Verksamhetsplanering MÖTA - Pågående aktiviteter 2010 och förslag till aktiviteter verksamhetsåret 2011

Transkript

1 Senast uppdaterad: (efter styrgruppsmötet) Dokument: VP MÖTA 2011 Sidan: 1 av 2 Verksamhetsplanering MÖTA - Pågående aktiviteter 2010 och förslag till aktiviteter verksamhetsåret 2011 Miljöskydd Energiprojekt (beräknas avslutas hösten 2010) Samförvaring av kemikalier Kemikalier på företag Miljösamverkan Sydost har genomfört ett projekt som de kallade Kemikalier på företag. Material från detta projekt är tänkt att användas för att genomföra ett liknande projekt i Östergötland. Se länk till: miljösamverkansydosts hemsida och information om projektet "Kemikalier på företag". Utbildning om bekämpningsmedel i vattenskyddsområden - Syftet är att nå samsyn vid hantering av tillståndsärenden inom vattenskyddsområden. Tillsyn växtodling med fokus på växtnäring (Lantbruksgruppen) Se projektplan bilaga 1. Vilande: Egenkontroll och risker - Miljösamverkan Sverige har tagit fram ett webbmaterial tänkt att användas vid tillsyn av tillståndspliktiga anläggningar (se länk till: Miljösamverkan Sveriges hemsida och information om riskhantering vid miljöfarliga verksamheter). Materialet behöver i mindre utsträckning anpassas för att passa ett tillsynsprojekt inom MÖTA. Deponiprojektet - "Ett renare Östergötland"- förorenade områden MIFO fas 2 (gamla deponier). Egenkontroll på Lantbruk (Lantbruksgruppen) Hälsoskydd Miljö- och hälsoskyddsfrågor i planarbetet. Se projektplan bilaga 2. Projektörsutbildning, november 2010 eller senare (Avloppsgruppen) Seminarium om små avlopp den 10 december (anordnas av Aktionsgruppen små avlopp i samarbete med avloppsgruppen) Har för avsikt att anordna två handläggarträffar. Se projektplan bilaga 3. Styrgruppen har beslutat att områdena skadedjur, hästallergi och solarier ska prioriteras.

2 Senast uppdaterad: (efter styrgruppsmötet) Dokument: VP MÖTA 2011 Sidan: 2 av 2 Ev. handläggarträff angående små avloppsreningsverk (Avloppsgruppen) Ev. ett seminarium för mäklare om små avlopp. (Avloppsgruppen) Livsmedel Kontroll av dricksvattenanläggningar, beräknas slutföras februari (Dricksvattengruppen) Märkningskurs 2 dagar Rengöringsprojekt Allergiprojekt (förberedande allergikurs hålls redan hösten 2010) Två länsmöten där Livsmedelsverket, Länsstyrelsen och kommunerna deltar. Ett studiebesök. Vilande: Beredskapsprojektet (Dricksvattengruppen) (Styrgruppen vill att dricksvattengruppen tydliggör vilka roller olika aktörer har.) Kompetens Åklagarträff med kompetensutveckling inom brottsmålsprocessen. Utbildning för förtroendevalda (förvaltningsutbildning) Inspektörsträff hösten Lunch till lunch träff för ökad samsyn i länet. Program ej fastställt ännu. (Det finns ett förslag om en programpunkt där miljörestvärdesledare berättar om sitt uppdrag och där roller, ansvar och skyldigheter för olika parter kan klarläggas.) Sekretariatet Kontinuerligt arbete med internt informationsbrev som ska skickas ut 2 ggr per år. Övergripande Kontinuerligt arbete med hemsidan. Bilagor: 1. Projektplan Tillsyn växtodling med fokus på växtnäring 2. Projektplan Miljö- och hälsoskyddsfrågor i planarbetet 3. Projektplan Handläggarträffar hälsoskydd

3 Senast uppdaterad: Bilaga 1. Sid. 1 (2) Projektplan Tillsyn växtodlare med fokus på växtnäring (Projektet är tänkt att genomföras parallellt med Kemikalieinspektionens projekt kemikalier i lantbruket Det är även fritt att komplettera projektet med tillsyn rörande hantering av farligt avfall mm.) Bakgrund Jordbruksmark är en stor källa till läckage av näringsämnen som till slut når våra sjöar och hav. Lantbruk med växtodling är en typ av verksamhet som bidrar till övergödningsproblematiken. Det handlar ofta om så kallade U-verksamheter (ej tillståndspliktiga verksamheter) men även djurhållare i storleksordningen C- och B-verksamheter (anmälnings och tillståndspliktiga verksamheter) kan bedriva växtodling. Växtodling i sig är inte tillståndspliktigt enligt miljöbalken vilket medför att man kan bedriva verksamhet över stora arealer utan att tillsynsmyndigheten känner till verksamheten. Tillsynen är i många fall eftersatt vilket kan bero på att tillsyn av anmälningspliktiga och tillståndspliktiga gårdar prioriterats framför U- verksamheter, samt att djurskyddstillsynen har prioriterats på djurhållande gårdar framför miljötillsyn. Projektet har tydliga kopplingar till miljömålen, främst med målet Ingen övergödning. Projektet ligger även i linje med vattendirektivet där målsättningen är att vattenförekomster ska nå god ekologisk status. Syfte Övergripande syfte: Att göra en insats genom tillsyn och information för att förbättra vattenkvaliteten. Delmål: Att öka kunskapen hos handläggare om tillsyn över växtodling genom handläggarutbildning. Att informera växtodlare om deras påverkan på miljön. (Större verksamhetsutövarna är eventuellt redan väl informerade.) Att med hjälp av tillsyn undersöka hur det förhåller sig med efterlevnaden av befintliga föreskrifter som reglerar försiktighetsåtgärder vid spridning av gödsel. Att åstadkomma åtgärder i händelse av att försiktighetsåtgärder inte vidtas i tillräcklig omfattning. Avgränsningar Främsta målgruppen för tillsyn och information inom projektet är växtodlare som ej haft tillsyn enligt miljöbalken och djurhållande gårdar som bedriver växtodling. Varje kommun får själva välja vilka gårdar som ska ingå i projektet. Följande faktorer kan hjälpa kommunerna att prioritera mellan sina växtodlare: - Ligger odlingen intill vattenförekomst med dålig status enligt vattendirektivet? - Ligger verksamheten inom vattenskyddsområde? - Bedriver verksamheten odling som kräver mycket näring (exempelvis Potatis)? - Storlek och omfattning (relativt till storleken på växtodlingar i den egna kommunen) Projektgruppen kommer med hjälp av Lantbruksenheten på Länsstyrelsen att försöka ta fram listor över växtodlare. Listorna omfattar endast växtodlare som söker gårdstöd (eller andra stöd), vilket är frivilligt, och gör därför inte anspråk på att vara kompletta. Men de kan hjälpa kommunerna att finna tillsynsobjekt och prioritera mellan dem. Följande uppgifter kommer att försöka tas fram: - Namn adress och telefonnummer till växtodlarna - Storlek på areal, helst fördelad på odlings- och betes areal.

4 sid 2 - Om gården har djur eller ej, eventuellt djurslag. - Vad som odlas. - Excelfil med uppgifterna. Genomförande En projektgrupp är tillsatt bestående av: Kristina Lind, Kinda, Linnea Salbark, Åtvidaberg, Jenny Rex, Mjölby, Michael Werthén, Linköping och Melica Cliffoord, Länsstyrelsen Handläggarutbildning innehållandes: - Repetition av kvävets och fosfors kretslopp. - Hur granskar man växtodlingsplaner? - Hur granskar man stallbalansberäkningar? - Tips hur man ser svagheter i beräkningarna, exempelvis vad är ett normalt överskott av P? Hur stora volymer gödsel är normalt att sprida per ha? När bör man direkt reagera och kontrollera beräkningarna närmare? - Beräkningar angående gödsel kontra analyser av gödsel. - Egenkontrollrutiner för kontroll av gödselbrunn/platta. Informationsbrev riktat till växtodlare: - Informera om deras påverkan. - Berätta om tillsynsprojektet. Tillsynsbesök med fokus på näringsämnen (KemI:s projekt med fokus på bekämpningsmedel genomförs parallellt): - Checklista Sammanställning av projektet i slutrapport Eventuella samarbetspartners: Lantbruksenheten på Länsstyrelsen (Maria Källming och Anuschka Heeb, Greppa Näringen, Karin Oscarsson och Kristina Grill, Växtskydd) Tidsplan Tillsätta en projektgrupp och skriva projektplan. Klart! Hösten 2010/tidig vår Förbered och planera inspektörsutbildning och informationsbrev till växtodlare, samt förbered checklista för inspektioner. Tidig vår Genomförande av utbildning av inspektörer och skicka informationsbrev till växtodlare. Vår/försommar Inspektioner inom projektet (parallellt med KemI:s projekt med fokus på bekämpningsmedel). Höst/vinter Avsluta projekt och sammanfatta projektrapport. Höst/vinter 2011 Utvärdera projektet Hur fungerade utbildningen och informationsinsatser? Antal besök och resultat av besöken? Hur ser lagefterlevnaden ut? Har brister uppdagats, vilka åtgärder har tillsynen resulterat i?

5 Projektbeskrivning Bilaga 2. Sid. 1 (2) Projektplan Planarbete Bakgrund Den fysiska planeringen skall ses som ett led i en samlad politik för en hållbar utveckling. Naturoch kulturlandskapet och den byggda miljön ska förvaltas och utvecklas så att målet om en hållbar utveckling kan nås. Med en framsynt fysisk planering finns det möjligheter att i betydande utsträckning förebygga och i många fall också eliminera olika miljö- och hälsoproblem. Den fysiska planeringen kan medverka till ett hållbart samhälle bland annat genom att ta fram ett så fullständigt beslutsunderlag som möjligt där, förutom traditionella intressen och anspråk, också miljöförhållanden, alternativ och konsekvenser analyseras. Kommunerna är de viktigaste aktörerna för att nå God bebyggd miljö eftersom de har det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och styr över mark- och vattenanvändningen genom fysisk planering. Miljö- och hälsoskyddskontorens handläggare har en viktig och ansvarsfull uppgift vid upprättandet av detalj- och översiktsplaner. Uppgiften består i att granska det framtagna planförslaget ur en rad olika aspekter, som exempelvis hälsa, miljö, miljömål och hållbar utveckling etc. Detta ställer stora krav på berörda handläggares kompetens och förmåga att se helheten inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Handläggarna skall således fungera som sakkunniga i miljö- och hälsoskyddsfrågor samt kunna ge stöd och råd till handläggare och konsulter inom verksamhetsområdet fysisk planering. Syfte/Mål Målsättningen med projektet är att handläggare på kommunernas miljökontor ska erhålla ökade kunskaper om planprocessen och om vilka frågor som kan vara viktiga att arbeta med ur ett miljö- och hälsoskyddsperspektiv. Projektet syftar vidare till en ökad samsyn bland länets miljöoch hälsoskyddshandläggare i samband med planyttranden. Strategi/Metod Projektet kommer att fokusera på miljö- och hälsoskyddskontorens roll i planarbetet och innefattar planer i tätort (luft, buller, förorenad mark etc) såväl som planer i landsbygd (avlopp, djurhållning etc). Ett förslag på checklista kommer att tas fram av projektgruppen. Projektet avslutas med en handläggarträff hösten 2010 då bland annat projektgruppens förslag på checklista kommer att redovisas. Även lämpliga föredragshållare kommer att bjudas in från bland annat något plankontor. Tidsplan Projektet påbörjades den 29 januari 2010 med ett startmöte. Planering inför träffen den 27 oktober kommer att ske under våren och hösten. Projektet beräknas vara slutfört den 30 mars Projektorganisation För projektet föreslås en projektgrupp om tre personer. Mötas hälsoskyddsgrupp fungerar som referensgrupp till projektgruppen.

6 Avslutning Projektet avslutas med att ett seminarium/ handläggarträff anordnas där olika frågeställningar kring planarbetet och miljö- och hälsoaspekter tas upp. En skriftlig checklista bedöms också relevant att ta fram. Denna är avsedd att kunna fungera som ett stöd i kommunernas fortsatta planarbete. Utvärdering / Uppföljning Utvärderingen kommer att genomföras utifrån ett frågeformulär som skickas ut några månader (februari/mars) efter träffen. Detta för att deltagarna, innan de fyller i frågeformuläret, ska ha haft möjlighet att praktisera de nya rutinerna. Frågeformuläret ska belysa om deltagarna har upplevt sig erhållit ökade kunskaper och därmed förbättrad och effektivare handläggning i arbetet med planer. Svaren färdigställs sedan av arbetsgruppen senast den 30 mars 2011.

7 Bilaga 3. Projektförslag inför 2011 från hälsoskyddsgruppen - temahandläggarträffar Bakgrund I hälsoskyddsgruppen har konstaterats att det finns ett behov av temahandläggarträffar inom hälsoskydd. Både för att öka kunskapen inom ett visst område hos handläggarna, och för att öka samsynen på hälsoskyddstillsyn mellan kommunerna. Syfte och mål Syftet med projektet är att öka samsynen i hälsoskyddstillsynen i kommunerna, öka kunskapsnivån inom vissa områden och att få en möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter från andra hälsoskyddshandläggare. Genomförande I projektet genomförs två handläggarträffar under 2011 något av följande ämnen som tema: Fukt och mögel Skadedjur Smittskydd Buller Radon Luftkvalitet utomhus i samband med sjukdomar Renhållning Hästallergi, avstånd till hästgårdar Vindkraft Solarier Om det känns befogat kan några slås ihop, t.ex. fukt, mögel och skadedjur, eller radon och buller Mål för projektet Ökad kunskap, ökad samsyn och mer kontaktytor mellan kommunerna.