teaterhögskolans årsberättelse 2010 teaterhögskolans årsberättelse

Transkript

1 teaterhögskolans årsberättelse 2010 teaterhögskolans årsberättelse

2 För Teaterhögskolan är principen om den gemensamma scenen central: utbildningsprogrammens studerande arbetar tillsammans i kreativa processer med arbetsdemonstrationer och föreställningar. mannerheimintiellä foto: kerttu malinen

3 teaterhögskolans årsberättelse 2010 sidorna sidorna 8 11 Teaterhögskolan ett mång sidigt universitet för teater, dans och performance Vision Verkamhetsidé Värden Siffror Publiken får ta del av forskningens frågeställningar case: Vapautuspassio (Befrielsepassionen) sidorna God förmanskompetens främjar arbetstrivseln sidorna 2 3 sidorna sidorna Ledningens översikt sidorna 4 7 Studentkåren strävar mot kontinuitet i verksamheten case: Studieresa till Benin sidorna Mera alternativ i studierna case: På kollisionskurs sidorna 8 11 Den konstnärliga forskningen öppnar nya infallsvinklar case: Den gröna rörelsen föds sidorna Samarbetet med referensgrupper case: Mässan Tillämpa konst! sidorna Organisation sidorna sidan 29

4 2 Teaterhögskolan ett mångsidigt universitet för teater, dans och performance vision Teaterhögskolan är ett internationellt universitet för teater, dans och performance och företräder sina konstarter med den envishet och det mod som hör till förnyarens roll. Teaterhögskolan är en pionjär inom konstnärlig forskning och pedagogiskt nytänkande och en förmedlare på många konst- och samhällsområden. verkamhetsidé Teaterhögskolans verksamhet styrs av uppfattningen att teater, dans och performance har ett värde både för samhälle och individ. Teaterhögskolan tjänar konsten, de studerande och samhället genom att fungera som en utbildnings- och forskningsenhet som åtnjuter respekt i det internationella konstoch vetenskapssamfundet.

5 teaterhögskolans årsberättelse värden Gemenskap Förtroende Kroppslighet siffror Grundstuderande 310 Påbyggnadsstuderande 52 Årsverk 128 Premiärer 35 kuusisormiset foto: maiju saari

6 4 paula tuovinen Rektor Ledningens översikt foto: antti luostarinen Å r 2010 var ett historiskt år för Teaterhögskolan som inledde sin verksamhet som ett offentlig rättsligt universitet. Teaterhögskolan lösgjordes från sin position som statligt räkenskapsverk. Det innebar ett större ekonomiskt ansvar, men också större autonomi. Samtidigt ersattes personalens tjänsteförhållanden av arbetsavtals förhållanden. också Teaterhögskolans styrelse fick ny form. Styrelsen inledde sitt arbete redan på hösten 2009 med Maria-Liisa Nevala som ordförande. Universitetsreformen genomfördes smidigt, men orsakade mycket arbete särskilt för ekonomioch personaltjänsterna. Däremot hade förändringarna ingen stor betydelse för kärnverksamheten undervisningen och studierna men den aktiverade diskussionen speciellt i professorskåren och ledde till en positiv känsla av gemenskap. den statliga grundfinansieringen för Teaterhögskolans verksamhet år 2010 var 12 miljoner euro. Staten överlämnade också egendom i form av fastigheter och annat kapital. grundf inansieringen är tryggad till slutet av år Finansieringen för kommande år beror på universitetens finansieringsmodell för , en eventuell sammanslagning av konstuniversiteten samt på den allmänna eko nomiska situationen. Teaterhögskolan arbetar med att skaffa medel och försöker öka den kompletterande finansieringens andel. teaterhögskolans långsiktiga strategiska mål är att utveckla den konstnärliga forskningen och internationaliseringen samt att bereda grunden för ett eventuellt konstuniversitet. verksamheten vid forskningscentret för teater, dans och performance (Tutke) utvecklades och har funnit sina former. Trots att resurserna fortfarande är knappa fick påbyggnadsstuderandena mer stöd i sina studier avlades

7 teaterhögskolans årsberättelse endast en doktorsexamen medan målsättningen var tre. Satsningarna på påbyggnadsutbildningen och forskningen kommer att synas under kommande år. det viktiga forskningsprojektet Skådespelarkonsten och samtiden (Näyttelijäntaide ja nykyaika) avslutades. Projektet undersökte den finländska skådespelarpedagogiken med mångvetenskapliga och -konstnärliga metoder. Teaterhögskolan fick ansvaret att fungera som värdinstitution för ett intressant forskningsprojekt om asiatisk konst Asian Art and Performance Consortium. Teaterhögskolans mål är att göra det internationella samarbetet och de internationella inslagen till något som hör till vardagen. Under året fördjupades det nordiska samarbetet speciellt inom Norteas-nätverket. Ett av nätverkets resultat är de gemensamma studierna Nordic Common Studies. Samarbetet med Ryssland stärktes bl.a. genom festivalen Students of a Master i St.Petersburg. under de senaste åren har den internationella mobiliteten bland lärarna och forskarna ökat markant. Också bland de studerande finns det ett stort intresse för internationellt utbyte. Tredje årskursen vid institutionen för danskonst gjorde på eget initiativ en studieresa till Villa Karo i Benin. teaterhögskolans första engelskspråkiga magisterprogram Live Art and Performance Studies fortsätter och kommer att ha stor betydelse för området. Magisterprogrammet hade bl.a. ett samarbetsprojekt med University College Falmouth (Dartington College of Arts). grundutbildningen fungerade exemplariskt. De studerande avlade sina studieprestationer med god fart och studieavbrotten är sällsynta. grundutbildningen har hög kvalitet och det syns på konstens område. Samarbetet mellan utbildningsprogram och hög skolor utvecklades vidare. Föreställningsverksamheten är fortfarande

8 6 ledningens översikt På Teaterhögskolan har idén om ett konstuniversitet mottagits med återhållsam nyfikenhet. omfattande och når också långt utanför Teaterhögskolan. en speciell händelse år 2010 var auditeringen av Teaterhögskolans system för kvalitetssäkring LaatuTeak. Rådet för utvärdering av högskolor godkände systemet, en verklig prestation för ett litet universitet! Kvalitetssystemet har medfört mycken nytta för Teaterhögskolan, men dess omfång och den arbetsdryga uppdateringen har också väckt kritik. arbetet med LaatuTeak har inneburit att Teaterhögskolans organisation och delområden har utvecklats på ett målmedvetet sätt, t. ex. har de samhälleliga tjänsterna samlats under det gemensamt namnet Kokos-tjänster. Från början av år 2010 har det nya rekryteringsrådet arbetat med rekryteringen av lärare och forskare. teaterhögskolans nya status medförde målsättningen om ökad växelverkan med samhället. Samma målsättning finns också i Teaterhögskolans strategi. Teater högskolan har inlett en omfattande dialog med sina referensgrupper och utvecklat alumnverksamheten. Växel verkan med samhället kommer också till uttryck i undervisningens innehåll. Ett exempel är projektet KOP KOP vieras lähellä, som turnerade till vårdinstitutioner. teaterhögskolan har länge förberett sig inför möjligheten att ett konstuniversitet grundas. Saken har redan länge diskuterats och år 2010 fick diskussionen åter ny intensitet. Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte i juni en arbetsgrupp för att utreda hur Bildkonstakademin, Sibelius-Akademin och Teaterhögskolan tillsammans kunde bilda ett internationellt aktivt konstuniversitet i Finland. I januari 2011 lämnade arbetsgruppen sitt förslag till undervisningsministern. Förslaget innebär att konstuniversitetet grundas år På Teaterhögskolan har idén mottagits med återhållsam nyfikenhet.

9 teaterhögskolans årsberättelse kostnader (1000 euro) Utbildning Forskning Konstnärlig verksamhet Samhälleliga tjänster kostnader totalt totala utgifter och f inansiering (1000 euro) Totala utgifter % Löner Resekostnader Material och förnödenheter Hyror Externa tjänster Investeringar Stipendier och övriga utgifter utgifter totalt Finansiering % Undervisningsministeriets finansiering Extern finansiering f inansiering totalt Teaterhögskolans mål är att göra det internationella samarbetet och de internationella inslagen till något som hör till vardagen. internationellt samarbete Studerande Utresande, över 1 vecka Inresande, över 1 vecka Utresande, över 3 mån Inresande, över 3 mån Lärar- och forskarutbyte Utresande, över 2 veckor Inresande, över 2 veckor Utländska studerande Närvarande

10 8 studier maarit ruikka Prorektor med ansvar för undervisningen Mera alternativ i studierna År 2010 förnyades examensfordringarna och ett av målen var att öka dialogen mellan Teaterhögskolans utbildningsprogram och uppnå större synergi i undervisningen. När examensfordringarna förnyades fanns det en ny form av växelverkan bland lärarna och det ledde till nya och fräscha initiativ. Utbildningsprogrammens studerande har nu bättre möjligheter att tillsammans arbeta med frågor, utmaningar och möjligheter inom scenkonstens alla områden. Ett konkret resultat av den gemensamma planeringen är t. ex grunderna i föreställningsforskning, en studieperiod som var gemensam för de studerande på första årskursen i utbildningsprogrammen för teaterkonst och danskonst. Som lärare fungerade Annette Arlander, professor i performance och teori, tillsammans med påbyggnadsstuderande. Här förenade grund- och påbyggnadsutbildningen sina krafter. I examensfordringarna var det viktigt att definiera delmålen och se på undervisningen från de studerandes foton: noomi ljungdell

11 teaterhögskolans årsberättelse perspektiv. Det gällde att uttryckligen betrakta själva studiearbetet, studierna och scenkonstens framtid från de studerandes synvinkel. Utgångspunkten för arbetet med examensfordringarna var att beakta de studerandes upplevelser, utveckla undervisningsplanernas struktur, granska inlärningens kumulativa effekt och göra studiegången och -stigarna synliga, samt att tydligt uttrycka forskningsaspekten och de kompetenser som framtidens aktörer måste ha. Till exempel innehåller examensfordringarna för kandidatexamen i danskonst en ny tyngdpunkt i form av alternativa ämnesstudier, som omfattar studieperioder i dans, koreografi, pedagogik eller teori. Studiernas mål är att stöda den studerandes individuella yrkesinriktning eller delområde och öka de framtida danskonstnärernas färdigheter inför yrkeslivet. Valfriheten och specialiseringsmöjligheterna ökades i studierna för magister examen. Vi gav större tyngd åt den studerandes individuella, kreativa Omstående sida: Dansstuderande Arttu Palmio repeterar. Ovan: Registuderande Aino Kivi på avdelningen för rekvisita. insats i att själv formulera sin uppfattning om studierna, studieinriktning och utvecklingsbehov och ta det som utgångspunkt när den individuella studieplanen skall diskuteras med utbildningsprogrammets professor. Det framtida målet är att högskolans alla institutioner skulle arbeta med examensfordringarna samtidigt så att dialogen om undervisningens innehåll och former skulle gälla hela Teater högskolan och alla 15 utbildnings- och magisterprogram. För Teaterhögskolan är principen om den gemensamma scenen central: utbildningsprogrammens studerande arbetar tillsammans i kreativa processer med arbetsdemonstrationer och föreställningar. Målsättningen är att redan under studietiden rikta in konstnärerna på att söka och skapa gemensamma ämnen, arbetssätt och uttryck för scenkonsten, som hela tiden är under förändring. Antalet undervisningshelheter som omfattar flera utbildningsprogram och högskolor ökade och under året planerades många nya samarbetsprojekt. Ett omfattande samarbetsprojekt var den långvariga undervisningsprocessen kring musikteaterns särdrag. Projektet resulterade i föreställningen Vapautuspassio på våren (Se sida 18) I flera samarbetsprojekt deltog det professionella fältet och dess många referensgrupper. Som ett samarbete mellan Rundradion, institutionerna för teaterkonst och för ljud- och ljusdesign

12 10 mera alternativ i studierna startades en kurs i hörspel. De studerande bekantade sig med radio som uttrycksmedel och gjorde minihörspel. Institutionen för danskonst inledde ett nytt och omfattande samarbetsprojekt med Träskända stad (Järvenpään kaupunki), Järvenpää dansinstitut och Järvenpää-huset. Målet är att samla erfarenheter och utveckla en modell som kan tillämpas också på andra håll i Finland. Teaterhögskolans utbildningsprogram, Aalto-universitetets utbildningsprogram för scenografi, Tammerfors universitets institution för skådespelararbete, Tutkivan teattertyön keskus och stadsteatern i Lahtis påbörjade planeringen av ett samarbetsprojekt Suuren näyttämön näyttämötyöpaja (workshop med fokus på stora scenen). Workshopen ger deltagarna möjlighet att tillsammans med teaterns tekniska personal och hand ledande lärare undersöka den stora scenens särdrag i förhållande till den studerandes kommande yrke. Relationerna till teaterfältet och nätverksbyggandet är viktiga. En stor del av de konstnärliga lärdomsproven för magisterexamen i ljusdesign gjordes ute på de professionella teatrarna. Sam arbetet med det professionella fältet stärkte också verksamheten med fadder teatrar. Det uppstod också helt nya samarbetsinitiativ, t. ex mellan Jyväskylä stadsteater och utbildningsprogrammet för regi som ledde till en festival med små föreställningar Pienten esitysten festivaali i Jyväskylä. Utbildningsprogrammets studerande arbetade en vecka med teaterns konstnärliga personal och producerade en föreställningshelhet som tog avsats i det mentala landskapet i mellersta Finland. Under veckan etablerades fruktbara kontakter mellan flera teatergenerationer. Magisterprogrammet i ljusdesign är fortfarande unikt i Europa. Under året undersöktes möjligheten att grunda ett internationellt magisterprogram på engelska. De internationella samarbetsprojekten hade en central roll i undervisningen och samarbetet med utländska teater- och konstskolor kunde genomföras tack vare NordPlus- och Erasmusprogrammen sökande och antagna sökande antagna kandidat- och magister examen i teater- och danskonst kandidat (mål 30) magister (mål 55)

13 teaterhögskolans årsberättelse case på kollisionskurs Ett par gånger om året glömmer Teaterhögskolan allt om sina utbildningsprogram och man studerar intressanta kurser i blandade grupper. De s.k. gemensamma studierna arrangeras i början eller slutet av terminerna i maj, augusti och december. I december 2010 arrangerades den första kollisionskursen som lämpade sig för alla oberoende av utbildningsprogram och -nivå. - Idén gick ut på att fördomsfritt och utan alltför mycket förhandsplanering utsätta deltagarna för kollisioner och se vad som händer. Vi undersökte uttryck, växelverkan, improvisation och olika konstformer, berättar kursens lärare Ville Sandqvist. Sandqvists synvinkel var regi och skådespelararbete. Som lärare fungerade också Cris af Enehielm (tal och röst), Joona Halonen (rörelse och dans) och Kimmo Modig (ljudplanering). Avsikten var att undersöka vad som händer då rörelse kolliderar med ljud, ljud med rörelse och då skådespelaren kolliderar med regissören och kursdeltagarna med varandra. Deltagarna uppskattade kursen och feed back-kommentarerna konstaterade bl. a. Jag har aldrig tidigare fått lika mycket gjort under en vecka. Gruppen hade en fin anda. Arbetet var verkligen mångsidigt och givande. De goda erfarenheterna kommer att synas senare i livet, långt efter kursens slut 374 grund- och påbyggnadsstuderande grundexamen påbyggnadsstuderande den genomsnittliga studietiden för magisterexamen (300 sp) och examinas genomsnittliga omfattning omfattning (sp) ,2 11,7 I utbildningsprogrammet för dramaturgi studerar man också utomhus. Studerande Ville Koskivaara trivs i naturen studietid (år) 5,5 5,

14 12 forskning soili hämäläinen Ledare för forskningscentret för teater, dans och performance, Tutke Den konstnärliga forskningen öppnar nya infallsvinklar Forskningscentret för teater, dans och performance ansvarar för Teaterhögskolans påbyggnadsutbildning och forskningsverksamhet. Scenkonsten och samhället är tyngdpunkten i den nya forskningsstrategin som utarbetades Forskningsprojektet Skådespelarkonsten och samtiden utvecklade skådespelarens tekniska begrepp. Jarno Kuosa repeterar mellantillstånd. foto: miska reimaluoto

15 teaterhögskolans årsberättelse Påbyggnadsstudierna vid Forskningscentret för teater, dans och performance (Tutke) definieras som konstnärlig forskning. Den konstnärliga forskningen är konstnärs- eller konstinitierad forskning som innehåller både teoretiska och konstnärliga delar. Den konstnärliga forskningen kan motivera scenkonstens samhälleliga betydelse och konstnärliga praxis. Forskningen skapar nya former och uttryck, tekniker, redskap och nya pedagogiska grepp. Forskningen deltar i att förnya samhället på ett sätt som är karaktäristiskt för scenkonsten. Scenkonsten lyfter fram levande människors, gestalters och varelsers möten och handlingar och därmed också frågor och utmaningar som gäller etik, politik, ekonomi och världsåskådning. För Tutke var år 2010 ett mångsidigt och arbetsdrygt år. Ett av årets resultat var Kirsi Heimonens doktorsavhandling Sukellus liikeeseen liikeimprovisaatio tanssimisen ja kirjoittamisen lähteenä. Under året hade Tutke 50 studerande. Undervisningsprogrammet fick en ny struktur och består nu av tre kärnområden: forskarseminarier, temaseminarier med varierande ämnen och praktikum. Basfärdigheterna lärs nu ut med större systematik än tidigare. Som en del av arbetet med att utveckla handlednings processerna ändrades forskarseminarierna och nu fungerar de som öppna handledningssituationer för de studerande, handledarna och övriga intresserade. Under året producerades dessutom en guide om Tutkes arbetssätt. Den är främst avsedd för de studerande men har också information som är nyttig för handledarna och lärarna. Finlands Akademi beviljade Leena Rouhiainen en fyraårig anställning som akademiforskare. Finlands Akademi finansierar också det fyraåriga forskningsprojektet Asian Art and Performance Consortium. Båda projekten stärkte påbyggnadsutbildningens och forskningens strukturer. År 2010 av slutades projekten Skådespelarkonsten och samtiden (Näyttelijäntaide ja nykyaika) och Levande mosaik (Liikkuva mosaiikki). Projekten erbjöd arbetsmöjligheter för flera forskare och ledde till intressanta forskningsresultat. Konstuniversiteten lämnade en gemensam projektansökning till Finlands Akademi om ett doktorandprogram. Med i projektet är Teaterhögskolan, Bildkonstakademin, konstinstitutionen vid Aalto-universitetet och Sibelius- Akademin. Projektets målsättning är att få flera forskarskoleplatser, öka samarbetet mellan konstuniversiteten och utveckla den konstnärliga forskningens praktiska metoder. Planeringen för den konstnärliga forskningens internationella sommarskola (Summer Academy of Artistic Research) blev klar och inbjudningarna sändes till internationella samarbetsparter. Tutke var också aktivt med i arbetet med att grunda en internationell publikation om konstnärlig forskning (Journal of Artistic Research, jar).

16 14 den konstnärliga forskningen öppnar nya infallsvinklar case den gröna rörelsen föds I september 2010 var det premiär för en föreställning som väckte stort intresse. Den gröna rörelsen föddes på nytt på scenen i Teaterhögskolans aula och i politiska landskap färdades ensemblen från istiden till Koijärvi-rörelsen och tillbaka. Också den process som låg bakom föreställningen var mycket lång. Föreställningen utgjorde sammanfattningen från det treåriga forskningsprojektet Skådespelarkonsten och samtiden (Näyttelijäntyö ja nykyaika). Det multivetenskapliga och -konstnärliga projektets mål var att samla in och analysera praktiskt material från skådespelare som studerade vid Teaterhögskolan under 1980-talet, och med det som bas söka sig fram mot en ny skådespelarpedagogik och skådespelarkonst. - Föreställningen hade många målsättningar: vi ville iscensätta den pedagogiska förändringsprocess som vi hade genomlevt, pröva möjligheterna för den självgående skådespelaren och regissören samt belysa de samhälleliga dimensionerna i vår forskningsresa. Men föreställningen var endast en etapp i processen som fortsätter, berättar Esa Kirkkopelto, professor i konstnärlig forskning, som fungerade som projektets ledare. Forskningsgruppen bestod av professionella skådespelare, forskare och doktorander. Forskningen utfördes på Teaterhögskolan, men läroämnet teatervetenskap vid Helsingfors universitet deltog också. Forskningen producerade repetitionsmetoder som nu vidareutvecklas och tas i bruk både på Teaterhögskolan och på professionella teatrar. Tre doktorsavhandlingar är under arbete samt två publikationer som samlar upp och redogör för forskningsresultaten. Den första Samtida skådespelarkonst Förskjutningar och rubbningar (Nykynäyttelijän taide Siirtymiä ja horjutuksia) publiceras i augusti 2011 och innehåller artiklar av den teoretiska gruppen och tematiska intervjuer med skådespelarna. I ett senare skede sammanställs en manual för skådespelarpedagogik. - Vi hoppas att vårt projekt är ett bevis på att konsthögskolornas forskning är meningsfull och nödvändig, tillägger Kirkkopelto. foto: miska reimaluoto

17 teaterhögskolans årsberättelse doktorsexamen i teater- och danskonst målnivå: vetenskapliga publikationer vetenskapliga publikationer internationella referee-publikationer foto: seppo kärki Omstående sida: Den gröna rörelsen föds repeterades i augusti-september. Till vänster: Lasse forsgren, Jari Hietanen och Taisto Reimaluoto använder sig av metoden referenskropp i föreställningen Den gröna rörelsen föds.

18 16 föreställingar jyri pulkkinen Undervisningsteaterns chef Publiken får ta del av forskningens frågeställningar Påbyggnads- och forskningsproduktionerna har en synlig roll på Teaterhögskolans undervisningsteater. maallisten ilojen puutarha foto: ville-matias roisko

19 teaterhögskolans årsberättelse Den levande föreställningen står i centrum för Teaterhögskolans verksamhet. På Teaterhögskolan är föreställningarna en del av undervisningen och själva kärnan i forskningen. I grundutbildningen är det föreställningarna som ger praktiska och teoretiska förutsättningar för yrket och för vidare utbildning. I påbyggnadsutbildningen och i forskningsverksamheten har föreställningarna en annan roll, de är de praktiska delarna som producerar ny kunskap om scenkonsten och vidareutvecklar praxis. År 2010 blev påbyggnadsutbildningens och forskningsverksamhetens föreställningar en del av Teaterhögskolans föreställningsverksamhet. På undervisningsteatern förverkligades fyra produktioner och konklusionerna från forskningsprojektet Den gröna rörelsen föds (se sida 14). Dessutom producerades två forskningsproduktioner som visades utanför Teaterhögskolan. Forskningsföreställningarna har en speciell utgångspunkt och det har stått klart både för publiken och undervisningsteaterns personal. Där grundutbildningens föreställningar simulerar de professionella teatrarnas form, produktionssätt och förhållande till publiken ställer forskningsföreställningarna publiken inför en fråga. I allmänhet gäller det inte en färdig föreställning, utan forskningens konstnärliga och praktiska del skall producera observationer om sitt ämne och observationerna skall kunna bedömas. För publiken är de en möjlighet att ta del av den konstnärliga forskningens frågeställningar och hur de behandlas. Föreställningarna har ofta följts av diskussioner med publiken. Teaterhögskolans föreställningsverksamhet samarbetar med andra konstuniversitet, t. ex. Aalto-universitets utbildningsprogram för scenografi och dräktdesign deltar i en stor del av produktionerna. Det är den levande föreställningen som står i centrum för Teaterhögskolans verksamhet, men år 2010 fick vi se en film som lärdomsprov för magisterexamen. Kimmo Alakunnas, som studerar koreografi, förverkligade tillsammans med studerande från Teaterhögskolan och Bildkonstakademin dansfilmen En myra An Ant (Muurahainen An Ant) Under året fick filmen motta många pris på internationella filmfestivaler. Det internationella inslaget i föreställningsverksamheten kunde ses då två utländska professionella regissörer arbe tade med det Nordiska Magisterprogrammet (NorMa). Andrey Moguchy från Theatre Scene i St.Petersburg regisserade en föreställning på Anton Tjechovs novell Gusev och konstnärliga ledaren Kia Berglund från Teater Giljotin i Stockholm regisserade Mefisto av Klaus Mann. Föreställningsverksamheten fick också internationella inslag av alla utländska studerande som deltog i föreställningarna och av utländska Erasmus-utbytesstudenter som praktiserade vid undervisningsteatern.

20 18 publiken får ta del av forskningens frågeställningar case På ett passionerat sätt ifrågasätter föreställningen den under hållande musikteaterns urvattnade medel och söker nya vägar Vapautuspassio krossar gamla gränser och erbjuder nytt och fräscht istället anni-helena leppänen, kansan uutiset vapautuspassio (befrielsepassionen) Ett omfattande musikteaterprojekt genomfördes som ett samarbete mellan konstuniversitet och -högskolor. I projektet deltog Teaterhögskolan, Aalto-universitetets Konstindustriella högskola, Metropolia och Arcada. Gemensamma workshops ledde till föreställningen Vapautuspassio, som uppfördes på mediecentret Lume i mars Det bästa med projektet var grupparbetet. När ett projekt är så här stort måste regissören helt enkelt avstå från att kontrollera det hela och istället lita på att folk gör sitt bästa, säger föreställningens regissör Juhana von Bagh, som studerar regi på femte årskursen. Efter premiären producerades en inspelning med flerkamerateknik. Kvaliteten på föreställningen och inspelningen har väckt uppmärksamhet och nu planeras en fortsättning på samarbetet. Projektets arbetsmetod var en variation på Bernd Alois Zimmermanns Zeitkugel. Vid sidan om olika tidsnivåer var skådespelararbetets, rörelsens och musikens uttrycksformer närvarande. - Som regissör lärde jag mig att lita på att de bästa idéerna föds i ett tomt huvud. Även om alla delområden skulle jämställas blir musiken lätt en ledstjärna och diktator, säger von Bagh. touko kauppinen, helsingin sanomat

21 teaterhögskolans årsberättelse föreställningsstatistik föreställningar 231 Pedagogiken gjorde det möjligt att söka och undersöka en modern performer-identitet i musikteatern. - De bästa regissörerna ser situationen i dess hela omfång, deltar aktivt och ifrågasätter också sin egna idéer. De är inte rädda för det nya, de driver inte sina egna utan de studerandes intressen och förstår vad grejen handlar om. Konst måste uppfinnas tillsammans i gemensamma arbetssituationer, säger von Bagh. premiärer åskådare och beläggningsgrad åskådare beläggningsgrad 66 % 80 % 85 % 86 % Befrielsepassionen bestod av fyra delar. I Venuspassionen (omstående sida) uppträdde bl. a. Olavi Uusivirta och Natalil Lintala. Någonstans är det alltid morgon -delen skrevs av Aino Kivi. Foton Helinä Kuusela

22 20 personal rita heinrichs Personalchef God förmanskompetens främjar arbetstrivseln foto: antti luostarinen För personalen innebar den största förändringen år 2010 att deras tjänsteförhållanden ändrades till arbetsavtalsförhållanden. Teaterhögskolan anslöt sig som medlem i Sivistystyönantajat ry Bildningsarbetsgivarna rf, som förhandlade fram en nytt allmänt arbetsavtal för universiteten. I augusti 2010 togs en ny modell för arbetstid i bruk. Det innebar att undervisningsoch forskningspersonalen (inklusive forskarna) gick över till totalarbetstid och undervisningsteaterns personal, som tidigare tillämpat principen om arbetstimmar per vecka, gick över till regelbunden arbetstid. Rekryteringen av undervisningsoch forskningspersonal reformerades i början av året. De allmänna behörighetskraven definierades i en instruktion. Rekryteringsrådet inrättades för att bedöma Teaterhögskolans rekryteringsbehov och för att ta hand om rekryteringarna. Under året rekryterades två professorer med kallelseförfarande och en professor med ansökningsförfarande. Dessutom rekryterades nio lektorer och en doktorand med kallelseförfarande. Ledarskaps- och förmansfunktionerna utvecklades genom utbildning och en 360-graders bedömning av förmännen. Träningen behandlade förmansarbetets många områden, den individuella arbetsrollen, dialog och växelverkan och hur man kan hantera situationer som präglas av förändring och problem. Sju förmän deltog i träningen. I förmännens 360-graders bedömning bedömdes varje person av sin egen förman, av sina kolleger och underlydande. Bedömningen mätte reellt och önskvärt ledarskapsbeteende samt de

23 teaterhögskolans årsberättelse Medeltalet på Teaterhögskolans svar var 3,6, på universitetssektorn var medeltalet 3,4. årsverk kvinnor män Undervisningspersonal * Undervisnings- och forskningspersonal* % 44 % Övrig personal % 44 % totalt % 44 % *) Fr.o.m anges undervisningspersonalens antal inte längre separat krav som verksamheten ställer på ledarskapet. Åtta förmän deltog. Resultaten kommer till nytta när vi utvecklar ledarskapsträningen och en arbetskultur som bygger på självständighet och ansvar. I början av år 2010 utarbetade Teaterhögskolan en modell för tidig intervention. Målet med modellen är att stöda den enskilda arbetstagarens och hela arbetskollektivets välfärd och arbetstrivsel, och att redan i ett tidigt skede kunna ingripa och avvärja hot mot arbetsförmågan. Modellen innehåller en beskrivning av arbetskollektivets spelregler och de situationer som man bör ta fatt i, samt blanketter för att ta upp problem till diskussion samt ett program för rusmissbruk. I november 2010 fick personalen svara på en enkät om arbetstrivsel. Enkäten genomfördes i samarbete med Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma och 10 universitet deltog. Teaterhögskolan har fått jämförelsematerial från de andra universiteten och kan konstatera att Teaterhögskolans personal var relativt nöjd. Medeltalet på Teaterhögskolans svar var 3,6, på universitetssektorn var medeltalet 3,4 medan det maximala talet var 5. Enligt enkäten var man mest nöjd med den egna arbetsbildens tydlighet och med arbetets utmaningar, arbetskollektivets stöd och utvecklingsorientering, jämställdhet samt Teaterhögskolans image i offentligheten. Minst nöjd var man med belöningen, karriärmöjligheterna och med att arbetsron utsattes för alltför mycket störningar i kontorslandskapet. På basen av enkätsvaren kommer Teaterhögskolan att inleda flera utvecklingsprojekt.