Trädens liv i staden

Transkript

1 Foto: Anna Levinsson Trädens liv i staden från etablering till vitalisering Träden i våra städer är viktiga. De ger grönska och skugga, de kan fylla en estetisk eller kulturhistorisk funktion, de skapar trivsel och bidrar till den biologiska mångfalden. Samtidigt är staden en tuff miljö för träden att leva och utvecklas i. Många aspekter måste tas med i beräkningen både när vi etablerar nya stadsträd och när vi ska förbättra livsbetingelserna för redan befintliga träd. I detta Gröna Fakta sammanfattas resultaten av fyra projekt med stadsträd i fokus som genomförts av forskningstrainees vid SLU i Alnarp. I projekten studerades trädens vattentillgång, trädstorlekens betydelse vid etablering, skelettjordars funktion samt vitalisering av äldre träd. Av Anna Levinsson, i samarbete med Josefine Pettersson, Mattias Thelander och Annika Wuolo. GRÖNA FAKTA 7/2007 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium

2 Tuffa krav för träd i stadsmiljö Olika aspekter kring etablering och vitalisering av stadsträd studerades av forskningstrainees. Livsbetingelserna är annorlunda för träd som växer i stadsmiljön jämfört med den omgivande landsbygden. Med sina hårdgjorda ytor är staden varmare och tillgången på vatten och näring är ofta mindre, eller mer oregelbunden. Rotutrymmet är begränsat och marken runtom träden är hårt packad för att kunna bära upp trafik - en. Riskerna för att träden utsätts för vandalisering är också större i staden. Viktigt med strategi För att vi fortsättningsvis ska kunna ha grönskande städer krävs det både att vi tar till vara på de träd vi har och att vi plan - terar nya, i takt med att gamla träd dör och städerna växer. Vid nyplantering i staden finns det många faktorer att tänka på, till exempel att välja rätt art för platsen, att skaffa sig en förståelse för hur tillgången på vatten och näring ser ut på platsen, att förbättra förutsättningarna med hjälp av tekniska lösningar och att ha en bra etableringsstrategi. När det gäller de befintliga träden så kräver de ibland extra tillsyn efter att under många år ha levt i den tuffa stadsmiljön. Att genomföra åtgärder för att förbättra ståndorten kan vara en lösning när träden behöver ny kraft. Trainees tränar forskning Med rätt strategi för etablering och skötsel kan stadens träd få en god tillväxt trots ett ofta begränsat rotutrymme. Foto: Anna Levinsson. Under genomfördes fem halvårslånga forskningstrainee-projekt vid området landskapsutveckling på SLU i Alnarp. Projekten bedrevs inom ramen för Alnarps StadsTrädCentrum. Arbetena handlade om att söka efter nya arter för städerna, stadsträdens vattentillgång och behov, trädstorlekens betydelse för etableringen, skelettjordars funktion samt vitalisering av träd i stadsmiljö. Här följer nu en sammanfattning av resultaten från fyra av projekten. Det femte projektet (nya arter) genomfördes av Henrik Sjöman och redovisades i Gröna Fakta nr 5/07, med Tomas Lagerström som medförfattare. Som forskningstrainee får man under ett halvår gå igenom hela den process som en doktorand genomgår under fyra år, fast i miniformat. På det sättet får den som är trainee en chans att känna på vad det innebär att doktorera och universitetet får en chans att hitta möjliga doktorander, samtidigt som intressanta frågeställningar kan dyka upp. Läs mer! Annika Wuolo: Stadsträdens vatten tillgång och behov i stadsmiljö. Anna Levinsson: Etablering av stadsträd vad är etablering och vilken betydelse har trädets storlek? Josefine Pettersson: Växtbäddar för träd i gatumiljö skelettjordars funktion och konstruktion. Mattias Thelander: Åtgärder för vitalisering av träd En dokumentation och utvärdering av ståndortsförbättrande åtgärder i Malmö stad. Henrik Sjöman och Tomas Lagerström: Stadens hårdgjorda miljöer som växtplats. Gröna Fakta 5/2007 II

3 GRÖNA FAKTA /2007 Definition av ståndorten viktigt Det blir allt viktigare att definiera ståndortsförhållandena ju mer stadslik växtplatsen är. Det var en av de slutsatser som Annika Wuolo drog efter att ha studerat vattentillgången för stadsträd på två platser i Linköping. Annika är hortonom och numera doktorand inom området Landskapsutveckling vid SLU i Alnarp. Vi talar ofta om staden som ståndort men sanningen är snarare den att en stad kan innehålla väldigt många olika ståndorter. Det är svårt att definiera stadsståndorten eftersom förutsättningarna kan variera mycket inom ett litet område i en stad. Det som gäller för ett träd på en sida av ett torg kanske inte alls gäller för träden på andra sidan. Dessutom är mycket av det som avgör ett träds möjlighet till överlevnad och utveckling dolt under gatstenarna och asfalten, vilket gör det svårare att bedöma ståndorten. Vägledning vid nyplantering och skötsel Ju mer urban en miljö är, desto större blir behovet av att man definierar ståndorten, exempelvis inför en nyplantering. I projektet studerades träden på två torg i Linkö - p ing. Vid bedömningar som utfördes på ett av torgen, Trädgårdstorget, visade träd av samma art väldigt olika utveckling, troligtvis beroende på variationer i vattentillgången i marken. Genom att ståndortsbedöma de olika delarna på platsen får man en bättre bild av vilka förutsättningarna är för träden. Om man upptäcker brister i marken före en nyanläggning kan man genom tekniska lösningar försöka kompensera för dessa. Ståndortsbedömningarna kan också kom - ma till nytta vid upprättandet av en skötselplan över en befintlig plantering. Bedömning enligt checklistor Det finns flera checklistor som man kan använda för ståndortsbedömningar. I fallstudien i Linköping testades två, båda skriv - na av amerikanska forskare. För att dessa ska kunna användas krävs att användaren Träden på bilden var av samma storlek när de planterades men utvecklingen skiljer sig mycket trots att de står så nära varandra. En förklaring kan vara att det bakre, större trädet har öppen markyta på flera sidor om sig och att det främre, mindre trädet är omgivet av asfalt och gatsten. Foto: Annika Wuolo. har vissa förkunskaper för att veta varför och hur en viss faktor bedöms. Att i efterhand få kunskap om vad som egentligen hade hänt i anläggningsskedet visade sig vara svårt. Utan den informationen är det också svårt att göra riktiga ståndortsbedömningar eftersom det är omöjligt att säga ifall det exempelvis är tillräcklig dränering under trädet. Checklistorna kan indelas i tre delar; den kringliggande miljön, markytan samt jorden och utrymmet under markytan. Kringliggande miljön I den kringliggande miljön är det den inverkan som infrastrukturen ovan jord har på mikroklimatet som bedöms. Med detta menas att man tittar på hur olika delar i den omgivande miljön påverkar bland annat ljustillgången och värmen, två faktorer som i sin tur har stor inverkan på vattentillgången. Fasader och annan vegetation är exempel på faktorer som kan ver - ka skuggande för träden och därmed minska vattenbehovet. Om platsen är öppen ökar ljusinsläppet men även vindarna påverkas av infrastrukturen. På en blåsig plats kräver träden mer vatten. Omgivningen påverkar också temperaturen eftersom både fasader och bilar kan ta upp och reflektera värme och därmed skapa en varmare plats, vilket ökar vattenbehovet. Markytan Markytan kan ha stor inverkan på trädens tillgång till, och behov av, vatten. Tätt lag - da gatstenar eller asfalt hindrar regnvatten från att komma ner till rötterna. Istället rinner vattnet ner i dagvatten brunnarna. Asfalt kan också ta upp och reflektera värme, vilket ökar vattenbehovet för träden. Öppna ytor med grus eller markvegetation, eller glest satta gatstenar, gör att mer vatten och näring kan komma träden tillgodo. Gräs som undervegetation bidrar dock till stark vattenkonkurrens. Jorden Det finns väldigt många faktorer att ta hänsyn till när man bedömer jorden och förutsättningarna för rotsystemen. Man bör känna till texturen, alltså till exempel III

4 I staden står träden ofta i konstruerade växtbäddar och ständiga byggnationer påverkar trädens förutsättningar både under och ovan mark. Foto: Anna Levinsson. vilken sand- eller lerhalt jorden innehåller. Vilken struktur jorden har påverkar, liksom texturen, dess förmåga att hålla och transportera vatten. Det är också viktigt att känna till hur vid och djup planteringsgropen är, hur väl överskottsvatten kan dräneras från rotzonen och hur stort ut rym - me rötterna kan växa i utanför planteringsgropen. Graden av kompaktering av marken runtom är av betydelse. Även jordprofilen är viktig att känna till. I en urban miljö finns ofta olika fyllnadsmaterial under marken och att veta vad de består av och hur de är placerade betyder mycket för förståelsen för markens vattenhållande kapacitet och dess för - måga att transportera vatten. Under marken trängs ledningar av olika slag och deras placering påverkar också tillgången på utrymme för rötterna. Mätningar på träd Parallellt med ståndortsbe - döm ningarna gjordes mät - ning ar av skottillväxt och stam - omfång på träden på de två torgen i Lin köping. Förhopp - ningen var att med dessa mätningar kunna bedöma trädens tillstånd och hur vattentillgången var på platserna. Minskad tillväxt kan bero på både för mycket och för lite vatten och det var inte möjligt att säga vilken av dessa faktorer som hade varit avgörande i de fall där träden uppvisade liten storleksökning. Med hjälp av ståndortsbedömningarna, anläggningshandlingar och vetskapen om att Linköping till stor del ligger på lerjord kunde man dock ana att liten tillväxt ibland berodde på alltför dränerad jord och ibland på för dålig dränering. Trädstorlekens roll vid etablering Vad är det egentligen som gör att vissa träd etablerar sig bättre än andra? Vilken betydelse har storleken på det omplanterade trädet för etableringsresultatet? Dessa frågor behandlades i Anna Levinssons projekt. Studien gjordes på ett antal träd på Bo01, ett bostadsområde i Västra hamnen i Malmö. Anna är hortonom och numera doktorand inom området Landskapsutveckling vid SLU i Alnarp. Hur etableringen av ett träd fungerar kan vara helt avgörande för trädets fortsatta överlevnad och utveckling. Ett träd som inte är etablerat löper större risk att drabbas av torkskador i hela eller delar av kronan, övervintringsförmågan är sämre och trädets tillväxt är ofta kraftigt reducerad eller helt avstannad. En misslyckad etablering kan också leda till att trädets estetiska funktion inte uppfylls eller att det i värsta fall dör. Fyra år efter planteringen visade dessa stora tallar i Västra Hamnen i Malmö god vitalitet och tydliga tecken på att vara etablerade. Foto: Anna Levinsson. IV

5 Plantera vitala träd Många faktorer påverkar etableringsresultatet, till exempel tidpunkten för planteringen och ståndorten på den nya växtplatsen. Det finns inget entydigt svar på när på året det är lämpligast att plantera ett träd, utan det kan bero både på vilken art det handlar om och på vilket sätt trädet är producerat. Även transporten från plantskolan till planteringsplatsen kan inverka på etableringsresultatet eftersom träd riskerar att torka ut eller få kläm- eller frostskador under resan. Hur trädet sedan sköts under etableringsperioden är av stor betydelse. Ett träd som inte är etablerat är framför allt känsligt för uttorkning och kräver ofta vattning. Att trädet är vitalt när det ska planteras är avgörande. God etableringsskötsel kanske inte kan kompensera för låg vitalitet vid planteringstillfället. Hur vitalt trädet är beror på hur det har skötts i plantskolan, vad gäller allt från vattning och gödsling till rotbeskärning och produktionsmetod. Det är viktigt att det inte blir alltför stor obalans mellan rotsystemet och kronan när trädet tas upp. Olika åsikter om storlek Hur kan då trädets storlek spela någon roll i sammanhanget? Idag planteras det sällan små träd i städerna eftersom de dels löper större risk att utsättas för vandalisering, dels behöver längre tid för att passa in i det utrymme som trädet var tänkt att fylla. När vi pratar om storlekens betydelse för etableringen av stadsträd är det därför aldrig små träd som åsyftas, utan snarare mer eller mindre stora träd. Det finns väldigt lite forskning på området, och den som finns behandlar främst olika små storlekar, anpassade för skogsplantering. Det finns däremot många åsikter om vilket som är bäst, och de går isär. En del menar att mindre träd är lättare att etablera än större träd, eftersom de inte blir av med lika mycket av sitt rotsystem vid upptagningen. Andra menar att trots det så har större träd också större näringsreserver för att bilda nya rötter och därmed bättre förutsättning ar för att återskapa balansen. Mätning av etablering I trainee-projektet studerades träd som plan - terades 2001 på Bo01-området i Västra Hamnen i Malmö. Mätningar av skottillväxt och vitalitetsbedömningar gjordes på olika storlekar på träd av fem olika arter. Ett stort träd är en större investering och kräver större insats vid planteringen men fyller sin tänkta funktion tidigare. Här en pelarek som planterades i Trädgårdsföreningen i Göteborg våren Foto: Anna Levinsson. Resultaten från etableringsmätningarna visade att det går bra att plantera stora träd. Detta tyder på att sätten som träden produceras på i plantskolorna skapar rotsystem som är tillräckligt förgrenade för att kunna klara omplantering och etablering. Studien visade också att det inte behöver bli sämre etablering genom att plantera små träd. Större träd har mera näringsreserver och lagrad energi än mindre träd men de har också ett större behov av när - ing och energi, eftersom det är en större volym biomassa som ska tillgodoses. Det verkar alltså råda ett balansförhållande mellan tillgång och efterfrågan av näring i träden. En annan viktig faktor att ta med i beräkningen är att plantering av större träd innebär en större ekonomisk satsning både för producenter och konsumenter, vilket kanske kan påverka skötseln av dessa i en positiv riktning. Större träd löper också mindre risk att bli förstörda av vandalisering och de fyller också sin funktion tidigare än ett mindre träd. Däremot är ett mindre träd både billigare och lättare att hantera, både vid transporten och planteringen. V

6 Skelettjordens möjligheter och begr Landskapsingenjör Josefine Petters - son, numera anställd på GF Kon - sult i Göteborg, undersökte i sitt trainee-projekt hur skelettjord fungerar och hur användandet av skelettjordar ser ut idag. Hon studerade även ett antal anläggningar i Stockholm där skelettjordar har an - vänts. I städerna finns det ofta ett begränsat ut - rymme för trädens rötter. Under asfalten och gatstenarna är marken vanligtvis kompakterad för att kunna bära upp trafiken. I den syrefattiga, kompakterade marken är det svårt för rötterna att ta sig fram och de blir därför ofta hänvisade till att växa i den lilla grop som trädet planterades i. Bristen på utrymme för rötterna gör att träden får svårt att överleva och utvecklas och därför misslyckas många planteringar. Skelettjord ger större utrymme Lindar planterade i skelettjord i Kungsträdgården i Stockholm. Foto: Josefine Pettersson. Skillnaderna mellan skelettjordar av Göteborgs- respektive Stockholmsmodellen. Genom att använda skelettjord utökas det utrymme där trädens rötter kan växa, samtidigt som kravet på bärighet tillgodoses. Det skapas en miljö som både kan bära upp viss trafik och där det finns tillgång till vatten, syre och näring som är livsnödvändig för trädens rötter. Då ökar möjligheterna att ha livskraftiga träd även i hårdgjorda ytor. Skelettjord kan användas där det inte är möjligt att ge träden tillräckliga volymer ren växtjord. Hur stor bärighet skelettjordar har är inte helt utrett men de kan an - vändas under trottoarer, gång- och cykelbanor, på torg och parkeringsytor. De geotekniska förutsättningarna på platsen har betydelse för hur mycket skelettjord som kan anläggas och bestämmer vilken metod och vilka material som ska användas. För att en jord ska kunna kallas skelettjord krävs att det finns en stomme ett skelett. Detta består av någon typ av sten. Stenarna ska ligga kloss mot varandra så att det blir stabilt. Mellan stenarna skapas porer som fylls med jord och i dessa kan trädens rötter finna utrymme att breda ut sig. Hur stora stenar som används beror på den lokala tillgången men det är viktigt att stenarna är av så lika storlek som möjligt. Ju enhetligare fraktioner, desto större porvolym i jorden. VI

7 änsningar som växtbädd Om stenarna inte ligger tillräckligt tätt, eller av någon annan anledning inte är bär ande, räknas det inte som en skelettjord. Det finns då stora risker för sättningar och kompakteringar och varken trafik - ens eller trädens behov blir tillfredsställda. Det är alltså viktigt att en skelettjord konstrueras på rätt sätt. Olika modeller Det finns många olika varianter på skelettjordar och dessa kan delas in i tre modeller utifrån hur man anlägger dem. I Sverige är framförallt två modeller aktuella; Göte - borgs- respektive Stockholmsmodel len (se tabell). Vilken modell man väljer beror på platsens förutsättningar och lerhalten i den befintliga jorden. I Göteborgsmodellen finns inget organiskt material i den undre delen av skelettjorden. Detta är en anpassning till den höga lerhalt som finns i regionen vilket försämrar jordens genomsläpplighet och som kan skapa syrefria miljöer. Organiskt material kräver syre vid nedbrytningen och kan därför försämra den redan begränsade syretillgången. Organiskt material finns dock i den övre delen av jorden eftersom gasutbytet där bedöms vara tillräckligt. I Stockholmsmodellen är det samma växt - jord i hela profilen och där har man istället skapat ett luftigt bärlager. Den bakomliggande teorin är att luften ska kunna transporteras genom bärlagret och därigenom ska syrefria miljöer inte kunna uppstå. En annan viktig skillnad mellan de båda modellerna är att man i Göteborgsmo - dellen har jordar som är färdigblandade vid utläggningen. I Stockholmsmodellen läggs skelettet ut först och därefter vattnas jorden ner i porerna vilket förutsätter att jorden är genomsläpplig. Vid låg eller ing - en genomsläpplighet ska färdigblandad skelettjord användas. fördelar är väldigt begränsad. Den största risken för sättningar visade sig finnas i gränsen mellan skelettjorden och annat material. Det finns risk för sättningar även för skelettjord som är färdigblandad vid utläggningen. Det finns en stor variation på kunskapsnivån hos användarna när det gäller skelettjordens utformning och hur den ska användas. Det finns behov av mer kunskap om skelettjordar, både vid projektering och vid anläggning. Kunskap och erfarenheter Resultaten från projektet kan kort sammanfattas i följande slutsatser: Träd som planterats med större volymer växtjord visade en tidig bättre tillväxt än de träd som hade tillgång till en mindre volym växtjord. Skelettjord används relativt flitigt i Sverige, trots att forskningen kring dess Principbild över hur en skelettjordsanläggning kan se ut enligt Göteborgsmodellen. VII

8 Att förlänga trädens livslängd På ett antal platser i Malmö har man använt olika metoder för att förbättra ståndorten och därigenom vitalisera stadsträden. Syftet har varit att förlänga livslängden på stora träd i gatumiljön. Några av dessa metoder utvärderades inom landskapsingenjör Mattias Thelan - ders trainee-projekt. Mattias är anställd vid Gatukontoret i Malmö stad. De stora, gamla träd som växer i våra städer planterades när det rådde andra förhållanden än vad det gör idag. Nu är konkurrensen hårdare om utrymmet ovan och un der mark mellan träd, ledningar och trafik och mängden salt och föroreningar är större. Tillgången till syrerikt rotutrymme för vatten- och näringsupptag är också ofta mindre. Tillsammans skapar dessa faktorer en miljö där stressen ökar och träd ens vitalitet minskar. Med vitalitet menas hur välmående ett träd är. Tillräckliga mängder vatten, luft, näring, ljus och värme är nödvändiga förutsättningar för att ett träd ska kunna växa och vara vitalt. Hög vitalitet förutsätter ett fungerande rotsystem och att trädet är fritt från sjukdomar. Ett vitalt träd har en sund färg på bladen, riklig bladsättning och ofta en god tillväxt. I trainee-projektet i Malmö utfördes okulära vitalitetsbedömningar tillsammans med mätningar av skottillväxt. Vikten av stora träd Åtgärder för att vitalisera träd är ofta kostsamma och arbetsintensiva. Åtgärderna förlänger trädens livslängd men bevarar dem inte för alltid. Så varför vill man ändå lägga ner all denna energi? Det enklaste svaret är att våra träd är viktiga inslag i stadsbilden. På de platser i Malmö som ingick i projektet har man bedömt att träden fyller en viktig estetisk eller kulturhistorisk funktion och att det inte skulle vara möjligt, med dagens förutsättningar, att genom nyplantering återskapa den miljön. De träd vi planterar idag har inte lika goda chanser att överleva lika länge och uppnå en sådan storlek som de träd som planterades i början av 1900-talet. Vi Denna silverlind utanför Malmö stadshus vitaliserades vintern Redan under växtsäsongen 2005 (övre bilden) såg trädet mer vitalt ut och två år senare, 2007 (undre bilden), visar det en fin utveckling med mörkgrön, tät krona. Foto: Mattias Thelander och Anna Levinsson. måste därför vara rädda om de stora träden i stadsmiljön. En god vitaliseringsåtgärd kan förlänga trädens livstid med år, vilket är ungefär samma livslängd som ett träd som idag nyplanteras i städerna kan förväntas ha. Fyra platser utvärderade I projektet studerades fyra platser i Malmö där olika åtgärder för vitalisering utförts. Samtliga åtgärder har gett positivt resultat. På den första platsen sög man upp den befintliga jorden med vakuumsug och ersatte den med ny näringsrik jord. Den en och en halv meter breda list som träden är placerade i breddades inte. Behandling - en gav gott resultat men kräver en återkommande skötsel i form av tillförsel av nytt organiskt material, eftersom det material som lades på vid vitaliseringstillfället efter hand försvinner. På den andra platsen, en parkeringsplats, byttes den befintliga jorden ut mot skelettjord. Ovanpå denna lades Pelle-plattor (en öppen markplatta), som fylldes med singel och på det sättet förstorades växtbädden. Metoden var lyckad men ganska dyr och arbetet var omfattande. Om man som ytterligare åtgärd hade planterat markvegetation närmast intill träden är bedömningen att organiskt material inte hade behövt tillföras och därmed hade behandlingen inte krävt några återkommande insatser. Den tredje platsens metod liknade den förra, med skelettjord och Pelle-platta. Även här var resultatet lyckat men för att ytterligare optimera insatsen borde någon form av saltskydd ha satts ut för att skydda jorden kring rötterna från stora saltinträngningar. Salt kan förstöra jordens struktur, vilket i sin tur kan göra att träden inte kan tillgodogöra sig vatten och näring. I det fjärde fallet utfördes åtgärder för att vitalisera två solitära träd som stod på en öppen plats med gatstenar ända intill stammen. Växtbädden öppnades upp och den befintliga jorden ersattes med skelettjord. I den förstorade växtbädden planterades markvegetation. Två säsonger efter behand - lingen kunde man se en tydlig förbättring av trädens vitalitet jämfört med före be - handlingen. Planteringen av markvegetation skedde så nära i tiden att en utvärdering av växternas etablering inte kunde utföras inom projektets ram. Om utrymmet på en plats tillåter en liknande behand ling är slutsatsen är att det är denna metod som mest tar hänsyn till trädens behov och därmed är den mest optimala. Ett generellt resultat från utvärderingen är att även om man i staden inte kan ta hänsyn till alla behov, eller skapa de mest optimala förutsättningarna, så är det ändå fullt möjligt att förbättra trädens vitalitet. Detta kan göra så stor skillnad att möjligheten att behålla och bevara träden under en lång tid ökar. Gröna Fakta sammanställs av Movium, SLU, Box 54, Alnarp. Telefon Redaktör: Göran Nilsson. ISSN Publicerat i Utemiljö 7/2007.