Trädplan. Stöd för utveckling och nyplantering på allmän plats
|
|
- Eva Lund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Trädplan Stöd för utveckling och nyplantering på allmän plats 0
2 Innehåll Inledning... 1 Mål... 1 Stöd för planering och projektering... 2 Träd i gatumiljö och bebyggd miljö... 2 Träd i parkmiljö... 2 Ta hänsyn till befintligt trädbestånd... 3 Principritningar... 3 Kvalité... 3 Kommunikation... 3 Handlingsplan... 4 Utveckling av specifika trädanläggningar... 4 Övergripande utveckling Handlingen är framtagen av ledning och utveckling, offentlig miljö. Texten är skriven av Patrik Cederleuf, landskapsingenjör och Anna Melin, landskapsarkitekt.
3 Mål Stadsträd som främjar en hälsosam, trivsam och trygg miljö Inledning Halmstad ska ha ett stadsträdsbestånd som främjar en god livsmiljö, som är långsiktigt hållbart och ger ett mervärde till invånare och besökare. Stadsträden spelar en viktig roll i att göra Halmstad till en kommun där människor och företag vill bo och verka. Välmående och uppvuxna träd bidrar både till en frisk kropp och till en sund själ. De förbättrar luftkvalitén och har positiva effekter på handel och attraktivitet. Många av de ekosystemtjänster och mervärden som träd kan ge förutsätter uppvuxna och välmående träd. Därför är en avgörande del av arbetet att skapa förutsättningar för nya träd att må bra och bli gamla. Halmstad behöver arbeta proaktivt med framtidens utmaningar för träden vi planterar idag. Då kan även kommande generationer ha tillgång till fullvuxna träd. Stadsträd som skapar upplevelser för invånare och besökare. En utveckling med fokus på upplevelse kan öka nyttjandet av och intresset för platser med träd i den offentliga miljön. Kanske behövs fler körsbärslundar, fruktträdgårdar, spektakulära alléer eller magnifika solitärträd. Användarens intressen på platsen ska ligga till grund för utvecklingen. 1
4 Stöd för planering och projektering Träd i gatumiljö och bebyggd miljö Trädens funktioner och önskvärda attribut i bebyggda miljöer kan variera. Oavsett om syftet är att skapa en känsla av likformighet eller variation är det här särskilt viktigt att välja träd med omsorg. Gatuträd är särskilt utsatta för den hårdgjorda stadens tuffa livsvillkor och ofta finns det betydande begränsningar i det tillgängliga växtutrymmet. Detta ställer extra höga krav på projektören. Ståndortskrav och habitus bör vara de främsta kriterierna vid val av art och sort. Skuggning och andra positiva effekter på klimatet i staden blir också allt viktigare attribut när städerna växer och klimatet förändras. En stor del av gatuträden är del av alléer. Alléer är skyddade genom miljöbalken, vilket kräver ett långsiktigt perspektiv och stor hänsyn. Nya alléer behöver inte vara likformiga, utan blandalléer bör ses som ett alternativ. Där likformighet är önskvärt kan olika arter med liknande karaktär uppnå samma effekt. Nya ensortsalléer är genetiskt sårbara och bör användas med försiktighet. I dessa fall är det extra viktigt att välja friska och väl beprövade sorter. 50+ Träd ska ha förutsättningar att växa, må bra och bli gamla I bebyggd miljö är det extra viktigt att fundera på näringstillgången och gasutbytet i växtbädden. Öppna bäddar är i det avseendet bättre än lösningar med skelettjord och kassetter. Vegetation som marktäckning är att föredra framför grus och sand, när trädet är etablerat. Hårdgjord marktäckning bör bara väljas där alla andra alternativ är uteslutna. Träd i parkmiljö I miljöer med större gröna ytor och en variation av träd skapas förutsättning både för biologisk mångfald och positiva effekter på rekreation och hälsa. Parkträd har generellt en bättre ståndort och ett större tillgängligt växtutrymme, jämfört med gatuträd. Detta ger projektören en större frihet att välja träd utifrån estetiska uttryck och andra värden. Med en mångfald av trädsorter blir trädbeståndet mer hållbart. Flera olika arter med olika höjder, strukturer, blomningsmönster ger mer komplexa habitat och kan stödja en större biologisk mångfald. Effekten om någon art skulle drabbas av sjukdom blir dessutom inte lika allvarlig om variationen är hög. Parker och grönområden med hög variation kan utnyttjas för att testa nya arter och sorter för att bättre möta framtidens utmaningar. Vissa speciella prydnadsvärden och även bruksvärde och fruktsättning lämpar sig bättre i en parkmiljö än in gatumiljö. Trygghetsaspekten är också en viktig faktor som bör beaktas. Miljöer som är ljusa och överskådliga upplevs tryggare. Planera för att ge nya stadsträd goda förutsättningar för att kunna trivas och utvecklas på platsen i minst 50 år. Många av de ekosystemtjänster och mervärden som träd kan leverera förutsätter uppvuxna och välmående träd. Växtutrymmet är vanligtvis den mest kritiska faktorn i en bebyggd miljö, där infrastruktur och konstruktioner både under och ovan markytan begränsar. Planera gärna fler träd i en större sammanhängande yta, eller minska antalet träd för att ge färre träd bättre förutsättningar. 2
5 Ta hänsyn till befintligt trädbestånd Vid planering av nya träd ska hänsyn tas till befintliga träd och deras bevarandevärde. Lämpligen görs en inventering av en person med grön kompetens. Bevarandevärda träd ska skyddas. Läs mer i Standard för skyddande av träd vid byggnation 1 samt Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Halmstad kommun. Principritningar Riktlinjer och principritningar för trädplanteringar i gatumiljöer finns i dokumentet Teknisk standard, underlag för planarbete, VA, Gata samt Park/Natur för Halmstad kommun. Kvalité Allt växtmaterial rekommenderas uppfylla GRO:s kvalitetsregler för plantskoleväxter samt besiktigas av utbildad personal i samband leverans och plantering. Kvalitetsvarumärket E-planta med växter utvalda för svenskt klimat är att föredra där tillgång finns. Kommunikation Närområdet har ofta ett starkt emotionellt värde för boende och besökare och därför är det viktigt att informera om större förändringar. Finns det risk för starka reaktioner inför en eventuella trädfällningar är det extra viktigt att det föregås av tydlig kommunikation. Genom sociala medier kan man nå en stor målgrupp med ett kort och koncist meddelande och ett pressmeddelande eller nyhetsinlägg på hemsidan kan vara lämpligt för en längre beskrivning. Glöm inte att också skapa ett inlägg i driftsinformationen på hemsidan om eventuella störningar. Information kan också vara relevant för den permanenta anläggningen för att skapa intresse hos dem som besöker platsen. Det kan handla om skyltar vid särskilda träd, högstubbar eller andra parkmiljöer som kan skapa intresse. All världens träd och Curio är andra utmärkta exempel på hur man kan använda även andra medier för att skapa intresse för träd. Vid val av träd ska allvarligt sjukdomsdrabbade arter undvikas. Arter som är lokalt överrepresenterade bör undvikas. Detta avser arter med förekomst över 10 % eller släkten med förekomst över 20 %. Ett enkelt sätt att undersöka den lokala artfördelningen är att söka fram platsen på Små trädkvalitéer kan i många fall vara lättetablerade men vara känsliga för vandalism, kräva uppbyggnadsbeskärning och ta tid innan de ger önskade värden. Större trädkvalitéer kan i vissa fall ge säkrare etablering och tidigt högre värden men kräver intensivare etableringsskötsel. Överväg för- och nackdelar i det enskilda fallet inför beställning av nya träd. 1 Östberg & Stål (2015). Tillgänglig online. ISBN-nr:
6 Handlingsplan Utveckling av specifika trädanläggningar Merparten av Halmstads stadsträd har grupperats i ett hundratal trädanläggningar. En trädanläggning är en grupp av träd som står i anslutning till varandra inom ett geografiskt avgränsat område och som tillsammans bildar en helhet på platsen. Träden inom samma anläggning kan också i stora drag förväntas mötas av liknande utmaningar i framtiden. Exempel på två trädanläggningar är Norre katts park och den dubbelsidiga allén på Karl XI:s väg. Syftet med indelningen är skapa fokus på de sammanvägda värdena. Utvecklingen ska vara långsiktig och inte fokusera för starkt på enskilda trädindivider. för sjukdomar och skadegörare. Därför kommer en viktig återkommande åtgärd vara att skapa nya eller komplettera befintliga anläggningar med mindre vanliga arter och sorter. I många områden är träden dessutom ungefär lika gamla. Detta utgör det ett ytterligare problem. Idealiskt ska det finnas både unga, mogna och gamla träd inom samma område. Då är det lättare att bibehålla uttryck och ekosystemtjänster när träd behöver bytas ut och beståndet föryngras. Skräddarsydda lösningar Förutsättningarna för nyplanterade träd har förändrats i den hårdgjorda moderna staden. Idag är kraftiga begränsningar i tillgängligt livsutrymme och konflikter med infrastruktur mycket vanliga. Detta har lett till ett ökat behov av skräddarsydda lösningar för att skapa goda livsbetingelser för nya träd. Många nya anläggningar kommer bli dyrare per träd och mer tekniskt komplexa. Mer resurser kommer gå till förstudier och många gånger kommer resultatet bli färre träd på platsen. Emellertid kommer nya tekniska lösningar och större möjligheter att välja träd med utpräglade egenskaper ge nya träd goda förutsättningar att växa, må bra och bli gamla. Det finns också stor potential att skapa anläggningar med ett bredare mervärde. Exempelvis hjälpa till att avlasta dagvattensystemet eller främja den biologiska mångfalden. Fig. 1. Trädanläggningar i centrum och östra förstaden Planerade utvecklingsåtgärder knyts till varje enskild trädanläggning och behovet tidsätts enligt Standard för trädinventering i urban miljö (inom 2 år, inom 3-10 år och >10 år). Övergripande utveckling Vissa problem är så stora eller så frekvent återkommande att de berör större delen av stadsträdsbeståndet. Utöver de specifika åtgärderna för varje trädanläggning tillkommer därför ett antal utvecklingslinjer. Framförallt många platser med år gamla träd kommer beröras av denna utveckling. Fler exotiska träd Klimatförändringar och den högre temperaturen i staden kommer ställa nya krav på stadsträden. Träd som är anpassade till ett varmare klimat än vi naturligt har i Sverige behöver inkorporeras i större grad i stadens trädbestånd. I ett internationellt perspektiv är Sverige ett land som är fattigt på inhemska trädarter. Det ökade utbudet av träd från exempelvis Nordamerika och Centralasien kommer stärka variationen och stabiliteten i Halmstads stadsträdsbestånd. Ökad variation På många platser är variationen väldigt liten. De flesta områden är starkt dominerade av en eller ett fåtal trädarter. Detta gör beståndet lokalt sårbart 4
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats
Läs merRIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats
Läs merTrädplan AKTIVITETSDEL
Trädplan AKTIVITETSDEL ANTAGANDEHANDLING AUGUSTI 2016 Producerad av Trollhättans Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektledare Referensgrupp Text & Foto Sofia Svensson, Kandidatexamen i Landskapsarkitektur
Läs merRIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats
Läs merTrädplan CITY OCH GAMLA STAN. för Stockholm. januari 1996
Trädplan för Stockholm januari 1996 CITY OCH GAMLA STAN TRÄDPLAN FÖR CITY OCH GAMLA STAN Trädplanen har utarbetats av Gatu- och fastighetskontoret, region innerstad. Handläggare: Jette Harboe Fotografier:
Läs merTrädplan. Aktivitetsdel -remissversion-
Trädplan Aktivitetsdel -remissversion- Producerad av Trollhättans Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektledare Sofia Svensson, Kandidatexamen i Landskapsarkitektur Referensgrupp Sandra Paasioja Joelsson,
Läs merKommunens möteplats om stadsträd! FRAMTIDENS URBANA TRÄDBESTÅND 2014
inbjudan till konferens i Stockholm den 4-5 november 2014 EXPERTER Johan Östberg Forskare och landskapsingenjör Tomas Lagerström Landskapsarkitekt och växtutvecklare Örjan Stål Träd- och markspecialist
Läs merGRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x
GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE Bilaga x Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala och rekreativa värden...
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merTrädplan SÖDERMALM. för Stockholm. augusti 2002
Trädplan för Stockholm augusti 2002 SÖDERMALM TRÄDPLAN FÖR SÖDERMALM Trädplanen har utarbetats av Landskapsarkitekterna Söderblom & Palm på uppdrag av Margareta Jonsson, Gatu- och fastighetskontoret, region
Läs merGRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE
GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE 2016-06-17 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala
Läs mer, uppdaterad KS/KF 2012:
Miljövärdesbedömning inklusive kompensationsutredning Detaljplan för del av Bjärred 12:1 m fl i Bjärred, Lomma kommun (Bjärreds Centrum). 20141203, uppdaterad 20170322 KS/KF 2012:401.214 Bakgrund och metod
Läs merTrädplan ÖSTERMALM. för Stockholm. januari 2000
Trädplan för Stockholm januari 2000 ÖSTERMALM TRÄDPLAN FÖR ÖSTERMALM Trädplanen har utarbetats av Stockolm konsult på uppdrag av Margareta Jonsson, Gatu- och fastighetskontoret, region innerstad. Deltagare
Läs merFÖRSLAG. Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun
FÖRSLAG Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun Innehåll FÖRORD... 2 SYFTE... 2 UTGÅNGSLÄGE... 2 Målsättning... 3 BESKRIVNING...
Läs merMovium Fakta KOMMUNALA FÖRVALTARES BILD AV SKÖTSELN AV GRÖNOMRÅDEN OCH TRÄD
Movium Fakta # 3 2017 Foto: Johan Östberg. KOMMUNALA FÖRVALTARES BILD AV SKÖTSELN AV GRÖNOMRÅDEN OCH TRÄD Under 2016 genomförde SLU en stor enkätundersökning om svenska kommuners skötsel av grönområden
Läs merTrädplan VASASTADEN. för Stockholm. november 2001
Trädplan för Stockholm november 2001 VASASTADEN TRÄDPLAN FÖR VASASTADEN Trädplanen har utarbetats av Stockholm Konsult på uppdrag av Margareta Jonsson, Gatu- och fastighetskontoret, region innerstad. Revidering
Läs merÖversiktlig trädinventering längs med. Lidingöbanan 2012-07-31
Översiktlig trädinventering längs med Lidingöbanan 2012-07-31 Ansvarig för utförd trädinventering är Anders Ohlsson Sjöberg, Arbor Konsult AB, telefon: 0733-14 93 10, e-post: anders@arborkonsult.se Inventeringen
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs merTylömarks. lilla gröna om... Trädvård
Tylömarks lilla gröna om... Trädvård Expertis med flera grenar Hand i hand med grönyte- och parkskötsel går vården av träd och områden med naturmarkskaraktär. Ofta överlappar de varandra, men träd- och
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion
BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN Kortversion Introduktion Våra städer växer och blir ofta tätare med mindre utrymme för grönska. För att hålla grönskan levande i den täta staden måste ytorna användas
Läs merPrincipritningar och allmänna anvisningar. Växtbäddsuppbyggnad med bevattningssystem SAVAQ
Principritningar och allmänna anvisningar Växtbäddsuppbyggnad med bevattningssystem SAVAQ Anläggning av SAVAQ bevattningssystem Allmänna anvisningar Projektering anpassas till den aktuella situationen
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merMILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING NYA GATAN ETAPP 3 - SYDÖSTRA KVARTERET. Bilaga
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING NYA GATAN ETAPP 3 - SYDÖSTRA KVARTERET Bilaga 2016-10-14 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål-
Läs merMILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING SVINDERSBERG
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING SVINDERSBERG 2016-06-07 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål- förutsättningar för markanvisning.
Läs merRemissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Läs merEkosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen
Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv
Läs merALLEINVENTERING SÖDERVÄG JÄRNVÄGEN 3
RAPPORT ALLEINVENTERING SÖDERVÄG JÄRNVÄGEN 3 Framtagen av teknikförvaltningen Datum 2018-12-19 ALLEINVENTERING SÖDERVÄG JÄRNVÄGEN 3 Innehåll ALLEINVENTERING SÖDERVÄG... 1 1. SYFTE OCH MÅL... 2 2. AVGRÄNSNING...
Läs merHållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren
Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab Henric Wahlgren 0725-749327 Henric.wahlgren@sodramunksjon.se Filmtajm! https://youtu.be/1az2ge5mcvi Vi bygger knutpunkten i framtidens Jönköping Södra
Läs merSvensk standard för naturvärdesinventering NVI
Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat
Läs merPilotprojekt för ytlig dagvattenhantering. Genomförandebeslut
Dnr Sida 1 (6) 2017-11-28 Handläggare Susanne Pettersson 08-508 262 68 Till Trafiknämnden 2017-12-14 Pilotprojekt för ytlig dagvattenhantering. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner
Läs merMILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE Bilaga 7 2018-07-24 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning...
Läs merGrönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Läs merGrönstrategi för Visborg
Grönstrategi för Visborg 2019-06-18 1 Grönstrategi för Visborg... 1 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 2 Ekosystemtjänster... 3 2.1 Kulturella ekosystemtjänster... 4 2.2 Reglerande ekosystemtjänster...
Läs merPlanering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby
Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Vi utvecklar och skapar stadskvaliteter som gynnar huvud, hjärta och hjärna Vi skapar en transparant planeringsprocess Vi minskar vårt importbehov
Läs merVÄLKOMMEN TILL WEBBINARIUM OM GENERELLT BIOTOPSKYDD
VÄLKOMMEN TILL WEBBINARIUM OM GENERELLT BIOTOPSKYDD Naturvårdsverket 24 september Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-26 1 Webbinariet behandlar några aktuella frågor om det
Läs merIntroduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB
Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL Innehåll Trädvård bakgrund & historisk översikt Trädens behov och livscykel Trädhälsa och sjukdom Skötsel och skydd Trädet behöver Energi vatten ljus
Läs merVad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Läs merG E S T A L T N I N G S P R O G R A M
Diarienummer 09-0805 ÄNGELHOLMS KOMMUN G E S T A L T N I N G S P R O G R A M Förslag till detaljplan för del av fastigheten Barkåkra 50:3 m. fl., Tvärbanan, Ängelholms kommun Antagandehandling Modell över
Läs merGodkänt dokument - Martin Styring, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
2 av 8 Trädinventering och okulär besiktning En okulär besiktning samt inventering har utförts av träden vid Klockelund, Farsta. Arbetet har utförts av Cathrine Bernard och Anders Ohlsson Sjöberg på uppdrag
Läs merNätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan
Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Trädplan Göteborg välkomnar Park- och naturnämndens beslut att upprätta inriktnings- och planeringsdokumentet Göteborgs grönplan. En strategi
Läs merStäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..
Stäkets verksamhetsområde från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde.till bergtäkt Utdrag ur länsstyrelsens planavdelnings beslut Utdrag ur länsstyrelsens beslut Av Calluna föreslagna åtgärder är
Läs merMILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE Bilaga 7 2019-04-04 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning...
Läs merTrädvårdsplan Brf Skuggviolen. Upprättad av Berg & Landskap AB
Trädvårdsplan 2015 Brf Skuggviolen Upprättad av Innehållsförteckning 1.1 Syfte 3 1.2 Mål 3 1.3 Strategi 3 1.4 Utförande 4 2.1 Avsett området 5 2.2 Träd på området 6-22 2 1.1 Syfte Syftet med detta dokument
Läs merBedömning av naturvärden inför detaljplan: Distansgatan, Marconigatan samt Nymilsgatan
Bedömning av naturvärden inför detaljplan: Distansgatan, Marconigatan samt Nymilsgatan Inför detaljplan för Distansgatan har naturvärdesbedömningar gjorts i flera områden vid ett antal tillfällen. Inventering
Läs merGröna ytor på ett annorlunda sätt
Gröna ytor på ett annorlunda sätt Jordnära och kloka Med över 20 års erfarenhet av att projektera, anlägga och sköta anläggningar, så har insikten vuxit fram; den optimala organisationen bygger på att
Läs merIntroduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB
Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL Innehåll Trädvård bakgrund & historisk översikt Trädens behov och livscykel Trädhälsa och sjukdom Skötsel och skydd Trädet behöver Energi vatten ljus
Läs merTrädinventering och värdering Årby, Eskilstuna.
Trädinventering och värdering Årby, Eskilstuna. Period för inventering och värdering: Februari till Mars 2018 Utförd och sammanställd av: Arborist Håkan Nilsson Sveriges Trädvårdscentrum 24754 Dalby Beställare:
Läs merHur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Läs merb e h o v s b e d ö m n i n g
K O M P E N S A T I O N S Å T G Ä R D E R b e h o v s b e d ö m n i n g D e t a l j p l a n f ö r V a l l o n e n 2 o c h d e l a v v a l l å s 1 : 1 S a m h ä l l s b y g g n a d s k o n t o r e t 2 0
Läs merWaxholmspartiet borgerligt alternativ MOTION
Waxholmspartiet borgerligt alternativ MOTION Motion angående bildande av naturrreservat på Resarö 2015-10-29 Waxholmspartiet borgerligt alternativ yrkar på att Vaxholms stad skapar kommunalt naturreservat
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merHelsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt
Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges
Läs merrör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur
Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation
Läs merMILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM Bilaga 4 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål- förutsättningar för markanvisning.
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL KF : s 16(27) KOMMUNSTYRELSEN H A N DL I N G. Sammanträdesdatum ' l
SALA, KOMMUN 131 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KF : s 16(27) KOMMUNSTYRELSEN H A N DL I N G Sammanträdesdatum 2018-10 18 N R 5 6 20 1 8 Dnr 2017/1079., b Motion om att Sala kommun ska upprättaen plan över större
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merDagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Läs merVIÖS AB. Träd som en resurs i staden gällande dagvattenhantering? Örjan Stål. - En konferens i Göteborg november 2014
Vattnet i den hållbara staden - En konferens i Göteborg 12-13 november 2014 Träd som en resurs i staden gällande dagvattenhantering? Örjan Stål 22 års erfarenheter med forskning, planering och projektering
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merBetydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017
Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017 Utmaning bostadsbristen Stort behov av att bygga bostäder Tidsperiod
Läs merBiodiverCity Dagvattenhantering
BiodiverCity Dagvattenhantering Vinnova UDI, Fas 3 Ann-Mari Fransson, Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Annika Kruuse Miljöförvaltningen, Malmö stad Vision En grönare, attraktivare och
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING Webbinarium 26 mars, 2018 Torunn Hofset Jörgen Sundin Åsa Wisén Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-28 1 Upplägg
Läs merREMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs merLena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15
Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för
Läs merBevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Läs merGöteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Läs merSkötselplan. Rökland 1:144. Samråd
Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans
Läs merTrädinventering vid Gredbyvägen/Rinmansparken, Eskilstuna december 2016 & mars 2017
Trädinventering vid Gredbyvägen/Rinmansparken, Eskilstuna december 2016 & mars 2017 Svartsjö Trädkonsult Nöttesta 30 151 96 Enhörna 0704-90 52 81 cathrine.bernard@telia.com 1 Datum 2017-03-28 Lisa Eriksson
Läs merHur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras
Läs merFramtidens urbana trädbestånd
inbjudan till konferens i Stockholm den 2-3 oktober 2013 experter Henrik Sjöman SLU Alnarp Vikki Bengtsson Ekolog Pro-natura PrAktikfALL från malmö stad Arne Mattsson göteborgs stad Helena Bjarnegård kungsbacka
Läs merSkyddsvärda träd på kyrkogårdar
Skyddsvärda träd på kyrkogårdar Trädmiljöer Många kyrkogårdar och parker är en viktig miljö för hotade och sällsynta växt- och djurarter. Grova, gamla och ihåliga träd har en mycket stor betydelse för
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs merInventering och okulär besiktning av träden inom grönt område Klockstapeln vid Örsvängen/Ursviksvägen i Hallonbergen april 2015
Inventering och okulär besiktning av träden inom grönt område Klockstapeln vid Örsvängen/Ursviksvägen i Hallonbergen april 2015 1 Trädinventering På uppdrag av Fastighets AB Förvaltaren (Ulrika Almqvist)
Läs merTrädplan KUNGSHOLMEN. för Stockholm. maj 2002
Trädplan för Stockholm maj 2002 KUNGSHOLMEN TRÄDPLAN FÖR KUNGSHOLMEN Trädplanen har utarbetats av Landskapsarkitekterna Söderblom & Palm på uppdrag av Margareta Jonsson, Gatu- och fastighetskontoret, region
Läs merSkriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper
Ekologisk kompensation en möjlighet i naturvårdsarbetet Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper ArtDatabanken Sveriges kunskapscentrum för arter och deras livsmiljöer en länk mellan
Läs merMOVIUM FAKTA STADSTRÄD I TIO NORDISKA STÄDER
MOVIUM FAKTA # 1 2012 Gatuplantering av gulblommande kinesträd, Koelreuteria paniculata, i Bratislava, Slovakien. Foto: Henrik Sjöman. STADSTRÄD I TIO NORDISKA STÄDER Det framhålls ofta att antalet trädarter
Läs merKap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Läs merRemiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län
2019-05-13 Sida 1 av 5 Kommunledningskontoret Till Kommunstyrelsen Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att
Läs merUTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA
Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening
Läs merUmeå WSP Sverige AB. Desiree Lindström och Sara Rebbling. WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel:
PM Umeå 2017-04-12 WSP Sverige AB Desiree Lindström och Sara Rebbling 1 (7) WSP Samhällsbyggnad Box 502 901 10 Umeå Besök: Storgatan 59 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens
Läs merTILLSAMMANS FÖR TRYGGHET I STRÄNGNÄS KOMMUN S T R Ä N G N Ä S
TILLSAMMANS FÖR TRYGGHET I STRÄNGNÄS KOMMUN S T R Ä N G N Ä S VALPROGRAM 2018-2022 Gemensamt bygger vi ett tryggare samhälle. Tillsammans skapar vi en stark kommun. Alla ska ha möjlighet att växa och delta
Läs merVästra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad
Copenhage n Västra Hamnen Western Harbour MALMÖ Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad då 1 Malmö nu och nu towards sustainable living 2 Grönytefaktorn i Malmö Stad Varför grönytor även på kvartersmark?
Läs merTRÄDVÅRDSPLAN. GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20)
TRÄDVÅRDSPLAN GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Innehållsförteckning 1. Utgångsläge...
Läs merQuestion today imagine tomorrow create for the future
8 oktober 2018 Question today imagine tomorrow create for the future Marie Åslund senior landskapsarkitekt WSP 2 PLANETENS GRÄNSER 3 4 EKOSYSTEMTJÄNSTER 5 ETT SOCIO-EKOLOGISKT BEGREPP Människan och naturen
Läs merGRÖNATAKHANDBOKEN. Vägledning
GRÖNATAKHANDBOKEN Växtbädd och Vegetation Vägledning MEDVERKANDE Carl-Magnus Capener, RISE Anna Pettersson Skog, SWECO Jonatan Malmberg, SGRI Tobias Emilsson, SLU Tove Jägerhök, WHITE Hans Månsson, Icopal
Läs merHur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm?
Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm? INFORMATION OM MILJÖDIPLOM - KLIMATANPASSAD VILLATOMT KOMMUNEN Pollinering Livsmiljö Luftkvalitet Vattenrening och dagvattenhantering Bullerreglering
Läs merAugusti Trollhättans Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen. Sofia Svensson, Kandidatexamen i Landskapsarkitektur
TRÄDPLAN Antagandehandling Augusti 2016 Producerad av: Projektledare: Referensgrupp: Text: Foto: Trollhättans Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen Sofia Svensson, Kandidatexamen i Landskapsarkitektur Elisabeth
Läs merFörslag till planering för Linnégatans träd
Förslag till planering för Linnégatans träd 2013-03-26 Linnéplatsen Prinsgatan Norr Innehåll Bakgrund sid 3 Förslaget i korthet sid 4 Inventering av naturvärden sid 5 Varför besiktigar park- och naturförvaltningen
Läs merBullersituationen i Göteborg
Bullersituationen i Göteborg Henrik Nystedt och Maria Holmes 15 november 2016 Innehåll Miljömål Åtgärdsprogram Planera för god ljudmiljö HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Nationellt miljömål God bebyggd
Läs merUnderlag till investeringsprojekt
Bilaga 2.5 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Parkplan.2 Renovering och utveckling av Belonaparken samt Källboparken Renovering och utveckling av Öjeparken Belopp: 2017: 450 000 kr
Läs merLandskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Läs merBehovsbedömning av detaljplan Kullegårdens förskola, Partille kommun
2015-03-17 Behovsbedömning av detaljplan Kullegårdens förskola, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i Miljöbalken för att avgöra
Läs merÖLAND EN KOMMUN? Delaktighet, kommunikation information och förankring
ÖLAND EN KOMMUN? Delaktighet, kommunikation information och förankring Vem är Stefan? Organisationskonsult och vd SENSIA 1988-1992 Landstingsdirektör Jämtland 1992-1996 Regiondirektör Skåne 1996-1999 VD
Läs merUPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.
2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar
Läs mer