KommunTeknik, anläggningsarrende för fastigheten Arvika-Vik 2:14, Falleberget

Transkript

1 Protokoll Kommunstyrelsen 11 juni 2001 Ks 71 Dnr KS01/ KommunTeknik, förlängning av avtal om försäkringsmäklartjänster samt mäklarfullmakt KOMBRO Risk Management AB har sedan slutet av 80-talet biträtt Arvika kommun i försäkringsfrågor och riskhantering. Tidigare avtal som tecknats om försäkringsmäklartjänster, Ks 190/93, föreslås ersättas med ett nytt. Avtalet löper från dagen för undertecknande t.o.m. 31 december Avtalet förlängs därefter 12 månader i sänder om inte uppsägning sker skriftligt. Förslag till avtal samt mäklarfullmakt mellan Arvika kommun och KOMBRO Management AB godkännes. Tidigare tecknat avtal Ks 193/93 upphör att gälla. Ordförande Claes Pettersson och administrativ chef Anders Wikstrand undertecknar handlingarna. Denna paragraf förklaras omedelbart justerad. Ks 72 Dnr KS01/ KommunTeknik, anläggningsarrende för fastigheten Arvika-Vik 2:14, Falleberget KommunTeknik uppger i skrivelse den 14 maj 2001 att Telia Mobile AB önskar uppföra en anläggning för radio- och telekommunikation vid Falleberget. Erforderlig antenn avses uppföras i befintlig hinderbelysningsstolpe för inflygning till Westlanda flygplats. Telia Mobile AB har lämnat ett förslag till avtal som granskats och Ingvar Langton på Arvika flygplats har beretts möjlighet att lämna synpunkter. Avtalstiden är 10 år fr.o.m. den 1 juni 2001.

2 1 Godkänna avtal om anläggningsarrende avseende uppförande av radio- och telekommunikationsanläggning på fastigheten Arvika-Vik 2:14, Falleberget. 2 Ordförande Claes Pettersson och tekniske chefen Rolf Gustafsson undertecknar avtalet. Ks 73 Dnr KS01/ Lokalbehovsprogram för gymnasieskolan i Arvika Barn- och utbildningsnämnden uppger i 39/01 att gymnasieskolan befinner sig i ett expansivt skede. De reviderade nationella programmen innebär förändrade krav och förutsättningar för både Solberga- och Taserudsgymnasiet vad gäller lokaler och utrustning. Dessutom kommer gymnasieskolan inom några år att få ett markant ökat elevantal då de stora barnkullarna når gymnasieskolan. Det förändrade arbetssättet i gymnasieskolan innebär också att eleverna måste beredas ökade möjligheter till eget aktivt kunskapsinhämtande. Behov finns av fler elevarbetsplatser och ett modernt bibliotek/infotek på Solbergagymnasiet. Kostnaden beräknas totalt till tkr varav tkr finns avsatt i budget. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: tkr beviljas i tilläggsanslag av eget kapital och 500 tkr omdisponeras av budgeterade medel för ventilation, till ombyggnad av bibliotek/infotek, nya undervisnings- och studielokaler, studieplatser för eleverna och personalrum vid Solbergagymnasiet. Total kostnad beräknas till tkr varav tkr finns avsatt i budget. Flytt av Industriprogrammet vid Taserudsgymnasiet till gemensamma lokaler och ombyggnad av lämnade industrilokaler till teorisalar och naturkunskapsinstitution till en kostnad av tkr behandlas i pågående budgetarbete. Ks 74 Dnr KS01/ Erbjudande om förvärv av flyghangar KommunTeknik uppger i skrivelse att Karlstad Flygservice AB föreslår att Arvika kommun förvärvar flyghangaren belägen vid Westlanda flygplats. Företaget arrenderar mark av kommunen, del av Arvika Rackstad 2:166, där byggnaden är uppförd. Arrende- avtalet gäller i fem år räknat från tillträdesdagen den 1 september Byggnaden har värderats till 1,5 mkr. Karlstad Flygservice AB föreslår att byggnaden

3 efter förvärvet hyrs ut av Arvika kommun i fem alternativt tre år. Kommunen avstår från erbjudandet om förvärv av flyghangaren. Ks 75 Dnr KS01/ Budgetuppföljning 2001 Ekonomiavdelningen redovisar nämndernas/förvaltningarnas beräknade totala budgetavvikelser för år Totalt beräknas ett överskott om cirka 2 mkr på driftsidan. På investeringssidan beräknas ett överskott om cirka 4 mkr. Av årets bokförda kostnader om 8,8 mkr i samband med översvämningen så har beräknat statsbidrag om 5,5 mkr beaktats av räddningstjänsten. Eventuellt statsbidrag för förra årets bokförda kostnader, 17,2 mkr har ej beaktats i uppföljningen tkr har budgeterats för ny skola i Vikene. KommunTeknik befarar ett underskott om 500 tkr gentemot budget. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Beräknat finansöverskott med 8,5 mkr samt ej utnyttjat anslag för ombyggnad av kv. Garvaren med 4,2 mkr tillföres eget kapital. 500 tkr beviljas i tilläggsanslag av eget kapital för täckande av underskott projekt Vikene skola. Nämnder och förvaltningar som befarar underskott uppmanas eftersträva en budget i balans. Ks 76 Dnr KS01/ Förslag att införa trappad taxa vid tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten under ett och samma kalenderår Tillfälliga serveringstillstånd för servering till allmänheten kostar enligt taxa kr per tillfälle. 500 kr återbetalas vid avslag. Som ett tillfälle räknas även evenemang som sträcker sig över flera dagar i följd. Äger flera evenemang rum med liknande innehåll men vid skilda tillfällen under samma år, uttas kr var gång. Grunden för att kunna reducera avgiften utgörs av att kommunen, vid de tillfällen som följer efter det första serveringstillståndet beviljats, inte behöver lägga ned ett lika

4 omfattande arbete som för det första. Claes Petterson yrkar att ordet kalenderår i beslutsförslaget byts ut mot tolvmånadersperiod. Ordföranden prövar arbetsutskottets förslag mot sitt yrkande och finner att kommunstyrelsens beslut ska innefatta ordet tolvmånadersperiod. Kommunen beslutar, för tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten under ett och samma tolvmånadersperiod, införa en modifierad taxa för de efterföljande tillstånden av likartat slag så att enbart 15% av 3000 kr eller 450 kr uttages per gång för de tillstånd som följer efter det att det första tillståndet beviljats. Ks 77 Dnr KS01/ Maxtaxa och allmän förskola I november 2000 godkände riksdagen regeringens proposition om stegvis införande av maxtaxa, allmän förskola samt rätt för arbetslösas och föräldraledigas barn att delta i förskoleverksamheten. Maxtaxan innebär att avgiften per månad i förskoleverksamheten får vara högst tre, två respektive en procent av hushållets avgiftsgrundande inkomst för det första (yngsta), andra (näst yngsta) respektive tredje barnet. Avgiften får dock inte överstiga kr, 760 kr respektive 380 kr i månaden. I skolbarnsomsorgen blir maxtaxan högst två, en respektive en procent av hushållets avgiftsgrundande inkomst för det första (yngsta), andra respektive tredje barnet i hushållet. Avgiften får dock inte överstiga 760 kr i månaden för det första barnet och 380 kr för det andra och tredje barnet. Barn- och utbildningsnämnden redovisar underlag för kommunfullmäktiges ställningstagande och föreslår i 50/01 att maxtaxa införs fr.o.m. den 1 januari 2002 enligt följande: Avgiften omfattar två tidstariffer enligt nedan: FÖRSKOLA Procentsats på bruttolön

5 Tim/v Barn 1 Max Barn 2 Max Barn 3 Max <15 2,00% 760 2,00% 760 1,00% ,01< 3,00% ,00% 760 1,00% 380 SKOLBARNSOMSORG Procentsats på bruttolön Tim/v Barn 1 Max Barn 2 Max Barn 3 Max Valfritt 2,00% 760 1,00% 380 1,00% 380 Avgiften betalas 12 mån/år. Förväntad kostnad för Arvika kommun efter statsbidragskompensation 1 mkr/år. Åtgärder kommer att genomföras under hösten 2001 för att förbättra kösituationen inom förskoleverksamheten. Barn- och utbildningsnämnden hemställer om 4,2 mkr för att täcka beräknade kostnader. I barn- och utbildningsnämnden framförs yrkande och reservationer från centern och folkpartiet om maxtaxa enligt alternativet med tre tidstariffer. Yrkanden Anders Manholm tillstyrker tilläggsanslag men yrkar avslag på förslag till maxtaxa. Gösta Frödin tillstyrker arbetsutskottets förslag men yrkar att maxtaxa införs enligt alternativ 3 med tre tidstariffer. Erik A. Eriksson tillstyrker tilläggsanslag men yrkar avslag på förslag till maxtaxa. Maud Sundqvist, Ann-Marie Persson och Leif Björnlod tillstyrker arbetsutskottets förslag. Propostionsordning Kommunstyrelsen godkänner nedan redovisad propositionsordning. Ordföranden prövar först punkterna 1 och 3 om tilläggsanslag och budgetkonsekvenser nästa år och finner punkterna antagna. Ordföranden prövar arbetsutskottets förslag om ja till maxtaxa mot Manholms och Erikssons yrkanden och finner att kommunstyrelsen beslutar föreslå att maxtaxa införs.

6 Sist prövar ordföranden arbetsutskottets förslag om två tidstariffer mot Frödins yrkande om tre tidstariffer, som får stöd av Manholm, Eriksson och Ekberg och finner att kommunstyrelsen beslutar föreslå införande av två tidstariffer. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1 Kommunfullmäktige beviljar tilläggsanslag av eget kapital med 3,5 mkr för åtgärder inom förskoleverksamheten för att förbättra kösituationen och klara den ökade efterfrågan av reformen om arbetslösas barn under år Maxtaxa införes från den 1 januari 2002 enligt alternativ 2. 2 Ekonomiska konsekvenser av införandet av maxtaxa och allmän förskola beaktas i budgetarbetet. Reservationer Anders Manholm och Bo Ekberg reserverar sig mot förslaget om införande av maxtaxa och hänvisar till inlämnad reservation från Manholm. Erik A. Eriksson reserverar sig mot förslaget om införande av maxtaxa och hänvisar till egen inlämnad reservation. Gösta Frödin reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt yrkande om maxtaxa med tre tidstariffer. Anders Manholm, Erik A. Eriksson, Bo Ekberg ansluter till Frödins reservation i den delen. Ks 78 Dnr KS01/ Förvärv av byggnad på ofri grund, inom Kranen 1, på hamnområdet i Arvika Arvika kommun är ägare till Kranen 1. Fastigheten är upplåten med tomträtt till Lars Björklunds Rör AB, som äger befintlig byggnad på fastigheten. KommunTeknik har förhandlat med företaget om förvärv av byggnaden. I samband med förvärv upphör tomträttsavtalet att gälla. KommunTeknik har upprättat förslag till köpekontrakt. Ersättningen föreslås belasta konto projekt 1370, inköp av fastigheter och rivningen föreslås belasta konto projekt Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Godkänna förvärv av byggnad på ofri grund inom Kranen 1 i Arvika, från Lars Björklunds Rör AB, för en köpeskilling av 375 tkr att finansieras genom tilläggsanslag av eget kapital.

7 Uppdra till KommunTeknik att efter beviljande av rivningslov hos byggnadsnämnden verkställa rivning av magasinet. 100 tkr beviljas i tilläggsanslag av eget kapital för rivningen. Ordförande Claes Pettersson och tekniske chefen Rolf Gustafsson undertecknar köpehandlingarna. Ks 79 Dnr KS01/ Väghållaransvar enskild väg i Lerhol, Edane När länsväg 677 delen V Furtan - Edane fick ny sträckning under 1970-talet beslutade vägverket att sträckor som inte sammanföll med ny sträckning skulle utgå ur allmänt underhåll och förändras till enskild väg. Någon vägförrättning utfördes aldrig varför rubricerade väg idag saknar ansvarig väghållare. Fram till år 1998 erhölls statligt driftsbidrag för vägen och Arvika kommun svarade för enkla drift- och underhållsinsatser. Dessa insatser har kommunen även fortsättningsvis svarat för. Enligt gällande reglemente för enskild väghållning i Arvika kommun ska kommunen inte svara för drift och underhåll av enskilda vägar som inte erhåller statligt bidrag. För att klargöra väghållaransvaret för berörd väg och därmed slippa komma i konflikt med gällande reglemente kan, enligt lantmäteriet, antingen en anläggningsförrättning begäras av lantmäteriet, vilket innebär att markägare och övriga som i stor utsträckning nyttjar vägen tilldelas andelstal för vägen eller kan vägen planläggas, vilket innebär att Arvika kommun blir väghållningsmyndighet. Kommunen förordar att en anläggningsförrättning begäres av Lantmäteriet, vilket innebär att markägare och övriga som i stor utsträckning nyttjar vägen tilldelas andelstal för vägen. Ks 80 Dnr KS01/ Försäljning av Fälgkorset 2, Långvaksvägen 6 i Arvika Roy Anderssons Fastighets AB i Bäckefors önskar förvärva Fälgkorset 2, Långvaksvägen 6 i Arvika. Företaget äger intilliggande fastighet och har för avsikt att sammanlägga fastigheterna.

8 KommunTeknik har upprättat förslag till köpekontrakt. Godkänna försäljning av Fälgkorset 2 till Roy Anderssons Fastighets AB, Bäckefors, för en köpeskilling av 35 tkr. Ordförande Claes Pettersson och tekniske chefen Rolf Gustafsson undertecknar köpehandlingarna. Ks 81 Dnr KS01/ Volvo Wheel Loaders AB, ansökan om undantag från bestämmelserna i trafikförordningen SFS 1998:1276 om största bredd och axeltryck Volvo Wheel Loaders AB har ansökt om undantag från bestämmelserna om största bredd och vikt i trafikförordningen för att färdas på allmän väg mellan Arvika och Brunskog med två av sina lastmaskinsmodeller (L150/L180 och L220). Vägverket, som är berörd väghållare, har yttrat sig och avstyrker aktuell ansökan. Vägverket har enligt brev den 24 januari 2001 tillställt sökanden kopia på Verkets yttrande. Volvo Wheel Loaders AB ansöker i skrivelse den 10 januari 2001 hos kommunstyrelsen, som tillika är trafiknämnd samt enligt sitt reglemente 6 även fullgör de trafikuppgifter som avses i 1 lagen om nämnder för vissa trafikfrågor, SFS 1978:234, om dispens för att på allmän väg få framföra Lastmaskin L150D, L180D, L220D och L220E Last Bruttovikt Beträffande tekniska uppgifter se fax från sökanden den 7 maj 2001 Axeltryck Axelavstånd Bredd Transportsträcka Volvo Arvikaverkens industriområde till Brunskog. Färdvägar Volvo industriområde - riksväg 61 till Brunskog och åter. Axeltryck Aktuell vägsträcka är åsatt bärighetsklass BK1. Detta innebär enligt trafikförordningen SFS 1998:1276 dess 4 kap 12 att axeltryck på axel som inte är drivande får vara högst 10 ton. På axel som är drivande får axeltrycket vara högst 11,5 ton. Vägverket får enligt 4 kap 12 sista stycket trafikförordningen föreskriva att fordon eller fordonståg får föras trots att de värden som anges i första stycket överskrids. Föreskrifterna skall vara förenade med sådana villkor att trafiksäkerheten inte

9 äventyras. Bredd Enligt 4 kap 15 första stycke samma förordning får ett fordon med utskjutande last inte överstiga en bredd av 260 cm. Är så fallet får fordonet endast framföras på enskild väg. Enligt 4 kap 15 sista stycket vägtrafikförordningen får Vägverket föreskriva att fordon eller fordonståg som transporterar odelbar last får föras på vägar som inte är enskilda trots att den bredd som anges i första stycket överskrids. Lasten får därvid skjuta ut mer än 20 cm utanför fordonet. Föreskrifterna skall vara förenade med sådana villkor att trafiksäkerheten inte äventyras. Enligt 13 kap 3 p 6 får undantag enligt 4 kap 2, 2,12-15, 17 eller 18 medges av en kommun om fordonet enbart framföres inom en kommun. Om fordonet framförs i mer än en kommun ankommer det på den statliga väghållningsmyndigheten besluta om undantag. Enligt Vägverket Region Väst i Göteborg/Thomas Holmstrand är hjullastare inte att jämföra med vanliga personbilar då de inte är utrustade med fjädring i samma utsträckning utan mer studsar fram. Detta ger högre tryckbelastning på vägen och kan som en konsekvens härav medföra högre risker för skador på vägen. Vägverket Region Väst i Göteborg/Thomas Holmstrand har i yttrande den 24 januari 2001 uppgivit att "Breda och, framför allt, tunga motorredskap bör köras upplastade på maskintransportsläp eller liknande. Den tyngsta lastmaskinen L 220 får inte framföras på väg (normalt tillåts högst 15 tons axelbelastning vid dispenstransporter). Endast breda motorredskap (ej övertunga) får vid kortare färd till och från en arbetsplats eller liknande ändamål, köras på vägar som inte är enskilda även om fordonet är bredare än 260 cm. Vägverket avstyrker således transporter enligt bilagd ansökning. I yttrande den 10 april 2001 uppger Vägverket Region Väst, efter att ha tagit del av sökandens yttrande dagtecknat den 2 april 2001, att "Vägverket Region Väst kan ej finna att några ytterligare skäl har inkommit i sakfrågan (fordonens höga vikt). Lastmaskin L220 har en uppgiven bruttovikt på 32 ton, vilken är för tung för ett tvåaxligt fordon. Gällande praxis är att inte medge högre axelbelastningar än 15 ton. Detta är dock mycket ovanligt. Normalt är axeltrycken lägre. Denna maskin (L220) har även en bredd av cirka 319 cm, vilket skulle medföra att en särskild varningsbil vid varje transporttillfälle måste föras framför transporten.

10 _ Däremot kan lastmaskin L150/L180 möjligen, ur viktsynpunkt, tillåtas för färd på allmän väg. Enligt ansökningen väger denna 25 ton men det beror alldeles på hur bruttovikten fördelas på de två axlarna. Vi ställer oss dock tveksamma till en sådan lösning, då transport av en sådan lastenhet kan transporteras med en annan fordonskombination (t.ex. lastbil med påhängsvagn) utan att tillåtna bruttovikter överskrids. Ur trafiksäkerhetssynpunkt kan det även ifrågasättas om det är lämpligt att provköra långsamgående tunga/breda fordon på allmän väg så ofta som cirka 3 gånger i månaden. Vägverket Region Väst avstyrker bifall till ansökningen." Sedan Vägverket Region Väst/Thomas Holmstrand tagit del av sökandens kompletterande tekniska uppgifter enligt fax den 7 maj 2001 uppger Vägverket: "Vägverket Region Väst kan ej finna att några ytterligare skäl inkommit i sakfrågan (fordonens höga axeltryck och bruttovikt). Lastmaskinerna Volvo L180D, L220D och L220E kan ej tillåtas på allmän väg där staten är väghållare, på grund av deras höga axeltryck. Lastmaskin Volvo L150D kan däremot ur viktsynpunkt möjligen tillåtas, men vi anser att provkörning med långsamgående tunga/breda fordon på allmän väg inte bör förekomma. Vägverket Region Väst vidhåller vårt tidigare yttrande från med samma beteckning." KommunTeknik föreslår i yttranden den 6 februari 2001 och den 15 mars 2001, med hänvisning till väghållarens yttranden, att ansökan om undantag från bestämmelserna om största bredd och vikt i trafikförordningen avslås. Samtliga yttranden, inkomna per post och fax, har kommunicerats med sökanden samt har kvalitetsansvarige Börje Wahlund från sökandens sida närvarit vid tekniska utskottets sammanträde den 24 april 2001 varvid han redogjort för ärendet samt svarat på frågor. Då väghållaren, i detta fall Vägverket, har ett berättigat intresse av att inte vägen skadas och även skall beakta trafiksäkerhetsmässiga aspekter, måste Vägverkets yttranden tillmätas stor betydelse. Även om det i lagtexten inte står att väghållaren har vetorätt så är praxis på området sådan att - oberoende om det är Vägverket, en kommun eller annan väghållare som avstyrker transport av tunga och breda fordon på väghållares väg - så betraktas ett avstyrkande som ett veto.

11 Mot bakgrund av Vägverkets intressen i ärendet måste Vägverket betraktas ha ställning som part i ärendet och därmed även ha rätt att överklaga kommunens beslut i de delar det går Vägverket emot. Vägen mellan sökandens industriområde och vägkorsningen i Furtan håller bärighetsklass BK 1 och är förhållandevis bred med breda vägrenar och goda trafiksäkerhetsmässiga förhållanden. Det finns inte någon större bro på aktuell körsträcka men däremot en mindre sådan över ett fåtal meter brett vattendrag (Viksälven) strax utanför sökandens industriområde. Vägen mellan sökandens industriområde på Vik och Viksrondellen är 7 m bred, vägen mellan Viks- och Gaterondellen är 13 m bred och vägen mellan Gaterondellen och Furtans vägkorsning är 13 m bred. Aktuell körsträcka berör enbart en kommun nämligen Arvika. Mot denna bakgrund finner utskottet att körning av hjullastare L150D cirka en gång i månaden mellan sökandens industriområde och vägkorsningen i Furtan på riksväg 61 och åter kan tillåtas under normala bärighetsförhållanden medan körning under tjällossningstid bör undvikas. Hjullastarna L180D, L220D och L220E bedöms vara alltför tunga fordon för att kommunen - mot Vägverkets avstyrkande - skall kunna medge undantag från bestämmelserna om största bredd och axeltryck för körning på aktuell vägsträcka mellan sökandens industriområde och vägkorsningen i Furtan. Härvid måste även beaktas att om skador uppkommer av sökandens körning med dessa tunga fordon kan skadeståndsansvar av Vägverket komma att utkrävas av både sökanden och kommunen. Sökandens framställning i denna del föreslås därför lämnas utan bifall. 1 Sökandens framställning om att med hjullastare L150D cirka en gång i månaden få köra på allmän väg mellan sökandens industriområde och vägkorsningen i Furtan på riksväg 61 beviljas för körning under normala bärighetsförhållanden medan körning under tjällossningstid bör undvikas. 2 Sökandens framställning om att på allmän väg mellan sökandens industriområde och vägkorsningen i Furtan få köra med hjullastarna L180D, L220D och L220 E avslås. 3 Det uppdras åt KommunTeknik, att tillsammans med Volvo Wheel Loaders AB, undersöka möjligheterna att finna lämplig väg för att prova olika maskiner. Detta beslut kan överklagas med förvaltningsbesvär av sökanden och Vägverket Region Väst till länsstyrelsen, se bilagda besvärshänvisning. Jäv Kommunsekreterare Anna Wikstrand deltar inte i behandlingen av ärendet på grund av jäv.

12 Ks 82 Dnr KS01/ Remiss - detaljplan för Tallmon 1 m.fl., Charlottenberg, Eda kommun Eda kommun har berett Arvika kommun tillfälle att yttra sig över förslag till detaljplan för Tallmon 1 m.fl. i Charlottenberg. Yttrande KommunTeknik uppger i yttrande att detaljplaneförslaget är av intresse för Arvika kommun i följande avseenden: Handelns påverkan i regionen: Planbeskrivningen refererar till två handelsutredningar som bl.a. har behandlat etableringens påverkan på den regionala handeln. Utredningarnas slutsatser i det avseendet redovisas inte. Påverkan på trafiken längs riksväg 61: Etableringen kommer att medföra en ökning av trafiken på riksväg 61 och antalet svängningsrörelser vid infarten till Charlottenberg. I samband med handelsetableringen byggs en ny rondell i korsningen vilket är en nödvändighet för att klara trafiksäkerheten. Eda kommun redovisar i kompletterande handlingar två handelsstudier gjorda 1999 och 2001 på uppdrag av kommunen. Inför detaljplaneutställningen bör etableringens påverkan på den regionala handeln redovisas utförligt. Etableringen kommer att medföra en ökning av trafiken på riksväg 61, vilket utöver en rondell vid infarten till Charlottenberg, kommer att kräva ytterligare investeringar i riksvägen för att ge en god och acceptabel framkomlighet, vilket är angeläget även för Arvika kommun. 619 Ks 83 Dnr KS01/ Samverkan omkring barn och ungdom Enligt kommunfullmäktiges uppdrag har en arbetsgrupp bestående av förvaltningscheferna inom barn- och utbildnings-, fritids-, kultur-, social- och administrativa förvaltningarna tagit fram förslag till åtgärder som leder till att berörda förvaltningar intensifierar sin samverkan i insatser för barn och ungdom. Utredningsarbetet och förslagen presenteras i en rapport. Situationen för barn och ungdomar i Arvika har av olika skäl kommit att hamna i

13 fokus. En överväldigande majoritet av barn och ungdomar i Arvika har det bra. Signaler från bl.a. skolan och socialförvaltningen tyder dock på att allt fler barn och ungdomar växer upp under otillfredsställande förhållanden. I detta arbete är det angeläget att de resurser kommunen förfogar över används så effektivt som möjligt. Ett sätt att åstadkomma detta är att öka samverkan mellan berörda förvaltningar och mellan kommunen och övriga aktörer. I nästa års budget har kommunen anvisat särskilda medel till förebyggande arbete. Arbetsgruppen har inventerat aktuell problemsituation samt befintliga resurser och samverkansformer. Ett antal hearings har genomförts. Utifrån detta lämnar arbetsgruppen förslag till åtgärder och föreslår ansvarig förvaltning för genomförande. Kommunstyrelsen beslutar ställa sig bakom arbetsgruppens förslag till åtgärder. Berörda förvaltningar uppmanas att i oktober i år redovisa arbetet i de olika projekten i respektive nämnd/förvaltning. Ks 84 Dnr KS01/ Remiss, betänkandet Frivilligheten och samhällsberedskapen (SOU 2001:15) Försvarsdepartementet översänder betänkandet Frivilligheten och samhällsberedskapen (SOU 2001:15) till Arvika kommun för synpunkter. Räddningschef Håkan Axelsson har upprättat ett yttrande i ärendet. Räddningschefens yttrande utgör kommunens svar på remissen. Ks 85 Delegationsärenden Anmäles följande fram till dagens sammanträde med stöd av delegation fattade beslut: Arbetsutskottets protokoll den 23 april och 7 maj samt tekniska utskottets protokoll den 24 april. Beslut fattade av kommunstyrelsens ordförande: Förköpsärenden nr , dnr KS01/

14 Beslut fattade av tekniske chefen: Lantmäteriförrättningar, dnr KS01/ VA-anslutningar, dnr KS01/ Beslut fattade av trafikingenjören: Utnyttjande av allmän platsmark under april - maj, dnr KS01/ Dispenser, handikapptillstånd och tillfälliga lokala trafikföreskrifter under april - maj, dnr KS01/ Beslut fattat av trädgårdsingenjören: inköp av planeringsfräs/stennedläggare, dnr ks01/ Beslut fattade av kartingenjören: Avstånd till gräns o. dyl. nr ,dnr KS01/ Arrende nr , dnr KS01/ Beslut fattat av stadsträdgårdsmästaren: Arrende nr , dnr KS01/ Beslut fattat av inköpsledaren: Ramavtal/rabattavtal för telefoner och mobiltelefoner samt tillbehör, dnr KS01/ Beslut fattade av socialnämndens ordförande: Intagning till allmänna hemvärnet, dnr KS01/ Beslut i personalfrågor fattade enligt delegationsordningen, kommunstyrelsen 151/99: Avtal, dnr KS01/ nr D /2001 Förhandlingar, MBL 10, dnr KS01/ nr D /2001 Förhandlingar, MBL 11, dnr KS01/ nr D237/2001 Bilavtal, dnr KS01/ nr E303/2001 Pensioner nr F /2001 Ks 86 Dnr KS01/ Upphandling av kurser inom ramen för Kunskapslyftet, delegering av beslutanderätt

15 Administrativa kontorets inköpsenhet upphandlar kurser inom ramen för Kunskapslyftet. Enligt kommunstyrelsens delegationsordning har kommunstyrelsens arbetsutskott delegation att fatta beslut vid upphandlingar där kommunal enhet lämnar anbud. Administrativa kontoret föreslår att beslutanderätten i ärendet om upphandling av kurser inom Kunskapslyftet delegeras till kommunchef Gunnar Tidemand. Kommunstyrelsen delegerar beslutanderätten i ärendet om upphandling av kurser inom Kunskapslyftet till kommunchef Gunnar Tidemand.