurföretag i denna grupp behöver göra beräkningen. För klassen DE antas 80 % av företagen behöva göra beräkningen och för stora företag med mer än 100 DE antas att 50 % inte har en gällande beräkning. För att beräkna kostnaden har uppgifter i Tillväxtverkets databas Regelräknaren använts. Där anges en jordbrukares timkostnad till 145 kr/timme. Tidsåtgången antas vara 1 timme för att göra själva beräkningen. Detta gör att den totala kostnaden för ca brukare blir ca kr. Detta är beräknat som en engångskostnad som uppkommer när ett område övergår till nitratkänsligt område. Ett rimligt antagande är att beräkningen behöver göras i genomsnitt vart tionde år och därför beräknas den administrativa bördan till kr per år. Beräkning av kvävegödslingsbehov I det känsliga området finns idag en bestämmelse som innebär att lantbrukarna ska beräkna behovet av kvävegödsling på sina fält och dokumentera denna beräkning. Det är rimligt att anta att gårdar med en viss omfattning på driften redan upprättar en växtodlings-/gödslingsplan och således inte kommer att beröras av ökade kostnader. På mindre gårdar kan man dock anta att jordbrukarna hittills inte upprättat någon beräkning, eller att en gjord beräkning kanske inte följer den nya bestämmelsen. Arbetskostnad per timme för jordbrukaren beräknas till 145 kr, och för konsult 750 kr/timme enligt Tillväxtverkets databas Regelräknaren. Det finns totalt företag i de känsliga områdena som tillkommer. En uppskattning av hur många företag som kommer att beröras av ökade kostnader och summan av denna kostnad till följd av nya regler, har skattats enligt följande. -Samtliga mindre företag antas beröras d.v.s stycken -60 % av övriga företag, motsvarande stycken antas beröras (d.v.s. 40 % uppfyller redan kraven).
16 Jordbruksverket Dnr /12 16(17) -50 % av alla berörda företag, motsvarande stycken, antas istället välja konsulthjälp för att göra beräkningen. Konsulthjälpen beräknas till 20 min per företag. Kostnaden blir ca kr. -För de företag som inte anlitar konsulthjälp antas beräkningen ta en timme per företag. Den totala kostnaden för dessa blir ca kr. Utifrån ovan givna förutsättningar beräknas kostnaden för jordbruket i de tillkommande områdena öka med ca kr. Denna kostnad är en årlig, återkommande kostnad, men behovet av konsulthjälp kan antas minska med tiden. Jordbrukare i de områden som upphör att vara känsliga områden För de 640 jordbruksföretag som inte längre tillhör ett känsligt område kommer den administrativa bördan att minska med kr. Andra ändringar som görs i samband med denna översyn av föreskrifterna Inga administrativa kostnader har identifierats i samband med de ändringar som föreslås. 9. Andra kostnader och förändringar för företag Inga kostnader utöver de som redan beskrivits har identifierats. 10. Konkurrensförhållanden för företag Strängare bestämmelser gäller för företag inom de känsliga områdena. Dessa företag kommer att få ökade kostnader och därmed en konkurrensnackdel gentemot jordbruksföretagare som inte omfattas av känsliga områden. På samma sätt kommer de jordbruksföretagare som i och med föreskriftsändringen inte längre tillhör känsligt område att få en konkurrensfördel i och med minskade kostnader. Förslagen har inte bedömts påverka konkurrensen mellan företag inom samma områden. 11. Andra aspekter för företag Inga ytterligare aspekter har identifierats. 12. Särskilda hänsyn till små företag Ingen särskild hänsyn måste tas till små företag i samband med de ändringar vi gör i föreskriften. Följderna av de ändringar som görs bedöms bli desamma både för små och större företag. 13. Kontaktpersoner Kontaktpersoner för frågor kring remissen och föreslagna bestämmelser är Mona Strandmark, tfn eller Stina Nilsson, tfn , vaxtnaring@jordbruksverket.se
17 Jordbruksverket Dnr /12 17(17) Bilaga 1 Teckenförklaring Känsliga områden fr.o.m Länsgränser
Konsekvensutredning Dnr /14. Rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket.
1(15) Dnr 4.2.16-8282/14 2014-10-27 Växt- och miljöavdelningen Emmelie Johansson Tfn: 036-15 61 97 E-post: emmelie.johansson@jordbruksverket.se Konsekvensutredning Sammanfattning Vart fjärde år görs en
Läs merTvärvillkor växtnäring
Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla
Läs merVäxtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2017
Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, 19-20 sept. 2017 Johannes Eskilsson Miljöregelenheten, Jordbruksverket vaxtnaring@jordbruksverket.se 036-15 61 58 växtnäring Presentationen utgår från kontrollpunkterna
Läs merMiljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson
Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna
Läs merChecklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter
Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Känsligt område Över 10 djurenheter Administrativa uppgifter 1. Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Församling Verksamhetsutövare
Läs merFörordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket
Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Svensk författningssamling 1998:915 t.o.m. SFS 2015:250 SFS nr: 1998:915 Departement/myndighet: Näringsdepartementet RS L Utfärdad: 1998-06-25 Ändrad:
Läs merYttrande över Generella krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning på jordbruksföretag eller annan djurhållande verksamhet
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merKonsekvensbeskrivning Remissversion,
Konsekvensbeskrivning Remissversion, 2009-10-16 Föreskriftsändringar i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket 2009 Inledning...4 Bakgrund...4 Denna remiss...4 Kontaktperson...5
Läs merVägledning. för bedömning av tvärvillkorsöverträdelser lagring och spridning av gödsel samt höst- eller vinterbevuxen mark
Vägledning för bedömning av tvärvillkorsöverträdelser lagring och spridning av gödsel samt höst- eller vinterbevuxen mark Användningsområde för vägledningen Denna vägledning ska underlätta för tillsynsmyndigheterna
Läs merJordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen
Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen Else-Marie Mejersjö Åtgärd enligt VM:s åtgärdsprogram Jordbruksverket och länsstyrelserna, behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Carl-Johan Fredriksson
Handläggare Datum Ärendebeteckning Carl-Johan Fredriksson 2015-08-31 2015-3909 0480-45 03 17 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Sökande: Ärende: *Remiss Näringsdepartementet REMISS, Generella
Läs merFör lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök
För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök Det här är en lista på frågor som inspektören kommer att ställa till dig vid tillsynsbesöket. Läs gärna igenom frågorna
Läs merFörslag till bestämmelser för att minska nitratutlakningen. jordbruket. Enligt nitratdirektivet (direktiv 91/676/EEG) m.m.
Förslag till bestämmelser för att minska nitratutlakningen från jordbruket Enligt nitratdirektivet (direktiv 91/676/EEG) m.m. Rapport 2003:5 Förslag till bestämmelser för att minska nitratutlakningen
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 8 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Skörd Kvalitét Kväve vad är det bra för? nr hänvisar till Föreskrifter och allmännaråd (SJVFS 2015:42)
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merMjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt)
FÖR LANTBRUKARE: Checklista inför tillsynsbesök Frågor inför tillsynsbesök Uppgifter om verksamheten Inriktning på verksamhet Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling Annat: Antal djurenheter
Läs merFosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping
Fosfor användning och balanser Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping 19-01-17 Sverige var tidigt ute med att reglera fosfortillförseln 1983 kom regler om lagring och spridning av stallgödsel
Läs merFoto: Ulrika Burman. Lagring av stallgödsel i Västmanlands län. Förslag till länspolicy
Foto: Ulrika Burman Lagring av stallgödsel i Västmanlands län Förslag till länspolicy April 2007, bilagan uppdaterad januari 2008 2007-04-10 1 Policy för lagring av stallgödsel i Västmanlands län - komplement
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merInformation inför tillsynsbesöket
Information inför tillsynsbesöket I den här broschyren har vi försökt att sammanfatta viktiga bestämmelser i miljöbalken som det är vanligt att man får anmärkningar på. Allt som vi tar upp i broschyren
Läs merInformation för dig som lagrar, för bort eller tar emot stallgödsel
Information för dig som lagrar, för bort eller tar emot stallgödsel Om Uppsalas regler för stallgödsel Hela Uppsala kommun är klassat som ett nitratkänsligt område. Enligt EU:s nitratdirektiv innebär det
Läs merGÖDSEL OCH MILJÖ lagring och spridning av gödsel höst- och vinterbevuxen mark
IP SIGILL Bas Flik 9 Giltig från 2011-02-01 Sammanfattning av SJV rapport (2007) GÖDSEL OCH MILJÖ lagring och spridning av gödsel höst- och vinterbevuxen mark Hela rapporten Gödsel och Miljö kan beställas
Läs merAnsökan om dispens från SFS 1998:915 miljöhänsyn i jordbruket (gödselspridning etc.)
Ansökan om dispens från SFS 1998:915 miljöhänsyn i jordbruket (gödselspridning etc.) Enligt SJVFS 2004:62 (EB.34:6) Miljöenheten Tel: 0416-271 53 Fax: 0416-185 16 De bestämmelser i Statens jordbruksverks
Läs merMagnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket
Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet
Läs merDenna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.
1(5) KONSEKVENS- UTREDNING Dnr 19-5984/12 2012-07-09 Miljöersättningsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensationsbidrag,
Läs merGenerellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%
Storbrittanien Generellt Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk 240.000 Medelareal 70 ha. Jordart Mycket varierande Ekologisk 1,8% Generellt Befolkning 59 milj. (1 % i lantbruk)
Läs merVäxtnäring i stallgödseln
Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll
Läs merMineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel
MI 30 SM 1702 Gödselmedel i jordbruket 2015/16 Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel Use of fertilisers and animal manure in agriculture in 2015/16 I korta
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser
Läs merA Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten
KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd
Läs merFrågor efter grundkurs i tvärvillkor
Frågor efter grundkurs i tvärvillkor 19-20 september 2017 Allmänt 1. Vad är det som skiljer på SMR och GAEC? SMR är direktiv från EU medan GAEC kan Sverige själv bestämma hur de ska införlivas mha föreskrifter.
Läs merSPRIDNING AV GÖDSEL OCH BEKÄMPNINGSMEDEL UTDRAG ur lagar och föreskrifter, inkl. lokala föreskrifter, samt rek. Skapad Ändrad
1 (12) SPRIDNING AV GÖDSEL OCH BEKÄMPNINGSMEDEL UTDRAG ur lagar och föreskrifter, inkl. lokala föreskrifter, samt rek. Skapad 2003-06-30 Ändrad 2006-12-01 Miljöbalken 12 kap. 11 Om över 5 ha åkermark;
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71
Läs merVattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet
Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet SVEAförsökens växtodlingskonferens Brunnby 2010.01.12 Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara Vad händer på vattenområdet? EU:s vattendirektiv Östersjöplanen
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62
Läs merSPRIDNING AV GÖDSEL OCH BEKÄMPNINGSMEDEL
SPRIDNING AV GÖDSEL OCH BEKÄMPNINGSMEDEL UTDRAG ur lagar och föreskrifter, inkl. lokala föreskrifter, samt rek. Skapad 2003-06-30 Ändrad 2010-02-16 Miljöbalkens förordning 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket
Läs merKompensationsstöd 2015
Kompensationsstöd 2015 Här finns den information som gällde för kompensationsstödet 2015. Namnet på ersättningen är ändrat till kompensationsstöd. Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till
Läs merMineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel.
MI 30 SM 1402 Gödselmedel i jordbruket 2012/13 Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. Use of fertilisers and animal manure in agriculture in 2012/13 I korta
Läs merRemiss angående överklagat tillstånd till djurhållning Bredsjö 1:30
MILJÖFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Cecilia Möne 2015-09-21 2014-2490- MI 018-727 43 01 Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 30 september 2015 Remiss angående överklagat tillstånd
Läs mer2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag
29 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper hektar åker och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas,
Läs merChecklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5
Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om
Läs merYttrande över Statens jordbruksverks förslag till ändrade föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan om jordbruksstöd
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merTotalt antal anmälningspliktiga jordbruksverksamheter i kommunernas register
Sammanställning av enkätsvar 1:28 svar från kommuner på Jordbruksverkets frågor 218 (261 kommuner har svarat) Totalt antal anmälningspliktiga jordbruksverksamheter i kommunernas register 3343 1 Kommentar:
Läs merChecklista Gödseltillsyn
April 2016 Checklista Gödseltillsyn Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Verksamhetsnamn Verksamhetsutövare Pers/orgnummer Adress Mejladress Telefon Verksamhet inom
Läs merChecklista Miljöskyddsinspektion- Lantbruk
Checklista Miljöskyddsinspektion- Lantbruk Datum: Dnr: Fastighetsbeteckning: Verksamhetsutövare: Telefonnummer: Närvarande vid inspektionen: Namn Namn B-verksamhet C-verksamhet U-verksamhet Ansluten till
Läs merInledning Stina Olofsson, projektledare
Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2
Läs merBild: Bo Nordin. Riskvärderingsmall för näringsläckage vid hästhållning. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Riskvärderingsmall för näringsläckage vid hästhållning Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Detta material är framtaget av Jordbruksverket med hjälp av en arbetsgrupp
Läs merKonsekvensutredning till föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks (SJVFS 2007:77) och allmänna råd om slakt och avlivning
Jordbruksverket Diarienummer 31-6484/12 Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks (SJVFS 2007:77) och allmänna råd om slakt och avlivning 1. Beskrivning av problemet och
Läs merÅtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket
Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet
Läs merJordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk
JO 65 SM 1101 Heltidsjordbruket i Sverige 2010 Full-time farming in Sweden 2010 I korta drag Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar Andelen av jordbruksföretagen i Sverige som kräver minst en
Läs merKonsekvensutredning till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:49)
2016-05-04 Dnr 4.4.16-1619/16 Miljöregelenheten Magnus Sandström Tfn: 036-15 89 34 E-post: magnus.sandstrom@jordbruksverket.se Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks
Läs merAnmälan lantbruksföretag med 100-200 djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken
Anmälan lantbruksföretag med 100-200 djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning Organisationsnummer/personnummer Brukares/företags namn Kontaktperson
Läs merGödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen
Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Dnr 2015 / 7291 2015-10-15 Er ref N2015 /5206 JM Näringsdepartementet Remiss av Näringsdepartementet om generella krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning
Läs merMiljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011
Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med
Läs merVägledning BAT-slutsatser
Vägledning BAT-slutsatser Johannes Eskilsson, Teresia Persson Vaxtnaring@jordbruksverket.se Jordbruksverket IED och nya BAT-slutsatser BAT-slutsatser för intensiv uppfödning av fjäderfä eller gris Publicering
Läs merSamrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion
Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se
Läs merLathund till Jordbruksverkets checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter
Lathund till Jordbruksverkets checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Checklistan är ett verktyg som Jordbruksverket erbjuder kommunerna att använda vid växtnäringstillsyn
Läs merReglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.
3 VÄXTODLING Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan i växtodlingen.
Läs merMinnesanteckningar från lantbruksgruppens möte i Åtvidaberg den 10 februari 2011
Datum för mötet: 2011-02-10 Grupp: Lantbruk, Miljöskydd Sidan 1 av 2 Minnesanteckningar från lantbruksgruppens möte i Åtvidaberg den 10 februari 2011 Mötestid: kl. 9.00-16.00 Närvarande: Linnea Salbark,
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs mer2 Företag och företagare 39 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper
39 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare
Läs merUtvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.
Läs merNitratförordningen (1250/2014)
Lagring av gödsel: Nya anvisningar för storleken på en gödselstad, egna anvisningar för processad gödsel. Också egna anvisningar för lantraser av nöt. När minimistorleken för en gödselstad beräknas kan
Läs merNya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden
Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde
Läs mer2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden
2 Företag och företagare 51 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merYttrande över Jordbruksverkets förslag till föreskrifter om hästhållning
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,
Läs merMineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel
MI 30 SM 0803 Gödselmedel i jordbruket 2006/07 Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel Use of fertilisers and animal manure in agriculture in 2006/07 I korta
Läs merLagring av hästgödsel i Eskilstuna kommun
Lagring av hästgödsel i Eskilstuna kommun Inledning Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljömål. Miljömålet Ingen övergödning, rör problemen med förluster av närsalter till mark och vatten. Småskalig
Läs merAntal förprövade platser för olika djurslag under 2014
1(7) 215-2-2 Stabsenheten Harald Svensson Enheten för idisslare och gris Gunnar Palmqvist Antal förprövade platser för olika djurslag under 214 Jordbruksverket ställer årligen samman uppgifter om antalet
Läs merRemiss, konsekvensutredning gällande ändringsförslag avseende föreskrifter om ackreditering. Inledning
Avdelningen för juridik och inre marknad Emma Wirf Direktnr: 033-17 77 39 E-post: emma.wirf@swedac.se Remiss, konsekvensutredning gällande ändringsförslag avseende föreskrifter om ackreditering Inledning
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.
Läs merBemyndigande för föreskriftsändringen återfinns i 9 och 23 förordningen (2006:84) om foder och animaliska biprodukter.
Jordbruksverket Diarienummer 6.7.16-9902/14 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter och införsel av andra produkter, utom
Läs merTillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde
Tillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde Rapport från samverkansprojekt mellan Västerås, Enköping och Sala kommuner. Oktober 2011 maj 2012 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.3
Läs merI korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101
JO 20 SM 1101 Husdjur i juni 2010 Slutlig statistik Livestock in June 2010 Final Statistics I korta drag Fler nötkreatur än svin I juni 2010 fanns det totalt 1 536 700 nötkreatur att jämföra med 1 519
Läs merYttrande över Energimyndighetens förslag till föreskrifter om statligt stöd till energikartläggning
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merFastighetsbeteckning Församling Känsligt område Icke känsligt område. Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Häst Växtodling
FÖR MILJÖINSPEKTÖR: Checklista för tillsynskampanjen Effektiv näring Administrativa uppgifter Ansvarig verksamhetsutövare Org. Nr/person nr Fastighetsbeteckning Församling Känsligt område Adress Postadress
Läs merÅtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket
Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket Foto: Mats Pettersson www.jordbruksverket.se Innehåll Jordbrukets bidrag till övergödning...3 Sveriges åtgärder mot växtnäringsförluster och övergödning...3
Läs merTvärvillkor Vad är tvärvillkor?
1(11) Tvärvillkor 2016 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2016. Du som söker gårdsstöd, miljöersättningar och några andra jordbrukarstöd måste följa tvärvillkoren för att få full ersättning
Läs merKänsliga områden enligt nitratdirektivet
Känsliga områden enligt nitratdirektivet kustområde Nya känsliga området övriga länet Lagring av stallgödsel Inget läckage eller avrinning Täckning av urin- och flytgödselbrunn Påfyllning av urin och flytgödsel
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merStängsel mot rovdjur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Stängsel mot rovdjur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna avser stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 3 april 2018. Denna uppföljning har genomförts av Ingrid Nilsson,
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning
Läs merDe här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:
1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för
Läs merKonsekvensutredning. förslag till nya föreskrifter om exportkarantän för hästar för export till tredjeland. A Allmänt
1(5) 2017-03-06 Dnr 6.2.17-9724/16 Avdelningen för djurskydd och hälsa Konsekvensutredning förslag till nya föreskrifter om exportkarantän för hästar för export till tredjeland Enligt förordning (2007:1244)
Läs merMineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. Minskad användning av mineralgödsel
MI 30 SM 0603 Gödselmedel i jordbruket 2004/05 Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel Use of fertilizers and animal manure in agriculture in 2004/05 I korta
Läs merANMÄLAN. Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) -Animalieproduktion. Företag. Verksamhetsbeskrivning
ANMÄLAN Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) -Animalieproduktion 1 Uppgifterna kommer att registreras i miljönämndens register och behandlas enligt de regler som finns
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merJordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska
Läs merMetoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder
Läs merKonsekvensutredning av Förslag till ändrade föreskrifter om torkning med mikrovågor
Sida: 1/6 KONSEKVENSUTREDNING Datum: 2010-09-24 Vår referens: SSM 2010/3307 Konsekvensutredning av Förslag till ändrade föreskrifter om torkning med mikrovågor 1. Problembeskrivning och önskat resultat
Läs merSkötsel av våtmarker och dammar 2017
2017-07-18 Skötsel av våtmarker och dammar 2017 Du kan få miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Syftet är att förbättra våtmarker och dammar som redan finns. Våtmarker och dammar kan vara
Läs mer