Plantera träden. Anna Pettersson Skog har varit engagerad. där de kan trivas! Växtbäddar

Transkript

1 Skapa välfungerande växtbäddar och avstå från att plantera träd där det inte är möjligt! Allt annat är slöseri med både pengar och naturresurser. Tre växtbäddsexperter berättar hur det ska gå till. Plantera träden där de kan trivas! Anna Pettersson Skog har varit engagerad i arbetet med att utveckla avsnittet om grönytor och växtbäddar i AMA Anläggning 10. Anna är hortonom och har nyligen gått från Sweco Geolab till dag- och ytvattengruppen på samma företag. Hon anser att tjockare växtbäddar som ger rötterna mer luft är den viktigaste nyheten i AMA:s senaste utgåva. Det har mest varit positiva reaktioner på nyheterna men en del har varit rädda för att krav på tjockare växt bäddar ska göra projekten dyrare. Men det är just det som är viktigt för att få tillräckligt med luft i jorden. Snabb etablering Den överordnade tanken i växtbäddskapitlet är att vi måste skapa växtbäddar som innehåller minst tio procent luft för att växterna ska kunna etablera sig snabbt. Med ett för tunt jordskikt ovanför en dränering eller fri grundvattenyta blir ofta alla porer fyllda med vatten. Förutom dräneringsrör eller grundvattenyta kan det vara berg, täta skikt eller övergång till grövre material som bryter kapillariteten och därför förhindrar vattentransport. Vattnet blir kvar i jorden ovanför, precis som det blir kvar i en våt tvättsvamp som man håller med långsidan neråt. En tjockare växtbädd motsvarar att man håller tvättsvampen med kortsidan neråt. Då rinner det ut mera vatten. Olika växtjordar En annan nyhet är att det finns två typer av godkända växtjordar, en som liknar den gamla och en annan mer sandig jord. Tidigare var gränsvärdena väldigt snäva. I AMA 07 tillåts högst 15 procent grovsilt-finsand i växtjorden. För att uppfylla kraven skulle man då ofta köra bort den jord som fanns på platsen, även om det egentligen var en bra växtjord, och istället köra dit jord som kanske måste transporteras långa sträckor. Med tanke på att transporter utgör en stor del av kostnaden för jord kunde detta bli dyrt. Många jordar innehåller uppåt 30 procent grov siltfinsand och fungerar ändå bra som växtjordar, något de ansvariga tagit hänsyn till i AMA 10. Det slängs bort alldeles för mycket pengar på dåliga planteringar där träden bara står och stampar Örjan Ståhl, VIÖS AB Däremot leder ett högt innehåll av mjäla (finsilt och mellansilt) till problem som tjällyftning och skorp bildning. Andra jordar som kan ge problem vid transporter och hantering är jordar med högre lerhalt än 15 procent. Moräner är svåra för att de är täta och packade är de jättetäta. Växtjord av sandig typ är också bra att använda på en terrass av sandig morän, för att få samma textur genom ett stort jorddjup. Då slipper du det vanliga problemet med en gul och blöt gräsmatta som en skiktad växtbädd kan ge upphov till. I RA 10 finns vägledning för hur de nya växtjordarna passar ihop med olika materialtyper i terrassen. 21

2 Att växtbäddar har ett visst djup är avgörande, anser Anna Pettersson Skog, Sweco. Foto: Seija Johannesdotter Mattias Thelander, Malmö kommun, använder pimpstenssubstrat till alla trädplanteringar. Helst vill vi skapa en jord med organiskt liv där daggmaskar bryter ner löven Mattias Thelander, Malmö kommun Välj växtplats Vi måste sluta med Napoleonarkitekturen, säger Örjan Stål, mark- och trädexpert på VIÖS AB, och menar att det är orimligt att plantera dubbelsidiga alléer överallt, även där det är alltför ont om plats och finns ledningar på alla håll. Vad är det för nytta med en massa dåliga träd? Landskapsarkitekter måste vara tuffa och säga ifrån att det inte går att ha träd på sådana platser. Det är bättre att välja några få, bra platser och satsa rejält på träden där. Därför är det viktigt att den som har kunskaper om träd kommer in tidigt i planeringen, innan detaljplanen eller bygglovet har lagt fast något som inte fungerar. Örjan rekommenderar också att åka runt och kolla de planteringar man varit inblandad i för att följa upp om träden verkligen växer. Om de inte gör det, så ska man ju inte upprepa en metod som inte fungerar. Det slängs bort alldeles för mycket pengar på dåliga planteringar där träden bara står och stampar. Lokal anpassning I en gatumiljö finns det kanske ingenting förutom bärlager. Då får du börja från noll och skapa en egen ståndort, kanske med hjälp av skelettjord och pimpsten. I en GÖDSEL ETT PROFESSIONELLT OCH LÅNGTIDSVERKANDE GÖDSELMEDEL STAVEN Säkrar etablering vid plantering Stimulerar tillväxt efter beskärning Enkelt och billigt att applicera Långtidsverkande upp till 3 år Glivarp Garden AB tel: nr tidskriften landskap

3 Vad är det för nytta med en massa dåliga träd? frågar sig Örjan Ståhl, VIÖS, och förespråkar användning av träd endast där de har förutsättningar att utvecklas väl. mer naturlig miljö bör du anpassa dig efter de lokala förhållandena. Vi har siltjord i Dalarna, lera i Göteborg och morän i Småland men gamla AnläggningsAMA föreskrev att växtjorden alltid skulle ha en lerhalt på 5 15 procent. Enligt denna skulle man ha ett cm tjockt lager växtjord med en väldigt specificerad sammansättning och under den ett lager av inte alls specificerad mineraljord. Det var godkänt att lägga en grusig mineraljord eller bärlagergrus här. Resultatet av det blir ett kapillärbrytande skikt som gör den ovanliggande växtjorden för blöt när det är blött och för torr när det är torrt. Homogent Växtbädden ska vara homogen rakt igenom och undergrunden ska vara bas till vad du lägger ovanpå. Om du har en terrass bestående av sandig, siltig morän så ska den växtjord du lägger på ha en liknande textur. Du bör använda jord som finns på platsen eller går att få tag på i närheten. Det går bra med en jord som är halvfattig rakt igenom, med en mullhalt på 2 4 procent. Det räcker att växtförbättra de översta centimetrarna med humus. Sedan får du välja växter som trivs på ståndorten. I allmänhet säger man att det inte är bra med för hög mullhalt djupt ner i profilen men en åkerjord med väl förmultnad mull går bra att lägga i tjocka lager. Det går alltså ofta att använda jord som finns på platsen men ett undantag är lera som blivit sönderkörd av tunga maskiner. Den kan du bli tvungen att byta till en meters djup. info@splendorplant.se tel

4 Med ett bra substrat växer trädrötterna snabbt ut ur klumpen. Trädtekniska frågor under mark är specialområdet för Mattias Thelander, landskapsingenjör. Förbered väl Det är meningslöst att sätta ett dyrt träd om man inte gjort det förberedande jobbet bra. Det säger Mattias Thelander, landskapsingenjör och underhållsansvarig för den gröna delen av Västra Malmö. Hans specialområde är trädtekniska frågor under mark. På den nivån är det fyra faktorer som är viktiga: vatten, luft, näring och utrymme. Malmös gatukontor har en handbok på nätet, enligt den ska ett träd ha tillgång till minst 12 kubikmeter jord. I en park är det inga problem och jorden i Malmös parker är oftast bra med lagom lerhalt, om än med tämligen högt ph, från sju och uppåt. Det gäller bara att få igång trädet snabbt så att rötterna växer ut ur klumpen som följer med från plantskolan. Pimpsten Mattias använder numera pimpsten till alla trädplanteringar, främst av två skäl. Dels håller pimpsten luft och vatten och i kombination med grönkompost som innehåller näring blir det ett perfekt substrat. Detta får snabbt igång rötternas tillväxt hos det nyplanterade trädet. Dels gör pimpstenens vattenhållande förmåga att de kan vattna lite mer sällan. Vattning måste ske ofta i etableringsfasen och är därmed en dyr post. Att kunna minska antalet bevattningstillfällen sparar mycket pengar. Trädgropar i grönytor gör de i Malmö en gånger en meter stora och 70 cm djupa. Pimpstensjorden är blandad enligt Bara Mineralers recept med 70 procent pimpsten i fraktionen 2 8 mm och resten grönkompost. Hårdgjort kräver mer Träd som sätts i hårdgjorda ytor behöver oftast en större I Malmö gör de trädgropar i grönytor en gånger en meter vida och 70 cm djupa. I hårdgjorda ytor är tre gånger tre meter vanligt. Substrat med pimpsten Pimpstenen i Bara Mineralers substrat kommer från Island och härstammar från utbrott av vulkanen Hekla. Pimpsten är full med både större och mindre porer, den kan därför hålla och transportera både vatten och luft. Att pimpsten är lätt gör den även lämpad för lätta, tunna växtbäddar på bjälklag. Grönkomposten i Bara Mineralers jordblandningar görs av trädgårds- och parkavfall. Den är rik på alla växtnäringsämnen utom kväve. För träd i hårdgjord yta finns en porös skelettjord med pimpsten i fraktionen mm. Porositeten medför att träden kräver mindre jordvolym än med vanlig skelettjord. Källa: Bara Mineraler 24 nr tidskriften landskap

5 trädgrop, tre gånger tre meter, som etableringsområde. I dessa gropar lägger de en större fraktion av pimpsten, mm. Den fungerar som en skelettjord för låga belastningar, även om den på grund av sin porositet inte har samma stabilitet som skärv. Helst vill vi skapa en jord med organiskt liv där daggmaskar bryter ner löven, säger Mattias Thelander. Men i hårdgjorda ytor är det ofta inte möjligt att skapa sådana områden som är tillräckligt stora för trädens omfattande rotsystem. Matar sig själva Mattias sticker ut hakan lite och hävdar att för träd är det vatten och luft som är viktigast och att ett träd som är ordentligt etablerat faktiskt matar sig själv med näring, genom att finrötterna ständigt växer och sedan bryts ner. Trädet tillgodogör sig den då frigjorda näringen. Vatten och luft är så viktigt för trädet att man ständigt ser hur rötterna söker sig till platser där detta finns. I parker med hur mycket bra jord som helst söker sig trädrötter till den asfalterade gångvägen genom parken. Kondensskiktet som bildas där asfalten möter bärlagret är mumsmums för rötterna. Vatten- och avloppsledningar är också ett sådant ställe som rötterna söker upp, även om det är långt dit. I Malmö skapar de rotmiljöer som liknar detta. En modell är att låta trädgroparna förbindas av skelettjord som enbart består av skärv mm för maximalt innehåll av luft. En annan metod är att lägga 400 mm tomrör med kompost på botten mellan trädgroparna. Trädrötterna växer in i röret, precis som i en avlopps ledning. AMA Anläggning 10 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten är ett referensverk som används vid upprättande av tekniska beskrivningar för anläggningsarbeten. Den ges ut av AB Svensk Byggtjänst. Tidigare kom nya utgåvor med långa mellanrum, Mark 83 ersattes av Anläggning 98, som i sin tur efterträddes av Anläggning 07. I fortsättningen ska ny utgåva komma vart tredje år. I mellantiden publiceras förändringar i AMANytt. Vi söker medarbetare till HedeDanmark i Södra Sverige HedeDanmark är Danmarks största företag inom grönyteskötsel och ägs av en förening, Det danske Hedeselskab. HedeDanmark har mer än 1000 medarbetare. Vår vision är att medverka till att utveckla naturvärden och naturresurser. HedeDanmark är på väg att expandera i Södra Sverige och i samband med det söker vi kompetenta medarbetare såsom platschefer och arbetsledare inom anläggning och skötsel. Läs mer på Din ansökan med CV skickas till thra@hededanmark.dk senast 1 januar Märk ansökan med: thra/sverige. Kontaktperson : Thomas Barfoed Randrup tel. nr Du kommer att få en viktig roll i utvecklingen av HedeDanmarks expansion i Sverige, och vi förväntar att du : är utbildad landskapsingenjör/trädgårdstekniker med minst 5 års yrkeserfarenhet i arbetsledande ställning inom skötseleller anläggningsentreprenader är serviceinriktad och kvalitetsmedveten är resultatorienterad med ett starkt affärssinne är strukturerad och kan organisera ditt eget och andras arbete är en person med humor och har en positiv inställning till utmaningar Vi är fler män än kvinnor på företaget och ser gärna kvinnliga sökande till tjänsten. 25